Hälsa och samhälle
MED EN FOT I
HEDERSKULTUREN
– En redogörelse för hedersbegreppet samt av
metoder för att skapa attitydförändring hos unga
män som lever i Sverige i hederskulturer
MED EN FOT I
HEDERSKULTUREN
– En redogörelse för hedersbegreppet samt av
metoder för att skapa en attitydförändring hos
unga män som lever i Sverige i hederskulturer
Malin Holmgren
Holmgren, M. Med en fot i hederskulturen. – En redogörelse för hedersbegreppet samt av metoder för att skapa en attitydförändring hos unga män som lever i Sverige i hederskulturer. Standing partially in honour culture. -Description of honour culture and of methods toward changing attitudes among young men.
Examensarbete (C-uppsats) 10 poäng. Malmö Högskola: Hälsa och Samhälle,
enheten för socialt arbete, 2005.
Abstract:
I denna uppsats har jag gett en definition av hederskultur och försökt beskriva hur den yttrar sig i Sverige. Vidare har jag valt att rikta in mig unga män som idag växer upp i Sverige, invandrare eller med invandrade föräldrar, och som lever under ett hederskulturellt tryck. Deras utsatthet skiljer sig från deras systrars då de har större frihet. Däremot måste de leva upp till gruppens normer och
förväntningar för att inte förskjutas.
Genom att utgå från ett projekt kallat Sharaf Hjältar och till viss mån en
utbildning: Att leva i ett mångkulturellt samhälle har jag utifrån socialpedagogiska begrepp och metoder försökt att beskriva alternativa tillvägagångssätt när det kommer till att förändra attityder hos dessa unga män. Undersökningen visar att mötet med unga bör ske genom uppsökande verksamhet, i miljöer som är naturliga för dem. Ett effektivt sätt är att arbeta är med empowerment, förebilder och utifrån den information man får genom att lyssna på ungdomarna. Utöver det individinriktade arbetet är en ökad integration nödvändig för att skapa
förutsättningar hos människor att ta del av ett samhällssystem som kan vara ett alternativ till hederskulturen
Uppsatsen är baserad på tre kvalitativa intervjuer med fyra personer som arbetar inom verksamheter där hederskultur är det primära området eller inom verksamhet där de kommer i kontakt med problematiken hos ungdomar. Jag har även studerat litteratur och tidskriftsartiklar.
Nyckelord: Heder, hederskultur, hedersvåld, attitydförändring, socialpedagogik,
FÖRORD
Jag vill rikta ett stort tack till mina informanter för att ni låtit mig ta del av
ovärderlig information kring ert arbete och för att ni tagit er tid att träffa mig även om ert schema varit fullspäckat. Ert engagemang i det arbete ni utför gläder mig enormt! Varmt tack till min handledare Sara Johnsdotter för det stöd, den uppmuntran och handledning jag inte klarat mig utan. Ett tack även till Andreas som kommit med kommentarer till- och granskning av texten. Tack till Lena som släpat ut mig i solskenet emellanåt.
Malmö 2005-05-22
Malin
Jag föddes mot min vilja,
Jag kommer att dö mot min vilja,
Låt mig leva som jag vill.
/
Kristos
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INNEHÅLLSFÖRTECKNING ... 3 1. INLEDNING... 7 1:1 Bakgrund... 7 1:2 Problemformulering... 8 1: 3 Syfte ... 8 1:4 Frågeställningar ... 8 1:5 Metod ... 9 1:5: 1 Urval ... 91:5: 2 Tillvägagångssätt vid bearbetning av material ... 9
1:5: 3 Intervjuer: ... 9 1:6 Avgränsning av ämnet ...10 1:7 Litteratur ...10 1:8 Forskningsetiska överväganden ...11 1:9 Teoretiskt perspektivval...11 1:10 Disposition ...11 2. TIDIGARE FORSKNING...12 2:1 Kultur ...12
2:2 Heder och hederskultur ...12
2:3 Hederskultur i Sverige ...14
2:4 Unga män i hederskulturer...15
3. SOCIALPEDAGOGISKA BEGREPP OCH METODER ...18
3:1 Empowerment ...18
3:2 Matchning ...18
3:3 Arbete i projektform ...19
3:3: 1 Målfomulering...19
3:3: 2 Kunskapsproduktion ...19
3:3: 3 Redskaps- och verktygsproduktion...19
3:3: 4 Genomförandearbetet...19
3:3: 5 Utvärderingsarbetet...19
4. REDOGÖRELSE FÖR KVALITATIVT INTERVJUMATERIAL...20
4:1 Val av informanter:...20
4:2 Tillvägagångssätt vid intervjuer ...20
4:3 Beskrivning av relevanta projekt...20
4:3:1 Att leva i ett mångkulturellt samhälle...20
4:3:2 Sharaf hjältar ...21
4:4 Informanternas ställningstaganden till problematiken...22
4:4: 1 Hederskultur ...22
4:4: 2 Integrationsaspekten ...23
4:4: 3 Arbete med unga män i hederskulturer ...25
4:4: 4 Arbete i projektform. ...27 5. ANALYS ...28 6. SAMMANFATTNING ...34 7. AVSLUTANDE DISKUSSION ...35 REFERENSER: ...38 BILAGA 1 ...39 BILAGA 2 ...40
1. INLEDNING
1:1 Bakgrund
Min praktik i höstas gjorde jag på en gymnasieskola där jag mötte elever med flera olika etniska bakgrunder och från flera olika kulturer. Jag träffade även några ungdomar som levde i patriarkaliskt styrda familjer där deras äldre
släktingar, oftast deras fäder, i mycket bestämde över deras liv såsom deras val av och möjlighet till utbildning deras val av umgänge. I några fall innebar detta att de inte kan gå ut och träffa vänner eller rentav inte själva välja vem de vill gifta sig med. För mig som svensk är det svårt att förstå dessa inskränkningar som görs på en myndig persons liv, varför jag blev intresserad av problematiken runt detta. På skolan arbetade två socialpedagoger med en utbildning i mångkulturella relationer och mänskliga rättigheter. I anknytning till min praktik fick jag även möjlighet att medverka vid två föreläsningar om hederskulturer. På fryshuset i Stockholm finns ett projekt, Elektra, som arbetar med att ge stöd och hjälp till unga kvinnor som lever i hedersrelaterat förtryck och konflikter. En del av projektet kallas Sharaf Hjältar och är en grupp på åtta unga män som kämpar för att tjejer ska ha samma rättigheter som killar.
Då jag anser att projektet Sharaf Hjältar är på rätt väg mot att gå till botten med problematiken genom att inte bara vända sig till tjejerna utan även till killarna, som är de som kan påverka genom att inte låta traditionen leva vidare, finner jag det mycket intressant att titta på arbetet runt det. Jag anser även att det är enormt viktigt att som blivande socionom sätta mig in i denna typ av problem då det på senare tid blivit allt mer uppmärksammat. Även det arbete som bedrivs på Gymnasieskolan tror jag kan vara ett bra sätt att nå ut till ungdomar för att förändra deras attityd gentemot varandra
1:2 Problemformulering
I min uppsats vill jag redogöra för problematiken kring hedersrelaterat våld och förtryck. Fortsättningsvis vill jag rikta in mig på hur man kan arbeta med unga män som blir drabbade då de tvingas vakta sina systrar eller kvinnliga släktingar, och ibland även tvingas att begå våldshandlingar. Det är heller inte helt ovanligt att även de unga männen, genom familjens påtryckningar, tvingas gifta sig med någon de inte själva valt. Jag menar att denna aspekt är viktig samtidigt som jag inte funnit att just killarnas utsatthet diskuterats i den utsträckning jag skulle önska utan att de snarare endast gjorts till dem som står för förtrycket. Jag finner det även intressant att titta på hur vi i Sverige idag tenderar att se problemet som en kulturellt betingad problematik i vilken det är svårt att sätta sig in. Diskussioner och undersökningar visar att det finns en rädsla hos socialtjänst och rättsväsende att ta itu med hedersförtrycket då man inte vill framstå som rasistisk.
1: 3 Syfte
Mitt syfte är att få en ökad insikt i vad som ligger till grunden för den typ av patriarkalt förtryck som finns i hederskulturer. Jag vill försöka se till, och förklara hur de värderingar som finns i hemlandet vidhålls och ibland förstärks vid
migration. Jag önskar slutligen även till redogöra för hur man arbetar med en attitydförändring hos familjer och unga killar som lever i Sverige utifrån sina traditionsenliga mönster byggda kring hederskultur.
1:4 Frågeställningar
I min uppsats har jag utgått från tre primära frågeställningar Mina primära frågeställningar är:
Vad definierar en hederskultur?
Inom denna frågeställning ryms även den sekundära frågan:
Hur yttrar sig hederskulturen i Sverige?
På vilket sätt drabbas de människor som kommer i konflikt med sin familj utifrån hederskulturen?
Här tillkommer även frågan:
Hur drabbas unga män av ett hederskulturellt tryck?
