BARN–UNGA–SAMHÄLLE
Examensarbete i fördjupningsämnet
Barndom och lärande
15 högskolepoäng, grundnivå
Vad är en likvärdig förskola?
En studie om förskollärares uppfattning om begreppet likvärdighetWhat is an equivalent preschool?
A study on preschool teachers` views on the concept of equality
Jessica Dahlkvist
Ann-Sofi Maga
Examen och poäng (Förskollärarexamen 210hp) Handledare: Ange handledare Datum för slutseminarium (2020-01-08)
Examinator: Magdalena Sjöstrand-Öhrfelt Handledare: Therese Lindgren
2
Förord
Innan vi började på förskollärarutbildningen hade vi båda arbetat flertalet år som barnskötare inom förskolan. Under åren på Malmö universitet och förskollärarutbildningen har vi gjort en enorm resa där olika kurser bidragit till en ökad förståelse för uppdraget genom att koppla olika teorier till det praktiska arbetet. Detta har också lett till att vi fått en förändrad förståelse för vikten av läroplanen som ett av förskolans styrdokument. Begreppet likvärdighet har getts ett eget avsnitt i Läroplanen för förskolan (Lpfö,18) där vikten av en likvärdig utbildning lyfts. Genom åren när vi arbetat i förskola har vi uppfattat att förskolan brister i sitt uppdrag vad gäller likvärdighetsbegreppet. Därför blev vårt val av ämne inför denna c-uppsats enkelt.Vid starten av detta arbete hade vi många diskussioner utifrån våra egna erfarenheter inom arbetet på förskolan. Vi gjorde jämförelser av förskolor som vi verkat inom och insåg att det fanns skillnader i likvärdighet vad gäller förskolor i olika kommuner och i förskolor inom samma område, samt skillnader på olika avdelningar inom samma förskola. Detta trots att Sveriges förskolor utgår från samma Läroplan.
Under åren på Malmö universitet och förskollärarutbildningen har vi två haft ett nära samarbete, samt ett gemensamt intresse för barnens rätt till en likvärdig förskola. Detta är bakgrunden till att vi valde att skriva c-uppsatsen tillsammans. Arbetet kring c-uppsatsen har fördelats jämnt och vi har haft ett nära samarbete under hela perioden. Många timmar
spenderades tillsammans på Malmö universitet och hemma hos varandra där vi tillsammans sökte upp relevant litteratur, tidigare forskning och teorier. Samt många timmars slit för att bearbeta texten till det slutgiltiga resultatet.
Vi vill tacka de förskollärare som har deltagit genom att svara på vår enkät, vilket bidrog till att studien var möjlig att genomföra. Vidare vill vi tacka utvecklingspedagog Päivi Tilly för givande diskussioner och stöttning genom arbetets gång. Tack till vår handledare Therese Lindgren på Malmö universitet som väglett oss genom skrivandet, för konstruktiv kritik, engagemang och inspiration i vårt arbete. Vi riktar även ett stort tack till våra familjer, samt kollegor för ert enorma tålamod. Sist men inte minst vill vi tacka varandra för det samarbete och tålamod som vi visat varandra genom skrivandets fram och motgångar.
3
Sammanfattning
Förskolans utbildning1 ska anpassas till alla barn utifrån varje barns behov och
förutsättningar, men hur går detta arbete till? Syftet med denna studie är att problematisera begreppet likvärdighet i relation till förskolan. För att precisera vårt syfte undersöker vi förskollärares uppfattning om begreppet likvärdighet, samt tittar på hinder och möjligheter som förskollärarna lyfter att de upplever i sitt arbete utifrån sin uppfattning om likvärdighet
I denna studie har en enkätundersökning genomförts för att undersöka yrkesverksamma förskollärares uppfattning om en likvärdig förskola och därmed problematisera begreppet likvärdighet i relation till förskolan. Det har även tagits del av Skolinspektionens slutrapport:
Förskolans kvalitet och måluppfyllelse – ett treårigt regeringsuppdrag att granska förskolan
(2018). I slutrapporten har det visats sig att förskolan i Sverige har stora variationer i
kvaliteten, vilket resulterar i stora brister i likvärdighet. Studien har sin utgångspunkt i teorin om socialkonstruktivism. De socialkonstruktivistiska teorierna problematiserar det som ses som självklart och tas för givet och teorin lägger vikt på att det inte behöver vara på ett visst sätt (Hacking, 1999). I resultatet av denna studie framkom det att samtliga respondenter har sin egen uppfattning omvad begreppet likvärdighet innebär. Förskollärarna menar att de arbetar med likvärdighet, men uttrycker att det kan vara svårt och komplext att möta och tillgodose alla barns behov. Förutom att begreppet likvärdighet och förskollärarnas uppdrag tolkas olika av respondenterna finns också andra faktorer som påverkar möjligheten att arbeta kring en likvärdig utbildning. Samt att respondenterna ger förslag på olika strategier som de använder sig av för att anpassa utbildningen efter barnens olika behov. Detta för att sträva efter likvärdighet i förskolan.
Nyckelord: förskola, förskollärare, kvalitet, likvärdighet, utbildning.
1 I Läroplanen (lpfö, 98, rev 16) benämns förskolan som verksamhet, i den nya Läroplanen (lpfö, 18)
har begreppet verksamhet ersatts mot utbildning. Vi har därför genomgående valt att använda oss av begreppet utbildning i detta arbete.
4
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 6 2 Syfte ……….8 2.1 Frågeställning………8 2.2 Avgränsning . ... 8 3 Teoretiska utgångspunkter ... 9 3.1 Socialkonstruktivistiskt perspektiv ... 10 4 Bakgrund……….11 4.1 Likvärdighetsbegreppets betydelse ... 11 4.2 Tidigare forskning………12 5 Metod………15 5.1 Kvalitativ metod………..15 5.2 Genomförande……….16 5.3 Urval……….17 5.4 Etiska övervägande………17 6 Analys………19 6.1 Begreppet likvärdighet……….206.1.1 Kategori 1. Likvärdighet som att ta hänsyn till varje barns behov och förutsättningar ……….20
6.1.2 Kategori 2. Likvärdighet som att möta alla barn likadant………..21
6.1.3 Analys av kategori 1 och 2: Likvärdighet som att ta hänsyn till varje barns behov och förutsättning och likvärdighet som att möta alla barn likadant………..21
6.1.4 Kategori 3. Likvärdighet ur ett kvalitetsperspektiv……….23
6.1.5 Analys av kategori 3: Likvärdighet ur ett kvalitetsperspektiv………..23
6.1.6 Kategori 4. Likvärdighet som kollegial samsyn……….24
6.1.7 Analys av kategori 4: Likvärdighet som kollegial samsyn………25
6.2 Svårigheter och möjligheter kring arbetet kring arbetet i förskolan utifrån begreppet likvärdighet………26
6.2.1 Kategori 1. Barngruppens betydelse……….26
5
6.2.3 Kategori 2. Personal………..27
6.2.4 Kategori 3. Anpassa material och miljö………28
6.2.5 Analys av kategori 2 och 3: Personal, samt anpassa material och miljö……….28
6.3 Sammanfattning av analys……….29
7 Resultat och diskussion……….30
7.1 Metoddiskussion………33 7.2 Framtida yrkesroll……….33 7.3 Fortsatt forskning……….35 Referenslista……….36 Bilaga 1……….38
6
1 Inledning
I dag är 89 procent av Sveriges tvååringar inskrivna i förskolan och bland tre till femåringar är 94 procent inskrivna i förskolan (Statistikmyndigheten, 2019). Var på det blir viktigt att fråga sig hur likvärdig förskolan är som barnen vistas i?
