Vägen till elitnivå i fotboll - En studie om de bästa vägvalen och miljön för att nå elitnivå

Malmö Universitet

Institutionen Idrottsvetenskap

Vägen till elitnivå i fotboll

En studie om de bästa vägvalen och miljön för att nå elitnivå

The road to elite football

A study about the best talent development environment and choices to reach elite level

15 hp

Examensarbete

C-uppsats

VT 2019

Oskar Sverrisson

Examinator: Jyri Backman Handledare: Torbjörn Andersson

2

Abstract

Today's football is strongly affected by economy to be able to stay at elite level. Many elite clubs in Sweden depend on develop and selling their talented players. Research shows that it is very hard to identify the players most likely to reach the elite level. This makes it important for the clubs to have a good plan on how to develop their young players. The aim of this study is to identify in which environment and through which choices in sport a young teen has the best chances reaching elite level in football. Results demonstrate that family and coaches has the biggest impact on a player’s journey to elite level. Studies also show that sampling before the age of 16, is strongly recommended.

3

Sammanfattning

I dagens fotboll har ekonomin en stor betydelse för föreningars möjligheter att bedriva sin elitverksamhet. Många elitföreningar i Sverige är beroende av att utveckla och sälja talangfulla spelare för att få föreningen att gå runt ekonomiskt. Samtidigt drömmer många unga fotbollsspelare om att spela på elitnivå, och försörja sig på att spela fotboll. Forskning visar på att det är mycket svårt att tidigt identifiera de spelare som kommer bli bäst. Därför är det viktigt att föreningar har klart för sig hur det ska träna, påverka och utveckla sina talanger. I många fall har föreningar klart för sig hur de vill och ska träna sina spelare, men trotts detta är det få som verkligen når elitnivå. Det finns faktorer runt unga fotbollsspelare som inte alltid ses som självklara när man pratar om talangutveckling. Denna litteraturstudie har som syfte att identifiera i vilken miljö och genom vilka vägval en pojke i Sverige har störst chans att nå elitnivå i fotboll. I den här studien har empiri samlats in genom att analysera 32 olika

dokument, forskningsrapporter och böcker. Empirin har analyserats och presenterat en slutsats. Slutsatsen av studien visar att föräldrar och tränare anses vara de viktigaste faktorerna i en spelares miljö, de har den störst betydelse för en spelares möjligheter att nå elitnivå inom fotboll. När det kommer till vägval rekommenderas en spelare sampla till och med ungefär 16 års ålder. Därefter rekommenderas spelaren att specialisera sig på fotboll och satsa helhjärtat. I övrigt kan studien se att forskning kan stödja den spelarutbildningsplan som svenska fotbollförbundet tagit fram. Spelarutbildningsplanens upplägg känns högst relevant att följa, för att ha goda möjligheter att nå elitnivå inom fotboll i Sverige.

4

Förord

Att som fotbollsintresserade ha möjligheten att skriva denna kandidatuppsats har varit väldigt spännande och inspirerande. Jag har på förhand viss erfarenhet och kunskap i ämnet, men har inte haft så mycket åsikter på området. Detta har gjort att jag kunde gå in i detta arbete opartisk, med inställningen att lära mig. Jag hoppas att studiens slutsatser kan vara intressant för personer med fotbollsintresse.

Jag vill även passa på att tacka min handledare Torbjörn Andersson för bra stöd och hjälp genom arbetet.

5

Innehåll

3.1 Talang, talangidentifikation och talangutveckling ... 15

3.2 RAE ... 16

3.3 Svenska fotbollförbundets ... 16

3.4 Svensk fotbolls talangutveckling och selekteringssystem ... 17

4. Empiri ... 19

4.1 SvFF ... 19

4.1.1 Talangutveckling och talangidentifikation ... 21

4.2 Olika vägar till utveckling ... 22

4.3 Specialisering eller sampling ... 23

4.4 Vägarna till landslaget ... 25

4.5 Miljön ... 28

4.5.1 Familjen ... 29

4.5.2 Hur miljö kan beskådas ... 30

4.5.3 Goda utvecklingsmiljöer ... 32

4.5.4 Akademi ... 32

5. Analys ... 33

5.1 Metoddiskussion ... 33

6 5.3 Vägval ... 34 5.4 Miljö ... 35 5.5 Träning ... 37 5.6 Slutsats ... 38 6. Referenslista ... 40

6.1 Rapporter och böcker ... 40

6.2 Internet ... 41

7

1. Inledning

I Internationella fotbollsförbund (FIFA) är det 265 miljoner fotbollsspelare registrerade, detta motsvarar nästan 4 procent av hela jordens befolkning (Kunz, 2006). I fotbollens rådande inflation och spelarhandel, blir förmågan att identifiera och utveckla talanger avgörande för många klubbars möjligheter att vinna titlar och nå framgång. Många föreningar, klubbar och förbund investerar mycket pengar för att försäkra sig om att deras talanger ges de bästa förutsättningarna för att nå sin fulla potential (Sarmento, Anguera, Pereira & Araujo, 2018). Mycket av fokus hamnar på talangutveckling, vilket kan beskrivas som ett tillhandahållande av förutsättningar för att utveckla spelarens medfödda förmågor och lärda färdigheter (Chase & DiSanti, 2017). Fast än stora ekonomiska satsningar, många utbildade tränare och

talangfulla spelare blir inte alltid utfallet som man hoppats på. Grossmann & Lames (2015) gjorde en undersökning på 821 manliga fotbollsspelare som tillhörde fotbollsklubbar i tyska högsta eller nästhögsta ligan. Deltagarna i studien var pojkar födda 1993, i studien följde man de från 17 års ålder till 20 års ålder. Syftet med studien var att se hur många av spelarna som var fostrade i klubbarnas utvecklingssystem som senare nådde seniorspel, i högsta eller näst högsta ligan. Resultatet av studien blev att endast 10 procent av spelarena nådde seniorspel i någon av de tre högsta serierna, och hela 45 procent slutade helt spela fotboll. Detta är en studie som visar att det är svårt att nå elitverksamhet, Fastän man får bra förutsättningar från en klubb som kan klassas som stor. Många önskar att spela fotboll som yrke och tillhandahålls bra förutsättningar, men når ändå inte elitnivå. Den tuffa konkurrensen som råder inom

fotbollen, gör att många olika aspekter spelar roll när det handlar om att nå elitnivå eller inte (Sarmento, Anguera, Pereira & Araujo, 2018).

Den här studien har som syfte att via en litteraturstudie identifiera i vilken miljö och genom vilka vägval, man som pojke i Sverige har störst chans att bli elitspelare inom fotboll. Pojke i den här studien innebär från inträde i fotboll, vilket är vanligtvis vid 5 till 6 års ålder, och hela vägen upp till när inträde till elitnivå oftast sker. Övergången till elitnivå sker ofta vid 20-års ålder, då spelarna blir för gamla för att spela ungdomsfotboll. Benämningen pojkspelare är i enlighet med svenskafotbollförbundets benämning för pojklag, där det äldsta pojklaget är pojkar 19 år (Tävlingsbestämmelser, 2019). I studien innebär miljö de aspekter som påverkar din träning och utveckling. Det är exempelvis utövandemiljön, tränare, medspelare, föräldrar och geografi. Studien önska att se på vad forskning lyfter fram för omständigheter som påverkar ens chanser mest att nå elitverksamhet inom fotboll. I studien innebär vägval huruvida det är bäst att utöva flera eller endast en sport.

8

Genom studien ska man få en tydligare bild av vad som krävs för att ha störst chans att bli elitfotbollsspelare, med utgångspunkt i Sverige. Resultatet ska öka förståelsen för helheten som spelar roll för att bli elitfotbollsspelare. Majoriteten av de studier och den forskning som analyseras i studien är genomförd på pojkar. Detta gör att den här studien inriktar sig på pojkars möjligheter att nå elitverksamhet. Det har forskats mycket på området

talangutveckling, och det har gjorts i många olika länder. Litteraturen som analyseras i studien är forskning gjord på talangutveckling inom fotboll, eller studier med applicerbara metoder på talangutveckling inom fotboll. Studien kommer i första hand att inrikta sig på Sverige, och använda sig av forskning genomförd i Sverige eller med metoder som är applicerbara på svensk talangutveckling. Studier och forskning som skulle kunna vara applicerbara på svensk fotboll anses vara sådan forskning som inte baseras på exempelvis varmare klimat, som inte finns i Sverige. Metoderna och studiens slutresultat ger troligtvis en generell bild av vad som krävs för att bli elitfotbollsspelare, och metoderna är troligtvis applicerbara i fler länder än enbart Sverige. Med elitfotbollsspelare eller elitnivå i Sverige innebär det spel i Allsvenskan eller Superettan. Det går även som spelare i Sverige att nå elitnivå via andra länder, vanligtvis i tonåren. I den här studien är fokus att se på vägen från inträde i fotboll som barn, till

övergången till elitnivå i Sverige. Detta innebär att studera vilka faktorer i miljön och vilka vägval som ger en bäst chanser att nå elitnivå mellan 5 och 20 års ålder. Det går att nå elitnivå vid senare tillfälle, men denna studie begränsar sig till den åldersmässiga övergången

ungdomsspelare till seniorspelare som sker i Sverige det året man ska fylla 20 år. Svenska fotbollförbundets spelarutbildningsplan (2013) är uppbyggd från 6 års ålder till 19 års ålder, vilket gör det naturligt i den här studien att följa samma åldersindelning.

