Forskning om barndom och ungdom
i förändring vid Malmö högskola
Innehåll
Inledning...4
Nätverket Barndom och ungdom i förändring...5
Fakulteten för Hälsa och samhälle (HS)...6
Exempel på forskning av relevans för BUiF...6
Fakulteten för Kultur och samhälle (KS)...8
Exempel på forskning av relevans för BUiF...9
Fakulteten för Lärande och samhälle (LS)...10
Exempel på forskning av relevans för BUiF...10
Odontologiska fakulteten (OD)...14
Exempel på forskning av relevans för BUiF...14
Några röster om nätverket...15
Summering och framåtblick...16
Publikationer i urval...18
Bilaga 1...20
Bilaga 2...21
Bilaga 3...22
Foto omslagsbild: Leif Johansson Produktion: Johan Portland
Inledning
Föreliggande kartläggning har gjorts på uppdrag av nätverket Barndom och ungdom i förändring (BUiF) vid Malmö högskola. BUiF är ett högskoleövergripande forskarnätverk vid Malmö högskola där forskare från fakulteterna för Hälsa och samhälle (HS), Kultur och samhälle (KS), Lärande och samhälle (LS; tidigare Lärarutbildningen) samt Odontologiska fakulteten (OD) kommit att ingå. Syftet med rapporten är att presentera forskning som har fokus på barndom och ungdomar och en tydlig förankring i det föränderliga samhälle som dagens barn och unga växer upp i, samt att lyfta fram mönster i materialet som pekar mot samarbetsmöjligheter och framtida utmaningar inom forskningsfältet. Rapporten omfattar även forskning vid de fyra fakulteterna som inte har direkt anknytning till nätverket men som faller inom intresseområdet barndom och ungdom i förändring. Vidare omfattas pågående forskning samt forskning som avslutats efter ingången av 2008, då BUiF inledde sin verksamhet.
Information och material för kartläggningen har i ett första skede hämtats från MUEP (Malmö University Electronic Publishing, www.mah.se/muep ), Forskarnavet (en databas för Malmö högskolas forskningsinformation,
http://forskarnavet.se ) och från fakulteternas hemsidor samt från ansökningar om utbildningsrättigheter på forskarnivå, sammanställda i samband med ansökan till Högskoleverket i maj 2010. I detta första skede av materialinsamlingen upp-täckte jag att det fanns luckor i materialet. Fakulteterna redovisar sina forskningsprojekt på olika sätt och mer eller mindre utförligt. När det gäller enskilda forskares projekt var det ibland svårt att hitta tillräckligt med information. I ett andra skede av materialinsamlingen tog jag därför kontakt med forskare, som jag i mitt sökande på nätet förstod bedrev forskning av intresse för BUiF, och bad dem kort presentera sin forskning via e-post. Kartläggningen kan dock inte göra anspråk på att ge en fullständig bild av forskningsfältet utan ger belysande exempel på forskning vid de fyra fakulteterna. I det andra skedet av materialinsamlingen intervjuades också några forskare som ingår i nätverket. Valet av intervjupersoner har skett i samråd med professor Ingegerd Tallberg Broman och representerar de fyra fakulteterna men också olika intresse- inriktningar inom nätverket. De intervjuade är Bim Riddersporre (LS), Jonas Qvarsebo (LS), Johan Söderman (LS), Ingela Kolfjord (HS), Jonas Alwall (KS) och Lars Matsson (OD). I intervjuerna har jag sökt svar på frågor om nätverkets bakgrund och syfte, hur verksamheten utvecklats över tid, möjligheter och hinder i arbetet och framtida utmaningar. Inledningsvis presenteras BUiF:s kunskapsområde och bakgrunden till bildandet av nätverket. Därefter redovisas forskning med anknytning till BUiF:s intresseområden vid de fyra fakulteterna, HS, KS, LS och OD. För varje fakultet ges inledningsvis en övergripande presentation av forskning av relevans för nätverket. Därefter ges belysande exempel på forskningsprojekt. I avsnittet ”Några röster om nätverket” redovisas resultatet av intervjuerna och i ”Summering och framåtblick” lyfts frågan om möjliga områden för samarbete och framtida utmaningar inom forskningsfältet. Kartläggningen avslutas med en publikationslista med ett urval av publikationer från den forskning som kartläggningen omfattar.
Nätverket Barndom och ungdom i förändring
Nätverket BUiF har kunskapsområdet ”barndom och ungdom i förändring” som sitt huvudfokus. Syftet med nätverket är att låta kunskaper som utvecklats inom olika discipliner och professioner mötas och brytas mot varandra i semi-narier och gemensamma projekt där den gränsöverskridande forskning och handlingskompetens som är utmärkande för Malmö högskola kan vidareutvecklas. En viktig utgångspunkt för nätverkets arbete är att det svenska samhället under de senaste två decennierna genomgått avgörande förändringar på en rad olika områden och att dessa förändringar fått konsekvenser för barns och ungdomars uppväxtvillkor. Inom nätverket behandlas till exempel hur globaliseringen, den medieteknologiska utvecklingen, demografiska förändringar och marknadsanpassningen av välfärdens institutioner påverkar förhållandet mellan vuxna och barn/ungdomar, synen på ålder och barns och ungas identitetsskapande. Förändringar inom skola och andra samhällssektorer formar ett samhälle där forskare har kunnat iaktta ökande sociala klyftor och ökande skillnader i olika barns- och ungdomsgruppers uppväxtvillkor. Andra förändringar som påverkar barns och ungdomars situation är att kraven på effektivitet och kontroll har ökat inom sektorer som skola och social-tjänst, samtidigt som samhällets institutioner betonar vikten av barns, ungdomars och föräldrars delaktighet, ansvar och självstyrning. Barns och ungdomars utsatthet i dagens samhälle behöver beforskas, likväl som förhållandet att barn och ungdomar idag är mer kompetenta, kunniga och medvetna inom en rad olika områden. Av stor vikt för Malmö högskola är också att hitta former för hur forskningen om barn och ungdom kan möta de krav som måste ställas på samtidsorienterade professionsutbildningar.
I bakgrunden till bildandet av nätverket finns förhållandet att forskning om barn och ungdom bedrivs vid högskolans samtliga fakulteter. Därför har också kunskaps- och forskningsfältet ”Barndom och Ungdom” kunnat identifieras som ett av Malmö högskolas styrkeområden. Forskare från en rad discipliner och med olika ämnesbakgrunder bidrar till forskningsfältet och många studenter får sin grundutbildning med koppling till olika aspekter av temat ”Barndom och Ungdom”. Ur diskussionen om hur denna potential skulle kunna vidareutvecklas formerades nätverket. En avgränsning gjordes där förändrings- och samhällsperspektivet blev centralt och nätverket fick namnet Barndom och ungdom i förändring (BUiF). Ledande i detta första skede var professor Ingegerd Tallberg Broman vid institutionen för Barn, Unga, Samhälle (BUS) vid Lärarutbildningen (numera LS) och dåvarande forskningskoordinator för Malmö högskola Jonas Alwall. Ett första möte med syftet att samla forskare i ett högskoleövergripande nätverk hölls i november 2008. Under våren 2009 var nätverkets målsättning att identifiera forskare och forskning inom BUiF:s intresseområde. Drygt 40 forskare, främst från Lärande och samhälle, Hälsa och samhälle och Kultur och samhälle deltog vid ett eller flera av nätverkets möten. Utifrån olika forskningsintressen skapades tematiska kluster där seminarieverksamhet i mindre grupper utvecklades. För att stärka nätverket och dess forskning engagerades hedersdoktor Lars H. Gustafsson från området Hälsa och samhälle samt professor Ove Sernhede vid Göteborgs universitet (För mer information om deltagarna i nätverket se medlems och kompetensförteckning på BUiF:s hemsida, www.mah.se/buif).
En styrgrupp med representanter från olika fakulteter har haft ansvar för verksamheten. Styrgruppen har bestått av Jonas Alwall (KS), Sven Persson, Jonas Qvarsebo, Bim Riddersporre och Ingegerd Tallberg Broman (LS), Anna Carlsson och Ingela Kolfjord (HS), gästprofessor Ove Sernhede samt doktoranderna Peter Lilja och Johan Dahlbeck (LS) som blev nätverkets koordinatorer. Under senare delen av 2010 har Mikael Stigendahl (KS) tillkommit i denna styrgrupp. Malmö högskola och de fakulteter som ingår i nätverket har finansierat verksamheten under 2009 och 2010.
Nätverkets huvudsakliga arbetsformer har varit seminarier och arbete i olika forskningsgrupperingar (se bilaga 1 och 2, Seminarieprogram för hösten 2009 respektive våren 2010). Under 2010 arbetade nätverket också med att förbereda och genomföra den internationella konferensen Childhood and Youth in Transition: Discipline and Unrest in the Modern Welfare State, 28 och 29 oktober 2010 (se bilaga 3, Konferensprogram). Tre internationellt ledande forskare var inbjudna som keynote speakers och mer än 100 forskare och praktiker från Skandinavien deltog i konferensen. Inom nätverket ses konferensen som ett viktigt led i utvecklingen av BUiF. De kontakter som konferensen gav kan fortsatt fungera som en plattform i nätverkets arbete med att utveckla nya forskningsfrågor och verksamhetsformer.
