Det är inte detsamma i Sverige

SAMHÄLLE–KULTUR– IDENTITET

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Det är inte detsamma i Sverige

En kvalitativ studie om flyktingar från Kosovo och deras användning av sociala nätverk i arbetsmarknadsintegration

It is not the same in Sweden

A qualitative study about refugees from Kosovo and their use of social networks in labor market integration

Adelina Asani

Mirjeta Rustemi

Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp Examinator: Elin Ennerberg

2 Handledare: Ange handledare

3

Sammanfattning

Föreliggande studie fokuserade på att skapa en förståelse för hur kosovoalbaner som immigrerade till Sverige under 1990-talet använde sig av sociala nätverk. Syftet var att undersöka hur flyktingar som var bosatta i Sverige under en längre tid nyttjade sitt sociala nätverk för att integrera sig på arbetsmarknaden.

Underkategorierna som undersöktes var genus och utbildningsbakgrund. En kvalitativ metod tillämpades i form av semistrukturerade intervjuer med åtta kosovoalbaner varav två män och två kvinnor var högutbildade och två män och två kvinnor lågutbildade.

De teoretiska utgångspunkterna som användes i analysen var brytpunkt av Hodkinson och Sparkes, Bourdieus teori om socialt kapital samt Putnams begrepp sammanbindande och överbryggande socialt kapital.

Resultatet visade att majoriteten av intervjupersonerna inte kände någon när de kom till Sverige och att det första kontaktskapandet skedde på flyktingläger vilket bidrog till känslomässigt stöd.

Hur informanterna fick sina arbeten varierade då vissa inte använde sig av sociala nätverk utan tog hjälp av Arbetsförmedlingen eller sökte arbeten själva. Det framkom dock att nästan alla informanter använde sig utav nätverk minst en gång. De tillämpade sociala nätverk på olika nivåer men det pekade ändå på positiva resultat vilket ledde till anställning. Informanternas nätverk bestod främst av chefer, kollegor, kurskamrater och vänner. Informanterna ansåg inte att genus hade någon större inverkan på deras nätverk. Beroende på vilken utbildningsbakgrund de hade så bestod även deras nätverk av personer med liknande utbildningsbakgrund.

4

Abstract

The study focused on creating an understanding of how Kosovo Albanians who immigrated to Sweden during the 1990s used social networks. The purpose was to investigate how refugees who have been living in Sweden for a longer amount of time utilized social network to integrate into the labor market.

The subcategories that were examined were gender and educational background. A qualitative method was applied in the form of semi-structured interviews with eight Kosovo Albanians, of which two men and two women were highly educated and two men and two women were low educated.

The theoretical concepts used in the analysis were turning points by Hodkinson and Sparkes, Bourdieu’s theory of social capital and Putnam’s concept of bridging and bonding social capital. The results indicated that most of the informants did not know anyone when they came to Sweden and that their first contact making took place at refugee camps which provided them with emotional support.

How they got their jobs varied because some did not use social networks but rather took help from the employment service or sought jobs themselves. However, it turned out that almost all informants used network at least once. They made use of social networks at different levels, but the results were positive because it led to employment. The informants' networks consisted mainly of managers, colleagues, classmates, and friends. The informants did not consider that gender had a major impact on their network. Depending on their educational background, their network also consisted of people with similar educational backgrounds.

5

”En kosovoalbansk flykting frågar: Varför man har flytt är ingenting

man kan sätta ord på någonsin. Räcker det inte med detta: att man har

6

Förord

Författandet av arbetet har skett genom att vi först diskuterat innehållet och därefter påbörjat skriva olika delar enskilt men slutligen återgått till att förbättra arbetet tillsammans.

Vi vill tacka våra informanter som ställt upp och på så sätt gjort det möjligt för oss genomföra studien. Vi vill även tacka vår handledare, Peter Gladoic Håkansson för att vi fick ta del av hans projekt MILNET och för all berikande kunskap och idéer han har bidragit med. Därtill vill vi säga tack till Qendresa Jonuzi och Vjollca Berani som gett oss förslag om förbättringsmöjligheter. Sist vill vi tacka våra föräldrar för allt stöd.

7

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 9 1.1 Syfte ... 10 1.2 Frågeställningar ... 11 1.3 Avgränsningar ... 11 1.4 Centrala begrepp ... 12 1.5 Disposition ... 12 2. Tidigare forskning ... 13 2.1 Sociala nätverksformationer ... 13 2.1.1. Investering i länkbildning ... 14 2.2 Proceduren av arbetsmarknadsintegration ... 14

2.2.1. Möjligheter inom nätverket ... 15

2.3 Förbindelser med fokus på genus ... 16

2.4 Att vara högutbildad ... 17

2.5. Sammanfattning ... 17

3. Teoriförankring... 19

3.1. Careership ... 19

3.1.1. Brytpunkt ... 19

3.2. Bourdieus teori om kapital ... 20

3.2.1. Socialt kapital ... 20

3.3. Sammanbindande och överbryggande socialt kapital ... 21

4. Metod ... 21 4.1 Metodval ... 22 4.2. Urval ... 22 4.3 Presentation av informanter ... 23 4.4 Datainsamling ... 23 4.5 Metoddiskussion ... 24

8

4.6 Analysmetod ... 25

4.7 Etiska ställningstaganden ... 26

5. Resultat och analys ... 26

5.1 Migration ... 27

5.1.1 Nätverk under migration ... 27

5.1.2. Sammanfattning ... 28

5.1.3 Analys: Att börja om från början ... 29

5.2 Arbetsmarknadsintegrering ... 30

5.2.1 Första jobbet ... 30

5.2.2 Nätverk efter första jobbet ... 31

5.2.3. Sammanfattning ... 33

5.2.4. Analys: Att få jobb... 34

5.3 Betydelsen av genus i nätverk ... 36

5.3.1. Sammanfattning ... 37

5.3.2. Analys: Genus och nätverk ... 37

5.4 Utbildningsbakgrund ... 38

5.4.1. Nätverkets utbildningsbakgrund ... 39

5.4.2. Sammanfattning ... 40

5.4.3 Analys: Att vara hög- eller lågutbildad ... 40

6. Diskussion ... 42

6.1. Förslag på vidare forskning ... 44

Referenser ... 45

9

1. Inledning

Under 1990-talet immigrerade cirka 100,000 personer till Sverige från forna Jugoslavien på grund av olika faktorer som krig, terror och etnisk rensning. Bland dessa fanns tusentals kosovoalbaner (Migrationsverket 2020).

Flyktingars mentala beredskap är inställt på att de flyr från något snarare än att de flyr till något (Franzén 2001, 100). Vanligtvis ligger deras fokus i hemlandet och hur de ska ta sig därifrån vilket resulterar i att de inte riktigt tänkt på hur de ska klara sig i det nya landet (ibid.). I värdlandet däremot så riktas fokuset till integration på så sätt att de behöver anpassa sig till ett nytt samhälle, nytt språk samt försöka ta sig in på arbetsmarknaden.

Forskning manifesterar att det är i hög grad problematiskt för flyktingar att få arbete i jämförelse med de som invandrar för att söka arbete eller studera. Trots en långsam start för flyktingar från forna Jugoslavien som immigrerade under 1990-talet så visade det sig att de lyckades etablera sig ganska väl på arbetsmarknaden (Joyce 2017, 46–47).

Sociala nätverk kan ha en mycket betydande roll i individers möjligheter att få jobb. ”Sociala kontakter är ofta den länk som för samman arbetssökande och arbetsgivare. Saknas sociala kontakter är avståndet stort mellan den sökande och arbetsgivaren” (Sjögren & Zenou 2007, 24).

Att ha tillträde till sociala nätverk och mer specifikt nätverk som består av bra värden har en inverkan på så sätt att de aktörer som tillhör nätverken kan ge information om jobbmöjligheter samt vara ansenliga referenser vid jobbansökningar (Eriksson 2011, 293). Ett snävt informellt nätverk med få personer som för vidare information om jobb resulterar i att sannolikheten att finna potentiella jobbmöjligheter minskar på grund av att jobben inte synliggörs. Vanligtvis har en individ med en veklig position på arbetsmarknaden ett nätverk som också består av personer med svaga positioner på arbetsmarknaden (Sjögren & Zenou 2004, 25).

”Outsiders” innebär individer som upplever svårigheter i att kunna etablera sig på arbetsmarknaden på grund av ett svagt nätverk (ibid.). Eriksson (2011, 295) menar att nätverk är viktigt men att det är mer sannolikt att invandrare inte har lika bra förekomst till de informella

10

nätverken som öppnar dörrarna för flertal jobb. På så sätt är det mer troligt att deras chanser att upptäcka kvalificerade jobb försvagas (ibid.).

