Kvinnors upplevelser
efter mastektomi vid
bröstcancer
En litteraturöversikt
Huvudområde: Omvårdnad
Författare: Kajsa Hermansson, Johanna Hessel, Lina Swahn Handledare: Henrik Mårtensson
Examinator: Jan Mårtensson Jönköping: Januari 2021
Women’s experiences
after mastectomy
fol-lowing breast cancer
A literature review
Main area: Nursing
Authors: Kajsa Hermansson, Johanna Hessel, Lina Swahn Mentor: Henrik Mårtensson
Examiner: Jan Mårtensson Jönköping: January 2021
Sammanfattning
Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerdiagnosen hos kvinnor globalt och i
Sverige. Diagnosen är den främsta anledningen till en förtidig död bland kvinnor. En vanlig behandling är mastektomi, vilket innebär delvis eller total borttagning av ett el-ler båda brösten. Kvinnors upplevelser är individuella då de har en egen livsvärld.
Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser efter mastektomi vid bröstcancer.
Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Analysen har gjorts i fem
steg enligt Friberg. Resultatet grundas på 19 kvalitativa artiklar.
Resultat: Resultatet visade en förändrad kroppsbild hos kvinnor som genomgått
mastektomi vilket kunde resultera i en försämrad självkänsla. Ett bortopererat bröst orsakade en förändrad syn kring identitet, kvinnlighet och sexualitet. En känsla av nor-malitet och symmetri blev viktig hos kvinnorna och det kunde bli aktuellt med bröst-protes eller bröstrekonstruktion. Dessa upplevelser påverkade deras liv på olika sätt. Kvinnorna accepterade sin nya situation efter olika lång tid och stöd från omgivningen var betydelsefullt. Kvinnorna hade olika behov och förväntningar på stöd från sjukskö-terskor.
Slutsats: Resultatet visar på vad kvinnor kan uppleva efter mastektomi vid
bröstcan-cer. Genom ökad kunskap och förståelse kring kvinnors upplevelser ska sjuksköterskan ge individuellt anpassat stöd utifrån deras livsvärld som kan tillgodose kvinnornas be-hov.
Summary
Background: Breast cancer is the most common cancer diagnosis among women
globally and in Sweden. The diagnosis is the main reason to premature death among women. Mastectomy is a regular treatment which means partly or completely removal of one or both breasts. Women’s experiences are individual as they have their own life-world.
Aim: To describe women’s experiences after mastectomy following breast cancer. Methods: A qualitative literature review with an inductive approach. The data
analy-sis was conducted in five steps according to Friberg. The result was founded in 19 qual-itative articles.
Results: The result show a changed body image in women who have undergone
mas-tectomy, which could result in poor self-esteem. A breast surgery caused a changed view on identity, femininity and sexuality. A feeling of normalcy and symmetry became important for women and it could become relevant with breast prosthesis or breast reconstruction. These experiences affected their life's in different ways. The women accepted their new situation after different lengths of time and support from the sur-roundings was significant. The women had different needs and expectations of support from nurses.
Conclusion: The result shows what women can experience after mastectomy
follow-ing breast cancer. Through more knowledge and understandfollow-ing about women’s expe-riences the nurse should provide suitable individual support based on their lifeworld which can meet the women's needs.
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Bakgrund ... 1
Bröstcancer ... 1
Mastektomi och övrig behandling vid bröstcancer ... 2
Livsvärldsperspektiv ... 2
Omvårdnad vid bröstcancer ... 3
Syfte ... 4
Metod ... 4
Design ... 4
Urval och datainsamling ... 4
Dataanalys ... 5
Etiska överväganden ... 5
Resultat ... 7
En förändrad kroppsuppfattning ... 7
Ångest och förnekelse mot förändrad kropp ... 7
Acceptera sin förändrade kropp ... 8
Tacksamhet för livet trots en förlorad kroppsdel ... 8
Att identifiera sig som en kvinna ... 8
Sexualitet och intimitet ... 9
Omgivningens påverkan efter mastektomi ... 10
Känslan av att skilja sig från andra ... 10
Brist på information från vården ... 10
Betydelsen av stöd... 11 Diskussion ... 12 Metoddiskussion ... 12 Resultatdiskussion ... 13 Kliniska implikationer ... 15 Slutsats ... 15 Referenslista ... 16 Bilagor ...
1
Inledning
Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor globalt (WHO, 2020a). I Sverige är bröstcancer den mest förekommande cancerdiagnosen bland kvinnor och år 2018 avled cirka 1400 kvinnor i sjukdomen (Folkhälsomyndigheten, 2020). Varje dag drabbas cirka 20 kvinnor av bröstcancer i Sverige och cirka 9000 kvinnor får en bröst-cancerdiagnos årligen. Medianåldern för bröstcancer är 64år och var tionde kvinna har vid åldern 75 år haft eller har diagnosen bröstcancer (Cancerfonden, 2020). Bröstcan-cer är en av de främsta orsakerna till en förtidig död hos kvinnor. Det är viktigt att uppmärksamma symtom samt upptäcka sjukdomen tidigt för att öka kvinnornas möj-ligheter för tillfrisknande och överlevnad (Milosevic et al., 2018).
Mastektomi är ett vanligt behandlingsalternativ vid bröstcancer för kvinnor (Gumus et al., 2010). Mastektomi innebär att ett eller båda brösten opereras bort (Bergh et al., 2007). Av de kvinnor som drabbas av bröstcancer genomgår cirka 45% en mastektomi i Sverige (Fallbjörk et al., 2013). Mastektomi kan genom kroppsliga förändringar samt känslomässiga upplevelser påverka kvinnors liv och vardag (Drageset et al., 2015; Engel el at., 2004). Kvinnor som genomgått mastektomi värdesätter att sjuksköterskan är kompetent, lyhörd och empatisk. Sjuksköterskan ska besitta kunskap och förståelse om kvinnors olika upplevelser efter mastektomi. Detta för att ha förmågan att hjälpa kvinnor på bästa sätt utifrån deras livsvärld (Remmers et al., 2010). Genom att stu-dera kvinnors upplevelser efter mastektomi kan det bidra till en ökad kunskap för sjuk-sköterskor och annan vårdpersonal. En ökad förståelse kring kvinnors unika upplevel-ser kan främja en mer individuellt anpassad omvårdnad som möter kvinnors behov efter mastektomi.
Bakgrund
Bröstcancer
Bröstcancer är en cancer i bröstvävnaden som oftast har sin början i mjölkkörtelgång-arna eller mjölkkörtlmjölkkörtelgång-arna (Ingvar, 2012). Cancern börjar med att det finns en skada i en cell som gör att cellen istället för att dö delar sig ohämmat och på ett onaturligt sätt. Detta leder till en tillväxt av materia som bildar en cellklump, det vill säga en cancer-tumör (Socialstyrelsen, 2019). Från cancercancer-tumören kan det även sprida sig cancercel-ler till andra vävnader och organ i kroppen vilket innebär metastasering (Milosevic et al., 2018). Tumörer har olika tillväxttid och kan vara elakartade eller godartade. En biopsi kan ge viktig information om tumörens egenskaper gällande storlek och karak-tär (Lohrisch et al., 2017).
Tidig diagnostisering och screening är viktigt då det ökar chanserna för överlevnad vid bröstcancer (WHO, 2020b). Tidiga mammografiundersökningar och bättre vård har resulterat i att åtta av tio kvinnor idag överlever diagnosen bröstcancer i Sverige (Can-cerfonden 2020). Prognosen för tillfrisknande har förbättrats de senaste årtionde då bröstcancer idag ofta upptäcks tidigt och forskning gällande behandlingsmetoder har utvecklats (Socialstyrelsen 2019). Symtom vid bröstcancer kan vara hudrodnad, blod och vätska från bröstvårtan. En knöl i bröstet är den främsta symtomen hos kvinnor. Även om det inte går att säga med säkerhet vad som orsakar bröstcancer finns det vissa riskfaktorer som ökar risken att drabbas. Riskfaktorerna är bland annat ärftlighet,
2 högre ålder, tidig menstruationsålder, p-piller, sent klimakterium och ett förhöjt BMI (Milosevic et al., 2018).
Mastektomi och övrig behandling vid bröstcancer
Mastektomi innebär borttagning av det tumördrabbade bröstet. Detta kan ske delvis eller helt gällande ett eller båda brösten (Blowers & Foy, 2009). Mastektomi är ett van-ligt ingrepp vid bröstcancer (Gumus et al., 2010). Förr opererades bröstmuskulaturen bort det visade sig dock ge svåra biverkningar gällande smärta, rörelseinskränkning och svullnad (Almås & Myklebust Sørensen, 2011; Ingvar, 2012). Vid nutidens mastektomi innebär det att bröstkörteln skärs bort från bröstmuskulaturen och oftast tas även cirka en till tio lymfkörtlar bort. Antalet lymfkörtlar varierar beroende på om cancern har spridit sig till den närmast tumörförsörjande lymfkörteln (Ingvar, 2012). Behandling genom mastektomi bestäms utifrån tumörens karaktär och patientens öns-kemål (Gumus et al., 2010). Patienter ska vid mastektomi bli informerade samt er-bjudna bröstrekonstruktion vilket innebär konstgjord återuppbyggnad av bröstet (Sköld Nilsson, 2010).
