Ämneslärarutbildning åk 7-9 - 270hp
Luciatåg i skolan
En intervjustudie om ett genus och mångfaldsperspektiv
Examensarbete i religionsvetenskap, för
ämneslärare åk 7-9, 15hp
Halmstad 2020-07-08
Luciatåg i skolan - En
intervjustudie om ett genus och
mångfaldsperspektiv
Författare
Christopher Hafvervik & Zaid Ali Naeem Handledare
Jürgen Offermanns Examinator
Luciatåg i skolan - En intervjustudie om ett genus och
mångfaldsperspektiv
Abstract
Vi forskade om hur rektorer arbetar med genusperspektiv och mångfald vid Luciafirandet i skolan. Vi forskade även om hur media framställer debatten som framförs av Luciafirandet. Det här genomförde vi genom intervjuer och internet-tidningar för att sedan bearbeta materialet med argumentationsanalys. För att tolka vår analys använde vi oss av teoretiska ramverket: ”interkulturellt perspektiv”. I vårt arbete framkom det att rektorerna vi intervjuade arbetade med mångfald och genus men att Lucia fortfarande lottats ut bland enbart flickorna i skolorna.
Innehåll
Innehåll
Luciatåg i skolan - En intervjustudie om ett genus och mångfalds perspektiv ... 2
Innehåll ... 3
Inledning ... 5
Syfte ... 6
Frågeställning ... 6
Metod och Material ... 6
Metodkritik ... 11
Teoretiskt ramverk ... 11
fem olika dimensioner ... 12
Kulturmöten i skolan ... 12
Icke-verbal kommunikation. ... 13
Analysera interkulturellt samspel. ... 14
Tidigare forskning ... 15
Bakgrund och definitioner ... 17
Skolverket ... 18
Lucia ... 18
Sekularisering ... 21
Genus ... 22
Empiri ... 23
Tidningsartiklar om Luciatåg i skolan ... 23
Intervjuer ... 27
Intervju Rektor A: 2019-02-06 ... 28
Elev ett 2019-02-15 ... 29
Elev två 02-15-2019 ... 30
Intervju rektor B: 2019-02-11 ... 31
Elev tre och fyra ... 33
Analys ... 33
Diskussion/Avslut ... 38
Källförteckning ... 42
Bilagor ... 45
Bilaga 1 ... 45
Inledning
Luciafirandet i skolan ska vara en mysig högtid där eleverna får möjlighet att sjunga framför sina föräldrar och får chansen att visa upp sina färdigheter som de har tränat på. Luciafirandet är svensk tradition. Med levande ljus och elever som har klätt ut sig för att framträda, låter det inte som någon högtid där eleverna kan diskrimineras på grund av deras utseende och kön. Luciafirandet har sätt olika ut i Sverige och 1927 är det årtal då det moderna Luciafirandet tog sin grund.1 Man valde Lucia och sjungande stjärngossar som man kan se vid det moderna Luciafirandet.
År 1928 röstades Lucia fram grundat på uppfattningarna om hur en riktigt svensk ska se ut. De ideal de grundade valet på var på den objektifierade kvinnan, vilket innebar att Lucia skulle vara blond, vacker och hon blev framröstad av män.
Skolan har som plikt att arbeta med att motverka stereotyper, könsmaktsordning, förtryck och exkludering där Luciatågen inte ska vara annorlunda än resten av arbetet i skolan. När man läser tidningen stöter man ibland på att det skrivs om pojkar som har varit Lucia och om skolor som inte låter pojkar vara Lucia. I vissa fall försvarar sig skolorna med att hänvisa till tradition. I vår undersökning kommer vi att kortfattat presentera sekulariseringens bakgrund i svenska samhället, samt förklara vem Lucia var och hur Luciatraditionen har firats. Vi vill lyfta fram debatten som framhävs i media av Luciafirandet i skolan och intervjua rektorer om deras arbete med Luciafirandet i skolan och om de anser att man borde fira Lucia. I dagens samhälle och med ”me too” rörelsen, är genusteori och mångfald aktuella debattämnen. Därför blev vi intresserade av ämnet då vi antog att det var väldigt könsuppdelat i Luciatågen. Genom intervjuer och analys av artiklar ska vi försöka besvara vår frågeställning. Vi valde att undersöka debatten som framhävs i media av Luciafirandet i skolan för att framställa information om den aktuella diskursen. Sedan
1 Håkan Strömberg, Lucia den svenskaste av alla traditioner, Stockholm: Carlsson Bokförlag,
intervjua rektorerna för få fram en klarare bild av diskursen inom skolan. Vi valde att intervjua rektorerna för att de ansvarar för hela verksamheten.
Syfte
Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka hur två skolor i södra Sverige arbetar med Luciafirandet i skolan och om det är en tradition som ska firas i skolan. Det här ska vi genomföra genom att intervjua en manlig och en kvinnlig rektor på två olika skolor. Rektorerna arbetar på två olika skolor, en arbetar på en mångkulturell skola och den andra arbetar på en övervägande monokulturell skola. Sedan jämföra rektorernas svar med fyra elevers svar för att få en djupare bild av Luciafirandet i skolan.
För att besvara våra frågeställningar har vi även valt att analysera olika tidningsartiklar om Luciafirandet i skolan och det sker innan vi genomför intervjuarna för att ta reda på diskursen som finns i samhället och sedan jämföra det med resultatet av intervjuerna. Vi kommer att presentera tidningar som vi valde nedan i uppsatsen.
Frågeställning
1. Ska man fira Lucia i skolan? Vad anser två rektorer i södra Sverige om det och vad anser fyra elever?
2. Hur framställs genusperspektivet och mångfald vid Luciafirandet i skolan av media och Vilka argument finns för och emot Luciafirandet i skolan av debatten som framförs i media från årtalen mellan 2010-2019
Metod och Material
Vi valde att arbeta med kvalitativa intervjuer som var semistrukturerade. Anledningen till detta var för att kvalitativa intervjuer kan ge mer detaljerad data än vad enkäter kan ge. Nackdelen med
att använda intervjuer är att det är svårare att nå ut till en stor mängd människor och på så vis få en större överblick om hur det är.
Syftet med en kvalitativ intervju är att upptäcka och identifiera vissa egenskaper om den intervjuade personens uppfattning om området. Genom att inte använda fasta svarsalternativ möjliggör det att vi i efterhand kan göra en kvalitativ analys av resultaten. Det vi vill uppnå genom intervjuerna är att ta del av de intervjuade personernas tankar, reflektioner och argument. Vårt syfte är att ta reda på hur rektorerna arbetar med genusperspektiv och mångfald i skolan, samt hur eleverna upplever Luciafirandet i skolan.2
För att avgränsa oss har vi valt att intervjua två rektorer och fyra elever i Södra Sverige i två olika skolor. De rektorer vi intervjuade var en kvinnlig rektor som ansvarar för en mångkulturell skola Den andra rektorn var en manlig rektor som ansvarar för en övervägande monokulturell skola. Syftet med att intervjua två rektorer var för att ta reda på hur de arbetar med mångfald och genusperspektiv vid Luciafirandet i skolorna och om det fanns några gemensamma nämnare eller skilda förhållningssätt på Luciafirandet i skolan. Vi mejlade till ett antal rektorer och valde att intervjua två rektorer i södra Sverige för att de var de enda som ville delta i vår undersökning.
Eleverna vi intervjuade går på skolorna där rektorerna arbetar. Vi valde även att intervjua två etniskt svenska tonåringar där en var kvinnlig och en manlig tonåring och även en kvinnlig och manlig tonåring med muslimsk bakgrund för att se om det finns några skillnader eller likheter i deras resonemang och upplevelser om luciatåg i skolan. Vi valde att intervjua elever i årskurs 9 för att vi anser dem mest lämpade för att svara på intervjuerna på grund av att de är äldre och har tillbringat en längre tid i skolan och har kunskaper att kunna besvara frågorna med större enkelhet än yngre elever.
För att skydda rektorernas identitet har vi valt att kalla dem rektor A och rektor B. För att elevernas identitet inte ska röjas har vi valt att kalla dem elev 1-4. Rektorerna och eleverna har vi intervjuat personligen då vi åkt till respektive skolor för att genomföra intervjuerna. Frågorna som ställdes till rektorerna och eleverna skiljer sig föga åt. Rektorerna fick t.ex. frågor om hur de arbetar med
2Runa Patel & Bo Davidson, Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och
genus och gemenskap. Eleverna fick frågor om hur de upplever rektorernas arbete med luciatåg (se bilaga för frågorna).