Hur kan ett arbete för att förhindra hedersrelaterat förtryck i Sverige bedrivas?
Här ryms även de sekundära frågorna:
Hur kan man arbeta med unga män från hederskulturer för att förändra deras attityder?
1:5 Metod
Min metod består av ostrukturerade intervjuer samt litteratur- och tidskriftsstudier. 1:5: 1 Urval
Mina informanter har jag valt då de genom sitt arbete kommer i kontakt med ungdomar från hederskulturer. Två av informanterna har jag tidigare haft som handledare på min praktikplats och jag hade på så sätt redan en relation till dem. Det gjorde att det var enkelt att kontakta dem för en intervju men underlättade även samtalet under intervjun. En tidigare relation kan vara både på gott och ont men jag anser inte att det i detta fall hade någon inverkan på den information jag fick. De två andra informanterna har jag sett tala då jag varit på föredrag kring ämnet, men aldrig tidigare kontaktat personligen. Då jag sett dem föreläsa hade jag även här en viss inblick i vilka de var. Det menar jag kan ha haft sina fördelar i att jag kunnat bekräfta att jag hört talas om deras arbete sedan tidigare. För mig var de informanter jag valt självklara som deltagare i min studie, detta då mitt syfte knyter an till de projekt informanterna är verksamma inom. Uravalet har såtillvida varit genomtänkt.
1:5: 2 Tillvägagångssätt vid bearbetning av material
Vid insamlandet av mitt intervjumaterial har jag inspirerats av Grounded theory (Svenson, Starrin, 1996, s. 106) såtillvida att jag har utgått ifrån att med så få förutfattade meningar som möjligt ta mig an ämnet. Jag har sedan låtit det insamlade materialet styra den teori som sedan växt fram. Efter att jag genomfört min första intervju och tagit fram de beståndsdelar som jag fann väsentliga i denna, kodat den, har jag sedan låta den tes som växt fram föras vidare in i nästa intervju. Detta mönster har jag sedan upprepat (ibid., s.107) för att nå fram till de huvudbegrepp som jag tar upp i min slutliga sammanställning av
intervjumaterialet. Den slutliga publikationen har på så sätt växt fram genom att jag tagit del av intervju material parallellt med skrivet material och på så sätt kommit fram till vad jag anser vara relevant för att på bästa sätt belysa ämnet. 1:5: 3 Intervjuer:
För att söka svar på min frågeställning har jag använt mig av ostrukturerade intervjuer (Rosengren & Arvidsson, 2002, s, 138). Tanken var först att utgå från ett antal förskrivna frågor men då mina informanter började berätta om sitt arbete fann jag detta så pass intressant och relevant att jag valde att inte använda mig av givna frågor. Jag har istället låtit informanterna tala fritt utifrån det ämne jag presenterat för dem (bilaga 2) och utgått från att det är de som har svaren på den kunskap jag söker (ibid., s, 139). Däremot har framställningen av problematiken och huvudfrågan varit något styrd av tidigare inhämtat material (se 1:5:2). En ostrukturerad intervju kan leda till att det huvudsakliga ämnet ibland frångås något men i detta fall har jag inte ansett det vara något problem att få svar på mina frågor. Denna metod har istället givit mig en både bredare inblick och en mer nyanserad bild av hur mina informanter uppfattar problematiken.
1:6 Avgränsning av ämnet
Jag har valt att fokusera på hederskulturella yttringar i Sverige, på männens roll i dessa och hur de drabbas. Då ämnet är så omfattande och kräver en definition är det dock ofrånkomligt att inte ta in även en viss beskrivning av hederskulturen världen över. Det har, då hederskulturen har sin grund i ett patriarkalt tänkande, varit lika ofrånkomligt att inte ta upp kvinnors hur kvinnor drabbas. När det gäller min huvudsakliga frågeställning, Hur man kan gå till väga för att skapa en
attitydförändring, har jag valt att inrikta mig på hur man arbetar med unga män.
Då min utbildning har inriktning mot socialpedagogik är det utifrån
socialpedagogiska begrepp och metoder jag har valt att komma fram till hur detta arbete skulle kunna se ut.
1:7 Litteratur
För att förklara vad jag definierar som hederskultur har jag använt mig av litteratur som behandlat ämnet i stort och utifrån dessa sökt bilda den definition jag kommer att använda mig av.
För att belysa den diskussion som finns rörande huruvida hedersvåld existerar, som ett från annat våld isolerat problem, har jag studerat debattartiklar i
tidskrifter, litteratur som rör hedersmord med svensk anknytning, samt på Internet publicerat material.
Då jag i uppsatsen hävdar att vi i det svenska samhället, för att hjälpa de
människor som lever i vårt samhälle under hedersförtryck, måste arbeta för ökad integration har jag tagit del av publikationen av två seminarier som arrangerats för samtal mellan politiker och organisationer som arbetar kring problematiken. Jag har även tagit del av debattartiklar skrivna av sakkunniga i ämnet.
Den litteratur som finns kring ämnet rör främst kvinnors utsatthet i hederskulturer. För att kunna skildra männens roll i hederssamhället har jag istället använt mig av forskning som genomförts för att ta reda på hur invandrarmän ställer sig till samlevnadsfrågor.
Boken “Kärlek och kulturkonflikt, invandrarmäns möte med svensk sex och samlevnadskultur” av Sven-Axel Månson där invandrarmän från åtta olika länder och kulturer ger sin bild av hur en kulturkrock kan inverka på deras syn på samlevnadsrelationer. Boken innehåller en inblick och analys kring de problem som kan uppstå då män med olika uppväxtvillkor och från olika kulturer möter nya normer och värderingar. Denna bok har jag använt mig av när det gäller att redogöra för varför en familjestruktur vidhålls och rent av förstärkts då man i ett nytt land möter helt andra normer och värderingar som krockar med de gamla. För detta syfte har jag även använt mig av Merdad Darvispours analys kring hur maktförskjutningen inom iranska familjer i Sverige påverkar relationer. För min tredje frågeställning är det den informationen som jag fått från mina intervjuer som ligger till grund. Här har jag även utgått från tillämpliga socialpedagogiska teorier och begrepp.
1:8 Forskningsetiska överväganden
Jag har valt att inte genomföra intervjuer med unga människor som lever med hedersproblematik i dag, då det innebär stora svårigheter att kontakta dessa, samt att det skulle kunna komma att sätta dem i ett utsatt läge som inte är etiskt försvarbart.
Att ge informanterna jag intervjuat fullständig anonymitet är inte möjligt då de arbetar med specifika uppgifter inom sin organisation. Vilket detta arbete är och vilken organisation det rör har jag ansett vara alltför relevant för att utelämna. Jag har valt att inte använda mig av personernas namn då jag inte finner just detta vara väsentligt. Något krav på absolut anonymitet har jag inte mött hos någon av informanterna.
1:9 Teoretiskt perspektivval
Eftersom min utgångspunkt är att det finns en problematik inte bara i mäns våld mot kvinnor, utan att det även finns en speciell problematik som utgår från en kulturell dimension är det utifrån detta perspektiv jag valt och mött mina informanter. Då jag vet att det även finns de som hävdar det motsatta, att den kulturella bakgrunden saknar relevans och att lösningen på det hedersvåld som finns i Sverige står att finna enbart i en ökad integration, kan här finnas en vinkling av mitt arbete som kan påverka i fråga om tradering (Thurén, 1997, s. 34ff). Jag har utifrån informanterna sökt validitet i mitt ställningstagande genom återkoppling till min teori (Svensson & Starrin, 1996, s, 220). För att väga den information jag insamlat gentemot den sida som hävdar det motsatta har jag där för valt att i liten utsträckning ta upp även det andra perspektivet för att spegla det ställningstagande jag gjort. Detta har jag valt att göra mer ingående i min
analysdel.
1:10 Disposition
Inledningsvis vill jag i en deskriptiv del formulera, konkretisera och definiera begreppet hederskultur samt redogöra för vad som ligger bakom hedersvåld. Vidare vill jag belysa hur detta påverkar de unga män som befinner sig i en hierarkisk familjestruktur byggd kring ett hederstänkande. Slutligen önskar jag att gå närmare in på hur man rent konkret kan nå ut till unga människor för att hjälpa dem att bemöta den krock av kulturer och värderingar de ställs inför samt hur man genom att arbeta med attitydförändring skulle kunna gå till väga för att lösa problematiken.