Det finns mycket forskning på talangutveckling inom fotboll, och de flesta länder har plockat fram olika dokument för hur de vill att deras talangutveckling ska bedrivas i träningsform. Det finns flera studier som kommit fram till att det behövs en mer holistisk bild av

talangutveckling. Däremot finns det en viss avsaknad av en sammanställning av den holistiska bilden för vad som optimerar spelarens möjligheter att nå elitverksamhet. Den här

litteraturstudien genomförs för att kunna sammanställa delar av den forskning som redan finns inom talangutveckling, och ge en mer holistisk bild av talangutveckling.

9

1.1 Syfte

Syftet med undersökningen är att genom en litteraturstudie av böcker, tidigare forskning och utbildningsdokument identifiera i vilken miljö och genom vilka vägval, man som pojke i Sverige har störst chans att bli elitspelare inom svensk fotboll.

1.2 Frågeställning

- Vilka faktorer har störst påverkan på en pojkes möjligheter att bli elitfotbollsspelare i Sverige?

10

2. Metod

Det här är en kvalitativ litteraturstudie, där studier studerats kvalitativt. En studie kan antingen vara kvalitativ eller kvantitativ. Den här studiens syfte har avgjort att den här studien är

kvalitativ. Skillnaden mellan det två forskningsmetoderna att kvantitativ forskning syftar mer mot siffror och kvalitativ syftar mer mot förklarande anslag med ord. Att den här studien använder sig av kvalitativa metoden innebär, att den ger en beskrivande bild av den sociala verkligheten som en ständigt föränderlig och kontextuell egenskap som hör till individernas skapande och konstruerande förmåga. I en kvalitativ studie använder forskarna generellt intervjuer, dokumentationer och observationer (Bryman, 2006).

I denna litteraturstudie har olika typer av forskningsrapporter, dokument samt böcker

analyserats. De data som bearbetats och inkluderats i studien är både kvalitativ och kvantitativ forskning. Genom att tolka och jämföra forskning är syftet med denna undersökning att genom en litteraturstudie av böcker, tidigare forskning och utbildningsdokument identifiera i vilken miljö och genom vilket vägval, man som pojke i Sverige har störst chans att bli elitidrottare inom svensk fotboll.

Det här är en induktiv undersökning vilket innebär att man låter de insamlade data leda fram till slutsatsen. I den här studien har man letat efter generaliseringar eller teorier i ett stort material, för att besvara den här studiens syfte och frågeställning. Detta görs med en medvetenhet och försiktighet då Bryman (2011) menar att det är svårt att generalisera eller dra generella slutsatser på mindre studier. I en deduktiv undersökning testar man exempelvis en hypotes. Kvalitativ metod är inriktad på att beskriva och finna en djupare förståelse i det man undersöker (Bryman, 2006). Studien avser att beskriva hur olika faktorer har en inverkan, och vilka olika faktorer som ger bäst förutsättningar att bli elitfotbollsspelare. Sekundärdata i denna studie har primärt samlas in via böcker och vetenskapliga artiklar. Sekundärdata innebär information som har framställts för en annan avsikt än vad denna studie syftar till, samt att data tagits fram av andra författare eller forskare. Information som tas fram på detta sätt kan vara vinklad eller inte presentera hela studiens resultat (Bryman, 2011). Detta innebär att det blir av stor vikt att ta ställning till om den data som samlas in kommer vara väsentlig för studien, samt hur trovärdiga källorna kommer vara. Den information som har samlats in är på antingen svenska eller engelska. På grund av att viss data har varit på

11

in sekundärdata är att det kan vara tidseffektivt, samt en väldigt kostnadseffektiv metod (Bryman, 2011).

2.1 Urval

Urvalet i denna undersökning var målinriktade eller målstyrda urval, vilket innebär att forskaren väljer de dokument som huvudsakligen hänvisar mot de formulerade

forskningsfrågorna. Målet med målstyrt urval är att på ett strategiskt sätt välja de dokument som är mest relevanta för forskningsfrågorna. Ett målstyrt urval ger inte en generalisering, utan ger en mer riktad bild av den valda målgruppen eller undersökningsområdet (Bryman, 2011).

Den data som samlats in till studien har huvudsakligen samlas in via Sportdiscus, samt via Google scholar. De olika studierna som inkluderas i den här litteraturstudien värderas tillräckligt trovärdiga och applicerbara på den här studien, för att kunna besvara den här studiens syfte och frågeställning. Insamlingen har i utgångspunkt skett i två omgångar. Vid den första sökningen gjordes det en sökning i Sportdiscus, med utgångspunkt i orden ”Talent Development”. I denna sökning har ”Talent Development” kombinerades med ”Football or Soccer”, ”Elite athlete” samt ”Sports”. Sportdiscus är en Engelsk databas vilket innebar att vid denna första sökperiod gjordes även sökningar på Google scholar, där användes sökorden ”talangutveckling fotboll” för att hitta empiri på svenska. Vid sökning av empiri eftersträvas forskning som är genomförd på pojkar mellan 6 och 19 år. Begränsningen görs då denna studie valt att begränsa sig till det åldersövergången mellan ungdomsspelare och

seniorspelare, som sker i Sverige de år man fyller 20 år. Sökningarna via Sportdiscus resulterade i mestadels forskningsartiklar på engelska. Sökningen via Google scholar resulterade i verk på svenska, vilket innefattade vetenskapliga studier och böcker. Båda sökningarna via Sportdiscus och Google scholar begränsades till 2000-talet, vilket innebär år 2000 till och med 2019. Sökningen på Sportdiscus rsulterade i 206 träffar och sökningen på Google scholar resulterade i 250 träffar. För att identifiera vilka artiklar som var mest relevanta för studien lästes först rubriken och abstraktet på artikeln. De rubriker och abstrakt som stämde väl överens med studiens frågeställningar, lästes igenom i sin helhet. I det första skedet handlade det om att identifiera och sortera bland de faktorer som lyfts fram i forskning runt talangutveckling. Enligt en tematisk analys ska man försöka se samband mellan de olika temana (Bryman, 2011). Efter att de viktigaste faktorerna inom talangutveckling

identifierades, påbörjades den andra sökomgången. Denna sökomgång varade mer löpande under resterande delen av arbetet där sökningarna var mer precist inriktad mot att hitta data

12

runt de identifierade faktorerna. Vid denna sökning genomfördes sökningar enbart via google scholar, och för att inte riskera att missa viktiga teorier och forskning valdes det att inte begränsa tidsintervallen.

De artiklar vars innehåll fortfarande stämde överens med studien, inkluderades i studien. I denna litteraturstudie har olika typer av vetenskapliga forskningsrapporter samt böcker analyserats. Bland annat har vetenskapliga rapporter producerade av forskare i Sverige, Danmark, Tyskland och England ingått i denna studie. Fördelar med att analysera dokument till skillnad från minnen och berättelser är att de inte förändras över tid eller tillfälle, och kan därmed ses som tillförlitligare källor. En annan fördel att analysera dokument är att man studerar något som faktisk hänt och undersökts (Åkesson, 2014). I denna studies resultatdel ingår det 19 olika texter, som valts ut och inkluderats, enligt hur det beskrivs i metoddelen. Texterna består främst av forskningsrapporter och sammanställningar av olika studier, totalt 18 stycken. I studiens empiri ingår även dokumentet Svenska fotbollförbundets

utbildningsplan. Flera av de forskningsrapporter som inkluderats i den här studien är skrivna av samma forskare, anledningen till detta är att studierna stämmer väl överens med min studies syfte och frågeställning.

Denna studie är en kvalitativ litteraturstudie där det varit viktigt att granska de artiklar som ska ingå i studien. Granskningen av artiklarna har genomförts, samt med hjälp av en granskningsmall (Bryman, 2011). Artiklarna och böckerna har granskats utifrån publiceringsår, rubrik, syfte, abstrakt, teori, land studien är genomförd i, resultat samt resultatets giltighet. I studien ses spelarens miljö eller de olika faktorer som påverkar deras väg mot elitnivå som möjliga att förändra för att nå önskat slutmål, elitnivå. Genom att förändra spelarens miljö antas det att man kan påverka den nivån spelaren kan uppnå. I denna studie är därför en faktor man skulle kunna förändra vara bland annat spelarens tränare eller träning.