Rekonstruktion och återuppbyggnad av bröstet genomförs bilateralt eller ensidigt. Detta kan ske genom att kroppsegenvävnad tas från kvinnan för att återskapa bröstet alternativt genom kirurgi med implantat eller saltlösning (Rubin & Tanenbaum, 2011). Bröstrekonstruktion kan göras vid två olika tillfällen under vårdförloppet. Direkt bröstrekonstruktion görs i samband med borttagning av tumören. Fördröjd bröstre-konstruktion görs efter avslutad tilläggsbehandling på grund av en eventuellt återkom-mande och aggressivare form av cancern (Filip et al., 2017). Efter mastektomi finns bröstprotes som ett alternativ till bröstrekonstruktion (Rubin & Tanenbaum, 2011). Det finns två typer av bröstprotes som är tillverkade av silikon. Den ena typen av bröst-protes kan bäras i en bh och den andra fästs på kroppen med hjälp av självhäftande kardborreband (Thijs-Boer et al., 2001).
Behandling börjar oftast med operativt ingrepp genom mastektomi eller bröstbeva-rande kirurgi (Blowers & Foy, 2009). Bröstbevabröstbeva-rande kirurgi innebär att endast tumö-ren och vävnaden närmast tas bort. Denna operation kombineras ofta med efterföl-jande strålbehandling. Bröstbevarande kirurgi är aktuellt då cancern inte spridit sig till övriga delar av bröstet och kroppen (Ingvar, 2012). Behandling börjar i vissa fall med cytostatikabehandling för att krympa tumören och underlätta operation. Efter operat-ion kan det bli aktuellt med tilläggsbehandlingar så som cytostatika, strålning och/eller hormonellbehandling (Socialstyrelsen, 2019). Det är vanligt med tilläggsbehandling efter operation för att minska risken för återfall genom att avlägsna de cancerceller som kan finnas kvar (Helms et al., 2008). Vilken metod som används beror på tumö-rens storlek, placering, karaktär samt patientens önskemål och hanterbarhet gällande behandling (Blowers & Foy, 2009).
Livsvärldsperspektiv
Livsvärldsperspektivet kommer ursprungligen från den tyske filosofen Husserl och fe-nomenologin. Husserl menade att människan som subjektiv varelse är en del av den fysiska omvärlden genom sina psykiska erfarenheter och upplevelser. Detta leder till en ömsesidig påverkan mellan människan och omvärlden (Husserl, 1954/2002). Livs-värld innebär att individ och omLivs-värld bildar en helhet som inte kan särskiljas (Eke-bergh, 2007). Helheten delas med andra men alla människor har en unik upplevelse av händelser utifrån deras livsvärld (Ekebergh, 2016; Dahlberg & Segesten, 2010).
3 Hänsyn ska tas till begrepp som hälsa, vårdande, miljö och människa då upplevelser påverkas av faktorer så som sociala relationer, tid, rum, personligt utrymme och kropp (Dahlborg Lyckhage et al., 2018). Inom livsvärldsperspektivet ses kroppen som både biologisk och subjektiv vilket benämns som en levd kropp (Bengtsson, 2013; Dahlberg & Segesten, 2010). Denna förankring gör det möjligt för människan att uppleva och vara i världen. Genom den levda kroppen existerar människan och upplever hälsa samt ohälsa. Naturligt så upplever människan sig som hel och sammanhängande i livet och med omvärlden. En sjukdom kan orsaka att människor upplever en splittring mellan kroppen och jaget (Ekebergh, 2016; Dahlberg & Segesten, 2010). Detta då påverkan på den levda kroppen oundvikligt förändrar människors upplevelse av livsvärlden (Bengtsson, 2013). Kroppen kan vid fysisk förändring eller vid upplevd känsla av kon-trollförlust gällande den egna kroppen leda till en påverkan på människors varande (Dahlberg & Segesten 2010; Ekebergh, 2016).
Omvårdnad vid bröstcancer
Sjuksköterskan har ansvar att i mötet med kvinnor förbereda dem inför behandling och operation (Weaver, 2009). Omvårdnaden ska individanpassas för att bemöta kvin-nor på bästa sätt utifrån deras livsvärld (SSF, 2016). Det är viktigt med tydlig och verbal information till kvinnor vid bröstcancer (Rees & Bath, 2000). Sjuksköterskan ska kunna ge information både skriftligt och muntligt för att tillgodose kvinnors behov då det är individuellt hur människor bearbetar information på bästa sätt (Martins Merên-cio & Amado Apóstolo Ventura, 2020). Besked om bröstcancers allvarlighetsgrad samt beslut gällande valmöjligheter kan göra det svårt för kvinnor att ta till sig information (Almås & Myklebust Sørensen, 2011). Kunskap och förståelse gällande kvinnors öns-kemål kring behandling kan öka möjligheterna till en effektiv och tillfredställande be-slutsprocess (Waljee et al., 2007; SSF, 2016). Sjuksköterskan ska finnas tillgänglig för att kunna ge kvinnor rätt information vid ställningstagande om bröstcancerdiagnosen. Anhöriga är i behov av information om bröstcancerdiagnos och aktuell behandling. Vid bristande kommunikation och otillräcklig information kan det uppstå splittringar inom familjen. Anhöriga behöver konkret information för att på bästa sätt förstå och finnas som stöd för den drabbade (Rees & Bath, 2000). Sjuksköterskan har ansvar att göra familjen delaktig i information och undervisning då anhöriga som är förberedda har större möjlighet att motivera sin familjemedlem till funktionsåterhämtning efter sjukhusvistelsen (Martins Merêncio & Amado Apóstolo Ventura, 2020).
Kvinnor önskar att sjuksköterskan skapar en god relation, besitter professionell kom-petens och att omvårdnadens kringliggande miljöfaktorer är goda (Remmers et al., 2010). Hjälp kan ges efter mastektomi genom att tillgodose kvinnor med information angående valmöjligheter inför den fortsatta vården och därmed visa förståelse och re-spekt vid omhändertagande och samtal (Almås & Myklebust Sørensen, 2011; Weaver, 2009). I mötet med kvinnor som genomgått mastektomi upplever sjuksköterskan att kvinnor inte känner sig känslomässigt redo att se operationssåret. Det är viktigt för kvinnor att se operationssåret direkt efter operation för att kunna bedöma tidiga tecken på infektion. Sjuksköterskan upplever att kvinnor känner ett behov av stöd och inform-ation om vad operinform-ationssåret innebär både innan och efter operinform-ationen. Informera om vad vården efteråt innebär så som rörelseträning, dränage och smärtlindring (Weaver, 2009). Sjuksköterskan har ett ansvar att ge kunskap och rådgivning om vilka valmöj-ligheter det finns gällande bröstprotes (Thijs-Boer et al., 2001). Sjuksköterskan ska vara lyhörd, bekräfta känslor och ge detaljrik information. Detta för att skapa förut-sättningar för att kvinnor ska uppleva trygghet och ha möjlighet att hantera sin situat-ion (Remmers et al., 2010; SSF, 2016).
4
Syfte
Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser efter mastektomi vid bröstcancer.
Metod
Design
Studien är en kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Tanken med litteraturö-versikten var att kunskap inom ett specifikt och avgränsat område skulle samlas in ge-nom vetenskapliga artiklar. Kvalitativa artiklar ska skapa förståelse för fege-nomen så som upplevelser (Segesten, 2012). En induktiv ansats innebär att studien utgår från fakta och därefter formar en teori. En granskning av artiklar som innehåller kvinnors upplevelser efter mastektomi vid bröstcancer har skett för att se hur dessa påverkats av operation och behandling (Kristensson, 2014a).
Urval och datainsamling
Artikelsökning har skett i databaserna CINAHL (EBSCO u.å-a) och MEDLINE (EBSCO u.å-b). Båda är inriktade på forskning inom omvårdnad och sjuksköterskeprofess-ionen. Med syftet som utgångspunkt så användes sökorden; breast cancer, mastectomy och experiences. Booleska termer (AND/OR/NOT) kombinerades med sökorden. AND användes för att koppla samman sökord och söka på flera ord samtidigt. OR användes för att få träffar på sökord som står antingen före eller efter ett sökord. NOT användes för att avgränsa sökningen mellan två sökord och avgränsa till det först nämnda sökor-det. Citattecken (“”) användes för att söka på två ord i ett och samma sökord. Trunke-ring (*) användes för att söka på olika grammatiska former av ett sökord (Östlundh, 2012). Inklusionskriterier var att artiklarna skulle ha en kvalitativ ansats, vara peer-reviewed och studera kvinnors upplevelser efter mastektomi vid bröstcancer. Peer-re-viewed betyder att andra forskare har läst artikeln och godkänt den för publicering (Östlundh, 2012). Exklusionskriterier var artiklar utan abstrakt, review-artiklar, artik-lar med endast män, endast vuxna i åldern 80 och äldre, endast vuxna i åldern 19–44, HBTQ individer, mastektomi i förebyggande syfte, artiklar som utgår från en socioe-konomisk aspekt och endast med kvantitativ ansats. Andra begränsningar i sökningen var att artiklar skulle vara publicerade år 2010–2020, skrivna på engelska och inklu-dera vuxna i alla åldrar.