Inledningsvis valde vi att använda oss av allmänna frågor för att få svar på vissa bakgrundsvariabler som vi behöver information om. Exempel på frågor som berör vår undersökning är om skolan och mångfald på skolan, huvudfrågorna finns i bilaga 1 och 2. Vi valde även att avsluta intervjuerna genom att lämna utrymme för kommentarer om frågorna. 3 Enligt Hjerm & Lindgren för att skapa ordning med den empiri som samlats in använder vi oss utav tre punkter, Reduktion av data (Kodning) som syftar till att reducera texten genom att lyfta fram nyckelord. Det här gjorde vi genom att lyfta fram nyckelord som tradition och genusperspektiv. Sedan har vi valt att göra en presentation av data (tematisering), den här delen handlar om att lyfta fram teman genom att lägga ihop nyckelorden och finna helheten av intervjun. Anledningen var att vi vill samla argumenten till teman så som traditionsargument, genusargument och mångfaldargument. Slutligen kommer vi till slutsatser och verifiering (summering) som syftar till att kunna dra slutsatser av materialet. De här stegen är utformade för att först ordna datamaterialet grovt för att sedan sammanställa det, till att tillslut kunna använda empirin för att kunna dra slutsatser av den information vi fått fram.4
Intervjuerna som vi genomförde var ungefär 30 minuter långa. Vi använde oss av en mobiltelefon för att spela in samtalen. Efter varje intervju frågade vi deltagarna om de ville kontrollera inspelningarna. Ingen av de intervjuade var intresserade av att kontrollera uppgifterna. Det material vi har fått fram sammanfattade vi i löpande text. Vi har fått mejla de intervjuade personerna om det har funnits svar som vi inte har förstått.
1. Vi valde att använda oss av tidningars debattsidor för att se om det finns en diskurs för och emot Luciafirandet i skolan och jämföra dem med intervjuerna vi gjort. Det finns en uppsjö av åsikter i tidningarna om luciatågen, vilket har gjort att vi har avgränsat oss. Debattartiklarna är skrivna i: Metro, nyheter24, UTN, Aftonbladet och S.O.S. Vi har arbetat med artiklar som senast var skrivna från 2010 för att minska utbudet av artiklar och
3Runa Patel & Bo Davidson 2007, s. 43
4Mikael Hjerm, Simon Lindgren & Marco Nillsson, Introduktion till samhällsvetenskaplig
för att vi är intresserade av artiklar som är aktuella i dagens debatt. Vi valde att använda oss av ett antal olika tidningar då vi letade efter olika former av debatter om Luciafirandet i skolan. Vi tänkte först enbart avgränsa oss till Södra Sverige men då det inte fanns mycket skrivet kopplat till specifikt södra Sverige, samt att vi letade efter ett brett urval av argument, därför valde vi att använda oss av flera tidningssidor då debatten kunde skilja sig åt. Dessa tidningsartiklar som vi valde hade ett relevant innehåll till vår undersökning.
- Metro är en politiskt obunden nyhetstidning med ungefär 1,5 miljoner läsare.5 (tidningsartiklar redovisas i resultatdelen)
- Nyheter24 är en webbtidning som riktar in sig mot vuxna och unga och har ungefär 1,2 miljoner läsare.6
- SVT är politiskt obunden och lägger ut i stort sätt all nyhetssändning på webben som nyhetsprogram och Rapport där de riktar utbudet till alla åldrar. 7
- UTN är en tidning som utkommer fyra nummer per år till medlemmarna i deras teknolog- och naturvetarkår. Det är en ideell redaktion.8
- Aftonbladet det är en svensk nät- och kvällstidning, den har funnits sedan 1830-talet som är ”obunden Socialdemokratisk”. Tidningen finns tillgänglig på till exempel webben och som papperstidning. Aftonbladet når ut till ungefär 2,5 miljoner svenskar varje dag.9
5Wikipedia, ”Metro”, Tillgänglig: https://sv.wikipedia.org/wiki/Metro_(tidning), 2018 (hämtad
2019-02-19)
6Wikipedia, ”Nyheter24”, Tillgänglig: https://sv.wikipedia.org/wiki/Nyheter24 , 2018 (hämtad
2019-02-19)
7Wikipedia, ”SVT”, Tillgänglig: https://sv.wikipedia.org/wiki/Sveriges_Television, 2019, (
hämtad 2019-02-19)
8 UTN, ”Organisation”, Tillgänglig: https://www.utn.se/sv/om-karen/organisation/techna, 2018
(hämtad 2019-02-19)
9Aftonbladet, ”nyheter: Aftonbladet”, Tillgänglig:
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/3jMK8A/aftonbladet-25-miljoner-lasare--varje-dag, 2019 (hämtad 2019-03-07)
- S.O.S är en nättidning som utkommer 4-5 gånger per år för tillfället. Utgivaren är Finlands Svenska Handikappförbund och tidningen fokuserar på debatter om socialpolitik, hälsovård och funktionshinder till exempel. 10
Vi valde de här artiklarna då vi anser att de lyfter fram den debatten som framförs av media i dagsläget utifrån ett mångfaldsperspektiv.
För att analysera tidningarnas debatter om luciatåg i skolan har vi valt att använda oss av en argumentationsanalys specificerat den argumentationsanalys Kristina Borèus & Göran Bergström skriver om i sin bok Textens makt och mening.11 Sedan antiken har det alltid funnits ett intresse för att beskriva och utveckla den argumenterande verksamheten. Retorikens syfte är att beskriva vad det är som gör en kommunikation effektiv. Retoriken är uppdelad i tre delar logos, ethos och pathos där argumentationsanalys berör till största delen logos. Logos är den del som berör försöket att appellerar till mottagarens förmåga att dra slutsatser. Man försöker väcka ett intresse hos mottagaren genom logik, moral och känsla. Argumentationsanalysens syfte är att rekonstruera argumentationen. Argumentationen i texter brukar inte vara isolerade stycken, så därför måste man hitta argumentationen i texten själv och lyfta fram den så det blir tydligt vad avsändaren menar.12
Med detta menas att själva argumentationerna som finns i texten inte brukar vara uppradade, utan de brukar finnas på olika ställen i texten. Det andra syftet som argumentationsanalys kan ha är att bedöma om argumentet lever upp till vissa normer.13 Detta betyder att debattören håller sig till ämnet och inte skriver om tendentiöst innehåll vid sidan av sin tes.
Argumentationsanalysens tredje syfte är att avgöra argumentens beviskraft. Stärker verkligen argumenten ståndpunkten? Beviskraften handlar om hur hållbart argumentet är. Hur rimligt är det att gå med på argumenten och hur mycket stöd finns? Beviskraften innefattar även hur relevant argumenten är gentemot hållbarheten.14
10 S:O.S, ”SOS: aktuellt”, 2019 Tillgänglig: https://www.sosaktuellt.fi/vad/ , (hämtad
2019-03-07)
11Göran Bergström & Kristina Boréus (red.), Textens mening och makt, Lund: Studentlitteratur,
2012, s. 91
12Bergström & Boréus (red). 2012, s. 93 13Begström & Boréus (red). 2012, s. 93 14Begström & Boréus (red), 2012, s. 93
Vi har valt att använda oss av för och emot analys som syftar till att lyfta fram de argument som finns och sedan jämföra dem. Det här är ett sätt att bedöma argumentationens beviskraft, då man lyfter fram argumenten kan man sedan granska dem och jämföra med källor. Den värderande delen handlar om att man ska finna de teser som framförs i texten. I kapitlet analys kommer vi lyfta fram teserna och placera dem under olika kategorier som tagits fram genom kodning som t.ex. traditionsargument, genusargumentet och mångfaldargumentet.15
Metodkritik
Arbetets syfte är att undersöka diskursen av media samt undersöka hur två rektorer i södra Sverige arbetar med genus och mångfald vid Luciafirandet i skolan. Den här studien är enbart ett stickprov på hur rektorer arbetar med frågorna. Med tanke på studiens omfång och den tid vi hade tillgänglig att genomföra kan undersökningen vi bedrivet inte besvara hur andra skolor arbetar med genus och mångfald i södra Sverige. Undersökningen kan enbart ses som ett stickprov. När vi genomförde intervjuerna stötte vi på ett problem. När vi intervjuade elev 3 och 4 var rektorn närvarande i rummet. Det här kan förklara varför vi enbart fick korta svar av eleverna och att de eventuellt inte vågade berätta vad de tyckte.