Som snart färdiga förskollärare och med flera års erfarenhet av arbete inom förskolan har vi sett brister i likvärdigheten. Detta har synliggjorts bland annat i de förskolors
kvalitetsrapporter vi tagit del av. Vidare har de yrkesverksamma åren gett oss kompetens och erfarenhet genom det kollegiala arbetet på olika nivåer inom organisationen, där vi mött olika verksamma personer inom förskolan med olika syn på begreppet likvärdighet. Vi har i arbetet på förskolan tagit del av Skolinspektionens slutrapport Förskolans kvalitet och måluppfyllelse
– ett treårigt regeringsuppdrag att granska förskolan (2018). I slutrapporten har man kommit
fram till att förskolan i Sverige har stora variationer i kvaliteten, vilket resulterar i stora brister i likvärdighet. Resultatet visar att kvaliteten i svensk förskola och dess måluppfyllelse har stora variationer. Skillnader i kvaliteten påträffas på alla nivåer lokalt i styrkedjan, det vill säga från huvudmannen till förvaltning och vidare till förskolechefer, förskollärare och annan personal. Enligt Skolinspektionen (2018) blir detta ett likvärdighetsproblem för förskolan och kan på så vis påverka barnens möjligheter att nå sin potentiella utveckling och barnens
lärande under sina år på förskolan. Detta påverkar barns möjlighet till individuell utveckling samt uppdraget att skapa förutsättningar för alla barn i förskolan. Även Persson (2015) pratar om likvärdighet och menar att de skillnader som idag finns i likvärdigheten bidrar till att förskolan inte fungerar socialt utjämnande och istället ökar skillnader mellan olika sociala grupper och områden. Det är av stor vikt att barnen bemöts av förskollärarna utifrån ett förhållningsätt som är likvärdigt och ser till barnens behov där alla har rätt att utvecklas fullt ut. För att möjliggöra detta är det enligt Persson (2015) viktigt att förskolepersonal har rätt till kompetensutveckling. Kvalitetsaspekter som lyfts av Persson (2015) är vikten av
förskolepersonalens kompetens och utbildning för att öka sin medvetenhet, sitt engagemang och sin förståelse av sitt uppdrag. I Skolinspektionens slutrapport framgår det att en stor andel förskolepersonal som deltagit i granskningen menar att de inte har kompetens till att använda ett vetenskapligt förhållningssätt i sitt arbete i förskolan.
7
Vidare påvisar skolinspektionen (2018) genom olika forskningsstudier att organisationen skiljer sig mellan olika förskolor liksom planeringen av det pedagogiska arbetet. Även hur det praktiska arbetet genomförs utifrån skillnaderna får konsekvenser för barnen som deltar i förskolan.
I förskolans nya Läroplan (Lpfö, 2018) har begreppet likvärdighet fått ett eget avsnitt. ”Enligt skollagen ska utbildningen vara likvärdig oavsett var i landet den anordnas. Den ska ta hänsyn till barns olika förutsättningar och behov och anpassas till alla barn i förskolan. Det innebär att utbildningen inte kan utformas på samma sätt överallt och att förskolans resurser därför inte ska fördelas lika” (Läroplanen för förskolan, Lpfö 2018, s.6). Genom våra upplevda erfarenheter vad gäller förskolepersonals olika syn på begreppet likvärdighet och att
likvärdighet har fått ett eget avsnitt i nya läroplanen. Samt att vi tagit del skolinspektionens slutrapport där det lyfts att det är stora brister i likvärdighet väcktes en nyfikenhet och vi kände ett behov av att problematisera begreppet likvärdighet i relation till förskolan. I studien har en enkätundersökning genomförts. Vår studie bidrar till att se vikten av att ha kollegiala diskussioner i olika utvecklingsgrupper och forum. Där man kan diskutera innebörden av likvärdighet samt att sträva efter ett gemensamt synsätt kring fenomenet. Detta för att öka innebörden och samsynen av begreppet likvärdighet och för att sedan kunna implementera detta arbete i förskolans utbildning.
8
2 Syfte
Syftet med denna studie är att problematisera begreppet likvärdighet i relation till förskola, för att skapa kunskap och förståelse för vad detta innebär i förskolans utbildning. Detta har
resulterat i två frågeställningar.
2.1 Frågeställning
• Hur uppfattar förskollärare begreppet likvärdighet i förskolan?
• Vilka svårigheter och möjligheter lyfter förskollärare att de upplever i sitt arbete utifrån sin uppfattning om likvärdighet?
2.2 Avgränsning
För att problematisera begreppet likvärdighet i relation till förskola, har vi valt att fokusera på förskollärares uppfattning om begreppet likvärdighet. Att förskollärare har valts ut i vår undersökning är för att de har ett särskilt ansvar för att undervisningen bedrivs i enlighet med målen i Läroplanen (Lpfö, 2018). I enkätstudien har vi valt att inte fokusera på andra faktorer som kan påverka likvärdigheten i förskolan, som exempelvis ekonomi, politik och geografiskt läge.
9
3 Teoretiska utgångspunkter
I detta avsnitt presenteras de teoretiska verktyg och begrepp som vi har använts för att analysera vårt empiriska material. Teorin och begreppen kommer att användas i analysen för att kunna granska, tolka och förstå det insamlade materialet från enkäterna. Alvehus (2013) pratar om deduktivt tillvägagångssätt vilket innebär att man har teorin som utgångspunkt i analysen.
Denna studie har sin utgångspunkt i teorin om socialkonstruktivism (Hacking, 1999). Med begrepp som exempelvis: erfarenhet, sanning, verklighet, kontext och konstruktion har empirin analyserats utifrån socialkonstruktivistiska teorier.De socialkonstruktivistiska teorierna problematiserar det som ses som självklart och tas för givet och teorin lägger tyngd på att det inte behöver vara på ett visst sätt. Hacking (1999) belyser hur teorin förklarar hur både verklighet och människa formas av det som vi upplever, våra olika upplevelser av vad som är sant och riktigt. Människan formar och formas av att leva och återskapa den
verkligheten. Syftet med denna studie är att problematisera begreppet likvärdighet i relation
till förskola genom att undersöka förskollärares olika uppfattning om begreppet likvärdighet, samt vilka hinder och möjligheter som förskollärarna lyfter att de upplever i sitt arbete utifrån sin uppfattning om likvärdighet. Detta kräver en ökad förståelse om varför människor gör som de gör. På så vis lämpar det sig att detta arbete utgår från ett socialkonstruktivistiskt
perspektiv eftersom som teorin förklarar hur människor påverkas av tidigare upplevelser och att människan handlar där efter. I förskolan möts olika människor, där tidigare erfarenheter och den verklighet som den enskilda individen lever i påverkar vad denna människa upplever som sant och riktigt. Hur begreppet likvärdighet förstås och uppfattas olika av olika
förskollärare påverkar i sin tur hur förskollärare tänker, agerar och handlar i förskolans
kontext, det vill säga i mötet med barnen och andra aktörer i förskolan. Detta kan påverka de
sociala konstruktionerna av likvärdighet, där förskollärarnas sanningar och föreställningar ligger till grund i hur de konstruerar förskolan för barnen ur ett likvärdighetsperspektiv.
10
3.1 Socialkonstruktivistiskt perspektiv
Hur samhället ser ut är en produkt av människors handlingar och på vilket sätt de kommunicerar och samspelar med varandra enligt socialkonstruktivistiskt synsätt. Vad människor anser normalt är beroende av den sociala kontext som vi är delaktiga i. Att delta i ett socialt sammanhang och att socialiseras in i samhället innebär att kunskap och sanning kan ses som kulturellt och socialt frambringat där kunskap och sanning överförs från generation till generation (Hacking, 1999).
Den kontext vi befinner oss i bidrar till att kunskapen överförs samtidigt som vi internaliserar kunskapen. Hacking (1999) menar att socialkonstruktivism inte handlar om att beskriva förhållande mellan olika fenomen i samhället, utan att det handlar mer om att förändra människans sätt att betrakta dessa förhållande. Vidare belyser Hacking (1999) att
socialkonstruktivism har använts för att öka medvetenheten hos människor om det som tas naturligt och givet varför människor handlar som de gör. Detta kan göras på ett övergripande plan där man först belyser bilden av denupplevda erfarenheten som socialt konstruerad eller att den är förlagd lokalt där det aktuella sammanhanget blir mer avgörande än det
övergripande. Det vill säga att det övergripande perspektivet synliggör hur människan förstår och upplever samhället som skapats utifrån sociala konstruktioner. Det lokala perspektivet präglas av en specifik situation och dessa situationer kan vara oberoende av varandra (Hacking, 1999).
Samhället har olika strukturer, institutioner och myndigheter. Förskolan är en av dessa institutioner som likt andra verksamheter har en historisk bakgrund. Förskolans historia påverkar hur människan skapar sig själv utifrån den verklighet vi deltar i och vilka normer som råder i den verkligheten (Hacking, 1999). Förskolan som institution i Sverige har en lång tradition där de som verkar inom förskolan påverkas av tidigare erfarenheter både vad gäller sina och andras verkligheter. Detta blir tydligt då mycket av förskolans traditioner och normer lever kvar även då förskolan ingått i utbildningsväsendet samt fått en egen läroplan för
förskolan att följa. På så vis påverkas förskolans kontext av de konstruktioner som samhället och de personer som verkar i förskolan formar.
11
4 Bakgrund
I detta kapitel kommer studiens bakgrund att presenteras utifrån två rubriker: Likvärdighetsbegreppets betydelse och tidigare forskning.