Första sökningen gjordes i Cinahl med hjälp av Jönköpings Universitetsbibliotek. Sök-ningen gav 253 träffar vilket ansågs vara ett relevant antal för titelgranskning och ma-nuell sortering utefter valda exklusionskriterier. En andra sökning med samma sökord gjordes vid ett senare tillfälle av författarna i Medline. Denna sökning fick komplette-ras gällande sökord och gav 256 träffar. Litteratursökningen har dokumenterats nog-grant gällande sökord och söksträngar för att kunna redovisa hur genomförandet har gått till (Bilaga 1). Sökmatrisen innehåller information om antal lästa titlar, abstrakt och artiklar i helhet. Gallring av abstrakt skedde genom att läsa varje abstrakt noggrant och med medvetenhet gällande studiens exklusionskriterier för att välja ut relevanta artiklar att läsa i helhet. Artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av Jönköping Uni-versitets granskningsprotokoll för studier med kvalitativ metod (Bilaga 2). Detta för att bedöma vilka artiklar som var lämpliga att inkludera i studien (Friberg, 2012). Artik-larna behövde uppfylla 4/4 av protokollets kriterier i del I samt minst 6/8 i del II för
5 att inkluderas i studien. Artiklarna delades upp mellan författarna för en första kvali-tetsgranskning och om den gick igenom kvalitetsgranskades den av ytterligare en för-fattare. Sammanlagt kvalitetsgranskades 27 artiklar varav 8 föll bort. 19 valda artiklar dokumenterades i en artikelmatris (Bilaga 3).
Medvetenhet har funnits kring författarnas förförståelse gällande kvinnors upplevelser efter mastektomi. Egna uppfattningar har uppmärksammats genom att författarna har fört dialog om att vara öppna för olika upplevelser för att fånga in all relevant inform-ation i artiklarna (Kristensson, 2014c). De uppfattningar som diskuterats är att förfat-tarna är kvinnor, arbetat inom vården, befinner sig i en ålder där utseende spelar en viktig roll i känslan av självbild och bröstens betydelse anses viktig både ur en fysisk och emotionell aspekt. Förförståelsen fanns från början att det var en jobbig upplevelse att förlora bröstet hos alla författarna. Det blev därför mer viktigt att under arbetets gång fokusera på att vara öppen för alla olika upplevelser och fånga in även de positiva upplevelser kvinnor kan känna efter mastektomi.
Dataanalys
Analysen av 19 artiklar har genomförts i fem steg enligt Friberg (2012). Det första ste-get var att läsa igenom de valda studierna ett flertal gånger för att förstå helheten gäl-lande innehåll och sammanhang. Steg två innebar att studera varje artikel utefter teo-retiska utgångspunkter och metodologiska tillvägagångssätt. Detta för att säkerställa att innehållet och resultatet var relevant. De relevanta artiklarna skrevs ut och delades upp mellan författarna. Nyckelfynd i varje artikels resultat identifierades och marke-rades med färgpenna. Sedan diskutemarke-rades dessa i grupp för att säkerställa att alla de-lade samma uppfattning. Steg tre innebar översättning och en kortare sammanställ-ning av artiklarnas resultat vilket gav en konkret överblick av studierna och underlät-tade analysen. Sammanställningarna diskuterades mellan författarna och därefter gjordes en artikelmatris (Bilaga 3). Artikelmatrisen skapades för att ge en överblick av alla artiklarna och innehöll information om författare, årtal, land, databas, titel, syfte, metod, antal deltagare och resultat. I steg fyra studerades skillnader och likheter mel-lan resultaten i artiklarna för att kunna föra samman likheter under en gemensam sub-kategori. De olika subkategorierna jämfördes sedan för att hitta relevanta likheter. Till de subkategorier som ansågs relaterade till varandra skapades en huvudkategori. Efter denna analys fanns åtta subkategorier och två huvudkategorier (Tabell 1). I det femte och sista steget av dataanalysen formulerades en beskrivning av fynden och slutsatser drogs (Friberg, 2012).
Etiska överväganden
Lagar och riktlinjer reglerar forskningsetiken och Sverige styrs främst av Lagen om etikprövning av forskning som avser människor (SFS 2019:1144). All forskning ska se till mänskliga rättigheter och får endast godkännas om det utförs med respekt för män-niskovärdet. En litteraturöversikt kräver inget etiskt godkännande men det krävs forskningsetiska ställningstaganden eftersom författarna kritiskt granskar andra stu-diers etik. Helsingforsdeklarationens riktlinjer reglerar studier som inkluderar männi-skor och dess forskningsetik genom att hänsyn ska tas till fyra etiska principer. Auto-nomiprincipen, Nyttoprincipen, Inte skada-principen samt rättviseprincipen som ska säkerställa deltagarnas självbestämmande, välbefinnande, integritet och att informat-ion hanteras på ett respektfullt sätt (Kristensson, 2014b).
6 Studierna som inkluderades i litteraturöversikten skulle innehålla ett etiskt godkän-nande vid kvalitetsgranskning. Detta då studier som blivit etiskt granskade förutsattes ha följt etiska överväganden och etiska principer (Kjellström & Sandman, 2013). Vid kvalitetsgranskning lades fokus på etiska aspekter genom att uppmärksamma att del-tagarnas autonomi säkerställts genom att medverkan varit frivillig och samtycke givits. Deltagarna skulle erhållit information om studiens syfte samt fått sin identitet skyddad genom konfidentialitet. Uppfyllde studierna inte dessa krav så exkluderades de från litteraturöversikten. Ställningstaganden har även tagits om att ingen deltagare skulle vara under 18 år då detta anses etiskt oväsentligt om studien kan inkludera vuxna. Citat har inte tagits med från intervjustudierna då samtycke från deltagare inte hämtats (Kjellström, 2017).
7
Resultat
Efter att ha analyserat artiklars resultat som svarar på studiens syfte framkom åtta subkategorier som ledde till två huvudkategorier.
Subkategorier Huvudkategorier
Ångest och förnekelse mot förändrad
kropp En förändrad kroppsuppfattning
Acceptera sin förändrade kropp Tacksamhet för livet trots en förlorad kroppsdel
Att identifiera sig som en kvinna Sexualitet och intimitet
Känslan av att skilja sig från andra Omgivningens påverkan efter mastektomi Brist på information från vården
Behovet av stöd
Tabell 1. Subkategorier och huvudkategorier
En förändrad kroppsuppfattning
Ångest och förnekelse mot förändrad kropp
Kvinnorna upplevde ångest relaterat till det tomma utrymmet och ärren efter mastektomi. Ångest uppstod när de konfronterade sin förändrade kropp både på ett visuellt och sensuellt plan (Piot-Ziegler et al., 2010). Det var jobbigt att se sig själva i duschen då allt de såg var ärret och en förlorad kroppsdel. En känsla av ofullständighet infann sig och inskaffande av bröstprotes kunde bli aktuellt eftersom kroppen upplev-des som obalanserad och ojämn utan ett bröst. Kvinnorna upplevde ett hål från insidan och en bröstprotes kunde bara fylla ut det tomma utrymmet men det gick inte att er-sättas (Jetha et al., 2017; Fitch et al., 2012). Det upplevdes svårt för kvinnorna att fö-reställa sig kroppen utan bröst och det krävdes en sensorisk uppfattning där de be-hövde se och känna för att förstå (Wiedermann & Schnepp, 2017). Kvinnorna upplevde avsmak gentemot sin kropp efter mastektomi (McKean et al., 2013). Synen av ärren uppfattades som traumatiserande och anpassningen till situationen blev svår (Davies et al., 2017; Herring et al., 2019). Kvinnorna började leva i förnekelse, undvek att titta eller känna på ärret samt rädsla kring återfall infann sig som minskade den totala livs-kvalitén (McKean et al., 2013).
8
Acceptera sin förändrade kropp
Förlusten av bröst påverkade kvinnornas förmåga att leva ett normalt liv då de upp-levde sin kropp som främmande och onormal (Piot-Ziegler et al., 2010). Det var viktigt att känna tillfredställelse gentemot sin kropp efter mastektomi för att förbättra kropps-bilden och uppleva normalitet (Fallbjörk et al., 2011a; Slatman et al., 2016). Bröstpro-tes fick kvinnorna att uppleva normalitet efter mastektomi genom upplevelser av sym-metri och helhet (Fitch et al., 2012). Känslan av att protesen döljer ärren var viktigt för att känna sig bekväm. Kvinnorna kunde använda bröstprotes som ett alternativ i vän-tan på bröstrekonstruktion (Fitch et al., 2012). Bröstrekonstruktion upplevdes ge en mer naturlig känsla gällande kroppens utseende än bröstproteser och ansågs vara till hjälp att hantera förlusten av bröst. Detta genom att bevara kvinnornas självbild och vara en symbol för överlevnad (McKean et al., 2013). En omedelbar bröstrekonstrukt-ion möjliggjorde för kvinnorna att känna normalitet redan när de vaknade från anes-tesin (Spector et al., 2011). Efter bröstrekonstruktion kunde kvinnorna uppleva im-plantatet större och hårdare än det naturliga bröstet vilket blev en daglig påminnelse om vad de har gått igenom (Suplee et al., 2016). Bröstets utseende och mängden ärr påverkade deras vardagliga liv (Fallbjörk et al., 2011a; Fallbjörk et al., 2011b). Kvin-norna upplevde först implantatet som en onaturlig del av deras kropp och kände av-smak gentemot det rekonstruerade bröstet (Schmidt et al., 2017; Fang et al., 2010). De beskrev detta som en övergångsperiod i att acceptera sin förändrade kropp och bilda en ny kroppsuppfattning (Schmidt et al., 2017).
