Akademin för utbildning EXAMENSARBETE
kultur och kommunikation SVA303 15 hp VT20
LÄRARES ATTITYDER TILL KODVÄXLING I
KLASSRUMMET
Heidi Hamshin
Handledare: Tatiana Antontchik Examinator: Annaliina Gynne
ABSTRACT
The aim of this study was to investigate teachers’ attitude to their own use toward code-switching and their attitudes towards code-code-switching among students.
The study further explores whether there is a connection between teachers’ attitudes/responses and their backgrounds such as age, gender, the student group they teach, and their linguistic background. At the same time, the study is a survey of the teachers beliefs concerning other teachers attitudes and approaches to the phenomenon of code-switching.
To achieve the aim of this study, a survey was conducted with a sample of 30 participants.
The results show that respondents in age groups 25-34 and 45-54 are the ones who are most positive concerning the students’ code-switching and even encourage it.
The study concludes that the age of the teachers has an effect on their own code-switching and their responses towards the students’ code-switching.
SAMMANFATTNING
Syftet med studien är att studera lärares attityder till sin egen användning och inställning till kodväxling samt lärares attityder och bemötande av kodväxling mellan elever i klassrummet. Vidare undersöks det i studien huruvida det finns ett samband mellan lärares attityder, bemötande och deras egen bakgrund, utöver en kartläggning av vad de tror andra lärare har för attityder och förhållningssätt till fenomenet kodväxling.
För att uppnå studiens syfte har en enkätundersökning som 30 lärare deltagit i genomförts. Resultaten visar att respondenterna i åldersgrupperna 25-34 och 45-54 är de som är mest positiva till elevernas kodväxling och till och med uppmuntrar till det.
Studiens slutsats är att lärarnas ålder påverkar deras egen kodväxling samt bemötandet av elevernas kodväxling.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 INLEDNING ... 1
1.1 Problemformulering ... 2
1.2 Syfte och frågeställningar ... 2
2 BAKGRUND ... 3
2.1 Kodväxling ... 3
2.2 Translanguaging ... 5
2.3 Den mångkulturella skolan och dess undervisning ... 6
3 METOD ... 7
3.1 Studiedesign ... 7
3.2 Material och sökprocess ... 8
3.3 Urval och respondenter ... 9
3.4 Genomförande av datainsamling och bearbetning av data ... 10
3.4.1 Utmaningar i genomförandet av att bearbeta data ... 10
3.5 Etiska principer ... 11
4 RESULTAT OCH ANALYS ... 12
4.1 Deltagarnas bakgrund ... 12
4.2 Vilka attityder har lärare till kodväxling... 13
4.3 Lärarnas iakttagelser av kodväxling i skolan ... 18
4.4 Sammanfattning av övrigt-fält ... 19
5 DISKUSSION ... 20
5.1 Metoddiskussion ... 21
5.2 Resultatdiskussion ... 22
6 SLUTSATS ... 24
REFERENSER ... 25
BILAGA 1: INFORMATIONSBREV ... 28
FIGURFÖRTECKNING
Figur 1. Deltagarnas ålder. ... 12Figur 2. Deltagarnas elevgrupp. ... 12
Figur 3. Deltagarnas undervisningsgrupp och egen kodväxling utanför klassrummet. ... 14
Figur 4. Deltagarnas ålder och egen kodväxling i klassrummet. ... 13
Figur 5. Deltagarnas bemötande av kodväxling i klassrummet... 15
Figur 6. Deltagarnas uppmuntran av elever till kodväxling i klassrummet. ... 16
Figur 7. Deltagarna som inte tillåter kodväxling i klassrummet. ... 17
Figur 8.Vad tror deltagarna om andra lärares attityder och användandet av fenomenet kodväxling. ... 18
Figur 9. I vilken utsträckning förekommer det kodväxling mellan lärarna och eleverna samt eleverna emellan. ... 19
TABELLFÖRTECKNING
Tabell 1 Tabell som redovisar sökorden, databaser som användes, antal träffar samt utvalda rapporter/artiklar. ... 81
INLEDNING
Sverige idag är ett mångkulturellt samhälle vilket innebär att allt fler människor är flerspråkiga och kontakten med omvärlden har breddats ut med hjälp av sociala medier och internet. Svensson (2009) uppger att drygt halva världens befolkning beräknas vara flerspråkig. Då stor del av socialiseringsprocessen sker i skolan menar Andersson & Refinetti (2001) att samhället och skolan är länkade. De menar att i dagens multikulturella samhälle med stor bredd bland invånare så är det av vikt att skolans personal inte befäster rådande negativa samhällsideologier eller andra förutfattade meningar. För de individer som talar mer än ett språk kan det finnas sammanhang som till exempel när formuleringar faller mer naturligt i det ena språket, där de kan behöva berika samtal eller sociala sammanhang med kommunikativa verktyg som kodväxling (Thylin-Klaus, 2018).
Kodväxling innebär att människor växlar mellan två eller fler språk eller dialekter i ett och samma samtal. Individer som talar mer än ett språk kan använda kodväxling som kommunikativt verktyg för att skapa mening och göra sig vidare förstådda eller för att exempelvis inkludera andra i en konversation (Skolverket, 2018; Thylin-Klaus, 2018). Tidigare förknippades dock kodväxling med en bristande språklig förmåga, som poängteras i följande citat från en av Skolverkets artiklar om flerspråkighet:
Något förenklat kan man alltså̊ säga att kodväxling har gått från att ses som ett tecken på språkliga brister till att betraktas som en naturlig språkanvändning som förutsätter en viss kompetens i fler än ett språk. (Skolverket, 2018, s. 6–7)
Idag ses kodväxlingen som en resurs i lärandet eftersom den, som forskning visar, kan både underlätta språkutvecklingen och hjälpa flerspråkiga elever att tillägna sig ämneskunskaper (Skolverket, 2018). Det är följaktligen viktigt att läraren uppmuntrar och ger stöd till elever så att de får använda sig av kodväxling vid behov. Om det finns lärare som fortfarande ser kodväxling som en språklig brist kan deras negativa inställning bromsa språk- och ämnesutvecklingen hos flerspråkiga elever. Mot denna bakgrund är det av relevans att undersöka lärares attityder kring kodväxling samt hur de väljer att möta elevernas användande av kodväxling i dagens skola.
Jag har valt att skriva om kodväxling även eftersom jag själv kodväxlar i många sammanhang i min vardag. Majoriteten av alla de gånger jag kodväxlar använder jag mig av fler än två språk då jag talar fyra språk flytande.
1.1 Problemformulering
Skolverket (2018:6–7) konstaterar att ”mönstret för kodväxlingarna är beroende talarens språkliga färdighetsnivå̊”. Däremot tar det olika lång tid för individer att utveckla ett språk. Att nå en språkbehärskning där en individ kan göra sig förstådd i vardagssituationer tar cirka ett till tre år (Cummins, 2017). En problematik uppstår kring elever med invandrarbakgrund där svenskan är ett andraspråk. Etniskt svenska elever utvecklar sitt förstaspråk primärt genom vardagsspråket som används hemma och privat och kommer senare i kontakt med ämnesspråk under sin skolgång (Cummins, 2017). I direkt motsats utvecklar elever med invandrarbakgrund, om dessa är nyanlända alla olika delar av svenskan ungefär samtidigt i olika takt (Cummins, 2017).
På så vis förekommer utmaningar i språkutveckling av andraspråkselever i skolan. Kodväxling menar forskning däremot är något som kan underlätta språkutvecklingen (Skolverket, 2018). Vidare finns även koncept som translanguaging där kodväxlingen ses som en resurs i lärandet. Däremot har just kodväxling rent historiskt setts som en språklig brist och på så sätt är det av relevans att undersöka hur attityden till kodväxling faktiskt ser ut i skolan utifrån ett lärarperspektiv. Anledningen till detta är för att om attityden är negativ kan detta istället bromsa språkutvecklingen hos flerspråkiga elever snarare än att underlätta för dem. Om flerspråkiga elever ska kunna få möjlighet till att tillägna sig både språk samt ämneskunskaper på ett tillfredsställande sätt, så krävs en välplanerad undervisning där läraren uppmuntrar och ger stöd till eleven. Detta gäller särskilt om det avser elever som i stort använder sig av kodväxling (Skolverket, 2018).