4.1 Likvärdighetsbegreppets betydelse
Utbildningen ska enligt skollagen vara likvärdig i hela landet, men det betyder inte att likvärdighet är lika för alla (SFS 2010:800). Persson (2015) lyfter att begreppet likvärdighet inte avser att alla barn ska behandlas likadant. Det är barnens behov, olikheter och
förutsättningar som ska ligga till grund för den gemensamma utbildningen där alla barns potential ska tas till beaktning. Ahlberg (2013) menar att föreställningen om en likvärdig skola där möjligheterna för varje barn att lära och utvecklas utifrån sina olika förutsättningar enbart är en vision som inte stämmer överens med verkligheten. Vidare nämns det att skolan ska vara för alla och att det är en idé som omfattas av de flesta människor i Sverige. Genom att Ahlberg (2013) problematiserar innehållet av begreppet en skola för alla understryks det att förutom varje barns rätt till utbildning ska varje individ respekteras och erbjudas en social gemenskap som är öppen för alla att delta i.
Bundgaard och Gulløv (2008) menar att förskolan är en mötesplats där det finns relationer mellan många människor och att olika människor har olika uppfattningar om vad som är bäst för barnen. Genom observationer och intervjuer i förskolan har Bundgaard och Gulløv (2008) genom olika frågeställningar sett att en förutsättning för likvärdighet är en inkluderande pedagogik och mångfald för alla barn. I Läroplanen (Lpfö, 18) talar man om den ökande internationaliseringen i samhället vilket ställer höga krav på människors förmåga att leva med och förstå de värden som finns i en kulturell mångfald. Detta ger möjligheter, men ställer också stora krav på hur förskollärare ska kunna arbeta utifrån hänsyn för allas olikheter men också allas lika värde. Där förskollärare ska ansvara för att aktivt inkludera ett
jämställdhetsperspektiv så att alla barn får likvärdiga chanser till utvidgade perspektiv och val (Skolverket, 2019).
12
Hallam (2009) och Westlund (2011) lyfter att en aspekt av de pedagogiska relationerna som inte ofta uppmärksammas är barns inflytande och att lyssna till deras uppfattning om vad som är en bra förskola. För att öka kvaliteten i förskolan skriver Westlund (2011) att flera forskare menar på att det i strategiska satsningar är viktigt att barns olika röster hörs och att deras upplevelser av att vara i förskolan tas hänsyn till. Westlund (2011) pratar om barns inflytande och menar att det betyder att barn har möjlighet till att påverka. I Läroplanen (Lpfö, 18) står det också om att barns har rätt till inflytande och delaktighet. De behov och intresse som barnen ger uttryck för ska ligga till grund för utformningen av utbildningen. Arbetslaget ska tillsammans visa respekt för varje barns rätt att uttrycka sina åsikter med olika uttrycksformer samt garantera att barnens uppfattningar och åsikter tas tillvara och kommer till uttryck i utbildningen.
4.2 Tidigare forskning
Förskolan är en mötesplats för många utav Sveriges barn. En stor historisk förändring i svensk förskola är att den idag i princip når alla barn, inte minst av de yngsta barnen. Vilket innebär att förskolan möter och tar emot många barn och deras familjer med olika sociala
förutsättningar, möjligheter, kulturer och bakgrunder. Detta kan innebära att barnen befinner sig på olika stadier i sitt lärande (Pramling-Samuelsson, Williams & Sheridan, 2015). I USA har studier gjorts där det har visats att om det finns eventuella kunskapsskillnader mellan barnen, så blir dessa skillnader större ju högre upp i utbildningssystemet barnen kommer (Alexander, Entwisle & Olson, 2007). Detta kan på sikt öka barnens likvärdighetsmöjlighet för att nå goda resultat i skolan. För att motverka dessa kunskapsskillnader på ett tidigt plan har förskolan därför en viktig roll att förebygga dessa skillnader, inte minst för de barn som spenderar mycket tid i den svenska förskolan.
Pramling-Samuelsson, Williams och Sheridan (2015) skriver att från 1990 till 2013 skedde en ökning både vad gäller antalet barn som deltog i förskolan och antalet barn i grupperna. Författarna lyfter att detta får negativa konsekvenser då större barngrupper gör att
arbetsvillkoren försämras och därmed försvåras möjligheten till att genomföra och synliggöra arbetet kring likvärdighet i utbildningen. Pramling-Samuelsson, Williams och Sheridan (2015) menar att när barngruppens storlek anses vara för stor får förskollärarna svårt att utföra förskolans uppdrag. En barngrupp med mindre antal barn eller när det ges tillfälle att dela in
13
barngruppen i mindre grupper om färre antal barn menar Pramling-Samuelsson, Williams och Sheridan (2015) att det i större grad ges möjlighet att arbeta utifrån läroplanens intentioner. Vidare nämns det att ett för stortantal barn i gruppen minskar tiden för varje enskilt barn att bli uppmärksammad och bekräftad.
Då antalet barn som deltar i den svenska förskolan har ökat innebär detta enligt Pramling-Samuelsson, Williams och Sheridan (2015) att förskolor på olika platser i landet organiserar gruppverksamhet på olika vis. Idag använder sig förskolor av många olika
gruppkonstellationer där det är populärt att använda sig av storarbetslag eller att skapa åldersintegrerade barngrupper. En annan är att bilda specifika femårsgrupper som är förberedande inför förskoleklassen som barnen börjar i det året som de fyller sex år. Dessa förändringar och olikheter bidrar till att förskolan blir mer komplex vad gäller gruppens sammansättning, innehållet i verksamheten och organisationen. Olikheterna bidrar till en mångfald, där det i Läroplanen (Lpfö, 18) nämns att kännedom om olika kulturer och levnadsförhållande kan bidra till att utveckla en förmåga att förstå och leva sig in i andra människors villkor och värderingar. Vidare står det i Läroplanen (Lpfö,18) att alla barn har rätt till en utbildning som är anpassad för att varje individ som vistas i förskolan ska utvecklas så långt som möjligt. De barn som varaktigt eller tillfället är i behov av mer stimulans och stöd ska få detta utformat utifrån de behov och förutsättningar som dessa barn behöver.
De deltagande förskollärarna i Pramling-Samuelssons, Williams och Sheridans (2015)
vetenskapliga artikel lyfter att tid är en bristvara, framförallt uppfattar de att ju fler barn det är gruppen ju mindre tid finns det att möta varje enskilt barn. Förskollärarna ger också uttryck för att allting tar längre tid ju större barngruppen är och detta påverkar att man inte kan genomföra aktiviteter där barn behöver mycket stöd från en vuxen. Vidare lyfts vikten av att möta varje barn i kommunikation och samspel för att varje barn ska bli lyssnad till. För att kunna arbeta med Läroplanens (Lpfö, 18) innehåll och målområden handlar det om att initiera samt rikta barns uppmärksamhet mot specifika lärandeobjekt och att möta barnen i sitt
lärande. Är då barngruppen för stor krävs större resurser av personal för att kunna arbeta utifrån läroplanens syfte. Pramling-Samuelsson, Williams och Sheridan (2015) pratar om att förskolans kvalitet påverkas av olika faktorer som exempelvis personaltäthet, barngruppens storlek och sammansättning och personalens kompetens och utbildning. Vidare lyfts att förskolans kvalitet har en stark förbindelse med de villkor som skapas för barns möjligheter till lärande, utveckling, lek och välmående.
14
Persson (2015) pratar om att en likvärdig förskola ska erbjuda alla barn en utbildning av hög kvalitet. Persson (2015) nämner precis som Pramling-Samuelsson, Williams och Sheridan (2015) faktorer så som förskolepersonalens kompetens och utbildning, barngruppens storlek samt personaltäthet och hur dessa kan hindra eller möjliggöra en god kvalitet och likvärdighet i förskolan.
Under senare år har det sociokulturella perspektivet varit dominerande i förskolans läroplan och på vissa förskollärarutbildningar i Sverige (Säljö, 2000). Genom detta perspektiv ses dialog och kommunikation som centrala begrepp för barns lärande i förskolan. I ett
sociokulturellt perspektiv är kommunikation och innehåll integrerade. Utifrån detta perspektiv nämner Pramling-Samuelsson, Williams och Sheridan (2015) även här barngruppen och drar slutsatsen att gruppens storlek får omfattande betydelse. För att kunna gå på djupet och föra diskussioner om olika innehåll med antingen enskilda barn, några barn eller med hela barngruppen krävs det en tillräckligt hög personaltäthet. Detta för att arbetslaget ska ges möjlighet att dela in barnen i mindre grupper där varje barn ges möjlighet att lyftas och på så vis få fram barns olika sätt att förstå och ges möjlighet att diskutera och lära av varandra. Pramling-Samuelsson, Williams och Sheridan (2015) menar att barngruppens storlek samt personaltäthet alltid behöver ställas i relation till de krav och förväntningar som ställs på förskolan och barns möjlighet till en likvärdig utbildning.
15
5 Metod
Studien utgår ifrån en kvalitativ metod. Det empiriska materialet har samlats in via en enkät som lämnats ut till 30 yrkesverksamma förskollärare i två rektorsområden i södra Sverige. De metodval som legat till grund för studien kommer beskrivas i detta avsnitt.
5.1 Kvalitativ metod
För att samla in empirisk data finns det olika metoder. En metod är nödvändig för att genomföra en studie (Larsen, 2018). Karaktären på data som samlas in kan vara antingen kvalitativ eller kvantitativ. Alvehus (2013) skriver att kvalitativa studier intresserar sig för innebörd samt mening snarare än statistik. Statistik är också en metod för insamling,
bearbetning och analys av data, men är också en siffermässigbeskrivning av en viss händelse. Det vill säga en metod där kvantifierbara, statistiska och generaliserbara resultat eftersöks.
Detta arbete syftar till att undersöka förskollärares uppfattning om en likvärdig förskola. På så vis valdes en kvalitativ ansats där frågor genom en enkät användes som metod för
datainsamlingen. Enkätstudier används också inom ramen för kvantitativ metod, i denna enkät ställs öppna essäfrågor som inte kan kvantifieras och i detta fall blir på så vis metoden
kvalitativ. Med denna typ av öppna frågor ges djup och bredd i svaren till studiens syfte. Metodvalet är relevant för att undersöka förskollärares uppfattning om en likvärdig förskola. Larsen (2018) menar att datainsamling görs för att hämta in information som kan vara relevant för en problemformulering. Vidare menar Larsen (2018) att denna metod ger en djupare förståelse för studiens frågor. Syfte och frågeställningar bör vara i beaktning när metodval görs. Kvalitativ data för denna studie består av förskollärares svar på öppna frågor och våra tolkningar av dessa.
16
Inom ramen för den tid som fanns för studien var det rimligt tidsmässigt att välja enkätstudie som metod. Ett annat motiv till att använda enkäter till vår undersökning var en förhoppning om ärliga och detaljerade svar om förskollärares uppfattning om en likvärdig förskola.
5.2 Genomförande
Här presenteras tillvägagångssättet för studiens utveckling. En enkät lämnades ut till 30 yrkesverksamma förskollärare i södra Sverige med olika lång arbetslivserfarenhet inom förskolan. Enkäten innehöll sex olika frågor med tillhörande följdfrågor (se bilaga 1). Innan enkäten lämnades ut till de aktuella förskollärarna kontaktades förskolornas rektorer via telefon. Detta för information om studiens syfte, samt godkännande av förskollärarnas deltagande. Varje förskollärare har blivit informerad via information på enkäten om vad det innebär att delta i studien.
När enkäten lämnades ut utgick ett datum för senaste inlämning av svaren. En minoritet av deltagarna svarade på enkäten innan utsatt datum. Till samtliga förskolor skickades det ut en påminnelse om att förskollärarnas deltagande var av stor vikt för studien. Av totalt 30 stycken utlämnade enkäter svarade totalt 17 stycken förskollärare.
Sorteringen av materialet startades med att förskollärarnas svar sorterades utifrån flera kategorier där vi delade in alla de 17 respondenternas svar utifrån till exempel likheter, olikheter och yrkeserfarenheter. Vi upptäckte relativt fort att denna uppdelning av innehållet blev för brett och svårtolkat. Detta ledde till att vi började om och sökte efter andra
utmärkande i respondenternas uttalande, vilket innebar att vi fann mer användbara svar och skapade på så vis nya kategorier. Vi har alltså inte ordagrant tagit fasta på vad varje
förskollärare svarade utan istället lyftes citat som vi ansåg vara extra relevanta i koppling till studiens syfte. Citaten som vi fokuserade på är direkt återgivna utifrån vad respondenterna skrivit och har inte omformulerats.
17
5.3 Urval
I Läroplanen för förskolan (Lpfö, 2018) lyfts det att förskollärare har ett särskilt ansvar för utbildningen i förskolan som genomförs gemensamt i arbetslaget. Därför har frågorna i denna studie riktats till förskollärare. Förskollärarna som deltog i enkäten valdes ut då de arbetar i förskolområde som vi har anknytning till.
5.4 Etiska övervägande
Det är av vikt att ha vetenskapsrådets etiska övervägande i åtanke när man utför en
forskningsstudie. Individskyddkravet består av fyra huvudkrav som är till för att individen som deltar i en forskning ska skyddas. Dessa fyra huvudkrav är informationskravet,
samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2017). I vår studie har vi varit förtrogna med vad de etiska övervägandena innebär.
Informationskravet: Innebär att forskaren ska informera de som deltar om studiens syfte och studiens tillvägagångssätt. Samt att det är frivilligt att medverka i undersökningen. Informationskravet togs i beaktning i vår studie då information skickades med i enkäten med en förklaring kring studiens syfte och tillvägagångssätt.
Samtyckeskravet: Innebär att deltagarna informeras om att de själv har rätt att bestämma över sin medverkan i undersökningen. Detta innebär att forskaren ska inhämta deltagarnas
samtycke. Samtyckeskravet togs i beaktning i vår undersökning då deltagarna
uppmärksammades på att deras deltagande i studien innebar att svaren i enkäten behandlas och presenteras i studiens analysdel.
Konfidentialitetskravet: Innebär att uppgifter om deltagare i en undersökning ska behandlas med största möjliga konfidentialitet. Vilket innebär att forskaren ska värna om deltagarnas anonymitet och privata uppgifter. Konfidentitetskravet togs till beaktning i vår studie genom att vi värnade om förskolorna och förskollärarnas anonymitet och därför valde vi att inte benämna varken förskolorna eller de medverkande förskollärarna vid namn i studie.
18
Nyttjandekravet: innebär att uppgifterna som är insamlade om personer i en studie endast får användas för forskningsändamål. I vår studie togs och nyttjandekravet till hänsyn genom information om att deltagandet behandlades anonymt och att den insamlade data inte användes i något annat syfte än till den aktuella studien.
19
6 Analys
I detta kapitel kommer resultatet av studien redovisas utifrån studiens syfte: att problematisera begreppet likvärdighet i relation till förskola. Detta genom att undersöka förskollärares
uppfattning om begreppet likvärdighet, samt vilka svårigheter och möjligheter som förskollärare lyfter att de upplever i sitt arbete utifrån sin uppfattning om likvärdighet. Respondenternas uttalande kommer att beskrivas och sammanställas. Det kommer även ges exempel från respondenternas uppfattning om likvärdighet genom citat från
enkätundersökningen.
Resultatet analyseras utifrån sju olika kategorier som framkom när empirin bearbetades. De första fyra kategorierna framkom i bearbetning av materialet för studiens första frågeställning. Den första frågeställningen samt de fyra kategorierna följer nedan.
Frågeställning 1: Hur uppfattar förskollärare begreppet likvärdighet i förskolan?
Kategori 1-4:
1. Likvärdighet som att ta hänsyn till varje barns behov och förutsättning 2. Likvärdighet som att möta alla barn likadant
3. Likvärdighet ur ett kvalitetsperspektiv 4. Likvärdighet som kollegial samsyn
De tre andra kategorierna framkom i bearbetningen av materialet för studiens andra frågeställning. Den andra frågeställningen samt de tre kategorierna följer nedan.
Frågeställning 2: Vilka svårigheter och möjligheter lyfter förskollärare att de upplever i sitt arbete utifrån sin uppfattning om likvärdighet?
20 1. Barngruppens betydelse
2. Personal
3. Anpassa material och miljö
6.1 Begreppet likvärdighet
Olika kategorier framkom av analysen av materialet för studiens första frågeställning: Hur uppfattar förskollärare begreppet likvärdighet i förskolan? Nedan följer kategorierna som framkom i bearbetningen av det empiriska materialet.
1. Likvärdighet som att ta hänsyn till varje barns behov och förutsättning 2. Likvärdighet som att möta alla barn likadant
3. Likvärdighet ur ett kvalitetsperspektiv 4. Likvärdighet som kollegial samsyn
Förklaring och beskrivning av de olika kategorierna beskrivs nedan.
6.1.1 Kategori 1. Likvärdighet som att ta hänsyn till varje barns behov och
förutsättning
I svaren från merparten av respondenterna framkom det att de ser likvärdighet som att ta hänsyn till varje enskilt barns behov och förutsättningar. Vilket citaten nedan påvisar.
Förskollärare 1: Likvärdighet utifrån ett individperspektiv kan innebära att barnens olika behov och förutsättningar påverkar vilken utbildning och undervisning jag möjliggör.