Konferensen kommer att dokumenteras i ett specialnummer av tidskriften Educare – Vetenskapliga skrifter under 2011. Att utveckla ett samarbete med andra lärosäten med starka professionsmiljöer har varit ett viktig led i nätverkets arbete. Ett sådant samarbete finns nu med liknande verksamheter vid Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Linné- universitetet och Södertörns högskola, främst vad gäller ungdomsforskning. När det gäller barndomsforskningen samarbetar nätverket med Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Karlstads universitet, Linköpings universitet och Högskolan i Kristianstad.
Fakulteten för Hälsa och samhälle (HS)
På fakulteten för Hälsa och samhälle (HS) finns en mångfacetterad forskning med stark förankring i det omgivande samhället. Huvuddelen av forskningen bedrivs inom de två profilerna Biologiska gränsytor och Hälsa och sociala villkor i ett livsförloppsperspektiv. Det är den senare profilen som är intressant i ett BUiF-perspektiv.
Forskningen inom profilen Hälsa och sociala villkor i ett livsloppsperspektiv är flervetenskaplig och förenar olika aspekter av hälsa och hälsoproblem relaterade till det omgivande samhällets struktur och förändringsprocesser. I storstadsregionerna skapas möjligheter men också problem av både social och medicinsk karaktär, som till exempel otrygghet, marginalisering, sjukdom, missbruk och kriminalitet. I forskningen lyfts samhällsperspektivet fram genom att hälsa och hälsorelaterade problem i livsloppets olika faser studeras som resultat av samspelet mellan individ, social miljö och processer på samhällsnivå.
Forskningen syftar till ökade kunskaper om hur olika individers liv utvecklas, hur olika sociala gruppers livschanser ser ut och hur sammanhanget formar olika livsvägar. Studier i ett livsförloppsperspektiv kan röra sådant som brottslighet, familjebildning, social rörlighet och somatisk respektive psykisk hälsa och ohälsa. Den kunskap som forskningen genererar ska kunna användas i samhällsplanering av till exempel strategier för ökad välfärd, socialt arbete och arbete med brotts-prevention.
Inom forskningsprofilen finns fyra ämnesområden; fysisk hälsa, psykisk hälsa, sexuell hälsa och kriminalitets- och missbruks-utveckling. Inom dessa finns i sin tur olika plattformar för forskning med olika inriktningar. Delar av denna forskning involverar studier av barns och ungdomars livsvillkor och utvecklingsmöjligheter kopplat till olika hälsoaspekter. Inom plattformen psykisk ohälsa är till exempel en avsevärd del av forskningen inriktad mot hur psykisk ohälsa i familjen påver-kar anhöriga, bland annat studier av barns upplevelser av att leva med en psykiskt sjuk förälder. En del av kriminalitets- och missbruksforskningen syftar till att utforska hur barns och ungdomars utsatthet i olika sociala miljöer påverkar utvecklingen av psykisk ohälsa och kriminalitet. Inom området sexuell hälsa finns forskning om hur ungdomar exponeras för den sexua- lisering som idag genomsyrar medie- och populärkultur och hur de navigerar i dessa kulturer. Annan forskning med ett tydligt samhälls- och förändringsperspektiv i fokus finns inom preventions- och interventionsområdet till exempel kartläggningar av ungas alkoholvanor och vård av unga missbrukare.
Exempel på forskning av relevans för BUiF
Ingela Kolfjords forskningsintresse rör barn och unga inom fälten skola, socialtjänst och rättssystem. Huvudfokus för forskningen är konflikthantering men också samverkan mellan skola och föräldrar samt samhälleliga föräldrabilder. Hon har bland annat gjort en så kallad brukarstudie där unga och deras föräldrar har fått berätta om hur de uppfattat den medling ungdomar deltagit i efter att de polisanmälts eller utsatts för ett brott. Inom ramen för projektet
Mång-kontextuell barndom: Skola, fritid, familj i förändring (se s. 11f ) studerade Kolfjord konflikthantering på en skola
i Malmö där elever som utbildats i konflikthantering, höll i medlingen mellan tvistande kamrater, så kallad kamrat- medling. Forskningen omfattar också undersökningar av huruvida kamratmedling kan vara mobbnings- och brottsförebyggande.
Barns och ungas livsförhållanden, karriärutveckling och hälsa samt skolupplevelser hos ungdomar som inte når betygsmålen för tillträde till nationella gymnasieprogram är centralt i Margareta Cederbergs forskning. Tillsammans med Svante Lingärde (HS) och Nanny Hartsmar (LS) har hon undersökt hur olika faktorer påverkar barns och ungas utbildningsmöjligheter på ett sådant sätt att vissa barn och ungdomar missgynnas. Faktorer som undersöks är kön och genus, funktionshinder, minoritetsstatus, modersmål, religion och socioekonomiska förhållanden. Ingela Kolfjord, Margareta Cederberg och Svante Lingärde finns vid institutionen för Socialt arbete (HS).
Under de senaste decennierna har olyckstillbud bland barn 0-6 år minskat utom när det gäller skållskadorna som istället ökar. I avhandlingen Child Injuries at Home – Prevention, Precautions and Interventions with Focus on Scalds (2011) undersöker Anna Carlsson olika faktorer som påverkar barns utsatthet för olycksfall i hemmet. Forskningsprojektets resultat är tänkt att användas inom barnhälsovården för en mer individuellt anpassad information om ur olycksfall kan förebyggas. I olika delstudier undersöks vilka åtgärder föräldrar vidtar för att förebygga olycksfall i hemmet, förekomsten av skållskador, föräldrars uppfattning om vad som orsakat skadan samt vilken effekt en individbaserad och utökad information till mödrar har när det gäller attityd till barnolycksfall och att förebygga olycksfall i hemmet. Malmö högskolas samarbete med Forsknings- och utvecklingsenheten (FoU), Malmö stad (före detta Resurscentrum för mångfaldens skola) involverar bland annat forskarutbildning för licentiander och doktorander. I Hanna Cinthios forskningsprojekt, som utförs i samarbete mellan FoU-enheten och fakulteten Hälsa och samhälle, undersöks familje-relationer och normkonflikter i ett migrationsperspektiv. Djupintervjuer görs med ungdomar i åldern 15 till 20 år vilkas familjer migrerat till Sverige. Undersökningen fokuserar hur olika normsystem ser ut, främst attityder till makt, tradi-tioner och könsroller samt vilka strategier ungdomar utvecklar då de rör sig mellan parallella normsystem. Frågor som ställs är: Vilka normer råder i ungdomarnas olika delar av vardagen, när och hur uppstår de, hur kommunicerar de och
hur förhåller sig ungdomar till dem? Hur påverkar dessa normer sådant som livssituation, skolgång och framtidsplaner? Forskningsprojektet Våld i nära relationer före och under graviditeten samt under tiden som småbarnsförälder är inriktat på en kartläggning och utforskning av dels våldsutsatta kvinnors situation under graviditeten och efter förlossningen, dels mödra- och barnhälsovårdens preventiva arbete och barnmorskors erfarenheter och kunskaper om hur familjerelationer påverkar kvinnors och barns hälsa. Bakgrunden till projektet är att övergrepp i nära relationer under graviditet och efter förlossning rapporteras leda till allvarliga konsekvenser såväl för hälsotillståndet som för livskvaliteten hos dem som är eller har varit utsatta och att det saknas fördjupade kunskaper om förekomsten och följderna av övergrepp i familjerelationer. Vårdpersonal behöver träning i att agera och kunskaper om våldets koppling till situation och sammanhang för att förstå övergreppens djupare innebörder och mot bakgrund av detta kunna utforma preventiva och stödjande åtgärder, på både individ och samhällsnivå. Studien inleddes 2008 och förväntas avslutas i slutet av 2012. Kontaktperson för projektet är Hafrún Finnbogadóttir.
Det övergripande syftet med projektet Förskolebarn med övervikt och fetma – en interventionsstudie inom
barnhälso-vården med familjen i fokus, är att belysa barnsjuksköterskors syn på övervikt samt upplevelsen av att vara förälder till
ett barn med övervikt eller fetma. Forskningsprojektet syftar också till att undersöka effekterna av två familjebaserade interventioner på förskolebarns viktutveckling i familjer där övervikt eller fetma konstaterats hos barn. Bakgrunden till projektet är de växande folkhälsoproblem som kan kopplas till övervikt och fetma. Ett stort antal följdsjukdomar kan drabba individer som är överviktiga eller feta, sjukdomar som förutom fysiska och psykiska problem för individen också leder till kostsamma insatser för samhället. Forskningsprojektet förväntas öka kunskapen om effektiva hälsostrategier för att, så tidigt som möjligt och på ett kostnadseffektivt sätt, förhindra en ohälsosam viktutveckling hos barn som redan i förskoleåldern drabbas av övervikt eller fetma. Forskningsprojektet pågår fram till slutet av 2012. Projektets kontakt- person är Gabriella Isma.