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att undersöka lärares attityder till sin egen användning och inställning av kodväxling samt lärares attityder och bemötande av kodväxling mellan elever i klassrummet. Vidare undersöks huruvida det finns ett samband mellan lärares attityder, bemötande samt deras egen bakgrund, tillsammans med en kartläggning av vad de tror andra lärare har för attityder
och förhållningssätt till fenomenet kodväxling. För att uppnå syftet har studien sökt svar på följande frågeställningar:
• Vilka attityder har lärare till sin egen och elevers kodväxling? • Hur bemöter lärare elevernas kodväxling?
• Finns det en koppling mellan lärares attityder till kodväxling och deras egen bakgrund?
Studien avgränsas till undersökning av lärares attityder i allmänhet till kodväxling samt fokuserar på ett urval av följande bakgrundsfaktorer: ålder, kön, elevgrupp som lärare undervisar samt lärares språkliga bakgrund. Studien avgränsas även till att endast lärare som identifierar sig som flerspråkiga samt att lärare som undervisar i svenska och svenska som andraspråk deltagit.
2
BAKGRUND
I detta kapitel presenteras teoretiska begrepp och tidigare forskning som är av relevans för studiens syfte och frågeställningar. Presentationen är uppdelad i avsnitt som fokuserar på kodväxling, flerspråkighet och translanguaging, samt den mångkulturella skolan och dess undervisning.
2.1 Kodväxling
Enligt Wedin och Musk (2010) innefattar begreppet flerspråkighet fyra kriterier: ursprung, kompetens, attityder och funktion. Ursprunget beskriver individens härkomst det vill säga att individen är infödd i en familj där det används två eller flera språk, med flerspråkig kompetens menas i vilken grad individen behärskar språket, det kan vara allt ifrån att denne kan några ord till fullständiga meningar. Attityderna kopplas till individens egen självkänsla som flerspråkig men också hur omgivningen bedömer individen som flerspråkig. Vi lär oss nya språk för att göra oss förstådda och att förstå andra och flerspråkiga barn lär sig tidigt att i detta syfte använda sina olika språk i rätt sammanhang. Hamnar ett barn i en situation där hon inte gör sig förstådd på ett språk kan hon automatiskt övergå till ett annat språk för att på så sätt försöka lösa kommunikationsproblemet (Svensson, 2009) och därigenom växla från en språklig kod till en annan. Som Jonsson (2005) samt Salameh (2010) menar görs kodväxling just då en person en
eller flera gånger i ett sammanhängande samtal skiftar mellan språk. Detta skifte kan utgöras av enstaka ord eller hela meningar (Park, 2004). Jonsson (2005) utvidgar begreppet och understryker att det inte behöver vara språk som talaren skiftar mellan, utan att kodväxling också sker vid skiften i dialekt eller talstil. Forskningen visar att kodväxling fyller en social funktion där den kan komma att användas som ett redskap för att exempelvis inkludera och även exkludera andra från ett samtal. Anledningarna till att kodväxling används är flera. Som framhålls av Jonsson (2005) och Salameh (2010) är de huvudsakliga anledningarna för individer att skapa en identitet där de visar sig tillhöra ett specifikt kulturellt eller socialt sammanhang eller grupp samt att kunna uttrycka sig och ge mening åt sitt liv. Som Jonsson (2005) poängterar i sin avhandling får kodväxling ungdomar att uppleva att det går att förena olika språk och att även olika kulturer. Detta blir i sig ett uttryck för en egen kulturell identitet som ungdomarna önskar förmedla samt även ett maktredskap för att visa sitt avståndstagande för andra typer av cementerade kulturella normer (Myers-Scotton, 1993).
Som påpekas i Andersson och Nauclér (1987) är uppfattningen om kodväxling som en språklig brist fortfarande utbredd, om än falsk. Den språkliga taktiken att växla mellan språk och dialekter är något som ses i alla länder och kulturer. Det skall inte ses som en språklig brist utan snarare en komplex förståelse av olika språk och dialekter som möjliggör för talaren att uttrycka sig på ett mer nyanserat och tydligt sätt, nischat till den sociala miljö som denne befinner sig i (Andersson och Nauclér, 1987). Trots den ovan nämnda komplexiteten i att ha en djup förståelse för språk och dialekters intrikata förhållanden till varandra så råder enligt Jonsson (2005) en generell skepsis gentemot de som är flerspråkiga. Detta tydliggörs genom att flerspråkiga personer ibland tituleras ”halvspråkiga” och nedsättande åsikter angående att de använder sig av kodväxling då de inte fullt behärskar några av de språken de talar. I monokulturella samhällen anser Jonsson (2005) att landets huvudspråk är det gyllene måttet som alla skall rätta sig efter och de som kliver utanför det kommer att ses som avvikande. Länder som Sverige där dessa monokulturella normer tillåts råda kommer vidare att ge näring åt fördomar kring flerspråkighet och kodväxling (Andersson och Nauclér, 1987; Jonsson, 2005). Detta kan skapa hinder för kodväxling att få användas och uppfylla de viktiga sociala funktioner som beskrivs ovan.
Kodväxling är när en talare hoppar mellan språk i ett samtal. Historiskt har kodväxlingen präglats av en negativ syn där talaren ansetts lida av språkliga brister. I takt med att samhället moderniserats har dock kodväxlingen kommit att bli en naturlig del i språket. Trots denna modernisering lever fortfarande gamla stereotyper kvar och i monokulturella samhällen som
vissa forskare anser Sverige vara så finns en uppfattning att svenskan är det språk som alla skall rätta sig efter. Nutida forskare anser att kodväxling snarare utgör ett redskap för talare att förmedla en tydligare och mer nyanserad bild av en talares verklighet. Forskning från Jonsson (2005) lyfter fram att kodväxlingen fyller en viktig social funktion framförallt hos ungdomar där växlingen möjliggör för ungdomarna att exkludera samt inkludera individer samtidigt som de ger uttryck för sin egenkulturella identitet.
2.2 Translanguaging
Begreppet translanguaging – ”transspråkande” – har sitt ursprung i en studie som genomfördes i Wales där elever uppmuntrades till att växla mellan engelskan och walesiskan när de tog del av lärarens undervisning. Studiens syfte var att undersöka om ett sådant växlande kunde gynna språk- och kunskapsutvecklingen hos eleverna. Studiens resultat låg till grund för utvecklingen av en metodik för lärarnas användning av translaguaging i undervisningen. Med tiden utvidgades begreppet till att inkludera komplexa språkliga ideologier och praktiker samt pedagogiska perspektiv (Yoxsimer Paulsrud et al., 2017).
I praktiken betyder translanguaging att individer ska kunna variera språket beroende på vem man talar till samt i vilket sammanhang individen befinner sig i (Svensson, 2017; Yoxsimer Paulsrud et al., 2017). Translanguaging, enligt García & Wei (2014), är ett sätt att se på flerspråkiga talares språkförmåga som en slags samlad resurs. Bland elever i ett klassrum blir translanguaging både en aktivitet samt ett förhållningssätt där läraren tar till vara på de flerspråkiga elevernas språkanvändning och utnyttjar denna i undervisningen, samt att både elever och lärare ser detta som en tillgång (Normann, 2013; García & Wei, 2014).
Flerspråkighet är kopplat till individens kapacitet att tekniskt sätt lära sig ett obegränsat antal språk. Vilka språk individen intresserar sig för sig kan kopplas till dennes sociala omgivning. Forskning från Svensson (2009) visar att alla kan ta till sig flera språk och att flerspråkiga barn tidigt lär sig i vilka sammanhang vilket språk som ska användas. Translanguaging togs först an i en walesisk skola där skolledningen valde att blanda walesiska med engelska för att uppnå bättre studieresultat. I detta initiativ varierade lärare och pedagoger språket efter individ och kontext (Jones, 2017). Forskning från García & Wei (2014) gör gällande att translanguaging skall ses som en resurs i skolan, både av lärare och elever. Detta särskilt kopplat till nyanlända elever och deras förståelse för det informella språket som råder utanför klassrummet kontra det formella i klassrummet.
2.3 Den mångkulturella skolan och dess undervisning
Då stor del av socialiseringsprocessen sker i skolan menar Andersson & Refinetti (2001) att samhället och skolan är länkade. De menar vidare att i dagens multikulturella samhälle med stor bredd bland invånare så är det av vikt att skolans personal inte befäster rådande negativa samhällsideologier eller andra förutfattade meningar.