2.2 Analys

När data blivit insamlad genomfördes en tematisk analys av det insamlade materialet. En tematisk analys är ett angreppssätt för att bland annat analysera, förklara och presentera olika tema i den insamlade datan. Tematisk analys är en flexibel och obunden metod som kan ge komplexa resultat. I studien har det genomförts en tematisk analys då studien varit styrd av specifika forskningsfrågor, som styrt vad som eftersökts i empirin (Bryman, 2011). Syftet och frågeställningen har inneburit att det som eftersökts i data är den information som rör

13

talangutveckling. Valet av tematisk analys baseras på det faktum att det förväntades finnas en stor mängd data, samt att det berättande anslaget och relationer mellan de olika temana antogs bli viktigt i studien. För att hitta mönster, teman och kategorier i den insamlade data har det arbetats med ett induktivt angreppssätt (Bryman, 2011). Eftersom studien är en induktiv studie prövas inte en hypotes, utan den insamlade datan leder till de slutsatser som framkommer i analysen. Bryman (2011) menar att många forskare anser att begreppen validitet och reliabilitet inte är relevanta för kvalitativa undersökningar, detta eftersom mätning inte är det främsta fokus. Det föreslås istället en ståndpunkt som går ut på att ändra betydelsen på begreppen validitet och reliabilitet. I en kvalitativ studie ändras därför

begreppet till trovärdighet. Bedömning av studiers trovärdighet kan ske utifrån olika kriterier. Bryman (2011) använder begreppet trovärdighet som kan delas in i fyra delar: tillförlitlighet, överförbarhet, pålitlighet och konfirmerande. Tillförlitlighet innebär att forskarna behandlar sitt material på ett korrekt sätt. I den här studien har detta skett genom att ge en rättvisande bild av den insamlade datan, och tydliga referenser till var den kommer ifrån. Överförbarhet innebär att ge en tydlig och korrekt beskrivning av det som studeras. Inom pålitlighet innebär det att tydlig redogörelse för hur undersökningen har genomförts samt att man enkelt kan granska de källor som använts. Med konfirmerande innebär det att forskaren behöver säkerställa att den har agerat i god tro. Inom kvalitativa forskningen saknas en fullständig objektivitet, vilket kan innebära att resultaten kan påverkas av personliga värderingar (Bryman. 2011). Det var av den anledningen viktigt att vara medveten om att tidigare

erfarenheter och de egna värderingarna kunde påverka tillvägagångssättet och även resultatet i undersökningen. För att undvika detta har resultaten av de analyserade studierna presenterats i sin helhet. Ur mitt perspektiv som student har jag i den här studien gått in med inställningen att lära mig. Mina åsikter kring talangutveckling har varit väldigt opartiska, och jag har därför inte gått in i studien med åsikter om att exempelvis ett vägval är bättre än ett annat. Genom den här studien hoppas jag utökat min kunskap på området, och på så vis även ha en djupare kunskap om hur man kan öka chanserna att nå elitnivå.

2.3 Etiska övervägande

Den här studien är en litteraturstudie där det varit viktigt att välja data och studier som genomförts på ett etisk vis. Det är av stor vikt att samtliga artiklar som ingår i den här litteraturstudien noga redovisas samt att alla resultat presenteras. Precis som Hassmén och Hassmén, (2008) menar har det varit viktigt att presentera samtliga hypoteser som lyfts fram i de olika lästa studierna, för att komma fram till ett korrekt svar i den här studien. I den här

14

studien har de analyserade studiernas resultat presenterats i sammanfattningar, som ska ge de olika studiernas resultat en rättvisande bild.

Enligt Vetenskapsrådet (2011) är forskningsetik konstant i rörelse och förändras då det hela tiden dyker upp nya metoder och nytt material analyseras. Vetenskapsrådet beskriver vikten av etiska krav på såväl forskaren, som genomförandet av forskningen. Det fyra krav som finns angående etiska principer inom svensk forskning är: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet handlar om att respondenterna eller deltagare i en studie ska bli informerade om studiens syfte samt att deras deltagande är frivilligt. Samtyckeskravet innebär att respondenter och deltagare har rätt att bestämma över sin medverkan i en studie. Inga personer deltog i denna studie, varför dessa krav kan bortses ifrån. Konfidentialitetskravets syfte är att alla deltagande personer ska behandlas med största möjliga konfidentialitet. Detta innebär att deltagarnas identitet skyddas i studien, och att det inte med hjälp utav uppgifter i studien går att identifiera deltagarna. Nyttjandekravet innebär att den insamlade informationen endast får användas till forskningsändamålet

(Vetenskapsrådet, 2011). I denna studie har endast jag tagit del av det insamlade materialet, och informationen användes endast inom forskningsändamålet. De studier som jag har med i denna studie har troligtvis även blivit etiskt granskade innan de publicerades.

15

3. Bakgrund

Nedan kommer en inblick i viktiga begrepp runt talangutveckling samt information presenteras för att lättare förstår den empiri, och slutligen den analys som presenteras.

3.1 Talang, talangidentifikation och talangutveckling

Det finns många delade åsikter om talang, där ordets definition är en. Det finns de som anser att det finns två stora skillnader i sättet att se på talang. Det finns forskare som menar att det handlar om medfödda egenskaper som i rätt miljö och med rätt träning kan utvecklas och nå en framgångsrik karriär inom sitt valda område. En framträdande och väl använd definition av begreppet talang är Riis och Boldt-Jørgensens, som definierar talang som en medfödd

potential som ger individen möjlighet att visa exceptionellt hög prestationsnivå inom ett område som kräver speciella färdigheter, men som också är beroende av omfattande träning (Fahlström et al. 2015. s.10). Denna definition kan dock inte ses som tillräcklig för att beskriva en talang, utan att miljöns betydelse måste framhållas. Bloom menar att individen ska genomgå en lärandeprocess, där exempelvis utbildning, uppmuntrande omgivning och träning inom det specifika ämnesområdet krävs för att utvecklas (Fahlström, 2011). Den andra gruppen menar att arvet inte spelar någon som helst roll för ens möjligheter att bli

framgångsrik, de anser att vem som helst kan bli en framgångsrik idrottare om hängivenheten finns och att träningen är tillräckligt bra. Enkelt beskrivet finns det de som menar att medfödd talang är övervärderat och vem som helst som specialiserar sig i en idrott kan nå elitnivå (Ericsson med flera, 1993). Det som är gemensamt mellan de olika synsätten är att det är nödvändigt med en målinriktad träning för att nå topprestationer (Team Danmark, 2006). Talangidentifiering och talangutveckling anses som två olika vägar för föreningar att välja kring sitt arbete med talanger. Talangidentifiering handlar om att tidigt identifiera och försöka förutse vilka spelare man tror har störst möjlighet att nå elitidrott (Fahlström, Glemne, och Linnér, 2016).

Det andra vägvalet är talangutveckling, det kan innebära olika saker beroende på forskare. Côte, Coakley och Bruner (refererad i Dagkas & Armour, 2012) menar att det är felaktigt att identifiera talang i tidig ålder. De anser att man istället ska inkludera och introducera alla barn och ungdomar, och fokus ska hamna på individens utveckling. En annan syn är att man strategiskt ska fokusera på att utveckla barn och ungdomar för att bli elitidrottare. Abbot och Collins (2004) beskriver talangutveckling som ett tillhandahållande av de bästa

16

tillhandahållas träning för att utveckla befintliga och nya egenskaper, samt ska träningen vara tillräckligt utmanande.

3.2 RAE

Carlson (1991) påvisade tidigt att det förekom en stor skillnad i fysisk mognad mellan unga idrottare, beroende på när på året de var födda. Detta i kombination med att prestationskrav sträcker sig allt längre ner i åldrarna menare Carlson (1991) är en orsak till allt fler tidiga avhopp inom idrott. Carlson (1991) menar att övertron på att de mest fysiskt mogna, senare blir de största idrottsstjärnorna förekommer allt för ofta. Samtidigt belyser han att

verkligheten ser annorlunda ut. Carlson (1991) var en föregångare till dagens relativa

ålderseffekter (RAE), vilket innebär en snedfördelning av födelsemånad bland idrottare födda samma år, bland annat vid uttagna till ungdomslandslag. Överrepresentation innefattas av relativt äldre idrottare födda tidigt under det aktuella året, och på så vis en underrepresentation av idrottare födda sent på året. Grundtanken bygger på idén om att individer i samma

åldersgrupp är ungefär lika långt komna på utvecklingsnivå, och utvecklas i ungefär samma takt (Peterson, 2011). Denna uppdelning fungerar inte i praktiken då det kan skilja upp emot ett år i kronologisk ålder, och avsevärt mycket mer i fysisk, emotionell och kognitiv mognad mellan en idrottare född tidigt eller en idrottare född sent på året. De relativa

åldersskillnaderna mellan idrottare har stora konsekvenser på kort och lång sikt. Inom fotboll blir problematiken att selekteringen gynnar de ungdomar som är födda tidigt året. De som är födda tidigt på året är ofta mer fysiskt utvecklade, vilket märks på längd, bredd, tyngd och motorik (Fahlström, 2011). Den fysiska mognaden är i många fall avgörande, exempelvis om de tekniska och taktiska färdigheterna är likvärdiga mellan två ungdomar. Peterson (2011) menar att i selektionsprocessen spelar faktorer som inte är kopplade till talang inom

fotbollsspelet en stor roll. En faktor i selektionen som visat sig vara starkt utslagsgivande är när på året ungdomar är födda.