I projektet MINDS – Malmö Individual and Neighbourhood Development Study – undersöks en grupp Malmöbarn, deras uppväxt, vardag och levnadsförhållanden, för att lyfta fram de problem och möjligheter som barn och ungdomar från olika sociala miljöer i Malmö har. Inom projektet studeras bland annat sådant som upplevelser av otrygghet, kriminalitet, boendemiljö, skola, fritid och hälsoutveckling. Studiens syfte är att skapa förutsättningar för att bättre möta barns och deras familjers behov och därigenom förbättra barnens livssituation. Forskningsprojektet genomförs i samarbete med universitet i Storbritannien, Nederländerna och Spanien, vilket ger möjligheter att göra jämförelser av forskning om barns uppväxt, vardag och levnadsförhållanden i fyra europeiska städer. Forskarna i Malmöstudien samverkar också med Malmö stad i syfte att överföra kunskaper från projektet till praktiker på fältet. I Malmöstudien ingår cirka 600 barn födda under 1990-talet, som var bosatta i Malmö 2007. Marie Torstensson Levander är kontakt-person för forskningsprojektet som inleddes 2008.
I ett avhandlingsprojekt med den preliminära titeln Neigbourhood effects on immigrant children’s mental health and
well-being undersöker doktorand Anna-Karin Ivert hur barns psykiska hälsa och välbefinnande påverkas av exponering
för olika typer av sociala miljöer såsom hem, bostadsområde, skol- och fritidsmiljö. Den grupp barn som undersöks är barns som har erfarenhet av migration eller som har utländsk bakgrund. Frågor som ställs är hur hälsoutvecklingen skiljer sig åt mellan barn med olika etnicitet bosatta i olika områden och hur kontakterna med sjukvård och myndigheter skiljer sig åt mellan familjer med olika etnisk tillhörighet. Studien görs inom forskningsprogrammet ”Migrationens utmaningar” som genomförs i samarbete mellan Malmö stad, Malmö högskola och Region Skåne. Det övergripande syftet med programmet är att bidra med kunskapsutveckling i migrationsfrågor kopplat till hälsa, omsorg och vård. Delar av studien bygger på det datamaterial som samlas in i studien MINDS (se ovan).
Under övergången från tonår till vuxenliv föreligger en ökad risk för att utveckla riskfyllda alkoholvanor och alkohol- beroende. Variationen i dryckesvanor och utvecklingen av dessa är stor under perioden från tonår till vuxenliv. Kunskapen om alkoholvanor bygger nästan uteslutande på studier av unga vuxna som studerar vid universitet och högskola. Hur alkoholvanor utvecklas i andra grupper och hur utvecklingen av alkoholvanor skiljer sig åt mellan olika grupper och kulturer finns det däremot begränsad kunskap om. Det finns också begränsade kunskaper om effekten av hur interventioner varierar mellan olika grupper och kulturer. Syftet med forskningsprojektet Dryckesförlopp hos unga
vuxna – ett interventionsprogram med analys av utveckling av alkoholvanor är att utvärdera intrapersonella, sociala och
kulturella predikatorer av alkoholanvändande mellan 17 och 21 års ålder. Ett antal faktorer – sociala, kulturella och interpersonella – antas påverka de olika dryckesförloppen. Interventionen erhålls för en slumpmässigt utvald undergrupp av gymnasieungdomar som får webbaserad feedback för att minska alkoholanvändande och negativa konsekvenser av bruk av alkohol. Projektet inleddes 2010 och förväntas avslutas 2015. Kontaktperson är Kent Johnsson. Det övergripande syftet med Lotta Löfgren-Mårtensons studie Rätt till sexuell hälsa? En pilotstudie om sexualkunskap
och unga med intellektuell funktionsnedsättning är att stärka den sexuella hälsan bland unga med intellektuell
funktions-nedsättning samt att utveckla kunskap som kan vara till nytta för personal inom särskole- och habiliteringsverksamheter i deras förmedling av sexualkunskaper till de unga. I projektets första fas söks mer specifikt fördjupad kunskap om
ungdomars egna erfarenheter av sexualkunskap; dess innehåll, hur den förmedlas och vilka metoder som används samt vilka teman gällande sex och samlevnad som ungdomarna själva anser är viktiga och varför. Det empiriska underlaget för studien består av kvalitativa forskningsintervjuer med ungdomar i åldern 16-21 år som har en intellektuell funktions-
nedsättning. I den andra fasen av undersökningen används kunskaperna från fas ett för att pröva och förbättra en modell för anpassad sex- och samlevnadskunskap (ASS). Forskningsprojektet inleddes 2010 och förväntas avslutas 2013. I forskningsprojektet Sexuellt risktagande bland tvångsomhändertagna ungdomar inom SiS – behovsanalys och
modell-konstruktion (Statens institutionsstyrelse) fokuseras sexuellt risktagande hos tvångsomhändertagna ungdomar som vistas
på särskilda ungdomshem. Syftet är att fördjupa kunskaperna om ungdomarnas erfarenheter av och reflektioner kring sexuellt risktagande. Projektet avser också att utveckla och föreslå modeller för sex- och samlevnadsundervisning som kan tillgodose dessa ungdomars behov. Projektet omfattar en kvantitativ kartläggning av ungdomarnas attityder till sexualitet och en mer fördjupad kvalitativ intervjustudie av ungdomarnas sexuella erfarenheter och komplexiteten i processer kring sexuellt risktagande. Projektet inleddes i början av 2010 och beräknas vara klart i slutet av 2011. Kontaktperson för projektet är Sven-Axel Månsson.
Fakulteten för Kultur och samhälle (KS)
På fakulteten för Kultur och samhälle bedrivs problemorienterad och flervetenskaplig forskning där forskningsfrågorna formuleras utifrån ett brukarperspektiv. Av Malmö högskolas åtta prioriterade kunskaps- och forskningsfält finns tre på Kultur och samhälle: Urbana studier, Nya medier och Migration. Av intresse i ett BUiF-perspektiv är bland annat forsk-ningsprofilen Urbana studier där städers utveckling studeras från flera olika perspektiv. Förutom inom forskningsprofilerna bedrivs forskning på de fyra institutionerna Globala politiska studier (GPS), Språk, migration och samhälle (SMS, tidigare IMER), Konst, kultur och kommunikation (K3) och Urbana studier.
Av relevans för BUiF är delar av den forskning som bedrivs på institutionen för Språk, migration och samhälle (SIM). Forskningsinriktningen på institutionen för Språk, migration och samhälle (SIM) styrs av frågeställningar med hög grad av samhällsrelevans. Migration, integration och mångkulturalitet är en av forskningens två huvudinriktningar. Inom denna inriktning finns flera projekt som rör problem kopplade till integration och segregation i Öresundsregionen såsom hemlöshet och trångboddhet, stigmatisering av bostadsområden och skolproblematik som har sin grund i språk- och kulturskillnader. Här studeras till exempel den mångkulturella skolan utifrån olika aspekter och infallsvinklar. Projekten har fokus på jämförelser mellan den ”svenska” och den mångkulturella skolan, skolan som värde- och normförmedlare samt frågor om möjligheter och utmaningar som den svenska skolan ställs inför i mångkulturella städer. Inom den andra huvudinriktningen, Språk, kultur och mångfald, studeras bland annat frågor om två- och flerspråkighet i det mång- kulturella samhället. Forskningen berör sådant som språkattityder, andraspråksinlärning, val av språk inom olika domäner och språkbyte.
Exempel på forskning av relevans för BUiF
Inom forskningsprofilen Urbana studier finns två av varandra närliggande projekt med inriktning mot förebyggande säkerhetsarbete. Kontaktperson för båda projekten är Per Olof Hallin. Det första projektet, Förebyggande
säkerhets-arbete – metoder för Möten och Dialoger (MoDo), genomförs i samsäkerhets-arbete med räddningstjänst, polis, socialtjänst,
föreningsliv och andra organisationer och finansieras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Bakgrunden till forskningsprojektet är de senaste årens oroligheter i samband med bränder i sophus och bilar där brandmän utsatts för stenkastning och ambulanspersonal förhindrats att ta sig fram till olycksplatsen. Händelserna har ibland utvecklats till öppna konflikter mellan polis och ungdomar. Sådana händelser har ägt rum i Malmö men också i andra delar av Sverige. Syftet med projektet är att analysera de föreställningar ungdomar och myndigheter har om varandra och att identifiera de bakomliggande orsakerna till krissituationen. Utifrån resultatet av analysarbetet prövas i nästa fas av projektet olika former för dialog i syfte att utveckla en metod som kan användas av räddningstjänst, polis och myndigheter i deras möten med olika befolkningsgrupper. Projektet startade 2008-01-01 och förväntas vara klart i slutet av 2011.