Förskollärare 2: […] förskolans verksamhet tar hänsyn till barns olika levnadssituationer och behov och kan anpassas efter dessa. Barn som t.ex. kommer från socialt mer utsatta
21
områden kanske behöver en annan sorts verksamhet än de barn som växer upp under andra villkor, vilket förskolan ska verka för. Förskolan får då en mer kompensatorisk roll.
Merparten av enkätundersökningens respondenter har alltså en uppfattning om att likvärdighet handlar om att se till det enskilda barnets behov och förutsättningar. I enkätundersökningen påvisades dock att ett fåtal respondenter menade att likvärdighet är att förskolepersonalen ska möta alla barn likadant. Det kommer att påvisas i beskrivning av kategori två. Kategori ett: likvärdighet som att ta hänsyn till varje barns behov och förutsättning och kategori två: likvärdighet som att möta alla barn likadant analyseras tillsammans nedan efter presentation av kategori två.
6.1.2 Kategori 2. Likvärdighet som att möta alla barn likadant
I förskolans Läroplan (Lpfö, 2018) står det att utbildningen ska vara likvärdig och att den ska ta hänsyn till barns olika förutsättningar och behov. Ändå påvisas det i vår enkätundersökning att en liten del av respondenterna påtalade att fenomenet likvärdighet innebär att möta alla barn likadant.
Förskollärare 3: Viktigt för mig som förskollärare att erbjuda alla barn ”samma”, får de inte göra samma saker är det inte likvärdigt.
Förskollärare 4: Att som förskollärare inte göra skillnad, alla barn bör delta i t.ex. samlingen för att öva sig inför skolstart.
6.1.3 Analys av kategori 1 och 2: likvärdighet som att ta hänsyn till varje barns
behov och förutsättning och likvärdighet som att möta alla barn likadant
22
och handlar. En faktor som påverkar är exempelvis det samhället vi lever i och hur det ser ut. Detta påverkar i sin tur människans sätt att kommunicera med varandra samt människans agerande och ställningstagande (Hacking, 1999). Vad som är kunskap, sanning, rätt eller fel i de olika sammanhangen internaliseras och bidrar här till de konstruktioner av världen vi lever i. På så vis skapas rådande normer av människor som lever i de olika verkligheter, vilka internaliseras, återskapas och lever vidare.
I förskolan som utbildning möts många olika människor med olika erfarenheter där den verklighet som människan lever i påverkar vad denna människa upplever som sant och riktigt. Detta kan i sin tur påverka de sociala konstruktionerna avlikvärdighet och hur de olika förskollärarna uppfattar begreppet likvärdighet. På så vis innebär det skillnader och olika betydelser av likvärdighet och hur dessa olika konstruktioner ges uttryck i förskolans utbildning. Förskollärare tre menar att likvärdighet i förskolan betyder att alla barn ska erbjudas ”samma” och förskollärare fyra menar att det inte ska göras skillnad mellan barnen. Förskollärare fyra nämner också att alla barn ska kunna delta i samlingen för att öva sig inför skolstart. Här konstrueras förskolan på ett sett som kan innebära att alla barn möts på likadant vis och att man då inte ser till barnens individuella behov. Förskollärare fyra menar att
likvärdighet innebär att inte göra skillnad, samt att likvärdighet sätts i relation till en
förberedelse för barnen att börja skolan. Förskollärare tre och fyra kan mena att likvärdighet och rättvisa är samma sak. Detta är en kontrast till förskollärare ett och två som menar att likvärdighet betyder att olika barn har olika behov. Här konstrueras förskolan i relation till likvärdighet på liknande sätt som i förskolans Läroplan (Lpfö, 2018) där det tydligt skrivs ut att varje barn ska mötas av en likvärdig utbildning som tar hänsyn till barns olika
förutsättningar och behov. Medans förskollärare tre och fyra konstruerar en förskola i relation till likvärdighet som går emot Läroplanens (Lpfö, 2018) syn på likvärdighet.
I förskollärare tvås citat ges uttryck för att förskolans verksamhet ska ta hänsyn till barns olika levnadssituationer och behov, på så vis konstrueras förskolan utifrån Läroplanens (Lpfö,
23
6.1.4 Kategori 3. Likvärdighet ur ett kvalitetsperspektiv
I denna kategori redogörs för sex stycken förskollärare av totalt 17 stycken som deltog i enkätundersökningen, vilka beskriver likvärdighet som att säkerställa kvaliteten inom förskolan.
Förskollärare 1: Likvärdighet utifrån ett kvalitetsperspektiv kan innebära att barnen har rätt till utbildning av god kvalitet oavsett vart i landet eller på vilken avdelning du får din utbildning. För att säkerställa kvalitet inom förskolan och vad det innebär är det viktigt med diskussioner i arbetslaget kring begreppet likvärdighet.
Förskollärare 2: Även i vårt systematiska kvalitetsarbete fokuserar vi på likvärdighet, då vi där försöker säkerställa kvalitén i utbildningen, för att synliggöra hur förskolans förutsättningar och arbete påverkat barnens lärande och utveckling.
Förskollärare 5: Kvalitén och likvärdigheten skiljer sig på förskolorna trots att de ligger i samma område. Man försöker eftersträva en så likvärdig samsyn som möjligt men är svårt i praktiken och då säkrar man inte en god kvalitet.
Förskollärare 6: Det ska vara hög kvalité och att vi strävar och utvecklar utbildningen så att delar följs. Barn är olika och de har olika behov och att vi bemöter detta enligt läroplanen.
6.1.5 Analys av kategori 3: likvärdighet ur ett kvalitetsperspektiv
Genom svaren i kategori tre ser vi att likvärdighet setts i relation till begreppet kvalitet som lyfts fram på olika sätt av respondenterna. Vilket innebär att kvalitet får olika innebörd utifrån respondenternas svar. Exempelvis blir det tydligt att kvalitet kan förstås som att barn har rätt
24
till utbildning och för att säkerställa kvalitet och vad kvalitet innebär är det viktigt med diskussioner i arbetslaget kring begreppet likvärdighet. Ett annat exempel på vad kvalitet innebär är att i det systematiska kvalitetsarbetet fokusera på likvärdighet för att säkerställa kvaliteten i utbildningen. En annan förskollärare menar att en likvärdig samsyn har med god kvalitet att göra, men att det är svårt att eftersträva en likvärdig samsyn i praktiken och på så vis säkras inte en god kvalitet.
I förskollärare etts svar kan man i citatet tydligt se ett genomslag av Skolverkets och
läroplanens riktlinjer kring likvärdighet och kvalitet. I förskollärare fems citat syns en idé om att kvalitet och att förskolans systematiska kvalitetsarbete går hand i hand med likvärdighet. Detta är unikt för den tidsera som förskolan befinner sig i nu där det systematiska
kvalitetsarbetet samt förskolans läroplan bidragit till en konstruktion där begreppet kvalitet lyfts fram. Förståelsen för vad begreppet likvärdighet innebär konstrueras alltså inom ramen för en specifik kontext som förskolans systematiska kvalitetsarbete. Tidigare då förskolan inte hade en läroplan och ett systematiskt kvalitetsarbete att förhålla sig till konstruerades
förskolan mer utifrån individens eget tänkande och tyckande. Precis som Hacking (1999) beskriver om att den verkligheten individen befinner sig i konstrueras och påverkar människan i sitt agerande i den rådande kontext en befinner sig i. Vad människor anser normalt är beroende av den sociala kontext vi är delaktiga i. Förskolan ska vara en plats som är likvärdig och jämlik, likvärdighet innebär enligt Läroplanen (Lpfö, 2018) inte att alla förskolor ska vara likadana eller ha samma innehåll. Likvärdighet handlar om lika kvalitet och att alla delar i läroplanen följs. I Skollagen och i förskolans Läroplan (Lpfö, 2018) beskrivs på olika vis att förskolans uppdrag är att vara likvärdig och jämlik.
6.1.6 Kategori 4. Likvärdighet som kollegial samsyn
Denna kategori präglas av att merparten respondenter ser vikten av att likvärdighetsbegreppet lyfts kollegialt i olika forum och utvecklingsgrupper där det förs aktiva samtal kring
begreppet. Detta för att öka samsynen kring begreppet likvärdighet, eftersom förskollärarna har olika tolkning av begreppet. Respondenterna lyfter också att kommunerna de arbetar i har olika utvecklingsområden samt projekterande gemensamma tema för respektive
25
Förskollärare 2: Vi har en gemensam träff för alla förskollärare i området där vi för en kvalitetsdialog och diskuterar varje förskolas kvalitetsrapport, där likvärdigheten i området synliggörs genom hur de olika förskolornas förutsättningar och arbete kan jämföras och diskuteras.
