SVENSKFRÖTIDNING NR5 SEPTEMBER2002
14
Av Johan Biärsjö, Svensk Raps AB
Kommissionens översyn av
Agenda 2000 är ett
betyd-ligt mer radikalt
reformför-slag än många hade väntat
sig. För
Produktionsjord-bruket skulle ett
genomfö-rande av förslaget innebära
betydande förändringar.
Sänkta direktersättningar
(modulering), frikopplade
direktersättningar och därtill
hörande mer extensivt
jord-bruk, sänkt interventionspris
och minskad lönsamhet för
spannmål.
LRF arbetar med kommentarer och handlingsprogram rörande MTR. Från Svensk Raps AB:s och Frö-och Oljeväxtodlarnas sida är det på sin plats att påtala de effekter som rör växtodlingsjordbruket och speciellt oljeväxter och vallfrö.
Kommissionens förslag
❑ Direktersättningarna
(arealersätt-ningar, djurpremier m m) frikopp-las från produktionen och utbetal-ningarna på gårdsnivå baseras på historiska utbetalningar. Stödet följer marken vid överlåtel-ser och villkoras mot krav rörande miljö, djuromsorg, säkra livsme-del, arbetsmiljö. En årlig revision skall göras på gårdsnivå.
Kommentar
Frikopplade arealersättningar och samtidigt sänkt interventionspris leder till ett extensivt jordbruk. Genom att ersättningen betalas ut som en fast ersättning beroende på vilka stöd man haft innan finns inga krav på en viss odling. Det är stor risk att en hel del areal läggs i träda eller extensiv vall. Det är till nackdel inte minst för vårt behov av oljeväxtfrö.
Kommissionens förslag
❑ För spannmål föreslås en
sänk-ning av interventionspriset med ca 5% (exakt 5,9%) och kompen-sation enligt Agenda 2000, dvs en höjning av arealersättningen som svarar mot 50% av prissänk-ningen. Månadsuppräkningen av interventionspriset för spannmål slopas. Interventionssystemet för råg slopas helt och hållet.
Kommentar
En direkt inkomstförsvagning för växtodlingsjordbruket. Det sänkta interventionspriset kan leda till priser i jordbrukarled ända nedåt 75 kr/dt. Med frikopplad arealer-sättning leder detta ofelbart till en mer extensiv odling.
Å andra sidan kan en sänkning av interventionspriset locka odlare att så oljeväxter åtminstone när oljeväxtpriset är högt. Men det beror i så fall inte på ökad lönsam-het i oljeväxtodlingen utan på sämre lönsamhet i alternativa grö-dor som spannmål.
Kommissionens förslag
❑ De framtida direktersättningarna
minskas med 3% per år i 7 år (totalt med 20%) via s k moduler-ing. Pengarna går in i en utökad EU-budget för miljö- och lands-bygdsåtgärder samt för åtgärder kopplade till djurskydd och kvali-tetssäkring. Belopp upp till 5000 euro per gård undantas från modulering. Ytterligare avdrag om 3000 euro kan göras för varje heltidssysselsatt över 2 personer. Ett max-belopp per företag för direktstöd sätts till 300 000 euro/år.
Kommentar
Detta missgynnar helt klart det svenska lantbruket som redan har ett stort miljö- och landsbygdspro-gram. Här kommer avsevärda medel att tas från svenska bönder för att finansiera miljöinsatser i andra delar av EU. Frågan är hur aktiv den svenska regeringen är att få hem pengar ur denna pott.
Kommissionens förslag
❑ Dagens trädessystem omformas
till en långsiktig (10 år) miljöträ-da/jordbank som skall vara obli-gatorisk och inte cirkulera i växt-följden. Samtidigt föreslås ett stöd för odling av IE-grödor på 45 euro/ha (ca 415 SEK/ha). Ersättningen begränsas till 1,5 milj ha inom EU.
Kommentar
Möjligheten att odla energigrödor på trädan bortfaller av
växtföljds-MID-TERM REVIEW
SVENSKFRÖTIDNING NR5 SEPTEMBER2002 15
skäl. Istället erhålls ett extra stöd på drygt 400 kr/ha. Om vi tänker oss odling av raps för energiända-mål så betalas denna ofta ca 20 öre/kg under betalningen för humanraps. Egentligen är betal-ningsförmågan inte högre än 1,40-1,50 enligt AgroOil. Därmed räcker inte 400 kr/ha långt om man skall motivera odlare att sälja tekniska oljeväxter. Framförallt inte när humanrapsen betalas högt.
Därtill kan Sverige få problem att få en tillräckligt stor del av de 1,5 milj ha som är maximerat för EU. Här ligger de senaste årens låga odling av IE-grödor oss i fatet.
Men frågan är om inte gränsen mellan humanraps och teknisk raps kommer att luckras upp. EU:s målsättning med en ökande in-blandning av förnyelsebar energi i transportsektorn kan leda till lagstiftning på området och då köper energibolagen den rapsolja man behöver. Kostnaden för denna kommer sedan att läggas på dieselpriset.
Kommissionens förslag
❑ Ett extra stöd vid odling av
prote-ingrödor införs. Ersättningen upp-går till 55,57 euro/ha i hela EU (510 SEK/ha).
Kommentar
Det är bra att det extra stödet för ärtodling permanentas. Förslaget innebär dessutom en höjning jäm-fört med dagens extra stöd till pro-teingrödor. (250-450 kr/ha).
EU har ett stort underskott på proteinfoder vilket kan vara ett motiv för Kommissionen med stö-det till proteingrödorna.
För Sveriges del vore det lämp-ligt att stimulera odlingen av våroljeväxter med samma stöd eftersom detta är Mellansveriges viktigaste gröda för när det gäller foderprotein. Våroljeväxter, fram-förallt vårraps har en proteinhalt i mjölet på över 40 %. Det inne-bär mellan 20 och 25 % i rapsfrö. Det är samma eller i vissa fall t.o.m. något högre proteinhalt än i foderärter.
Utsäde som inte nämns
Den svenska vallfröodlingen kom-mer i kläm i Kommissionens förslag.
Ingenting nämns om utsädesod-lingen och kilostöden. Med ett fri-kopplat arealstöd är det svårt att se hur man skall kunna fortsätta med kilostöd.
Med fortsatt kilostöd är det högst troligt att många odlare
lock-as till vallfröodlingen med en havererad marknad som följd. För Kommissionen kan det i och för sig bli kostnadsneutralt p.g.a. stabili-seringssystemet men för bran-schen kan en överskottssituation orsakad av ”dubbelt stöd” vara för-ödande.
Det är förvisso inte otroligt att Kommissionen föreslår arealstöd även för vallfrö vilket är att föredra i detta läge. Men i så fall är det helt nödvändigt att den tidigare vallfröodlingen får räknas in i stö-dunderlaget när ett ev. individuellt stöd räknas ut.
Dessutom när det gäller arealstöd till vallfrö måste timotej få ett extra stöd. Timotejodlarna tappar över 1 000 kr/ha vid övergång från kilo-stöd till arealkilo-stöd. EU är ett stort underskottsområde när det gäller timotej och det finns inget skäl att ta bort underlaget för denna odling till förmån för billig import från framförallt Kanada. Det skulle dess-utom bli fråga om sorter som inte är avpassade för vårt klimat. ■