I det andra projektet Anlagda bränder – sociala förändringsprocesser och förebyggande åtgärder undersöks utvecklingen av anlagda bränder i relation till den sociala utvecklingen i ett antal utsatta bostadsområden. I dessa områden undersöks också ungdomars och skolelevers motiv och förhållningssätt till att anlägga bränder samt om detta är en del av vissa ungdomars strategier för att skapa konflikt och protestera mot till exempel polis och räddningstjänst. Vidare ställs frågor om skolans roll som fokus för barns och ungas missnöje och frustration och därmed också om skolors utsatthet för sabotage och bränder. I forskningsprojektet ska en scenariobaserad metod för risk- och sårbarhetsanalys utvecklas för att utforma åtgärdsprogram som syftar till att minska antalet anlagda bränder. Också i detta projekt är tanken att
forskningsresultaten ska kunna användas av till exempel skolor, polis och räddningstjänst. Projektet startade 2009-12-01 och förväntas vara klart i slutet av 2012.
Social Polis är ett internationellt närverk av forskare och forskningsinstitutioner med ambitionen att förnya forskningen om
städer och social sammanhållning. Mikael Stigendal från KS har varit engagerade i projektet som bland annat syftat till att göra en kritisk genomgång av forskningsläget om städer och social sammanhållning och att utarbeta en forskningsagenda för fortsatt forskning inom temat. I anknytning till nätverket skrevs en rapport om interkulturell kompetens bland ungdomar i utanförskapsområden och som bygger på material från verksamheter i Malmö. Stigendal genomför också så kallad följe-forskning i projekt som finansieras av EU:s strukturfonder. I ett av projekten, SÖM Fosie, är avsikten att främja ökad förvärvsfrekvens, skapa ökad trygghet i stadsdelen och stödja en utveckling mot ökad demokrati och delaktighet. Följe- forskarens uppdrag är att ge processtöd, dokumentera erfarenheter och kunskaper, utvärdera och sätta in resultaten i ett bredare samhällsperspektiv. Stigendal deltar också i EU-programmet URBACT, bland annat i projektet CoNet
där han skrivit rapporten Ungdomar – från utanförskap till innanförskap.
Berit Wigerfelt (SMS) har deltagit i projektet Mångkontextuell barndom: Skola, fritid, familj i förändring (se s. 11f) där hon undersökt tre mångetniska stadsdelar i Malmö. Wigerfelt lyfter fram den brist på likvärdighet som råder i dagens skola. Hon deltar också i projektet Olika modeller för tvåspråkig undervisning på arabiska och svenska – förutsättningar och
konsekvenser (se s. 12f) där hon undersöker hur skolledare och personal som arbetar med tvåspråkig undervisning i
arabiska och svenska i Malmö uppfattar denna verksamhet. Också Pauline Stoltz (GPS) deltog i projektet Mångkontextuell
barndom: Skola, fritid, familj i förändring (se s. 11f). Hennes utgångspunkt är politiska teorier om globalisering, demokrati
om sambandet mellan styrningen i skolan och brister i barns rätt till en likvärdig utbildning i Sverige. Hon har också intresserat sig för frågor om barn som medborgare och globala, politiska och historiska perspektiv på barns rättigheter och barn som medborgare. Stoltz har också undersökt argumentationen i debatten om införandet av en kanon i skol- utbildning i Sverige och Nederländerna, där hon pekar på olika utmaningar i strävan att uppnå social sammanhållning i ett samhälle.
Fakulteten för Lärande och samhälle (LS)
Två av Malmö högskolas profiler finns vid Lärande och samhälle (tidigare Lärarutbildningen); Idrott i förändring och Utbildningsvetenskap. Båda profilerna bedriver flervetenskaplig och praxisnära forskning med förankring i det omgivande samhällets förändringsprocesser. En rad forskningsprojekt av relevans för BUiF bedrivs inom Lärande och samhälles båda profiler och vid dess institutioner; Barn-unga-samhälle (BUS), Idrottsvetenskap (IDV), Individ och samhälle (IS), Kultur-språk-medier (KSM), Natur, miljö, samhälle (NMS) och Skolutveckling och ledarskap (SOL).
För profilen Idrott i förändring står idrottens förändringsprocesser i fokus och infallsvinklarna är samhälls- och kultur-vetenskapliga. Ett allt starkare förtroende för idrotten som ett viktigt samhällsfenomen av betydelse för hälsa, demokrati och integration såväl som tilltron till idrotten vid marknadsföringen av städer, turistattraktioner och underhållnings-industri är föremål för intresse i profilens forskning.
Utbildningsvetenskap vid LS bärs upp av två grundläggande idéer: akademiska professionsämnen och partnerskap. I ett akademiskt professionsämne knyts kunskaper och forskning inom ett eller flera ämnen eller ämnesområden samman med kunskaper inom yrkesområdet, vilket gör lärarutbildningen såväl forsknings- som yrkesbaserad. Partnersamverkan med de skolor som står för den verksamhetsförlagda delen av de blivande lärarnas utbildning utgår från principen om ömsesidig kunskapsbildning och nytta. På övergripande nivå är den praxisnära forskningen dominerande, vilket innebär forskning om lärande, kunskapsbildning, utbildning och undervisning. Inom profilen finns tre sammanlänkade delom- råden: utbildningssystemets organisation och professioner, ämnesinnehåll och ämnesdidaktik samt barns och ungdomars livsvillkor och identitetsskapande. De tre delområdena påverkas av ekonomiska, sociala, teknologiska, kulturella och språkliga förändringar, vilket ger forskningen inom profilen ett övergripande samhälls- och förändringsperspektiv. Forskning och forskarutbildning bedrivs i miljöerna Barndom, lärande och ämnesdidaktik, Historia och historie- didaktik, Naturvetenskapernas och matematikens didaktik, Pedagogik och specialpedagogik samt Svenska med didaktisk inriktning.
I den utbildningsvetenskapliga forskningen ingår studier av läraryrket, dess förändring och professionella villkor. Ökad migration, mångfald och en förändrad barndom liksom framväxten av en marknadsorienterad kunskapsekonomi, ökad standardisering och ökat socialt ansvar är några faktorer som ställer nya frågor om lärares arbete och professionella utveckling. Frågorna är utgångspunkt för forskning inom profilen Utbildningsvetenskap men behandlas också inom det högskolegemensamma Centrum för professionsstudier (CPS) där flera forskare från Lärarutbildningen ingår. Forskningen vid Centrum för professionsstudier omfattas inte av denna kartläggning.
Exempel på forskning av relevans för BUiF
Inledningsvis presenteras tre projekt inom profilen Utbildningsvetenskap som har sin bas vid Lärande och samhälle men där forskare från flera olika fakulteter och institutioner ingått. Därefter ges exempel på relevant forskning vid fakultetens institutioner.
Tre högskolövergripande projekt
I forskningsprojektet Mångkontextuell barndom: Skola, fritid, familj i förändring och gränsöverskridande är utgångs-punkten att barns villkor liksom barndomens innehåll har förändrats. Syftet med projektet är att öka kunskapen och förståelsen för samtidens förändrade barndom och för skolans, familjens, fritidens och idrottens betydelse i denna. Barns villkor och barndomens innehåll studeras i olika sociala rum, till exempel fritidsverksamhet, kamratgrupper, idrottsverksamhet och skola. Gränsöverskridanden mellan olika sociala rum är också av intresse. Vilket syfte har dessa gränsöverskridanden och vad betyder de för barnen, föräldrarna och lärarna? Skolans roll i den förändrade barndomen får särskild uppmärksamhet både i relation till den mångfald av miljöer som påverkar barndomen och till de förändrade villkor som råder för familjen i dagens samhälle.
Studierna har genomförts främst i Malmöregionen, som representerar en mångetnisk region i förändring från industri-stad till kunskapsindustri-stad. I en storindustri-stadsregion som Malmö blir många av de problem som är förknippade med förändrade villkor för barndom och ungdom särskilt tydliga. Fallstudier har gjorts i tre skolor, varav en finns i innerstaden och två i förorter, med olika etnisk sammansättning och olikheter i socioekonomiska villkor. Studierna inriktas mot barn i åldern 7-12 år, en åldersgrupp som kännetecknas av daglig rörlighet mellan olika sociala rum och där konflikter kan uppstå mellan olika förväntningar, normerande praktiker och normer för inkludering respektive exkludering. Åldersgruppen befinner sig också i en brytningstid mellan beroende av föräldrar och successivt ökad grad av självständighet där bland annat olika normer utmanas och förhandlas. De gemensamma utgångspunkterna för fallstudierna möjliggör
komparativa analyser. De deltagande forskarna och doktoranderna har utgjorts av en flervetenskaplig grupp bestående av sju seniora forskare och tre doktorander. Kontaktperson är Ingegerd Tallberg Broman.