Teoretiskt ramverk
För att tolka vår analys och vårt empiriska material ska vi använda oss av det teoretiska ramverket interkulturellt perspektiv. Interkulturellt perspektiv handlar om att öka kunskapen för att förstå andra kulturer, sin egen kultur och hur vi människor ser på världen. Interkulturellt samspel gör det möjligt för människor inom olika kulturer att få en förståelse för de konflikter och missförstånd som kan förekomma.16 Nedan kommer vi presentera Professor James A Banks fem olika
dimensioner om hur läraren ska undervisa i ett mångkulturellt klassrum. Vi kommer även
15Begström & Boréus (red), 2012, s. 95
16Jonas Stier & Margareta Sandström Kjellin, Interkulturellt samspel i skolan, Lund:
presentera icke-verbal kommunikation samt Stiers tabell för att tydliggöra Banks fem olika dimensioner.
Fem olika dimensioner
Professor James A Banks är en föreläsare och anses vara en pionjär inom multikulturell utbildning. Banks (2007) definierar fem olika kategorier som lärare ska arbeta efter i undervisningen i klassrum som är mångkulturellt sammansatta.
Innehållsintregering: Handlar om att läraren ska inkludera ämnesinnehåll från andra kulturer i sin undervisning. Det här kan man göra genom att t.ex. läraren ger exempel utifrån olika kulturer för att eleverna ska kunna förstå sammanhanget inom undervisningens sammanhang.
- Konstruktion av kunskap: Den här delen handlar om att elever och lärare ska samspela med att förstå kulturella påståenden. Läraren kan t.ex. låta eleverna undersöka de olika kulturerna för att de ska förstå hur kunskap konstrueras.
- Reducering av fördomar: Genom att läraren bedriver sin undervisning för att utveckla ett bra klassrumsklimat genom att utveckla positiva attityder mot varandra genom att låta eleverna förstå att ens egna kultur inte allt är den rätta och att reducera fördomar gentemot andra kulturer.
- Rättvisepedagogik: Syftar till att läraren ska ge alla sina elever trots olika kulturella bakgrunder samma möjligheter att utvecklas. Läraren ska med andra ord anpassa sin undervisning i syftet att underlätta inlärningen för olika elever inom olika kulturer. Det är viktigt att läraren förstår och har kunskaper om olika grupper och sociala identiteter för att kunna anpassa undervisningen utefter sina elever.
- Empowering: Syftar till att ha en bra skolkultur som tar hänsyn till olika kulturer vilket bidrar till att alla elever känner samma status.17
Kulturmöten i skolan
Vi lever i en allt mer globaliserad värld. Det leder till att människor i större utsträckning än förr måste kunna fungera i ett internationellt och interkulturellt sammanhang. Stier menar dock att vår interkulturella kompentens är i många fall otillräcklig och då uppstår det en misskommunikation. Med det här sagt kan kulturmöten och kulturkrockar bli värdefulla erfarenheter då det leder till utveckling. Det som anses vara främmande och annorlunda behöver inte längre vara skrämmande.
Stier menar att interkulturell kompetens skapas av nyfikenhet och förståelse för andra kulturer samt likafullt för den egna kulturen. Att vara öppen för andra kulturer och nyfikenhet för det som anses vara främmande kan man klassificera som attityder, medan förståelse kan kopplas till kunskap. En interkulturell kompetent lärare är en person som lyckas undvika stora missförstånd och konflikter med elever och kolleger t.ex. med annan kulturell bakgrund.18.
Icke-verbal kommunikation.
Den icke-verbala kommunikationen används och antas existera i alla kulturer och den komplimenterar den verbala kommunikationen med hjälp av gester och kroppsliga utryck så som ansiktsgrimaser. Det är ett sätt att visa om man är till exempel missnöjd, arg eller glad utan att behöva utrycka det verbalt. Problem som kan uppstå är när man sänder dubbla budskap, som till exempel att oralt utrycka att man är glad men att man kroppsligt utrycker missnöje. När dubbla budskap uppstår tenderar vi till att uppfatta den ickeverbala reaktionen som mer trovärdig för att den icke-verbala kommunikationen anses utgöra två tredjedelar i en kommunikationssituation. Därför är det viktigt som lärare att undvika dubbla budskap genom att vara ärlig och inte använda sig av ironi för att kunna implementera en bra lärar-elevkommunikation.
Den icke-verbala kommunikationen lär vi oss genom socialisationsprocessen vilket resulterar i att vi sällan reflekterar över hur vi använder det. Hall (1966)19 menar att den icke-verbala kommunikationen präglas av kulturen och att människor tenderar att tro att alla människor använder sig av samma typer av rörelser och grimaser i deras icke-verbala kommunikation men att det i själva verket är kultur betingat.
18Stier & Kjellin, 2009, s. 122 19Stier & Kjellin, 2009, s. 51
Då icke-verbala kommunikationen är kultur betingat är det lätt att misskommunikation uppstår då människor i olika kulturer uppfattar kommunikationen annorlunda.20
Analysera interkulturellt samspel.
Tabellen nedan är ett exempel på hur enligt Stier man kan förstå sig på kulturmöten genom tre steg: individ-, grupper- och samhällsnivå. De här stegen är enligt Stier stereotypiska och att i verkligheten så kan det se annorlunda ut.
Analysnivå Utgångspunkt Exempel på fokus
Samhällsnivå Kulturen som socialt system Värden, normer, språk, traditioner, vanor, religion och tidsuppfattning.
Gruppnivå Kulturen som gruppkultur Som ovan, etnicitet, ”vi och de” gruppsammanhållning,
kulturmöten mellan grupper Individnivå Människan som kulturvarelse Attityder, stereotyper, fördomar,
etnocentrism, främlingsrädsla.
Samhällsnivå-kan man se kulturen som något som sammanflätar människor med varandra. Kulturen bidrar till en gemenskap inom samhället där kulturen påverkar till exempel normer och traditioner.21
Gruppkulturer-kan utrycka sig annorlunda från samhällsnivån då det mer kan handla om gängkultur och klassrumskultur, till exempel där det är gruppkulturen som präglar de normer och värden man ska ha. 22
Individnivå-präglar det som vi lärt oss i beteendemönster där vi människor försöker efterlikna kulturens normsättning och vanor. Man kan säga att kulturen speglar hur vi agerar i olika situationer och hur vi talar med varandra.23
20Stier & Kjellin, 2009, s. 52 21Stier & Kjellin, 2009, s. 28 22Stier & Kjellin, 2009, s. 28 23Stier & Kjellin, 2009, s. 29
Genom att läraren tar hänsyn till de här fem kategorierna möjliggör man att alla elever med olika etniska och sociokulturella bakgrunder känner sig trygga och hemma i skolan. Banks har utformat fem olika dimensioner som lärare borde använda i sin undervisning för att främja en skola för alla. De fem olika dimensionerna fokuserar på att läraren ska ha en förståelse för andra kulturer och rasera fördomar inom de olika kulturella grupperna. Ett sätt att skapa en förståelse för varandra är att förstå den ”icke-verbala kommunikationen”. icke-verbala kommunikationen präglas av kulturen och att människor tenderar att tro att alla människor använder sig av samma typer av rörelser och grimaser vilket inte stämmer enligt Hall. Då icke-verbala kommunikationen är kultur betingat är det lätt att människor i olika kulturer uppfattar kommunikationen annorlunda vilket kan bli ett problem inom skolan. För att förstå det interkulturella samspelet har Stier gjort en tabell som fokuserar på samhälle, individ och gruppnivå där fokuset kan se olika ut inom olika kulturer som t.ex. värden normer, attityder, religion och tidsuppfattning. För att en skola med många olika kulturer ska fungera så behövs det att läraren är insatt i de olika kulturerna. Den pedagogiska läraren ska främja eleverna till att bli ansvarstagande människor, samt att säkra gemensamma värden samtidigt som de ska respektera kulturella skillnader.
Tidigare forskning
Under detta avsnitt kommer vi att redogöra för tidigare forskning som vi har funnit relevant till vår undersökning. Inledningsvis kommer vi att presentera böckerna och vidare presentera uppsatser som berör vår undersökning.