2. TIDIGARE FORSKNING
2:1 Kultur
En del av vår kultur kan sägas bottna i våra tankar, idéer, värderingar och livsperspektiv (Fredriksson, Wahlström, 1997, s. 83). Individuellt formas vi av våra föräldrar, deras sociala bakgrund, deras tankar och värderingar, men även av våra livserfarenheter och våra individuella förutsättningar. Trots olikheter inom ett samhälle i fråga om exempelvis bostadsort eller socialgrupp kan man ofta urskilja gemensamma kulturella nämnare. Naturligtvis är gränsen hårfin när det gäller vad vi kan tolka som tecken på dessa och vad som är individuella egenskaper hos personer eller rena fördomar. Det framträdande hos en viss grupp av människor inom en kultur eller nationalitet får aldrig komma att bli en mall för hur man ser på alla människor med samma kulturella eller nationella tillhörighet ( ibid. s, 86). Kultur, menar Månsson (1984, s.187), är inte något som fungerar på så sätt att man kan plocka ut bara det som är av godo från olika kulturer och sammanfoga dem till en integrerad och fungerande enhet. Kulturer innehåller en helhet av värderingar, symboler och regler som verkar i en process och är beroende av varandra. Att förändra kulturella värden är komplicerat och man kan inte byta ut bitar eller plocka in andra som känns mer passande. Utövandet av kultur är intimt kopplat till de ekonomiska, politiska och sociala förutsättningar som råder i ett enskilt samhälle. Vad som anses vara en fungerande och vettig handling i en kultur kan mötas av förakt eller ha förödande konsekvenser i en annan (ibid. s, 188)
2:2 Heder och hederskultur
Begreppet heder är inte enkelt definierbart och går heller inte att direktöversätta. För att använda det svenska ordet heder när man talar om patriarkala strukturer måste ordet och dess innebörd definieras. Heder kan vara individuellt och ha med den egna självbilden att göra. Här handlar det om hur man själv blir sedd av omgivningen utifrån sina handlingar och hur dessa styrs av hur man önskar bli uppfattad. Samhällets normer är sålunda det individen följer för att vinna respekt. Heder är det ord med vilket den struktur som finns i de patriarkala samhällen bäst beskrivs utifrån, däremot är det inte av samma betydelse som det som avses i det svenska språket. Hedern är här istället något övergripande och vedertaget. Utan heder är det inte möjligt att fungera socialt. Heder är i detta sammanhang inte bara något man kan vinna utan också förlora. Här finns även skillnaden att det inte är den egna individen som ansvarar för hur denne blir sedd, utan hela dennes släkt. Skulle en person därför göra något som bryter mot normen och förlora sin heder påverkas inte bara individen utan även dennes anhöriga. Heder i denna
bemärkelse är att betrakta liksom ett ting, något man har eller inte har. En hederskod består av ett antal specificerade regler och värden som valts ut och blivit överordnade. Bryter man mot dessa grundvärderingar förlorar man sin heder (Wikan, 2003, s., 67).
En aspekt man måste ta hänsyn till när man diskuterar vissa samhällens uppbyggnad kring hederskänsla är välfärden. I exempelvis Sverige finns ett skyddsnät för dem som är gamla och sjuka. I samhällen där det inte finns ett sådant system utgör släkt och omgivning en grund för att bli omhändertagen senare i livet. Medlemmarna är beroende av varandra på ett sätt som gör att den individuella friheten är underordnad vad som anses bäst för familjen
(Darvishpour, 2004, s., 87).
Patriarkalt uppbyggda samhällen har en hierarki där mannen står högst. En far ansvarar över sin familj, sina söner, sin fru, sina döttrar och om han är äldst i familjen även över sina bröder och deras familjer. Mannen står för försörjningen och kvinnan står för uppfostran och hushåll. Uppfostran av barnen sker inom familjen och följer till varierande grad könsspecifika mönster i fråga om
egenskaper, ansvarsområden och ideal (Månsson, 1984, s.136). Detta leder till att en kvinnas handlande inte bara har konsekvenser för hennes eget liv utan även för hennes släkt.
Mannen utgör normen. Kvinnans roll är att tjäna mannen genom hushållet och att föra släkten vidare genom att föda hans barn. Att döttrar när de gifter sig kommer att ingå i sin mans hushåll och därigenom lämna familjen gör att hon hamnar i en lägre ställning. Äktenskapet är inte bara en allians mellan två individer utan även mellan två familjer eller släkter (ibid., s., 137). Giftermålet bör ske med någon med samma grupptillhörighet och företrädelsevis inom släkten. Besluten tas med hänsyn till de två familjernas förutsättningar att socialt och ekonomiskt fungera tillsammans (Darvishpour, 2004, s., 87). För att detta skall bli möjligt krävs det att dottern har gott anseende, tillexempel att hon är oskuld vi giftermålet. Trots att det är genom döttrarna som en familj kan trygga sin framtid står dessa längst ned i samhällets och familjens hierarkiska system. Hennes funktion blir att genom att vara en ärbar kvinna bidra till att hon kan giftas bort med en man mot ekonomisk ersättning för sin familj. Om hon inte anses god nog att ingå äktenskap förlorar familjen inte bara rent ekonomiskt utan har även förlorat en del av sin heder. Vad är det då som definierar en hederskultur och skiljer denna från ett allmänt patriarkalt samhälle genom att vara uppbyggd just kring heder? Här skulle man även kunna hävda att alla samhällen är uppbyggda kring en hierarki där mannen är överordnad kvinnan och att även det västerländska samhället spelar utifrån samma regler. Men till skillnad från i ett västerländskt samhälle krävs i ett samhälle där det finns en hederskultur att man som familj har lojalitet från sin omgivning. Den som hotar strukturen förskjuts och mister sin sociala och ekonomiska trygghet (www.algonet.se/~fuf/ValdmotKvinnor2002.pdf). Heder bygger på en social känsla som används för att upprätthålla en allmän ordning byggd på patriarkala normer. Då någon bryter mot ordningen är det upp till familjen, framförallt männen, att utfärda ett straff. Hedern som innehas av männen i familjen är starkt knuten till kvinnan och hennes sexualitet. Kvinnan måste därför kontrolleras för att hedern skall bevaras. I dessa samhällen blir det våld och förtryck som finns av kvinnor över hela världen extra tydligt just för att det är accepterat (www.elektra.nu/db/artiklar/heder.htm).
Skillnaden mellan hedersrelaterat våld och exempelvis det våld som utövas av män mot kvinnor i skydd av deras hem är att det är kollektivt och demonstrativt. Att skada eller mörda en kvinna har inte att göra med att man vill skada kvinnan
som person utan med att familjen vill återupprätta sin förlorade heder. Det är inte alltid den man som blivit kränkt som utövar våldet. Vem detta skall bli planeras utifrån vad kollektivet anser som lämpligt. Eftersom det i Sverige finns lagar där de som misshandlar eller dödar någon döms hårt, kan det lätt bli en icke
straffmyndig person som utses att utöva dådet. I de samhällen där man kan finna paragrafer i lagen som särskilt behandlar hedersmord, betraktas ofta detta som nödvärn och straffen är låga. Även där sådan lagstiftning saknas finns ofta en rättspraxis som rättfärdigar hedersmorden (Wikan, 2003, s., 44). Inom gruppen applåderas det, att man gjort sig kvitt kvinnan som skapat problemet. I Jordanien, där empati för hedersmord finns inbyggt i lagen, har man i perioder försökt att driva igenom ändringar som likställer alla mord i lagstiftningen. En av
motståndarna till denna lagändring, beduinhövding, Trad Fayiz, menar att "I familjen eller i samhället är varje kvinna som en gren på ett olivträd. Om en gren blir maskstungen måste den huggas av så att samhället bevaras rent och friskt" (ibid., s. 89). Just detta exempel tycker jag belyser i allra högsta grad hur man ser individen som en del av det kollektiva.
Det är inte kvinnans heder som går förlorad då hon bryter mot reglerna, det är familjens och det vill säga mannens. Detta är en viktig aspekt då det gäller att söka förklaring till varför våld och förtryck uppstår i hederns namn, men även för att försöka förklara den utsatthet som finns hos män i dessa kulturer. Genom att förskjuta eller döda en kvinna som satt familjens heder på skam kan hedern återvinnas. Kvinnan är på så sätt bara ett redskap i det patriarkala maktspelet (Wikan, 2003, s., 43). Kvinnan anses vara familjens egendom och kan jämställas med jord eller pengar. Detta leder till att kvinnor inte kan äga heder på samma sätt som pengar inte kan äga pengar. Kvinnan representerar och symboliserar hedern (ibid., s.41).
2:3 Hederskultur i Sverige
Tyckas kan att då en familj lämnar det land de tidigare levt i och där en patriarkal struktur varit norm skulle kunna öppna sig för de nya möjligheter som ges i fråga om levnad och välfärd. Det är dock inte helt enkelt att ändra ett djupt rotat sätt att leva. Tvärtom kan det gamla förstärkas då det sätts i kontrast till något nytt och kanske skrämmande. Till viss del kan detta förklaras med ett misslyckande när det gäller att integrera invandrare i det svenska samhället. Då flera familjer och grupper från samma släkt eller område anländer till ett nytt land svetsas de samman till ett eget samhälle utifrån sitt behov av identitet i det nya. Då den egna kulturen känns hotad skapas istället nya liknade och ibland än mer konservativa mönster (www.elektra.nu/db/artiklar/hedersfortrycket_i_sverige.htm).