Målet med studien är att undersöka förhållandet mellan sociala nätverk och flyktingarnas process för arbetsmarknadsintegration. Studien är en del av forskningsprojektet MILNET (Migrants’ Labour Networks) vars avsikt är att undersöka migranters från forna Jugoslaviens nätverk. Fokuset kommer ligga på kosovoalbaner som kom till Sverige under 1990-talet. Kosovo var det fattigaste landet i den jugoslaviska federationen med lägst inkomster, högst arbetslöshet och flest analfabeter vilket gör att det är intresseväckande att studera just denna grupp (Goes & Samuelsson, 1990). Utöver detta så har vi föräldrar och släktingar från Kosovo som immigrerade till Sverige under 1990-talet och fått genomgå processen av arbetsmarknadsintegration. På så sätt är vi bekanta med området men finner ett intresse för att lära oss mer. Slutligen, så talar vi båda albanska vilket kan upplevas vara underlättande för informanterna då det ger dem möjligheten att kunna uttrycka sig på sitt eget språk.

Studien är relevant för studie- och yrkesvägledare då yrket har en central roll i människors etablering i det svenska samhället och att en stor andel av de som söker vägledning är personer i migration som är ute efter att forma en framtid i ett nytt samhälle (Sundelin 2015, 14). Dess givande kunskap kan vara ett hjälpmedel med tanke på att det ger en bättre förståelse för hur immigranters, mer specifikt, flyktingars process i arbetsmarknadsintegration kan se ut. Både Sundelins (2015) doktorsavhandling och Dresch & Lovéns (2003) studie pekar på att studie- och yrkesvägledare upplever deras färdigheter i att kunna bemöta vägledningssökande med migrationsbakgrund som bristande samt att möten kan upplevas som främmande.

1.1 Syfte

Syftet med studien är att undersöka hur flyktingar som varit bosatta i Sverige under en längre tid använt sig av sociala nätverk för att integrera sig på arbetsmarknaden. Fokuset ligger på processen de genomgått från att komma som flykting till vart de befinner sig idag.

11

1.2 Frågeställningar

För att uppnå studiens syfte kommer följande frågeställningar att användas:

- Hur har kosovoalbaner som kom till Sverige under 1990-talet använt sig av sociala nätverk för att integrera sig på arbetsmarknaden?

- Hur har deras nätverk sett ut när de kom till Sverige och vilka förändringar har uppstått?

- Vilken påverkan har utbildningsbakgrund samt genus haft i processen?

1.3 Avgränsningar

Kosovoalbaner som var runt 20–35 åldern när de kom till Sverige kommer vara centrala för föreliggande studie. Avgränsning är till för att fokuset ska ligga på de som är uppväxta i Kosovo då omständigheterna kan skilja sig åt i jämförelse med de som kom hit i yngre ålder. Det ger även möjligheten att utgå från individer som har genomgått processen av arbetsmarknadsintegration i Sverige en längre period utan att ha gått i pension i de tidigare stadierna. Kategorierna som kommer analyseras är utbildningsbakgrund samt genus. Anledningen till att de två kategorierna och inte andra preferenser eller socioekonomiska bakgrunder ligger i fokus beror på att arbetet inte ska bli för omfattande samt av ett intresse att undersöka om det finns skillnader i hur män och kvinnor som migrerat använder sig av sociala nätverk. Vi känner personligen heller inte många högutbildade kosovoalbaner som immigrerade till Sverige under 1990-talet och vill därför veta mer om vilken påverkan utbildningsbakgrund haft. När det kommer till utbildningsbakgrund så undersöks endast lågutbildade samt högutbildade vilket inte inkluderar de som påbörjat en utbildning i Kosovo men inte kunnat fullfölja den med avsikten att kunna särskilja mellan utbildningsbakgrunderna mer tydligt. Med högutbildade personer menar vi de som fullgjort en högre utbildning i hemlandet. Tanken är att vi på så sätt ska kunna undersöka vilken betydelse utbildning från ett annat land kan ha haft i processen.

12

1.4 Centrala begrepp

Flyktingar: Flyktingkonventionen, svensk lag och EU-regler kategoriserar flyktingar som de

individer som har bevisliga motiv till att de känner en fruktan för förföljelse vilket kan bero på ”ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning, kön, sexuell läggning eller tillhörighet till viss samhällsgrupp” (Migrationsverket 2020; Franzén 2001). Förföljelsen kan antingen orsakas av hemlandets myndigheter men även vara ett resultat av att landets myndigheter inte förmå sig eller är villiga att ge skydd till utsatta individer eller grupper (Migrationsverket, 2020).

Socialt nätverk: Ett socialt nätverk är en social struktur som kan beskrivas som noder som

förbinder antingen en eller flera relationer. Noder definieras som ”de enheter som är kopplade till de relationer vars mönster vi studerar”. Med noder menas vanligtvis personer eller organisationer men det är dock möjligt att noder kan kategoriserar som alla sorters enheter så länge de kan förbindas till andra enheter (Scott & Carrington 2014, 21)

1.5 Disposition

Arbetet består av sex kapitel som är indelade i följande: Inledning, Tidigare forskning, Teoriförankring, Metod, Resultatanalys och Diskussion. Kapitel två behandlar tidigare forskning om hur flyktingar formar sociala nätverk, hur de integrerar sig på arbetsmarknaden samt vilken roll genus och utbildningsbakgrund har i processen. I kapitel tre, teoriförankring, beskrivs teorier och begrepp som valts ut för att analysera det empiriska materialet vilket är brytpunkt, socialt kapital samt sammanbindande och överbryggande socialt kapital. I fjärde kapitlet redogörs metoden genom en beskrivning av metodval, urval, presentation av informanter, datainsamling, analys och etiska ställningstaganden. Femte kapitlet redovisar vi både resultat och analys genom olika teman vilket är migration, arbetsmarknadsintegrering samt genus och utbildningsbakgrund. Kapitel sex som är studiens sista kapitel består av en diskussion där vi diskuterar resultatet och ger förslag på vidare forskning.

13

2. Tidigare forskning

I avsnittet presenteras tidigare forskning som har hittats på basis för att uppfylla föreliggande studies syfte samt besvara frågeställningarna vilket är följande: Sociala nätverksformationer, processen av arbetsmarknadsintegration samt genus och utbildningsbakgrund.

2.1 Sociala nätverksformationer

Flyktingar har ett snävt socialt nätverk när de bosätter sig i värdlandet vilket resulterar i att stödet de får från andra människor är relativt litet. Nätverkets storlek har även en påverkan på deras möjligheter att kunna integrera på arbetsmarknaden då förbindelserna är ett sätt att få förekomst till både information och anställning vilket kan upplevas som begränsande för flyktingar. Sättet de agerar på för att reducera problemet är genom att fästa större vikt vid att generera sociala förbindelser (Campion 2018, 9).

Epstein och Heizler-Cohen (2016) redogör en så kallad formell ram för att visa tänkbara nätverksformationer immigranter har. När immigranter ankommer till värdlandet så är ett viktigt ställningstagande som måste tas vem de bibehåller kontakt med (Epstein & Heizler-Cohen 2016, 1). På grund av att det ofta uppstår en kontrast i både språk och seder i jämförelse med inrikes födda så är det mer troligt att de grupper som befinner sig i samma krets bildar länkar med varandra snarare än att det sker mellan olika grupper. Det är möjligt att förbindelser skapas mellan immigranter och inrikes födda men en immigrant är dock mer fallen åt att bilda sig en länk med migranter som kommer från samma ursprungsland (Epstein & Heizler-Cohen 2016, 3).

Att vara flykting kan skapa en exkluderande känsla ur ett socialt perspektiv. För en flykting som nyligen ankommit till värdlandet kan det sociala stödet i form av personer som delar liknande egenskaper upplevas som en trygghet då de befinner sig i en ny och oklar omgivning (Correa-Velez, Gifford & Barnett 2010, 1399). Vilka förbindelser de är mer benägna att ansluta sig till är likheter i form av olika kännetecken som kön, etnicitet, ras, nationalitet alternativt språk. Dessa kännetecken kan resultera i att flyktingars sociala nätverk blir ensartade på så sätt att det sker en

14

avskildhet från människor med andra egenskaper som exempelvis har en annan etnicitet (Campion 2018, 9).

Drever och Hoffmeister (2008, 429) menar istället att flyktingar brukar sociala nätverk med inställningen att förse sig med kunskap om arbetsmarknaden samt för att öka deras anställningsmöjligheter.