Det verkar dock att sådant befästande sker i svenska skolor när det gäller användningen av andra språk än svenska. Lahdenperä (2010) anser att det i Sverige råder en monokulturell norm och att denna norm präglar antaganden och åsikter kring flerspråkighet. I linje med den monokulturella normen så anses svenska vara huvudspråket och det som skolorna skall lägga fokus på i relation till eleverna. Ett problem som uppstår är de negativa antaganden utan vetenskaplig grund som tar form vid denna monokultur, t.ex. att det endast går att lära sig ett språk i taget och att anpassa språk vid utlärning skulle vara till men för eleven. Detta snäva sätt att tänka kan istället utgöra det verkliga hotet mot elevens inlärning. Att kunna förstå och även tala svenska är naturligtvis viktigt för någon som är en del av det svenska samhället (Sharp, 2001). Problemet uppstår då svenskan sätts ensam på en piedestal utan att låta modersmålet ta plats och agera som ett komplement samt en motivator vid inlärning. Även de unika insikterna och kunskaperna som medföljer ett andra språk går förlorade vid det monokulturella synsättet tillsammans med insikter och kunskaper som senare skulle kunna komma att vara samhället till gagn (Lahdenperä, 2010).
Tidigare forskning som bedrivits kring lärares uppfattningar om inlärning visar att elever motiveras till lärande då de känner att arbetet är meningsfullt. Arbete som de finner upprepande och irrelevant sänker motivationen. Mot bakgrund av detta anser Cummins (2001) samt Finn (2010) att lärarens roll i utformningen av undervisningen bör präglas av en vidsynt flexibilitet som ser till elevernas individuella förutsättningar både etniskt och kulturellt. De erfarenheterna eleven bär på kopplat till dennes språk, kultur och tidigare upplevelser är verktyg som eleven använder för att skapa mening och motivation i sitt lärande. Detta medför att läraren i sitt planeringsarbete behöver vara flexibel och använda pedagogiska verktyg fullt ut för att kunna nå ut brett bland eleverna. Detta belyses i Lgr11 (Skolverket, 2011) som poängterar att en likvärdig utbildning bottnar i att alla individers behov tas i beaktning. Skolan har ett ansvar att hjälpa alla individer oavsett bakgrund, etnicitet etc. att nå skolmålen genom att skapa lika förutsättningar för varje enskild elev. En förutsättning för lärare att lyckas jobba enligt ovan nämnt sätt är att läraren utgår från elevens synsätt och inte ett byråkratiskt skolperspektiv. Det ställer också krav på läraren att vara medveten om sina egna uppfattningar för att kunna utgå
från ett etnocentriskt perspektiv där de är medvetna om hur deras kultur samspelar med elevernas. Då läraren är medveten om sina egna processer skapas bättre förutsättningar att förstå och hjälpa eleven (Elmeroth, 2010). Detta interkulturella förhållningssätt förespråkas av både Elmeroth (2010) samt Lahdenperä (2004). Spowe (2007) anser att interkulturell undervisning bör ses som ett verktyg för att kliva utanför kulturella skillnader för att skapa en bättre samsyn mellan lärare och elever.
Kodväxlingens främsta funktion är att använda individens språkliga kunskaper i rätt sammanhang samt lösa kommunikationsproblem som hen kan stöta på. Eftersom kodväxlingen fyller en social funktion för människan kan det användas som ett redskap för att inkludera eleverna även i det de kan finna som svår eller ointressant, på så sätt kan lärare skapa mer motivation för de ämnen eleven finner ointressant.
3
METOD
I denna del presenteras studiens valda metodik och tillvägagångssätt.
3.1 Studiedesign
För att kunna svara på studiens syfte och frågeställningar var det av vikt att identifiera en metod av relevans för att studera attityder. Denna studies valda metod bygger på genomförandet av direkta mätningar via enkätundersökning. Enligt Bijvoet (2007:122ff) kan direkta mätningar utföras via bland annat intervjuer eller enkäter. Valet att genomföra enkätundersökning motiveras med att metodiken är tidseffektiv, däremot finns en utmaning i att resultat från respondenter ibland påverkas av ”medvetna felsvar” (Bijvoet, 2007:125). Ibland kan det således förekomma att en respondent medvetet svarar fel för att den egna åsikten inte passar in i normen. Vidare finns även en risk med att respondenterna ”svarar för stunden” till följd av att de påverkats av omständigheter och externa faktorer (Bijvoet, 2007:125). Om det egentliga syftet med enkätundersökningen också är otydligt kan även detta komma att påverka enkätsvaren. Å andra sidan har metodiken bakom enkätundersökningen granskats och anpassats för att passa denna studies syfte och frågeställningar, relevanta tillägg av information avseende studiens syfte kombinerades med utskick av enkäterna vilket motverkar risken av att respondenterna inte skulle ha fått ta del av studiens verkliga syfte (Bijvoet, 2007; Bjereld et al., 2009; Strömquist, 2010).
Enkätundersökningar ger således möjligheten att uppnå ett relevant resultat till följd av studiens syfte och under en satt tidsram. En enkät utarbetades för att passa studiens syfte. Då syftet med studien är att undersöka lärarnas attityder och inställning till kodväxling samt hur de väljer att möta elevernas användande av kodväxling utgick utarbetandet av enkäten utifrån frågor som direkt tar fasta på hur det faktiskt ser ut i klassrummet utifrån ett lärarperspektiv. För att ta reda på lärarnas attityder och inställning till kodväxling riktades således enkäten till lärare från olika skolor. Med syfte att arbeta fram en kvalitativ enkät erhölls hjälp från arbetets handledare.
3.2 Material och sökprocess
I denna studie används vetenskapliga artiklar, rapporter och litteratur med relevans för studiens syfte. Detta material har använts som tidigare forskningsunderlag och har valts ut via användningen av följande sökord: ”Kodväxling”, ”Attityder”, ”Flerspråkighet” ”Translanguaging”. Sökorden användes även på engelska: ”Translanguaging”, ”Multilingualism”, ”code switching”, ”attitudes”. Sökorden kombinerades olika med varandra och matades in i sökbasen Google Scholar och DiVa, se tabell 1. Kriterier som användes var att varje artikel skulle vara i PDF-format. Sökprocessen började således med att sökorden matades in i sökbasen och det tog ca en vecka till två veckor att finna lämpliga artiklar samt tidigare forskning. Därefter började jag att läsa igenom artiklar för att gallra i det som verkade vara relevans för studiens syfte. Gallringen skedde genom att läsa artikeln som hade relevant titel för studien, sedan läste jag dess sammanfattning. När sammanfattningen hade ett innehåll av relevans för studien valdes denna artikel ut och utgör en del av det material som används i denna studie. Genomgång av referenslistor från tidigare forskning har varit behjälplig till lämplig litteratur för studien.
Tabell 1 Tabell nedan redovisar sökorden, databaser som användes, antal träffar samt utvalda rapporter/artiklar.
Sökord Google Scholar
Antal träffar Diva-portal Antal träffar Utvalda artiklar Kodväxling 1420 124 5 Attityder 110 000 6205 0 Flerspråkighet 6460 2012 2 Translanguaging 14 800 3 2
Sökord Google Scholar Antal träffar Diva-portal Antal träffar Utvalda artiklar Multilingualism 183 000 1688 0 Code switching 3 010 000 290 1 Attitudes 3 880 000 12 548 1
3.3 Urval och respondenter
Enkätundersökningen skickades ut i slutet på juni 2019. Frågeformuläret som var elektroniskt och delades via Facebookgruppen Svensklärarna som består av totalt 15 000 medlemmar varav 20 deltog i enkätundersökningen. Resterande tio respondenter som deltagit i undersökningen ingick i mitt eget sociala nätverk på Facebook samt att de i sin tur gav förslag på vidare personer som kunde lämpa sig för studien. Formuläret var öppet för svar fram till slutet på augusti 2019. Denna studie hade som krav att respondenterna skall vara yrkesaktiva lärare inom två- eller flerspråkiga klassrum samt själva vara flerspråkiga. Lärarnas åldersspann är mellan 25–65 år. Det breda åldersspannet kunde bistå med en bredare insamling av perspektiv om exempelvis en respondent tillhör ”den traditionella skolan” i jämförelse med en nyexaminerad lärare. Vidare fanns kravet att respondenterna skulle befinna sig på Facebook för att kunna ta del av enkätundersökningen på Facebookgruppen Svensklärarna samt via mitt eget Facebooksida. Utformningen av enkäten med 19 frågor (se bilaga 1) gjordes med hjälp av programmet GoogleDocs. Fördelarna med programmet var en användarvänlighet som gjorde processen med att skapa enkäten enkel. Själva delningen till respondenterna var också smidig och effektiv via detta program. I layouten av enkäten kunde jag göra min egen prägel på användandet av Osgoodskalor som rekommenderas av Norrby & Håkansson (2010). Osgoodskalor beskrivs som ett viktigt moment i attitydundersökning. Det är ett redskap som ger en inblick i respondenters allmänna uppfattning kring valt forskningsfenomen, i detta fall kodväxling (Snider & Osgood, 1969). Skalan är uppbyggd på motsatspar som poler med olika grader. Respondenterna kunde i enkätundersökning gradera sin inställning till olika påståenden på en skala som bland annat: ”mycket vanligt” till ”mycket ovanligt”.