Då barnen i familjen ofta är de som genom sin skolgång först lär sig språket är det de som blir länken mellan familjen och det svenska. Spänningar kan uppstå genom att barnen i vissa fall får bidra till socialiseringen av sina föräldrar (Darvishpour, 2004, s. 78) Fadern riskerar då att mista sin roll som familjens överhuvud. I kombination med oron inför det nya riskerar han även att hans släktingar tycker att han mist kontrollen över sin familj. Då män som uppfostrats i kulturer där mannen är familjeförsörjare och kvinnan har sin plats i hemmet har de av naturliga skäl svårt att förstå hur det svenska samhället säkrar familjens ställning då kvinnan är aktiv på arbetsmarknaden i stället för i hushållet (Larsson & Granefelt, 2003, s., 35).
När de nya sociokulturella vilkoren hotar att rasera allt det gamla söker mannen säkerhet i att vända sig inåt till det gamla och invanda genom att dra upp uttalade och noggranna gränser för familjemedlemmarna. Det som är det enda som är välkänt hos den enskilde invandrarens personliga och sociokulturella identitet, är den auktoritet och status denne har inom familjen och släktskapsgruppen
(Månsson, 1984, s. 186).
I detta sammanhang kan det vara intressant att åter ta upp skillnaden mellan våld och hedersvåld. Darvishpour (2004) beskriver hur maktförskjutningen i familjer från Iran och mannens känsla av maktlöshet då de kommit till Sverige kan bidra till ökat våld mot kvinnor. Handlar då detta om hedersvåld? Nej, det kan göra, men troligen inte. Män som utövar våld då de känner att deras makt gått förlorad handlar utifrån frustration. Ett hedersvåld är inget som uppstår då en man känner sig frustrerad, oavsett om det är för att han har en annan etnisk bakgrund eller inte. Här vill jag citera en av mina informanter då jag anser att hennes
ställningstagande belyser detta "Om allt våld som uppstår då en man tycker sig förlorat sin heder, skulle vi få kalla allt våld för hedersvåld” (HH).
Hederstänkandet är något kulturellt betingat i den bemärkelsen att det finns som en grundläggande moral och etik hos grupper av människor, accepterat i deras samhälle. Våld som kan förknippas med heder uppstår då en man eller familj känner att de förlorat sitt ansikte utåt. Hedern är något som handlar om
offentlighet och där kvinnan är en personifiering av mannens heder i det offentliga rummet (Wikan, 2003, s., 69). Då en man i detta fall brukar våld eller mördar sin dotter har det inte med ilska att göra, det handlar om heder, att återupprätta sin heder genom att tvätta bort skammen. Det är utifrån dessa premisser vi måste särskilja vad som är våld och vad som är våld som kan relateras till hederskultur. Även då en familj bosatt sig i Sverige finns ofta önskan från släkt och familj att en son eller dotter skall gifta sig med en person från hemlandet. För att upprätthålla de allianser som finns mellan släkter i hemlandet är det vanligt att sonen eller dottern förväntas återvända dit för att ingå äktenskap. 1999 mördades den nittonåriga Pela Atroshi i Irak. Pela hade uppehållstillstånd i Sverige. Då hennes familj tyckte att hon blivit "försvenskad" bestämdes det att hon skulle åka till Irak för att gifta sig. Pela gick med på det. Bröllopet var dessvärre bara en
förevändning för att få henne att följa med till det tidigare hemlandet. För att familjens skam skulle tvättas bort räckte det inte med äktenskap. Hon var tvungen att dö. Genom att föra Pela till det tidigare hemlandet trodde familjen de skulle kunna undvika att mordet uppmärksammades i Sverige, och i Irak anses det som en förmildrande omständighet att mörda sin dotter för att återfå sin heder. I detta fall dömdes Pelas far till sex månaders fängelse. Något familjen inte räknat med var att Pelas syster Breen skulle kontakta svensk polis. Detta ledde till att två av fadern bröder dömdes för att medverkat till mordet. I Svensk domstol fick de livstids fängelse (Swanberg, 2004, s. 9).
2:4 Unga män i hederskulturer
Patriarkatet är uppbyggt kring en hierarki där fadern och hans släkt står högst, under dessa finns modern och hennes släkt och under dem sönerna. Flickorna befinner sig längst ned i hierarkin. För familjen anses det fördelaktigare att föda en son än en dotter då det alltid finns ett gemensamt ansvar att försörja en mans släkt. En liten pojkes makt manifesteras därför tidigt och han har ett högre värde än en äldre syster och därför även makt över henne
(www.algonet.se/~fuf/ValdmotKvinnor2002.pdf ).
Inom familjen är det modern som står för uppfostran av barnen, men det är flickornas bröder som står för att lotsa sin syster rätt när det gäller hennes förhållningssätt gentemot andra män. Joseph (1994) beskriver i en studie av ett område nära Beirut i Libanon, hur bröders och systrars relationer samverkar för att befästa den patriarkala strukturen. Här ges brodern ansvaret och makten att fostra sin syster och får genom det möjlighet att öva sig in i en roll av manlig dominans, både gentemot systern men även gentemot modern och de yngre syskonen (Joseph, 1994, s. 52). Makten underbyggs av den ömsesidiga kärleken som väntas finnas mellan syskonen, men som utgår från brodern. Även när systern är gift är det han som bär det största ansvaret för hennes handlingar, och inte hennes man. Likväl som brodern och fadern är ansvariga för hennes trygghet och välstånd (ibid. , s. 54). Värdegrunden är sådan att brodern beskyddar sin syster emedan systern upprätthåller sin familjs heder. Brodern kommer sålunda att se sig som hennes beskyddare vilket även innefattar att han ska disciplinera systern då hon gör något som strider mot de föreskrivna reglerna. Syskonen lär sig tidigt att kärlek och makt är intimt förknippade med varandra och att man som bror visar sin kärlek till sin syster genom att disciplinera henne (ibid., s. 62). Då en kvinna inte låter sin bror styra hennes liv visar hon därigenom även brist på kärlek gentemot honom, medan brodern tror sig visa kärlek gentemot systern genom att styra hennes handlingar. Detta kan ge en bild även av hur unga män även i ett land som exempelvis Sverige rättfärdigar sin kontroll över sina systrar.
Inte heller män får alltid välja vem de vill ingå äktenskap med. Deras situation när det gäller den slutgiltiga valfriheten är såtillvida också begränsad. Just den
begränsningen kan i sin tur leda till att männen mår dåligt, vilket i sin tur drabbar den kvinna han gifter sig med. Från familjen sida anses det skamligt även om en man skiljer sig och bryter en allians mellan två släkter. Mannens enda väg ut ur äktenskapet är om hans hustru lämnar honom och kan därför känna att det enda det kan göra är att behandla henne så illa att hon tar ut skilsmässa. Detta är en av andledningarna till varför det är viktigt att inte bara fokusera på att skydda flickor från tvångsäktenskap utan även pojkar
(www.algonet.se/~fuf/ValdmotKvinnor2002.pdf ).
Däremot har män inte samma krav på sig att vara oskulder när de gifter sig. Ett litet antal sexuella kontakter före äktenskapet anses vara en del av ritualen mot att bli man. Dessutom blir de vid äktenskap sin egen familjs överhuvud om än under sin fars och sin släkts inflytande. I vissa fall är förhållningssättet gentemot unga mäns sexuella kontakter öppet och nästan uppmuntrande medan i andra tyst och accepterat. Här kan det handla en institutionaliserad dubbelmoral när det gäller vad som är tillåtet respektive otillåtet. Det kan även vara så att man öppet visar att det finns en moral som gäller för pojkar och en som gäller för flickor. Pojkarnas beteende legitimeras genom åsikten att deras drifter är starka och inte går att hejda. Det finns heller ingen andledning att göra det (Månsson, 1984, s. 64). En turkisk mans beskrivning av sin sexualdebut på en bordell (Månsson, 1984, s. 74) kan visa hur akten i det närmsta "ingår som ett till synes nödvändigt inslag i inträdesprocessen till manslivet och till gemenskapen med andra män: den viktigaste gemenskapen i alla patriarkaliska samhällen". Det var efter
påtryckningar från kamrater som han gick till bordellen för att genomföra sitt första samlag. "Det var något som skulle göras" (ibid., s. 75), och när han inte
lyckades genomföra akten blev han utskrattad av de andra männen.
Även om det är kvinnan som står för hedern är det männen som, om kvinnan bryter mot normen, måste upprätthålla familjens heder. Yngre män spelar en stor roll då de verkar som faderns förlängda arm och svarar under denne. En brors skyldighet är att bevaka sin syster så att hon inte gör något som kan betraktas som skamligt. Inskränkningarna som görs mot flickorna behöver inte handla om direkt våldsamma handlingar. En flicka som kommer till Sverige och går i svensk skola vill göra det hennes vänner gör. Det kan handla om allt från att gå ut och fika till att träffa killar. Till den delen av deras tillvaro, i skolan och på fritiden, har föräldrarna inte tillträde. Inom en sluten grupp med kontroll är det viktigt att alltid ha ögon utåt och de ögonen är flickornas bröder (www.elektra.nu/db/artiklar /hedersfortrycket _i_sverige.htm).