3.3 Svenska fotbollförbundets

Svenska Fotbollförbundet (SvFF) grudades år 1904, och har uppgifterna att främja, utveckla och administrera fotbollsidrotterna i Sverige, samt att företräda dem utomlands. SvFF är Sveriges största specialidrottsförbund med ungefär en miljon medlemmar. SvFF är en oberoende allmännyttig ideell organisation, som är ansluten till Riksidrottsförbundet (RF), FIFA och Europeiska fotbollsunionen (UEFA). Fotboll i Sverige ska bedrivas utifrån de

17

spelreglerna som beslutas av FIFA och förmedlas ut av SvFF. Fotbollsföreningar i Sverige är medlemmar i Svenska fotbollförbundet, och om nya föreningar vill starta, ansöker de till SvFF för att bli registrerade (Svensk fotboll, 2018). anser att föreningars fokus ska ligga på ett långsiktigt perspektiv, och på så vis anser de att det viktigaste är utveckling snarare än resultat. SvFF erbjuder svenska föreningar en utbildningsplan, för hur föreningarna kan arbeta när det kommer till utvecklingen av unga fotbollsspelare. Utbildningsplanen genomsyras av att skapa bra förutsättningar för alla, och tron om att alla kan utvecklas. SvFF understryker hur viktigt det är att ge alla chansen snarare än att några få som klassas som ”talanger” endast får den. SvFF belyser vikten av föreningarnas egna lärandemiljöer, samt föreningarnas

förmåga att tillhandahålla spelarna kompetenta ledare. SvFF anser att genom att tillhandahålla bra miljöer är möjligheter för utveckling hos barn och unga väldigt goda (Svenska

Fotbollförbundet, 2018).

3.4 Svensk fotbolls talangutveckling och selekteringssystem

I Sverige har man gjort en satsning kallad Svensk Elitfotboll, vilket är en organisation som finns till för att hjälpa föreningar i landet med utveckling inom det sportsliga, ekonomiska, kommersiella och det administrativa. Svensk Elitfotboll även kallat SEF, grundades 1928 och var då en motpol till Svenska fotbollförbundet. I dag sammarbetar SvFF och SEF, Är en intresseorganisation för samtliga 32 förningar i Allsvenskan och Superettan. I Svensk

elitfotboll ingår även föreningar från division 1 och division 2, där totalt 20 föreningar från de här divisionerna är certifierade av SEF. SEF är en tvådelad organisation vars arbete innefattar att ge svenska klubbar bättre möjligheter att bedriva sin verksamhet. SEF:s arbete kretsar framförallt kring ekonomiskt stöd som ska hjälpa de svenska fotbollsföreningarna att närma sig de ledande fotbollsklubbarna i Europa (SEF, 2019). Tipselit är SEF:s andra arbetsområde, där arbetet handlar om att certifiera, hjälpa och bekräfta föreningars akademier i Sverige. För att en förenings akademi ska få en certifiering av SEF, ska klubben uppfylla ett visst antal krav som SEF ställer. De krav SEF ställer innefattar: föreningens mål med

ungdomsverksamheten 8 till 19 år, spelarutveckling, tränar- och ledarorganisation, tränings- och matchfaciliteter, föreningens skolsamverkan från 8 till 19 år, föreningens samarbete med andra föreningar från 8 till 19 år, rekrytering av spelare och ledare samt sportsliga resultat av ungdomsverksamheten (SEF, 2019). Tipselit är ett långsiktigt samarbete mellan Svensk Elitfotboll och Svenska Spel, med start 1992. Samarbetet innebär att Svenska spel sponsrar satsningen för att hjälpa utveckla svenska föreningars talangverksamhet. Projektet hjälper elitföreningar ekonomiskt för att kunna göra satsningar på bland annat kvalificerade

18

ungdomstränare. SEF är projektledare, och Tipselitverksamheten riktar sig till föreningars verksamhet för spelare mellan 8 och 19 år. Målet med projektet Tipselit är att skapa framtidens elitspelare till de svenska elitklubbarna. SEF:s arbete kring tipselit och

föreningsstöd är en del av det arbete som sker inom svensk fotboll, en annan del är Svenska Fotbollförbundets spelarutbildningsplan och selektering. SvFF har plockat fram en

spelarutbildningsplan som riktlinjer för föreningar och tränare, hur man kan träna barn och ungdomar. Spelarutbildningsplanen syftar till mycket lek, färdighetsträning och uppmuntran (SvFF, 2019). Peterson (2011) är likt Carlson (1991) starkt kritisk till den svenska modellen då den bygger på en selekteringsmodell. Peterson (2011) menar att RAE är starkt

framträdande där unga fotbollsspelare födda tidigt på året gynnas. Vidare menar Peterson att många ”talangfulla” spelare försvinner från sporten då de inte på grund av sin fysiska mognad får samma förutsättningar, som de mer fysiskt mogna spelarna vid den då givna åldern. Carlson (1991) belyser ett stort bortfall av unga selare då de inte känner sig tillräckligt bra jämfört med sina jämnåriga fysikst mer mogna kamrater. Ungdomslandslag, distriktslag och vidare selektering till akademier anser Peterson (2011) stjälpa snarare än gynna arbetet runt att utveckla unga fotbollsspelare i Sverige. Peterson (2011) kommer fram till i sin studie att trots RAE:s närvaro i ungdomslandslagen är RAE inte närvarande i A-landslagssammanhang, då spelarnas födelsemånader är jämnt fördelade. Studier genomförda visar att Svenska

Fotbollförbundet lägger stort fokus vid att tidigt försöka identifiera de som anses mest talangfulla, genom uttagningar till ungdomslandslag. Problemet vid tidig selektering som det svenska talangutvecklingssystemet bygger på är att RAE då ofta spelar stor roll, och på så vis är det gynnsamt att vara född tidigt på året (Fahlström, 2011).

19

4. Empiri

I detta kapitel presenteras det empiriska material som ligger till grund för resultatet i den här studien. Det empiriska material som presenteras är baserat på de böcker, forskningsrapporter samt det dokumentet som analyserats. Empirin är indelad i kategorier som identifierats utifrån de teman som varit tydliga, i den insamlade datan. Några av studierna beröra flera av de identifierade teman, medan vissa av de analyserade studierna endast berör ett ämne. Först i avsnittet kommer en redogörelse för svenska fotbollförbundets spelarutbildningsplan. Där efter följer talangidentifikation och talangutveckling där några studier belyst problematik inom området. Detta följs av beprövade talangutvecklingsmodeller och därefter kommer frågan om sampling eller tidig specialisering. Avslutningsvis är det två ganska stora kategorier på ämnet bland annat forskning om hur spelare nått elitnivå, följt av den miljön som finns runt om och påverkar en ung spelare.

4.1 SvFF

Svenska fotbollförbundet spelarutbildningsplan (2013) är framtagen av svenska

fotbollförbundet med syftet att planen ska öka kunskapen ytterligare genom att ta till vara på forskning och beprövad erfarenhet. Målet med spelarutbildningsplanen är att ge tips på hur långsiktigt idrottande, och bästa möjliga förutsättningar för lärande skapas.