3.4 Genomförande av datainsamling och bearbetning av data
En närmare beskrivning av enkätens tre delar följer här. Enkäten delades upp i tre teman som också redovisas i studiens resultat: Deltagarnas bakgrund, Deltagarnas attityder till kodväxling samt Deltagarnas bemötande av kodväxling. Del 1 handlade om att få en bakgrundsbild av respondenterna som deltog i studien där deras ålder och språkliga bakgrund ska ligga till grund för en jämförelse bland deras attityder och bemötande till kodväxling. Del två avsåg att undersöka deltagarnas attityder till språk generellt. Detta gjordes genom att respondenterna skulle gradera sin inställning till olika påståenden på en skala ”mycket vanligt” till ”mycket ovanligt”, där ”mycket vanligt” avsåg att de helt höll med och ”Mycket ovanligt”, inte alls höll med. Del tre var uppbyggd på samma sätt som del två, men behandlade respondenternas bemötande av kodväxling i klassrummet.
Det var totalt 30 respondenter som svarade på enkäten. Dessa svar behandlades i Google Docs samt visualiserades i Excel. Svaren av enkätfrågorna behandlades var för sig där åldern delades in i olika åldersspann, därefter undersöktes om alla deltagare är flerspråkiga samt vilken undervisningsmålgrupp de undervisade. Vidare kopplades respondenternas svar på frågorna med hjälp av olika påståenden till deras ålder samt undervisningsmålgrupp i form av diagram. Totalt har resultatet av 19 frågor valts att redovisas i uppsatsen och detta med anledning av att svarens anses vara relevanta till att besvara frågeställningarna och syftet till undersökningen.
3.4.1 Utmaningar i genomförandet av att bearbeta data
På grund av den snäva tidsramen för arbetet som tidigare nämnts, användes plattformen Facebook för att komma i kontakt med respondenter. Antalet deltagare blev slutligen färre än förväntat trots den stora urvalsgruppen med antalet medlemmar som Facebookgruppen Svensklärarna har. En lösning på detta problem hade varit att ge ut enkäten i pappersform eller att genomföra personliga intervjuer. Personliga intervjuer hade även kunnat lösa ett annat problem gällande vissa av enkätfrågornas utformning, så att respondenterna hade fått större utrymme att förklara sig, ifrågasätta enkätfrågorna och komma med egna åsikter. Ett annat alternativ hade varit att enkätfrågorna skulle ha reviderats.
Valet att göra en statistisk undersökning på ett sådant komplext ämne som kodväxling kan vara mött med svårigheter. Romaine (1995) menar att komplexiteten ligger i att hitta enkla frågor till ett så komplext ämne. Ämnen som kodväxling är svåra att behandla med enkätfrågor och sedan omvandla till överskådlig statistik. Det uppstår även en skillnad i tolkning av diffusa
begrepp så som exempelvis ”flerspråkighet” där lingvister inte arbetat fram en sådan definition och lekmän i sitt vardagsbruk har troligtvis också olika uppfattningar av ordets innebörd. Romaine (1995) påtalar även att respondenter upplever det svårt att ge svar kring sin flerspråkighet på ett sätt som passar de lingvister som skall tolka svaren. Det var dock av vikt att ha med frågor som berörde flerspråkigheten med syfte att se huruvida detta påverkade kodväxlingen eller ej.
Efter genomförandet av enkätundersökningen upptäckte jag att frågan ”Är du flerspråkig?” var inte tillräckligt formulerat eller var missvisande för att kunna ge svar på om deltagarna talar fler än ett språk, eftersom majoriteten uppger att de inte är flerspråkiga. Av de respondenter som har uppgett att de inte är flerspråkiga har uppgett att de talar fler språk än svenskan på frågan ”Vilka språk talar du?”, detta ledde till att frågan ”Är du flerspråkig?” uteslöts från resultatet eftersom respondenterna bedöms i denna undersökning vara flerspråkiga när angivit att de talar fler än ett språk.
3.5 Etiska principer
Modern forskning präglas av fyra etiska riktlinjer som skall säkerställa respondenters integritet (Vetenskapsrådet, 2017). I relation till Vetenskapsrådet har jag även blickat över Bryman (2011) som redogör för fyra etiska principer. Nedan presenteras dessa med avseende till studien. Informationskravet behandlar respondenternas rätt till att få information kring studien de deltar i och hur den kommer att genomföras. De skall informeras om sitt frivilliga deltagande och rätten att närsomhelst avbryta sin medverkan. Samtyckeskravet behandlar respondenternas frivilliga val att delta i studien. Vid respondenter under 15 år krävs målsmans samtycke. Konfidentialitetskravet avser att den information som respondenterna lämnar kommer att behandlas med sekretess. Utmärkande information som kan komma att utgöra ett hot mot deltagarnas anonymitet skall förvaras säkert där endast forskaren kommer åt det. Det slutliga kravet är nyttjandekravet som beskriver att den information som respondenterna delar med sig av endast kommer att användas i forskningssyfte. Då jag delat ut enkäten har jag personligen informerat respondenterna med syftet till studien och att det är frivilligt att delta och närsomhelst avsluta sitt samarbete. Vidare informerade jag om att enkäten är anonym, att ifyllda enkäter skulle förvaras säkert, endast behandlas av mig och enbart användas i forskningssyfte. Därmed har hänsyn tagits till konfidentialitetskravet. Inget samtycke från vårdnadshavare krävdes då samtliga respondenter var över 15 år.
4
RESULTAT OCH ANALYS
I denna del presenteras studiens empiriska underlag som samlats in via enkätundersökning. Presentationen av respondenternas svar delas i tre avsnitt som är: deltagarnas bakgrund, vilka attityder har lärarna till kodväxling samt lärarnas iakttagelser av användandet av kodväxling i skolan, i enlighet med frågeställningarna vilka attityder har lärarna till sin egen och elevernas kodväxling. Vidare redovisas hur lärarna bemöter elevernas kodväxling och slutligen om det finns en koppling mellan lärarnas attityder till kodväxling och deras egen bakgrund.
4.1 Deltagarnas bakgrund
I denna del presenteras resultaten avseende deltagarnas kön, ålder och elevgrupp som deltagarna undervisar. Totalt sett svarade 30 personer på enkäten, men en respondent väljs bort då personen undervisar i estetik och enkätundersökningen var riktad endast till lärare som undervisar i svenska (SV) och svenska som andra språk (SVA). Jag väljer därför att redogöra enbart för resultaten av resterande 29 respondenters enkätsvar. Majoriteten (n = 26) av alla respondenter var kvinnor och antalet män som deltog i undersökningen var tre. Då könsfördelningen var så ojämn valdes svaren att ej analyseras baserat på kön.
Som kan ses i figur 1 var nio av lärarna som har besvarat enkäten i åldrarna 25–34, i åldrarna 35–44 var det totalt sju lärare, 45–54 år var det åtta lärare som har besvarat enkäten samt totalt
fem lärare som var i åldrarna 55–65.
Figur 1. Deltagarnas ålder. Figur 2. Deltagarnas elevgrupp.
9 7 8 5 Ålder 25 - 34 35 - 44 45 - 54 55 - 65 2 5 8 16 Undervisnings målgrupp Lågstadiet Mellanstadiet Högstadiet Gymnasiet
Som illustreras i figur 2 undervisar över hälften av de respondenter som deltagit i undersökningen dvs. (n = 16) av lärarna på gymnasienivå. Antalet respondenter som undervisar på högstadie- och mellanstadienivå var totalt 8 av 29 respektive 5 av 29. Endast två lärare undervisar på lågstadienivå.
4.2 Vilka attityder har lärare till kodväxling
I denna del av resultatredovisningen presenteras svaren på frågor om vilka attityder lärarna har till kodväxling samt hur de bemöter användandet av kodväxling i klassrummet.
Figur 3. Deltagarnas undervisningsgrupp och egen kodväxling utanför klassrummet.
Som illustreras i figur3 förekommer kodväxling främst bland lärare som undervisar elever på gymnasienivå där sju deltagare uppger att de gör det dagligen samt fyra deltagare som uppger att de kodväxlar någon gång i veckan och fyra deltagare uppger att de aldrig kodväxlar utanför klassrummet. Kodväxling är även tämligen utbredd bland lärare som undervisar på mellanstadiet och högstadiet, med fyra respektive fem deltagare som kodväxlar dagligen, en respektive två som gör det sällan samt en deltagare som gör det någon gång i veckan i varje av dessa grupper. Slutligen är det en deltagare som undervisar på högstadiet som uppger att denne aldrig kodväxlar. En deltagare som undervisar på lågstadienivå uppger att denne kodväxlar dagligen. 0 1 2 3 4 5 6 7 8
Dagligen Sällan Någon gång i veckan Aldrig
A n tal d eltag ar e
Svar på frågan: Hur ofta kodväxlar du?
Figur 4 visar att lärarna som är 25 – 34 år och 45 – 54 år är de som bland respondenterna främst kodväxlar med eleverna de undervisar dagligen eller någon gång i veckan, med sju deltagare i varje av dessa åldersgrupper som uppger att de gör det.
Figur 4. Deltagarnas ålder och egen kodväxling i klassrummet.
Tre respondenter undervisar både elevgrupper i mellan- och högstadiet, vilket innebär att jag har valt att räkna in deras svar i båda elevgrupperna. Eftersom en respondent har uppgett att denne endast pratade svenska valdens denne bort och hädanefter baseras resultatet i hela undersökningen på 28 respondenter som uppgett att de talar två eller flera språk som undersökningen avgränsades till.
När det gäller bemötandet av kodväxling i form av egen användning bland lärarna visar resultatet av följande undersökningsfråga I vilken utsträckning kodväxlar du med dina elever i klassrummet? att bland åldersgruppen 25–34 år var det totalt fem respondenter som har uppgett att de kodväxlar dagligen, två respondenter har uppgett att de kodväxlar någon gång i veckan samt två respondenter som har uppgett att de sällan kodväxlar med eleverna i klassrummet. För respondenterna i åldrarna 35–44 var det två som har uppgett att de kodväxlar dagligen med sina elever samt tre som har uppgett att de aldrig kodväxlar med eleverna i klassrummet. Totalt har sex respondenter i åldersgruppen 45–54 uppgett att de kodväxlar dagligen med sina elever i klassrummet, och för resterande svarsalternativen ”någon gång i veckan”, ”sällan”, och ”aldrig” var det en respondent per respektive svarsalternativ som kodväxlar med eleverna i klassrummet. Tre respondenter i åldrarna 55–65 uppger att de kodväxlar dagligen med eleverna i klassrummet, och för resterande svarsalternativen ”någon gång i veckan”, ”sällan”, och
0 1 2 3 4 5 6 7
Dagligen Sällan Någon gång i veckan Aldrig
A n tal d eltag ar e
Svar på frågan: I vilken utsträckning kodväxlar du med dina elever i klassrummet?
”aldrig” var det en respondent per respektive svarsalternativ som kodväxlar med eleverna i klassrummet.
Resultatet visar att det finns ett tydligt samband mellan bakgrundsfaktorerna ålder och undervisningsgrupp samt attityden till kodväxling i samband med egen användning av kodväxling, detta eftersom kodväxling sker främst mellan lärare och den äldsta åldersgruppen bland eleverna, gymnasieelever. Det senare förhållandet är dock mer svårtolkat då kodväxling används lika mycket av lärare i åldersgrupperna 25 – 34 samt 45–54 år.
På frågan om hur lärarna som deltog i undersökningen bemöter kodväxlingen i klassrummet var det en respondent som har valt att inte ange något svar. Därmed redovisas svaren från 28 respondenter. Svarsalternativen var ”mycket positiv, positivt, mindre positivt och negativt”. En av respondenterna menar att de väljer att bemöta kodväxlingen i klassrummet negativt medan två respondenter bemöter kodväxlingen mindre positivt. Totalt var det nio respondenter som var mycket positivt inställda till användandet av kodväxling i klassrummet samt fjorton personer var positivt inställda till användandet av kodväxling i klassrummet. Som kan synas i figur 5 är åldersgrupperna som är 45–54 år och 25–34 år är de lärargrupperna som bemöter kodväxling mellan eleverna mycket positivt eller positivt – samma deltagargrupper som toppade bland respondenterna med att själva dagligen kodväxla med eleverna i klassrummet.
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9
Mycket positiv Positiv Mindre positiv Negativ
A n tal d eltag ar e
Svar på frågan: hur bemöter du kodväxlingen i klasrummet mellan dina elever?
25 - 34 35 - 44 45 - 54 55 - 65
Resultatet visar även att det är vanligt att lärarna uppmuntrar eleverna till kodväxling i klassrummet då det totalt var elva av respondenterna som har uppgett att de uppmuntrar till kodväxling medan det var tio respondenter som alltid uppmuntrar eleverna till kodväxling i klassrummet (se figur 6) . Dock är det tre respondenter som har uppgett att de aldrig
uppmuntrar till kodväxling i klassrummet och endast en respondent som besvarade frågan med att hen inte uppmuntrar till kodväxling så ofta.
Figur 4. Deltagarnas uppmuntran av elever till kodväxling i klassrummet.
Frågan om lärarna säger ifrån när eleverna kodväxlar i klassrummet var viktig för att kunna ge en mer nyanserad bild av hur lärare bemöter kodväxlingen i klassrummet. Majoriteten svarade att de aldrig säger ifrån, totalt var det tolv respondenter som aldrig säger ifrån när eleverna kodväxlar i klassrummet. Åtta av respondenterna har uppgett att de ibland säger ifrån när eleverna kodväxlar i klassrummet medan det endast var en respondent som alltid säger ifrån när eleverna kodväxlar. Bland respondenterna var det sju av lärarna som har uppgett att det inte är så ofta som hen säger ifrån.
0 1 2 3 4 5 6 7
Alltid Ibland Inte så ofta Aldrig
A n tal d eltag ar e
Svar på frågan: Uppmuntrar du dina elever att kodväxla?
Figur 5. Deltagarna som inte tillåter kodväxling i klassrummet.
Bland respondenterna som alltid eller ibland uppmuntrar till kodväxling i klassrummet är de respondenter som tillhör åldersgrupperna 25 – 34 och 45 – 54 år som kan synas i figur 6. Figur 7 visar även att samma åldersgrupper väljer att aldrig eller inte så ofta säga ifrån när eleverna kodväxlar i klassrummet.
I samband med enkäten ombads respondenterna även att uppskatta hur de tror att andra lärare förhåller sig till fenomenet kodväxling. Som kan ses i figur 8 upplever drygt hälften av respondenterna (16 stycken) att det inte är så vanligt att andra lärare pratar positivt om kodväxling. 18 respondenter uppger att det inte är så vanligt att andra lärare använder sig av kodväxling i sin undervisning samt åtta respondenter som uppger att det inte är så vanligt att andra lärare använder sig av kodväxling med sina elever. Till följd av detta är det sex av respondenterna som upplever att det är vanligt att andra lärare pratar positivt om kodväxling, sju respondenter som uppger att de upplever att andra lärare använder kodväxling i sin undervisning samt 11 respondenter som upplever att det är vanligt att andra lärare använder kodväxling i sin kommunikation med elever. Vidare framgår det att totalt är det tre respondenter som uppger att de tror att det är mycket vanligt att andra lärare pratar positivt om kodväxling, en respondent som uppger att denne tror att det är mycket vanligt att lärare använder sig av kodväxling i sin undervisning samt fem respondenter som uppger att de tror att det är mycket vanligt att andra lärare använder kodväxling i sin kommunikation med elever. Totalt är det fyra respondenter som uppger att de upplever att det är mycket ovanligt att andra lärare pratar positivt om kodväxling samt att andra lärare använder kodväxling i kommunikationen med elever, två respondenter uppger att de upplever att det är mycket ovanligt lärare använder kodväxling i sin undervisning. 0 1 2 3 4 5 6 7
Alltid Ibland Inte så ofta Aldrig
A n tal d eltag ar e
Svar på frågan: Brukar du säga ifrån när eleverna kodväxlar i klassrummet?
Figur 6.Vad tror deltagarna om andra lärares attityder och användandet av fenomenet kodväxling.
4.3 Lärarnas iakttagelser av kodväxling i skolan
Denna del av resultatunderlaget belyser läget avseende kodväxling i olika situationer i skolan. Även om detta ej är direkt relevant för studiens syfte och frågeställningar, var det intressant att dessa presenteras i uppsatsen för att visa hur utbredd kodväxling är och på så sätt framhäva studiens relevans. Enligt resultat från den del av enkäten som efterfrågade hur mycket kodväxling som respondenterna iakttog i olika skolsituationer är det relativt vanligt att det förekommer kodväxling bland eleverna i skolmiljön, oavsett åldersgrupp eller undervisningens målgrupp. Kodväxling förekommer mellan lärare och elever samt eleverna emellan både i klassrummet och utanför klassrummet, men vanligast är det att kodväxling sker när eleverna diskuterar i mindre grupper i klassrummet som det syns i figur 9. Resultaten här visar alltså att respondenterna observerat kodväxling i högre grad i större och mindre gruppdiskussioner än vad de upplever att fenomenet förekommer i diskussioner mellan lärare och elever.
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20
Mycket vanligt Vanligt Inte så vanligt Mycket ovanligt
A n tal d eltag ar e
Svar på frågan: I vilken utsträckning upplever du att lärare pratar positivt om kodväxling? Svar på frågan: I vilken utsträckning upplever du att lärare använder element av kodväxling i sin undervisning?
Svar på frågan: I vilken utsträckning upplever du att lärare och elever använder element av kodväxling när det kommunicerar med varandra?
Figur 7. I vilken utsträckning förekommer det kodväxling mellan lärarna och eleverna samt eleverna emellan.
I enkätundersökningen besvarades även frågor som syftade att ta fasta på vilka uppfattningar lärarna har om kodväxling i klassrummet. På frågan ”I vilken utsträckning upplever du att lärare drar nytta av kodväxling i undervisningen?” svarade majoriteten att det inte var så vanligt att dra nytta av kodväxling i undervisningen, nitton av respondenterna svarade att detta var ”inte så vanligt” och fyra respondenter har uppgett att det är ”mycket ovanligt”. Sju respondenter som svarade att det är vanligt samt en respondent som svarade att det är mycket ovanligt.
4.4 Sammanfattning av övrigt-fält
I enkätundersökningen fanns det även en möjlighet för respondenterna att skriva fritt i ett ”övrigt”-fält. Här framkom det att en av respondenterna upplevde utmaningar med språkutveckling hos nyanlända elever med anledning av att de nyanlända talade ett förstaspråk som ingen av lärarna på skolan behärskade. Det framkommer av samma respondent att det är viktigt att samtliga i klassrummet ska kunna tala ett och samma språk. Det finns således en gemenskap i det svenska språket vilket också betyder att SVA är av enorm vikt i språkundervisningen, framförallt bland de nyanlända.
Det framkommer i ”övrigt”-fältet från en annan respondent att kodväxling är ett viktigt verktyg, men som framför allt skall användas vid behov. Denna respondent menar att hen i
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20
Svar på frågan: I vilken utsträckning upplever du att
kodväxling förekommer i stora gruppdiskussioner?
Svar på frågan: I vilken utsträckning upplever du kodväxling förekommer i mindre gruppsdiskussioner?
Svar på frågan: I vilken utsträckning upplever du
kodväxling förekommer mellan lärare och elever?
Svar på frågan: I vilken utsträckning upplever du
lärare drar nytta av kodväxling i undervisningen? A n tal d eltag ar e
klassrumssituationer talar om när det är okej att kodväxla och inte. Det gäller i högre grad till den målgrupp (de elever) som befinner sig på nivå 1 och 2 enligt processbarhetsteorin1.
En annan respondent menar att kodväxling i undervisningen beror mycket på vilken kunskap pedagogerna har om den. Den enskilda respondenten menar att elever behöver och bör utnyttja alla sina språkliga resurser. Det handlar om att uppmana till translanguaging (med hänvisning till begreppet korsspråkande) för att kunna utveckla alla elevers språkutveckling. Respondenten menar bland annat att: ”Om du med korsspråkande menar att man bara byter språk så tror jag att det finns en djupare del också som handlar om HUR man tilltalar varandra och hur exempelvis turtagning fungerar. På teckenspråk och svenskt tal är det stor skillnad. När man kodväxlar byter man alltså till det andra språkets kultur. Vissa av våra elever har flera språk. De byter och utnyttjar sina språkliga resurser för att få fram sitt budskap på rasterna. Ska det fungera i klassrummet krävs ju att man har lärare som accepterar kunskaper oberoende av språk.”
Det framkommer av samtliga sju respondenter som valt att skriva i ”övrigt”-fältet att kodväxling används av de som är språkligt begåvade. Respondenterna menar på att eleverna använder kodväxling som ett verktyg i att få fram sitt budskap med hjälp av sina språkliga resurser. Det belyses också av en respondent att begreppet ”kodväxling” inte är alltför välkänt bland många lärare, men att detta är något som kommer att bli allt vanligare med samhällsutvecklingen. Det är således av vikt att uppmana och uppmuntra elever att använda kodväxling i största möjliga utsträckning.
5
DISKUSSION
I denna del behandlas en diskussion med avseende på metod samt med hänsyn till resultatet. Studiens resultatdiskussion förs med avseende till tidigare forskning i syfte att tydliggöra denna studies position och kunskapsbidrag till det befintliga forskningsfältet.
5.1 Metoddiskussion
Genom att använda mig av en enkätundersökning har jag försökt att få svar till om det finns tydliga strukturella mönster i lärares attityder och inställning till sin egen kodväxling samt elevernas kodväxling. Undersökningen får anses vara explorativ och induktiv då den inte utgår från en fast hypotes (Halvorsen, 1992).
Urvalet av artiklar gjordes genom Google Scholar och DiVa. Som det framgår i tabell 1 genererade sökresultaten miljontals träffar. Det var omöjligt att kunna läsa igenom alla texterna, därmed valdes endast 11 artiklar. Dessa var de artiklar som innehöll sökorden i sin rubrik samt fanns tillgängliga i pdf-format. Genom att gallra bort tidigare forskning som ej fanns publicerat i pdf-format kan annan forskning som kunde ha varit relevant inom området förbisetts.
Då studien avsåg att undersöka attityder till kodväxling hos en större grupp individer valdes en kvantitativ metod. Detta visade sig ha fördelar då insamlingsmetoden är tidseffektiv och insamlad data är lätt att gå igenom för att hitta de frågor som studien avser besvara. Den kvantitativa metoden gav också utrymme att sammanställa och analysera data via Excel (Halvorsen, 1992). Den kvantitativa metoden kan också ses som mer objektiv då min egen förförståelse och påverkan ej kunde spela in som vid exempelvis en kvalitativ intervjumetod (Halvorsen, 1992). På grund av det strukturerade sätt som undersökningen utförs på vid en kvantitativ metod så är även reliabiliteten stärkt. Vid en personlig intervju är denna reliabilitet svårare att uppnå (Otterup, 2005).
Då datamängden undersökningen genererade var begränsad till enbart 29 respondenter och 19 frågor samt att enbart två variabler analyserades valdes Excel som hjälpmedel. Då undersökningsfrågorna var flervalsfrågor så behövdes inga övriga analytiska hjälpmedel för att komma fram till resultaten och slutsatserna i denna studie. Om jag däremot använt mig av fler variabler samt öppna frågeställningar så hade behov funnits av andra statistiska och analytiska hjälpmedel för att analysera resultatet.
De utmaningar som kommer med en kvantitativ enkätundersökning är att ställa preciserade frågor som det inte råder otydlighet kring. Vidare finns en risk att frågorna framställs på ett sätt som får respondenten att tro att det finns ett ”rätt svar” eller att de svarar på ett sätt som inte överensstämmer med hur de faktiskt är, utan att de svarar på det sättet de vill framställa sig själva (Halvorsen, 1992). Den fysiska närvaro som forskaren står för vid kvalitativa intervjuer kan göra att svarsfrekvensen är högre och att eventuella missförstånd kan redas ut på plats. Vid
en kvantitativ enkätstudie är det lättare för respondenterna att strunta i att svara på frågor (Halvorsen, 1992). I studien var det en respondent som valde att inte besvara frågan om hur denne väljer att bemöta elevernas kodväxling i klassrummet.
Vissa frågor exkluderades när resultatet skulle sammanställas, därför att frågorna uppvisade för stora likheter till andra frågor i enkätundersökningen och att en fråga inte var tillräckligt formulerad samt missvisande i sitt svar. Att ställa tydliga och enkla frågor är av vikt vid enkätundersökningar för att minimera tolkningsfel. Detta var av synnerlig vikt vid denna undersökning då respondenterna skulle tala fler än ett språk samt undervisa elever. Detta ledde till att de svarsalternativ som presenterades förenklades. I enkätundersökningen fanns ett ”övrigt”-fält med där negativ feedback från en respondent skrevs in: ” Alldeles för många
frågor som liknade varandra och inte ger mer information”.
Det var bl.a. av denna anledning som vissa av frågorna i den empiriska bearbetningen ströks. Hade mer tid funnits till förfogande hade jag gärna genomfört en kvalitativ förstudie baserat på intervjuer för att på ett bättre sätt kunnat snäva av problemformuleringen samt utveckla hypoteser inför en deduktiv kvantitativ studie. Likväl hoppas jag att denna enkätundersökning kan verka som inspiration för en kvalitativ intervjustudie.
5.2 Resultatdiskussion
Inledningsvis belyser resultat att det finns en koppling mellan bakgrundsfaktorerna: ålder och undervisningsgrupp samt attityderna till kodväxling i form av egen användning av den. Detta med anledning att resultaten belyser att kodväxling främst äger rum mellan lärare och den äldsta elevgruppen. Vad som också framkommer i studiens resultat är att respondenterna upplever elevernas kodväxling olika. Majoriteten är dock positiva till kodväxling och framförallt uppmuntrande. Sällan eller aldrig svarade även majoriteten att de avbröt eller sa till när eleverna kodväxlade. I detta synliggörs respondenternas förståelse för sina elevers sociokulturella bakgrund eftersom majoriteten uppger att elevernas sociokulturella bakgrund kan spela roll i användandet av kodväxling. I relation till tidigare forskning från Elmeroth (2010) visar även denna studies resultat att kodväxling verkar användas i både undervisningen och i klassrummet
I likhet med tidigare forskning från Normann (2013) framkommer det i undersökningen att de som kan flera språk använder kodväxling i högre grad. Resultatet belyser således att flerspråkiga elever kodväxlar mer än enspråkiga elever, vilket kan på ett sätt tas som en självklarhet. Vidare i undersökningen framkommer det även att kodväxling är mer vanligt i klassrum där pedagogerna har stor kunskap om den. Användning av kodväxling bottnar därför i huruvida translanguaging (med hänvisning till begreppet korsspråkande) uppmanas i klassrummet vilket är i likhet med tidigare forskning (se t.ex. García & Wei 2014). I resultat framkommer det av samtliga respondenter som valt att skriva i ”övrigt”-fältet, att deras upplevelse är att kodväxling används av de som är språkligt begåvade. Respondenterna menar på att eleverna använder kodväxling som ett verktyg i att få fram sitt budskap med hjälp av sina språkliga resurser. Det belyses också av en respondent att begreppet ”kodväxling” inte är alltför välkänt bland många lärare, men att detta är något som kommer att bli allt vanligare med samhällsutvecklingen. Det är således av vikt att uppmana och uppmuntra elever att använda kodväxling i största möjliga utsträckning.
I relation till Jonsson (2005) kan resultaten indikera och betyda att kodväxling ger stöd för identitetsskapande. Detta är även något som belyses i Skolverket, Lgr11 (2011), genom att den poängterar att en likvärdig utbildning bottnar i individuella förutsättningar. För att kunna ge alla elever samma förutsättningar är det således bra om lärare anammar och utgår från eleverna och inte ifrån traditionella ramverk där kodväxlingen kanske inte har en naturlig plats. Å andra sidan belyses framgångsrikt lärande i tidigare forskning genom lärares egen medvetenhet. I likhet med tidigare forskning framkommer det att alla respondenter är medvetna om sina egna processer, där Elmeroth (2010) menar att undervisning handlar om att skapa bättre förutsättningar att förstå och hjälpa eleven. De egna processerna för lärandet kan därför komma att lägga tyngre vikt på att uppmana till flerspråkighet för att bättra förhållningssätt och dialog till elever. Framförallt ur ett interkulturellt förhållningssätt där kodväxlingen blir en del i skapandet av bättre samsyn mellan lärare och sina elever. I ”övrigt”-fältet framkom det även att en av respondenterna såg de elever som språkväxlade som extremt kompetenta. I likhet med tidigare forskning visar även resultat att kodväxling kan hjälpa dialogen mellan lärare och elever, att ge elever förutsättningar att kunna uttrycka sig på ett mer nyanserat och tydligt sätt som framförallt är anpassat till specifika sociala sammanhang (Andersson och Nauclér, 1987). I relation till hur respondenterna möter elevernas kodväxling i sin undervisning samt i klassrummet visar delar av resultatet således på att det finns en ömsesidig förståelse för kodväxlingens funktion, att den ger eleverna en möjlighet att få en ökad förståelse för varandra.
Även om majoriteten av respondenterna använder kodväxling i viss mån i sin undervisning visar enkätstudien på att det fortfarande är ett stort antal som inte gör detta.
Studiens resultat ger inga entydiga svar gällande motivation, men man kan utifrån dem ändå anta att motivationen hos eleven stärks då lärarens pedagogik präglas av ett vidsynt och flexibelt undervisande som ser till elevernas individuella förutsättningar både etniskt och mångkulturellt. Detta stöds även av tidigare forskning från Cummins (2001) samt Finn (2010). I detta skulle kodväxlingen naturligt bli ett bra redskap att medha i varje undervisning. Framförallt i mångkulturella klassrum där kodväxlingen framförallt blir ett verktyg som kan koppla an svenskundervisningen till individens egna förstaspråk, kultur samt tidigare upplevelser. Detta skulle vara av vikt för att vidare skapa motivation i lärandet.
6
SLUTSATS
Analys av studiens resultat ger anledning till att tro att det kan finnas ett samband mellan bakgrundsfaktorerna ålder och undervisningsgrupp samt attityderna till kodväxling i form av egen användning. Detta eftersom resultaten visar tydligt att kodväxling sker främst mellan lärare och den äldsta elevgruppen, gymnasieelever, samt att lärarnas ålder har en viss påverkan på detta. Detta kan även bero på att majoriteten av deltagarna är verksamma på gymnasiet. Man kan därför dra slutsatsen att både lärarnas och elevernas ålder påverkar både lärarnas egen kodväxling och attityder till kodväxling bland eleverna. Resultatet av studien visar även att vissa av lärarna stödjer elevernas användning av sina språkliga resurser och på så sätt skapar gynnsamma förutsättningar för elever så att de får alla de nyttiga effekter som kodväxling kan ge.
7
FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE
Vidare forskning skulle kunna förklara hur kodväxling används i skolan med fokus på skolor som är mångkulturella och därmed komplettera ämnesområdet. Det skulle vara av intresse att genomföra en kvalitativ intervjustudie baserat på intervjuer med både lärare och elever från mer mångkulturella skolor för att på ett bättre sätt kunna samla in bredare data från två olika målgrupper med fokus på egna upplevelser. Det kan vara en idé att utgå från denna studies enkätfrågor och anamma dem i genomförandet av de kvalitativa intervjuerna.
REFERENSER
Ahrne, G. & Svensson, P. (2011). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber.
Aspfors, J. & Eklund, G. (2012). Skriv vetenskapliga arbeten, examensarbeten och avhandlingar. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur.
Andersson, A-B & Nauclér, K. (1987). Slutrapport från projektet Hemspråket i förskolan – om språkmiljö̈ och språkinlärning. Sprins-rapport nr 38. Institutionen för nordiska språk. Göteborgs universitet.
Andersson, K. & Refinetti, M. (2001). Att vara lärare i en mångkulturell skola – ”Interkulturell undervisning är t. ex. att locka ur eleverna det de vet för att berika mig och hela klassen”. IDP-rapporter 2001:07. Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik.
Bijvoet, E. (2007). Attityder till språk. I: Sundgren, Eva (red.). Sociolingvistik. 1. uppl. Stockholm: Liber
Bjar, L. & Liberg, C. (red.) (2010). Barn utvecklar sitt språk. (2., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Bjereld, U., Demker, M. & Hinnfors, J. (2009) Varför vetenskap? Om vikten av problem och teori i forskningsprocessen. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Compernolle, R.V. (2015). Interaction and second language development: a Vygotskian perspective. Amsterdam: John Benjamins Publishing Company.
Elmeroth, E. (2010). Etnisk maktordning i skola och samhälle. Lund: Studentlitteratur.
Finn, H. B. (2010). Overcoming barriers: Adult refugee trauma survivors in a learning community. Tesol Quarterly, 44(3), 586-596.
García, O., & Wei, L. (2014). Translanguaging: Language, bilingualism and education. London, England: Palgrave Macmillan.
Gibbons, P. (2010). Stärk språket, stärk lärandet – Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Stockholm: Hallgren & Fallgren Studieförlag AB. Grosjean, F. (2010). Bilingualism, biculturalism, and deafness. International Journal of Bilingual
Education and Bilingualism, 13:2, 133-145,
Halvorsen, K. 1992, Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.
Holme, I. & Solvang, B. K. (1997). Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Hundeide, K. (2006). Sociokulturella ramar för barns utveckling – barns livsvärldar. Studentlitteratur: Lund
Jones, B. (2017). Translanguaging in bilingual schools in Wales. Journal of Language, Identity & Education, 16(4), 199-215.
Jonsson, C. (2005). Code-switching in Chicano Theater: Power, Identity and Style in Three Plays by Cherríe Moraga. Umeå Universitet. Elektronisk källa, hämtad: 190522
https://www.umu.se/nyheter/som-att-mala-med-tva-paletter--vaxling-mellan-olika-sprak-ger-fler-nyanser_5841040/
Lahdenperä, H. (2010). Mångfald som interkulturell utmaning. I P. Lahdenperä & H. Lorentz (Red.). Lund: Studentlitteratur.
Myers-Scotton, C. (1993). Social Motivations for Codeswitching. New York: Oxford University Press. Norrby, Catrin & Gisela Håkansson (2010). Introduktion till sociolingvistik.
Falun: Norstedts förlag.
Normann, J. (2013). Kodeskift i interaktionelt perspektiv. I Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (red.). Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle, sid. 415–436. Lund: Studentlitteratur.
Otterup, T 2005, ”Jag känner mej begåvad bara”: Om flerspråkighet och identitetskonstruktion bland ungdomar i ett multietniskt förortsområde. (Avh.) Göteborg: Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet.
Park, H.-S. (2004). Kodväxling som fenomen - exemplet svenska - koreanska. I Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (red.). Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle, sid. 415–436. Lund: Studentlitteratur (297-325).
Romaine, S. (1995). Bilingualism. Oxford: Blackwell Publishers Ltd.
Salameh, E-K. (2010). Språkstörning i kombination med flerspråkighet. Specialpedagogisk tidskrift – att undervisa 3-2010, s. 6-8.
Sharp, H. (2001). English in Spoken Swedish. A Corpus Study of Two Discourse Domains. Göteborg: Elanders Novum.
Skolverket. (2018). Flerspråkighet och de samlade språkliga resurserna (generell text). Nyanländas lärande – Grundskola åk 7–9 och Gymnasieskola. Modul: Språk- och kunskapsutvecklande ämnesundervisning för nyanlända elever den första tiden Del 1: Flerspråkighet och de samlade språkliga resurserna. Elektronisk källa, hämtad: 190522
https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api- v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/2c-nyanlanda/Grundskola/801-sprak-
och-kunskapsutvecklande-amnesundervisning-for-nyanlanda-elever-den-forsta- tiden/del_01/Material/Flik/Del_01_MomentA/Artiklar/NL1_7-GY_01A_01_flersprakighet_generell.docx
Skolverket. (2019). Svenska. Elektronisk källa, hämtad: 190522
https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-
grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet?url=1530314731%2Fcompulsorycw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectCode %3DGRGRSVE01%26tos%3Dgr%26p%3Dp&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa219f Snider, J.G. & Osgood, C.E. (red.) (1969). Semantic differential technique: a sourcebook. Chicago:
Aldine.
Spowe, B. (2003). Röster från den mångkulturella skolan –om undervisning och lärande i förskola och skola. Uppsala: Kunskapsföretaget.
Strömquist, S. (2010). Skrivboken. Skrivprocess, skrivråd, skrivstrategier. 6 uppl. Malmö: Gleerup. Svensson, A-K. (2009). Barnet, språket och miljön. Studentlitteratur: Lund.
Sverige. Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket. LGR 11
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken – ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedts Thylin-Klaus, J. (2018). Svenskan i Finland 17. Föredrag vid den sjuttonde sammankomsten för
beskrivningen av svenskan i Finland. Vol. 53 Finskugriska och nordiska avdelningen vid Helsingfors universitet.
Trost, J. (2012). Enkätboken. 4 uppl. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet. (2017). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wedin, Å. & Musk, N. (2010). Flerspråkighet, identitet och lärande: skola i ett föränderligt samhälle. Uppl. 1. Studentlitteratur.
Williams, P. (2006). När barn lär av varandra. Stockholm: Liber AB.
Yoxsimer Paulsrud, B., Rosén, J., Straszer, B. & Wedin, Å. (red.) (2017). New perspectives on translanguaging and education. Bristol: Multilingual Matters.
BILAGA 1:
INFORMATIONSBREV
Hej!
Jag läser kandidatprogrammet i språk och humaniora, inriktning kommunikation på Mälardalens Högskola. Just nu skriver jag en uppsatts inom kodväxling som syftar till att jämföra lärarnas attityder till kodväxling samt hur de väljer att möta elevernas användande av kodväxling.
Människor kan i vissa sammanhang välja att berika sitt samtal och kommunicera med flera språk eller dialekter inom samtalet, man använder ord och fraser på ett annat språk eller en annan dialekt i samtalet.
Alla enkätsvar är anonyma.
Ifall du har frågor om studien är du välkommen att kontakta mig på: Hhn16009@student.mdh.se eller tel: 070 999 87
Vänliga hälsningar Heidi Hamshin Mälardalens högskola
Kodväxling i klassrummet
Hur gammal är du? ____________ Vilket kön identifierar du dig som?
A) Man B) Kvinna C) Ospecificerat Är du flerspråkig?
___________________________________________________________
Vilka språk talar du?
___________________________________________________________ Vilken målgrupp undervisar du?
A) Lågstadiet B) Mellanstadiet C) Högstadiet D) Gymnasiet B)
1. I vilken utsträckning kodväxlar du med dina elever i klassrummet?
A) Dagligen B) Någon gång i veckan C) Sällan D) Aldrig
2. Hur bemöter du kodväxlingen mellan dina elever i klassrummet?
A) Mycket positivt B) Positivt C) Mindre positivt D) Negativt
3. Uppmuntrar du dina elever att kodväxla i klassrummet?
A) Alltid B) Ibland C) Inte så ofta D) Aldrig
4. Brukar du säga ifrån när eleverna kodväxlar i klassrummet?
A) Alltid B) Ibland C) Inte så ofta D) Aldrig
5. I vilken utsträckning upplever du att lärare pratar positivt om kodväxling? A) Mycket vanligt B) Vanligt C) Inte så vanligt D) Mycket ovanligt
6. I vilken utsträckning upplever du att andra lärare pratar negativt om kodväxling? A) Mycket vanligt B) Vanligt C) Inte så vanligt
D) Mycket ovanligt
7. I vilken utsträckning upplever du att andra lärares bakgrund och erfarenhet påverkar synen på kodväxling?
A) Mycket vanligt B) Vanligt C) Inte så vanligt D) Mycket ovanligt
8. I vilken utsträckning upplever du att andra lärare använder element av kodväxling i sin undervisning?
A) Mycket vanligt B) Vanligt C) Inte så vanligt D) Mycket ovanligt
9. I vilken utsträckning upplever du att andra lärare drar nytta av kodväxling i undervisningen?
A) Mycket vanligt B) Vanligt C) Inte så vanligt D) Mycket ovanligt
10. I vilken utsträckning upplever du att andra lärare och elever använder element av kodväxling när det kommunicerar med varandra?
A) Mycket vanligt B) Vanligt C) Inte så vanligt D) Mycket ovanligt
11. I vilken utsträckning upplever du att kodväxling sker i klassrummen? A) Mycket vanligt B) Vanligt C) Inte så vanligt
D) Mycket ovanligt
12. I vilken utsträckning upplever du att kodväxling sker mellan elever på er skola? A) Mycket vanligt B) Vanligt C) Inte så vanligt
D) Mycket ovanligt
13. I vilken utsträckning upplever du att kodväxling sker utanför klassrummen mellan elever på er skola?
A) Mycket vanligt B) Vanligt C) Inte så vanligt D) Mycket ovanligt
14. Hur vanligt är det enligt din uppfattning att eleverna kodväxlar när de diskuterar i stor grupp under lektionstid?