2.1.1. Investering i länkbildning

Länken som finns mellan en nykomling och en tidigare migrant har sina fördelar men är något som visar sig gynna nykomlingen i större grad (Epstein & Heizler-Cohen 2016, 5). Beroende på hur mycket båda parterna investerar i länken kommer det styra hur stark den förblir vilket i sig har en påverkan på förmånerna som kan utvinnas från relationen. Det vill säga, ju starkare länken är ju större möjlighet har parterna att ta del av varandras nätverk (ibid.).

Det finns en skillnad i länkbildningen mellan en nykomling och de senare samt tidigare migranterna. Länkbildningen mellan en nykomling och en senare migrant har en större sannolikhet att hålla sig stark vilket inte är fallet när det kommer till de tidigare migranterna. Det kan dock vara mer främjande för nykomna att ta del av förmånerna de får från länken med tidigare migranterna än vad de gör med de som kom senare (Epstein & Hiezler-Cohen 2016, 11).

2.2 Proceduren av arbetsmarknadsintegration

Många flyktingar har haft vällyckade karriärer i sina hemländer men efter deras ankomst i värdlandet så underskattas deras förmågor. Detta underskattande medför att de genomgår en svårare process för att integrera sig på arbetsmarknaden med mindre möjligheter och ekonomiska svårigheter (Campion 2018, 8). Detta i sig påverkar dem även om de skulle visa sig vara mer utbildade i relation till andra invandrargrupper (Campion 2018, 9)

Tillgång till information gällande arbetsmarknaden påverkas av individens sociala nätverk vilket är anledningen till att det finns framstående skillnader i varierande typer av nätverk. En anledning är att många jobb förordnas med hjälp av informella sökkanaler och när utrikesfödda använder sig

15

av sådana kanaler när de söker arbeten gör att det kan finnas avvikelser i deras tillgångar och kvalitet av sociala nätverk (Ioannides & Loury 2004, 18). Detta visar på att flyktingars situation blir mer komplicerad på grund av att deras insikt om hur arbetsmarknaden fungerar inte är tillräcklig (Campion 2018, 9).

2.2.1. Möjligheter inom nätverket

Colic-Peisker och Tilbury (refererad i Campion 2018, 9) menar att flyktingars nätverk inramas utifrån de möjligheter som finns inom nätverket. De beskriver att ett sådant kluster av arbetare med liknande etniciteter i somliga branscher eller företag kallas för ”etnisk sysselsättning” och brukar utmärkas normalt sätt av att arbetarna har låg status och låg lön.

Åslund, Hensvik och Nordström Skans (2013) visar på att variation i tillgångar som finns i de sociala nätverken är en faktor som påverkar hur chefer väljer att anställa personer. Studien indikerar att chefer har en tendens att rekrytera individer med en liknande bakgrund som de själva vilket beror på effektivitetsskäl (Åslund, Hensvik & Nordström Skans 2013, 28). På så sätt är det vanligt att utrikesfödda chefer anställer de som är utrikesfödda samtidigt som inrikes födda chefer anställer de som är inrikes födda. Författarna poängterar även att både anställda och chefer har en variation i sitt nätverk beroende på om de är inrikes eller utrikesfödda vilket gör att de också efterlyser arbetskraft i varierande grupper. En anledning till detta är att chefer kan vara mer bekanta med personer som har samma bakgrund som de själva samtidigt som de kan uppleva att det är svårt att välja ut personer med en annan bakgrund (Åslund, Hensvik & Nordström Skans 2013, 25).

Alden och Hammarstedt (2014, 20) menar att beroende på om man är anhöriginvandrare eller flykting så finns det en tidsmässig skillnad i processen för att etablera sig på arbetsmarknaden. Detta beror på att man som anhöriginvandrare kan ta hjälp av anhörigas sociala nätverk vilket i sig ökar chansen för att få jobb. Deras resultat framlägger att anhöriginvandrare i större utsträckning får jobb snabbare än vad flyktingar gör (ibid.).

16

2.3 Förbindelser med fokus på genus

Flap och Völker (2004, 35) menar att alla inte delar lika mycket socialt kapital vare sig det gäller båda könen eller var för sig inom olika yrken.

De beskriver även att män är mer fallna för att skapa förbindelser med män och kvinnor med kvinnor. Även om alternativet ges så ger människor företräde åt att samverka med personer av samma kön. Vad som främst gör att de motsatta könen skapar kontakt med varandra beror på arbete och familjeliv. Dessa faktorer resulterar i att de befinner sig i samma kontext och på så sätt skapar förbindelser sinsemellan (ibid.).

En av skillnaderna som råder mellan könen är att män har i viss omfattning en mer medverkande roll i andras nätverk än vad kvinnor visar sig göra. Den bakomliggande orsaken är att de givna omständigheterna gör att män har större möjlighet att både träffa och skapa kontakter med fler och olika typer av människor (Flap & Völker 2004, 36).

Nawyn (refererad i Campion 2018, 11) menar att flyktingar anpassar och fogar sig i arbeten som mer sannolikt lämpar sig till utmärkande egenskaper om kön istället för potentialer de personligen har. Det är alltså de yttre omständigheterna, det vill säga deras sociala roll som mer eller mindre styr hur de inrättar sig vid arbeten.

Colic-Peisker & Tilbury (2003, 85) understryker att det är svårare för män att vara arbetslösa än vad det är för kvinnor då de får erhålla konfrontationer i större grad. Anledningen till detta är att kvinnan fortfarande har kvar sin roll i hemmet medan mannen förlorar sin försörjningsroll vilket leder till låg prestige.

Forskning pekar på att processen för att flyktingkvinnor ska integrera sig på arbetsmarknaden inte är alltför lång med anledningen att det finns möjlighet att få arbete inom kvinnodominerade yrken som städning medan män har möjlighet att få arbeten inom fabrik, bygg och jordbruk (Correa-Velez et al., 2013, refererad i Campion 2018, 11). Strävandet efter hastiga anställningar kommer alltså leda till att respektive kön kommer tillsättas så kallade könsarbeten vilket är orsaken bakom ett reproducerande på arbetsmarknaden.

17

2.4 Att vara högutbildad

Utbildning har en verkan på individens möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Men för att kunna utnyttja utbildningen krävs det att den först erkänns. Dilemmat är inte riktigt något som uppstår när det handlar om utbildning som erhållits i Sverige utan snarare när det gäller utbildning som erhållits utrikes. Motivet bakom detta är dels att utbildning från utlandet kan ”skicka ut olika signaler till potentiella arbetsgivare” (Dahlstedt & Bevelander 2010, 159).

De invandrargrupper som har granskats i Dahlstedts och Bevelander (2010, 177) har olika ställningar både när det kommer till varierande utbildningsnivåer och utbildningsformer på så sätt att de verkar olika på arbetsmarknaden. Generellt sätt så ger högre utbildning en större chans till anställning men vilken typ av utbildning som individen har måste även uppmärksammas, speciellt på universitetsnivå.

Håkansson och Nilsson (2018,12) visar på att de som är högutbildade är i större grad mer dragna till att utnyttja formella källor än de kontakter som finns i deras nätverk i jämförelse med lågutbildade. Det framgår i deras resultat att 31% av respondenterna som hade en lägre utbildningsbakgrund använt sig av sociala nätverk för att få jobb medan högutbildade endast låg på 22% (Håkansson & Nilsson 2018, 13). Detta kan bero på att jobb som kräver en högre utbildningsbakgrund har ett fokus riktat mot kompetenser och kvalifikationer vilket gör att de inte tillsätts med hjälp av nätverk (ibid.).

2.5. Sammanfattning

När flyktingar bosätter sig i ett nytt land och måste börja om från början så påverkar det även det deras sociala nätverk vilket gör att det blir svårare för dem att få arbete. Detta är en anledning till att de väljer att fokusera på att skapa nya kontakter. Flyktingar vänder sig främst till personer med liknande bakgrund då detta kan ge en uppmuntrande känsla i en osäker miljö eller för att fokus på kontaktskapande används som en strategi för att öka möjligheterna att få jobb.

18

För en anhöriginvandrare går proceduren för att etablera sig på arbetsmarknaden fortare än vad det gör för en flykting på grund av att anhöriginvandrare har möjligheten att ta hjälp av den anhöriges nätverk.

Det är vanligare att respektive kön skapar förbindelser med personer av samma kön. Män visar sig dock ha en mer medverkande roll i andras nätverk än vad kvinnor gör.