Ett exempel som jag anser tydligt visar på att unga män drabbas av hederskulturen är när de utses till den som ska bestraffa eller mörda en syster eller en kvinnlig släkting. Då familjen söker komma undan lagstiftning, kan ett sätt vara att låta en ej straffmyndig person begå brottet. Bland de första mord som för sin anknytning till hedersbegreppet uppmärksammades i Sverige var mordet på femtonåriga Sara 1996. Saras bror och kusin, sexton respektive sjutton år gamla anmälde sig själva till polisen strax efter mordet (Wikan 2002,s. 35). De straffades med tre år och sex månader respektive fyra års fängelse (ibid., s. 44). Bland de vittnen som hördes av polisen fanns bland annat en före detta sambo till en av Saras farbröder. Hon vittnade om hur hon hört Saras far och hans bröder bestämma att de skulle döda Sara. Detta som skulle kunna ses som stämpling alternativt, om pojkarna uppmanats att döda Sara, anstiftan till mord. Detta togs emellertid inte upp till debatt förrän långt senare (ibid. s, 41).
3. SOCIALPEDAGOGISKA BEGREPP OCH
METODER
För att tolka och beskriva på vilket sätt man kan arbeta med unga män som förebilder när det gäller att skapa en attitydförändring kommer jag att använda mig av socialpedagogiska förändringsperspektiv. Metoder som bygger på
empowerment, att utgå från individens egenskaper och förankra dem i något
positivt, anser jag kunna spegla det arbeta man gjort på Fryshuset och på gymnasieskolan väl. Detta då man vänder sig till unga män som har ett stort inflytande, ofta negativt, på en större grupp och försöker vända deras engagemang så att de kan ha en positiv inverkan på sin omgivning. De personer som arbetar med projekten har genom sin bakgrund agerat som förebilder varför jag tar upp begreppet matchning då jag tror att mycket av verksamheten vilar kring att kunna möta personer i deras livssituation och kunna ta den till sig utan att vara dömande.
3:1 Empowerment
Begreppet och idén kring empowerment har sin grund i den sociala
aktivistideologi och i de sociala proteströrelser som växte fram under 1960-talet i USA, och i de idéer om hjälp till självhjälp som lanserades under 1970-talet. Begreppet är sprunget ur det latinska ordet potere som betyder "att vara i stånd till". Inom ramen för termen kan associeras till företeelser som självtillit, socialt stöd, stolthet, delaktighet, makt i fråga om egenkontroll, kompetens och
medborgarskap. Definitioner av vad empowerment handlar om kan vara känsla av kontroll över det egna livet eller förmåga och inre styrka. Samarbete och
deltagande är viktiga ingredienser. Inom termen ryms även en uppmärksamhet på att samhället och dess strukturer kan förändras (Meueuwisse, Sunesson, Swärd, 2000, s.211f).
Inom det sociala arbetet kan empowerment ställas som motsatsen till ett
paternalistiskt förhållningssätt och stå för ett arbete där klientens integritet sätts i fokus. Genom att stärka klientens självtillit och tilltro till den egna förmågan kan den rådande situationen underlättas och bidra till personens integrering i
samhället.( ibid., s. 212). Empowerment kan även sammanlänkas med deltagande forskning där en grupp deltar i att undersöka, analysera och presentera en
situation. Denna typ av undersökning leder till att gruppen får en större inblick i sin tillvaro och utifrån den förändra sin situation (ibid. , s. 213).
3:2 Matchning
För att skapa en relation med den eller de personer man vill nå ut till krävs ett samspel. Genom att ta tillvara på hur någon säger något och hur han ser ut när han gör det kan mötet underlättas. Matchning handlar inte bara om att skapa ett möte genom rörelsemönster och tonfall utan även om att kunna ta till sig vad som sägs och försöka finna gemensamma nämnare att mötas i . Upplevelsematchning handlar om att anpassa sig till den man talar med utifrån dennes ord och känslor inför ett ämne (Petit, Olson, 1999, s. 289).
För att kunna matcha en person gäller det att få insikt i dennes uppfattning om sig själv och andra och, om varför han uppfattar sin omgivning som han gör.
Personen måste själv få ge sin bild av vad han uppfattar vara ett eventuellt
problem. Genom att ta tillvara på den andres upplevelser, värderingar, åsikter och livssituation får man även tillgång till vilka förhållningssätt han har (Petit, Olson, 1999, s. 303). Att matcha handlar inte att hålla med om vad någon annan säger, utan att erkänna att man tagit del av vad någon annan uppfattar som rätt eller fel.
3:3 Arbete i projektform
Här har jag valt att utifrån en modell jag anser kunna vara tillämplig beskriva de delar som bör ligga till grunden för ett arbete i projektform.
3:3: 1 Målfomulering
Genom målformulering skapar man, genom analys av individer och gruppers behov, anspråk och faktiska levnadsnivå, en beskrivning av vilka mål man vill uppnå genom förändringsarbetet. I detta arbete bör man utgå både ifrån en
lättillgänglig vardagskunskap samt från en organiserad kunskapsproduktion. Inom målformuleringen bör, anges utöver de framtida tillstånd som man önskar uppnå, även de normer och handlingsregler som man vill att den agerande gruppen skall rätta sig efter (Swedner, 1983, s. 61).
3:3: 2 Kunskapsproduktion
Mycket av den kunskap som krävs för att driva ett förändringsarbete är den som produceras genom det vardagliga livet. Däremot kan det även krävas att vissa typer av kunskap produceras av personer med tillgång till datainsamlings och analysmetoder. För att komma fram till hur man skall gå tillväga för att
förverkliga ett mål kan det även finnas ett behov av ny kunskap som inte tidigare presenterats, varför ny insamling av data kan vara relevant (Swedner, 1983, s. 61). 3:3: 3 Redskaps- och verktygsproduktion
Denna del av arbetet består i att utveckla metoder för att styra och ingripa i sociala processer för att nå fram till det framtida tillstånd som eftersträvas. Redskapen och verktygen kan både syfta till enkla råd och anvisningar, handlings- och arbetsplaner inom förändringsarbetet och exempelvis kommunala och statliga budgetar (Swedner, 1983, s. 61).
3:3: 4 Genomförandearbetet
Själva genomförandet är ofta den tyngsta biten av förändringsarbetet och inte sällan väcker det en del motstånd hos de grupper man verkar inom. Här krävs att man genom att föra in sin plan i gruppers medvetande övervinner den skepsis som kan finnas då förändringen kanske strider mot de intressen som finns inom den grupp man söker förändra. Här kan även väntas en del oförutsedda bieffekter och eftereffekter som är negativa (Swedner, 1983, s. 61).
3:3: 5 Utvärderingsarbetet
Utvärderingsarbete kan bedrivas både genom att praktiskt, på vardagsnivå, tillfråga de grupper som deltagit i arbetet för att få insikt i deras uppfattning kring detta som måluppfyllelseanalyser och process beskrivningar. Man kan även använda sig av mer avancerade metoder som kräver större kunskaper om hur olika socialsystem påverkas av förändring såsom kostnads-nytto-analyser (Swedner, 1983, s. 62).
4. REDOGÖRELSE FÖR KVALITATIVT
INTERVJUMATERIAL
4:1 Val av informanter:
De informanter jag valt att vända mig till är: två personer som arbetar
tillsammans som integrationssamordnare på en gymnasieskola i Malmö ( bilaga 1). Jag har valt dem därför att de dagligen kommer i kontakt med unga människor från ett flertal olika kulturer på ett sätt som kan vara, men inte alltid är direkt förknippat med hedersproblematiken, även om den tydligt finns bland vissa av ungdomarna de möter. De håller även i en utbildning för gymnasieungdomar b l a. i mänskliga rättigheter ( 4:3:1). Vidare har jag samtalat med ansvarig för projektet Alima som drivs av BRIS i Malmö (bilaga 1). Projektet riktar sig främst mot unga kvinnor men arbetar också med information till myndigheter och som stöd för de som i sitt arbete som kommer i kontakt med hedersrelaterat våld. Inom
verksamheten arbetar man även på kommunalpolitisk nivå för att utforma en manual som kan användas vid dessa kontakter. Hit kan dessutom flickor vända sig för att få hjälp att söka sig vidare då de har problem hemma. Projektet hanterar inte killars problematik men har en insikt i problemet som helhet. För att kunna redogöra för hur en typ av arbete med unga män kan se ut, har jag tagit
möjligheten att träffa ansvarig för Fryshusets verksamhet Elektra (bilaga 1), vilket arbetet med Sharaf Hjältar (4:3: 2) utgår ifrån, då han var på besök i Malmö.