Några exempel på forskning som genomförts inom ramen för Mångkontextuell barndom har tagits upp i redovisningen av forskning på HS respektive KS. Denna forskning behandlar frågor om konflikthantering och kamratmedling, livs- förhållanden kopplat till hälsa och karriärutveckling samt bristen på likvärdighet i dagens skola. Därutöver har flera forskare från LS bedrivit sin forskning inom ramen för Mångkontextuell barndom. Hit räknas Camilla Löfs avhandling Med livet på
schemat. Om skolämnet livskunskap och den riskfyllda barndomen (2011) där framväxten av det nya skolämnet livskunskap
granskas. Andra exempel är licentiatuppsatserna Klungan och barndomens sociala rum. Socialt gränsarbete och figurationer
i rastfotbollen (2009) av Kalle Jonasson och Klassråd – ett socialt rum för demokrati och utbildning. Om skola och barndom i förändring (2011) av Balli Lelinge.
Hur barndomstidens förändring gestaltar sig utifrån barnets perspektiv och hur klass, kön och etnicitet/ras påverkar barndomen är fokus för intresset i forskningsprojektet Barndomstidens förändring i en tid av ökad individualisering. Centrala frågor är hur barn och unga ser på sina livsvillkor så som de formas av skola, fritid, kamrater, familj och framtidsutsikter samt hur familjer påverkas av de förändrade villkoren. I bakgrunden till projektet finns å ena sidan synen på barn som kompetenta och autonoma individer med rätt att ses som samhällsmedborgare och rätt att uttrycka åsikter, så som det uttrycks i FN:s barnkonvention. Å andra sidan finns i praktiken en utveckling mot ökad kontroll, ökat ansvar och ökad institutionalisering av unga. Barn är också utsatta för stress, psykiska och fysiska sjukdomar och fattigdom. En konsekvens av detta är att innebörden i begreppet barndom förändrats och att barndomen ser olika ut beroende på aspekter som kön, klass, etnicitet/ras. Ökade kunskaper om barns olika villkor sett ur barnens perspektiv är av stor vikt liksom vad stora skillnader i uppväxtvillkor betyder för en stad som Malmö. Kontaktperson är
Ann-Christine Vallberg Roth.
Bakgrunden till forskningsprojektet Olika modeller för tvåspråkig undervisning på arabiska och svenska –
förut-sättningar och konsekvenser är att närmare 15 % av eleverna i grundskolan har ett annat modersmål än svenska och att
dessa elever i genomsnitt uppnår sämre studieresultat än elever med svenska som modersmål. Förhållandet påverkar elev-ernas möjligheter att få behörighet till nationella program på gymnasiet och därmed ökar också risken för arbets- löshet och utanförskap. I vissa stadsdelar är eleverna med utländsk bakgrund i majoritet (75-100 %), vilket ställer krav på skolorna att utveckla metoder och arbetssätt för att möta elever med olika språklig, etnisk och social bakgrund. Då en av de största språkgrupperna är den arabisktalande har flera skolor i Malmö börjat med olika former av tvåspråkig undervisning på svenska och arabiska. Skolorna har olika förutsättningar varför arbetssätten kan se olika ut på olika skolor. Det föreligger ett behov av att undersöka betingelserna för den tvåspråkiga undervisningen och dess konsekvenser för elevernas språkliga, kognitiva och sociala utveckling. Syftet med forskningsprojektet är därför att i en longitudinell studie dokumentera och analysera språk och kunskapsutvecklingen hos elever som får tvåspråkig undervisning på arabiska och svenska samt att relatera denna utveckling till den tvåspråkiga undervisningens organisation och genomförande, till relevanta bakgrundsvariabler samt till samhällelig kontext. Studien är tvärvetenskaplig och praxisnära. Forskningsprojektet påbörjades 2006 och leds av Anna-Lena Tvingstedt.
Forskning vid Lärande och samhälles institutioner
Den övergripande forskningsprofilen vid institutionen för Barn, unga, samhälle (BUS) är genus-, mångfalds- och historiska perspektiv på barndom och ungdom. Institutionens forskning bedrivs inom de två forskningsmiljöerna
Barndom, lärande och ämnesdidaktik (BLÄ) och Mångkontextuell barndom, båda under ledning av professor Ingegerd
Tallberg Broman. Inom dessa forskningsmiljöer har BUiF sin starkaste förankring sett både till andelen aktiva forskare i nätverket och till andelen projekt som faller inom BUiF:s intresseområde. Forskning av intresse för BUiF finns emellertid också utanför dessa miljöer och vid övriga institutioner på LS. Sedan 2011 leds forskningsmiljön BLÄ (se ovan) av professor Sven Persson.
Verksamheten inom Barndom, lärande och ämnesdidaktik (BLÄ) bygger på ett samarbete mellan lärarutbildare, seniora forskare och doktorander på Lärande och samhälle vid Malmö högskola men finns nu också både som nationellt nätverk och som nationell forskarskola. Miljön är flervetenskaplig och inriktad på att utveckla kunskaper om samtidens barndom och om de kontextuellt bestämda villkoren för barns lärande i förskolan och grundskolans tidigare år samt att problematisera innehållet i det tidiga lärandet. Behovet av forskning med inriktning mot det tidiga lärandet och det kunskapande barnet satt i ett samhälls- och förändringsperspektiv är stort. Inom forskningsmiljön Barn, lärande och ämnesdidaktik utvecklas en praxisnära och tydligt professionsanknuten forskning.
Samarbetspartners i Nationella forskarskolan i Barndom, lärande och ämnesdidaktik (FoBa) är Malmö högskola,
Göteborgs universitet, Karlstad universitet, Högskolan i Kristianstad och Linköpings universitet. Forskarskolan har en stark förankring i lärarutbildning med inriktning mot förskolan och grundskolans tidigare år. Det är ämnesdidaktiska frågor relaterade till dessa åldersgrupper som är i fokus men de ämnesdidaktiska frågorna relateras också till samhälleliga förändringar och till samtidens mångkontextuella barndom. Utgångspunkten är att lärandet och kunskapsutvecklingen i de yngre åldrarna påverkar barnens framtida möjligheter. Forskarstuderande har antagits vid respektive lärosäte och två av dessa finns vid Malmö högskola.
Of Children and Nomads: Contesting Children’s Citizenship är ett avhandlingsprojekt där barns medborgarskap i olika
kontexter studeras. Med hjälp av teoretiska begrepp lånade från Deleuze och Foucault undersöker Johan Dahlbeck barns medborgarskap i det öppna respektive slutna klassrummet, barns medborgarskap i relation till officiella dokument som till exempel Barnkonventionen samt barns röster i brev till Astrid Lindgren. Projektet finansieras av Nationella forskar-skolan i Barndom, lärande och ämnesdidaktik och pågår fram till början av 2013.
alla rokar fet innehållsliga aspekter av musikhändelser i förskolans och förskolebarns liv. Perspektivet är musikdidaktiskt
och bygger på empiri från tre förskolor i Malmö där musikstunder/händelser av olika slag videofilmats och sedan analyserats utifrån frågeställningar som Vad är det barnen lär om och med musik? Hur ser återkopplingen mellan barnen och lärarna ut i samband med musikhändelsen? Vilka subjektspositioner blir möjliga?
Hösten 2010 startade Nationell forskarskola för förskollärare med temat Barndom, lärande och ämnesdidaktik (FöFoBa). Forskarskolan finansieras av Vetenskapsrådet och genomförs i samarbete mellan Malmö högskola och Göteborgs, Karlstads och Linköpings universitet. Forskarskolan är banbrytande i att anordna utbildning på forskarnivå för förskollärare och i att bygga upp en forskningsförankrad kunskapsbas för förskolan om barns lärande och utveckling, med särskild vikt vid barns språkliga och matematiska utveckling. Förskollärare med utbildning på forskarnivå medför en förstärkning av förskollärares kunskaper och kompetenser. Sju licentiander har antagits och två av dessa, Åsa Ljunggren och Laurence Delacour, finns på Lärarutbildningen vid Malmö högskola. Åsa Ljunggren kommer att under-söka hur barns tidiga språkutveckling tar sig uttryck på flerspråkiga skolor. I Laurence Delacours studie är det mate-matiska kunskaper och hur barn tillägnar sig dessa i relation till utepedagogik som står i fokus.
I forskningsprojektet Små barns villkor för kamrat- och vänskapsrelationer och subjektsskapande i förskolan
bygger Fanny Jonsdottir vidare på sin avhandling om barns kamratrelationer och pedagogers uppfattningar om barnens sociala färdigheter i nio förskolor. Jonsdottir undersöker villkoren för små barns kamrat- och vänskapsrelationer och subjektsskapande i skolan utifrån barns perspektiv. De frågor som ställs är följande: Hur gestaltar småbarn kamrat- och vänskapsrelationer i förskolan? Vilken betydelse kan personalens förhållningssätt och institutionella strukturer ha för barnens kamrat och vänskapsrelationer. Projektet pågår i tre år och förväntas vara klart hösten 2012.
Johan Söderman ägnar sig i huvudsak åt forskning med inriktning mot lärande och hiphopkultur. Han har bland annat undersökt hur barn och ungdomar i mångkulturella miljöer använder hiphopen som ett verktyg för att erövra kunskaper av olika slag. I ett pågående projekt undersöker Söderman hur gatu-, sub-, och populärkulturen hiphop flyttar in på skolor och universiteten i USA och hur hiphopen genomgår akademiseringsprocesser. I den amerikanska skoldebatten märks spår av en hiphop-pedagogik som svar på skolans misslyckande i urbana miljöer.
På institutionen för Barn, unga, samhälle finns också forskning om barn och ungdom i ett historiskt perspektiv. Thom Axelsson intresserar sig för hur skolan ägnat sig åt att kategorisera och sortera elever efter begåvning till exempel hur vissa elever avskilts från folkskolans normalklasser samt barn och ungdom i relation till välfärdsstatens framväxt. Särskilt fokus läggs på de kunskaper, tekniker och styrningsformer som vuxit fram i anslutning till skolväsendet. Till-sammans med Jonas Qvarsebo utvecklar Axelsson ett närliggande intresseområde om skolans fostrande uppdrag och strävanden över tid och på senare år inom skolämnet livskunskap. Fokus ligger på de maktprocesser som genomsyrar fostran och reglering av till exempel kropp och kön samt den normativa moraliska fostran som tar sig olika uttryck över tid. En rad motsägelsefulla å ena sidan reglerande och disciplinerande, å andra sidan stödjande, praktiker möts i dessa processer. Historiska men också genusteoretiska perspektiv är återkommande också i Ingegerd Tallberg Bromans forskning som i huvudsak är inriktad mot yngre barns villkor, föräldraskap och pedagogers/lärares uppdrag i det senmoderna samhället.
Vid institutionen för Idrottsvetenskap (IDV) forskar Karin Book om rumsliga aspekter på fritid, idrott och idrottsutövande. Det handlar om hur stadens utformning påverkar möjligheter till fysisk aktivitet för bland annat barn och unga men också hur barn och unga använder olika platser. I ett nyligen avslutat projekt analyseras de platser ungdomar väljer då de lägger upp spelrutter för spelet Urblove, ett mobiltelefonbaserat orienteringsspel. I ett pågående projekt inom Idrottslyftet under- söker Book den geografiska rörligheten och bundenheten bland ungdomar i olika områden. Flera forskare på IDV, Jesper Fundberg, Lars Lagergren och Camilla Norberg Hansen, har intresserat sig för ungdomars uppväxtmiljöer och framtids-visioner, fritidsverksamhet för unga och ungas mötesplatser till exempel inom ramen för Malmö stads satsning på ”Mötes- platser för unga” 2007-2010. Vidare finns hos bland andra Tomas Peterson ett intresse för frågor om idrottens professio- nalisering och dess konsekvenser i form av selektions- och rangordningsmekanismer, barns- och ungdomsidrotten som socialisationsarena och relationen mellan skolidrottsämnet och föreningsidrotten.
Inom forskningsmiljön Historiska studier vid institutionen för Individ och samhälle (IS) beforskas barns och ungdomars sociala villkor, identitetsskapande processer och ungdomskulturer både i ett historiskt och i ett historiedidaktiskt perspektiv. Carolina Jonsson Malm intresserar sig i sin forskning för svensk familjepolitik under de senaste 50-60 åren. I avhandlingen
Att plantera ett barn (2011) ligger huvudfokus på internationell adoption och assisterad befruktning. Jonsson Malm ställer
frågor om synen på familj och släktskap, vad som anses vara en ”riktig” familj och vilka som är lämpliga föräldrar. Vidare undersöks synen på vad som är barnets bästa och betydelsen av tillhörighet och ursprung.
Vanja Lozic avhandling I historiekanons skugga: Historieämnet och identifikationsformering i 2000-talets
mångkultu-rella samhälle (2010) har ett historiedidaktiskt perspektiv. I avhandlingen ställs frågor om hur gymnasieelever och deras
lärare samt läromedelsförfattare ser på historieämnet, dess innehåll och syfte. Vidare ställs frågor om vilka samhälls-bilder historieämnet och läroböckerna förmedlar och olika syn på nyttan av historiska kunskaper. Frågorna relateras till historieämnet, dess identitet och dess påverkan på elevernas etniska identifikationer och till en mångkulturell kontext. Det övergripande syftet är att skildra relationen mellan ungdomars (etniska) identifikationer och synen på historieämnet
och att problematisera historieämnets identitet i det så kallade mångkulturella samhället. Studien är kvalitativ och bygger på analyser av intervjuer och läromedelstexter.
Ett historiedidaktiskt perspektiv finns också i forskningsprojektet ”Historieundervisningens processer i det mångkulturella samhället” där utgångspunkten är förhållandet att den demografiska utveckling och samhällets interkulturella ambitioner har förändrat kontexten för skolans historieämne. En ambition att bejaka mångfalden finns i läroplaner för ämnet historia i flera europeiska länder och denna ambition finns samtidigt med en strävan att stärka demokratin och den nationella identiteten. Syftet med projektet är att undersöka skolämnet historia i relation till det mångkulturella samhällets
utmaningar genom att studera processer där lärares och elevers uppfattningar om skolans mål, samhällets krav och ämnets karaktär blir till historieundervisning. Projektet är indelat i tre sammanhängande frågekomplex där det första har fokus på historieämnet med dess kultur så som det kommer till uttryck i urval för undervisning, inriktning och strukturering. Det andra frågekomplexet har fokus på lärarens historiebruk och undervisningsstrategier och det tredje på elevens historie- medvetande och interkulturella kompetens. Forskningsprojektet följs och analyseras av en referensgrupp bestående av internationella forskare. Projektet varar i tre år, 2010-2013. Ansvarig för projektet är Per Eliasson.
Inom enheten Kultur, språk, medier (KSM) ligger tyngdpunkten i forskningen på språk, litteratur, kultur och medier, sociologi och pedagogik. Forskningen bedrivs inom olika projekt och inom forskarutbildningen i Svenska med didaktisk inriktning. Forskningen är inriktad dels mot ämnesdidaktik, dels mot barns, ungdomars och vuxnas meningsskapande och lärande. De frågor som ställs rör problem inom språk- och litteraturpedagogik, textdidaktik, receptionsteori, kultur- och mediepedagogik, frågor som ofta kopplas till den mångkulturella skolan och barns skiftande sociala och kulturella förut-sättningar. Att många barns och ungdomars förstaspråk är ett annat än skolans undervisningsspråk är en problematik som aktualiseras i Maria Kouns licentiatuppsatsen Inga IG i Kemi A (2011). För många andraspråkselever blir språket ett hinder inte enbart för att det är ett redskap för kommunikation utan också för att det är ett redskap för avancerade kognitiva processer vilka krävs för att utveckla ämneskunskaper i en skolkontext. Kouns undersöker en ämneslärares språkdidaktiska strategier och dess konsekvenser för andraspråkselevers möjligheter att utveckla en språklig repertoar i ämnet och visar att dessa möjligheter är begränsade. En av förklaringarna är att eleverna oftast får få tillfällen att ge självständiga och språkligt mer avancerade bidrag i den kommunikation där ämneskunskapen byggs.
Projektet Skolämnesparadigm och undervisningspraktik i skärmkulturen – bild, musik och svenska under påverkan tar sin utgångspunkt dels i att undervisningen i allt högre grad påverkas av den digitala medie- och skärmkulturen, dels att olika skolämnen är olika mycket inbäddade i den nya medieteknologin. De tre skolämnen som undersöks är svenska, bild och musik som alla befinner sig mitt i den nya ungdoms- och mediekulturen och representerar olika kompetenser (literacies) som krävs i ett digitalt mediesamhälle. En central fråga är hur ny teknik och nya medier påverkar inne- börden i de olika skolämnena och vilka konkreta konsekvenser denna påverkan får för hur ämnet utformas. Aspekter som inkludering/exkludering och kön blir relevanta i de frågor som ställs. Projektet genomförs i samarbete mellan Malmö högskola och universiteten i Umeå och Göteborg. Kontaktperson är Johan Elmfeldt.
Björn Sundmarks forskning är bland annat inriktad mot hur nationstillhörighet och barndom representeras i texter för och om barn. Berättandets betydelse - muntligt, skriftligt, visuellt och digitalt - och hur olika former av berättande förhåller sig till varandra är ett annat intresseområde liksom barnets roll i musikvideon.
Forskningen inom naturvetenskapernas och matematikens didaktik på institutionen för Natur, miljö, samhälle (NMS) inriktas främst mot undervisning som utgår från samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll samt forskning om lärande för hållbar utveckling. Även på NMS finns ett intresse för frågor som rör den mångkulturella skolan och elevers skiftande förutsättningar att nå skolframgång kopplade till ämnesdidaktiska perspektiv. Ett exempel på det senare är Anna Jobérs kommande avhandling om hur skolan bidrar till att ojämlika förhållanden i samhället reproduceras. Jobér menar att sättet att utforma undervisning och lärande i ämnena fysik, kemi och biologi har betydelse barnens möjligheter att nå framgång i sina studier. Malin Ideland undersöker i sin forskning NO-undervisning som utgår från aktuella samhällsdilemman där syftet är att utveckla barns och ungas ”scientific citizenship”. Ideland anlägger ett etnologiskt perspektiv på undervisning i naturvetenskap när hon undersöker hur elever talar om samhällsfrågor som klimatförändringar och hälsa kopplat till elevernas förståelse av vad naturvetenskap är och deras identitetsskapande i skolan.
Odontologiska fakulteten (OD)
Forskningen på Odontologiska fakulteten är organiserad i två forskningsprofiler, Biologiska gränsytor och Oral hälsa. Inom den sistnämnda profilen finns forskning av relevans för BUiF och då särskilt inom forskningsmiljön Oral folkhälsa, profession och förhållningssätt där en viktig aspekt i forskningen är att förstå begreppet hälsa och hur viktig munhälsan är för livskvaliteten. Forskningsmiljön Oral hälsa, profession och förhållningssätt omfattar fyra olika forskningsinriktningar, bland annat inriktning mot tandhälsa i patientgrupper med särskilda behov.
På Tandvårdshögskolan finns en specialistklinik för barn och ungdom (pedodonti). Kliniken tar emot remisser för special-tandvård för barn och ungdomar från 0 till 19 år. På kliniken bedrivs också kliniknära forskning och det finns ett nära samarbete med olika barnspecialister vid universitetssjukhuset i Malmö. Enligt Lars Matsson, professor i pedodonti, är de barn som behandlas på kliniken bland de mest utsatt i samhället. Utsattheten syns tydligt i barnens tandhälsa.
Exempel på forskning av relevans för BUiF
I den så kallade Rosengårdsstudien har forskare följt tandhälsan hos barn mellan åldrarna två till fem år i ett multi- kulturellt område. Bakgrunden till studien är att barn i storstäder som bor i invandrartäta områden med hög arbets-löshet, som till exempel i stadsdelen Rosengård i Malmö, har betydligt sämre tandhälsa än andra barn i motsvarande ålder. En studie gjord av Inger Wennhall, The Rosengård Study . Outcome of an oral health programme for preschool
children in a low socio-economic multicultural area in the city of Malmö, Sweden (2008), visar att 85 % av treåringarna
i Rosengård hade kariesskador. Motsvarande siffra för hela landet är 30 %. I studien utformades och implementerades ett förebyggande program för tvååringar i området. Målsättningen var att barnen i Rosengård ska ha lika god tandhälsa som genomsnittet för barnen i Malmö. Programmet utformades i samarbete med odontologiska fakulteten och omfattade bland annat täta besök, till en början var tredje månad och därefter en gång i halvåret, hos tandvården och information och utbildning till föräldrarna. Tandhälsan hos de barn som ingick i studien jämfördes med en referensgrupp. Resultatet visar att barnens tandhälsa förbättrades, att det lönar sig att satsa på förebyggande metoder och att det är viktigt att barn och föräldrar får kontakt med tandvården så tidigt som möjligt.
Karin Ridells avhandling Endodontic treatment in young permanent teeth. Prevalence, quality and potential risk factors (2008) handlar om endodontisk behandling (rotfyllning) inom barn- och ungdomstandvården. Hon undersökte kvaliteten på rotbehandlingar av unga permanenta tänder men också faktorer som kan innebära en ökad risk för framtida rotbe- handling på grund av karies. Bakgrunden till studien är att en generellt sett förbättrad tandhälsa i Sverige finns parallellt med försämrad tandhälsa hos vissa grupper av barn. Ridells studie visar att ungdomar som tidigt haft karies, ofta utblev från undersökningar och var tandvårdsrädda. Påverkande faktorer har stark koppling till socioekonomiska förhållanden. I studien hade 20 % av 15-åringarna obehandlad karies. Ridell har fortsatt att forska om barn med stort behov av omfattande tandbehandlingar. Många av dessa barn kommer från invandrarfamiljer och familjer med låg socio- ekonomisk ställning. Forskningen omfattar också studier av barn som får tandbehandling under narkos.
Susanne Brogårdh Roth undersöker i sin avhandling The preterm child in dentistry. Behavioural aspects and oral health (2010) oral hälsa hos för tidigt födda barn och även hur de klarar sin tandvård. Allt fler för tidigt födda barn överlever tack vare en avancerad vård vilket innebär att tandvården möter en ny grupp av patienter. För tidigt födda barn uppvisar svårigheter och problem med att hantera sådana stressituationer som en tandbehandling kan innebära. Emaljstörningar mer plack och gingivit är också vanligare hos dessa barn. För tidig födsel innebär enligt Brogårdh Roths studie en ökad risk för problem av psykologisk art i tandvården och större risk för oral ohälsa. För att säkra en god oral hälsa hos för tidigt födda barn behöver tandvården utforma rutiner för prevention, behandling och individualiserat psykologiskt omhändertagande samt utöka samarbetet mellan tandvård och barnhälsovård.
Några röster om nätverket
En del av kartläggningens material utgörs av fem intervjuer med personer som har eller har haft anknytning till nätverket. Intervjuerna genomfördes under slutet av vårterminen 2011 då övriga delar av kartläggningen var i det närmaste klar. Av-sikten var att formulera intervjufrågorna utifrån de frågor och resultat som övrigt material gett. Genom intervjuerna har jag kunnat komplettera de övergripande beskrivningarna av nätverket och forskningen vid de fyra fakulteterna. I detta avsnitt används intervjumaterialet för att ge några bilder av hur nätverkets verksamhet utvecklats över tid samt nätverkets poten-tialer och begränsningar. Urval av synpunkter och perspektiv har skett mot bakgrund av den kunskap och förståelse som jag genom mina efterforskningar fått om nätverket.
Det fanns en stor öppenhet och nyfikenhet inför bildandet av BUiF och det fanns också en förhoppning om att de som intres-serade sig för barndom och ungdom nu skulle bli synliga, berättar en av de intervjuade. Att det behövdes en plattform som BUiF för att fördjupa kunskaper och utveckla nya forskningsfrågor kring kunskapsområdet barndom och ungdom i föränd-ring, är samtliga intervjuade eniga om. Nödvändigheten av satsningar på forskning som undersöker just barns och ungas livsvillkor i en region som Malmö, med den sociala, kulturella och demografiska utveckling som ägt rum i staden under de senaste decennierna, lyfts fram. Här finns ett viktigt område för Malmö högskola att kraftsamla och profilera sig kring. En av de intervjuade poängterar också att de potentialer som han ser i BUiF ligger väl i linje med Malmö högskolas vision om att bedriva forskning med samhällsrelevans och att vara en aktiv samhällsaktör och en kommentator till samtiden.
De intervjuade är överens om att de frågor som rör kunskapsområdet barndom och ungdom i förändring är komplexa och kräver ett tvärvetenskapligt angreppssätt, att flera aspekter av samma fenomen behöver belysas och att vi därför måste sam-arbeta över institutions- och fakultetsgränserna. Samtidigt kan skälen för att engagera sig i nätverket också beskrivas som egoistiska. Många vill ha ett forum att finnas i, där de frågor man själv är intresserad av får utrymme och där samarbete kring forskningsansökningar kan ge större möjligheter att få ekonomiska resurser för den forskning man vill bedriva. För-hoppningar fanns redan initialt om att BUiF skulle bli en av högskolans profiler och därmed få egna forskningsresurser för att bygga en vital forskningsmiljö som också skulle ge möjligheter att till exempel driva magister-/masterutbildningar och forskarskolor i samarbete med andra lärosäten.
I intervjuerna lyfts svårigheten att hålla samman nätverket. Vissa röster har varit starkare och kunnat definiera sig själva tydligare än andra. En svårighet var att föra samman barndom och ungdom under ett tak. De flesta omfattar inte båda spåren intressemässigt. Flera av de intervjuade uppfattar också att nätverket ibland fått en slagsida mot ungdomsforskningen, varvid barndomsperspektivet blivit svagare. Att hitta en gemensam övergipande nämnare kan vara svårt men är nödvändigt om inte nätverket ska splittras. Ett par av de intervjuade poängterar att det är viktigt att man som forskare kan gå in med sitt eget intresseområde, med sin egen agenda, och att det måste finnas utrymme för olika infallsvinklar. Samtidigt är det så att ett nätverksbygge som BUiF förutsätter ett intresse för andras forskning och en beredskap att lyssna till vad andra kan bidra med. En sådan viljeinriktning måste kunna kombineras med ett en fortsatt stark förankring i det egna forskningsintresset, annars finns det ingen framtid för BUiF, menar en av de intervjuade.
Att inte kunnat länka sina intressen till något tema inom nätverket kan vara en orsak till att man drar sig ur, menar en av de intervjuade. Nätverket hade inledningsvis en stor bredd och blev därmed också inkluderande, kanske för inkluderande. Efter hand som nätverket fick en tydligare inriktning valde vissa forskare att söka sig andra vägar. Ett annat sätt att uttrycka detta är att vissa forskningsintressen och teoretiska ansatser blev dominerande vilket ledde till att alla inte längre kände till-hörighet till nätverket. Samtidigt poängteras att nätverket fortlöpande också fått nya medlemmar.
De kritiska synpunkterna till trots finns det en fortsatt entusiasm för BUiF hos de intervjuade. Samtliga håller fast vid den potential som finns i forskning om barndom och ungdom i förändring på Malmö högskola och behovet av forskning inom detta område. Från OD:s sida finns det dock en tveksamhet till fortsatt samarbete med BUiF. Tveksamheten beror dels på att de få forskare som deltagit funnit ett svalt intresse från nätverkets övriga medlemmar för de frågor man arbetar med på OD. I intervjun nämns att kulturella skillnader i forskningstraditioner, teoretiska ansatser och sättet att bedriva forskning inte får bli ett hinder utan tvärtom gör dessa skillnader det än mer intressant och viktigt att gå samman och lära av varandra. Från OD:s sida tas också andra faktorer som påverkar möjligheterna för framtida samarbete upp. Det handlar om vad som anses vara god forskning i Sverige idag och hur kvantitet i antalet publiceringar och framför allt citeringar blivit det dominerande i mätningar och rankningar. Om OD ska hänga med i konkurrensen kommer deras forskning att drivas mer mot basal biologi och teknologi och bort från det som ur samhällssynpunkt är det viktigaste frågorna att ställa, nämligen hur vi kan förbättra villkoren för barn och ungdomar. För det senare behövs ett flervetenskapligt angreppssätt och ett intresse för de frågor som är kärnan i BUiF.
En återkommande fråga i intervjuerna var vilken betydelse BUiF haft när det gäller samarbete kring att skriva ansökningar och driva gemensamma projekt över fakultets- och institutionsgränserna. Erfarenheterna hos de intervjuade går här isär. För någon handlar det om att forskningsområdet har vidgats och så småningom lett till ett intensivare samarbete där man nu också publicerar sig tillsammans med kollegor från andra fakulteter. För andra har förväntningarna om mer konkreta sam-arbetsmöjligheter inte infriats men de lyfter fram andra styrkor mednätverket till exempel att engagemanget i BUiF inneburit kontakter och möjligheter till nya kunskaper och perspektivbyten och att detta kan leda till forskningssamarbete framöver. Nätverket har lyckats med att föra människor samman och att skapa mötesplatser för forskare där det blev möjligt att vidga och fördjupa perspektiven. En av de intervjuade uttrycker att nätverket har sått livskraftiga frön för framtiden.
Summering och framåtblick
Samarbete mellan olika institutioner och fakulteter kring kunskapsområdet barndom och ungdom med en tydlig förankring i ett samhälls- och förändringsperspektiv fanns redan innan BUiF startade sin verksamhet och har också funnit parallellt med BUiF. Forskare från HS och KS har till exempel intresserat sig för frågor som på olika sätt anknyter till fältet skola och genom detta intresse funnit en naturlig plattform för samarbete med forskning som ligger under Utbildningsvetenskap. Projektet Mångkontextuell barndom har med sin öppenhet mot frågor om barns villkor och barndomens innehåll i både skola, fritid och familj kunnat rymma forskning om konflikthantering och kamratmedling, barns och ungdomars livs- förhållanden, hälsa och karriärutveckling, barns rätt till en likvärdig utbildning samt frågor om demokrati och medborgar-skap kopplat till barn och unga. Frågorna är angelägna att beforska ur ett utbildningsvetenmedborgar-skapligt perspektiv men behöver belysas med hjälp av flera aspekter och av forskare från olika discipliner och teoretiska perspektiv. Förhållandet att forskare från flera fakulteter och institutioner går samman i ett forskningsprojekt råder också i de högskoleövergripande projekten
Barndomstidens förändring i en tid av ökad individualisering och Olika modeller för tvåspråkig undervisning på arabiska och svenska – förutsättningar och konsekvenser. Erfarenheterna från Mångkontextuell barndom, som började sin
verk-samhet redan 2006, har haft betydelse för framväxten av nätverket BUiF och flera av de båda projektens kärnfrågor är ge-mensamma. De tre högskoleövergripande projekten är exempel på samarbeten mellan olika fakulteter som lett till konkret arbete med forskningsansökningar, forskning och publikationer. Flera deltagare i dessa projekt är aktiva medlemmar i BUiF. Välfärds- och demokratifrågor med koppling till samhälleliga förändringsprocesser och förändrade villkor för familjen är ett gemensamt intresseområde för de olika fakulteterna. Här finns beröringspunkter i frågor om sociala, kulturella och ekonomiska faktorer som påverkar barns och ungas livsvillkor och möjligheter i skola och fritid men också deras hälsa och tandhälsa. Barns utsatthet är ett tema som återkommer i forskning på alla fakulteter och där olika aspekter kan belysas i gemensamma projekt. Ett annat gemensamt intresseområde som hänger intimt samman med välfärds- och demokratifrågorna är utanförskap och innanförskap. Här finns ett intresse för inkluderande respektive exkluderande praktiker, och de maktaspekter som rör dessa, inom skola och fritidsverksamhet såväl som i samhället i stort. Frågor om utanförskap kan också kopplas till hälsoaspekter, risk för kriminalitet, frustration, våld, missbruk och misslyckad skolgång. Historiska perspektiv på välfärdsstatens framväxt och välfärdbyggets betydelse för barns uppväxtvillkor och framtidsbilder är ett tema som kan kopplas till maktaspekter och frågor om normering, disciplinering och reglering av barndom.
De ämnesdidaktiska projekt som tagits med i kartläggningen illustrerar också behovet av samarbete mellan olika delar av högskolan. Projekten håller sig inte inom klassrummets fyra väggar utan anlägger ett tydligt samhälls- och förändrings-perspektiv. En gemensam utgångspunkt för projekten är att det som händer i ett klassrum inte kan förstås isolerat utan måste kopplas till förhållanden i samhället och familjen, till kamratrelationer och inte minst till de skillnader i förut- sättningar för skolframgång som skapas genom skolans förhållningssätt till barn från olika sociala miljöer. En gemensam nämnare är att de frågor som ställs inte kan besvaras inom en snävt ämnesdidaktisk ram utan måste förbindas med sociala, kulturella och politiska frågor. För att kunna förstå de komplexa processer som pågår i ett klassrum och finna svar på de ämnesdidaktiska frågorna behövs ett tvärvetenskapligt angreppssätt, vilket öppnar upp för ett samarbete med forskare från andra fält än skolans. De genomgripande förändringar, sociala, kulturella och teknologiska, som skett i samhället de senaste decennierna har fått konsekvenser för ungas uppväxtvillkor och framtida möjligheter och involverar på olika sätt också deras identitetsutveckling och lärande. Olika skolämnens relation till det mångkulturella samhällets utmaningar behöver beforskas. Andra exempel på angelägna områden för ämnesdidaktisk forskning som öppnar upp för samarbete över institutions- och fakultetsgränser är relationen mellan fritids- och skolkultur, ungdomar och medier, hur ojämlika förhållanden i samhället reproduceras genom skolämnens utformning, demokratifrågor och frågor om inkludering respektive exkludering med koppling till skolan och dess kultur, värderingar och makthierarkier samt hur skolämnen påverkas av den medieteknologiska utvecklingen.
Det finns ingen klart utstakad väg för nätverket men de intervjuade lyfter flera framtida möjligheter. Konferensen
Children and Youth in Transition som hölls i oktober 2010 beskrivs av de intervjuade som en stor framgång för
nät-verket och fler konferenser lyfts som en möjlighet att stärka nätnät-verket framöver och också vidga det, både nationellt och internationellt. Nätverket som mötesplats för frågor om barndom och ungdom i förändring behöver stärkas genom en tydligare organisation och ett tydligt ledarskap för den fortsatta verksamheten. Ett annat förslag är att sprida den kunskap som hittills genererats inom nätverket, till exempel genom publicering av en antologi med artiklar på temat Barndom och ungdom i förändring. De samarbeten som inletts behöver formuleras i konkreta forskningsansökningar. Nätverkets fortsatta ambition är att utveckla en stark forskningsmiljö som tar sin utgångspunkt i forskning om barndom och ungdom i förändring och som också är knuten till de professionsutbildningar på Malmö högskola där BUiF:s intresse-områden utgör centrala beståndsdelar.