Flyktingars förmågor och tidigare erfarenheter är något som inte alltid värderas tillräckligt i värdlandet. Detta gäller även utbildning då tidigare utbildning kan värderas olika.

En faktor till att högutbildade inte alltid kan använda sig av nätverk trots att de har ett förklaras med att de jobb de söker inte värderas efter nätverk utan snarare deras kompetenser och kvalifikationer.

De tidigare forskningarna som presenterats relateras till vår studie på så sätt att de kan ge en bild av nätverkets betydelse och begränsningar för flyktingar men även hur de faktiskt formar nätverk och vilka motiv som står bakom valen. Artiklarna ger även en förklaring på hur nätverk har en betydelse beroende på vilket kön de tillhör och hur detta i sig kan påverka deras möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Det beskriver även varför utbildningsbakgrund har en varierande effekt i hemlandet gentemot värdlandet samt varför det finns individer som har en högre utbildning och tillgång till nätverk men som ändå inte kan få arbete.

19

3. Teoriförankring

I följande avsnitt beskrivs de teorier som har valts ut för att kunna analysera materialet. Relevant teori har valts för att besvara studiens frågeställningar och uppnå syftet. Begreppet brytpunkt från Careership teorin av Hodkinson och Sparkes används i syfte för att få en bättre förståelse för hur förändringar som uppstått i informanternas liv påverkat deras sociala nätverk och i sin tur arbetsmöjligheter. Bourdieus teori om socialt kapital nyttjas med avsikten att undersöka vilka tillgångar informanterna haft i sitt sociala nätverk och hur de kunnat använda sig av dessa. Slutligen används Putnams begrepp sammanbindande och överbryggande socialt kapital för att få en förståelse för hur de mer specifikt använt sig av socialt kapital.

3.1. Careership

Careership är en sociologisk teori vars fokus ligger på samverkan mellan sociala strukturer och individer under karriärvalsprocessen (Hodkinson & Sparkes, 1997).

3.1.1. Brytpunkt

Hodkinson och Sparkes (1997, 39) beskriver att en brytpunkt påverkar och förändrar individens identitet. Careership teorin består av tre typer av brytpunkter vilket är: strukturella, frivilliga och påtvingade. En strukturell brytpunkt tar plats när en omställning sker på grund av bestämda yttre strukturer vilket kan till exempel innebära att man går i pension. Innan omställningen väl sker är individen insiktsfull om att den kommer äga rum. En frivillig brytpunkt inleds av att ett beslutsfattande sker på egen hand på grund av personliga faktorer som haft en inverkan i valet. Det kan innebära att en person som redan är anställd väljer att säga upp sig för att söka sig ett nytt jobb. En påtvingad brytpunkt initieras av företeelser som individen i fråga om inte har möjlighet att

20

påverka (ibid.). Att få en allvarlig skada resulterar i att en påtvingad brytpunkt sker då möjligheten att jobba inte finns där för stunden vilket individen inte kan kontrollera.

En brytpunkt sker i många fall inte på egen hand utan tillsammans med en eller två av de andra brytpunkterna. Hur brytpunkterna påverkar individers identiteter varierar och kan även upplevas olika (Hodkinson & Sparkes 1997, 40).

3.2. Bourdieus teori om kapital

Broady (2002, 53) beskriver att ”kapital är det mest centrala bland Bourdieus begrepp”. De typer av kapital som Bourdieu beskriver är ekonomiskt, socialt, kulturellt och symboliskt. Värdet av kapitalarter beror på hur betydelsefulla kapitalen är i de områden där de kan utnyttjas (Bourdieu, 1992, 98). Bourdieu (1992, 99) jämför två personer som har lika mycket kapital men olika mycket av kapitalarterna vilket pekar på att deras positioner inte är likställiga. För att ett kapital ska ses som en tillgång och kunna utnyttjas så måste det först tillsättas ett värde (Broady 2002, 58).

3.2.1. Socialt kapital

Socialt kapital syftar på de sociala tillgångarna som personer inom ett nätverk bär med sig. Detta sker genom förbindelser inom det sociala nätverket som betraktas vara resurser i form av släktrelationer, vänskapsband eller personkontakter (Broady 2002, 56). Volymen på det sociala kapitalet beror på hur stort nätverk individen innehar och hur produktivt det kan utnyttjas.

Socialt kapital baserar sig som tidigare nämnt på tillgångar som består av ekonomiskt, kulturellt eller symboliskt kapital på så sätt att när de erkänns i grupper så medför de ett värde som kan utnyttjas (Bourdieu 1986, 21). Vilken nivå av ekonomiskt, kulturellt och/eller symboliskt kapital som individen besitter beror även på vilken samhällsklass man tillhör då de som är mer priviligierade innehar mer kapital vilket kan användas i utbyte mot ett annat kapital (Bourdieu 1986, 23).

Uppstår motsättningar inom den sociala strukturen som exempelvis kontrasten mellan rika och fattiga så omvandlas det till socialt kapital. Detta har därefter en påverkan på de sociala

21

relationerna. Det kan även vara omvänt, det vill säga att en individ som har en större mängd socialt kapital kan gynnas i andra former av kapital (ibid.).

Formationen av individens institutionaliserade nätverk är inget som förekommit utan anledning utan har snarare skapats som en investeringsstrategi trots att det kan ha hänt medvetet eller omedvetet av individen eller kollektivt. Detta med anledning till att de sociala relationerna ska vara användbara i lång eller kort sikt och medföra nytta (Bourdieu 1986, 22).

3.3. Sammanbindande och överbryggande socialt kapital

Putnam (2006) delar upp socialt kapital i sammanbindande och överbryggande kapital, till grund av att socialt kapital innefattar ett nätverk innehållande relationer mellan individer som delar normer och tillit. Sammanbindande socialt kapital finns inom homogena grupper där utomstående individer och grupper exkluderas. Tilliten och sammanhållningen är genomträngande samtidigt som det inte bildas någon gemenskap med andra grupper och individer. Sammanbindande socialt kapital baserar sig oftast på likheter som etnicitet, kön, eller andra sociologiska nischer. Dess starka sida hävdas vara ömsesidigheten inom nätverket som bidrar till psykologiskt och socialt stöd vilket gör att individen klarar sig hyggligt snarare än att utvecklas och kliva uppåt (Putnam 2006, 22).

Överbryggande socialt kapital omfattar heterogena grupper som inkluderar andra grupper och individer. Putnam (2006, 23) anser att gemenskapen inte är särskilt stark och att banden är svaga mellan individerna. Överbryggande socialt kapital är mer öppet för individer utifrån vilket gör att det inte behöver finnas någon sorts sammanhållenhet sinsemellan. Dess starka sida är informationsspridningen och de öppnade möjligheterna och mångfald som uppkommer vid denna dimension. Det betraktats vara mer lämpligt för en arbetssökande att ha kontakter inom det överbryggande sociala kapitalet trots att det leder till svagare band. Detta med grund i att värdet av mångfalden och variationen av olika sorters nätverk som inkluderas gynnar individen (ibid).

22

I detta avsnitt redogörs den metod och metodologi som har använts i studien.

4.1 Metodval

Vi anser att en kvalitativ metod lämpar sig bäst då fokuset ligger på migranternas personliga upplevelser. En kvalitativ metod handlar mer om att förstå sig på ord snarare än att förstå sig på siffror (Bryman 2018, 454). Detta innebär att intentionen med undersökningen inte går ut på att kvantifiera det empiriska materialet (Larsen 2009, 22). Eftersom tanken är att skapa sig en uppfattning om separata företeelser så kan man med hjälp av tillgång till mer detaljerad information tolka hur beteende i en social situation uppstår (Bryman 2018, 480).

Intervjuerna är semistrukturerade vilket innebär att en intervjuguide använts som är delvis strukturerad men som samtidigt ger möjligheten till anpassning genom att exempelvis göra ändringar i frågornas ordningsföljd eller att kunna ställa följdfrågor (Bryman 2016, 832). Detta ger även intervjupersonen chansen att ha en verkan på innehållet i större sträckning (Alvehus 2013, 83).

4.2. Urval

Utgångspunkten som används för att få fram vårt urval är ett bekvämlighetsurval som kallas för snöbollseffekten. Detta innebär att man använder sig av kontaktpersoner för att nå fram till ytterligare personer. Man tar på så sätt hjälp av andras nätverk vilket förenklar processen av att hitta passande intervjupersoner (Alvehus 2013, 68).