Mångfald och differentiering som en pedagogisk målsättning, en bok som har flera författare men en redaktör, Thomas Barow (2013) som är fil.dr, universitetslektor i pedagogiskt arbete med inriktning specialpedagogik vid Högskolan i Borås. Boken är uppdelad i två delar där första delen lyfter fram olika perspektiv på mångfald och differentiering. Den andra delen handlar om mångfald och pedagogisk differentiering i praktiken, det vill säga tillvägagångsätt för hur man arbetar med värderingar, samt hur man tar vara på olikheter som en tillgång i undervisningen. Vidare förklaras att det behövs en plan som realiserar hur man arbetar med mångfald och det sker framförallt genom
pedagoger med hög kulturell och social sensibilitet som är basen för ett empiriskt bemötande av alla elever. 24
Lucia är en bok som är utgiven av Håkan Strömberg som är historiker och författare, och arbetar på Göteborgs stadsmuseum. Boken handlar om Lucias traditionsbakgrund och vem hon var. I boken försöker Strömberg identifiera historien bakom Luciafirandet. Han belyser även hur utseende kan påverka luciafirandet, till exempel att det finns föreställningar som säger att Lucia var brunett/svarthårig från Italien. Detta används som motargument mot normen som säger att Lucia ska vara blond, samtidig lyfts vilka utmaningar en pojke kan ställas mot om han vill vara Lucia. Historien om Lucia som började i Syrakusa och blivit en välkänd tradition har förändrats över tid och frågan är om den kommer att firas i framtiden.
Vi använde Genusperspektivet i skolan som riktar sig till lärarstudenter med inriktning mot grundskola och gymnasieskola. Boken har flera författare och en redaktör, Olof Franck som är docent i religionsfilosofi och lektor i filosofi och religionskunskap vid Västerhöjdsgymnasiet i Skövde. Boken har sju kapitel som diskuterar ett antal uppgifter som skolan och lärare ska förmedla till eleverna, bland annat genusperspektiv som något angeläget och som lärare behöver arbeta med. Franck förklarar att begreppet kön används för att syfta på det biologiska könet och olikheter som finns mellan två kön, syftet om genus i det här fallet handlar om socialt och kulturellt perspektiv.
I uppsatsen “En undersökning av skolavslutningen i kyrkan” av Belinda Thurban, Högskolan i Kristianstads lärarutbildning (2005). Undersöker författaren argument för och emot skolavslutningar i kyrkan. Författaren använde sig av litteratur, tidningsartiklar, internet och intervjuer som material. Författaren granskade tidningsartiklarna genom argumentationsanalys. Intervjuerna var forskningsintervjuer. Resultatet är att genom undersökningen så framkommer det att det viktigaste med en skolavslutning är att det ska vara en trevlig och högtidlig upplevelse där
Mikael Jensen, Mångfald och Differentiering: Inkludering i praktisk tillämpning, Lund: studentlitteratur, 2013
alla elever ska känna sig välkomna. Undersökningen framhäver även att det är upp till skolorna i Sverige hur de vill hålla sin skolavslutning och att det inte är ett politiskt beslut.25
I arbetet “Skolavslutning i kyrkan- perspektiv på barns religionsfrihet”, av Annlinn Mickelsson från Uppsalas Universitet (2016), som undersöker “rimligheten i att hålla skolavslutningar i en kyrka sett till barns religionsfrihet”. Författaren använder sig av idéanalys för att tolka och kritisera olika författares tankar om religionsfrihet. Vad författaren kom fram till genom sin undersökning var att skolavslutningar faktiskt kan bidra till en förutsättning för religionsfrihet.26
Vadå genus är en uppsats av Jessica Damgaard-Edström, Kalmar universitet 2008, som undersöker vilka föreställningar som högstadieelever har kring genus och normer.” Författaren har under ett antal veckor genomfört observationer i en årskurs 9:a för att finna olika händelser och samtal om hur eleverna uppfattar genus och normer utifrån ett genusperspektiv. Skribentens undersökning visar att elever på högstadiet anser att jämställdhet är viktigt och att de gärna diskuterar begreppet men att de inte har någon större förståelse för det. Författaren menar att det finns för få djupa förståelser för hur pedagoger och elever skall arbeta för lika möjligheter bland könen. Skribenten får även fram resultat om att det förs en minimal diskussion om genus och normer i skolan även om det står i skolans läroplan. 27
Bakgrund och definitioner
För att ge en bakgrundinformation har vi valt att ge en presentation om svenska sekulariseringen där religion och svenska staten gick isär. Därefter kommer en presentation om varför och hur svenskar firar Lucia i största allmänhet. Därefter kommer vi förklara vad Skolverket antyder om
25 Belinda Thurban, “En undersökning av skolavslutningen i kyrkan” Examensarbete.
Kristianstad högskolan, 2005.
26 Annlinn Mickelsson, “Skolavslutningen I kyrkan: perspektiv på barns religionsfrihet”.
Examensarbete. Uppsala universitet, 2016.
27 Jessica Damgaard-Edström Vadå genus?: En studie av högstadieelvers föreställningar om
genus och normer. Examensarbete. Kalmar universitet 2008. (den här rätt ändra de andra ta bort “ om kurisivt)
hur luciatåg får gå till på skolan och om det finns några riktlinjer som skolorna måste ta hänsyn till. Vi kommer även att förklara begreppet ”genus” då vi kommer granska Luciatågen utifrån ”genusglasögon”.
Skolverket
Enligt Skolverket så ska utbildningen i svenska skolor vara icke-konfessionell. Med andra ord så får inte undervisningen innehålla religiösa inslag så att alla elever kan delta. Skolavslutningar får hållas i en kyrka så länge det inte innehåller religiösa inslag såsom välsignelse, bön eller trosbekännelse.28 Skolavslutningarnas syfte ska vara att förmedla traditioner, högtidlighet och samvaro. Skolverket menar även att högtider som har utgångspunkt i någon religion får uppmärksammas i skolan så länge inte eleverna utsätts för påverkan av trosriktningen. Till exempel så är det möjligt att ha en adventsamling i en icke-konfessionell skola för att uppmärksamma traditionen, men inte för att förmedla religiösa inslag. Rektorn är den personen som har det yttersta ansvaret för att det här sker enligt skollagens bestämmelser. 29
Skolverket belyser även att skolan ska jobba för jämställdhet genom att förmedla ”lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för alla människor oberoende av könstillhörighet.”30 Enligt
skolverket ska eleverna få en förståelse om uppfattningen om det manliga och det kvinnliga genom utbildningen och hur det här kan begränsa människor i samhället.31
Lucia
Lucia är en svensk högtid som firas den 13 december varje år. Hur gick det från en person till en högtid? Vi har använt oss av Håkan Strömbergs bok som handlar om Lucias traditionsbakgrund
28 Skolverket, ”regler: skolfrågor”, Tillgänglig:
https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/skolan-och-kyrkan , 2019 (hämtad 2019-02-19)
29Skolverket, ”regler: skolfrågor”, 2019 30 Skolverket, ”jämställdhet: pdf”, Tillgänglig:
https://www.skolverket.se/download/18.6011fe501629fd150a27d04/1529336026764/Lsame11_ Del1_och_2_Jamstalldhet.pdf, 2019 (hämtad 2019-03-19)
och vem Lucia var. Historien om Lucia som började i Syrakusa och blivit en välkänd tradition har förändrats över tiden och frågan är om den kommer att firas i framtiden.
Det finns många berättelser om Lucia och hur hon dog. En av de mest spridda samlingarna av helgonberättelsen kallas Gyllene legender som skrevs på 1200-talet. Den beskriver att Lucia som även är ett skyddshelgon för synskadade människor i Sicilien. Hon var en kristen kvinna som kom från en välbärgad familj. Hon levde runt 300-talet och på den tiden var det farligt att vara öppet kristen vilket var straffbart. Lucia var bortlovad till en man som inte var kristen. Hon ville inte gifta sig utan hon ville ge bort sina ägodelar och gå med i ett kloster. Hennes blivande man fick höra det här och berättade det till den romerska ståthållaren som lät Lucia bli avrättad.32
Högtiden har inte bara att göra med det italienska helgonet. Konstigt som det kan tyckas så är Lucia en manifestation av ett annat medeltida helgon, Nicholas. När reformationen kom till norra Europa var det förbjudet att dyrka helgon. Men några av dem, och särskilt Nicholas, som var skolans generösa skyddshelgon, var inte lätt att göra utan. Tyskarna ersatte det skäggiga helgonet med kristusbarnet och överförde fördelningen av gåvor från festen av Nicholas den 6 december till julen. Under 1700- och 1800-talet så var kristusbarnet representerat av en tjej, klädd i en vit linne-tunika och med ljuskrona i håret. Men i Sverige misslyckades det med att slå rot som en del av julafton och överfördes till Lucia-dagen istället, eftersom tidigt på morgonen hade det varit svenskarnas sed sedan medeltiden att äta upp till sju frukostar i rad, för att förbereda sig själv för jul sabbaten som började vid soluppgången på morgonen den 13 december.33
Det är dock viktigt att komma ihåg att svenska traditioner var i konstant rörelse. Det fanns såklart traditioner i form av sånger, myter och sedvänjor men de fanns inte i hela Sverige eller firades inte likadant överallt i Sverige. Traditionerna uppstod, ändrades för att sedan dö ut. Det här förändrades dock från mitten av 1800-talet då folkskolan uppstod och hela Sverige började läsa samma läroböcker vilket gjorde att traditioner bevarades och firades lika över hela Sverige.34
Under början av 1900-talet väcktes intresset av gamla seder och traditioner. Folk var rädda att traditionerna skulle försvinna och ville bevara dem vidare. Folket började samla in material om
32Strömberg, 2017, s. 13
33Jan-Öjvind Swahn, Maypoles, Crayfish and Lucia: Swedish Holidays and Traditions,
Värnamo: Fälths Tryckeri, 1994, s. 36
traditionerna genom att till exempel intervjua äldre människor. Man fann att Luciafirandet var som störst i västra Sverige där Luciafirandet ansågs vara lika viktigt om inte viktigare än att fira jul.35 Lucia var förknippat med många traditioner men när träder det moderna Luciafirandet fram som förknippas med ljusbärare? Strömberg menar att första gången den ”moderna Lucia” trädde fram var i Åkerö 1764 där dottern till greven Fredrik Sparre väcks på Luciamorgonen av fyra flickor som bär på ljus och spelar fiol för henne. De var vitklädda och hade blomstergirlander i håret. Dock var det inte tradition att det var vitklädda flickor som serverade frukost tidigt på morgonen. Strömberg förklarar att det var fadern i vissa hushåll som gick upp på morgonen och bjöd hushållet på frukost. Det här föll dock bort när Luciafirandet spred sig och folket anammade bara den delen med den vitklädda flickan.36
Luciafirandet kan anses vara en stark tradition med tanke på det stora intresset som finns nu. Dock innan 1900-talet var det inte en självklarhet att Luciafirandet skulle överleva. Strömberg förklarar att de texter han funnit innan 1900-talet beskriver Luciafirandet som en utdöende sed.37 Ett stort avgörande för bevarandet av Luciafirandet skedde i Stockholm under 1920-talet då man anser att
det moderna luciafirandet har startat 1927 i Stockholm då en tidning hade anordnat ett offentligt luciatåg.38 Det blev en succé där Stockholms bladet lovade att till året därpå göra Luciafirandet
större med ett större tåg. Även en beskrivning av Lucia skrevs ned, där de skrev att Lucia genom det nordiska klimatet förändrat henne till en solblond ljusbringerska. Kvinnor som var blonda hade möjlighet att vara Lucia året efter där en jury röstade fram Lucia som skönhetsdrottningen.39 Strömberg skriver att den här perioden var männens värld. Författaren skriver att av den kommittén som röstade fram Lucia var tolv män och en kvinna. Tidningsmännen var de som valde fram kvinnorna till juryn. Det var män som valde kvinnor och framförallt kvinnor som var blonda.40 Det var alltså under den här perioden det moderna Luciafirandet växte fram, med vald Lucia och sjungande stjärngossar. Lucia framförandet i Sverige kan se olika ut men brukar innehålla Lucia,
35Strömberg, 2018, s. 25 36Strömberg, 2018, s. 47 37Strömberg, 2018, s. 87 38Strömberg, 2018, s. 95 39Strömberg, 2018, s. 99 40Strömberg, 2018, s. 104
tärnor, stjärngossar och tomtar som sjunger sånger till en publik. Typiska sånger brukar vara till exempel “Goder afton”, “Luciasång” och även “Stilla Natt” brukar framföras av luciatågen.41 Lucia firas på olika plan. Först finns där ett officiellt luciatåg där en lokaltidning anordnar ett luciatåg och läsarna får rösta på en rad olika bilder av kvinnor som de vill ha som Lucia. Den andra typen av luciafirande är väldigt likt den första men tar plats vid mer begränsade områden så som skolan. Det tredje sättet att fira lucia är i hemmet, där familjen går upp tidigt för att förbereda ett fat med lussekatter där de oftast går in och sjunger för pappan i familjen.42
Sekularisering
Då vissa kan anse att Lucia är en kristentradition ska vi förklara begreppet sekularisering. Enligt Skolverket får inte svenska skolan innehålla religiösa inslag på lektionerna vilket man kan se som en följd av sekulariseringen.
Kyrkan hade makten över skolan under 1700-talet och fram till slutet av 1900-talet. Kyrkan hade som ansvar att förmedla det kristna arvet och bibehålla den kristna tron, och numera får utbildningen inte innehålla religiösa inslag som man hade förr i tiden.
År 1700 krävde kyrkan att medborgare regelbundet gick till nattvarden, samt var det viktigt som svensk medborgare att bli döpt. Under den tiden så hade man katekesförhör för att säkerställa att folket har kunskap om lojalitet och om den lutherska tron. För att vara svensk måste man vara praktiserande och troende på den lutherska kristendomen.43
Under 1900-talet skedde en stor förändring i samhället som blev en utmaning för kyrkan, och en tydlig förändring var framväxten av ett samtal om religion som inte skedde inom ramen för den svenska protestantiska kristenheten. Första hälften av 1900-talet innebar att kyrkan gradvis började förlora sin dominerade position i samhället och den offentliga förvaltningen. Till exempel skolreformen år 1919 som innebar att kristendomsundervisning sköts bort från kyrkans
41Julsånger, “Lucia: Sånger”, Tillgänglig: https://www.xn--julsnger-d0a.se/luciasanger/ , 2018
(hämtad 2019-01-30)
42Swahn, 1994, s. 36
43David Thurfjell, Det gudlösa folket,: De postkristna svenskarna och religionen, Stockholm :
omedelbara kontroll, vilket betydde att svenskar började uppfatta i mindre utsträckning att kyrkans verksamhet som relevant eller meningsfull, som i sin tur ledde till att folket slutade delta i gudstjänst eller konfirmationsundervisning.44
Sekularisering är en process som betecknar förändringar i samhället där religion och religiösa värden förlorar sitt inflytande över samhället. I ett samhälle där kristendomen dominerade ser folket på sekularisering som avkristning.
Sverige ses som ett bra exempel på ett sekulariserat land där kyrkan har ”försvunnit” ur det offentliga. Men detta betyder inte att religion håller på att försvinna utan den har blivit en privatsak och det finns en stor del av svenska folket som är religiösa. Furseth och Repstad förklarar att religionen inte längre har inflytande över andra system men har fortfarande stark ställning när det gäller att reducera tillvarons osäkerhet.45
Idag har inte kyrkan någon makt över skolväsendet. Enligt skolverket får det inte förekomma undervisning med religiösa inslag i. Dock kan det finnas människor som uppfattar Luciafirandet som religiöst. För att läsaren ska förstå analysen måste begreppet ”sekularisering” belysas.
Genus
Inom genusforskning fokuserar man på det sociala perspektivet mellan man och kvinna. Kön och makt är och har varit förknippat med varandra genom historien. I ett patriarkalt samhälle är det mannen som är överordnad och kvinnan är underordnad inom områden som till exempel ekonomiska och juridiska plan.46
Genus är ett analytiskt verktyg som förklarar de olika värderingar och attityder gällande könsmaktsordning som präglar samhället. Exempel på det här är att man kan koppla dockor med flickor och bilar med pojkar. Genom att ta på sig “genusglasögonen” kan man se de här tendenserna i samhället. Genom begreppet genus kan man även förstå och förklara hur till exempel jämställdhet och ojämställdhet uppstår.47Genusteorin förklarar de sociala skillnaderna mellan det
44Thurfjell 2015, s.54-55
45 Furseth & Pål 2005, s.109 46 Geels & Wikström, 2017, s. 74
47 Jamstalldskola, “Jamstalldhet: Genus”, Tillgänglig:
manliga och det kvinnliga där man blir antigen kvinna eller man genom hur samhället formar en och inte på grund av att man föds med ett visst kön.48
Genusforskaren Kate Milletts ställer frågan i sexual politics (1970). Nu när kvinnor har rätt till medborgliga rättigheter, utbildning och möjligheten till ekonomisk självständighet, hur kan det patriarkala förtrycket fortfarande vara aktuellt?49 Milletts svar på frågan är att stereotypa könsroller internaliseras hos flickor och pojkar redan när de föds. Genom att de exponeras genom föräldrars påverkan och media så påverkas barnen, vilket leder till att könsrollerna förstärks. 50 Författaren Millett gjorde det möjligt att analysera den manliga dominansen. Milletts sexual politics gavs ut 1970. Där illustrerar författaren kopplingen mellan heterosexualitet och manlig dominans i relationer genom att analysera olika manliga författares texter. Hon antyder att heterosexuella relationer bygger på att mannen är överordnad i relationen. Millett menar att genom att avskaffa patriarkatet kan relationer vara på lika villkor mellan könen.51 Millnett menar att termen ”politik”
syftar till alla relationer som bygger på en maktstruktur där en grupp människor härskar över en annan.
Patriarkatet finns enligt Millnett av olika skäl, några av de exempel hon skriver om är ideologiska skäl: där den dominerande gruppen dikterar vad som anses vara lämpligt hos de själva som t.ex. intelligens och effektivitet hos mannen och passande för de underordnade som t.ex. passivitet, utseende okunnighet, mildhet och ineffektivitet hos kvinnan.52
Empiri
Tidningsartiklar om Luciatåg i skolan
48 Jamstalldhetskartan, “ Teori: Begrepp”, Tillgänglig:
https://www.jamstalldhetskartan.se/begrepp-och-teori/grundlaeggande-begrepp.html (hämtad 2019-02-27)
49 Geels & Wikström, 2017 s. 75 50 Geels & Wikström, 2017 s. 75
51 Kate Millett, Sexualpolitiken, Pocky, 2012, s. 32 52 Millett, 2012, s. 34
I detta avsnitt kommer vi att förklara vad som framkommer i de olika tidningsartiklarna om luciatåget. Artiklarna följer en kronologiskordning där vi börjar med den äldsta artikeln först:
S.O.S (skolan och samhälle) som är en nättidning om skolan, skolpolitik och lärarutbildning. Artikeln är skriven av Elisabeth Carlsson och publicerad 2013 och handlar om genusperspektiv och vilka som får vara Lucia. Elisabeth Carlsson lyfter i sin artikel att skolan ska motverka stereotyper av könsmaktsordning och att genusperspektivet ska genomsyra all pedagogisk verksamhet. Oftast är det musiklärare som arrangerar och förbereder luciatåg i skolan, men värdegrundsfrågor och genusfrågan måste alla ta ansvar för det menar hon. Elisabeth träffade en musiklärare i en konferens och började prata om luciatåg där denne förklarade att man lottade ut en flicka som fick vara Lucia och resten av flickorna fick vara tärnor, medan pojkarna fick dela på rollerna som stjärngosse eller stalldräng och här krävdes ingen lottning utan enbart intresseanmälan. Vidare berättar hon att traditionen är viktig och skolan ska visa det men måste dess betydelse exkludera, rangordna och skapa stereotypa könsroller? Således är det viktigt att se över vad som lärs ut, varför och vilket syfte det finns bakom.
Skolan ska motverka könsmaktsordning, förtryck och exkludering, dessa ramar ska granskas, expanderas och även förändras, samtidigt ska skolan arbeta för att främja jämställdhet, jämlikhet och tolerans för olikheter. Här påstår hon att i de flesta fall i skolvärlden är man noga med att ingen känner sig exkluderad eller sekundär, men luciatåg har visat att pedagogiska riktlinjer har brister, därför blir luciatågen en utmaning till den traditionella könsrollen. Vad vill vi visa egentligen, är att visa upp ett luciatåg med stereotypa könsroll? Eller visa upp ett könsneutralt luciatåg? Hon menar att man ska våga stå upp mot samhällsnormer och förväntningar som begränsar och försvårar vårt uppdrag. Genusperspektiv och likabehandlingsarbete ska genomsyra all pedagogisk verksamhet och detta måste visas i arbetet med traditioner. Hon delar med sig av sina egna minnen från skoltiden där hon alltid fick vara en träna, dels för att hon är flicka men också för att hon var brunett och lucia var alltid blond. Hon förklarar även att det var lönlöst att söka rollen som Lucia. Dessa berättelser var från slutet av åttio och början av nittiotalet, även idag ska Lucia vara en tjej även om hon inte längre måste vara blond, hon påstår att det är en utveckling. Slutligen hävdar
hon att traditionen är viktigt och vi behöver den, men alla får vara den man vill, man måste bli accepterad så som man är och luciatåget kan vara en start.53
I en debattartikel från Nyheter24 (2015) skriver Caroline Eriksson att hon inte hade några bra minnen från luciatågen i skolan. Skribenten är en artist och hon nämner att hon blev förtvivlad när hon inte blev vald till Lucia och att hennes självförtroende tog ett slag. Debattören lyfter fram att alla tjejer i klassen fick stå framför läraren och sjunga så läraren kunde höra vem som sjöng bra och dåligt. Eriksson skriver att luciatågen har en stor påverkan på barnen som inte alltid är positiv utan att det snarare kan leda till mobbning. Eriksson nämner att läraren stod och valde ut vem som skulle bli Lucia och hon nämner att hon tyckte det var fel att man skulle bli bedömd för sitt utseende.54
Tidningsartikeln som är publicerad 2016 av tidningen Metro skriver läraren Jacob Möllstam att det är skolans uppdrag att förmedla ett kulturarv, men det viktigaste uppdraget är att få elever att utmana sig själva så att de kan bli modigare och kompetenta individer. Möllstam menar att ett bra luciatåg kan ge eleverna chansen att visa och överraska föräldrarna med en sång eller ett solo vilket stärker deras självbild. Författaren tar även upp att Lucia var en kvinna som var kristen och som symbolisk bärare av ljuset. Men att i ett skolsammanhang skulle det här kunna representera att ljuset är eleverna som bär på kunskap för sig själva och världen. Författaren anser även att Lucia inte alls behöver framföras som en kvinna. Han jämför det med att han håller i en lektion där han bara skulle hjälpa de vita pojkarna i klassen och då hade föräldrar ringt och Möllstam hade blivit kontaktad av rektorn. Varför ska det då vara omöjligt att eleverna behandlas lika när det gäller luciatåg?55
En artikel från SVT Nyheter som lyder så här ”Lucia är en typisk tradition”, publicerad den 12e
53 Carlsson, Elisabeth (2013), Får alla vara Lucia? Skolan & Samhälle (S.O.S). (hämtad
2019-01-31)
54 Karlsson, Caroline (2015), Förstör inte Lucia för barnen, NYHETER24. (hämtad 2019-01-31) 55 Möllstam, Jacob (2016), Luciatåg, Metro. (hämtad 2019-01-31)
december 2016. Här påstår man att det finns gott om normer kring luciatåget och hur denna skall se ut. De tar upp ett exempel där en mörkhyad tjej som hade luciakrona på sig blev utsatt för rasism och hatkommentarer. Ett annat exempel från ett stort företag som inför julen publicerad en mörkhyad pojke i luciakläder på Facebook som ledde till att många överreagerade och hade skrivit rasistiska kommentarer och på grund av dessa reaktioner valde pojkens familj att be företaget att ta bort bilden från Facebook. Vidare förklaras att många ser på detta som ett hot mot kulturen.56
I Uppsalas nya tidning UTN.SE (2017) lyfts det fram att en kille inte får vara Lucia och trots att eleverna själva väljer fram vem som får vara Lucia så skulle skolan motverka beslutet. De lyfter fram ett exempel från en högstadieskola där elever i årskurs 8 fick rösta fram en kille som skulle vara Lucia, och när skolan fick kännedom att det vara en kille så begärde de en omröstning med motivering att ingen kille får vara Lucia eftersom det inte är ”traditionsenligt”. I samtal med rektorn förklarar hon att i F-5 får man vara vem man vill. Men i årskurs 8 så har man andra regler. Hon förklarar även att Lucia är en historisk person och alla vet att det var en kvinna, ett kvinnligt helgon, och därför är det viktigt att det är en tjej som får den platsen. Vidare förklaras att hela skolledningen står bakom det beslutet och det är fin tradition som man värnar om och just den traditionen kan man inte ändra på. 57
I tidningsartikeln från Aftonbladet, nämns det att invandringen är skälet till att Luciatåget skäl. På grund av detta skrevs det många rasistiska kommentarer enligt artikeln. Som till exempel: De ska ta seden dit de kommer!”, ”Passar det inte kan de packa sin väska och dra”, ”Åk hem!” och ”Ska de ta bort alla våra traditioner. Författaren menar att utgå från att invandring är orsaken till att luciatåg inte blir av är rasistisk. Artikeln handlade om ekonomi där många familjer inte har råd med att köpa Luciakläder till sina barn, trots det här så lägger många skulden på invandring som orsaken till problemet. Många av kommentarerna lägger fram förslag där skolan borde låna ut Luciakläder till barnen och här menar författaren att sådana kommentarer borde läggas fram utan rasistiska åsikter. Vidare i artikeln förklaras det hur luciafirandet har förändrats över tiden. Man är mån om att traditionen inte ska förändras men egentligen så arbetar alla hårt för att skapa en ny.