4:2 Tillvägagångssätt vid intervjuer
Intervjuerna har vid två tillfällen ägt rum på informanternas kontor. Här har jag använt mig av en bandspelare för att i största möjliga mån kunna återge det som sagt i sin helhet samt kunna hålla ögonkontakt med mina intervjupersoner. Detta gäller intervjuerna med IA & IB och HH (bilaga 1). Vid ett tillfälle, med DD (bilaga 1), ägde intervjun rum i en hotellobby. Det försvårade bandupptagningen varför jag här även tagit minnesanteckningar. Denna intervju har därför varit svår att återge lika ordagrant som de två tidigare. Tidsramen för samtliga intervjuer har varit en till en och en halv timme.
4:3 Beskrivning av relevanta projekt
4:3: 1 Att leva i ett mångkulturellt samhälle
På en gymnasieskola i centrala Malmö infördes under hösten 2004 ett nytt ämne med namnet Att leva i ett mångkulturellt samhälle. I utbildningen, som är en valbar kurs, ingår ämnen som mänskliga rättigheter, klass, kön, etnicitet och mångfald. Utbildningen är uppbyggd så att eleverna utifrån material såsom tidningsartiklar, debattprogram och FN:s deklaration om mänskliga rättigheter för diskussioner och skriver egna texter. Tanken är att materialet skall vara så
dagsaktuellt som möjligt och kunna knytas till ungdomarnas vardagliga situation. Genom att låta ungdomar från olika kulturer mötas och diskutera inom
klassrummets väggar är tanken att de skall få ett nytt förhållningssätt gentemot varandra oavsett kön och etnicitet. Tanken är även att de med sin kunskap skall kunna förmedla ett humant tankesätt inte bara till sina kamrater utan även till sin familj och sin omgivning.
Eleverna har vid två tillfällen varit delaktiga i möten med politiker både i Malmö och i övriga Sydsverige. Utbildningen bedrivs inte i ren projektform men kan sägas vara en typ av försöksverksamhet i skolans regi. De ansvariga ser gärna att även andra skolor runt om i landet inför undervisning av det här slaget då de menar att den bidragit till en ökad förståelse, inte bara mellan ungdomarna sinsemellan. Kursen har även gett dem verktyg att förmedla sig till lärarna på skolan och därigenom har deras förståelse för ungdomarna kommit att öka. Ämnet har inte en direkt anknytning till hederskultur men det är ett av de teman som tas upp till diskussion.
4:3: 2 Sharaf hjältar
Sharaf hjältar är sedan två år en del av Fryshusets Lugna gatan- projekt. Lugna
Gatan är en etablerad verksamhet inom Fryshuset. Verksamheten baseras på tanken att ungdomar, som bor i Stockholms förorter - ofta med
invandrarbakgrund, tar avstånd från droger och kriminalitet och inom ramen för organisationen samtidigt bidrar till att göra Stockholm till en tryggare stad. Dessa ungdomar agerar utan tvekan som förebilder i de förorter de kommer från
och/eller där de verkar. I arbetet med Sharaf Hjältar riktar man sig till killar från 15 år och uppåt, som lever inom hederskulturen. Det arbetssätt de använder sig av bygger på samma tanke som råder inom Lugna Gatan. Sharaf står för ordet heder på arabiska och har fått ge namn åt verksamheten. Målet är att förändra
ungdomars attityder genom att bygga på deras eget engagemang.
I inledningsskedet anställde Fryshuset en projektledare för att uteslutande arbeta med den manliga målgruppen. Arbetet bestod av att etablera kontakt med olika nätverk, föreningar och organisationer som möter unga killar med
invandrarbakgrund. Tillsammans med dessa inleddes en dialog om samarbete och metoder för att nå en attitydförändring kring kvinnosyn och mänskliga rättigheter bland dessa män.
Arbetet mynnade ut i en utbildning kring ämnen som mänskliga rättigheter, hederskultur, retorik och jämställdhet. Kravet för att få delta i utbildningen är att man tar avstånd från hederskulturen. Vid avslutad utbildning får killarna ett diplom som bevis på att de deltagit. När projektet inleddes var man i kontakt med runt 45 killar som ville delta. Men, på grund av faktorer som påtryckningar hemifrån eller gliringar från kamrater, eller andra problem, avslutade flera av killarna sin medverkan. Hittills har utbildningen lett till att en grupp om 8 killar med bakgrund i olika länder har utbildats. Den grupp som finns idag har fått stor uppmärksamhet och är under första halvan av 2005 fullbokade för att gå ut i skolor för att berätta om verksamheten och hur den påverkat dem.
Inom fryshuset ser man gärna att arbetet fortsätter runt om i Sverige. Planer på att starta nya grupper i Sollentuna och Södertälje håller redan på att bli realitet. Malmö är en av de städer där man tror det skulle finnas behov av en liknande verksamhet och där det pågår förhandlingar.
4:4 Informanternas ställningstaganden till problematiken
Hos samtliga mina informanter finns det absoluta ställningstagandet att det är kvinnorna som drabbas hårdast av det hederskulturella tänkandet. Däremot inte sagt att männen inte kan drabbas och må dåligt av det tryck som finns från deras familj och släktingar. I mina informanters syn på hedersproblematiken finns olika grad av fokus på de vägar till att lösa problematiken som jag finner intressanta att ta upp.
4:4: 1 Hederskultur
"Jag tror att allmänt så är allt våld och förtryck som man utsätter kvinnor för patriarkalt betingat" (IA). Det som skiljer hedersvåld från en patriarkal
samhällsstruktur överlag menar han däremot är att " i ett land där vi inte har det välfärdssystem som vi har i Sverige måste jag förlita mig mer på min familj. Tryggheten måste byggas upp kring familjen och jag måste i min tur ge dem trygghet. Här finns ett helt annat värdesystem som inte tillåter individualistiskt tänkande" (IA). I de samhällen där det saknas en yttre trygghet " har man skapat en kultur som kräver familjens lojalitet" (IA)
Vid mötet med ett nytt land kan de värderingar som man tidigare haft inte bara vidhållas utan även förstärkas, och därigenom även kontrollen av kvinnorna i familjen " har man inte makt över sitt liv skapas frustration. Makt eller avsaknaden av makt kan vara en förklaring" (IB)
"Om jag som man lever i en hederskultur vill jag att min dotter ska betraktas som hedersam, för min familjs och mina egna syften. Det handlar om ett maktspel i samhället" (IA).
HH påpekar att begreppet hedersvåld kan vara svårt att definiera men att det är otroligt viktigt att vara klar över vad man utgår från när man skall arbeta med ämnet. Hon har löst det genom att hålla sig till en definition och vara tydlig med vad hon menar. "Hedersvåld handlar för mig om något som är kollektiv. Det är kollektiv planerat, inte alltid kollektivt utfört, men har alltid förankring i en större grupp. Det finns en gemensam förståelse för handlingen och man gör det för att markera någonting utåt" (HH).
HH menar även att en av de tydligaste tendenserna inom problematiken är den planering som ligger bakom handlingen. "Hedersvåld kan vara planerat sedan länge och är mer institutionaliserat än exempelvis gatuvåld eller annat våld inom relationer. Det behöver inte alltid vara den som är mest kränkt som utför
handlingen utan det bestäms av familjen vem som ska ta på sig den rollen"( HH).Hon påpekar att en av de viktiga skillnaderna är att ”...hedersmord handlar om att manifestera någonting utåt. I t.ex. Sverige är det svårt att göra det lika publikt. Utåt sätt måste man ångra sig men inom gruppen applåderas man” (HH). För att kunna arbeta med hedersrelaterat våld anser HH att det krävs att man utgår från att det finns en kollektiv förankring och ett kollektivt tryck. " Det går inte att lösa det akuta problemet genom att plocka bort en förövare. Man kan omhänderta flera förövare men hotbilden finns ändå kvar eftersom det är från kollektivet hotet finns" (HH).
Ofta finns bara resurser för att ta itu med det akuta hotet i den rådande situationen. Det är inte hållbart i längden säger IB. ”För att skapa en förändring kan man inte bara arbeta med dem som är utsatta. Man måste arbeta med hela familjen".Men påpekar samtidigt "Att ta en person från sin familj måste vara den absolut sista utvägen. Det kan man bara göra om det finns ett akut hot” (IB).
En liknande åsikt utrycks av HH ”Även om man hjälper någon bort från sin familj kan man sällan gömma dem för gott. Att vara ifrån sin familj innebär en stor påfrestning . Ofta återvänder tjejer som fått flytta då de saknar sina syskon. Då finns ett hot igen. Därför måste man arbeta med förändring hos hela familjen” (HH).
DD anser att det inte sällan är finns en delaktighet från hela familjens sida. "Det utförs av män men uppmanas även av kvinnor. Om en son eller dotter skulle välja att vända sig mot det kollektiva tänkandet är det ofta mamman som först blir upprörd då det är på hennes ansvar uppfostran av barnen ligger" (DD). HH tar också hon upp även kvinnors medverkan. ”Det är inte bara män utan ibland även kvinnor och mödrar som planerar hedersvåld. På så sätt finns det andra dimensioner än de rent patriarkala även om de står på en sån grund” (HH).
4:4: 2 Integrationsaspekten
"När en familj flyttar till Sverige hamnar de ofta i segregerade områden och känner ett utanförskap. Deras bild av landet skapas utifrån det bemötande de får och genom att studera det som sker runt dem i deras vardag. Då människor hamnar i invandrartäta områden får de en dålig uppfattning om vilka normer och regler som råder i samhället. Om den bild av Sverige och svenska kvinnor som ges våra invandrare är den som skapas i media, i vilken kvinnor kommit att exploateras alltmer, så förstår jag varför de vill beskydda sina döttrar" (HH). Här finns "en risk att det skapas en motreaktion då inget av det de ser överensstämmer med de normer och värderingar som finns i hemlandet"(HH).
Utanförskapet bidrar till att många väljer att leva kvar i sina gamla traditioner. "Det man kallar sitt eget växer sig starkare när man känner att man inte hör hemma" (IB). ”Då människor kommer hit och upptäcker den diskriminering som finns blir de mer benägna att hålla fast vid gamla traditioner” (IA).
"Många skulle säkert vara beredda att ge sina döttrar en ökad frihet om de såg att det finns alternativ som skulle vara gynnsamma för familjen" och "döttrar skulle inte hindras från att utbilda sig om föräldrarna såg att det skulle kunna bidra till att deras, hela familjens, levnadsvillkor skulle kunna förbättras om även deras döttrar kom in på arbetsmarknaden" (IB). Att människor inte tror att det finns andra alternativ kan leda till att en förändring hos dem som har problem försvåras menar hon.
Att en av de viktiga delarna när man vill skapa en förändring hos människor som kommer till Sverige är integration, belyser IA genom att säga att "...det går inte att bortse från den socioekonomiska aspekten när man diskuterar hur man skall arbeta med att förändra attityderna kring hedersförtryck" ( IA) .
som innebär att de inte behöver skada sina döttrar eller systrar, krävs en ökad integration. Segregeringen kan vara en av orsakerna till att man fortsätter att leva efter hederstänkandet även när man kommit till ett land där vi har ett
välfärdssystem som gör att hedern inte är viktig för hur man skall klara sig i samhället.” (IB)
Inom ramen för socialt arbete finns en rädsla att ta itu med problemen kring hedersrelaterat förtryck då man inte vill ta ifrån grupper som kommer till Sverige deras kultur och framstå som rasistisk (Sydsvenskan, 2005/03/03, s. C11) . Det är snarare rasism att inte göra det menar IA. "Istället för att se det som sker runt omkring oss som allas vårt ansvar lägger man det på "dem" och gör det till deras problem att sköta. På så vis får man aldrig en ökad integration." (IA) "Det vi måste göra är att förstå varför andra är som dom är på samma sätt som vi själva tar ställning till hur vi är". För att kunna arbeta med människor, menar IA, måste man först erkänna deras sätt att tänka och handla. "Det går inte att komma å att säga "gör så här". Arbetet måste förankras i den rådande situationen" ( IA). "När en familj kommer till det här landet måste vi vara tydliga med varför vi har de lagar och regler vi har" (HH). HH har förståelse för varför föräldrar kan känna sig kränkta när man sätter dem på föräldrakurser efter att de redan uppfostrat flera barn. "Lagen mot barnaga kom ju till för att svenska föräldrar slog sina barn” (HH). Hon tror att många ges bilden av att vi tror vi är snäppet bättre än dem och alltid varit det.
Ett ensidigt och kulturalistiskt tänkande skapar en negativ bild menar informanterna "Att se på kultur som något statiskt och oföränderligt skapar problem. Vi får inte vara rädda för att peka på fel hos andra, det är inte rasism att försöka förklara att de finns andra, mer humana sätt att förhålla sig till kvinnor." (DD) Han ställer sig mycket kritisk till att det finns undantagsregler när det gäller exempelvis åldern för äktenskap. "Som invandrare kommer man till Sverige för att få ta del av det demokratiska systemet" Att visa överseende mot människor, när deras handlingar strider mot våra regler, för att de kommer från en annan kultur anser han vara ett svek mot demokratin och mot människor.
”Jag är rädd att det får negativa konsekvenser att man faktiskt inte tittar på den kultur vi har i Sverige. Så länge den egna kulturen inte sätts in i en kontext kan man heller inte förstå vad en annan kultur handlar om.” (IA)
Att ta ställning till problemet ur ett samhälleligt perspektiv tycker HH är av stor vikt. ” Det är ett problem att man på många fronter inte erkänner det här som ett samhällsproblem. Man pratar inte om det som ett svenskt problem utan delar fortfarande in det.” (HH)
Detsamma framhåller IA. ”Det går inte att arbeta bara med människor som förtrycker eller brukar våld. Det är hela samhället man måste arbeta med” (IA). Debatten får inte bli för ensidig. ”Det blir så fel när man tvingas välja. För att få bukt med problemet tror jag att man måste få in alla aspekter. Det går inte att säga att ett problem handlar om det ena eller det andra”. (HH)
4:4: 3 Arbete med unga män i hederskulturer
Att det finns skillnader mellan pojkar och flickors utsatthet är för HH en viktig aspekt. "Om en pojke väljer att bryta mot normen riskerar han att förskjutas eller eventuellt bestraffas. Däremot är det inte han som står för hedern och familjen vinner inte på att döda honom på samma sätt som de vinner på att döda en kvinna." (HH)
”Det är mannens heder som går förlorad genom att en kvinna beter sig skamfyllt. Om en man hittar på något går det kanske inte att ta tillbaka, men ofta botgöra. En kvinna förlorade oskuld är däremot definitiv. ”(HH)”Blodet är på något sätt det som tvättar bort skammen. Inför andra visar man att man tar bort den del av familjen som blivit dålig. Först när man gjort det kan man gå med huvudet högt igen”. (HH)
I hennes arbete berättar hon att hon sett tydliga exempel på dess skillnader. "Jag har kommit i kontakt med familjer där dottern står under fullständig kontroll allt medan hennes bror kanske brukar droger eller är kriminell. Vad han gör anses inte så viktigt, åtminstone inte så länge han inte är gammal nog att gifta sig. Den kontroll som familjen inte kan ha över sin son projiceras istället på dottern som i sin tur kontrolleras ytterligare" (HH).
IA & IB har i sitt arbete stött på många unga män som känt sig stämplade av omgivningen. Killarna känner sig dömda på förhand och drar sig undan människor som ser dem som "problemtyngd invandrarungdom". "Det finns en benägenhet hos etniska svenskar att dra alla över en kam" menar de. ”Som man med bosniskt- muslimskt ursprung får jag ofta frågan om jag diskar hemma" (IA) DD anser inte att man kan sätta en offerstämpel på män och pojkar. ”Männen är inte offer men de är drabbade av hederskulturens tryck. Det är inte alltid lätt att ha förväntningar på sig att vara manlig. Det kan skapa en bitterhet hos männen” (DD).
Att unga män även drabbas anser även HH. ”Den som utför hedersvåldet kan vara en bror eller kusin som kanske inte är straffmyndig och som har hennes
förtroende. Kanske vill den som skall utföra handlingen inte göra det, men får det som ett krav på sig från gruppen.” (HH)
”Vi har främst arbetat med flickor, men det märks att killarna också lever med press på sig att följa familjens vilja” (IA). Skillnaderna mellan flickor och pojkars utsatthet menar IB är att ”Tjejerna har ingen makt, det har killarna. Åtminstone så länge de följer familjens vilja. De har mer frihet men den är begränsad. Om de väljer att bryta med familjen hamnar de utanför”
I arbetet med unga tror IB ibland att man har en tendens att utgå från fel vinkel. ”Man måste fokusera på det positiva. Jag möter dagligen unga som har så mycket positivt att ge sin omgivning.” (IB)
Inom fryshuset arbetar man med att nå ut till unga män med problem och stärka dem så att de kan visa för andra att det finns ett alternativ till deras destruktivitet. Det har visat sig fungera men "... de här killarna kommer från kriminalitet och osäkra uppväxtförhållanden, de skulle behöva hjälp med så mycket annat". Inom verksamheten finns inte de resurserna menar DD. Samtidigt är det just de killarna
"de tuffaste" som sätter regler för andra i sin omgivning som man vill rikta in sig på ” det är till dem de andra ser upp”. "Av de fyrtiofem vi började med är det bara åtta kvar" Varför det har varit ett sådant stort bortfall förklarar DD med att "De hade tidigare problem eller fick problem med familj eller blev förlöjligade för att de deltog".
DD påpekar vikten av att vara en positiv förebild för unga män och att kunna använda sig av sig själv för att nå fram. " För en 40 årig socionom som heter Lena, som visserligen kan vara kompetent, fungerar det inte. Hon har inte nycklarna att låsa upp dörren och göra en kontakt möjlig". De som på Fryshuset har arbetat med killarna är män med utländsk härkomst och med bakgrunder där de utstått såväl krig som hot och våld. "Vi representerar män, machomän, det gör att ungdomarna kan se upp till oss och få förtroende" (DD).
Då jag tar upp Sharaf Hjältar för IA och IB möts det av synpunkten: ”Det får inte bara vara killar från hederskulturer som arbetar i projekt med problemet. På så sätt dikotomiseras problemet . Arbetet mot förtrycket måste komma även från etnisk svensk sida inom alla instanser.” (IA)
På BRIS har killarnas roll i hederskulturen kommit upp men att arbeta med dem har inte funnits med inom verksamheten. "Frågan har kommit upp flera gånger, kring vad vi skall göra med dem.” Att arbeta med killar menar hon är
problematiskt då " … de har gjort sina handlingar till sin egen vilja utifrån familjens önskemål" och "Många unga män uttrycker det som deras plikt att ta hand om sin syster. Hon vet inte sitt bästa. Det är av omsorg och kärlek jag bevakar henne." (HH)
IB talar om viktiga egenskaper i arbetet med människor och om att varför man gör något är lika viktigt som på vilket sätt man gör det. ”För att överhuvudtaget kunna hjälpa andra måste man först börja hos sig själv. När man arbetar med människor är de främsta redskapen hjärta och hjärna” (IB).
IA & IB har genom sitt arbete på en skola ”vunnit respekt hos ungdomar och deras familjer". ”De vet vilka vi är och vad vi gör och känner att de kan lita på oss" (IB). Genom den kurs de undervisar i har ungdomarna fått ”lära sig att respektera varandras åsikter även om de inte tycker likadant” (IA). ”Om de kan lära sig att lyssna på varandra, kan de även lära sig att det finns andra sätt att leva på än det de tycker är det rätta" (IA).
För att komma i kontakt med unga män i hederskulturer har man på Fryshuset använt sig av uppsökande verksamhet. "För att få kontakt krävs det att man är närvarande rent fysiskt. Man får gå till ungdomsgården eller skolan, hänga där eventuellt med en skylt och vänta på att ungdomarna ska ta kontakt och börja snacka"(DD). Han tror även att de, för att nå ut, har haft nytta av att använda Fryshusets namn då "det har gott anseende i förorten och många vet att vi gör positiva saker för ungdomar” (DD).
Ett annat sätt att få igång en diskussion är att utgå från det som intresserar ” Sex och samlevnadsfrågor är något som alla unga killar är intresserade av att tala om. Inte alltid på ett sätt som är särskilt konstruktivt, men det är här man får börja” (DD).
" Sharaf Hjältar är en utbildning i mänskliga rättigheter, hederskultur, retorik och jämställdhet"(DD). På det diplom som killarna får efter avklarad utbildning står det: "För mod att våga kämpa för våra systrar" men DD menar att det handlar inte bara om det utan att det är meningen att killarna även skall se "helheten i samhället". Även om reaktionerna har varit övervägande positiva säger han att "alla kan ju inte gå ut i skolorna och prata". Inom verksamheten har man därför talat om att dela in killarna i grupper om gesäller, lärlingar och mästare. "Åter in i ett hierarkiskt system alltså." " Det är killarna som förstått helheten i utbildningen och kan applicera det på samhället med allt vad det innebär av orättvisor,
klasskillnader och ojämlikhet som blir mästare. Det är de som kan förmedla tänkandet till andra." (DD).
HH tror att för att kunna påverka unga män måste man visa på något ”direkt och konkret". "Göra dem medvetna om att det finns något att vinna på att förändra sitt liv och sitt sätt att lösa konflikter"
"Unga män som bor i Sverige ser ju att det finns alternativ, de måste bara ta steget mot förändring. För många killar som har ändrat sitt tankesätt tror jag att det handlar om att de har blivit kära i en tjej som de inte får träffa för att hennes familj inte tillåter det. När man själv får lida för tänkandet och känna på hur tråkigt det kan vara då inser de snart hur ologiskt och orättvist det är." (HH)
Inför uppsättningen av en pjäs om killar i hederskulturer frågade DD om den gruppvåldtäkt som nästa sker i en scen skulle kunna äga rum i verkligheten "svaret jag fick var skrämmande absolut"
" Killarna beskrev hur man delar in tjejer i tre kategorier. Den första är en orörd tjej som tydligt visar utåt, genom sitt beteende eller genom att bära slöja att hon inte vill ha någon sexuell relation. Den andra tjejen är någon som under en längre tid bara haft en pojkvän, och eventuellt haft sex med honom. Den tredje kategorin är hororna, tjejer som haft flera korta relationer, sexuella eller inte, med flera killar. De har på så sätt redan låst upp sin kyskhet och visat att hon är beredd att ha sex. Hon blir då automatiskt lovligt byte, även mot sin vilja. När man ges en så konkret bild av vilken attityd som finns har man också något konkret att
ifrågasätta och arbeta med." (DD)
4:4: 4 Arbete i projektform
" Innan vi började projektet med killar hade vi arbetat med flickor i flera år utan att få någon uppmärksamhet. Plötsligt gick det inte en dag utan att vi nämndes i media. Först blev jag förbannad" (DD). Trots detta har uppmärksamheten ju kommit att leda till något positivt. Han vill påpeka att trots arbetet med killar så är projektet hundra procent feministiskt och arbetar i första hand med att hjälpa flickor och kvinnor. "Vi har visat att det finns verktyg som kan leda till förändring"
HH tar upp Sharaf Hjältar som ett sätt att nå ut till unga män men ställer sig även hon skeptisk till den uppmärksamhet projektet fick först då det handlade om killar, och inte som tidigare tjejer. "Att uppmärksamheten kom först då blir en aning skevt" Samtidigt berättar hon att " för första gången var det någon inom projektet som hotades till livet, via telefonsamtal eller i tunnelbanan". " Man kan
fundera över om inte det visar att det som skrämmer mest är om män inifrån den egna gruppen initierar en förändring. Det blir obegripligt att de som ju redan är vinnare i strukturen skulle vända sig emot. Det får nog bilden att vackla och skrämmer och utmanar mer." (HH)
"Det finns en risk med att stöta och blöta problem i projektform" (IA).
Informanten menar att man för att skapa en förändring måste arbeta utifrån vårt demokratiska system och se hedersvåldet som ett problem som finns i hela vårt samhälle. ”Problemet måste sättas i kontext till vad som sker omkring oss" (IB). Det finns olika sätt att jobba på påpekar de. ”Projekt kan vara bra men det bör mynna ut i något, förankras i något som är beständigt” (IA).
Genom att arbeta utifrån projekt menar HH att man kan lägga en grund för fortsatt arbete. Däremot "… blir det fel om man ska behandla saker i projektform i
oändlighet. Frågan bör vara självklar i den vanliga verksamheten". (HH)
” Det man verkligen måste arbeta med är att emancipera ungdomarna. Att frigöra dem så att de har kraft att ta ställning mot det de anser vara fel. Man kan hjälpa och bistå dem men det är alltid individens val som är det väsentliga.” (IB) ”För att verkligen skapa en förändring måste man få dem att fundera kring sig själva och det samhälle de lever i. Det är den egna eftertanken som leder till en förändring hos en person. Någon kan göra det de tror att andra vill se dem göra trots att de innerst inne inte ändrat uppfattning. Tankar och handlingar måste förankras.” (IA)
HH säger att ”även om det är med mig unga flickor kommer i kontakt med i inledningsskedet är det viktigt för mig att se till att det finns en annan
resursperson som kan vara där och stötta". Hon försöker alltid att förmedla en vidare kontakt med t.ex. en kurator. " Jag jobbar inom ett projekt och jag kommer att försvinna. Då är det viktigt att tjejerna har någon annan att vända sig till." (HH)
” Vi har idag ingen modell att arbeta utifrån eller förhålla oss till. Vi arbetar på det och hoppas kunna skapa en så småningom. Samtidigt tror jag inte att en modell kan ersätta det arbete man kan göra bara genom att vara människa.” (DD)
5. ANALYS
Det våld som kvinnor utsätts för i hederns namn går inte att förringa genom att peka på männens utsatthet. Däremot menar jag att det är viktigt att arbeta med dem då det här kan finnas en förklaring till förtrycket som kan leda till att förstå det. Den tolkning av männens roll i hederskulturer jag valt att göra utgår från att människor ofta är underordnade det system de lever i. Med detta menar jag inte att kultur är någonting statiskt eller att människor utifrån sin kultur inte har något val. Däremot anser jag att man måste se till en problematik utifrån i vilken kontext den uppstår. Masoud Kamali (Socionomen, 2002, nr3) menar att vi i Sverige idag tenderar att se på alla konflikter som uppstår i invandrarfamiljer som en problematik sprungen ur deras kultur. Detta kan naturligtvis leda till en ökad dikotomisering och ett tankande att bara dom blir som vi så kan problemen lösas. Kamali hävdar såtillvida att det är i kontakten med det svenska samhället som