Förskollärare 7: Genom att ha ett övergripande tema och uppstartsdag för hela området har rektorn arbetat för en likvärdighet.
6.1.7 Analys av kategori 4: likvärdighet som kollegial samsyn
Genom kollegialt utformade forum där begreppet likvärdighet diskuteras skapas en kollektiv samsyn kring förskolans verklighet och likvärdighetens innebörd, betydelse och uttryck i förskolans utbildning. Där förskollärarnas olika tolkningar av begreppet likvärdighet är socialt konstruerade. Hacking (1999) menar att hur denna verklighet konstrueras kommer att bli är en produkt av de deltagande människornas handlingar, kommunikation och samspel. Detta kan ses från ett övergripande plan där man belyser bilden av tidigare upplevda erfarenheter eller utifrån ett mer lokalt plan där det aktuella sammanhanget blir mer betydande. Det
övergripande perspektivet synliggör hur människan förstår och upplever samhället medan det lokala perspektivet präglas av en mer specifik situation, som i detta fall kollegiala forum inom ett förskoleområdes samsyn kring begreppet likvärdighet. Genom dessa forum samt att
förskoleområdet har gemensamma övergripande tema lyfter förskollärare två och sju i sina citat att det kan skapa möjligheter för att säkerställa en gemensam delad bild av kvalitet ur ett likvärdighetsperspektiv.
26
6.2 Svårigheter och möjligheter kring arbetet i förskolan
utifrån begreppet likvärdighet
Vid analysen av materialet framkom olika kategorier för studiens andra frågeställning: Vilka svårigheter och möjligheter lyfter förskollärare att de upplever i sitt arbete utifrån sin
uppfattning om likvärdighet? Nedan följer kategorierna som framkom i bearbetningen av det empiriska materialet.
1. Barngruppens betydelse 2. Personal
3. Anpassa material och miljö
Förklaring av de olika kategorierna beskrivs nedan.
6.2.1 Kategori 1. Barngruppens betydelse
Utsagorna i denna kategori kännetecknas av att merparten av respondenterna anser att barngruppens storlek och sammansättning har betydelse för att sträva efter att kunna verkställa en likvärdig utbildning för alla barn. Dessa förskollärare pratar om vikten av att dela in barngruppen i grupper om färre barn och utifrån barnens behov och intressen när förutsättningar finns. Citat följer nedan.
Förskollärare 8: Vi delar barngruppen till mindre grupper så att det ska bli lugnare, där alla får chans att synas och höras. Även barn som inte vågar prata i stor grupp får nu en större chans att utrycka sig.
Förskollärare 1: Vi har exempel slått ihop två mindre grupper som vi sedan delat i tre grupper för att bättre kunna dela in barnen i vad vi pedagoger tycker är bättre
27
Förskollärare 11: Vi delar in barnen i mindre grupper med jämn fördelning mellan flickor och pojkar.
6.2.2 Analys av kategori 1: barngruppens betydelse
Utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv är de kategorier som förskollärarna åtta, ett och elva beskriver i citaten socialt konstruerade. I förskollärarnas placering av barnen i olika grupper finns det en föreställning om hur barnen fungerar och bör bemötas. Dessa grupper konstrueras utifrån en föreställning om vad förskollärare åtta, ett och elva ser som sant och riktigt. Hacking (1999) menar att både verklighet och människa formas av tidigare och olika upplevelser samt att människan formar och formas av att leva och återskapa den verkligheten. De grupper som förskollärare åtta, ett och elva menar att de delar barnen i känns som en tydlighet för att eftersträva likvärdighet utifrån ålder, mognad och flickor och pojkar. Här sker en sortering av barnen utifrån barnens olika egenskaper. Uppdelningarna görs utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv för att frambringa ordning. Kategorierna ses i förhållande till en motsatts, som exempelvis ”flickor och pojkar” samt ”yngre och äldre barn”. Enligt den socialkonstruktivistiska teorin är dessa grupper föränderliga och kan vid ett annat tillfälle därför se annorlunda ut (Hacking,1999). Detta beroende på exempelvis vilka förskollärare som är med den aktuella kontexten där de delar sina upplevelser om vad de anser är sant och riktigt. Detta betyder att förskollärare har stor inverkan och makt på hur dessa sorteringar och grupperingar av barnen görs och förskollärarna påverkar och skapar den verklighet som barnen ingår i.
6.2.3 Kategori 2. Personal
Karakteristiskt för denna kategori är att fyra stycken respondenter ser vikten av tillräckligt hög personaltäthet samt adekvat utbildad personal för kunna möjliggöra en likvärdig utbildning för barnen. Vilket citaten nedan visar.
Förskollärare 12: Alla barn och alla förskolor ska ha likvärdig tillgång till adekvat utbildade pedagoger och förskollärare för att utbildningen ska kunna anpassas efter det
28 individuella barnets behov och rättigheter.
Förskollärare 11: För att kunna ge alla barn samma förutsättningar i utbildningen krävs i bland förstärkning i form av resurs för att möta barnen i utbildningen
Kategori två (personal) och kategori tre (anpassa material och miljö) analyseras tillsammans efter presentationen av kategori tre.
6.2.4 Kategori 3. Anpassa material och miljö
I denna kategori redogörs för vikten av att anpassa material och miljö efter barnens behov. Merparten av förskollärarna ser vikten av en anpassad miljö för en mer likvärdig utbildning i förskolan. Citat följer nedan.
Förskollärare 9: Vi anpassar miljön och material utifrån barnens behov de som vill röra sig mycket eller de som vill ta det lite lugnt så blir det mer likvärdigt.
Förskollärare 10: Jag ser vikten av likvärdig miljö. Men jag upplever en stor
olikvärdighet inom vårt område. Förskolorna har stora skillnader i miljöer och materiella förutsättningar.
Förskollärarna ger uttryck för att miljön kan användas som en förutsättning för att sträva efter en mer likvärdig utbildning. Även en hög personaltäthet och adekvat utbildad personal är en förutsättning för likvärdigheten som kommer lyftas i nästa kategori.
6.2.5 Analys av kategori 2 och 3: personal, samt anpassa material och miljö.
Ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv konstruerar förskollärarna en anpassad miljö i samspel med varandra, både vad det gäller samspelet mellan förskollärarna samt att förskollärarna är lyhörda för barnens behov. Dessa konstruktioner av miljön kan ses som tolkningar eller innebörden av begrepp som exempelvis kön och ålder. De olika
29
konstruktionerna av förskolans miljöer kan påverkas av och baseras på exempelvis vilka upplevelser samt erfarenheter som förskollärarna har. Vilket kan ses som om arbetslagen har olika synsätt på ett visst fenomen, på så sett skapas därmed olika kulturer och även olika subjektiva sanningar. Barngrupperna delar således gemensam kultur baserat på den sanning om vad förskollärarna anser är likvärdighet och barnen erbjuds en miljö utifrån den
sanningen.
Två andra påverkansfaktorer som förskollärare tolv och elva ger uttryck för är behovet av resurser samt adekvat utbildad personal. På så vis bildar förskollärare tolv och elva sina egna sanningar och kulturer i att likvärdigheten står i relation till personaltäthet och adekvat utbildad personal.
6.3 Sammanfattning av analys
I resultatet av vår analys fick vi fram både likheter och skillnader i förskollärarnas uppfattning kring begreppet likvärdighet. Något som enligt oss utmärkte sig i respondenternas svar var att en minoritet av förskollärarna ansåg att likvärdighet var att möta alla barn likadant och inte göra skillnad. Detta strider mot Läroplanens (Lpfö, 2018) intentioner där det tydligt nämns att alla barn ska mötas utifrån sina behov och förutsättningar. Utifrån förskollärarnas olika uppfattningar om vad likvärdighet innebär har begreppet likvärdighet i relation till förskolan kunnat problematiseras. Olika förskollärare ger utryck för olika tolkningar av begreppet likvärdighet, vilka vi har delat in i olika kategorier. I analysen av kategorierna blir det tydligt att förskollärarna konstruerar olika förståelser av begreppet likvärdighet, vilket får
konsekvenser för vad en likvärdig förskola är. Hacking (1999) belyser genom de socialkonstruktivistiska teorierna att människor påverkas av tidigare upplevelser och att människan handlar därefter. De socialkonstruktivistiska teorierna har hjälpt oss att förstå varför begreppet likvärdighet kan förstås och uppfattas olika av olika förskollärare. Samt varför detta i sin tur kan påverka hur förskollärarnas sanningar och föreställningar ligger till grund i hur de konstruerar förskolan för barnen ur ett likvärdighetsperspektiv.
I nästa kapitel kommer vi att diskutera resultatet utifrån vad analysen visat i förhållande till tidigare forskning.
30
7 Resultat och diskussion
I detta avsnitt återgår vi till studiens syfte och frågeställningar samt diskuterar det resultat vi har kommit fram till under arbetets gång. Slutsatsen i analysen framförs med koppling till tidigare forskning. Avslutningsvis kommer vi i detta kapitel ge förslag på vidare forskning inom ämnet.
Syftet med vår studie var att problematisera begreppet likvärdighet i relation till förskola, för att skapa kunskap och förståelse för vad detta innebär i förskolans utbildning. Detta utifrån följande frågeställningar.
• Hur uppfattar förskollärare begreppet likvärdighet i förskolan?
• Vilka svårigheter och möjligheter lyfter förskollärare att de upplever i sitt arbete utifrån sin uppfattning om likvärdighet?
I resultatet av denna studie framkom det att samtliga respondenter har sin egen uppfattning omvad begreppet likvärdighet innebär. Förskollärarna ger olika exempel på hur de arbetar med en likvärdig utbildning i förskolan. De upplever också att strukturella och organisatoriska faktorer påverkar möjligheten att arbeta kring en likvärdig utbildning. Precis som Persson (2015) lyfter om att begreppet likvärdighet innebär att möta varje barn utifrån dess behov, olikheter och förutsättningar kan vi se i analysen att merparten av de svarande förskollärarna har samma syn som Persson (2015) på vad likvärdighet innebär. Respondenterna kopplar främst fenomenet likvärdighet och hur man strävar efter en likvärdig utbildning för barnen till den förskola samt avdelning dearbetar på. Vi ser att resultatet utgår från dels hur förskollärare uppfattar begreppet likvärdighet i förhållande till tidigare erfarenheter och dels utifrån att strukturella och organisatoriska faktorer kan vara ett hinder för att likvärdighet ska kunna uppnås. Vi kan i resultatet uppleva att när vissa av studiens förskollärare organiserar arbetet ger dessa uttryck för att barngruppens storlek får betydelse för att uppnå likvärdighet, samt att
31
vissa av förskollärarna ger uttryck för att personalfördelningen får betydelse för
likvärdigheten. Dessa svårigheter och möjligheter som förskollärna lyfter att de upplever i sitt arbete utifrån sin uppfattning om likvärdighet påverkas av förskollärarnas tidigare erfarenhet. Förskollärarnas olika uppfattningar kring begreppet likvärdighet kan vi koppla till den
socialkonstruktivistiska teorin där Hacking (1999) menar att både verklighet och människa formas av tidigare och olika upplevelser samt att människan formar och formas av att leva och återskapa den verkligheten. I detta fall konstruerar förskollärarna en förskola i relation till likvärdighet utifrån sina tidigare erfarenheter och upplevelser.
Andra aspekter som också påverkar arbetet kring likvärdighet framkommer, exempelvis kollegiala utvecklingsgrupper där man strävar efter en samsyn och gemensamma ramar för en likvärdig utbildning i förskolan. I vissa avseende skiljer sig dock uppfattningarna kring likvärdighet åt, då två stycken respondenter anser att begreppet likvärdighet innebär att behandla och möta varje barn likadant. Samt att alla barn ska kunna delta i samma typ av aktivitet i förskolan. En möjlig förklaring till respondenternas olika uppfattning kring fenomenet likvärdighet kan bero på att begreppet är öppet för tolkning (Englund & Quennerstedt, 2008). Ytterligare en förklaring till att förskollärarnas olika uppfattning om likvärdighet kan vara att begreppet likvärdighet blivit känt först senare i deras
yrkesverksamma liv. Samma förskollärare nämner att de inte läst om likvärdighet under sin utbildning till förskollärare. Detta kan förstås utifrån att begreppet likvärdighet började tillämpas i olika sammanhang inom utbildningsväsendet först runt 1980 och 1990 talet (Englund & Quennerstedt, 2008). Då begreppet likvärdighet började tillämpas i
förskollärarutbildningen och ute på förskolor först runt 1980 och 1990 talet, kan detta på så vis tolkas som en förklaring till att dessa förskollärare som gick sin utbildning för mer än 30 år sedan har en annan uppfattning om likvärdighet. Här kan vi som snart färdiga förskollärare se att olika sammansättningar av arbetslag får betydelse. Som till exempel blir det
problematiskt om ett arbetslag består av pedagoger som har invanda normer kring
likvärdighet som är långt ifrån Läroplanens (Lpfö, 2018) intentioner. Liksom att det blir en utmaning för förskollärare som arbetar utifrån Läroplanens (Lpfö, 2018) mål och riktlinjer att få med sig de kollegor som handlar efter invanda normer och mönster.
32
För att uppnå en större samsyn hos förskolepersonalen kring likvärdighet ser vi vikten av det Persson (2015) menar om att kompetensutveckling är betydelsefullt. I vår studie framkom vikten av kollegiala gemensamma forum ute i förskoleområdena. Samt vikten av
utvecklingsgrupper och att personalen får en likvärdig utbildning av nya Läroplanen (Lpfö,
2018)för att få en samsyn och en uppdaterad kunskap för att skapa gemensamma
referensramar. Detta då personalens förhållningsätt är av stor vikt för att barnen ska få större möjlighet till en likvärdig utbildning i förskolan.
En annan aspekt kring likvärdighetsbegreppets betydelse i nutidens förskola är att det i den nya Läroplanen för förskolan (Lpfö, 18)finns ett eget avsnitt kring likvärdig utbildning. Det kan utläsas i respondenternas svar både inom en och samma förskola samt i ett
förskoleområde om att det skiljer sig i personalens möjlighet till utbildning både vad gäller den nya läroplanen, samt annan fortbildning. Detta kan ses som en brist på
kompetensutveckling och detta kan på så vis resultera i att det blir skillnader i vilken förskola barnen erbjuds ur ett likvärdighetsperspektiv. Dessa skillnader kan synas på olika förskolor men också mellan olika avdelningar inom samma förskola, samt inom en och samma avdelning beroende på förskollärares olika uppfattningar om begreppet likvärdighet. Precis som Pramling-Samuelsson, Williams och Sheridan (2015) belyser anser vi att förskolans kvalitet påverkas av att personalen inte får möjlighet till kompetensutveckling, eller som i detta fall att de får olika möjligheter till kompetensutveckling.
Som tidigare nämnts skedde från 1990 till 2013 talet en ökning både vad gäller antalet barn som deltog i förskolan och en ökning av antalet barn i grupperna. Respondenterna i vår studie lyfter precis som Pramling-Samuelsson, Williams och Sheridan (2015) om att detta får
negativa konsekvenser för möjligheten att genomföra och synliggöra arbetet kring en likvärdig utbildning. Barngrupper kan ses i relation till personaltäthet, i stora barngrupper krävs större personaltäthet. Respondenterna uttrycker att en förutsättning för att kunna möjliggöra en likvärdig utbildning är att dela in barnen i mindre grupper utifrån barnens individuella behov och förutsättningar. Det uttrycks vidare vikten av tillräcklig personaltäthet för att kunna möjliggöra dessa uppdelningar av barngruppen. Pramling-Samuelsson, Williams och Sheridan (2015) menar att det i stora barngrupper blir en utmaning att möta varje barn i kommunikation och samspel utifrån varje barns behov och förutsättningar. Även
respondenterna i denna studie ger uttryck för svårigheter att uppnå arbetet kring likvärdighet i grupper om större antal barn. Samt att resurser kan saknas för att möjliggöra förutsättningar
33 att dela barnen i grupper.
Hallam (2009) och Westlund (2011) menar att det är viktigt att uppmärksamma barns inflytande och att lyssna till deras uppfattningar om vad som är en bra förskola. Dessa
uppfattningar är viktiga att ha i beaktning i planeringen av utbildningen i förskolan, vad gäller exempelvis anpassningar av miljö samt material och planering av gruppkonstellationer. Detta kan ses som en utmaning i förskolan då precis som Bundgaard och Gulløv (2008) skriver att förskolan är en mötesplats med många relationer, där dessa människor har olika uppfattningar om vad som är bäst för barnen.
7.1 Metoddiskussion
För att undersöka förskollärares olika uppfattning om begreppet likvärdighet använde vi oss av en enkätundersökning med frågor och följdfrågor. Denna metod valdes då vi eftersträvade ärliga, detaljerade och anonyma svar. Vi fick mer eller mindre utförliga svar som var
relevanta för studiens syfte. I efterhand kan vi däremot tänka att semistrukturerade intervjuer hade gett utrymme för djupare diskussioner samt möjligheter till fler följdfrågor. Även observationer ute i förskolor hade varit ett komplement för att få djupare svar till studiens andra frågeställning. Enkätundersökningen riktade sig till utbildade förskollärare vilket kan ha påverkat resultatet. En tanke som slagit oss under arbetets gång är om och hur resultatet påverkats om enkäten även gått ut till andra yrkesgrupper i förskolan.
7.2 Framtida yrkesroll
I de resultaten vi har kunnat urskilja har vi avseende vår framtida yrkesroll sett positivt att vi under vår utbildning på Malmö universitet samt genom detta examensarbete kunnat fördjupa oss i och tagit del av den nya Läroplanen (Lpfö,2018). Där det står beskrivet om förskollärares särskilda ansvar i förskolans utbildning, samt att begreppet likvärdighet har ett eget avsnitt. På så vis har vi en uppdaterad kunskap om likvärdighetsbegreppets betydelse, samt en
medvetenhet kring förskollärarens ansvar i förskolans utbildning. Det som däremot kan ses som en utmaning för att kunna nå Läroplanens (Lpfö, 2018) mål kring likvärdighet är olika
34
faktorer så som resursbrist vilket kan innebära att det blir färre pedagoger på barngruppen, samt att resurser uteblir i en barngrupp där barn är i behov av extra stöd. En annan faktor som kan påverka arbetet kring likvärdighet i mötet med barnen är om det inte ges möjlighet till kompetensutveckling i form av exempelvis utbildning i nya Läroplanen (Lpfö, 2018), samt förutsättningar för kollegiala diskussionsgrupper. Detta kan också urskiljas i respondenternas svar.
Som framtida förskollärare ser vi en utmaning att tillsammans med arbetslaget kunna problematisera kring de invanda normerna om likvärdighet som finns i förskolan. Där vi i stället kan sträva efter en samsyn kring likvärdighet utifrån aktuella styrdokument.
Vi upplever likvärdighetsbegreppet som stort, ogripbart men mest av allt mycket spännande att fundera och fördjupa sig i. Vem kan egentligen svara på om förskolan lyckas i sin ambition att skapa en likvärdig utbildning, när barnens behov skiljer sig och förskollärarnas
förutsättningar samt syn på likvärdighet är olika? I detta resultat kan vi se vikten av att
förskollärare måste ha en föreställning om vad begreppen kvalitet och likvärdighet innebär för dem. För att få förståelse om vad dessa begrepp innebär är det viktigt att diskutera dessa begrepp i kollegiala sammanhang på förskolan. Detta för att bilda gemensamma
referensramar om vad kvalitet och likvärdighet innebär som begrepp. Det fordrar att förskollärare är medvetna och för diskussioner då det är deras bedömning och omdöme av dessa begrepp som bidrar till vilken förskola barnen möter ur ett likvärdighetsperspektiv.
Visionen med vår studie är att skapa diskussion kring vad begreppet likvärdighet innebär i förskolan. Den gemensamma kompetensen som skapas ur dessa samtal kan på så vis bidra till att barn får samma möjlighet till en likvärdig utbildning. Vår studie kan vara relevant att läsa för personal som verkar inom förskolan, då den bidrar till större medvetenhet kring arbetet med en likvärdig utbildning.
35
7.3 Fortsatt forskning
Förändringar i samhället sker hela tiden och på så vis förändras även kraven på oss som verkar inom förskolan och synen på begreppen. Trots att förskolan ingår i utbildningsväsendet och har tydliga styrdokument som har mål att följa kring likvärdighetsbegreppet präglas utbildningen starkt av invanda normer kring likvärdighet som är hårt implementerat i förskolan. Vi anser att det framförallt krävs forskning kring varför invanda mönster och normer är så starkt rotade i förskolan. Samt hur man kan tona ner vikten av innebörden i dessa normer och i stället sträva efter strategier för att personal i förskolan ska kunna reflektera över och syna sitt ställningstagande i relation till styrdokumentens tydliga mål kring
36
Referenslista
Ahlberg, A (2015). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik: att bygga broar. 2., [förändrade] uppl. Stockholm: Liber
Alexander, K. L., Entwisle, D. R., & Olson, L. S. (2007). Lasting Consequences of the Summer Learning Gap. American Sociological Review, 72, 167-180.
Alvehus, J (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber
Bundgaard, H.; Gulløv , E. (2008) Forskel og fællesskab: Minoritetsbørn i daginstitution. Köbenhavn: Hans Reitzels Forlag.
Englund, T & Quennerstedt, A (red.) (2008). Vadå likvärdighet?: studier i utbildningspolitisk
språkanvändning. Göteborg: Daidalos
Förskolans kvalitet och måluppfyllelse [Elektronisk resurs]. (2018). Skolinspektionen:
Stockholm
Tillgänglig på Internet: http://www.skolinspektionen.se/sv/Beslut-och-
rapporter/Publikationer/Rapport-till-regeringen/Redovisning-av-regeringsuppdrag/forskolanskvalitet-och-maluppfyllelse2/, hämtad: 2019-10-26
Hacking, I (2000). Social konstruktion av vad?. 1. uppl., 3. tr. Stockholm: Thales
Hallam, R., Fouts, H., Bargreen, K., & Caudle, L. (2009). Quality from a Toddler´s Perspective: A Bottom-Up Examination of Classroom Experiences. Early Childhood Research & Practice, 11 (2), s. 1-16
37
Larsen, A-K (2018). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Andra upplagan Malmö: Gleerups
Läroplan för förskolan, Lpfö 18 [Elektronisk resurs]. (2018). Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=4001, hämtad: 2019-10-26
Persson, Sven (2015) En likvärdig förskola för alla barn [Elektronisk resurs].
Vetenskapsrådet Tillgänglig på Internet: https://www.vr.se/5.f1bedda162d16aa53a32f6f.html, hämtad: 2019-10-26
Pramling Samuelsson, I, Williams, P & Sheridan, S (2015). Stora barngrupper i förskolan
relaterar till läroplanens intentioner. Tillgänglig på Internet:
https://journals.hioa.no/index.php/nbf/article/view/1012/1173, hämtad: 2019-11-02
Skolverket (2019)
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskning/mangfald-i-forskolan-staller-krav-pa-den-pedagogiska-kompetensen,
hämtad: 2020-01-18
Statistikmyndigheten SCB (År). 23 000 barn går inte i förskola: https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2019/23-000-barn-gar-inte-i-forskola/, hämtad: 2019-11-26
Sverige (2018). Skollagen (2010:800): med lagen om införande av skollagen (2010:801). Nionde upplagan Stockholm: Norstedts juridik
Säljö, R (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma
Vetenskapsrådet (2017), tillgänglig på Internet
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf,hämtad: 2020-01-02
Westlund, K (2011). Pedagogers arbete med förskolebarns inflytande: en demokratididaktisk
studie. Licentiatavhandling Malmö : Malmö högskola, 2011
38
Bilaga 1
Hej!
Vi heter Ann-Sofi Maga och Jessica Dahlkvist och läser till förskollärare termin sex på Malmö universitet. Vi skriver ett examensarbete om en likvärdig förskola, där vi vill undersöka hur utbildade förskollärare uppfattar begreppet likvärdighet i förskolans
verksamhet/utbildning genom en enkätundersökning. Där vi gärna ser ditt deltagande som förskollärare. Vi vill informera om att uppgifterna i enkäten behandlas anonymt och kommer inte användas i något annat syfte än till denna studie. Vidare vill vi informera dig att genom att ni deltar i enkätundersökningen samtycker ni till att enkätsvaren behandlas och presenteras i studiens resultat och analysdel. Nedan följer sex frågor med tillhörande följdfrågor som vi är tacksamma om du vill besvara så detaljerat som möjligt och sedan lämna svaren till oss via mail eller personligen senast måndagen den 25/11 2019.
1. Vad innebär begreppet likvärdighet i verksamheten/utbildning för dig som förskollärare?
2. Hur arbetar ni med likvärdighet i verksamheten/utbildning med barnen? Hur ser samsynen ut på er förskola kring likvärdighet?
3. Hur ser samsynen ut i ert förskoleområde? Har rektorn i ert område tagit någon riktning kring likvärdighet?
4. Vilka forum finns där ni personal kan föra aktiva diskussioner kring likvärdighet? Nämn gärna konkreta förslag på forum.
39 6. Vilken åldersgrupp av barn arbetar du med?
Vid eventuella frågor eller funderingar kontakta oss eller vår handledare från Malmö universitet Therese Lindgren.
Våra kontaktuppgifter är:
Ann-Sofi Maga tel. 0734222540, mejladress: ann-sofi.maga@malmo.se Jessica Dahlkvist tel. 0704883027, mejladress: jessica.dahlkvist@eslov.se Therese Lindgren mejladress: therese.lindgren@mau.se