56 Duarte, Sara (2016), Lucia är en typiskt svenska tradition, SVT Nyheter. (hämtad 2019-02-19)
57 Reslegård Svedberg, Kid & Kihlberg, Nicklas (2017), Kille får inte vara Lucia på skolan,
Det påpekas att människor är fulla av fördomar som växer hela tiden och människor påverkas av det de läser, och slutligen vill författaren hävda att det finns en koppling mellan skolan och dessa kommenterar.58
I tidning Metro kan man läsa om Kriget om julen har börjat i den svenska kommentarsfälten. Artikeln är publicerad den 28:e november 2018 av Åsa Larsson. Artikeln handlar om Ekerö kommun som tillhör Stockholms län där Sverigedemokraterna hade skrivit ett inlägg om att Ekerös förskola ställer in årets luciafirande, vidare förklarar de att anledningen är ”förskolan ska stärka barnens förmåga att förstå och leva med de värden som ligger i en kulturell mångfald”. Sedan tog skolan bort inlägget och la upp ett nytt inlägg där förskolan ska fira Lucia. Förskolechefen hänvisade till läroplanens punkt gällande att föräldrarna inte ska delta, där skolan ska ta ansvaret att arrangera den mysiga stunden för barnen. Förskolechefen förklarar att de inte ska ta bort luciafirandet och att skolan vill värna om den traditionen samtidigt lära sig om flera. Vidare skriver hon att SD:s ledare i Ekerö delade sina tankar kring luciafirande på Facebook där det står bland annat: stå upp för Sverige, Muslimer från mellanöstern går i första hand. I samband med detta framkommer en mängd kommentarer som stödjer det han skriver och att Islam och invandring är ett hot mot traditionen. Hon menar att folk ser detta som en anpassning till muslimer vilket professor i religionsbeteendevetenskap Åke Sander anser är helt fel. Han menar att man anpassar i andra ämnen som till exempel mat i skolan och att invandringen är bara en liten del i förändringarna. Han påstår även att ju mindre man vet desto starkare är ens åsikt, detta gör att fördomar växer i samhället och man vill hitta en sak som är all eländes orsak, och i det här fallet invandring.59
Intervjuer
I det här kapitlet kommer vi presentera intervjuerna per skola där vi kommer börja presentera rektor A följt av eleverna på skolan sedan rektor B följt av eleverna. Vi valde att börja med rektorerna för att det är de som har huvudansvaret för skolorna där de presenterar hur de arbetar
58 Gilbertson, Erica (2018), En ny jultradition har skapats här-rasism, Aftonbladet. (hämtad
2019-01-31)
59 Larsson, Åsa (2018), Kriget om julen har börjat i de svenska kommentarsfälten, Metro.
med mångfald och genusperspektiv. Sedan valde vi att presentera elevernas intervjuer för att belysa deras perspektiv. Inom varje intervju som vi presenterar har vi valt att ta med underrubriker som ”positivt och negativt” för att läsaren enkelt ska kunna navigera i texten och få en snabb uppfattning om hur respondenten förhåller sig till Luciafirandet i skolan. Elev 3 och 4 svarade kortfattat på de frågor vi ställde. Det här kan ha påverkats av att rektorn satt i samma rum som eleverna när vi genomförde intervjun.
Intervju Rektor A: 2019-02-06
Rektor A arbetade på en monokulturell skola i södra Halland med få elever jämfört med den andra skolan vi var på. Rektor A anser att Lucia är en traditionsverksamhet som skolan ska bedriva såsom andra traditioner som skolavslutning och jul och anser inte att den är religiös. Skolan har ett årsmöte där de diskuterar olika frågor som berör skolan och bland annat lucia och rektorn ser till att arbetsledningen förbereder en planering för lucia och om eleverna inte har råd att köpa luciakläder, då kan skolan ställa upp för det. Angående beslutprocessen så har skolan en ”central” klass som ansvarar för luciafirandet och samtidigt ställer andra klasser upp och då börjar både eleverna och lärarna träna på att uppträda och sjunga, och majoriteten tycker att det är kul med firandet. Alla elever får vara Lucia och detta sker genom röstning och då får eleverna rösta på ”hen”.
Enligt rektorn är det frivilligt att klä ut sig till det man vill, såsom stjärngossar och pepparkaksgubbar. Vi lyfter fram argumentationen som finns för och emot luciafirandet och hen tycker att det alltid kommer finnas folk som håller med eller inte om man ska fira Lucia eller inte och hen anser att luciafirandet som en tradition kommer att försvinna. Rektor A ser sig själv som en traditionslös människa och försöker helst förenkla saker, till exempel behöver det inte vara julmat på bordet under julfirandet, men samtidigt har hen stor respekt för människor som anser att tradition är viktigt. Det som firas i skolan är till för elever för det anses vara trevligt och samtidigt positivt för gemenskapen.
Frågan om genus och hur man ska motverka stereotyper av genus i samband med Lucia i skolan svarade rektorn med en teori där skolan måste lära barnen att samspela och samverka med andra oavsett varifrån de kommer. Detta sker genom välplanerade grupparbeten. Således sker samspelet mellan eleverna och då skapar man bredare förståelse för de andra individer och detta måste man
träna målmedvetet, vilket leder till att man lyssnar och samverkar med de andra utan att tänka på könen utan individen.
Positivt
Rektor A ser Lucia som en fin tradition som kan vara en fördel för nyanlända att lära sig om. Rektorn A delar med sig av sina egna tidigare erfarenheter där hen arbetade på en mångkulturell skola och där skolan arrangerade en dag för elever med migrationsbakgrund som fick uppträda och dela med sig av danser från deras kultur, vilket var populärt och eleverna uppskattade det väl. Det är roligt att lyfta fram traditioner från andra länder.
Negativt
Nackdelar med luciafirandet kan vara enligt rektorn att det tar från undervisningstiden och alla elever upplever inte firandet som positivt och känner sig inte helt bekväma att stå inför stor publik och samtidigt kan det vara stressigt för föräldrarna och passa tiderna.
Elev ett 2019-02-15
Elev ett går i en mindre skola med få elever med utländskbakgrund. Intervjun tog plats på elevens skola 2019-02-15.
Elev ett har varit med i ett luciatåg på skolan. Det är de yngre klasserna som håller luciatågen på skolan där deras klassföreståndare försöker få alla barnen att sjunga. De har ett upplägg som är likadant varje år. En dag framförs det för eleverna i matsalen på skolan och en dag framförs det för föräldrarna. Barnen brukar vara blyga när det står på scenen, så man kan inte alltid höra dem så tydligt. Eleverna har dock aldrig blivit så obekväma att de går ner till sin mamma eller pappa. Eleverna måste vara med enligt elev ett om inte föräldrarna säger ifrån.
F-klassen brukar vara tomtar, resten är stjärngossar och tärnor. Lucia skulle helst vara en tjej enligt elev 1. De har aldrig haft en kille som varit Lucia. Han vet inte om Lucia alltid har ljust hår men elev ett nämner också att det inte går många barn med utländsk bakgrund. Skolan lottar fram vem som blir Lucia av flickorna. Elev ett nämner att de firar svenska traditioner och även en nobel middag, men utländska högtider firar dem inte vilket elev ett anser vara fel då det är ett bra sätt att förstå varandra då Sverige är ett mångkulturellt land.
Elev ett anser att luciatågen är religiöst kopplade för att Lucia är ett kristet helgon, men att man firar det för att det är tradition. Dock sjunger man de gamla klassiska sångerna och man kan ju tolka dem hur som helst om de är förknippade med religion eller inte.
Positivt
Elev ett tycker att luciatåg är bra i skolan för att eleverna får möjlighet att utvecklas som personer när de får sjunga och stå inför en publik. Det kan vara en bra erfarenhet när man är vuxen och måste hålla föredrag eller när man måste presentera ett arbete i skolan så är det en bra erfarenhet att ha. Genom det här blir eleverna engagerade och delaktiga och man får ta del av en svensk tradition. Elev ett anser att det land man är i ska man veta varför man firar de traditioner man gör. För elever med utländsk bakgrund kan det vara ett bra sätt att integrera i samhället men vill man inte vara delaktig ska man inte behöva vara det.
Negativt
Elev ett anser dock att det negativa med luciatågen är att det är väldigt könstereotypt för att Lucia alltid är en tjej. Framförallt om man talar om Lucia som sänds på tv. Elev ett sjunger även i kör och där får inte Lucia vara en kille. Eleverna måste köpa kläderna själva till luciafirandet. Elev ett anser att det kan vara ett problem med att eleverna måste köpa kläderna själva. Framförallt kan det bli ett problem på de skolorna där eleverna inte har råd med att köpa luciakläder. När det kommer till luciatågen har det inte varit några diskussioner som elev ett känner till angående lottningen av Lucia, bland annat könsuppdelningen. Dock har det varit diskussioner om att ha avslutningar i kyrkan eftersom det är en plats för kristna t.ex.
Elev två 02-15-2019
Elev två går på samma skola och intervjun tog plats på elevens skola den 2019-02-15:
Elev två nämner att det brukar vara de yngre klasserna som står för Luciafirandet. Skolan lottar fram Lucia bland flickorna men det var aldrig tal om att pojkar fick vara med i lottningen. Tärnor och stjärngossar brukar vara uppdelade efter klasser. F-klassen är tomtar och klass 1-3 delar de upp att pojkarna är stjärngossar och flickorna är tärnor. Dock har eleven aldrig sätt en pojke vara tärna. Lucia behöver inte vara blond men det är alltid en flicka, dock spelar det ingen roll vilket etniskt utseende hon har. Elever har inte så stor möjlighet att klä sig hur som helst, dock fanns det
en som klädde ut sig till en ren men det var ända gången elev två sätt någon sticka ut i tåget. Luciatåget hålls alltid i matsalen där de har ett luciatåg för eleverna och ett för föräldrarna.
Elev två anser att skolan har religiösa inslag då bland annat skolavslutningen är i kyrkan och det är en präst som talar om gud. Det är mycket fokus på kristna traditioner som t.ex. jul och inte mycket fokus på utländska traditioner. Hade skolan lagt mer tid på andra religioner och deras traditioner hade det varit mer acceptabelt att fira de kristna högtiderna. Hade man lärt sig mer om andra religioner lär man sig hur andra människor fungerar och man vet bättre hur man kan visa varandra respekt. Luciatågen är mer tradition än religiöst anser elev två för att det handlar mer om gemenskap än om gud.
Positivt
Elev två anser att Luciafirandet är bra för att man får fika. Men annars lägger inte elev två någon stor vikt vid det. Alla borde få klä sig hur som helst, det viktiga med Luciafirande är tradition, gemenskap och kärlek, så det borde inte spela någon roll vem som är Lucia, tärna eller tomte. Luciatåg borde vara frivilligt, det ska byggas på att alla vill vara med och att om man vill delta ska det handla om glädje än könsstereotyper.
Negativt
Elev två nämner att eleverna som deltar i luciafirandet kan tycka det är jobbigt för scenskräck eller liknade men det finns de elever som tycker det roligt att få sjunga. Eleverna får ansvara för sina egna kläder även under andra teman. Man förväntas vara med men det kan det bli ett stort problem om man inte har råd. Skolan borde även lägga mer tid på andra kulturella traditioner så att man får en större förståelse för andra människor.
Intervju rektor B: 2019-02-11
Rektorn B som vi intervjuade arbetar på en mångkulturell skola där finns det elever med olika utländska bakgrunder, och anledning till att vi har valt den här skolan är för att skapa en jämförelse mellan dessa två skolor. Vi inledde intervjun med allmänna frågor om skolan och lärare med bland annat hur många elever går på den här skolan, och hur många pedagoger arbetar här. Rektor B berättar att engagemang från föräldrarna är olika, en del är väldigt engagerade men kan inte bidra med hjälp, och en del har enormt stora krav på sina barn men inte hjälper till så mycket.
Rektor B anser att Lucia är kulturellt och inte religiöst, hon menar att det är skolans uppgift att fostra ungdomar och förmedla kulturella kunskaper, således ska man veta vilken kultur det finns i Sverige och vad man möter i samhället, och ett luciatåg vet alla barn vad det är för något och det ska invandrarelever veta också, således anser hon att Lucia är traditionsbundet. Det är ett luciatåg varje år som de på andra skolor och i den här skolan är det musikklasserna som anordnar luciatåget. Den firas i kyrkan och anledningen är för att kyrkan är en stor lokal där det finns plats för många elever och hon antyder ”om vi hade en moské som är så pass stor då hade skolan valt den” och det är två omgångar så att alla är med i firandet.
Vidare ställde vi en fråga om hur man arbetar för att motverka stereotyper av luciatåg och hur väljer man fram Lucia? Hon vet inte riktigt för att det är musikklasserna som väljer fram Lucia, men hon antar att den som är längst väljs först för att det ska se ”snyggt” ut och om du skulle vara en kille som vill ha på sig ett lucialinne finns det inga problem för det och om en kille vill vara Lucia så är det är okej så länge man gör det attraktivt och fint. Samtidigt består luciatåg av både elever med invandrarbakgrund och svenska elever. Hon påstår att i den här skolan får man vara den man vill och det ingen som fnissar om någon till exempel sjunger fel.
Sedan lyfts fram i intervjun en viktig punkt angående elever eller föräldrar som vägrar att delta i luciafirandet på grund av religiösa skäl. Till exempel elever med muslimsk bakgrund. Rektorn B förklara att den diskussionen framkommer varje år där elever med muslimsk bakgrund vägrar att delta i firandet och anser att det är ”Haram” [innebär förbjudet enlig Islam], eller föräldrar påstår att sina barn inte tycker om att sitta i kyrkan. Hon förklarar för eleverna och föräldrar att kyrkan är en kulturell plats och luciafirandet är en tradition och det är ingen religiös samling utan mer en trevlig stund för alla. Det är ett sätt att främja mångfalden. Vill man absolut inte delta då får eleven ansöka om ledighet. Skolan hjälper till om eleverna inte har råd att köpa kläder och det brukar inte vara problem med det.
Positivt
Hon ser bara fördelar med firandet eftersom man lyssnar på någon form av konsert och får lov att delta i en viktig högtid och trevlig stund. Vi frågade om vilka låtar som framförs under firandet och ”stilla natt” var en av låtarna och då undrade vi om den innehåller religiösa inslag? Ja det gör det svarade rektorn, det är en psalm, men vi har omvandlat dessa låtar till ett mer kulturellt inslag och det har blivit en tradition. I skolan firas endast Lucia och hon nämner att Bajram är viktig
högtid för många muslimska elever, då får man ta ledigt från skolan och fira det hemma med familjen om man vill.
Slutligen hävdar rektor två att det är viktigt för ungdomar att delta i de svenska traditionerna såsom jul och Lucia. Det ska avdramatiseras och man behöver inte göra en stor diskussion av det. Har man en annan kultur i hemmet så kan man utöva det och skolan kan presentera den kulturen som finns i samhället och då ska eleverna förberedas inför det.
Elev tre och fyra
Elev tre och fyra påstår att det är musikklasserna som arrangerar luciafirandet i skolan. De deltar i firandet och anser att det är en fin och trevlig stund som firas tillsammans med andra elever. De uppfattar inte Lucia som en religiös högtid, de påstår att pojkar får vara Lucia och det har varit flickor med utländskbakgrund som har varit Lucia. Gemenskapen är det fina med luciafirandet och det är ”mysigt” att fira Lucia, samtidigt skapas en fin stämning.
Analys
Nedan kommer vi presentera intervjuerna och tidningsartiklarna med hjälp av en argumentationsanalys. I de olika tidningarna och under intervjuerna används olika argument för och emot luciafirandet. Argumenten som framförs i artiklarna och i intervjuerna kommer att framföras efter kodningen som t.ex. Traditionsargument och Kompetensargument för att klargöra för läsaren om vad de argumenterar om. Vi har valt att strukturera upp det här avsnittet genom att besvara en frågeställning från vårt syfte per punkt. Intervjuerna presenteras per skola. Det vill säga att rektor A presenteras först sedan eleverna på skolan därefter blir det rektor B och sina elever. Vi börjar besvara först rektorernas argument, sedan presenterar vi vad media säger om Luciafirandet i skolan.
1. Ska man fira Lucia i skolan? Vad anser två rektorer i södra Sverige om det och vad anser fyra elever?