Tacksamhet för livet trots en förlorad kroppsdel
Kvinnorna insåg att hälsa och egenvärde inte enbart handlade om estetiska aspekter (Chuang et al., 2018; Herring et al., 2019). De försökte se bröstet som en sjuk del av kroppen (Fallbjörk et al., 2011b). Mastektomi kunde vara nödvändigt för att överleva trots att det innebar en förlorad kroppsdel (Slatman et al., 2016). Kvinnorna upplevde att det viktiga var att cancern försvann och inte att följa samhällets normer kring den kvinnliga kroppens utseende (Herring et al., 2019). Kvinnorna upplevde sig mer till-fredsställda än förväntat när de genomgått mastektomi (Azevedo Batista et al., 2017). Tacksamhet, supportsystem och copingstrategier var viktiga för hantering av sjuk-domsförloppet. En tacksamhet för livet infann sig hos kvinnorna, speciellt när cancer och döden hade funnits i deras närhet tidigare. Ett förlorat bröst blev då inte lika på-tagligt (Davies et al., 2017). Bröstrekonstruktion kunde leda till en positiv känslo-mässig återhämtning för kvinnorna (Spector et al., 2011). De beskrev bröstrekonstrukt-ion som ett avslut på cancerupplevelsen och som att återfå kontroll i situatbröstrekonstrukt-ionen (McKean et al., 2013). Bröstrekonstruktion hjälpte kvinnorna att återfå självförtroen-det och bidrog till mer positiva känslor. Dessa känslor var tydligare hos kvinnorna som hade en försenad bröstrekonstruktion eftersom de upplevt att leva utan bröst. Detta kunde leda till en större värdesättning av livet för att de hade genomgått den upplevel-sen (Spector et al., 2011).
Att identifiera sig som en kvinna
Kvinnorna som genomgick mastektomi upplevde en förlust av kvinnlighet och en för-ändrad kroppsbild (McKean et al., 2013; Schmidt et al., 2017; Herring et al., 2019). Operationen innebar att möta livet på ett nytt sätt och återuppbygga sin identitet ge-nom omvärdering av livet (Duraes Rocha et al., 2016). Kvinnorna föredrog borttagning av båda brösten då känslan av att bara ha ett bröst kunde resultera i att de inte längre
9 kände sig hela, speciellt i situationer där de var nakna (Slatman et al., 2016; Piot-Zieg-ler et al., 2010; Wiedermann & Schnepp, 2017). Kvinnorna upplevde att två bröst var en del av kvinnligheten som gjorde den fysiska bilden komplett. Utan ett bröst kunde kroppsbilden förvrängas och de förlorade sin identitet (Jetha et al., 2017; Herring et al., 2019; McKean et al., 2013; Piot-Ziegler et al., 2010). Bröstet tillhör naturligt kvin-nan och är den externa symbolen för kvinnlighet (Schmidt et al., 2017). Kvinnornas upplevelser påverkades av ålder och deras individuella känslor kring bröstets betydelse (Chuang et., al 2018). Kvinnornas känsloliv var i olika grad relaterade till känslan av självbild, sexualitet, kvinnlighet, moderskap och att “vara en kvinna” (Azevedo Batista et al., 2017). Ett behov av att gå tillbaka till det normala efter mastektomi var viktigt för kvinnornas upplevelse av identitet (Chuang et., al 2018; Wiedermann & Schnepp, 2017). Det var viktigt att fortfarande känna sig som en kvinna även utan bröst (Chuang et al., 2018). Det fanns behov av en symmetrisk kropp som var balanserad då detta ansågs vara en viktig aspekt vid kvinnonars känsla av kvinnlighet (Schmidt et al., 2017; Wiedermann & Schnepp, 2017). Kvinnorna upplevde att bröstrekonstruktion förbätt-rade kroppsbilden då återskapandet av bröstet ökade känslan av kvinnlighet (Fallbjörk et al., 2011b; McKean et al., 2013).
Sexualitet och intimitet
Kvinnorna upplevde en försvagad sexualitet och intimitet efter mastektomi då det är kopplat till bröst. Förlusten av självkänslan infann sig när kvinnornas känslor över att inte vara sexuellt attraktiva belystes (Duraes Rocha et al., 2016; Loaring et al., 2015). Kroppsbilden är nära relaterad till attraktion och sexuell funktion och en förlust av bröst påverkade kvinnornas kroppsbild. Bröstrekonstruktion indikerade på att kropps-bilden är ett komplext fenomen som inte endast är relaterat till fysiskt utseende (Jør-gensen et al., 2015; Fang et al., 2010). Kvinnorna upplevde utseendet som en viktig aspekt i relationella sammanhang (Piot-Ziegler et al., 2010). Vid förlust av bröstet för-lorade kvinnorna viktiga medel för förförandet med sin partner som var viktiga när det gällde sexuell attraktivitet och upphetsning (Fallbjörk et al., 2011b). Detta då bröst är en källa till njutning och har en sexuell betydelse tillsammans med en partner (Schmidt et al., 2017). Kvinnorna undvek intimitet och stängde dörren när de skulle byta om då upplevelsen av den fysiska bilden var svår (Davies et al., 2017; Piot-Ziegler et al., 2010). Det ansågs av kvinnorna som en känslig process som behövde tid att visa ärret för sin partner (Slatman et al., 2016). En oro över partnerns reaktion påverkade relationen på ett negativt sätt och de upplevde rädsla att anses mindre attraktiva (Herring et al., 2019; Loaring et al., 2015). Kvinnorna upplevde svårigheter att kommunicera om käns-lor som uppstod i intima situationer (Loaring et al., 2015). Acceptans och bekräftelse från partnern var viktigt efter att kvinnorna genomgått mastektomi (Fallbjörk et al., 2011b; Chuang et al., 2018).
10
Omgivningens påverkan efter mastektomi
Känslan av att skilja sig från andra
Kvinnorna upplevde deras kroppar i lägre standard kopplat till skönhet vid förlusten av ett bröst. Det ledde till känslor av skam inför samhället och till ett isolerat beteende (Duraes Rocha et al., 2016). Lägre självrapporterad fysisk och mental hälsa påverkade den sociala funktionen negativt. En känsla av att inte känna sig feminin och attraktiv fick konsekvenser för det sociala livet då kvinnorna inte ville visa sig i sociala samman-hang (Jørgensen et al., 2015). Negativa effekter inom familjen framkom när barnen fick se modern efter operationen och kvinnorna kände då ett behov att täcka över sitt bröst för att deras barn inte skulle se (Davies et al., 2017). Kvinnorna upplevde en för-ändrad självbild förknippat till moderskapet då bröstet ansågs vara kopplat till omhän-dertagandet av sina barn. De uttryckte en oro över att skilja sig från andra mammor utseendemässigt vilket kunde begränsa aktiviteter med barnen samt utsätta barnen för oönskad uppmärksamhet (McKean et al., 2013). Kvinnorna upplevde det positivt att fortsätta med tidigare dagliga aktiviteter för bättre hantering av situationen, men det kunde vara svårt om de upplevdes som en patient som behövde vård av familjemed-lemmar (Chuang et al., 2018).
Bröstprotes användes av kvinnorna framför andra som ett skydd då de kände en rädsla över hur omgivningen såg på deras kroppar och medlidande från andra kunde uppfatt-tas som sårande. Kvinnorna använde bröstprotes för andras skull och inte för sig själva (Fitch et al., 2012; Wiedermann & Schnepp, 2017). De behövde anpassa klädstil och rörelsefrihet för att dölja kroppen från visuell exponering. Detta för att undvika orsak-andet av chock och obehag hos andra människor (Azevedo Batista et al., 2017; Fall-björk et al., 2011b; Piot-Ziegler et al., 2010). Även att de själva ville undvika att känna skam och genans inför andra (Herring et al., 2019; Chuang et al., 2018). Det upplevdes svårt att visa sig i underkläder framför andra efter operationen då den visuella bilden inte överensstämde med kvinnornas önskemål (Jørgensen et al., 2015; Fang et al., 2010). Kvinnorna upplevde oro att andra ska notera att de genomgått bröstrekon-struktion vilket orsakade ett undvikande beteende (Fallbjörk et al., 2011a).
Brist på information från vården
Kvinnorna upplevde att bemötandet från sjukvården inte tillgodosåg deras behov (Suplee et al., 2016). Upplevelsen av att inte bli bekräftade som människor utan mer bli sedda som ett offer eller patient infann sig. Känslan av distans infann sig när in-formation gavs med svåra ord och när sjukvården inte fick kvinnorna att känna sig delaktiga i besluten (Davies et al., 2017; Suplee et al., 2016). Kvinnorna i mötet med sjukvården upplevde sina känslor bli förminskade och åsidosatta om deras önskemål inte synliggjordes av vårdpersonal (Loaring et al., 2015). Det kändes ovanligt för vård-personal att föra dialog kring kroppsbild, förändring av sexualitet eller identitet med kvinnorna efter mastektomi. Anledningen kunde bero på blygsamhet och skam eller brist på kunskap inom dessa frågor (Jørgensen et al. 2015). Kvinnorna upplevde att sjukvården planerade behandling och operation utefter egna metoder. Sjukvården upplevdes ha ett otillräckligt bemötande genom att inte visa hänsyn till kvinnornas känslor och önskemål i situationen (Fallbjörk et al., 2011a; Suplee et al., 2016). Kvinnorna upplevde att informationen som gavs inför operation inte var individuellt anpassad (Suplee et al., 2016). Den bristande information gällande ingrepp och val-möjligheter ledde till att upplevelsen försämrades. Kvinnorna upplevde att deras
11 situation efter mastektomi hade underlättats om sjukvården tillgodosett dem med an-passad och tydlig information (Davies et al., 2017; Fallbjörk et al., 2011a). De upplevde att deras önskemål och behov inte blev tillgodosedda av sjukvården när det handlade om valet av en passande bröstprotes (Fitch et al., 2012). Bristande information fick kvinnorna att söka information på internet (Fallbjörk et al., 2011a; Herring et al., 2019; Suplee et al., 2016). Detta bidrog till en ökad oro genom avstötande bilder (Herring et al., 2019). Upplevelser av att vara bortglömda efter operationen inträffade om inform-ation uteblev då det gav en känsla av ensamhet när kvinnor skulle möta den nya verk-ligheten (Suplee et al., 2016). Trots god information kunde kvinnorna fortfarande bli chockade när de såg sina kroppar efter mastektomi. De upplevde att inget kunde för-bereda dem tillräckligt inför känslorna som uppstod i situationen (Herring et al.,2019; Loaring et al., 2015).
Betydelsen av stöd
Kvinnorna använde familjestöd, religion och distraherande aktiviteter som olika stra-tegier för att bearbeta sin förlust (Chuang et al., 2018; Jetha et al., 2017; Azevedo Ba-tista et al., 2017). Barn, familj och karriär hjälpte kvinnorna att känna tillhörighet och värdefullhet (Chuang et al., 2018; Fang et al., 2010). Det blev betydelsefullt att söka stöd hos sin partner genom aktiv kommunikation om tankar och känslor som kvin-norna kunde uppleva (Loaring et al., 2015). Dela erfarenheter med andra som genom-gått bröstrekonstruktion blev viktigt för kvinnorna för att finna stöd (Fallbjörk et al., 2011a). Kvinnorna upplevde att det kunde skilja sig mellan att visa ärret för sin partner och för en främling. Det hjälpte kvinnorna att bli tillfreds med sin förändrade kropp genom att tillsammans med en okänd få se och känna på sitt ärr (Slatman et al., 2016).
Individanpassat stöd från sjuksköterskorna upplevdes viktigt för kvinnorna efter mastektomi. Kvinnorna hade olika behov och förväntningar på sjuksköterskan. En del kvinnor upplevde sjuksköterskan som stöttande samt uppvisade respekt för deras pri-vata utrymme. Andra kvinnor upplevde deras behov åsidosatta och att lidandet ökade i situationen (Herring et al., 2019). En viktig aspekt inom omvårdnaden var att visa förståelse för kvinnornas situation och identitetsförändringar genom att vara lyhörd och föra en öppen dialog. En öppen dialog fick kvinnorna att uppleva att deras känslor validerades samt en möjlighet att inse att de befann sig i en övergångsprocess i livet. Det var viktigt att vårdpersonalen aktivt stärkte kvinnornas livsvärld för att uppnå en mer individanpassad omvårdnad (Jørgensen et al., 2015). Bra information innan op-eration förberedde kvinnorna inför eftervården som kunde innebära smärta och sår-dränage (Suplee et al., 2016). De upplevde att en psykisk förberedelse för hela familjen hade kunnat hjälpa dem i situationen (Davies et al., 2017). Det upplevdes positivt om de fick möjligheten att vara involverade i beslutsprocessen (Suplee et al., 2016). Bra stöd från sjukvården hjälpte kvinnorna efter mastektomi då bra information och svar på frågor kan bidrog till trygghet (Davies et al., 2017).
12
Diskussion
Metoddiskussion
Syftet med litteraturöversikten var att beskriva kvinnors upplevelser efter mastektomi vid bröstcancer. Litteraturöversikten var av kvalitativ design då upplevelser efter mastektomi skulle beskrivas. Artiklarna som användes var kvalitativa för att få en för-ståelse för en persons livsvärld där upplevelser, behov, förväntningar eller erfarenheter förankras (Segesten, 2012). En kvantitativ metod hade inte varit genomförbar då för-fattarna ville forska kring upplevelser hos kvinnor som genomgått mastektomi vid bröstcancer. Författarna har besvarat syftet i studien genom att de hade ett klart fokus på kvinnors upplevelser efter mastektomi, identifierat nya fynd för att sedan inkludera dessa i resultatet (Kristensson, 2014d).
Två olika databaser med omvårdnadsfokus användes för att öka kvalitén och trovär-digheten på litteraturöversikten. Detta ökade chansen att få fler relevanta artiklar (Henricson, 2017). Sökningen som gjordes tillsammans med biblioteket på Jönköping Universitet ökar giltigheten genom att sökningen blir tillräckligt bred, relevant och om-fattande (Willman & Stoltz, 2017). Fyra artiklar återkom på andra sökningen vilket ökade sensitivitet och trovärdigheten på litteraturöversikten. Uppdelning av kvalitets-granskningen ökade tillförlitligheten i resultatet genom att de granskades av ytterligare en författare (Henricson, 2017). Sökningen var begränsad gällande publikations år vil-ket stärkte studiens giltighet genom att fånga hur upplevelser ser ut under en bestämd tid (Kristensson, 2014d). Artiklar som användes till resultatet var skrivna på engelska för att få en bredare upplevelse. Ingen av författarna har engelska som modersmål vil-ket kan ha resulterat i feltolkningar. Fynden diskuterades mellan författarna för att skapa en gemensam förståelse vilket ökade tolkningens trovärdighet (Mårtensson & Fridlund, 2017).
Författarna gjorde valet att exkludera artiklar med socioekonomisk aspekt samt även upplevelser i resultatartiklarna som utgick från detta. Detta var ett aktivt val för att Sveriges hälsosjukvård ser annorlunda ut än i andra länder (Fallbjörk et al., 2010). Sveriges sjukvård regleras av Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) där målet är att vård ska ges på lika villkor till hela befolkningen. Studiens överförbarhet kan ha påver-kats då den inte kan påvisa socioekonomiska aspekters påverkan efter mastektomi. Re-sultatartiklarna var från följande länder: Sverige, Danmark, Storbritannien, Schweiz, Tyskland, Nederländerna, Brasilien, USA, Canada, Pakistan och Taiwan. När studier från olika delar av världen inkluderades gav det en bredare bild av den aktuella forsk-ningen och en ökad trovärdighet (Henricson, 2017). Det kan även påverka trovärdig-heten negativt då det eventuellt finns kulturella skillnader samt skiljer sig i lagar och riktlinjer. I en studie från Taiwan upptäcktes det kulturella skillnader gällande religion vilket kunde ha en påverkan på kvinnornas upplevelse av mastektomi. Författarna hit-tade likheter i artiklarna vilket kan påvisa att kvinnors upplevelser har gemensamma nämnare oberoende etnicitet och land. Upplevelser är dock individuella vilket påverkat överförbarheten då det inte helt går att överföra unika upplevelser mellan olika indivi-der vilket är viktigt att beakta i litteraturöversikten (Kristensson, 2014d).
Studiens författare har med medvetenhet försökt åsidosätta egna åsikter och värde-ringar vid analys av resultatartiklarna för att det kan påverka resultatet om författarnas egna tankar och känslor får ta plats (Kristensson, 2014c). Det ansågs vara viktigt att
13 vara så neutral som möjligt för att inte ta ut resultatet i förväg och påverka det i någon specifik riktning (Mårtensson & Fridlund, 2017). Det går dock inte att helt utesluta en påverkan av förförståelsen då studiens författare hade tidigare erfarenheter inom vår-den samt att de är kvinnor som anser att brösten hade en viktig betydelse (Henricson, 2017). Det har funnits tillfällen under arbetets gång då vissa fynd har lyfts oftare än andra då förförståelsen har påverkat författarnas intresse. Det var då viktigt att upp-märksamma detta genom att föra en gemensam diskussion kring författarnas åsikter och tankar kring innehållet. Detta för att inte fördjupa sig mer i en viss upplevelse och utesluta en annan (Kristensson, 2014d).
Författarna hade ingen tidigare erfarenhet av att skriva en litteraturöversikt eller om ämnet som skulle studeras vilket försvårat processen (Henricson, 2017). Studiens på-litlighet har stärkts av att under arbetets gång granskats kontinuerligt genom handled-ning. Detta då handledarna har erfarenhet av att skriva en litteraturöversikt (Henric-son & Lönn, 2017). Resultatartiklarna har innehållit beskrivning av informerat sam-tycke och konfidentialitet vilket stärker litteraturöversiktens kvalité och trovärdighet. Deltagarna har blivit avidentifierade via nummer eller pseudonymer. Deltagandet var frivilligt och information kring studiens syfte var given till deltagarna muntligt eller skriftligt (Kjellström & Sandman, 2013).
Resultatdiskussion
Ett huvudfynd i litteraturöversikten var hur kvinnornas kroppsuppfattning förändra-des efter mastektomi. Kvinnorna upplevde en otillfredsställelse gentemot sin föränd-rade kropp och olika känslor uppstod. Dahlberg & Segesten (2010) menar att tillvaron förändras när människor drabbas av en sjukdom. Händelser med en fysisk påverkan på kroppen kan även leda till en förändrad upplevelse av jaget och välbefinnandet. Engel et al. (2004) menar att mastektomi ledde till förändringar gällande kvinnornas kroppsuppfattning och kvinnliga identitet. Fingeret et al. (2014) styrker att mastektomi väckte känslor av skam, avsmak och ångest. Kroppsuppfattningen var för-knippad med viktiga problem som kvinnorna upplevde i situationen. Kroppsuppfatt-ningen inkluderade individuella upplevelser kring kroppsbild, känsla av helhet, sexu-alitet, attraktivitet, kvinnlighet och tillfredställelse gällande den egna kroppen (Mo-hammadi et al., 2018).
Ett annat huvudfynd var att kvinnorna upplevde att det var av betydelse att uppleva normalitet efter mastektomi. Dahlberg & Segesten (2010) beskriver att människor le-ver genom sina kroppar där förändring skulle medföra en begränsad tillgång till livet. Upplevelser efter en fysisk förändring kan variera mellan individer då alla har en egen livsvärld. Cármem et al. (2013) styrker att kvinnorna upplevde svårigheter att se sig utan bröst då bröstet ansågs vara kopplat till normalitet. Känslan av normalitet var för kvinnorna förknippat med att ha en symmetrisk kropp. Kenny et al. (2018) uttrycker vikten av symmetri genom önskemål att genomgå bilateral mastektomi eller bröstre-konstruktion för att uppleva en större känsla av normalitet. Enligt Lake et al. (2019) och Mohammadi et al. (2018) hjälpte bröstrekonstruktion kvinnorna efter mastektomi att hantera situationen genom att bevara fysiska aspekter och uppleva normalitet. Ett annat huvudfynd visade att kvinnor upplevde rädsla kring sexualiteten efter mastektomi. Bröstet är kopplat till sexualitet och intimitet och en rädsla för avvisande från partnern infann sig. Dahlberg & Segesten (2010) menar att en fysisk förändring
14 påverkar upplevelsen av trygghet i sig själv. Tillvaron till sig själv kan förändras och upplevas otrygg samt otäck. Människan kämpar med att behålla sitt värde och den till-varo som alltid upplevts som en trygghet. Det här bekräftas av Elmir et al. (2010) samt Fallbjörk et al. (2013) genom att kvinnorna upplevde en fruktan kring att inte längre vara attraktiva och en oro om partners uppfattning om dem som kvinnor kunde leda till avvisande. Enligt Mohammadi et al. (2018) hjälpte det kvinnorna att bevara sexu-ella relationer till partnern genom att känna sig attraktiva och sexuellt tilldragande. Archer et al. (2018) styrker att kvinnorna kände sig mindre attraktiva i partners ögon i jämförelse med kvinnor som har två naturliga bröst. Do Prado et al. (2016) bekräftar att ett undvikande från att visa sig naken inför sin partner förekom hos kvinnorna efter mastektomi.
Ett annat huvudfynd var att kvinnor upplevde acceptans efter att ha genomgått mastektomi. Kvinnorna upplevde att brösten inte var en viktig del av deras kvinnlighet, utan att det viktiga var att bli frisk. Kvinnorna upplevde acceptans efter olika lång tid. Dahlberg & Segesten (2010) beskriver att varje människa förhåller sig på ett eget sätt till andra människor och till omvärlden. Olika erfarenheter och livsåskådning påverkar människors liv när det kommer till beteende och välmående. Drageset et al. (2015) menar att kvinnors olika perspektiv under sjukdomen hade betydelse för deras hanter-barhet och acceptans i situationen. Archer et al. (2018) styrker detta med att kvinnorna efter mastektomi accepterade sin nya situation när sjukdomen inte längre ansågs vara en del av deras identitet. Kvinnorna började interagera med omvärlden igen vilket for-made en ny verklighet.
Ett annat huvudfynd var att kvinnorna upplevde att individuellt anpassat stöd var be-tydelsefullt efter mastektomi. En god vård, stöd och förståelse från vårdpersonal och närstående ansågs vara viktigt i situationen. Dahlberg & Segesten (2010) beskriver att den icke-verbala kommunikationen är viktig. När livsvärlden inte uppmärksammas av sjuksköterskan finns det risk att människan inte känner sig sedd och delaktig. Genom att se och ta del av personens livsvärld bidrar det till en bekräftelse och förståelse för människan. Frohlich et al. (2014), Dawe et al. (2014) och Remmers et al. (2010) be-kräftar behovet av stöd från sjuksköterskan som en viktig roll i kvinnornas hantering och bearbetning. Lyhördhet bidrog till känsla av mindre lidande och möjlighet att få läka. Remmers et al. (2010) styrker vikten av att som sjuksköterska kunna se och skilja på behov för en individanpassad vård. Kvinnorna upplevde att stöd från sjuksköters-kan i svåra situationer bidrog till trygghet. Elmir et al. (2010) och Dawe et al. (2014) beskriver att partner, familj och vänner bidrog till en ökad självkänsla genom att vara ett stöd i kvinnornas sjukdomsprocess och återhämtning.
15
Kliniska implikationer
Litteraturöversikten ger en inblick över upplevelserna som kvinnor kan känna efter att ha genomgått mastektomi. Varje kvinnas upplevelse är unik och skiljer sig från andra vilket bör beaktas i denna litteraturöversikt. Det behövs en lyhördhet och individuell anpassning kring kvinnornas situation för att kunna ge det stöd som krävs. Resultatet kan hjälpa sjuksköterskor och annan vårdpersonal att få en större förståelse kring kvin-nors livsvärld efter mastektomi. En fråga som väckts under arbetet med litteraturöver-sikten var hur det kommer sig att vårdpersonal inte besitter större kunskap och förstå-else om kvinnors olika önskemål efter mastektomi. Hälso-och sjukvården behöver där-för utveckla tydligare riktlinjer när det kommer till att ge information om olika valmöj-ligheter vid behandlingen. Sjuksköterskan ska genom att utgå från livsvärldsperspek-tivet se till varje kvinnas livsvärld vilket kan ske genom att med lyhördhet ge kvinnan tid och utrymme att berätta om sina upplevelser och känslor efter mastektomi. Detta skulle leda till en ökad förståelse som skapar möjligheten att tillgodose dem med bättre anpassat stöd som främjar känslor av trygghet i situationen. Ett anpassat stöd som möter kvinnans unika behov kan göra upplevelsen lättare att hantera och bidra till en ökad livskvalité.
Slutsats
Syftet med litteraturöversikten var att beskriva kvinnors upplevelser efter mastektomi. Resultatet visade att kvinnorna upplevde olika känslor efter genomförd mastektomi. Kvinnorna kände sig identitetslösa och onormala efter operationen. Det blev viktigt med bröstprotes eller bröstrekonstruktion för att uppleva symmetri, normalitet och kvinnlighet. Kvinnornas sexualitet påverkades då de upplevde skam och rädsla för av-visande i intima situationer. Kvinnornas upplevelser påverkade deras liv och vardag på olika sätt. En del av kvinnorna upplevde acceptans tidigt efter mastektomin och för andra tog det längre tid. Deras upplevelser kring hur de bäst hanterade situationen skilde sig från varandra och likaså deras förväntningar gällande stöd. Det är därför vik-tigt att sjuksköterskor besitter kunskap om att alla individer har en unik livsvärld och behöver stöd på olika sätt för att kunna tillgodose kvinnors behov efter mastektomi. Bröstcancer är en vanligt förekommande diagnos bland kvinnor i hela världen och mastektomi är en vanlig behandlingsform vid sjukdomen. Detta motiverar fortsatta studier kring ämnet. I resultatet framkom det brister i vårdpersonalens bemötande och det hade därför varit intressant med fortsatt forskning inom bemötandet av kvinnor efter mastektomi. Detta för att belysa ämnet och få en inblick i hur sjukvårdens bemö-tande hade kunnat förbättras.
16
Referenslista
Almås, H., & Myklebust Sørensen, E. (2011). Omvårdnad vid bröstcancer. I D. G. Stub-berud, H. Almås & R. Grønseth (Red.), Klinisk omvårdnad 2 (s.439–453). Li-ber.
Archer, S., Holland, F. G., & Montague, J. (2018). “Do you mean I’m not whole?’: Ex-ploring the role of support in women’s experiences of mastectomy without re-construction. Journal of Health Psychology, 23(12), 1598–1609. https://doi.org/10.1177/1359105316664135
Azevedo Batista, K., Conceição das Merces, M., Costa Santana, A. I., Pinheiro, S. L., Lua, I., & Sousa Oliveira, D. (2017). Feelings of Women with Breast Cancer After Mastectomy. Journal of Nursing UFPE / Revista de Enfermagem UFPE, 11(7), 2788–2794. https://doi.org/10.5205/reuol.10939-97553-1-RV.1107201719 Bengtsson, J. (2013). With the Lifeworld as Ground. A Research Approach for
Empir-ical Research in Education: The Gothenburg Tradition. Indo-Pacific Journal of
Phenomenology, 13(sup1), 1–18.
https://doi.org/10.2989/IPJP.2013.13.2.4.1178
Bergh, J., Brandberg, Y., Ernberg, I., Frisell, J., Fürst, C.J., & Hall, P. (2007). Diagnos-beskedet - en traumatisk situation. Bröstcancer (s.49–53). Boktryckeri. Blowers, E., & Foy, S. (2009). Breast cancer overview: Current treatments. Practice
Nursing, 20(6), 282–286. https://doi.org/10.12968/pnur.2009.20.6.42553 Cancerfonden (2019). De vanligaste cancerformerna. Hämtad den 17 maj 2020 från
https://www.cancerfonden.se/cancerfondsrapporten/statistik/cancersjukdo-marna-som-drabbar-flest
Cancerfonden (2020). Bröstcancer. Hämtad den 6 juni 2020 från https://www.can-cerfonden.se/om-cancer/cancersjukdomar/brostcancer
Cármem P. A., Bernt Kolankiewicz, A. C., Scarton, J., Loro, M. M., Mazzuco de Souza, M., & De Lourdes Schmidt Piovesan Rosanelli, C. (2013). Difficulties Experi-enced by Women Undergoing Treatment for Breast Cancer. Revista de pesquisa: Cuidado e Fundamental, 5(3), 194-201. https://doi.org/10.9789/2175-5361.2013v5n3p194
Chuang, L. Y., Hsu, Y. Y., Yin, S. Y., & Shu, B. C. (2018). Staring at My Body: The Ex-perience of Body Reconstruction in Breast Cancer Long-term Survivors. Can-cer Nursing., 41(3).
https://doi.org/10.1097/NCC.0000000000000507
Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande: i teori och praxis. Natur & Kultur.
Dahlborg Lyckhage, E., Brink, E., & Lindahl, B. (2018). A Theoretical Framework for Emancipatory Nursing With a Focus on Environment and Persons’ Own and Shared Lifeworld. ANS. Advances in Nursing Science, 41(4), 340–350. https://doi.org/10.1097/ANS.0000000000000227.
Danielsson, E. (2017). Kvalitativ forskningsintervju. I M. Henricson (Red.), Vetenskap-lig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s.143–154). Studentlitteratur AB.
Davies, C. C., Brockopp, D., Moe, K., Wheeler, P., Abner, J., & Lengerich, A. (2017). Exploring the lived experience of women immediately following mastectomy: A phenomenological Study. Cancer Nursing, 40(5), 361–368. https://doi.org/10.1097/NCC.0000000000000413
Dawe, D. E., Bennett, L. R., Kearney, A., & Westera, D. (2014). Emotional and infor-mational needs of women experiencing outpatient surgery for breast cancer. Ca-nadian Oncology Nursing Journal, 24(1), 20–24. https://doi.org/10.5737/1181912x2412024
17 Do Prado, E., Rosenilda Costa, J., Raone, D., Barbosa, D.C., Aparecida Sales, C., &
Sil-vana Marcon, S. (2016). Attendance and support: Strategies to help the wife to face brast cancer. Journal of Nursing UPPE/Revista de Enfermagem UPPE, 10(11), 3935 – 3941. https://doi.org/ 10.5205 / reuol.9881-87554-1-EDSM1011201615
Drageset, S., Lindstrøm, T., & Underlid, K. (2015). “I just have to move on”: Women’s coping experiences and reflections following their first year after primary breast cancer surgery. European Journal of Oncology Nursing, 21, 205–211. https://doi.org/10.1016/j.ejon.2015.10.005
Durães Rocha, J. F., Rodrigues Cruz, P. K., Aparecida Vieira, M., Marques da Costa, F., & de Almeida Lima, C. (2016). Mastectomy: Scars in Female Sexuality. Journal of Nursing UFPE / Revista de Enfermagem UFPE, 10, 4255–4263. https://doi.org/10.5205/reuol.9284-81146-1-SM.1005sup201612
EBSCO (u.å-a). Cinahl. Hämtad 20-10-09 https://www.ebsco.com/products/rese-arch-databases/cinahl-database
EBSCO (u.å-b). Medline. Hämtad 20-11-09 https://www.ebsco.com/products/rese-arch-databases/medline
Elmir, R., Jackson, D., Beale, B., & Schmied, V. (2010). Against all odds: Australian women´s experiences of recovery from breast cancer. Journal of Clinical Nurs-ing, 19(17-18), 2531-2538. https://doi.org/10.1111/j.1365-2702.2010.03196.x Ekebergh, M. (2007). Lifeworld‐based reflection and learning: a contribution to the
reflective practice in nursing and nursing education. Reflective practice, 8(3), 331–343. https://doi.org/10.1080/14623940701424835
Ekebergh, M. (2016). Att förstå patienten ur ett livsvärldsperspektiv. I M. Arman, K. Dahlberg & M. Ekebergh (Red.), Teoretiska grunder för vårdande (s. 66–75). Liber.
Engel, J., Kerr, J., Schlesinger Raab, A., Sauer, H., & Hölzel, D. (2004). Quality of life following breast‐conserving therapy or mastectomy: results of a 5‐year prospec-tive study. The breast journal, 10(3), 223-231. https://doi.org/10.1111/j.1075-122X.2004.21323.x
Fallbjörk, U., Frejeus, E., & Rasmussen, B. H. (2011a). A preliminary study into women’s experiences of undergoing reconstructive surgery after breast cancer. European Journal of Oncology Nursing, 16(3), 220–226. https://doi.org/10.1016/j.ejon.2011.05.005
Fallbjörk, U., Karlsson, S., Rasmussen, B. H., & Salander, P. (2010). Differences be-tween women who have and have not undergone breast reconstruction after mastectomy due to breast cancer. Acta Oncologica, 49(2), 174–179. https://doi.org/10.3109/02841860903490069
Fallbjörk, U., Salander, P., & Rasmussen, B. H. (2011b). From “no big deal” to “losing oneself”: different meanings of mastectomy. Cancer Nursing, 35(5), E41-8. https://doi.org/10.1097/NCC.0b013e31823528fb
Fallbjörk, U., Rasmussen, B. H., Karlsson, S., & Salander, P. (2013). Aspects of body image after mastectomy due to breast cancer – a two-year follow-up study. Eu-ropean Journal of Oncology Nursing: The official Jouarnal of EuEu-ropean On-cology Nursing Society, 17(3), 340-345. https://doi.org/10.1016/j.ejon.2012.09.002
Fang, S. Y., Balneaves, L. G., & Shu, B. C. (2010). “A struggle between vanity and life”: The experience of receiving breast reconstruction in women of Taiwan. Cancer Nursing, 33(5), E1-E11. https://doi.org/10.1097/NCC.0b013e3181d1c853 Filip, C. I., Jecan, C. R., Raducu, L., Neagu, T. P., & Florescu, I. P. (2017). Immediate
18 Controversies and solutions. Department of Plastic and Reconstructive
Sur-gery, 112(4), 378–386. https://doi.org/10.21614/chirurgia.112.4.378
Fingeret, M. C., Teo, I., & Epner, D. E. (2014). Managing body image difficulties of
adult cancer patients: Lessons from available research. Cancer, 120(5), 633– 641. https://doi.org/10.1002/cncr.28469
Fitch, M., McAndrew, A., Harris, A., Anderson, J., Kubon, T., & Mcclennen, J. (2012). Perspectives of women about external breast prostheses. Canadian Oncology Nursing Journal, 22(3), 162–167. https://doi.org/10.5737/1181912x223162167 Folkhälsomyndigheten. (2020). Dödlighet i bröstcancer. Hämtad 20-11-25 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad-rapportering/folkhalsans-utveckling/resultat/halsa/brostcancer-dodlighet/ Friberg, F. (2012). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats
(s.133–141) Studentlitteratur AB.
Frohlich, M., Benetti, E. R. R., & Stum, E. M. F. (2014). Experiences of women with Breast Cancer and Actions to Reduce Stress. Journal of Nursin UFPE/ Revista de Enfermagem UFPE, 8(3), 537-544. https://doi.org/10.5205/reuol.5149-42141-1-SM.0803201407
Gumus, M., Ustaalioglu, B. O., Garip, M., Kiziltan, E., Bilici, A., Seker, M., & Turhal, N. S. (2010). Factors that affect patients' decision-making about mastectomy or breast conserving surgery, and the psychological effect of this choice on breast
cancer patients. Breast Care, 5(3), 164-168.
https://doi.org/10.1159/000314266
Helms, R., O ́hea, E., & Corso, M. (2008). Body Image Issues in Women with Breast Cancer. Psychology, Health & Medicine, 13(3), 313–325. http://doi:10.1080/13548500701405509
Henricson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och me-tod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 411–420). Studentlitteratur AB.
Henricson, M., & Lönn, A. (2017). Handledningsprocessen. I M. Henricson (Red.), Ve-tenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 459– 473). Studentlitteratur AB.
Herring, B., Paraskeva, N., Tollow, P., & Harcourt, D. (2019). Women’s initial experi-ences of their appearance after mastectomy and/or breast reconstruction: A qualitative study. Psycho-Oncology, 28(10), 2076–2082. https://doi.org/10.1002/pon.5196
Husserl, E. (2002). Den europeiska mänsklighetens kris och filosofin. Fenomenologin och filosofins kris (J. Jakobsson & H. Rubin, övers.). Thales. (Originalarbete publicerat 1954)
Ingvar, C. (2012). Bröstkirurgi. I R. Andersson, B. Jeppsson & A. Rydholm (Red.), Ki-rurgiska sjukdomar (s.251–266). Studentlitteratur AB.
Jetha, Z. A., Gul, R. B., & Lalani, S. (2017). Women Experiences of Using External Breast Prosthesis after Mastectomy. Asia-Pacific Journal of Oncology Nurs-ing., 4(3), 250–258. http://doi:10.4103/apjon.apjon_25_17
Jørgensen, L., Garne, J. P., Søgaard, M., & Laursen, B. S. (2015). The experience of distress in relation to surgical treatment and care for breast cancer: An interview study. European Journal of Oncology Nursing: The official Journal of Euro-pean Oncology Nursing Society, 19(6), 612-618. https://doi.org/10.1016/j.ejon.2015.03.009
Kenny, R., Reed, M., & Subramanian, A. (2018). Mastectomy for risk reduction or sym-metry in women without high risk gene mutation: A review. International
19 Journal of Surgery (London, England), 50, 60–64. https://doi.org/10.1016/j.ijsu.2017.12.022
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 57–80). Studentlitteratur AB.
Kjellström, S., & Sandman, L. (2013). Forskningsetik. Etikboken: etik för vårdande yrken (s.311–335). Studentlitteratur AB.
Kristensson, J. (2014a). Kvalitativ forskning. Handbok i uppsatsskrivande och forsk-ningsmetodik: för studenter inom hälso- och vårdvetenskap (s.115–123). Natur & kultur.
Kristensson, J. (2014b). Några ord på vägen om forskningsetik. Handbok i uppsats-skrivande och forskningsmetodik: för studenter inom hälso- och vårdveten-skap (s.49–55). Natur & kultur.
Kristensson, J. (2014c). Olika sätt att se på vetenskap. Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik: för studenter inom hälso- och vårdvetenskap (s.31– 37). Natur & kultur.
Kristensson, J. (2014d). Trovärdighet i kvalitativ forskning. Handbok i uppsatsskri-vande och forskningsmetodik: för studenter inom hälso- och vårdvetenskap (s.124–126). Natur & kultur.
Lake, B., Fuller, H. R., Rastall, S., & Usman, T. (2019). Breast Reconstruction Affects
Coping Mechanisms in Breast Cancer Survivors. Indian Journal of Surgery, 81(1), 43–50. https://doi.org/10.1007/s12262-017-1712-1
Loaring, J., Larkin, M., Flowers, P., & Shaw, R. (2015). Renegotiating Sexual Intimacy in the Context of Altered Embodiment: The Experiences of Women With Breast Cancer and Their Male Partners Following Mastectomy and
Reconstruc-tion. Health Psychology., 34(4), 426–436.
https://doi.org/10.1037/hea0000195
Lohrisch, F., Francl, M., Sun, S., Villa, D., & Gelmon, K. A. (2017). Willingness of breast cancer patients to undergo biopsy and breast cancer clinicians’ practices around seeking biopsy at the time of breast cancer relapse. Breast Cancer Research and Treatment, 168(1), 221–228. https://doi.org/10.1007/s10549-017-4586-9 Martins Merêncio, K., & Amado Apóstolo Ventura, M. C. (2020). Experiences of
women after mastectomy: rehabilitation nursing care in promoting autonomy. Revista de Enfermagem Referência, 2, 1–6. https://doi.org/10.12707/RIV19082
McKean, L. N., Newman, E. F., & Adair, P. (2013). Feeling like me again: a grounded theory of the role of breast reconstruction surgery in self-image. European Jour-nal of Cancer Care, 22(4), 493–502. https://doi.org/10.1111/ecc.12055
Milosevic, M., Jankovic, D., Milenkovic, A., & Stojandov, D. (2018). Early diagnosis and detection of breast cancer. Technology & Health Care, 26(4), 729-759. https://doi.org/10.3233/THC-181277
Mohammadi, S. Z., Khan, S. M., & Vanaki, K. Z. (2018). Reconstruction of feminine identity: the strategies of women with breast cancer to cope with body image altered. International Journal of Women’s Health, 10, 689–697. https://doi.org/10.2147/ijwh.s181557
Mårtensson, J., & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbetet. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 421–438). Studentlitteratur AB.
Piot-Ziegler, C., Sassi, M. L., Raffoul, W., & Delaloye, J. F. (2010). Mastectomy, body deconstruction, and impact on identity: A qualitative study. British Journal of
20
Health Psychology, 15(3), 479–510.
https://doi.org/10.1348/135910709X472174
Remmers, H., Holtgräwe, M., & Pinkert, C. (2010). Stress and nursing care needs of women with breast cancer during primary treatment: a qualitative study. Euro-pean Journal of Oncology Nursing, 14(1), 11–16. https://doi.org/10.1016/j.ejon.2009.07.002
Rees, C., & Bath, P. (2000). The information needs and source preferences of women with breast cancer and their family members: a review of the literature pub-lished between 1988 and 1998. Journal of Advanced Nursing, 31(4), 833–841. https://doi.org/10.1046/j.1365-2648.2000.01341.x
Rubin, L. R., & Tanenbaum, M. (2011). “Does That Make Me A Woman?”: Breast Can-cer, Mastectomy, and Breast Reconstrustion Decisions among Sexual minority Women. Psychology of Women Quarterly, 35(3), 401–414. https://doi:10.1177/0361684310395606
Schmidt, J. L., Heine, N., Lange, K. W., Ortmann, O., & Wetzel, C.M. (2017). Patients’ experience of breast reconstruction after mastectomy and its influence on post-operative satisfaction. Archives of Gynecology & Obstetrics, 296(4), 827–834. https://doi.org/10.1007/s00404-017-4495-5
Segesten, K. (2012). Att välja ämne och modell för sitt examensarbete. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats (s.97–100) Studentlitteratur AB.
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslagen. Hämtad 20-12-03 från https://www.riksda- gen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30
SFS 2019:1144. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Hämtad 21-01-15 från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460
Sköld Nilsson, A. (2010). Bröstcancerboken: från besked till färdigbehandlad. Nor-stedt.
Slatman, J., Halsema, A., & Meerschoek, A. (2016). Responding to Scars After Breast Surgery. Qualitative Health Research., 26(12), 1614–1626. https://doi.org/10.1177/1049732315591146
Socialstyrelsen. (2019). Cancer i siffror 2018. Hämtad 20-10-07 från https://www.so-
cialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/sta-tistik/2018-6-10.pdf
Spector, D. J., Mayer, D. K., Knafl, K., & Pusic, A. (2011). Women´s recovery experi-ences after breast cancer reconstruction surgery. Journal of Psychosocial On-cology, 29(6), 664-676. https//doi.org/10.1080/07347332.2011.615384
Suplee, P. D., Jerome-DÉmilia, B., & Boiler, J. L. K. (2016). Women’s Educational Needs and Perceptions About Survivorship Following Bilateral Mastec-tomy. Clinical Journal of Oncology Nursing., 20(4), 411–418. https://doi.org/ 10.1188/16.CJON.411-418
Svensk sjuksköterskeförening (SSF). (2016). Personcentrerad vård. Hämtad 20-05-15 https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskefore-
ning/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/ssf-om-publikat- ioner/svensk_sjukskoterskeforening_om_personcentrerad_vard_okto-ber_2016.pdf
Thijs-Boer, T., Thijs, J. T., & Van de Wiel, H. B. M. (2001). Conventional or adhesive external breast prosthesis? A prospective study of the patients’ preference after
mastectomy. Cancer Nursing, 24(3), 227–230.