För att förhålla oss till studiens syfte så omfattar vårt urval kosovoalbaner som kommit till Sverige under 1990-talet. Vidare är kriterierna att urvalet ska bestå av både män och kvinnor samt lågutbildade och högutbildade för att kunna undersöka kategorierna genus och utbildningsbakgrund. Vi utgår från fyra män varav två är lågutbildade och två högutbildade samt

23

fyra kvinnor varav två är lågutbildade och två högutbildade för att kunna få en variation i variablerna.

4.3 Presentation av informanter

Nedan beskriv de åtta informanter som har deltagit i studien. De har tilldelats fiktiva namn för att de ska garanteras anonymitet.

Kön Flyktingsår Ålder vid immigration

Emigrerade med

Utbildningsbakgrund

1. Zana Kvinna 1992 28 år Man och barn Grundskola

2. Floriana Kvinna 1992 23 år Man och barn Grundskola

3. Blerta Kvinna 1992 26 år Man Universitetsutbildning - jurist

4. Arta Kvinna 1992 30 år Man och barn Högre gymnasial utbildning - barnmorska

5. Agim Man 1992 21 år Släktings fru Grundskola (ofullständig gymnasialutbildning)

6. Blerim Man 1992 20 år Ensam Gymnasialutbildning

7. Diar Man 1992 29 år Fru och barn Högskuleutbildning - ekonomi

8. Valmir Man 1992 36 år Fru och barn Högskoleutbildning -geografilärare

4.4 Datainsamling

Vi började först med att höra av oss till vänner och familj för att fråga om de kände någon som passade in i vårt urval. Vi kontaktade därefter personer vi fick förslag om. Detta resulterade i att

24

vi även kunde hänvisas vidare av de personer vi kontaktat men som inte visade sig nå upp till urvalskriterierna.

I sökandet av informanter så presenterades syftet, vad vi söker och vem vi är. De som passade in i urvalet och var villiga att ställa upp bokades in på intervju efter deras önskemål. Intervjuerna genomfördes via telefon och samtliga spelades in med ljudupptagning på en annan telefon. Vi fullföljde totalt åtta intervjuer som varade mellan 20–60 minuter. Sex av åtta intervjuer genomfördes på albanska. Bouakaz (2007, 118) beskriver att intervjuer som sker på intervjupersonernas förstaspråk kan förenkla deras möjligheter att uttrycka sig ohindrat. En av intervjupersonerna i hans studie säger följande: ”Jag måste hålla mig till arabiska. Åtminstone vet jag då vad jag säger” (ibid.).

Efter intervjuerna bearbetades och transkriberades det som framkommit från albanska till svenska.

4.5 Metoddiskussion

En kvalitativ metod ger författaren mer frihet att kunna göra egna tolkningar och välja vad som ska iakttas och beskrivas. Detta resulterar i att det kan finnas varierande åsikter om vad som faktiskt är angeläget att ta upp (Bryman 2018, 484). Man kan heller inte påstå att det resultatet som framkommer utifrån vad som sagts i intervjuerna är något som kan representera hela populationen (Bryman 2018, 485).

Problemet som kan uppstå när man använder sig av ett snöbollsurval är att det finns en chans att personer som hänvisar vidare till andra befinner sig i samma krets vilket gör att man går miste om en variation av populationen. Förmånen är dock att det kan vara ytterst verksamt att använda sig av ett snöbollsurval (Alvehus 2013, 68). Med hjälp av urvalet har vi fått kontakt med personer som vi troligtvis inte annars hade fått kontakt med utan rekommendationer från de som förslagit dem.

När en intervju utförs är det viktigt att intervjuaren både är insatt i det specifika området och är medveten om hur frågorna ska ställas. En risk som kan uppstå när intervjufrågorna är för många är att fokuset riktas mot att få svar på frågorna snarare än att fånga upp det intervjupersoner säger

25

vilket kan vara av betydelse. Med hjälp av några enstaka teman kan man enklare motverka problemet på så sätt att man vet vad man är ute efter (Alvehus 2013, 84). Av denna anledning anser vi att en semistrukturerad intervju är ett relevant tillvägagångssätt för vår studie.

Alvehus (2013, 85) menar att valet av att spela in under en intervju kan upplevas vara obekvämt för intervjupersonen vilket vidare kan påverka vad personen väljer att berätta. Han förklarar dock att fördelen är att det förhindrar att det intervjupersonen säger inte ska förekomma på fel sätt på grund av att det hörts eller tolkats annorlunda av intervjuaren. En annan poängtering är att det annars hade motverkat intervjuaren från att vara fullt närvarande på grund av distraktionen av att både skriva och försöka lyssna aktivt samtidigt (ibid.).

4.6 Analysmetod

Då studiens fokus ligger på att synliggöra sociala nätverk så används en social nätverksanalys och mer specifikt det som kallas för egocentrisk nätverksanalys. Egocentrisk nätverksanalys innebär att man analyserar en individs nätverk vilket ger en bättre förståelse över nätverkets struktur, funktion och sammansättning (Scott 2017, 74). Vi kommer dock göra det enklare för oss själva och titta på de allra närmsta noderna (personer, system, grupper eller organisationer) som informanterna själva nämner och därefter hitta förbindelser.

Det empiriska materialet analyserar även med hjälp av en innehållsanalys för att få syn på vad som föreligger i materialet (Larsen 2009, 101). En innehållsanalys genomförs genom att materialet samlas in, kodas och slutligen delas in i kategorier för att kunna hitta underliggande strukturer eller olikheter (ibid.). Innehållsanalysen används genom att ha följt processen av att ha transkriberat intervjuerna, kodat texterna och anpassat de i olika teman som visade sig vara relevanta utifrån vad som framkommit i intervjuerna. Kategoriseringarna gjordes upp på tabeller med olika teman som förenklar överseendet av olika mönster. Innehållsanalysen används sammanfattningsvis för att kunna få en bild av förbindelserna som finns i informanternas nätverk under olika perioder och sammanhang.

26

4.7 Etiska ställningstaganden

Vetenskapsrådets (2002) fyra forskningsetiska principer har följts i studien. De fyra kraven är följande: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.

Informationskravet går ut på att man informerar intervjupersonerna om arbetets syfte (Vetenskapsrådet 2002, 7). Detta är något vi gjorde i samband med våra bokningar av intervjuer. Vi upprepade syftet ytterligare en gång till i början av intervjuerna för att se till så att våra informanter hade en tydlig förståelse över deras medverkan så att det på så sätt kan skapa en trygghet för deltagarna.

Samtyckeskravet innebär att informanterna godtar deras deltagande (Vetenskapsrådet 2002, 9). Våra informanter var medvetna om att deras deltagande var frivilligt och att det inte var något de var bundna till att fullfölja om de skulle ångra sig.

Vi har följt konfidentialitetskravet genom att skydda informanternas personuppgifter på så sätt att vi bytt ut deras riktiga namn och heller inte utgett några geografiska platser så att de inte ska igenkännas av bekanta (Vetenskapsrådet 2002, 12).

Nyttjandekravet innebär att all material som samlas in gällande deltagarna endast ska användas till studien (Vetenskapsrådet 2002, 14). Vi kommer efter fullföljandet av arbetet radera allt insamlat material samt avstå från att använda våra intervjuer i något annat syfte.

27

I följande avsnitt redogörs resultatet och analys av vår insamlade empiri. De presenteras i huvudteman till följd av underteman vars fokus ligger på informanternas nätverk vid migration, deras arbetsmarknadsprocess samt om genus och utbildningspåverkan.

5.1 Migration

Alla våra informanter kom till Sverige under år 1992. De berättar att de flytt från hemlandet för att få skydd och inte behöva uppleva krig längre. För Agim var det ett eget beslut att emigrera då han uttrycker att han endast gjorde det med avsikten att hjälpa sin kusins fru och barn på vägen. Valmir berättar också att han tog beslutet själv och förklarar vidare att han var påläst om Sverige, att han var en politisk aktivist och att både han och hustrun blivit av med sina jobb. Utöver detta så var han efterfrågad av den serbiska polisen ett flertal gånger vilket gjorde honom och hustrun rädda. Arta säger att det var hennes makes val då han jobbade som geografilärare och hade läst på om Sverige och att det är ett demokratiskt land. Hon påpekar att ”serberna tog våra män till fängelse, de ockuperade sjukhusen också och vi fick sluta jobba” och att de på så sätt var tvungna att lämna landet. Floriana uttrycker också att det var hennes mans idé men att de båda var överens om det. Florianas man blev inkallad till armén i Kroatien vilket ledde till att de var tvungna att fly. Blerta, Zana och Diar förklarar att det varit ett gemensamt beslut som tagits med sina partners. Blerim som kom till Sverige själv säger att det inte var något val för honom då han rymde från militären och uttrycker att ”antingen skulle jag sticka eller så var mitt liv på spel”.