Spelarutbildningsplanen kommer nedan benämnas som planen eller spelarutbildningsplanen. Planen är framtagen som en rekommendation åt föreningar och ungdomsledare i Sverige. Planen är framtagen med hjälp av forskning och de värderingar svenska fotbollförbundet har. Spelarutbildningsplanen fokuserar på att barnets bästa alltid sätts i första rummet, där bland annat barns rättigheter och lika värde är centralt. Planen tar stor hänsyn till barns

mognadsnivå, där planen är anpassad till deras fysiologiska, psykologiska och sociala förutsättningar. Fokus är att ge bästa förutsättningar till långsiktig prestationsutveckling. Planen tar även hänsyn till att barns träning ska vara lekfull, allsidig och anpassad utifrån att individer kan vara olika långt utvecklade fysiskt och psykologiskt. Spelarutbildningsplanen är anpassad till både killar och tjejer, och planen är indelad i fyra nivåer från 6 till 19 år. Precis som det går att se i figur 1 är nivå ett mellan 6 och 9 år, och kallas för fotbollsglädje. I planen beskriver de fotbollsglädje som nivån då spelet fotboll ska upptäckas med lek som

inlärningsmetod. Det viktigaste är att spelarena får motivation och skapar passion för att fortsätt och tycka det är roligt. Ur en utvecklingsaspekt lyfter de fram förmågan att lära sig hantera kroppen i olika rörelsemönster. Nivå två är mellan 9 och 12 år, och kallas för lära för att träna. Detta beskriv som den gyllene åldern för inlärning av motorik. Här anser man att

20

barnen börjar förstå vad träning innebär, och att skillnaderna mellan barn ökar då det

utvecklas mycket och det sker i olika takt. Träning är det viktigaste momentet för utveckling. Nivå tre är mellan 12 och 16 år, och benämns som träna för att lära. I den här fasen kan

skillnaderna mellan olika barn vara stor, och vissa är redo för att ta större kliv i sin utveckling. Här rekommenderar svenska fotbollförbundet att mängden träning ska öka, och så även fokus i träningen. I slutet av perioden ska träningen bli mer inriktad på att utveckla de tekniska, taktiska, psykiska och fysiska färdigheterna som är specifika för fotboll. Det är viktigt att fokusera på prestation, snarare än att vinna matcher. Nivå fyra i planen benämns som träna för att prestera och inträffar mellan 16 och 23 år, trotts att planen riktar sig till spelare upp till och med 19-års ålder. I den här nivån anser de att blivande elitspelare väljer att satsa helhjärtat på fotboll. I denna nivå ökar intensitet och nivån på träning. Spelarna finslipar fysiologiska, tekniska, taktiska och psykologiska färdigheter samt lär sig även exempelvis näringslära, återhämtning och skadeprevention. I den här nivån anser man även att den individuella tränings betydelse ökar.

Figur 1. Spelarutbildningsplanens nivåer. Svenska fotbollförbundet Spelarutbildningsplan (2013, s.10). I planen anser man att tränarens mest betydelsefulla uppgift är att skapa självbestämmande motivation, passion för fotboll och välmående. De anser att detta är grundläggande för långsiktig utveckling.

21 4.1.1 Talangutveckling och talangidentifikation

Föreningar och klubbar inom fotboll arbetar med talang på två olika sätt eller en kombination av båda, talangidentifiering eller talangutveckling. Där talangidentifiering kan beskrivas som den process där man försöker identifiera de individer som anses ha störst möjlighet att nå elitnivå. Talangutveckling kan beskrivas som ett tillhandahållande av förutsättningar för att spelaren ska maximera sin potential. Flera länder har infört formella talangidentifierings- och talangutvecklingsmodeller inom fotboll för att öka deras möjligheter att nå framgång

(Williams & Reilly, 2000). Flera studier har genomförts kring talangutveckling och

talangidentifiering av bland annat, Sarmento, Anguera, Pereira & Araújo (2018), Reilly och Williams (2000) och Hammond (2001) där samtliga dragit liknande slutsatser som presenteras nedan.

Sarmento et al. (2018) genomförde en litteraturstudie där 70 olika rapporter ingick i studien, där samtliga forskningsrapporter var från Sverige, Finland, Norge, Tyskland och England. I deras studie skulle de titta på talangidentifikation och talangutveckling inom herrfotboll. I studien menar Sarmento et al. att talangidentifieringen är komplex, där det ännu inte finns något tillräckligt bra utvecklat system för att se till en spelares helhet. Genom att bedöma unga spelare missar man ofta bland annat tekniska och taktiska färdigheter, då den mänskliga faktorn i bedömningen spelar in. Spelare som därmed inte identifieras som en talang, kan på grund av detta gå miste om träning i bättre klubbar, där det kan ges bättre

utvecklingsmöjligheter. Sarmento et al. drar slutsatsen av den psykologiska faktorn inom talangutveckling, och identifierar några viktiga drag som är gynnsamma för möjligheten att nå elitnivå. De viktigaste dragen de lyfter fram i sin studie är målmedvetenhet,

problemlösningsförmåga, disciplin, koncentration, förmåga att hantera press och viljan att försöka. Sarmento et al. belyser även den tekniska och taktiska sidan av fotboll, och menar i sin studie att de spelare som i tonåren är överlägsna på att dribbla har bättre förutsättningar att prestera som vuxen. Även den taktiska biten lyfts fram som viktig för att förbättra

möjligheterna att nå elitnivå. Med taktiska färdigheter menar man en individuell spelares förmåga att prestera en aktion på planen vid rätt tillfälle, som är effektiv för spelet. Den taktiska förmågan anses avgörande för att kunna nå elitnivå. Genom att utveckla både taktiska och tekniska färdigheter menar Sarmento et al. att du avsevärt kan förbättra möjligheterna att nå elitnivå. Däremot anses det inte finnas tydliga riktlinjer för hur man tränar taktiskt och tekniskt för att nå den önskade kvaliteten (Sarmento et al. 2018). Avslutningsvis menar även

22

Sarmento et al. att miljön spelaren befinner sig i påverkar dennes möjligheter att utvecklas, man anser även att vidare forskning på geografins påverkan bör genomföras.

4.2 Olika vägar till utveckling

Wilson (2017) undersökte i sin studie bland annat användandet av talangutvecklingsmodeller, samt hur dessa borde förbättras. I studien analyserade Wilson (2017) 44 forskningsartiklar, som endast handlade om talangutveckling inom fotboll. I sin studie begränsar inte Wilson sig till specifikt land, utan har inkluderat studie från bland annat Tyskland, USA, Schweiz och Australien. Slutsatsen i undersökningen var att klubbar skulle dra nytta av att ha en mer holistisk syn på spelarutvecklingen, där man idag endast ser till fåtalet aspekter i utvecklingen av talanger. Wilson (2017) identifierade och arbetade även med ett åldersrelaterat upplägg. Med åldersrelaterat upplägg menar han vad man borde tänka på i vilken ålder, vid i

talangutveckling av unga fotbollsspelare. Enligt Wilsons (2017) slutsats ska barn upp till 12 år vara aktiva i flera sporter och fokus ska vara på att ha roligt, där tränarna kan fokusera på koordination och rörelsemönster. Pojkar 12 till 16 år ska uppmuntras till att vara aktiva i flera sporter samt att öka träningsmängden. Fokus i träningen föreslås vara strategisk, belastande och att stimulera spelarnas förmåga. Pojkar äldre än 16 år rekommenderas specialisera sig på endast fotboll, och ska förslagsvis investera mycket tid för att bli bättre. Träningens fokus anser Wilson (2017) ska ligga på att förbättra den aeroba uthålligheten, styrka och

explosivitet.

Horrocks, McKenna, Whitehead, Taylor, PJ och Morley (2016) är i sin studie inne på samma spår som Wilson, där de studerade talangutvecklingsmodellerna med fokus på Manchester United. I sin studie genomförde Horrocks et al. (2016) intervjuer med fem personer insatta i Manchester Uniteds ungdomsverksamhet på pojksidan. De som deltog i studie var tre spelare som spendera många år i klubbens ungdomsverksamhet, en tränare från föreningen samt en förälder till en elitspelare, som tidigare spelar i Manchester Uniteds ungdomsverksamhet. Deltagarna i studien var engelska. De tre spelarna som deltog i studien var aktiva i klubbens ungdomsverksamhet och nådde även senare elitnivå, men i vilken klubb framgår inte. fyra faktorer som de mest avgörande: kultur, beteende, träningsengagemang och styrning av prestation. Horrocks et al.(2016) menar i sin studie att helheten är mycket viktig inom talangutveckling, och att många klubbar endast fokuserar på enstaka delar. Helheten av talangutveckling är viktigare än de olika delarna i sig. I studien gör man en sammanställning av den väg de tre spelarna gick för att nå elitnivå, den baseras på tre steg. Det första steget är mellan åtta och elva år och handlar om att ha roligt och bli förälskad i sporten, här ska det

23

finnas mycket deliberate play, eller på svenska utvecklande lek, och en nyfikenhet ska väckas. Det andra steget är i åldrarna elva till 15 år, som benämns som den tidiga utbildningsfasen. Här övergår mer fokus på att träna för att bli bättre men det ska fortfarande vara mycket lek. Det tredje steget är mellan åldrarna 16 och 18 år, här är det avancerade utbildningssteget och spelarna ska nu fokusera på att träna för att bli så bra som möjligt. Horrocks et al.(2016) menar att deras studie gav en unik inblick i en framgångsrik utvecklingsmiljö.

Vidare har Pichardo et al. (2018) gjort en studie för att se idrottsutvecklande över lång tid för att förbereda unga på sport och en aktiv livsstil. I studien utgår man från en modell kallad LTAD, Long Term Athletic Development. Pichardos et al. (2018) syfte med studien är att utifrån LTAD se på ungdomars fysiska förberedelse. I modellen LTAD finns det sex ålderskategorier. Steg ett är 0 till 6 år och heter aktiv start, där man bara ska lära sig grundläggande rörelser. Steg två är 6 till 9 år, och kallas för grundläggande, här ska barnet lära sig grundläggande rörlighet men även börja lära sig grundläggande saker inom sport. Steg tre är 9 till 12 år, och kallas lära sig träna, här fortsätter barnet lära sig sportfärdigheter. Steg fyra, fem och sex går lite ihop med varandra. Där steg fyra är 12 till 16 år, här handlar det om att träna för att träna och träna fysiskt och mentalt. Steg fem är 16 till 23 år, och handlar om att träna för att tävla, samt att fortsätt träna fysik och den mentala kapaciteten. Det sjätte och sista steget är 19 år och uppåt, här handlar det om att träna för att vinna. I studien lyfter Pichardo et al. (2018) fram att deltagande i elitungdomsträning i sig inte optimerar utveckling om man inte inkluderar fysisk träning också. Genom detta påstående och i kombination med tidigare forskning på området menar Pichardo et al. (2018) att mer fysisk träning krävs för att optimera utvecklingen hos unga idrottare oavsett sport. Utifrån LTAD anser Pichardo et al. (2018) att ungdomsidrottare som strävar efter att nå elitnivå ska träna sin fysik utifrån en framtagen modell kallad FMS. FMS innebär att unga idrottare ska träna styrka, rörlighet, snabbhet och aerobisk uthållighet.

Pichardo et al. (2018) drar slutsatsen i sin studie att sampling inom många idrotter för att utveckla ett bättre rörelsemönster, är viktigt tidigt i idrottskarriären. Utifrån LTAD ska man ungefär i åldern 12 till 16 börja träna fysiskt och gärna utifrån FMS.

4.3 Specialisering eller sampling

Fahlström (2011) genomförde en studie med syfte att studera talangverksamheten som bedrivs av de svenska specialidrottsförbunden, som innefattar bland annat fotboll. I sin studie drar Fahlström bland annat slutsatsen att förbunden lägger stor vikt vid att identifiera talanger i

24

tidig ålder. Detta menar Fahlström sker trots att de inte anser att talangens medfödda egenskaper är avgörande. I studien framhåller även Fahlström svårigheterna med att identifiera talanger tidigt, detta då det inte finns några kriterier att utgå ifrån vid

talangidentifiering. Studien tydliggör även att barn och ungdomar gör sina olika idrottsval tidigt, men att kunskapen om barnens väg från deltagande till elitnivå är begränsad. Vidare tar Fahlström stöd av bland annat Stambulova (2009) som framhåller långsiktig träning och utveckling av färdigheter, som mer avgörande än klassificeringen av talang. Fahlström (2011) och Stambulova (2009) instämmer i de tidigare studier som framhåller mängden och

kvaliteten i träning för att nå elitnivå. Fahlström (2011) tittar i sin studie på tidigare forskning som berör talangutveckling i kombination med sina egna intervjuer och dokumentanalys. Intervjuerna han gjort är med specialidrottsförbund. I studien kommer Fahlström (2011) fram till att miljön runt unga spelare är otroligt viktig för utvecklingen. Framförallt framhåller han hemmamiljön och lek i träning som nyckelfaktorer främst upp till ungefär 13 års ålder.

Fahlström (2011) lyfter i sin analys att det är delade meningar om huruvida man ska ”sampla” eller ”specialisera”.

Oavsett medfödd talang eller inte, är det inte möjligt att nå elitnivå inom det valda området utan långvarig intensiv träning (Fahlström et al. 2015). Côté et al. (2009) för diskussionen om den optimala vägen till elitnivå inom idrott. Diskussionen landar på två olika områden, där den första frågan är om man ska specialisera sig tidigt på en idrott, eller om individen ska vara aktiv i flera idrotter för att senare specialisera sig. Det andra området handlar om det optimala innehållet, vilken kvantitet och kvalitet i träningen krävs för att ge störst chans att nå elitnivå. Den första diskussionen rör specialisering eller sampling. Sampling innebär att en idrottare är aktiv inom flera olika idrotter under sina unga år, för att sedan ha möjlighet att specialisera sig på en specifik idrott. I vilken ålder specialiseringen sker varierar (Fahlström et al. 2016). Sampling beskrivs i en annan studie av Fahlström et al. (2015) som en metod där barnet gradvis utvecklas genom att hålla på med flera olika idrotter, för att i ett senare skede vara mogen nog välja och att kunna fokusera på en idrott. Sampling förespråkas av flera och framförallt ur aspekten att barn som samplar tenderar att utveckla sin motorik bättre och i större utsträckning (Côté et al. 2009). Fahlström et al. (2015) menar i sin studie att denna väg till att nå elitprestation kan innebära färre negativa konsekvenser, såsom fysisk och psykisk ohälsa jämfört med tidig specialisering. Det andra vägvalet Fahlström et al. (2015) diskuterar i sin studie är tidig specialisering, som innebär att barnet direkt inriktar sig på en idrott. Tidig specialisering innebär även att fokus är riktat mot elitnivå tidigt för att inte gå miste om

25

träning inom sin specifika idrott. Tidig specialisering benämns av vissa idrottsforskare som en nödvändighet för att idrottaren ska kunna uppnå sin fulla potential inom sin valda idrott. Genom tidig specialisering ska även idrottaren kunna nå elitnivå tidigare än vid sampling, då idrottaren i regel får mer och mer målriktad träning tidigare (Fahlström et al. 2015). Fahlström et al. (2015) ser i sin studie att de flesta landslagsidrottarna samplat för att specialisera sig i gymnasieålder. I sammanhanget dyker även begreppen Deliberate practice och Deliberate play upp. Deliberate practice kan vara definitionen på strukturerad och målinriktad träning med avsikt att förbättra utövarens prestationsförmåga. Deliberate play syftar till rolig

utvecklande lek eller spontanidrott, där största fokus hamnar på lek och rekreation snarare än prestation (Fahlström et al. 2015). I sin studie presenterar Fahlström et al. (2015) en generell bild av den svenska landslagsidrottarens väg till elitnivå:

”En genomsnittlig svensk landslagsidrottare börjar med idrott i årskurs 1 – vid 7,5 års ålder. Pojkarna börjar något tidigare än flickorna. Som barn sysslar de flesta med minst två andra idrotter förutom den blivande landslagsidrotten. Ganska snart, inom ett eller två år, börjar de träna och så småningom också tävla mera organiserat. Vid 15 års ålder väljer de en idrott som de vill satsa på. Flickorna gör det något tidigare. Ungefär ett år senare börjar de elitsatsa på sin idrott. I den åldern slutar de också med övriga idrotter” (Fahlström. 2015. S.48),

Genom att som barn (6–12 år) vara aktiv i fotbollslek och spel, ökar du din medvetenhet kring fotbollsdeltagande och kommer på så vi även öka dina chanser att nå elitnivå (Erikstad, Høigaard, Johansen, Kandala, Ngianga-Bakwin & Haugen, 2018). Erikstad et al. (2018) genomförde en studie på 515 norska ungdomsfotbollspelare på regional nivå, där det fick självskatta sig. Syftet med studien var att se om det finns något samband mellan självbild i åldrarna 6 till och med 12 år och uttagning till ungdomslandslag vid 14 och 15 års ålder. Spelarna som skattade sig själva högt var mer frekvent uttagna till ungdomslandslag. Erikstad et al. (2018) menar i studien att spelarna med hög självskattning är mer engagerade i sin fotbollsträning, och även mer troliga att bli uttagna i framtida ungdomslandslag.

4.4 Vägarna till landslaget

Grossmann och Lames (2017) gjorde en studie för att identifiera olika karriärmönster kring ungdomslandslagsfotboll i Tyskland, och undersöka samband mellan uttagning i

ungdomslandslag och övergång till elitfotboll. I studien följde man 636

26

professionella fotbollsspelare. Studien visade även att de spelare som blir uttagna först vid 19–20 års ålder, har större chanser att spela i A-landslaget än de spelare som blir uttagna redan vid 16–17 års ålder. I sin studie kunde de dra slutsatser att talangutveckling och talangidentifikation spelar en mycket viktig roll i sport, då det kan ses som en investering i framtiden. Det tyska fotbollförbundet satsar mycket på sitt utvecklingssystem, trots detta anser av Grossmann och Lames (2017) att identifieringen av unga spelare är bristfällig. Denna slutsats drar de då ungdomslandslagsspelare tenderar att vara kortvariga, och medverkar endast i regel i ett eller två år i ungdomslandslag. Detta förklarar Grossmann och Lames (2017) som en följd av RAE, och när spelarna mitt i tonåren börjar växa till sig lägger scouter märke till de spelarna med bättre teknik och taktisk kunnande. Deras tips blir därför att

fortsätta träna och utveckla teknik och taktik för att RAE kommer ta ut sin rätt, och längre upp i åren försvinner RAE helt.

Det är många omständigheter som ska stämma för att man ska nå elitfotboll, och även om du har bra förutsättningar från din klubb är det inte alltid det räcker. I en annan studie av

Grossmann och Lames (2015) i Tyskland genomförd på 821 pojkfotbollsspelare födda 1993, såg man att endast 10 procent av deltagarna i studien senare blev professionella. Detta visar på att det är hård konkurrens men även att fler aspekter spelar in på vägen mot elitfotboll än de förutsättningar klubben tillhandahåller.

I Fahlström et al. (2015) studie hade de som syftet att se på hur vägen från ung idrottare till elitnivå upplevs och går till i Sverige. Deras studie grundar sig på 328 korrekt besvarade enkäter av svenska idrottare i olika sporter, som är aktiva elitidrottare. I sin studie tillämpades Coté och Fraser-Thomas (2007) talangutvecklingsmodell ”The Development Model of Sport Participation” (DMSP), figur 2. DMSP är framtagen för att beskriva vägarna tidig

specialisering och sampling. I figur 2 ser man i staplarna längst till vänster de enligt modellen trovärdiga stegen och utfallen vid sampling. I stapeln till höger i figur 2 ser man de som antas vara vägen till elitidrott via tidig specialisering. Fahlström et al. (2015) använder DMSP för att förklara de olika vägarna, och vilka utfall de tenderar att leda till. DMSP visar på två spår för att ta sig till elitnivå, tidig specialisering och sampling.

27

Figur 2. The Development Model of Sport Participation (efter Côté m.fl., 2007, s.288).

Resultatet i Fahlströms et al. (2015) studie var att vägen till elitnivå var mer komplex är två vägar. I slutsatsen plockar Fahlström et al. (2015) fram en modifierad modell av DMSP där man identifierar fem vägar, utifrån de svar man fått i sin studie. Några har tagit vägen genom tidig specialisering och elitsatsat, medan några tagit ett tidigt beslut om vilken idrott de ska satsa på, men specialiseringen hade kommit senare, vilket går att se i figur 3. Den modifierade modellen av DMSP skiljer sig främst åt från originalet då Fahlström et al. (2015) anser att de finns gråzoner som bord finnas med. En sådan gråzon är att man tidigt väljer huvudidrott, efter kort sampling, men fortsätter vara aktiv i flera idrotter för nöje och rekreations skull. I sin studie ser Fahlström et al. (2015) att idrottare som når elitnivå i regel har någon form av sampling, där de är aktiva i fler än en idrott. I fotboll ser man ett mönster att elitspelare i Sverige samplar någon gång längs vägen, antingen innan man valt huvudidrott eller för nöjes skull.

28

Figur 3. Vägarna till elitprestation – en reviderad DMSP-modell utifrån Fahlström et al. (2015, s.74).

Fahlström et al. (2015) menar att den svenska modellen främst representeras av sen

specialisering och elitsatsning. Vägen till huvudidrotten har för de flesta inneburit utövandet av flera idrotter eller ”sampling”. Vidare hittar Fahlström et al. (2015) flera faktorer som de anser haft en viktig roll för elitidrottarna som deltog i studien, och även vara viktiga på barns väg mot elitnivå. Det redogörs för i nästa avsnitt.

4.5 Miljön

Fahlström et al. (2015) finner i studien, att elitidrottarna, förutom föräldrarnas betydelse, framhåller bra tränare som den viktigaste faktorn för att lyckas. Elitidrottarna i studien framhåller hur viktig den enskilda tränaren varit, bland annat för deras beslut att elitsatsa på en idrott. De framhåller tränarens bemötande i sämre perioder i karriären som extra viktigt. I dessa perioder har tränarens stöd och uppmuntran varit viktig för den fortsätta satsningen. Fahlström et al. (2015) finner även att några elitidrottare känt sig tvingade att byta förening eller ort för att det varit brist på kunniga och kompetenta tränare. Miljön runt en elitidrottare innebär förutom bra och kompetenta tränare även andra faktorer, såsom social samvaro och

29

ett lag där man trivs. En del av elitidrottarna i studien menar att de vill/velat byta

träningsmiljö om den inte uppfyllt tidigare nämnda faktorer. Fahlström et al. (2015) lyfter betydelsen av träning i ett lag som erbjuder vänskap, motivation, glädje, gemenskap men även konkurrens.

Chunxiao et al. (2017) gjorde en studie på unga idrottare, där man undersökte miljöns

betydelse för idrottaren. I studien undersöktes 38 unga idrottare fördelat på två grupper om 19 vardera. Deltagarna i studien representerade olika idrotter varav fotboll var en av de

representerade sporterna i studien. I studien undersökte man långsiktigt utvecklingsfokus, holistisk kvalitetsberedning, supportnätverk, kommunikation och anpassning av

förväntningar. De idrottare som mådde och presterade bra resultat upplevde en bra miljö till skillnad från de som presterade sämre. Chunxiao et al.(2017) drog slutsatsen av sin studie att miljön unga idrottare befinner sig i har stor betydelse för välmående och möjligheten att utvecklas.

4.5.1 Familjen

I Fahlström et al. (2015) lyfter de fram familjen och framförallt föräldrarna som en

nyckelfaktor för att nå elitnivå. Studiens resultat visar på att familjen har en nyckelroll i valet av huvudidrott men även hur involverad man blir. I studien ser man på de elitidrottare som deltog att föräldrar med god socioekonomisk status samt ett intresse för idrott, stärker chanser att nå elitnivå. Fahlström et al. (2015) tar stöd av tidigare forskning av Bourdieu (1984), som menade att de skapas normer i en familj. Normer som bidrar till en viss inställning kring idrott, och man väljer att döpa dessa till idrottshabitus i studien. Familjer med idrottshabitus tenderar att inspirera, stödja och uppmuntra barns idrottssatsning i större utsträckning. Barn och ungdomar från familj med god socioekonomisk bakgrund, ges bättre stöd vilket ökar deras möjligheter att delta i olika idrottsaktiviteter. De socioekonomiska faktorerna har inte bara betydelse vid inträde till idrott utan, Fahlström et al. (2015) menar att även drop-out från idrott sker i större utsträckning av barn från svagare socioekonomisk bakgrund. Samtidigt menar man att inom fotboll tycks föräldrarnas socioekonomiska status vara lite mindre viktigt, men ändå ha betydelse. Studien belyser även att föräldrarnas idrottsbakgrund och

landslagsutövarnas val av idrott är starkt sammankopplade. Föräldrarna till flera av elit-idrottarna i studien har haft en betydelsefull roll som förebilder.

30

4.5.2 Hur miljö kan beskådas

Henriksen (2010) studerade utvecklande framgångsrika elitidrottsmiljöer, för att identifiera viktiga faktorer för god utveckling. Genom sin studie plockade Henriksen (2010) fram två olika modeller, ATDE och ESF. ATDE står för Athletic Talent Development Environment (figur 3). Henriksens (2010) huvudsyfte med modellen är att vägleda unga idrottare till att bli elitutövare inom sin idrott. Modellen fungerar som en guide för att beskriva idrottsmiljöer samt de olika komponenternas relation inom miljön. Modellen är uppbyggd på två nivåer, mikro och makro. Mikronivån är den nivå som idrottaren spenderar mestadels av sin vardag i, det vill säga, träning, lagkamrater, skola och interaktion med personer. Som man ser i figur 4 är mikronivån den innersta cirkeln. Makronivån kan beskrivas som den nivå som påverkar idrottaren utan att denna är i direkt kontakt med den. Exempelvis är det idrottsförbund, media och idrottsstjärnor. I figur 4 är det den yttre gråa cirkeln. Henriksen har även delat in

modellen i idrottslig kontext och icke idrottslig kontext. Den idrottsliga kontexten är

exempelvis förening, lag, tränare och förbund. Icke idrottsliga kontexter är exempelvis skola, förebilder och ungdomskultur. I modellen finns det även en tidslinje med dåtid, nutid och framtid. ATDE är en modell för att beskriva specifika idrottsliga miljöer, och med hjälp av den andra modellen ESF kan man analysera varför en miljö är framgångsrik eller inte (Henriksen, 2010).

31

Henriksens (2010) modell kallad ESF är förkortning för Environment Success Factors. Den är framtagen för att beskriva varför en idrottsmiljö är framgångsrik. ESF-modellen visas i figur 5. Modellen ska beskriva de olika processer som leder fram till individuell utveckling och lagutveckling, samt organisationsutveckling, och detta ska förhoppningsvis resultera i elitidrottare. I ESF finns fyra kategorier, förutsättningar, process, individuell utveckling och lagutveckling. Förutsättningar beskriver miljöns resurser, i form av människor vilket

innefattar tränare, lagkamrater, ekonomi och material. Process innefattar de vardagliga aktiviteterna i den givna miljön, så som träning, tävling och läger. Individuell utveckling ser till individens utveckling och möjligheter till utveckling. Lagutveckling ser till lagets

utveckling och möjlighet till utveckling. Centralt för att undersöka miljön är

organisationskultur, där man ser till vad den specifika föreningen har för kultur, och vad den har för mål. För att en idrottsmiljö ska plocka fram flera elitidrottare ska samspelet mellan förutsättningar, process, individuell och lagutveckling fungera, men även att

organisationskultur borde knyta samman de olika elementen.

Figur 5. Environment Success Factors (ESF) modellen (Henriksen, 2010:43).

Henriksen (2010) anser att man med hjälp av modellerna kan utvärdera och skapa goda utvecklingsmiljöer, för att öka och optimera chansen för fler unga idrottare att nå elitnivå.

32

4.5.3 Goda utvecklingsmiljöer

Fahlström, et al. (2016) genomförde en studie där de samlade in empiri, genom en

förbundsstudie där de först intervjuade representanter från 12 specialidrottsförbund, och även genom miljöstudien vars intervjuer var mer fördjupade. I studien intervjuas personer som har erfarenhet av framgångsrika utvecklingsmiljöer, och resultatet av studien är en

sammanställning av de intervjuerna beskriver som en bra utvecklingsmiljö. I studien lyfter Fahlström, et al. (2016) fram sociala strukturen runt en idrottare. Träningsgruppen och tränaren har en stor roll i individens utveckling. I deras studie lyfter de fram hur bristen på ledare och ledarnas kunskap kan rasera miljön för spelare. Det framgår i deras studie att det främst i början av tonåren kan vara viktigt att börja med medveten ledarrekrytering, för att förbättra utvecklingsmiljön för spelarna. Helheten för individen är av stor vikt, då ett samspel mellan skola, familj och idrott är gynnsamt för individens utveckling. Ledarnas kompetens och karaktär har stor betydelse för individens möjligheter till utveckling. Fahlström, et al. (2016) lyfter i sin studie fram just ledarna som nyckelfaktorn till att skapa en bra och utvecklande miljö för unga idrottare.

4.5.4 Akademi

Ward, Hodge, Starkes och Williams (2007) genomförde en studie på 203 pojkfotbollsspelare mellan 8 och 18 år i England. Spelarna som deltog i studien var utvalda, och tillhörde ledande akademier i landet. I studien ville man titta på tre faktorer och göra en jämförelse mellan pojkar aktiva i en elitfotbollsakademi och de som inte var det. I studien ville man se på skillnaden i typ av träning, deras deltagande i olika idrotter och deras motivation till idrott. Deltagarna i studien fick svara på en enkät under uppsyn av en van forskare. Senare genomförde man samma enkät med pojkar i samma ålder som inte tillhörde elitföreningars akademier. I studien kunde man dra slutsatser att motivationsnivån, engagemanget och upplevda kompetensnivån var högre hos spelarna tillhörande elitförening. Kompetens, i kombination med stöd av föräldrar anses vara huvudanledningen till den tidiga satsningen i en elitakademi. Ward, Hodge, Starkes och Williams (2007) ansåg att den viktigaste slutsatsen av studien var att den konsekventa träningen med kompetenta tränare, och ett lag med spelare med liknande motivation, tyckts stödja utvecklingen. Det såg även att inslaget av mer ”deliberate practice” har som störst betydelse i åldern 14 till och med 18 år.

33

5. Analys

I detta avslutande avsnitt sammanställs och diskuteras resultat i den här studien, samt

framställs en analys utifrån egna reflektioner och tankar. Slutligen presenteras en kort slutsats på studien.

5.1 Metoddiskussion

Den metod som använts för att besvara frågeställningarna och syftet med studien anser jag vara den mest lämpliga. Frågorna och syftet är ganska breda och det krävs mycket forskning för att kunna besvara dessa. Det finns redan mycket forskning på området och genom att genomföra en litteraturstudie möjliggjorde det att gå mer på djupet, då jag i studien dragit nytta av den forskning som redan genomförts på området. Det som varit svårt i den här studien har varit att läsa och sortera vilka texter som är mest relevanta för studien. Då det finns mycket forskning på området, och tiden samt omfattningen på den här studien varit begränsad har det varit svårt att begränsa, sortera och välja ut texter. Arbetsprocessen har fungerat bra genom studiens gång.

5.2 Talang och RAE

Den här studien har som syfte att identifiera i vilken miljö och genom vilka vägval, man som kille i Sverige har störst chans att bli elitspelare i fotboll i Sverige. I insamling och analys av empirin hamnar man snabbt på klassificeringen av talang, och hur man identifierar och utvecklar en talang. Definitionen på talang kan som jag varit inne på tidigare variera ganska mycket. I den här studiens syfte blir talang intressant och ointressant på samma gång. Det blir intressant för studien ur aspekten att, genom att vara en talang har du en fördel på vägen mot elitnivå. Det blir ointressant för studien ur aspekten att forskare menar att medfödd talang är övervärderat, och vem som helst som specialiserar sig i en idrott och tränar mycket kan nå elitnivå (Ericsson med flera, 1993). Vad som då dessutom räknas som talang är det även delade meningar om, men den generella bilden är att en talang är egenskaper eller förmågor som ger individen ett övertag mot övriga deltagare i sitt valda område (Fahlström, 2011). Det är frekvent förekommande inom svensk ungdomsfotboll att spelares fysiska egenskaper förknippas med talang. Här kommer RAE in i bilden och Utifrån vad de studerade studierna påvisar är inte talang den viktigaste aspekten ur ett perspektiv att nå elitnivå. Som Peterson (2011) påvisar försvinner RAEs närvaro när det senare kommer till spelare på den högsta elitnivån, i det svenska A-landslaget. Svenska fotbollförbundets spelarutbildningsplan är framtagen för utveckling av alla barn och ungdomsspelare, och inte endast för att göra de

34

bästa bättre. Samtidigt som SvFF i spelarutbildningsplanen uppmuntrar lek och träning långt in i tonåren, gör ungdomslandslagen ett inträde i spelarnas idrottskarriär tidigare än så. Detta innebär att spelarna kan påverkas av en selektering tidigare än vad de enligt

spelarutbildningsplanen faktiskt är redo för. Peterson (2011) är inne på samma spår och menar att selekteringen inom svensk fotboll borde skjutas upp i äldre åldrar, än när det inträffar idag. Även Grossmann och Lames (2017) studie i Tyskland kan stödja senare selektering, då deras studie visa att det på grund av RAE är svårt att identifiera talang tidigt. De anser att viktiga aspekter som tekniskt och taktiskt kunnande, ofta förbises vid tidig selektering. Även

Sarmento et al. (2018) instämmer att talangidentifieringen är komplex, där det ännu inte finns något tillräckligt bra utvecklat system för att se till en spelares helhet. Genom att bedöma unga spelare missar man ofta bland annat tekniska och taktiska färdigheter. Olika studier så som Grossmann och Lames (2017) och Peterson (2011) slutresultat visar att varken när spelaren är född på året eller uttagning till ungdomslandslag behöver påverka om en spelare når elitnivå eller inte. Däremot kan spelare som inte identifieras som en talang, på grund av det gå miste om träning i utvecklande miljöer. Flera av de studerade studierna påvisar att varken tidig selektering eller definitionen talang är avgörande för om en spelare når elitnivå eller inte.

5.3 Vägval

De analyserade studiernas åsikter om tidig specialisering eller sampling, är relativt överrens. Côté et al. (2009) menar att barn som samplar tenderar att utveckla sin motorik bättre och i större utsträckning. Ur aspekten att svenska fotbollförbundets utbildningsplan menar att barn lär motorik bäst i åldrarna 9 till 12 år, kan det anses vara fördelaktigt att sampla genom denna period. Fahlström et al. (2015) ser i sin studie att de flesta landslagsidrottarna i sin studie samplat för att specialisera sig i gymnasieålder. Fahlström et al. (2015) ser även i sin studie att sampling till att nå elitprestation kan innebära färre negativa konsekvenser såsom, fysisk och psykisk ohälsa jämfört med tidig specialisering. Genom att titta på Coté och Fraser-Thomas (2007) DMSP modell kan man stärka Fahlström et al. (2015) påstående att tidig specialisering lättare leder till ohälsa. Pichardo et al. (2018) instämmer i slutsatser i sin studie, och anser att sampling inom många idrotter för att utveckla ett bättre rörelsemönster är bra. Côté et al. (2009) och Fahlström et al. (2015) är inne på fördelarna med tidig specialisering, men båda drar slutsatsen att sampling i någon form är att föredra för optimal utveckling. Hur länge man ska sampla innan man specialiserar sig påvisas i några av studierna. Fahlström et al. (2015) framställer den generella vägen en svensk elitidrottar tar: