Sjuksköterskors
erfarenheter av
perioperativ
omvårdnad
HUVUDOMRÅDE: Omvårdnad
FÖRFATTARE: Victoria La & Elma Muslic HANDLEDARE:Margereth Björklund JÖNKÖPING 2020Juni
Sjuksköterskors erfarenheter av perioperativ omvårdnad – En litteraturöversikt
Sammanfattning
Bakgrund: Perioperativ omvårdnad omfattar den vård patienten får både pre-, intra-
och postoperativt. Sjuksköterskor har ett brett ansvar gentemot sina patienter som är i behov av vård, det är sjuksköterskans ansvar att samarbeta med andra professioner för att kunna bemöta patientens behov och lindra dess lidande. Under den perioperativa omvårdnaden är det väsentligt att arbeta utifrån ett patientsäkert perspektiv, det är sjuksköterskans ansvar att förse patienter med en god- och säker vård.
Syfte: Beskriva sjuksköterskors erfarenheter av perioperativ omvårdnad.
Metod: Inför den här litteraturöversikten valdes en kvalitativ metod med en induktiv
ansats, nio stycken artiklar granskades och analyserades utifrån Fribergs femstegsanalys.
Resultat: Under den perioperativa omvårdnaden är kommunikation med patienter
och annan vårdpersonal viktigast. Dock fann många sjuksköterskor att det inte fanns tillräckligt med tid att förmedla all information till patienterna. Hade patienter någon form att kognitiv diagnos blev det oftast svårare att förmedla informationen, mer tidskrävande och de var inte alltid säkert att patienten hade förstått det som har sagts.
Slutsats: Sjuksköterskor ansåg även att det krävs ett gott samarbete både med
patienten och annan vårdpersonal. Omvårdnaden brister om samarbetet inte fungerar, det skapar ineffektivitet, minskad patientsäkerhet och utformar hierarkier.
Nyckelord: Erfarenheter, kommunikation, samarbete, sjuksköterskor, perioperativ
Nurses experiences with perioperative care - A literature review
Summary
Background: Perioperative nursing includes the care the patient receives both pre-,
intra- and post-operatively. Nurses have a wide responsibility towards their patients that are in need of care. It’s the nurse's responsibility for collaborating with other professionals to be able to respond to the patient's needs and ease the patients suffering. During perioperative nursing it is essential to work from a patient-safe perspective, it is the nurse's responsibility to provide patients with good and safe care.
Aim: Describe nurses' experiences of perioperative nursing.
Method: For this literature review, a qualitative method with an inductive approach
was selected, 9 articles were reviewed and analyzed based on Friberg's five-step analysis.
Outcome: During perioperative nursing, communication with patients and others
health professionals is most important. However, many nurses found that there was not enough time to convey all information to the patients. If patients had any form of cognitive diagnosis, it was often more difficult to convey information, more time-consuming and they were not always sure that the patient had understood the information.
Conclusion: Nurses also felt that good collaboration is required both with the patient
and other staff. Nursing fails if the collaboration does not work, it creates inefficiency, reduces patient safety and creates hierarchies.
Innehåll
Inledning ... 1
Bakgrund ... 1
KIRURGI ... 1 PERIOPERATIVA PROCESSEN ... 3 PERSONCENTRERAD OMVÅRDNAD ... 4 PATIENTSÄKERHET ... 5SJUKSKÖTERSKANS ROLL INOM OMVÅRDNAD ... 5
Syfte ... 7
Metod ... 7
DESIGN ... 7
URVAL OCH DATAINSAMLING... 7
DATAANALYS ... 8 ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 8
Resultat ... 10
Kommunikation...10 Samarbete ...12Diskussion ... 13
Metoddiskussion ...13 Resultatdiskussion...15Slutsatser ... 16
Referenser ... 17
Bilagor ... 24
BILAGA 1 - Sökmatris ...24 BILAGA 2 - Artikelmatris ...251
Inledning
De flesta sjuksköterskor möter patienter som ska genomgå någon form utav kirurgisk behandling eller ingrepp under sin yrkeskarriär. Perioperativ omvårdnad innefattar de omvårdnadsaktiviteter som förekommer under hela patientens vårdförlopp. Den perioperativa omvårdnaden kräver en individuell anpassning mot patienten som ska genomgå kirurgi. Personcentrerad omvårdnad är nyckeln till god perioperativ omvårdnad som innebär ett individuellt bemötande och förståelse om vårdrelationens betydelse. Vikten av kontinuerligt strävande mot en säker personcentrerad vård av den högsta kvalité, ska vara grundläggande för sjuksköterskor (Ross, Tod & Clarke, 2015). Sjuksköterskans vård är väsentligt för patienter under hela vårdförloppet. En sjuksköterska finns där som ett stöd för patienter och förmedlar information till patienten som de behöver veta inför sin operation. Den perioperativa vården är en lång process och det krävs mycket arbete från sjuksköterskans håll och under vårdförloppet kan det uppkomma hinder och besvär som kan försvåra vårdarbetet. Konsekvensen av att inte upprätthålla en god perioperativ omvårdnad skapar oro och en minskning i patienttillfredsställelse. När sjuksköterskan inte har ett helhetsperspektiv resulterar det till mindre effektivt informationsutbyte mellan vårdgivare och patienter och ofullständig delaktighet samt självbestämmande från patientens sida. Att veta vad som är viktigt under den perioperativa vården och veta hur misstag och missuppfattningar förhindras är grundläggande för att kunna upprätthålla en god perioperativ omvårdnad (Kullberg, Sharp, Johansson, Brandberg & Bergenmar, 2019).
Patienternas emotionella och fysiologiska behov är ett stigande element som sjuksköterskor ständigt behöver öka sin kunskap kring. Genom att tillämpa en förbättrad och individuellt anpassad perioperativ omvårdnad ökar det helhetsperspektivet hos sjuksköterskan och den goda och befintliga omvårdnaden säkerhetsställs (Kihlgren, 2009).
Bakgrund
KIRURGIDefinitionen av vad en kirurgi är kan sammanfattas att patienters sjukdom, skada eller missbildningar behandlas med ett ingrepp (Järhult, Offenbartl & Andersson, 2019). Kirurger skär och öppnar upp en människas kropp med målet att lindra eller bota den människans sjukdom. Målet med det här är att antigen skära bort sjuklig vävnad, reparera eller om syftet är att tillföra något som ökar patientens hälsa, exempelvis en Implantable Cardioverter Defribrillator (ICD). Inom kardiovaskulär, ortopedisk och vaskulärkirurgi har det skett en betydande ökning (Lungo, Ruggieri, & Nuti, 2019). Inom kirurgi finns det olika sorter, dessa kategoriseras beroende på vårdbehovet. Ordet elektiv kirurgi står för planerade operationer där patientens tillstånd inte är
2
livshotande. Patienten kan behöva vänta i några dagar till veckor innan operationsdagen (Goverment of Western Australia, 2014). Akut kirurgi görs inom 72 timmar och det finns sex prioriteringsnivåer inom kirurgi att följa. I nivå ett ska patienten vara färdig för operation inom 15 minuter. Kirurgisk operationsnivå två är inom en timma, nivå tre är inom två timmar, nivå fyra inom åtta timmar. Sedan kommer nivå fem inom 24 timmar och nivå sex inom 72 timmar (Teo, Wang & Wilson, 2019).
En åldrande befolkning, tekniska innovationer och patientens förväntan och förtroende för det kirurgiska resultatet och mer människor i behov av kirurgisk behandling har ökat efterfrågan för kirurgi (Lungo et al, 2019). Resultatet av den ökande efterfrågan inom elektiv kirurgi har resulterat i längre väntetider och skapat frustrerade patienter. De långa väntetiderna kan skapa stor oro bland patienterna enligt Moene, Bergbom & Skott (2006). Genomsnittligt kan patienter behöva vänta upp till tjugofem dygn innan de får komma till sjukhuset för sin planerade operation (Johar, Jones, Keane, Savage & Stavrunova, 2011).
I den privata sektorn köper många individer privat sjukförsäkring eftersom de har kortare väntetider jämfört med den allmänna och vissa patienter använder sig av denna för att bli opererad snabbare (Johar et al, 2011). Den oro som patienter har inför kirurgi är en naturlig reaktion hos de flesta patienterna som ska genomgå kirurgi. Det är många patienter som känner oro och stress inför kommande operation och hela processen från beslutet av att kirurgin ska ske till att patienten fysiskt befinner sig i en operationssal (Moene et al, 2006).
Fysisk oro kan visa sig i ett förhöjt blodtryck, svettningar, hjärtklappning, illamående och en ökad subjektiv smärta hos patienter. Psykisk oro är individuell och kan i vissa fall exponera aggressiva tendenser och beteenden. Nervositet och hallucinationer om att något kan gå fel eller oönskat resultat av kirurgin är en konsekvens av patienters ursprungliga oro (Pritchard, 2009). Patienters oro i kombination med att överlämna sig till vårdpersonalen och brist på kontroll över sin sjukdomssituation leder till en stressfylld känsla. Sympatiska nervsystemet aktiveras och patienters stresshormoner börjar utsöndras, exempelvis adrenalin, noradrenalin och kortisol. Detta påverkar kirurgins ingrepp negativt och kan ge ökad risk för komplikationer som exempelvis, sårinfektion (Hines, Munday & Kynoch, 2013).
Patienters postoperativa fas kan påverkas negativt och upplevelser av smärta och illamående kan förvärras om sjuksköterskans preoperativa omvårdnad inte tillämpas. Det skapar onödigt lidande för patienten som kan undvikas med rätt kunskap om den preoperativa fasen av sjuksköterskan (Moene et al, 2006).
Enligt Janzen och Hadjistavropoulos (2008) studie påvisas det att patienter som inväntar elektiv kirurgi uppvisar höga nivåer av psykisk ohälsa. Patienterna visar en ökad nivå av oro och ångest i väntan på sitt kirurgiska ingrepp beroende på tillstånd, sjukdom eller stundande anestesi med 20 - 50%. Detta förvärrar patienternas redan befintliga oro. Höga nivåer av preoperativ oro kan öka patienternas smärta och komplikationer postoperativt och genomgående bidra och öka till en obefogad långvarig sjukhusvistelse (a.a.)
3
PERIOPERATIVA PROCESSEN
Kirurgi är ett stressmoment för många människor, både för patienten och deras familjemedlemmar (Stefan, 2010). Perioperativ omvårdnad introducerades av Association Of Perioperative Registered Nurses som omvårdnadsaktiviteter under patientens vård (AORN, 1978). Den perioperativa omvårdnaden är betydelsefull i alla aspekter av den samskapande omvårdnaden mellan sjuksköterskor och patienter inför kirurgi. Inom vårdförloppet för perioperativa omvårdnad finns det tre faser som patienten genomgår. Beteckningen för faserna är pre- intra och postoperativ omvårdnad. Det finns även pre- intra och postoperativt specialiserade sjuksköterskor inom varje fas (Stefan, 2010).
Preoperativ omvårdnad
Preoperativ sjuksköterska är en specialiserad samordnare för patientvård. Sjuksköterskans huvudsyften är att möta patienten och familjens behov individuellt och förbereda dem för vad som kommer att hända innan, under och efter operationen (Stefan, 2010). Det finns strukturerade utbildningsprogram som hålls av perioperativa sjuksköterskor där patienter och familjemedlemmar blir erbjudna information om det kirurgiska ingreppet (Kruzik, 2009). Under den preoperativa fasen finns sjuksköterskor som ett stöd för patienter och kan svara på frågor samt erbjuda information om den kirurgi som patienten skall genomgå (Stefan, 2010).
Preoperativ information kan ges muntligt. Andra former kan vara patientutbildning som inkluderar filmer med strukturerade instruktioner och specifika agendapunkter (Zambouri, 2007). Patienten genomgår en process av olika bedömningar under den preoperativa fasen. Processen börjar med att relevant vårdpersonal dokumenterar och bedömer de tillstånd som ska åtgärdas. Patienter får genomgå fysisk undersökning, då en bedömning görs av patientens luftvägar, lungor och hjärta. Sjuksköterskor dokumenterar även patienters vitala parametrar samt onormala fynd. Sjuksköterskor tar även rutinmässiga laboratorietester. Efter det sker en riskbedömning där sjuksköterskan fokuserar på eventuella komplikationer som kan påverka utgången intra och- postoperativt. Resultatet av detta är att patienternas medicinska tillstånd optimeras för att minska den kirurgiska morbiditeten (Zambouri, 2007).
Intraoperativ omvårdnad
Vid den intraoperativa fasen utövas den planerade kirurgin. I och med att patienten ligger på operationsborden har den intraoperativa fasen börjat. Här träffar patienten en operationssköterska som har begränsad kontakt med patienten då en stor del av patienterna får anestesi före kirurgin (Blomberg, Bisholt & Lindwall, 2018). När patienten ligger på operationsbordet är det sjuksköterskans uppgift att se till att patientens värdighet respekteras samt att se och bekräfta patienten. Under den intraoperativa fasen har ansvarig sjuksköterska ett brett ansvar. Den intraoperativa sjuksköterskan har som uppgift att planera upplägget av operationsbordet och förbereda salen innan patienten har ankommit. Andra omvårdnadsåtgärder är att skydda patientens kropp från trycksår och nervskador och se till patientens kropp inte utsätts för onödigt lidande. Sjuksköterskan som arbetar intraoperativt är även ansvarig för aseptik, instrumentering, förebyggande av infektioner och komplikationer, medicinsk teknik, hantering av medicinbiologiska preparat samt samarbete och
4
planering av vård i samråd med patienten, kirurgiskt team och andra vårdgivare (Blomberg, Bisholt & Lindwall, 2018).
Postoperativ omvårdnad
Efter kirurgin transporteras patienten vidare till sjukhusets uppvakningsavdelning som ofta är i anslutning till operationssalarna och den postoperativa fasen har börjat. Den intraoperativa sjuksköterskan är den som förmedlar information om vilken typ av kirurgi, eventuella komplikationer som kan ha skett och postoperativa åtgärder som är aktuella för patienten till postoperativa sjuksköterskan som gör en bedömning av vårdförloppet. World Health Organization, WHO, (2003) har riktlinjer för vad som ska kontrolleras när patient överförs till uppvakningsavdelningen. Den postoperativa sjuksköterskan har i uppgift att kontrollera vitala parametrar, smärtkontroll, tillförda intravenösa vätskor, urin och aktuell medicinering. Det finns kirurgiskt omfattande checklistor på vad som ska kontrolleras i de perioperativa faserna. Lokala revideringar förekommer och checklistor agerar som en grund att bygga vidare på (WHO, 2008). I samband med denna bedömning inspekteras patientens operationsförband, känsel och rörelseförmåga. Från uppvakningsavdelningen till aktuell vårdavdelning sker det ytterligare en slutgiltig bedömning när patienten vaknar upp efter anestesin. Sjuksköterskans kontrollerar ytterligare vitala parametrar som blodtryck och puls i anknytning med att patienten är lämpligt smärtstillad. Om patienten inte har några övriga avvikelser i hälsokontrollen transporteras den till aktuell vårdavdelning för fortsatt omvårdnad (WHO, 2003; Stefan, 2010).
PERSONCENTRERAD OMVÅRDNAD
Personcentrerad omvård är en av sjuksköterskans sex kärnkompetenser, som sjuksköterska är det viktigt att se bortom patientens sjukdom eller tillstånd. Det är grundläggande del av personcentrerad omvårdnad att se människan bakom sjukdomen (Leksell & Lepp, 2013). Sjuksköterskan ska kunna tolka patienters upplevelse av ohälsa och sjukdom i samband med att respektera och bekräfta patienten. För att en sjuksköterska ska kunna ge en god och säker vård under den perioperativa fasen krävs det att sjuksköterskan ser patienten ur ett personcentrerat perspektiv. Arbetet utifrån sjuksköterskans tolkning är att främja hälsa med en individuellt anpassad utgångspunkt för vad hälsa och ohälsa innebär för patienten. Patienternas unika och subjektiva upplevelser ska vara en jämbördig trovärdighet som styr sjuksköterskans professionella perspektiv (Olsson, Jakobsson, Swedberg & Ekman, 2013).
Syftet är att synliggöra alla patientens aspekter och prioritera de psykiska och fysiska behoven men inte försumma de sociala, andliga och existentiella behoven. Alla patienter har individuella behov. Anpassningsbara bemötanden och inblick i hur det skiljer på de olika individuella behoven är en väsentlig del i den personcentrerade omvårdnaden (Forsberg, 2016). Inom vården har det förekommit patienter som känner att de inte blivit sedda eller hörda av sjuksköterskan under sina vårdvistelser. Patienterna har upplevt dåligt bemötande av sjuksköterskan och känslan av att inte fått sin upplevelse och erfarenhet bekräftade (Ekman & Nordberg, 2013). Patienternas åsikter och tankar kring sina hälsotillstånd respekterades inte (Hughes, Bamford & May, 2008). Genom att möjliggöra för patienterna att kunna bli delaktiga i sin
5
omvårdnad kan dialogerna mellan patient och sjuksköterska förbättras. Som sjuksköterska är det viktigt att vara medveten, informativ och empatisk eftersom målet är att skapa ett partnerskap, solidaritet, empati och samarbete med patienten (Epstein & Street, 2011). Begreppet personcentrerad omvårdnad har blivit ett förhållningssätt och ett teoretiskt begrepp för sjuksköterskeprofessionen. Sjuksköterskors omvårdnad med ett personcentrerat perspektiv och förhållningssätt ger hög kvalité och bidrar till en emotionell, fysisk och socialt fokuserat välbefinnande hos patienter. Grundtanken är att möta patienterna med respekt på ett etiskt och humanitärt plan (Epstein & Street, 2011; Steenbergen, van der Steen, Smith, Bright & Kaaijk, 2013).
Respekten för individens värderingar och upplevelser är avgörande för att kunna erbjuda patienterna kontroll över egna hälsorelaterade beslut samtidigt som fokus ligger på patienternas fysiska behov. Personcentrerad omvårdnad innebär att sjuksköterskan bekräftar patienternas värderingar och behov och därmed säkerställer deras personliga fördel i samband med sjuksköterskans kunskap. Detta gör att alla kliniska beslut som sjuksköterskan gör vägleds ihop med sina patienter (Steenbergen et al, 2013).
PATIENTSÄKERHET
Säker vård är en av sjuksköterskans sex kärnkompetenser (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Alla patienter har en rätt till god och säker vård och vårdpersonal har ett ansvar att förse patienten med det här (WHO, 2017). Patientsäkerhet finns för att skydda patienter mot vårdrelaterade skador och onödigt lidande i förhållande till den omvårdnad eller åtgärd som görs relaterade till patientens vård (Sveriges kommuner och landsting [SKL], 2016).
Patientsäkerhetslagen [PSL] har ansvar för att all verksamhet som sker inom hälso- och sjukvården och har skyldighet att bedriva vårdarbete som främjar patientsäkerheten (SFS, 2010:659). Genom att utföra ett systematiskt patientsäkerhetsarbete kan vårdpersonal ge omvårdnad av hög kvalité. Att arbeta systematisk är att all patientvård ska planeras, utföras och observeras för att minska risker för vårdrelaterade skador.
Verksamheter inom hälso- och sjukvård ska tänka över förbättringsåtgärder som kan genomföras inom verksamheten i syfte att bibehålla eller förbättra patientsäkerheten. Sjukvårdspersonal har ett stort ansvar att utöva en evidensbaserad vård utgående från aktuell forskning och beprövad erfarenhet. Inom vården har personal en skyldighet att rapportera fel som har lett till vårdrelaterad skada eller ökat lidande för patienten. Det ska göras för att säkerhetsställa att samma misstag undviks och inte upprepas (SFS, 2010:659).
En ledande aspekt för säker vård är samarbete, för att utöva ett patientsäkert arbete krävs det kunskaper från olika professioner. Att ett gott samarbete ska kunna ske är förutsättningarna ömsesidig respekt för olika professioners kompetens samt god kommunikation (Svensk sjuksköterskeförening, 2016).
SJUKSKÖTERSKANS ROLL INOM OMVÅRDNAD
Definitionen av vad omvårdnad är, finns inte helt etablerat enligt Socialstyrelsen (SFS 2017:30). Det finns ett likställt syfte, metod och innehåll som karakteriseras med att sträva efter att stärka hälsa och förhindra sjukdom. Återställning och bibehålla den individuella hälsan, behoven och förutsättningarna som patienterna har är innebörden av omvårdnad, då den medverkar till att reducera lidande och öka livskvalitén hela
6
vägen fram till livets slutskede (Kihlgren, 2009). Den perioperativa omvårdnadenoch dess behov är individuellt anpassade efter varje patient. En av flera aspekter med att vårda patienter kan vara att stötta patienter med den personliga hygienen eller vid förflyttningar mellan exempelvis rummet och toaletten. Alla patienter har ett behov av omvårdnad i mindre och större mängder. Det finns olika yrkeskategorier som är relevanta för patienterna. Sjuksköterskor, läkare, undersköterskor och sjukgymnaster är exempel på personal som är central i patienternas omvårdnad och får en betydande roll i varje patientens vårdkedja. Omvårdnaden kan likaså vara ett underlag till medicinska behandlingen där icke verbal och en verbal dialog krävs (Kihlgren, 2009). En betydande grundpelare i vården är evidensbaserad omvårdnad. Det innebär att omvårdnaden som sjuksköterskor ger till patienterna stöds av vetenskapliga grunder (Forsman, Nilsson-Kajermo & Wallin, 2019)
.
Det är inte enbart medicinskabehandlingar som är centrala punkter för sjuksköterskor utan fokus är omvårdnad (Wiklund, 2006). Sjuksköterskor har som uppgift att använda sig utav åtgärd som lindrar och förebygger patientens lidande. Sjuksköterskans ansvar gentemot patienterna som är i behov är att forma den samskapande omvårdnaden och samarbeta med andra yrkesprofessioner när det kommer till sina patienters behov och dess prioritering i anknytning till de etiska arbetsprinciperna (Forsman et al, 2019).
Det samskapande bandet mellan sjuksköterskan och patienterna ska kännetecknas av god och tillmötesgående omvårdnad. Sjuksköterskans ansvarsområde är stort och det är viktigt att det etableras en god omvårdnad. Primära ansvaret riktas mot individer i behov av vård, där miljön främjas för att förstärka mänskliga rättigheter med etiska och kulturella aspekter. Skapa jämlikhet och social rättvisa för att initiera åtgärd som tillgodoser patienternas behov med respektfullhet, medkänsla och integritet. Det är fyra ansvarsområden som utgör en värdegrund för omvårdnad och en av dessa är etik. Etiskt förhållningssätt är styrande för att kunna främja en vårdkultur som berikar professionen, allmänheten, medarbetare och själva yrkesutövningen (Svensk sjuksköterskeförening, 2016).
Det ingår i sjuksköterskans kärnkompetenser att ge en personcentrerad omvårdnad. Vilket innebär att i den samskapande omvårdnaden som sjuksköterskor och patienter har med varandra ska vården vara central utifrån patienten. Patientens upplevelse, delaktighet och integritet skall beaktas starkt. De ska mötas med empati och erhålla säker vård från sjuksköterskan (Sandberg, 2017). Under den perioperativa omvårdnadens tre faser sker det en mängd olika saker som kan antigen göra så att vårdförloppet går smidigt eller att misstag sker. Just på grund av det här är det väsentligt att sjuksköterskan vet vad som kan skapa hinder under vårdförloppet (Stefan, 2010).
7
Syfte
Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av perioperativ omvårdnad.
Metod
DESIGNDen valda metoden för den här litteraturöversikten är kvalitativ metod med en induktiv ansats, vilket innefattar att ett ämne studeras och beskrivs ifrån individernas upplevda erfarenheter av det valda ämnet. En kvalitativ metod valdes för att det medför en ökning i den egna insikten och perceptionen av det ämne som blir aktuellt för att studeras (Henricsson, 2017). Vid användningen av en induktiv ansats används en frågeställning istället för en hypotes (Polit & Beck, 2016). Att använda sig av en induktiv ansats hjälpte att kritiskt granska och analysera de nio vetenskapliga artiklarna som hittades
Vid genomförandet av en litteraturöversikt var det viktigt att all data som samlades in var objektiv. Fribergs femstegsanalys användes för att få en tydlig strukturbearbetningen och analyseringen av artiklarna (Friberg, 2017a)
URVAL OCH DATAINSAMLING
Sökorden har utformats med relevans för aktuella begrepp. De primära sökord som användes var baserade på syftet: (MH ”Perioperative care”), nurs*, perceptions,
perspective, experience*, preoperative nursing*, attitude, och emotions (Bilaga 1). Vid
artikelsökningen trunkerades vissa ord, det här användes då det möjliggör fler ändelser eller böjningar av sökorden. Sökorden kombinerades och tillräckligt med material hittades. Vid sökningen användes det booleska termer som OR och AND (Friberg, 2012b).Sökningen gjordes i Cinahl som är en databas med relevans och inriktning inom vårdrelaterade ämnen. Medline och Psycinfo användes också, men valdes bort då artiklarna som hittades inte upprätthöll rätt kriterier. De vetenskapliga artiklarna som blev utvalda var skrivna på det officiella vetenskapliga språket, engelska (Friberg, 2017a). Artiklar sammanställdes i en strukturerad artikelmatris (Bilaga 2).
Inklusionskriterier var artiklar skrivna med kvalitativ metod och att deltagarna var över 18 år Begränsningar var artiklar publicerade från år 2006–2020, var skrivna på engelska och var peer reviewed. Peer reviewed innebär att läsaren får garanti på att artiklarna är granskande innan de har blivit publicerade. Artiklar med fokus på patienters erfarenhet och artiklar vars studie baseras utanför Europa och Sydamerika exkluderades. Reviewed artiklar, kvantitativa- och mixade metodartiklar exkluderades också. Vid sökningarna gjordes en titelgranskning och artiklarna med lämpliga titlar, lästes abstrakten. Abstrakten som passade med syftet sparades i sökningsmapp och skrevs ut för vidare granskning. Alla artiklar genomgick en kvalitetsgranskning som innebär att artiklarna ska vara vetenskapligt reviderade och ska innehålla en kvalitativ ansats (Forsberg & Wengström, 2012). Artiklarna granskades enligt Hälsohögskolans avdelning för omvårdnad granskningsmall ”Protokoll för basala kvalitetskriterier för
8
studier med kvalitativ metod” (Bilaga 3). Kriterierna för att artiklarna skulle godkännas och bedömas vara av hög kvalitét var att ha 4/4 poäng av del 1 och del 2 utav granskningsprotokollets frågor skulle vara av minimum 6 poäng utav 8 poäng.
DATAANALYS
Dataanalysen gjordes utifrån Fribergs femstegsanalys. Metoden är uppdelad i fem steg. Det första steget är att läsa artiklarna ett flertal gånger men fokusen skall ligga på resultatdelen. I steg två samlas nyckelfynd och ett bredare helhetsperspektiv av artikeln erhålls. Steg tre omfattas av att åstadkomma en översiktsbild över materialet som anskaffats för att vidare dela i det i grupper och skapa en tabell. Vilket gjorde det möjligt att sammanställa varje enskilds studies resultatdel. Det centrala i steg fyra är sökningen mellan likheter och skillnader (Friberg, 2017a). Jämförelsen mellan artiklarnas innehåll gav information av vad sjuksköterskor tyckte var det viktigaste aspekterna i den perioperativa omvårdnaden och vad många tyckte skapade hinder eller obalans i samarbetet.
Det sista steget är att skapa en ny helhetsbild av den färdiga analysen och början till en sammanfattning och redogörelse av resultatet är avslutningen på femstegsanalys (Friberg, 2017a). För att visa hur resultatdelarna har samband med varandra skapades det en överblickbar figur (Figur 1).
ETISKA ÖVERVÄGANDEN
Forskningsetik menas med att se över de etiska aspekterna av aktuell forskning. Aspekterna kan vara påföljder av forskningen men även vad för konsekvenser det kan ha på forskningsverksamheten (Smith & Weinstock, 2018). Vid genomförande av vetenskapliga studier är det väsentligt att deltagarnas rättigheter, välbefinnande och säkerhet respekteras och beaktas (Polit & Beck, 2016). Alla som deltar i en studie skyddas av lagen om etikprövning. Syftet med lagen är att skydda enskilda deltagarna men också varje enskild individs värde (Lag om etikprövning av forskning som avser människor, SFS 2003:460). Att deltagarna inom studien ska skyddas och respekteras ingår även i Helsingforsdeklarationen. Deklarationen är en viktig del av de internationella riktlinjerna inom forskningsetik och tillämpas på forskning eller studier som utförs inom medicin (The World Medical Association, 2013). Alla forskare bör arbeta efter den etiska godhetsprincipen vilket menas med att göra gott och förhindra skada samt ha förmågan att överväga nyttan av en studie och vad det kan betyda för deltagarna som deltar i studien (The World Medical Association, 2013). Vid genomförandet av en litteraturöversikt behövs inte ett godkännande från den etiska nämnden (Henricson, 2017). Däremot beaktades de etiska aspekterna med respekt och hänsynsfullhet. Samtliga vetenskapliga artiklarna som har använts i litteraturöversikten har ett godkännande från den etiska prövningsmyndigheten (Sandman, & Kjellström, 2013). Alla artiklar som har använts utgår ifrån intervjuer som innefattar deltagarnas erfarenheter och upplevelser. Under arbetets gång kan
9
olika etiska svårigheter uppkomma som kan resultera i feltolkningar, missuppfattningar eller fel vinklingar av litteraturöversikten (Sandman & Kjellström, 2013). Alla artiklar lästes ett flertal gånger och bearbetades grundligt för att etiska svårigheter inte skulle uppkomma. Det var viktigt att förstå att översättningen från svenska till engelska kunde resultera i feltolkningar och missuppfattningar och av den orsaken uppmärksammades det under arbetets gång.
Allmän kunskap om omvårdnad, kirurgi, personcentrerad omvårdnad samt praktiska erfarenheter fanns redan innan arbetet påbörjas. Under arbetets gång är det viktigt att forskarna själv tar ett etiskt ansvar eftersom det är grunden för forskningsetik att granska och bearbeta forskarnas tidigare kunskaper och erfarenheter (Helgesson, 2015). Förförståelse har en stor betydelse när det kommer till att skriva en litteraturöversikt, att forskarna har en förförståelse kan både ha en för- och nackdel för arbetet. Överväganden för personlig förförståelse kan resultera i olika risker vilket bidrar omedvetna fördomar. Det kan även vara en fördel att urskilja på information och identifiera relevant information (Forsberg & Wengström, 2012).
10
Resultat
I litteraturöversikten granskades nio artiklar där 118 sjuksköterskor deltog, sammanlagt 118 sjuksköterskor, varav 84 kvinnor, 13 män och 21 sjuksköterskor som ej var könsidentifierade. Gemensamt fynd för resultatet visas i kategorier och subkategorier. Resultatet tydliggör de olika aspekterna av sjuksköterskors erfarenhet av perioperativ omvårdnad. I analysen framkom det två kategorier och fyra subkategorier. Kategorierna utgörs av Kommunikation och Samarbete. Subkategorierna består av vårdrelaterad information, tilliten till kommunikationen,
sjuksköterskors erfarenheter av teamwork och sjuksköterskans samverkan med patienten.
Figur 1. Kategorier och subkategorier.
Kommunikation
Gemensamt för studierna visade sig kommunikation vara det viktigaste aspekten för den perioperativa omvårdnaden (Kelvered, Öhlén & Gustafsson, 2012; Krupic, 2019; Ferreira da Costa et al., 2013; Sandelin, & Åkesdotter-Gustafsson, 2015).
Under den perioperativa omvårdnaden skedde kommunikation ständigt och sjuksköterskor tyckte att när kommunikationen var ickeverbal och patienterna var upprörda kunde det vara tidskrävande (Krupic, Eisler, Sköldenberg, & Fatahi 2016). Sjuksköterskorna förmedlade information till kollegor samt patienter där majoriteten av kommunikationen var verbal. Att kommunicera var inte enbart att använda ord utan det fanns andra sätt att förmedla information på. Sjuksköterskor berättade att det fanns flera aspekter än enbart ord. Vidare förklarades det att tonläge, kroppsspråk, ögonkontakt och närhet var det som förstärkte orden och skapade ett kommunikativt förhållande till kollegor och patienterna (Kelvered et al, 2012). Kommunikationen var en grundpelare i ett gott samspel och vårdrelationer mellan sjuksköterskor. Sjuksköterskor som hade korta möten och otillräckliga rutiner beskrev det som en svårighet att upprätthålla en god preoperativ kommunikation (Krupic, 2019). Sjuksköterskor inom den periopertiva miljön beskrev att kommunikationen användes som ett verktyg för att identifiera behoven hos en patient, det informationsutbytet gav ett helhetsperspektiv och sjuksköterskorna kunde då vårda hela patienten och
Kommunikation
Vårdrelaterad information
Tilliten till
kommunikationen
Samarbete
Sjuksköterskors
erfarenheter av teamwork
Sjuksköterskans
samverkan med patienten
11
optimera den preoperativa omvårdnaden (Ferreira de Costa et al., 2013). Bristande kommunikation kunde leda till spänningar inom arbetslaget, negativa erfarenheter och minskad arbetstrygghet för sjuksköterskorna (Sandelin et al., 2015).
Vårdrelaterad information
Det ansågs att information från datoriserade system beskrevs som fragmenterade och tvingade sjuksköterskorna att kräva en preoperativ dialog med kollegor och patienter som ingick i det kirurgiska teamet (Sandelin, Kalman, & Åkesdotter-Gustafsson, 2019). Framföringen av information, råd och läkemedelsbehandling till patienter beskrevs vara begränsad och problematisk om informationen inte var undervisande inför omvårdnaden som sjuksköterskor skulle genomföra (Ferreira et al, 2013). Under preoperativa möten fick patienterna möjligheten att beskriva sin upplevda situation, aktuella hälsa och ställa frågor till sjuksköterskorna som beskrev det som att det återspeglade en god preoperativ omvårdnad att minska patienternas oro. Det ökade självförtroendet i yrkesrollen (Sandelin et al, 2015). Förmedlingen av information från sjuksköterskorna till patienterna ansågs att det måste ske på en gemensam intellektuell nivå. Sjuksköterskorna beskrev vidare att det var viktigt att undvika medicinska termer och begrepp då alla patienter befann sig på olika intellektuella nivåer (Ferreira et al, 2013; Krupic et al, 2016). Hur informationen förmedlades var en viktig tanke som sjuksköterskorna hade och var medvetna om. Tydligt, klart och objektivt språk behövdes användas för att minimera missuppfattningar och att sjuksköterskorna skulle vara medvetna om att lyssna på patienterna och bibehålla en tvåvägskommunikation. Att förstå sättet som sjuksköterskorna själva förmedlade informationen hade en stor vikt på hur patienterna uppfattade och bearbetade den informationen. Sjuksköterskorna förstod och tog hänsyn till att individanpassa de perioperativa mötena (Nestel & Kidd, 2006; Krupic et al, 2016). Det fanns hinder som försvårade patientdialoger och påverkade hur informationen togs emot. Patienter med kognitiva diagnoser som demens upplevdes oroliga, nervösa och i stundvis aggressiva mot sjuksköterskorna. Sjuksköterskorna beskrev att det var en utmaning att upprätthålla ett informationsutbyte med patienter med kognitiva diagnoser som demens och att det ofta inte fanns tillräckligt med tid för att hjälpa patienterna att förstå sin nuvarande hälsostatus (Krupic et al, 2016; Krupic 2019). Ytterligare ett hinder var språksvårigheter. Patienter som hade språksvårigheter av alla dess slag var en utmaning då det försvårade sjuksköterskornas försök till en dialog. Det upplevdes att det inte gick att förlita sig på att patienterna förstod all information som var given eller hur frågorna som ställdes under omvårdnaden uppfattades (Krupic, 2019). Det resulterade i reflektion hos sjuksköterskorna som insåg att det inte skulle tas för givet att patienterna förstod all information. En del sjuksköterskor med många års erfarenhet noterade att det inte enbart handlade om språkhinder utan även vilken religion, kultur, uppväxt och beteende patienterna hade (Krupic, 2019)
Tilliten till kommunikationen
En lyckad kommunikation baserades på respekt och tillit som etablerades från sjuksköterskorna till patienterna. Det resulterade i en god vårdrelation (Nestel et al, 2006). Sjuksköterskorna beskrev att om respektfullhet och yrkesvana presenterades för patienterna skapade det en auktoritet och en trovärdig yrkesroll som ökade sjuksköterskornas självförtroende (Nestel et al, 2006; Blomberg, Bisholt, Nilsson & Lindwall, 2014). Sjuksköterskorna upplevde att genom enkla åtgärder som att erbjuda
12
en extra kudde eller hörlurar till musik samt lyssna på sina patienter ökade tilliten i vårdrelationen (Blomberg et al, 2014). De intervjuade sjuksköterskorna skapade en god tillit genom att visa förstående för sina patienters sårbarhet inför deras hälsosituation samtidigt som det skapade en känsla av trygghet hos sjuksköterskorna att kunna garantera patienterna en hygienisk och aseptisk miljö (Kelvered et al, 2012). Kroppsspråket var en aspekt som sjuksköterskorna förlitade sig på vid kommunikationen. Ögonkontakt, framåtlutad eller bakåtlutad hållning kunde vara inbjudande eller frånstötande. Sjuksköterskorna var medvetna om att det var viktigt att vara eftertänksam om vad deras kroppsspråk uttryckte mot patienterna (Blomberg et al, 2014; Kelvered et al, 2012; Krupic, 2019).
Samarbete
Omvårdnaden brast om samarbetet inte fungerade. Det skapade ineffektivitet, minskad patientsäkerhet och negativt präglade hierarkier (Nestel et al, 2006). Sjuksköterskorna identifierade att det var viktigt med förberedelser och detaljplanering under hela perioperativa processen för att deras arbete skulle ledas framåt och öka patientsäkerheten och genom detta minska onödigt lidande (Kelvered et al, 2012). Sjuksköterskors uppfattning om sin omgivning och kollegor hade en stor påverkande faktor i hur samarbete hade ledade funktion och präglade kvalitén på den perioperativa vården. Det förbättrade samarbetet bidrog till en ökad patientsäkerhet (Sandelin et al, 2015).
Sjuksköterskors erfarenheter av teamwork
Sjuksköterskornas strävan mot en ökad patientsäkerhet genom att ge alla samma information, sträva mot samma mål och resultat verkställdes genom professionellt teamarbete och engagerat ledarskap (Sandelin et al, 2019). Det ansågs att varje sjuksköterska ansvarade för patienternas omvårdnad inom sitt specifika kunskapsområde samt andra yrkeskategorier som var delaktiga. Det var en betydelsefull egenskap att kunna ta hjälp av sina kollegor för att uppnå gemensamt mål (Sandelin et al, 2015). En annan aspekt för samarbetet var att sterila instrument och annan utrustning skulle vara iordningsställt inför kommande kirurgier samtidigt som alla aktuella yrkeskategorier planerade och stämde av med varandra för att uppnå en säker vård (Kelvered et al, 2012). Olika uppfattningar, opassande attityder, bristande kommunikation eller respekt sinsemellan kollegor alstrade osäkerhet i samarbetet och resulterade i ineffektivitet i arbetet enligt sjuksköterskorna (Nestel et al, 2006). En utmaning för sjuksköterskorna var kirurger som såg ner på deras yrkeskategori samtidigt som de ansåg att anestesipersonal upplevdes mer lättillgängliga (Nestel et al, 2006). Inom vården skapades hierarkigrupper där arbetsmiljön och samarbetet mellan kollegor påverkades negativt då vissa yrkeskategorier ansågs mer överlägsna (Nestel et al, 2006; Sandelin et al, 2015).
2.2 Sjuksköterskans samverkan med patienter
Sjuksköterskornas samverkan med patienterna möjliggjorde en god vårdrelation samt ökade delaktigheten. Sjuksköterskorna värnade om att skydda patienternas integritet, informera och vägleda genom den perioperativa processen. Det upplevdes störande att rutinerna var otillräckliga och de korta preoperativa möten som påverkade
13
sjuksköterskornas möjlighet till en god vårdrelation (Krupic, 2019). Att vara uppmärksam på patienternas behov, krav och problem var en grund för att öka samverkan enligt sjuksköterskorna. Samverkan kunde även stärkas genom att sjuksköterskorna visade förståelse och lät patienterna uttrycka sina bekymmer och önskemål i samband med kirurgi (Blomberg et al, 2014; Kelvered et al, 2012). Sjuksköterskorna uppmärksammade patienters oro kring kirurgi och kom till insikt om att lyssna, stödja och bekräfta patienterna, vilket stärkte deras självförtroende (Kelvered et al, 2012; Krupic, 2019). Fitzpatrick & Hydes (2006) studie lyfte faktum att preoperativt utbildningsbehov bland sjuksköterskor var centralt. Om inte behovet eller viljan fanns hos sjuksköterskorna till utbildning skapades en försämrad preoperativ förberedelse och samverkan blev lidande. Trygghet i sin yrkesroll, perioperativ kunskap och engagemang för att kunna identifiera och lära känna patienterna gav sjuksköterskorna en chans att ändra sin inställning till preoperativ utbildning. Den preoperativa omvårdnaden blev då planerad och av god kvalité (Ferreira et al, 2013; Fitzpatrick et al, 2006). Ett flertal sjuksköterskor kände ett ansvar över patienterna och hade viljan att följa patientens perioperativa process (Blomberg et al, 2014).
Diskussion
MetoddiskussionVald metod är en litteraturöversikt. Den här metoden fokuserar på att erhålla och sammanställa information inom ett specifikt område (Friberg, 2018b). Arbetet utgår från ett kvalitativt utgångsläge med induktiv ansats, den här designen valdes då litteraturöversiktens syfte var att skapa en ny uppfattning av ett fenomen baserat på en persons upplevelser och erfarenheter. En kvalitativ metod strävar efter att bilda en helhetsbild av valt område och kan anpassas och fördjupas under processens gång (Henricsson, 2017). Enligt Henricson (2017) ökar trovärdigheten när en induktiv ansats tillämpas på en litteraturöversikt, det här är på grund av att en ny teori genereras utifrån individers intryck av det fenomen som studeras.
En empirisk intervjustudie hade varit en mer lämplig design när det kommer till att synliggöra individens egen upplevelse. Varför den här metoden inte valdes var för att en empiriskt intervjustudie hade ställt ett större ansvar och krävt mer tid, planering och förberedelser vilket var inte genomförbart (Henricson, 2017a). Fokusen i den här litteraturöversikten var att gå in mer djupgående på människors upplevelser och
14
erfarenheter och då är en litteraturöversikt lämplig metod eftersom urvalet blir mer omfattande.
Innan sökningen av artiklar påbörjades bestämdes det att kvantitativa studier skulle exkluderas. Under studiens gång påträffades det studier med en mixad metod och även den här typ av studie valdes att exkluderas. Anledningen bakom det här beslutat var för att studier med en mixad metod kunde ge en begränsad bild på studiens syfte och det här i sin tur hade påverkat resultatet och gett studien en bristande helhetsbild (Henricson, 2017b).
Vid sökningen av artiklar kombinerades sökorden på olika sätt, booleska termer som OR och AND användes för att öka kvaliteten i sökningen. Relevanta sökord valdes även att trunkeras för att bredda sökningen. Sökorden valdes utifrån deras relevans till studiens syfte, några av sökorden var; perioperativ care, perceptions, perspective och nurs*. Under studiens gång användes svensk Mesh, vilket är som en ordbok som används för att finna olika sökord men i andra termer. Hade inte svensk Mesh använts hade en del artiklar förmodligen missats eftersom ett ord kan formuleras på olika sätt. Sökningen genomfördes i CINAHL, Medline och Psycinfo, databaserna valdes för dess relevans och inriktning inom vårdrelaterade ämnen. Under arbetets gång bestämdes det att databaserna Medline och Psycinfo inte skulle användas då minimalt med artiklar hittades och en stor del av dem var kvantitativa, mixad metod eller omfattade patienters perspektiv. Enligt Henricson (2017b) stärks litteraturöversikt trovärdighet om flera databaser används och det ökar chansen att hitta relevanta artiklar.
De vetenskapliga artiklarna som användes är skrivna på det officiella vetenskapliga språket, engelska (CINAHL; Friberg, 2017b). Fokusen i artiklarna låg inte på en specifik sjuksköterskas specialitet utan på alla sjuksköterskors erfarenheter av perioperativ omvårdnad för att få en större helhetsbild. Hade sökning genomförts på specifika sjuksköterskors specialiteter hade det kunnat minska urvalet och ge ett mindre utbud av artiklar. Viktigt att tänka på att kön, ålder, arbetslängd kan påverka individens upplevelser av det aktuella området. Artiklarna som valdes var från olika delar av världen däremot exkluderades artiklar som var publicerade utanför Europa och Sydamerika. De beskrivna exkluderingar och inkluderingar gällande överförbarhet kan ses både som en svaghet men också som en styrka (Henricsson, 2017b).
Att använda sig av artiklar som har samma typ av design kan stärka studiens trovärdighet och göra den mer pålitlig (Henricsson, 2017b). I studien inkluderades artiklar som var peer reviewed, fanns att läsa i fulltext utan avgift och var relevanta till syftet. En del artiklar som påträffades kunde inte användas då de inte gick att hämta digitalt från biblioteket eller krävde en avgift. Det här kan ses som en svaghet då betydelsefull information som kunde möjligtvis bidra till ett mer förmånligt resultat kan ha missats. Alla artiklar som valdes ut bedömdes utifrån bilaga 3 och som bedömde artiklarnas kvalité. Att genomföra en granskning av artiklar var för att säkerhetsställa att artiklarna besitter en hög kvalité och det här i sin tur ökar studiens trovärdighet (Henricsson, 2017b). Alla artiklar granskades av båda författarna. Artiklar som fick mindre än sex poäng i del II togs bort då de inte ansågs inneha tillräckligt hög kvalité. Hade de valts att använda de här artiklarna kunde det här minskat studiens trovärdighet. Artiklar som uppehöll en hög kvalité men där valt begrepp inte problematiseras tillräckligt exkluderades även eftersom om det sänkte studiens trovärdighet. Av de 61 artiklar som hittades och valdes ut exkluderades 52 stycken av artiklarna. Det genomfördes på grund av att syftet i studien inte besvarades, hade mixad metod, urvalet var inte beskrivet eller gick inte studien att hitta i fulltext.
Årtalen som artikelsökningen genomfördes i var från 2006–2020. Att använda sig av artiklar som publicerades för många år tillbaka kan anses minska studiens trovärdighet. Det här gjordes då författarna hade svårt att hitta artiklar som var
15
relevanta till studiens syfte och var noggrant problematiserade. Artikel från 2006 valdes då den var relevant till studiens syfte, hade en hög kvalité enligt granskning protokollet och valt begrepp var noggrant problematiserat.
Dataanalysen som användes var Fribergs femstegsanalys (Friberg, 2018b). Båda författarna av den här litteraturöversikten läste resultatartiklarna flertal gånger. Nyckelfynd identifierades av båda författarna som sedan lades in i en tabell och diskuterades. Steg fyra och fem i Fribergs femstegsanalys genomfördes genom diskussion. Författarna diskuterade likheter och skillnader mellan artiklarna för att sedan kunna skapa en ny helhetsbild. För att kunna stärka studiens bekräftelsebarhet och tillförlitlighet genomfördes dataanalysen i olika steg med målet att skapa en beskrivning som är tydlig och begriplig (Henricson, 2017b). Med hjälp av handledningstillfällena där både handledaren och andra studenter granskade materialet har varit till stor hjälp både för utvecklingen och för att öka studiens tillförlitlighet. Alla artiklar är skrivna på engelska och använder sig av invecklade ord vilket gjorde det komplicerat för författarna att bearbeta texten, det här i sin tur kan sänka studiens pålitlighet. Under processens gång har författarna ansträngt sig för att översättningen från engelska till svenska blir rättvis som möjligt.
Resultatdiskussion
Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av perioperativ omvårdnad. Den primära upplevelsen som var fundamental inom perioperativ omvårdnad var kommunikation och information. Det sekundära som kompletterade kommunikationen var samarbete med kollegor samt samverkan med patienterna. I fördjupningen som följer ska dessa fynd diskuteras vidare.
Kommunikation är ett brett ämne och innebär att förmedla information från en punkt
till en annan, vare sig det handlar om bild, skrift eller tal, Kommunikationen upplevdes som viktigt för att upprätthålla en god och säker perioperativ omvårdnad mellan sjuksköterskorna och kollegorna samt patienterna. Eftersom sjuksköterskor använder kommunikation som ett verktyg för att leda arbetet framåt och vidarebefordra information är det avgörande för hur kommunikationen sker. Enligt Işık, Gümüşkaya, Şevim, Hediye (2019) finns det orsaker till att kommunikationen kan brista. Otillräcklig förberedelse och tidsbrist påverkade kommunikationen och i sin tur den perioperativa omvårdnaden. Sjuksköterskorna kunde känna sig otillräckliga och patienterna kunde uppleva att sjuksköterskor inte bekräftade dem som individer. Uppmärksamma alla patientens aspekter och fokusera på dem som individer och inte som ett medicinskt problem som behöver lösas är centralt inom personcentrerad omvårdnad. Det ger sjuksköterskor chansen att reflektera (Leksell & Lepp, 2013). För att minska konsekvenserna av detta problem som uppstår i samband med bristande kommunikation ska sjuksköterskor tillämpa omvårdnaden med ett personcentrerat perspektiv. Det gör att tiden inte blir en begränsning så väl som att kvalitén på omvårdnaden ökar (Ekman & Nordberg, 2013).
Information är fakta om någon eller något och kan definieras på olika sätt. Logistisk
information, uppgiftsinformation och vårdrelaterad information är exempel på vad information kan innehålla (Kaltoft, Nielsen, Salkeld och Dowie, 2015). Sjuksköterskor ansåg att vad och hur det informeras hade en betydelse. De ansåg att vårdrelaterad information måste anpassas efter den som skulle ta emot informationen. Patienter hade inte samma medicinska kunskap som sjuksköterskor och därför borde
16
medicinska termer och begrepp undvikas i möjligaste mån vid dialog med patienterna. Alla enskilda individer tolkar informatik på olika sätt. Det som präglar hur individen bearbetar och tolkar informatiken är individens egna värderingar, synsätt och erfarenheter. Sjuksköterskor måste se bortom sina värderingar vid dialoger med kollegor eller patienter för att kunna vara objektiva som möjligt i en personcentrerad omvårdnad (Kaltoft et al, 2015). En studie (Alyamany, 2013) påvisar att direktrapportering mellan sjuksköterskor används som ett enkelt sätt att utbyta information om patienterna och hjälper sjuksköterskorna att erhålla en tydlig överblick över vårdsituationer. Direktrapporteringen används utav rapporteringsmodellen SBAR (Situation, Bakgrund, Aktuellt Tillstånd, Rekommendation) som underlättar och möjliggör att samma struktur används genom alla direktrapporteringar. Sjuksköterskorna har olika ursprung och därmed olika nivåer av språket. Dialekter, uttal och språkkunskap är något som försvårar bearbetning och förståelsen för informatiken som tillhandahålls. Personcentrerad omvårdad handlar även om hur kollegorna kommunicerar och informerar med varandra för att kunna vara en professionell yrkesförebild när mötet med patienterna sker (Epstein & Street, 2011). Det är viktigt att anpassa informatiken till den som ska ta emot den och som sjuksköterska är det viktigt att vara empatisk, medveten och anpassningsbart informativ.
Samarbetet mellan sjuksköterskors var avgörande för att kontinuiteten i den
perioperativa omvårdnaden skulle bibehållas samtidigt som patientsäkerheten ökades genom att noggrant fullfölja stegen som inkluderades i perioperativa processen. Interaktionen mellan ansågs vara lika viktigt som sjuksköterskornas och patienternas samarbete. Det upplevdes att sjuksköterskornas samarbete uppmuntrades i syfte att öka patientsäkerheten. Brist på självförtroende och en fientlig hierarki påverkade sjuksköterskornas upplevelse av sina yrkesroller och som i sin tur påverkade patienterna. Enligt Moore, Leahy, Sublett och Lanig (2013) visar det sig att det finns en stor brist på respekt mellan olika vårdprofessioner. Bristen på respekt visar sig vara störst vid en hierarki som tydliggörs mellan läkare och sjuksköterskor. Det påverkar arbetsmiljön negativt när det tydliggörs och resulterar i minskad patientsäkerhet, obehagskänslor och när samarbetet inte fungerar. Samverkan med patienterna blir lidande och en omtänksam vårdrelation med förtroende mellan sjuksköterskorna och patienterna blir inte av. Frågeställningar och funderingar från patienterna kan då bemötas med bristfälliga svar och skapa ytterligare en otrygghetskänsla hos sjuksköterskorna.
Sjuksköterskor ska samarbeta med patienter och kollegor samtidigt som planeringen, patientens önskemål och den medicinska aspekten ska beaktas enligt Blomberg, Bisholt och Lindwall (2018). Samskapande omvårdnad kan uppnås genom att ett förtroende etableras i vårdrelationen från sjuksköterskorna och personcentrerad omvårdnad tillämpas som en generell utgångpunkt från sjuksköterskor. Framgången för perioperativ omvårdnad inom sjukvårdsyrket är avgörande för fortsatt utveckling och förbättring av yrket. Den fortsatta övervakningen och jämförelsen av framgångsrika och misslyckande metoder inom perioperativ omvårdnad och sjuksköterskors uppfattning och förhållningssätt om sjukvården är en grund för att bygga och identifiera frågor som kan förbättras (SFS, 2010:659).
17
I litteraturöversikten framkom det att kommunikation och samarbete resulterade i en god och patientsäker vårdrelation. Sjuksköterskornas erfarenhet präglades av kollegornas samarbete samt patienternas delaktighet i sin vård. Trygghet i sin yrkesroll som sjuksköterska gav ett förbättrat resultat av den perioperativa omvårdnaden. Sjuksköterskans medvetenhet, viljan att se hela patienten och samarbetet med kollegorna gav ett personcentrerat förhållningssätt och bidrog därmed till ökat självförtroende i sin yrkesroll. Ansvaret för att lindra lidande, förebygga sjukdom samt främja hälsa är nyckeln till en god personcentrerad omvårdnad. Det stödjer även den perioperativa omvårdnaden som bygger på begreppet. Vidare forskning kan vara att utforska patientperspektiv eller utforska kommunikationens betydelse inom sjukvårdsyrket då kommunikation är bärande.
Informationen som den här litteraturöversikten kan bidra och vara till hjälp för sjuksköterskor är att tänka på hur hen kommunicerar både med patienter och vårdpersonal. Kommunikation är en huvudpelare när det kommer till god och säker omvårdnad. Utan kommunikation kan det orsaka mer misstag och resultera i ökat patient lidande. Det här gäller även samskapande omvårdnad. När vårdpersonal har ett gott samarbete minimerar det risken för misstag och missuppfattningar. Vid skrivandet av det här litteraturöversikt har det väckt frågor hos författarna angående vad för förbättringar som kan implementeras i omvårdnaden som kan leda till en bättre vård. Författarna hoppas att den här litteraturöversikten leder till större kunskap och ökat intresse för sjuksköterskor att utveckla och nyansera den perioperativa omvårdnaden för våra patienter.
Referenser
Alyamany, H. (2013). Communication in Verbal Hand-Over Reports: Nurses’ Experiences from In-Patients Hospital Units in Saudi Arabia - Qualitative Study.
18
AORN Statement Committee. (1978). House of delegates – Implications and directions. Association of periOperative Registered Nurses, 27(6), 1153–1178.
Blomberg, A-C., Bisholt, B., Lindwall, L. (2018). Responsibility for patient care in perioperative practice. Nurs open, 5(3), 414-421. doi: 10.1002/nop2.153.
*Blomberg, A.-C., Bisholt, B., Nilsson, J., & Lindwall, L. (2014). Making the invisible visible - operating theatre nurses’ perceptions of caring in perioperative practice.
Scandinavian Journal of Caring Sciences, 29(2), 361–368. doi: 10.1111/scs.1217.
Ekman, I. & Norberg, A. (2013). Personcentrerad vård – teori och tillämpning. I Edberg, AK., Ehrenberg, A., Friberg, F., Wallin, L., Wijk, H. & Öhlén, J. (red.) Omvårdnad på avancerad nivå: Kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområden. Lund: Studentlitteratur, ss. 29 - 61.
Epstein, R, M., Street, R, L. (2011). The Values and Value of Patient-Centered Care.
Annals Family Medicine, 9(2). 100 - 103. doi: 10. 1370/afm.1239
Friberg, F. (Red.). (2017a). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten (3. uppl., s.129–138). Lund: Studentlitteratur
Friberg, F. (Red.). (2018b). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten (3. uppl., s.141 - 151). Lund: Studentlitteratur
Friberg (Red.). (2012c). Informationssökning. Dags för uppsats - vägledning för
litteraturbaserade examensarbeten (s. 57 - 79). Studentlitteratur AB.
Forsberg, A. (2016). Omvårdnad på akademisk grund: Att utveckla och ta ansvar. (1. uppl.). Stockholm: Natur & Kultur
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2012). Att göra systematiska litteraturstudier (2. uppl.). Stockholm: Natur och Kultur
Forsman, H., Nilsson-Kajermo, K., Wallin, L. (2019). Kunskapsbaserad omvårdnad – från kunskap till säker och effektiv vård. I A, Ehreberg., L, Wallin (Red.), Omvårdnadens grunder – Ansvar och utveckling (s. 251 - 274). Lund: Studentlitteratur
19
*Ferreira da Costa, T., Neyla de Freitas Macedo Costa, K., Pereira Martins, K., Samara Tavares de Oliveira, D., Talis da Silva Lima, J., & Josefa Cartaxo Gomes de Arruda, A. (2013). Therapeutic Communication between Nurses and Patients of Preoperative Prostatectomy. Journal of Nursing, 7(4), 1107–1112.doi: 10.5205/reuol.3188-26334-1-LE.0704201305
*Fitzpatrick E, & Hyde A. (2006). Nurse-related factors in the delivery of preoperative patient education. Journal of Clinical Nursing, 15(6), 671–677. doi: 10.1111/j.1365-2702.2006.01327.x.
Government of Western Australia (2014). Elective Surgery Patient Information. Australia: Department of Health.
Henricson, M. (Red.). (2017a). Kvalitativ forskningsintervju: Vetenskaplig teori och
metod: från idé till examination inom omvårdnad (2. Uppl., s.143-154). Lund:
Studentlitteratur
Henricson, M. (Red.). (2017b). Kvalitativ forskningsintervju: Vetenskaplig teori och
metod: från idé till examination inom omvårdnad (2. Uppl., s.411 - 419). Lund:
Studentlitteratur
Helgesson, G. (2015) Forskningsetik (2 Uppl., 17–27). Lund: Studentlitteratur
Hines, S., Munday, J., & Kynoch, K. (2013). Effectiveness of nurse-led preoperative assessment services for elective surgery: a systematic review update protocol. JBI
Database of Systematic Reviews & Implementation Reports, 11(9), 73–83. doi: 10.11124/jbisrir-2015-1996.
Hughes, J. C., Bamford, C. & May, C. (2008). Types of centeredness in health care: themes and concepts. Medicine, Health Care and Philosophy, 11(4), 455-463.
Janzen, J.A., & Hadjistavropoulos, H.D. (2008). Examination of negative affective responses to waiting for surgery. CJNR, 4o(4), 72 – 91. http://cjnr.archive.mcgill.ca/article/viewFile/2154/2148
Johar, M., Jones, G., Keane, M., Savage, E., & Stavrunova, O. (2011). Waiting times for elective surgery and the decision to buy private health insurance. Health Economics,
20
Järhult, J., & Offenbartl, K., Andersson, M. (2019). Kirurgiboken. (2. uppl., s.). Stockholm: Liber AB.
Kaltoft, M. K., Bo Nielsen, J., Salkeld, G., & Dowie, J. (2015). Who should decide how much and what information is important in person-centred health care? Journal of Health Services Research & Policy, 20(3), 192–195. Doi: 10.1177/1355819614567911 *Kelvered, M., Öhlén, J., & Gustafsson, B. Å. (2012). Operating theatre nurses’ experience of patient-related, intraoperative nursing care. Scandinavian Journal of
Caring Sciences, 26(3), 449–457. doi: 10.1111/j.1471-6712.2011.00947.x.
Kihlgren, M. (Red.). (2009). Sjuksköterska med uppdrag att leda (2. uppl., s.13 - 28). Lund: Studentlitteratur.
Kullberg, A., Sharp, L., Johansson, H., Brandberg, Y., & Bergenmar, M. (2019). Improved Patient Satisfaction 2 Years After Introducing Person-Centred Handover in an Oncological Inpatient Care Setting. Journal of Clinical Nursing, 28(17-18), 3262– 3270. DOI: 10.1111/jocn.14903.
Kruzik N. (2009). Benefits of preoperative education for adult elective surgery patients.
Association of periOperative Registered Nurses, 90(3), 381–387. doi:
10.1016/j.aorn.2009.06.022.
*Krupic, F. (2019). Nurse Anaesthetist’s Communication in Brief Preoperative Meeting with Orthopaedic Patients – An interview study. Journal of PeriAnaesthesia Nursing,
34(5), 946 – 955. doi: 10.1016/j.jopan.2019.01.008.
*Krupic, F., Eisler, T., Sköldenberg, O., & Fatahi, N. (2016). Experience of anaesthesia nurses of perioperative communication in hip fracture patients with dementia.
Scandinavian Journal of Caring Sciences, 30(1), 99–107. doi: 10.1111/scs.12226.
Leksell., & Lepp. (2019). Sjuksköterskans kärnkompetenser. (1 uppl., s. 76 - 88). Stockholm: Liber AB
Lungo, D.A., Ruggieri, G. T., & Nuti, S. (2019). Decision making tools for managing waiting times and treatment rates in elective surgery. BMC Health Services Research,
21
Moene M, Bergbom I, & Skott C. (2006). Patients’ existential situation prior to colorectal surgery. Journal of Advanced Nursing, 54(2), 199–207. doi: 10.1111/j.1365-2648.2006.03800.x.
Moore, L.W., Leahy, C., Sublett, C., & Lanig, H. (2013) Understanding Nurse-to-Nurse Relationships and Their Impact on Work Environments. Journal of the
Academy of MedicalSurgical Nurses, 22 (3), 172-179.
*Nestel, D., Kidd, J. (2006). Nurses’ perceptions and experiences of communication in the operating theatre: a focus group interview. BioMed Central Nursing, 5(1). Doi: 10. 1186/1472-6955-5-1
Olsson, L., Jakobsson Ung, E., Swedberg, K., & Ekman, I. (2013). Efficacy of person-centred care as an intervention in controlled trials - a systematic review. Journal of
Clinical Nursing, 22(3–4), 456–465. doi: 10.1111/jocn.12039.
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2016). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. (10th ed.) Philadelphia: Wolters Kluwer.
Pritchard, M. J. (2009). Identifying and assessing anxiety in pre-operative patients.
Nursing Standard, 23(51), 35-40.
Ross, H., Tod, A. M., & Clarke, A. (2015). Understanding and achieving person-centred care: the nurse perspective. Journal of Clinical Nursing, 24(9–10), 1223–1233. doi: 10. 1111/jocn.1266
Sandman, L. & Kjellström, S. (2013). Etikboken - etik för vårdande yrken. Lund: Studentlitteratur.
Sandberg, H. (Red.). (2017). Pedagogik för sjuksköterskor. (1, uppl., s.) Lund: Studentlitteratur.
*Sandelin, A., & Åkesdotter-Gustafsson, B. (2015). Operating theatre nurses’ experiences of teamwork for safe surgery. Nordic Journal of Nursing Research, 35(3), 179–185. doi: 10.1111/j.1471-6712.2011.00947.x
*Sandelin, A., Åkesdotter-Gustafsson, B., & Kalman, S. (2019). Prerequisites for safe intraoperative nursing care and teamwork—Operating theatre nurses’ perspectives: A
22
qualitative interview study. Journal of Clinical Nursing, 28(13/14), 2635–2643. doi: 10.1111/jocn.14850
SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag [PSL]. Hämtad 2020-04-14, från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svenskforfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Hämtad 2020-04-14, från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Hämtad 2020-04-14, från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460 Smith, M.J., & Weinstock, D. (2018). Political legitimacy and research ethics. Bioethic,
33(3), 312-318. doi: 10.1111/bioe.12489
Steenbergen, E.E., Van der Steen, R.M., Smith, S., Bright, C., & Kaaijk, M.M. (2013). Perspectives of person-centred care. Nursing Standard, 27(48), 35 – 41.
Svensk sjuksköterskeförening. (2016). Säker vård -en kärnkompetens för vårdens samtliga professioner.Hämtad 2020-04-14. Från:
https://www.swenurse.se/globalassets/01-
svensksjukskoterskeforening/publikationer-svensksjukskoterskeforening/kvalitetpublikationer/saker-vard_2016.pdf
Svensk sjuksköterskeförening [SSF]. (2007). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.
Sveriges kommuner och landsting, SKL. (2016) Vårdskador. Vad trodde vi då - vad vet vi nu? Hämtad 2020-04-14.från https://skl.se/download/18.37ea390515506e6cb073c37a/1465467615081/S5_Vards kador_ webb.pdf
23
Stefan KA. (2010). The nurse liaison in perioperative services: a family-centered approach. Association of periOperative Registered Nurses, 92(2), 150–157. doi: 10.1016/j.aorn.2009.11.070.
Spalding NJ. (2003). Reducing anxiety by pre-operative education: make the future familiar. Occupational Therapy International, 10(4), 278–293.
Teo, A., Wang, C., Wilson, R. (2019). Time is of the essence: evaluation of emergency department triage and time performance in the preoperative manegment of acute abdomen. ANZ Journal of Surgery, 89(9), 1102-1107. doi: 10.1111/ans.15255
The world medical association. (2013). WMA Declaration of Helsinki – Ethical
principles for medical research involving human subjects. Hämtad 2020-04-19 från
https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/
Walker, J.A. (2007). Patient information. What is the effect of preoperative information on patient satisfaction?. British journal of Nursing. 16(1), 27 - 32. doi: 10.12968/bjon.2007.16.1.22712
Wiklund, L. (2006). Vårdvetenskap i klinisk praxis. Stockholm: Bokförlaget natur och kultur.
Word Health Organization. (2008). Implementation manual who surgical safety
checklist (First Edition). Geneva: World Health Organization.
World Health Organization; (2017). Patient Safety: Making health care safer [Broschyr]. Geneve: World Health Organisation. Hämtad 2020-03-20
Från: http://apps.who.int/iris/bitstream/10665/255507/1/WHO-HIS-SDS-2017.11- eng.pdf?ua=1
World Health Organization. (2003). Postoperative care. Geneva: World Health Organization.
Hämtad 2020-03-20,
Från https://www.who.int/surgery/publications/Postoperativecare.pdf
Zambouri, A. (2007). Preoperative evaluation and preparation for anaesthesia and surgery. Hippokratia, 11(1), 13 – 24.
24
Bilagor
BILAGA 1 - Sökmatris
Databas Sökord Antal träffar: Lästa abstract: Lästa artiklar: Valda artiklar: Cinahl "Surgery" + nurs* or
preoperative care + thoughts or experiences
1694 126 28 1
"nursing" + preoperative care or preoperative care nursing + feelings or emotions or experiences or attitudes
190 32 14 2
"surgery" + preoperative care or preoperative care nursing + nurs* experiences or perceptions or attitudes or views 526 43 12 2 perioperative care or perioperative nursing+ nurses experience or perspective or view or attitude + surgery or operation or surgical procedure 701 35 7 4