5.1.1 Nätverk under migration

Informanterna berättar att de inte kände någon när de kom till Sverige förutom Arta, Agim och Valmir. Arta hade en släkting i Sverige som bodde här före henne men var ingen kontakt hon fick hjälp från. Agim hade också en släkting i landet men som Arta, fick ingen hjälp. Valmir kände sin frus släkting och beskriver att han fick information om svenska lagar, vad som gäller för barnen och om jobb. Majoriteten av informanterna hade alltså ingen de kände när de kom till Sverige.

28

Arta och Agim som hade en släkting i Sverige uttryckte att de inte fått någon hjälp medan Valmir fått generell information om landet.

När informanterna blev tillfrågade att beskriva vilka personer de först lärde känna i Sverige så fann vi att det var personer de träffat på flyktingläger förutom Arta som säger att hon flyttade till en familj som hade motell. Hon flyttade därefter till en annan stad och lärde känna en familj på en restaurang. Agim förklarar stödet han fått av de nya kontakterna på följande sätt:

Lärde känna killar på flyktingförläggningen genom att man var från samma land och man började prata och ingen av oss kände någon. Det dem hjälpte mig med var att en kille sa att jag kunde flytta in hos honom i en annan stad i Sverige och sen hittade jag lägenhet efter en vecka.

Valmir upplevde istället att:

Vi lärde känna en familj när vi bodde på flyktingförläggning och jag kunde prata engelska så jag började prata på engelska med dem. Jag fick inte någon specifik hjälp, vi frågade vart affärerna ligger och så men inget mer eller mindre än det.

De resterande informanterna beskriver att de fått vad de uttrycker som känslomässigt stöd. Stödet efter att ha flytt från sitt hemland har visat sig vara betydande för dem. Blerim beskriver stödet på följande sätt ”jag var ung och ensam och det hjälpte med deras sällskap”.

5.1.2. Sammanfattning

Nedanstående tabell visar intervjupersonernas nätverk vid ankomst.

Kontakt Hjälp Första nya kontakt/er Hjälp

Agim Släkting Ingen hjälp Flyktingläger - Vänner Boende

Arta Släkting Ingen hjälp Restaurang – Vän Känslomässigt stöd

29

Blerta Kände ingen Flyktingläger – Par Känslomässigt stöd

Floriana Kände ingen Flyktingläger - Familj Känslomässigt stöd

Blerim Kände ingen Flyktingläger - Familj Känslomässigt stöd

Zana Kände ingen Flyktingläger - Familj Känslomässigt stöd

Diar Kände ingen Flyktingläger - Familj Känslomässigt stöd

Av alla åtta informanter var det bara Arta, Agim och Valmir som kände någon vid deras ankomst i Sverige. De uttrycker dock att de inte fått någon hjälp förutom att Valmir fått lite grundläggande information. Detta visar att informanterna inte upplever att de haft något socialt nätverk till en allra första början som kunnat stödja dem på ett eller annat sätt.

Väl i Sverige så har alla intervjupersoner lärt känna någon vilket har visat sig vara på de flyktingläger de befunnit sig i förutom Arta som fick kontakt med en familj på en restaurang. För Agim innebar de nya kontakterna att han fick möjlighet till ett boende och för Valmir inte så mycket mer än att han exempelvis kunde fråga om hänvisning till platser. För alla andra intervjupersoner så har de nya kontakterna inneburit att de fått känslomässigt stöd.

5.1.3 Analys: Att börja om från början

Hodkinson och Sparkes (1997) talar om påtvingade brytpunkter vilket i våra informanters fall inneburit att de flyttat på grund av krig och förtryck. Brytpunkten visade sig då informanterna var rädda, efterlysta eller inkallade av polis eller armén och skapar på så sätt förståelse över varför informanterna valt att fly till Sverige. Efter den påtvingade brytpunkten har det Hodkinson & Sparkes (1997) kallar för frivillig brytpunkt tagit plats. Detta skedde då informanterna tog beslutet att immigrera till Sverige och resonerar att motivet bakom berodde på säkerhet och skydd. För Agim uppstod brytpunkten dock för att han valde att hjälpa någon annan komma till Sverige.

Brytpunkterna har medfört en förändring för informanterna som lett till att de fått börja om på nytt i Sverige. Broady (1998) menar att det sociala kapitalet som finns inom ett nätverk kommer utöva inflytande på de tillgångar som individen kan ta nytta av. På grund av flyktingars svaga nätverk vid bosättning så leder det till att de får relativt lite stöd (Campion 2018, 9). Detta är något som kunde iakttas hos informanterna då majoriteten talade om att de inte kände någon och de

30

resterande att de inte fått stöd från personerna de kände eller endast lite stöd och var på så sätt i behov av att bygga upp ett nytt nätverk.

I det nya landet ligger flyktingars fokus främst på att skapa sig nya kontakter (Campion 2018, 9). Väl i Sverige så lärde alla känna någon på flyktingläger förutom Arta. Det känslomässiga stödet nästan alla informanterna, förutom Agim och Valmir har kunnat ta del av från andra flyktingar har visat sig vara betydande. Correa-Velez, Gifford & Barnett (2010) understryker betydelsen av kontakter som har liknande egenskaper som flyktingen själv eftersom det leder till en känsla av trygghet i en främmande miljö. Processen informanterna gått igenom från flykt till att inte känna någon, till att vid deras ankomst lära känna nya personer som kunnat stödja dem har visat att det känslomässiga stödet har varit ett första steg i byggandet av nya sociala kontakter.

5.2 Arbetsmarknadsintegrering

5.2.1 Första jobbet

Agim och Zana uppger att deras första jobb i Sverige påbörjades med praktik som Agim fått genom stöd och matchning och Zana via sin utbildning vilket därpå lett till anställning efter god prestation. Det vill säga att de båda fått jobb med hjälp av statliga förvaltningsmyndigheter och inte av nätverkande.

Blerta berättar att hon sökte jobb via Arbetsförmedlingen men delar andra upplevelser än Agim och Zana. Hon uttrycker följande: ”ingen hjälpte mig, fick söka själv hela tiden via Arbetsförmedlingen men fick aldrig några chanser och hade hela tiden otur med något”. Hennes första jobb fick hon genom fortsatta försök av att självmant söka, Blerim påpekar också att han sökt jobb själv via Arbetsförmedlingen och att hans första jobb var något han på egen hand sökte till. Blerta och Blerim upplever alltså att ingen i deras sociala nätverk har varit till någon hjälp i processen av att hitta sina första arbeten.

Valmir sökte även jobb på egen hand men fick senare förslag av en lärare om hur han skulle gå tillväga vilket resulterade i att han fick ett jobb.

31

Floriana, Arta och Diar berättar att deras metod var att nå ut till sina nätverk som vidare rekommenderat dem till sina chefer vilket bidragit till anställning. Floriana nämner främst hennes SFI-lärare. Hon uttrycker att hon fick hjälp av läraren då hon var intresserad av att utbilda sig och fick på så sätt information om hur hon skulle gå tillväga. Floriana gav sig på barnskötarutbildningen och hade därefter tre månaders obligatorisk praktik. Nästa kontakt som var till hjälp var en släkting som utrustade henne med information om hur hon ska ansöka om praktik som vikarie. Floriana berättar även ”hon jobbade innan mig och satte in ett gott ord om mig till denna person inom kommunen som hade hand om vikarier och då fick jag jobbet”. Arta beskriver att hon var inskriven hos Arbetsförmedlingen men fick sitt jobb på följande sätt:

Jag hade en svensk gammal kvinna som var min granne. Jag hjälpte henne att tvätta kläder och umgicks med henne för att hon var ensam. Efter så fråga hon mig varför jobbar du inte? Jag berättade att jag väntade på Arbetsförmedlingen. Efter det ringde hon till kommunen och veckan efter så fick jag jobb.

Diar var även inskriven hos Arbetsförmedlingen men fick jobb på en återvinningscentral genom att en vän hade fått jobb där.

5.2.2 Nätverk efter första jobbet

Agim som tidigare fick hjälp av en statlig förvaltning för att få sitt första jobb har i efterhand funnit ett nytt jobb med hjälp av sitt sociala nätverk. Kontakten i nätverket går tillbaka till Agims tid i början i Sverige då han talade om några killar han blev vän med. Han bodde på flyktingläger i sju år och berättar att han umgicks med den här personen mycket. När Agim flyttade till en annan stad så flyttade hans vän dit efter några år som sedan fick jobb där. Han hjälpte Agim på så sätt få sitt andra jobb genom att ha pratat med sin chef. Där jobbade han tills några år sedan då företaget gick i konkurs. Sedan dess har Agim varit arbetslös och sökt nya jobb utan att ha lyckats.

Arta som med hjälp av sin granne fick sitt första jobb har haft möjligheten att utöka sitt nätverk genom nya kontakter. Hon säger följande:

32

Jag har haft andra jobb och det var genom nya kontakter, via till exempel arbetskollegor som har sagt till mig varför jobbar du inte på hemtjänsten och så har jag gått tillsammans med en kollega och dom anställde mig. Chefen på hemtjänsten erbjöd mig högre lön och ville ha mig på heltid

Idag jobbar hon på ett korttidsboende. Jobbet fick hon genom en sjukdom som ledde till att hon inte kunde utföra samma jobb och blev placerad dit efter att hon blev frisk.

Valmir sökte nytt jobb främst genom annonser på internet. När han väl fick ett jobb så har han med hjälp av sin chefs kontakter kunnat få jobb på andra kommunala skolor. Idag jobbar Valmir som skolassistent. Jobbet sökte han själv men kunde dra nytta av sitt nätverk genom att ha haft bra referenser från sin tidigare chef.

Blerta som förklarat att vägen för henne varit ensam uttrycker att hon delar samma upplevelser vid senare jobb. Hon förklarar att hon alltid hittat jobb själv då det var väldigt svårt för henne att bli anställd utan utbildning. Blerta menar att trots att hon haft tillgång till ett socialt nätverk så kunde de inte hjälpa henne få jobb. Idag jobbar hon som fritidspolitiker och modersmålslärare. Hon säger ”jag har själv tagit mig hit genom studier och kämpat och sökt för att uppnå detta”.

Floriana som tidigare fick jobb som vikarie med hjälp av en släkting hade möjligheten att utöka sina kontakter på arbetsplatsen. Hon förklarar att hon sedan dess alltid jobbat inom förskolor men bytt till olika platser med hjälp av chefer som lett till nya kontakter. Hennes nuvarande jobb förklarar hon att hon fick på följande sätt:

Jag jobbar på förskola som barnskötare. Jag flyttade en gång en bit ifrån där vi bodde innan. Och då pratade jag med mina barns hemspråkslärare och berättade att jag pendlar och han frågade vad jag jobbar med och då berättade jag att jag jobbar på förskola i Malmö och då gick han och prata med en förskolechef och han bad mig skicka ansökningar och då fick jag jobbet.

Blerim som fick sitt första jobb genom att söka på egen hand gjorde detsamma med sitt andra jobb. Hans sociala nätverk började få en större betydelse främst under det tredje jobbet när han gick på en kurs och började prata med en kurskamrat som berättade att hennes bror jobbade på Statoil och kunde ordna så att han blev anställd där. Idag är Blerim busschaufför vilket återigen skedde med hjälp av sitt nätverk. Denna gång var det genom sin frus svåger.

Jag har alltid velat köra buss. Han var busschaufför och jag sa ska vi gå till din chef och prata med honom och be om ett intyg där han garanterar att jag kan få jobb, så kan Arbetsförmedlingen betala för busskörkort. Vi gick till chefen och jag hade turen att dom skulle rekrytera nya förare så han gav mig ett intyg och jag fick påbörja utbildningen och jobbet.

33

Zana upplever inte att hennes sociala nätverk hjälpt henne ytterligare. Hon arbetar idag på en annan förskola som hon sökte till själv.

Diar blev arbetsledare på en återvinningscentral med hjälp av nya kontakter men slutade där när han blev rekommenderad av en vän på ett industriföretag. Idag jobbar han dock som busschaufför. Han förklarar följande: ”Klarade inte av tunga lyft längre så var tvungen att byta. Jag fick hjälp av Arbetsförmedlingen genom att skaffa busskörkort och det efterfrågades busschaufförer då, så jag fick jobb direkt”. Diar har alltså gått från att ett flertal gånger kunna ta hjälp av sitt nätverk till att därefter få hjälp av Arbetsförmedlingen istället.

5.2.3. Sammanfattning

(Rödmarkerad färg innebär kontakter/hjälp utanför informantens nätverk, ”x” innebär att de inte använt sig av nätverk)

Sammanfattningsvis har informanterna visat olika resultat gällande deras användning av sociala nätverk för att få sina första samt nästkommande arbeten. De olika tillvägagångssätten för att etablera sig i arbetsmarknaden bestod av praktik som ledde till arbetsmöjligheter, rekommendationer genom sociala nätverk, samt att själv gå och söka jobb personligt men även med hjälp av Arbetsförmedlingen. Med olika nivåer av tillämpning av sitt sociala nätverk för

Kontakt (innan första jobbet) Hjälp Kontakt (andra jobbet) Hjälp Kontakt (nuvarande jobb) Hjälp Agim Stöd och matchning

Praktik Vän Jobb x (Arbetslös) x

Arta Granne Jobb Arbetskollegor Nytt jobb Sjukdom Nytt jobb

Valmir Lärare Förslag Chefs kontakter Nytt jobb Tidigare chef Referens

Blerta x x x x x x

Floriana SFI-lärare Släkting

Information Jobb

Chefer Nytt jobb Barnens

hemspråkslärare

Nytt jobb

Blerim x x Kurskamrat Nytt jobb Frus svåger Nytt jobb

Zana Utbildning Praktik x x x x

Diar Vän Jobb Jobbkontakter

Vän

Högre position Jobb

34

vidare utvecklings- och arbetsmöjligheter, har resultatet lutat mot att majoriteten fått positiv medverkan av sitt nätverk.

5.2.4. Analys: Att få jobb

Arta och Diar har både under sitt första och andra jobb tagit hjälp av nätverk medan Agim kunde dra nytta av nätverkande vid sitt andra jobb. Det visar sig dock att deras nätverk inte haft någon inverkan på deras nuvarande jobbanställning. En likhet de tre informanterna delar är att de genomgått vad Hodkinson och Sparkes (1997) kallar för en påtvingad brytpunkt mellan sitt förra och nuvarande jobb. Arta blev sjuk vilket resulterade i att hon inte kunde jobba kvar och blev placerad på en ny arbetsplats. Diar upplevde att jobbet var för tungt och kunde därför heller inte jobba kvar och fick sitt nuvarande jobb med hjälp av Arbetsförmedlingen. Agim var anställd hos ett företag som gick i konkurs och står idag utan något jobb. De resterande informanterna har alla genomgått en frivillig brytpunkt mellan sitt förra och nuvarande jobb. Valmir, Floriana och Blerim som kunde få hjälp av sitt nätverk vid sitt förra jobb kunde också det vid sitt nuvarande jobb. Blerta och Zana däremot som inte kunnat få hjälp av sitt nätverk vid föregående jobb kunde inte det vid deras nuvarande jobb heller.

Hur informanterna använt sig av sociala nätverk vid jobbsökande och i vilken grad pekar på att det finns en variation i resultatet. Agim fick sitt första jobb genom stöd och matchning, det vill säga utanför sitt nätverk och sitt andra jobb med hjälp av en vän. Vännen ingår i hans sammanbindande socialt kapital. Agim befinner sig dock i en situation idag där han är arbetslös. Resultatet visar att han har ett litet nätverk som består av personer som har svaga positioner på arbetsmarknaden. Detta pekar på att hans sociala kapital är svagt och att han endast har tillgång till nätverk av sammanbindande typ. Blerim fick ingen hjälp av sitt nätverk utan fick söka sig på egen hand vid första anställningen. Vid både hans andra och befintliga jobb har han fått hjälp av kontakter vilket var en kurskamrat och hans frus svåger som är av sammanbindande typ. Diars nätverk som lett till arbete har också tillhört det sammanbindande sociala kapitalet. Zana har fått hjälp från sin utbildning och därefter fått sitt nuvarande jobb utan hjälp av sitt nätverk. Detta tyder på att Zana inte använt sig av nätverk vid jobbsökande. Blerta påpekar också att hon heller aldrig har tagit hjälp av sitt nätverk genom någon av sina jobb. Valmir, Arta och Floriana har alltid använt

35

sig av sociala nätverk av överbryggande typ förutom Florianas släkting som ingår i hennes sammanbindande socialt kapital.

Epstein och Heizler-Cohen (2016) menar att det är mer troligt att grupper som delar någon eller några gemensamma egenskaper bildar länkar med varandra. Majoriteten av informanterna har använt sig av nätverk som är av sammanbindande typ varav de flesta varit vänner eller släktingar som delar samma nationalitet och talar samma språk.

Ioannides och Loury (2004) beskriver att graden av information gällande arbetsmarknaden som når fram till individen beror på det sociala nätverkets uppsättning. Förutom att informanterna använder sig av varierande typer av socialt kapital så finns det två informanter som inte använt sig av nätverk. Orsaken till att de inte gjort det behöver inte innebära att nätverk i sig inte har en betydelse. Aldén och Hammarstedt (2014, 20) menar att det finns en tidsmässig skillnad mellan anhöriginvandrare och flyktingar när det kommer till att etablera sig på arbetsmarknaden då anhöriginvandrare har förmånen att kunna ta hjälp av anhörigas nätverk. I informanternas fall visade det sig att majoriteten inte kände någon när de kom till Sverige och att de som kände någon inte fick någon hjälp. Informanterna hade i sin helhet ett snävt nätverk både när de bosatte sig i Sverige och vid sökandet av sitt första arbete. Generellt sätt saknade många informanter nätverk av överbryggande typ. Efter första jobbet har några av informanterna dock haft möjligheten att bygga upp sitt nätverk.

En annan viktig punkt att ta upp är att även om de haft ett nätverk så har en del av dem haft ett nätverk som bestått av lågt socialt kapital och att de därför inte kunnat ta hjälp av det. En annan faktor är att investeringen som sker mellan två aktörer påverkar länkens styrka och vilka förmåner som kommer framställas (Epstein & Heizler-Cohen 2016, 11).

Som arbetssökande kan det däremot finns fördelar att ingå i det överbryggande sociala kapitalet trots att länkarna mellan aktörerna är svagare. Detta med tanke på att individerna och deras nätverk leder till en variation till skillnad från det sammanbindande sociala kapitalet (Putnam, 23). Colic-Peisker och Tilbury (refererad i Campion 2018, 9) beskriver att flyktingars nätverk begränsas utifrån möjligheterna som finns inom nätverken. Grupper av arbetare med liknande etniciteter i vissa branscher och företag pekar oftast på låg status och låg lön bland arbetarna. Detta kan tydas hos informanterna som blivit rekommenderade och fått jobb med hjälp av personer som ingått i deras sammanbindande sociala kapital.

36

5.3 Betydelsen av genus i nätverk

Agim, Valmir, Blerim, Zana och Diar delar åsikt om att deras kön inte haft någon påverkan på deras möjligheter att få jobb tidigare. Agim säger ”Jag tycker inte att det har funnits någon skillnad på kvinnor och män, på mina jobb har det varit blandat. Jag tror inte det är svårare eller lättare för någon”. Valmir menar att det funnits fler män på hans arbetsplatser men att det snarare handlat om hur man presterar än vilket kön man tillhör. Arta och Floriana uttrycker att det varit enklare för dem att få arbete inom sina yrken med tanke på att de jobbat inom vård och förskola som är kvinnodominerade. Blerta har andra upplevelser och säger att ” Jag anser att männen blev mest prioriterade. Jag fick förslag om jobb som jordgubbsplockare och potatisplockare och det kändes inte riktigt relevant för mig”.

Agim, Valmir, Blerim och Diar menar att de upplever att det är likadant idag som när de kom till Sverige. Diar säger att ”Sverige är inte ett land som man märker väljer endast kvinnor eller endast män utan dem utgår från utbildning och hur bra man är på yrket”. Arta, Floriana och Zana upplever att det finns fler män inom deras yrke idag än vad det gjorde förr. Blerta berättar att hon idag tycker att män och kvinnor prioriteras lika mycket till skillnad från förr.

Agim talar om att hans nätverk består av män och familjer med tanke på att han är gift och har barn och anser att det är lämpligast så. Arta och Floriana har ett nätverk som består av kvinnor. Floriana berättar följande ”Jag är uppväxt med att man ska ha kontakt med samma kön och är van vid det och det blir konstigt att umgås med män”. Zana nätverk utgörs mestadels av kvinnor men består även av män. Valmir och Diar menar på att de har en blandning av både män och kvinnor i sitt nätverk. Blerim säger att hans nätverk består till stor del av kvinnor på grund av att hans tidigare jobb varit kvinnodominerade. Blerta uttrycker att hennes nätverk består av män till större del. Hon berättar följande:

Män faktiskt, då jag känner att dom alltid gett mig rättvisa och inte på något sätt försöka trycka ner mig. Kvinnor har alltid försökt trycka ner mig på något sätt genom olika kommentarer och på grund av att jag inte är svensk.

37

5.3.1. Sammanfattning

Kön Nätverk Uppfattning om genus i nätverk

Agim Man Män Ingen

Arta Kvinna Kvinnor Enklare att få arbete

Valmir Man Blandning Ingen

Blerta Kvinna Mestadels män Män var prioriterade förr, jämlikt idag

Floriana Kvinna Kvinnor Enklare att få arbete

Blerim Man Mestadels kvinnor Ingen

Zana Kvinna Mestadels kvinnor Ingen

Diar Man Blandning Ingen

Något alla informanter delar gemensamt är att de inte upplevt att genus haft någon inverkan på deras nätverk trots att vissa av dem hållit sig till personer av samma kön. Informanterna menar att genus som kategori inte är en stor del av arbetssökandet och att arbetsmöjligheterna är oberoende av genus både när de först kom till Sverige gentemot dagsläget. Majoriteten anser att det inte är någon skillnad på kön och vilka arbetsmöjligheter det leder till utan att andra faktorer så som kompetens spelar större roll. Arta och Floriana menar dock att det varit enklare för dem att få arbete eftersom de sökt sig till kvinnodominerade yrken. Blerta är den enda informanten som upplevt att män haft det enklare att få arbete förr men upplever att det inte är så idag.

5.3.2. Analys: Genus och nätverk

Informanterna menar att deras nätverk utifrån genus inte haft någon större påverkan när det kommer till deras möjligheter att integrera sig på arbetsmarknaden. Forskning påpekar på att flyktingar har enklare att få arbete snabbare inom kvinno- och mansdominerade yrken (Correa-Velez et al., 2013, refererad i Campion 2018, 11). Detta är drag som kan ses hos informanterna då Arta arbetar inom vården, Blera som modersmålslärare, Floriana och Zana som barnskötare, Valmir som elevassistent, Blerim och Diar som busschaufförer medan Agim jobbade som svetsare.

38

Flap och Völker (2004) understryker att det är vanligare att män och kvinnor skapar kontakter med personer som tillhör samma kön. Trots att många informanter beskriver att deras nätverk är varierande så har de personer som bidragit till att de blivit anställda i hög grad varit från samma kön. Artas granne och arbetskollegor var kvinnor. Florianas chef och SFI-lärare var kvinnor medan barnens hemspråkslärare var en man. Zana som har kvinnor i sitt nätverk har inte kunnat nyttja det för att bli anställd. Blerta som berättar att hon har fler män i sitt nätverk har heller inte kunnat ta hjälp av nätverket. Agims vän som hjälpte honom få jobb var en man. Diars vänner och jobbkontakter som hjälpt honom har varit män. Valmirs SFI-lärare var en kvinna medan de resterande kontakterna som hjälpte honom få jobb var män. Blerims kurskamrat var en kvinna men fick hjälp av hennes bror och den andra kontakten var också en man.

5.4 Utbildningsbakgrund

Floriana och Zana har läst på grundskolenivå i Kosovo medan Agim inte kunde fullfölja sin gymnasieutbildning då de stängde ner skolorna och har därför också enbart en fullföljd grundskoleutbildning. Blerim har en gymnasieutbildning och Arta en fyra årig gymnasial utbildning. Valmir läste till geografilärare och Diar till ekonom på högskolenivå. Blerta läste till jurist på ett universitet.

Agim menar att det inte spelade någon roll vad han hade för utbildning när han sökte jobb eftersom han först och främst inte hade någon status med tanke på att han inte kunde språket. Arta och Valmir som läst på högre nivå upplever att det kändes viktigt för dem att ha en högre utbildning eftersom de kunde börja jobba direkt utan att studera vidare. De menar dock att de inte kunnat ha samma jobb som i Kosovo eftersom de var tvungna att komplettera i sådana fall. Diar och Blerta som också läst på högre nivå har andra erfarenheter. Diar berättar att han tyckte det var svårare. Han uttrycker: ”Ja, det var viktigt med utbildning men min utbildning var lite svårare att få jobb inom i Sverige då det inte validerades till en ekonomexamen utan jag skulle få gå om väldigt mycket” och att hans utbildning från det perspektivet inte kunde hjälpa honom. Blerta berättar följande: