Malmö högskola
Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap
Examensarbete
15 högskolepoäng
Elevers upplevelser av läxor
Pupils experiences of homework
Anders Hagstam
Lärarexamen 210hp Lärarutbildningen 90hp 2009-11-09
Examinator: Lisbeth Amhag
Sammanfattning
Syftet med följande arbete är att med utgångspunkt från elevers berättelser i årskurs 4 och 5 belysa olika perspektiv och uppfattningar om läxor. Den övergripande frågeställningen som ligger till grund för undersökningen är: Hur upplever barn i årskurs 4 och 5 läxor? Uppsatsen är genomförd utifrån en kvalitativ metod där resultaten från elevintervjuer tolkas och relateras till tidigare forskning kring läxor samt teoretiska aspekter på lärande. Resultatet visar att de sex elever som intervjuats kan tillskrivas ett relativt godvilligt och plikttroget förhållningssätt till läxor. Läxor har man för att lära sig. Lärandet kopplas till ökade ämneskunskaper. Vuxenvärldens argument för läxor, att lära sig ta ansvar och planera, framkommer inte i samtalen. Även om det ibland kan kännas motigt att göra läxan så är den något som måste göras. Att istället för läxor förlänga arbetsdagen i skolan uppfattas inte som något positivt.
Förord
Jag vill tacka de elever som låtit sig intervjus om sina tankar kring läxor vilket möjliggjort för mig att skriva den här uppsatsen. Jag vill också tacka min handledare Elisabeth Söderquist vid Lärarutbildningen i Malmö för värdefull hjälp kring uppsatsens innehåll och struktur.
Innehållsförteckning
1. Inledning... 6
1.1 Bakgrund ... 7
1.2 Syfte och frågeställningar... 8
2. Litteratur... 10
2.1 Forskning kring läxor ... 10
2.1.1 Upplevelser... 10
2.1.2 Läxans effekter ... 12
2.1.3 Läxan och hemmet ... 12
2.2 Teorier kring lärande ... 13
3. Metod ... 16 3.1 Val av metod ... 16 3.2 Urval... 17 3.3 Genomförande ... 17 3.4 Bearbetning ... 18 3.5 Analys... 19 3.6 Etiska övervägningar... 19 4. Resultat... 20 4.1 Moral ... 20 4.2 Lärande... 20 4.3 Läxan ... 22 4.3.1 Föräldraengagemang ... 22 4.3.2 Motivation ... 22 4.3.3 Tid ... 23 5. Diskussion ... 25 5.1 Moral ... 25 5.1.1 Huvuddrag... 25 5.1.2 Analys... 25 5.2 Lärande... 26 5.2.1 Huvuddrag... 26 5.2.2 Analys... 26 5.3 Läxan ... 28 5.3.1Huvuddrag... 28 5.3.2 Analys... 28 6. Slutsats ... 30 6.1 Avslutande reflexioner ... 30 Litteraturförteckning ... 31
1. Inledning
I maj 2008 hade Lärarnas tidning ett temanummer om läxor. Jag läste artiklarna med stor nyfikenhet eftersom jag både som lärare och elev haft funderingar kring detta fenomen. Som gymnasieelev, ibland ett ”dåligt samvete” för att inte ”ha gjort läxan” och nu i backspegeln, även en förundran över den mängd läxor som många lärare rutinmässigt delade ut till eleverna. Det förekom sällan en diskussion och dialog kring omfattningen av allt hemarbete och inte heller av nyttan och värdet med dessa hemuppgifter. När jag sedan själv började arbeta som lärare infann sig också inledningsvis ett ifrågasättande till att ge läxor. Vissa föräldrar reagerade på detta vilket vittnar om hur cementerad traditionen med att ge läxor är, både i och utanför skolan. Jag började ge läxor, men funderade en hel del kring omfattningen, vad som är en bra läxa och hur denna skulle värderas i relation till övrigt arbete i skolan.
När stödjer läxor lärandet och när blir de ett hinder? Artiklarna i Lärarnas tidning vittnade om att läxor är ett tämligen outforskat område.1 I Sverige finns endast en doktorsavhandling skriven.2 Den internationella forskningen är emellertid ganska omfattande. Ämnet behandlas sparsamt på lärarutbildningen och för den nybakade läraren handlar det nog om att själv utforma sin egen läxpolicy när han eller hon börjar arbeta på en skola. En sökning av examensarbeten skrivna vid Lärarutbildningen i Malmö visade emellertid ett antal arbeten skrivna på temat läxor. De flesta är intervjustudier och behandlar inställningen till läxor bland föräldrar, lärare och elever. Eftersom dessa studier är små skiljer sig också resultaten mycket, vilket ger en ganska splittrad bild av ämnet.
En bidragande orsak till den varierande bilden av läxor och lärande som man får, kan grunda sig på att praxis skiljer sig mycket mellan olika skolor och lärare i hur, och varför man ger läxor. Det finns en djup tradition inom yrket att låta hemarbetet ingå som ett moment i undervisningen. Artikeln i Lärarnas tidning vittnade om att många lärare ser läxorna som ett medel för att få eleverna att ta ansvar för skolarbetet. Att involvera föräldrarna i barnens skolgång ses också som en viktig anledning liksom att vissa uppgifter lämpar sig bra att göra hemma.
1 Sundström, Ulrika (2008) Föräldrakontakt starkt skäl för läxor, Lärarnas tidning nr 9. s 6 ff.
1.1 Bakgrund
”Ingen läxläsning i katekes må i småskolan förekomma”.3
Läroplaner är intressanta tidsdokument. De ger en inblick i vilken kunskap och vilka värderingar man från statsmaktens sida velat förmedla till den yngre generationen, och vilka direktiv lärarna haft att förhålla sig till i sin undervisning. Det kan också vara en tankeväckande läsning när man reflekterar över likheter och skillnader i dagens och gårdagens sätt att resonera kring individen och samhället. Personligen reagerade jag över hur moderna och aktuella vissa avsnitt uppfattas när man läser dem idag.
En genomgång av normalplaner och läroplaner för 1900-talet visar att styrdokumentens syn på läxor och hemarbete varierar relativt mycket. Normalplanen för folkskolan 1919 förklarar att hemuppgifter ”givas endast i sådant, som förut blivit i skolan förberett och eller genomgånget”. I årskurs ett och två kan barnen få lämpliga läs –och skriv övningar men
”..läxor i vanlig mening böra där icke förekomma.”4 I undervisningsplanen för 1955 utvidgas
resonemangen kring hemuppgifter. För de tidiga skolåren är förhållningssättet fortsatt försiktigt. Hemuppgifter bör undvikas i skolår ett och under de följande åren bör ett gradvis införande ske med stor varsamhet.5 I Läroplan för grundskolan 1962 betonas återigen ett gradvist införande och en försiktighet kring att ge hemuppgifter de första åren. Nu förklaras emellertid syftet med hemuppgifter. De ”ger eleverna tillfälle att ta ansvar, organisera lärostoffet och disponera tiden. Särkilt på högre stadier blir de därför ett värdefullt led i deras arbetsfostran”6. De ska även ge övning och färdighet, och konsolidera det kunnande som eftersträvas.
Nästa version av läroplanen, Lgr69, tonar ner den traditionella hemuppgiftens betydelse. Eleverna ska utveckla sin förmåga genom bland annat studieteknik, att på egen hand ta initiativ till att fördjupa sina kunskaper både i skolan och på fritiden. Den mängd timmar som omfattar arbetet i skolan är enligt läroplanen så omfattande att övrig tid bör få användas till rekreation. ”Hemuppgifter bör följaktligen i största utsträckning vara frivilliga för eleverna.”7 Detta resonemang är som bortblåst i Lgr 80 där hemuppgiften beskrivs som en del av skolans arbetssätt. ”Att lära eleverna att ta ansvar för en uppgift, avpassad för deras individuella
3 Normalplan för undervisning i Folkskolor och småskolor (1900) Stockholm: Nordstedt & söner, s 10. 4 Läroplaner för Malmös Folkskolor och fortsättningsskolor, jämte dithörande bestämmelser. (1925) Malmö:
Tryckeriaktiebolaget Framtiden, s 15.
5
Undervisningsplan för Rikets Folkskolor (1955,1958) Stockholm: Esselte AB. s 19.
6 Läroplan för grundskolan (1962) Stockholm: SÖ förlaget s, s 57. 7
förmåga, är en väsentlig del av den karaktärsdaning som skolan skall ge.”8 Den nuvarande läroplanen, Lpo 94 är uppbyggd på ett annat sätt än sina föregångare. Den är mer övergripande och mindre detaljrik. Det som genomsyrar dokumentet är tankarna om en målrelaterad undervisning och en gemensam värdegrund kring bland annat tolerans, mångfald, rättskänsla och jämställdhet. En diskussion kring hemarbete och läxor går däremot inte att finna. Något uttryckligt uppdrag att ge läxor existerar alltså inte. Lärarna lämnas fria att göra sina egen tolkningar av fenomenet.
Olika studier har genomförts där lärare och föräldrars upplevelse av läxor undersökts. Studier av elevernas upplevelser är dock inte lika många.9 Jag vill i denna uppsats undersöka hur elever tänker kring läxor och lärande. Genom att intervjua ett antal barn på en skola vill jag försöka fånga deras olika förhållningssätt till och upplevelser av läxan. Den aktuella skolan är en F-5 skola som ligger i södra Skåne. Den har ca 300 elever inklusive förberedelse – och särskoleklass. Till rektorsområdet hör även ett flertal förskolor. Bostadsområdet består av flerfamiljshus, både hyres -och bostadsrätter, byggda under 1960 och 70-talet. Mer än 75 % av barnen har någon form av utländsk anknytning. Från och med höstterminen 2008 har skolan organiserats om så att förskoleklass och årskurs 1 till och med 3 integrerats i tre olika arbetslag och årskurs 4 och 5 i två arbetslag. Arbetet är tänkt att ske i mindre grupper i de olika arbetslagen. På sikt ska en flexibel övergång för elever i årskurs 3 till de högre årskurserna ske. Motivet för den nya arbetsordningen är att möta varje barn på sin utvecklings och kunskapsmässiga nivå, istället för att låta dem anpassa sig efter skolans organisation. Varje pedagog är mentor för 10-15 barn beroende på förutsättningar och behov. Tanken är att man nu ska kunna ha en närmare kontakt med elev och vårdnadshavare.
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med den här uppsatsen är att med utgångspunkt från elevers berättelser i årskurs 4 och 5 belysa olika perspektiv och uppfattningar om läxor. Jag vill genom elevintervjuer synliggöra deras perspektiv och tankar kring något som berör en majoritet av alla barn och ungdomar i Sverige idag. Genom att jämföra barnens tankar om läxor med tidigare forskning samt teorier om lärande, hoppas jag kunna få fram en bild av vilken funktion läxan fyller i barnens liv, både i positiv och i negativ bemärkelse.
8
Läroplan för grundskolan Lgr 80 (1980) Skolöverstyrelsen och Allmänna förlaget, Stockholm: s 50.
9 Westlund, Ingrid (2007) Läxan –en svårfångad företeelse i Forskning om lärares arbete i klassrummet, Kjell
För att uppnå syftet har jag under arbetets gång arbetat utifrån följande huvudfråga: Hur upplever elever i årskurs 4 och 5 läxor? Under intervjuerna med eleverna samtalade vi utifrån fyra mer konkreta frågor:
1) Vilken uppfattning har elever i årskurs 4 och 5 om läxor?
2) I vilken omfattning anser eleverna att läxor är bra eller mindre bra? 3) Hur gör eleverna läxorna?
2. Litteratur
2.1 Forskning kring läxor
I följande kapitel redovisas först delar av den forskning som gjorts kring läxor, utifrån kategorierna upplevelser, effekter samt läxan och hemmet. Därefter belyses några teoretiska perspektiv på lärande.
2.1.1 Upplevelser
Det finns få svenska studier där elevers upplevelser av läxan problematiseras. Jan Olof Hellsten undersöker i sin avhandling Skolan som barnarbete och utvecklingsprojekt hur arbetsmiljön för elever i grundskolans årskurs 6 och 8 skapas. I centrum står de inblandades relation till skolarbete och läxor. Genom deltagande observation, elev och lärarintervjuer försöker han skapa en bild eller berättelse av hur livet i skolan levs. Hur skolans aktörer, lärare och elever, tänker kring olika situationer, tolkar skeenden och agerar.10I sin analys och slutsats använder Hellsten sig av två litterära metaforer, tragedin och romansen, för att synliggöra hur elever och lärare delvis lever i olika världar i skolan.11Hur individen agerar kring läxan kan också förstås utifrån dessa båda metaforer.
I tragedin, som ofta präglar elevernas upplevelser av skolan, är undervisningen mekanisk och traditionell. Läraren har huvudrollen, faktakunskaper dominerar, tiden är uppstyckad i lektionspass och raster, och fullbordandet av uppgifter, mening och sammanhang i lärandet får stå tillbaka för ett reproducerande av fakta. Läxan får sin mening som ritual. ”Man har dem, de hör till skolan och det är inget att göra åt” tycks eleverna resonera. ”De flesta menar att lärarna sätter betyg efter hur man sköter läxorna.”12 I den romantiska berättelsen, som
dominerar den officiella retoriken om skolan, är eleverna självständigt, kunskapssökande ansvartagande individer. De har huvudrollen och läraren finns i bakgrunden som handledare. Kunskap handlar om att förstå olika perspektiv och sammanhang och man arbetar mot långsiktiga mål. Läxan fungerar som redskap för att kunna möta situationer i framtiden.13 Hellsten menar att det finns en motsägelsefullhet i lärares behandling av elever. I skolan ofta som ”hjälplösa barn”, medan de samtidigt förväntas göra kvalificerade hemuppgifter. Målet måste vara att förstärka den romantiska berättelsen på skolorna men Hellsten tvivlar på att det är en uppgift för forskningen. 10 Hellsten (2000) s 48. 11 Ibid.s 157 ff. 12 Ibid.s 130. 13 Ibid.s 165.
Eva Österlind har genom tre delstudier försökt kartlägga elevers förhållningssätt till skolarbete samt hur detta förändrats över tid. I delstudie två analyserar hon elevers syn på läxor i årskurs 7-9. Resultatet visar på fem olika förhållningssätt.14 Frihetligt förhållningssätt: Eleverna prioriterar och lägger medvetet fokus på de ämnen som de är mest intresserade av. Förståelse av det man gör och läser är viktigt. Man försöker göra det mesta av arbetet i skolan, och har ett avspänt förhållande och en kritisk distans till skola och läxor. Prestationsinriktat
förhållningssätt: Bra resultat och höga betyg är viktigare än förståelse på ett djupare plan. Man pluggar mycket inför prov men uttrycker samtidigt oro och stress. Godvilligt
förhållningssätt: Läxor har man för att lära sig och det är bra. Eleverna har en accepterande och plikttrogen inställning till läxor och tycker det är bra att kunna jobba hemma i lugn och ro. Oreflekterat förhållningssätt: Man har en passiv inställning. Tycker det är jobbigt med läxor, men försöker göra dem eftersom det är något som hör till skolan. Ambivalent
förhållningssätt: Motivationen växlar och argumenten mot att göra läxan är flera. Ett
uppskjutarbeteende kan skönjas eftersom mycket annat lockar. Läxan kopplas till betyg och att visa vad man kan. Majoriteten av eleverna fanns inom kategorierna frihetligt -och godvilligt förhållningssätt. Upplevelsen av läxor varierar; från att betraktas som en bestraffning till något som är viktigt för den egna utvecklingen. Vissa betonar läxan som en tradition, andra läxan som ett medel för kontroll.15
Ulf Leo undersöker i sin magisteruppsats i utbildningsvetenskap vilka inställningar till läxor som finns bland elever, föräldrar och lärare vid en F-9 skola. Hans slutsatser är att läxläsningen bör ske i skolan och att varje skola bör ha en lokal läxpolicy som preciserar syftet och ansvarsfördelning mellan elever, lärare och föräldrar.16 Ebbe Lindell drar i sin sammanställning av intervjustatistik från 1960 och 70-talen slutsatsen att ”Svenska elever är i allmänhet inte förtjusta i läxor.” Han beklagar att formuleringar i Lgr 69 tolkats som om läxor inte borde ges. Detta har ”förmodligen lett till att svenska skolbarn under något decennium gått miste om åtskillig kunskap…”17Ingrid Westlund refererar i sin studie Läxberättelser till P.M Warton (2001) som sammanställt några internationella studier av elevers upplevelser kring läxor. Resultaten visar på relativt negativa erfarenheter och Wartons slutsats är enligt
14 Österlind ,Eva (2001) Elevers förhållningssätt till läxor. En uppföljningsstudie. Rapport 2 001:1 Högskolan
Dalarna s 27ff.
15 Ibid. s 54. 16
Leo, Ulf (2004) Läxor är och förblir skolarbete. Magisteruppsats Malmö Högskola. s 57-58.
Westlund att ”läxor kan vara en kontraproduktiv aktivitet” om syftet är att långsiktigt stimulera ”elevernas motivation och positiva attityder till skolan.”18 Forskningsresultaten är dock osäkra. Nyttan och värdet som vuxenvärlden ofta knyter an till läxan tycks i Wartons egen undersökning inte heller vara ”uppenbart” för eleverna själva. Barn i årskurs 2 och 5 såg ”inte alls någon koppling mellan läxor och ansvarstagande, planeringsförmåga respektive studieförmåga.”19 Läxor hade man bland annat för att lära sig och för att repetera saker.
2.1.2 Läxans effekter
Går det att statistiskt påvisa ett samband mellan läxor och bättre studieresultat? Mycket av den forskning som gjorts internationellt, har fokuserat på läxans effekter och nytta. Harris Cooper har sammanställt aktuell forskning på området och gör ett försök, men reserverar sig eftersom resultaten är beroende av att flera gemensamma variabler är uppfyllda för att kunna visa någon giltighet. Elevernas ålder, typ av läxa, skolform, lärare och föräldrar påverkar i olika former resultatet.20 Cooper sammanställer resultaten av sex studier och resultatet visar ett positivt samband mellan läxor och studieresultat. Detta gäller dock främst skolans senare år och gymnasiet.21 För skolans tidigare år är sambandet svagt och Cooper har flera förklaringar till detta. Yngre barn reagerar lättare på yttre stimuli och har svårare att koncentrera sig, vilket gör att arbetet med läxor blir mindre effektivt. Yngre elever är mindre studievana och har inte heller utvecklat samma strategier kring lärande som äldre. Ett annat skäl kan vara att pedagogerna som undervisar yngre barn främst använder läxan i syfte att träna barnens studieförmåga och ansvarstagande, inte att det ska få bättre studieresultat.22
2.1.3 Läxan och hemmet
Det finns exempel på läxfria skolor i Sverige. När skolan slutar för dagen är även arbetet avslutat. Eleverna tar inte med sig några uppgifter hem.23 I majoriteten av landets skolor stoppar eleverna dock ner böcker i sina väskor för att göra uppgifter hemma. Både Hellsten och Österlind vittnar i sina undersökningar om läxor som är relativt traditionella till sitt innehåll. Det är glosor, tal i matteboken som ska göras, textavsnitt som skall läsas in och instuderingsfrågor som skall besvaras. Föräldrarna är ofta en viktig länk mellan skolan och
18
Westlund, Ingrid (2004) Läxberättelser-läxor som tid och uppgift. Linköping: PIUS, Institutionen för beteende vetenskap, Linköpings universitet, s 37.
19 Ibid. s 38.
20 Cooper, Harris (2007) The Battle over Homework- Common ground for Administrators, Teachers and Parents.
California: Corwin Press, s 17-18.
21
Ibid.s 18-23.
22 Ibid. s 31.
hemmet. Alli Klapp Lekholm har gjort en studie kring föräldrars upplevelse av hur mycket tid och engagemang de spenderar till att hjälpa sina barn med skolarbete hemma. Slutsatsen är att skolan verkar ställa outtalade krav på ett oavlönat pedagogiskt arbete, där föräldrarna ofta kan känna en otillräcklighet när det gäller att stödja sitt barn. Resultaten visar även tydligt att det är kvinnan i familjen som lägger mest tid på att hjälpa barnet med skolarbete.24 Flera forskare belyser de olika förutsättningar som elever har att få hjälp med läxor hemma. Klapp Lekholm pekar på föräldrarnas kompetens, bakgrund, tid och förhållningssätt till skolan. Österlind såg i sin första delstudie en samvariation mellan social bakgrund och elevernas förhållningssätt men betonar att materialet är för litet för att kunna dra några generella slutsatser. Hon liknar läxor och eget skolarbete som en länk i en disciplineringsprocess där variationen beträffande elevernas egna mål, förutsättningar och förhållande skiftar.25
I en studie där elever i årskurs sex och åtta fick skriva om ”när tiden har betydelse”, valde ca 50 % av eleverna att skriva om läxor trots att detta tema inte nämndes i förhandsinformationen. Ingrid Westlund som genomförde undersökningen tolkar detta som att läxor verkligen är närvarande och ”märks i de ungas vardag…//.. Läxor är något som tar tid av hem- och fritiden.” 26 Läxbördan upplevs som betungande men varierar mycket beroende av vilken lärare eleverna har. Westlund pekar liksom Cooper på de urvalsproblem man ställs inför då man försöker mäta aspekter av läxor. Läxorna påverkar ”uppfyllandet av sociala mål” hos eleverna och lärarna har en stor möjlighet att styra hur mycket läxorna ska få påverka elevers och föräldrars fritid. Idag finns en trend att låta eleverna själva planera sitt skolarbete. Att det råder en balans mellan tid och ställda krav är därför viktigt.
2.2 Teorier kring lärande
Teorier kring hur människan lär fick sitt verkliga genombrott under 1900-talet. Behaviorismen som dominerade den första hälften av seklet fokuserar individens yttre beteenden eller respons, som det centrala i lärandet. Ett beteende kan förstärkas genom yttre belöning och försvagas genom medveten negativ påverkan. Enligt Skinner skulle man alltså kunna styra individen till det mest optimala lärandet genom att finna de bästa belöningsmekanismerna. Ett allt för snävt sätt att se på människan hävdade kritikerna, som också menade att metoderna kanske fungerade på djur men inte var tillämpbara på människor.
24 Klapp Lekhom Alli Föräldrars oavlönade pedagogiska arbete i Nära Gränsen? – perspektiv på skolans
arbetsliv, (2004) Katrineholm: Arbetslivsinstitutets förlag, s 192 och 213.
25 Österlind (2001) s 51-57. 26
Människan är ingen robot utan tankar och känslor. Metoden skulle enligt motståndarna leda till likriktning och ett omyndigförklarande av individen.27 Behaviorismens tankar har trots kritik haft ett tydligt inflytande på undervisning och den skolpolitiska debatten under efterkrigstiden. Enligt denna inlärningsteori måste eleven först lära sig de grundläggande kunskaperna för att senare kunna tänka och reflektera.28
En mer dynamisk människosyn finner vi i de kognitiva och konstruktivistiska teorier om lärande som utvecklades av bland annat Piaget och Vygotskij på 1920-talet. Kunskap hos en individ är inte bara något som fylls på utifrån, utan är beroende av människans tankar och erfarenheter. Den är inte statisk utan bearbetas och konstureas på nytt av individen och formar hennes syn på omvärlden. Till skillnad från behaviorismen så sker tänkandet samtidigt eller före inlärning av fakta.
Piaget är mest är känd för sin teori om att individen utveckling sker i olika stadier, och att dessa inte kan förbigås utan måste genomlevas i en viss ordning. Denna mognadsteori som betonar att utvecklingen styrs inifrån av biologiska processer, leder till att barnet inte kan ta till sig mer avancerade intellektuella uppgifter, om hon inte befinner sig i motsvarande utvecklingsfas. Uttolkare av Piaget menar dock att mer centralt i hans teori om lärande och utveckling är begreppen assimilation och ackommodation.29 Assimilation handlar om att vi registrerar nya erfarenheter och anpassar dessa till det vi redan vet. ”..att införliva något i en redan existerande struktur.” 30 Ackommodation handlar om att nya erfarenheter provocerar vårt sätt att tänka som i förlängningen påverkar vår bild av omvärlden. Lärandet är hos Piaget en jämviktsprocess; ”en process där individen aktivt anpassar sig till omgivningen samtidigt som individen försöker anpassa omgivningen till sina egna behov”.31
Dynamiken i denna process liknar Vygotskijs resonemang, vars tankar om lärande haft ett stort inflytande på forskning och läroplansutveckling de senaste decennierna. Centralt hos Vygotskij är idén om språket som ett redskap i lärandeprocessen. Eftersom individen via ett språk kommunicerar med sig själv och med sin omgivning, blir den sociala kontext hon befinner sig i viktig för den sociokulturella utvecklingen. Genom historien har människan
27 Illeris, Knud (2007). Lärande, Lund: Studentlitteratur. s 48.
28 Dysthe, Olga (1996) Det flerstämmiga klassrummet, Lund: Studentlitteratur, s 48.
29 Säljö, Roger ”L. S. Vygotskij – forskare, pedagog och visionär” i Boken om pedagogerna. (2005) Forssell,
Anna (red) Stockholm: Liber s 120-121.
30 Illeris (2007). s 54. 31 Ibid.
utvecklat strategier och redskap för att underlätta tillvaron. Hon har tillverkat fysiska redskap som verktyg och maskiner och utvecklat psykologiska redskap som siffror och symboler. Genom det talade och skrivna språket sker en interaktion med omgivningen. I vårt dagliga liv tar vi ständigt till oss ny kunskap och erfarenhet som påverkar vårt sätt att tänka. Vi utvecklar en handlingsberedskap inför nya situationer. I kommunikation med omgivningen förmedlar vi också vår kunskap och erfarenhet till andra. Lärandet blir en kumulativ process och bidrar på så sätt till en individuell och kollektiv utveckling. Vygotskijs begrepp ”den närmaste
utvecklingszonen” innebär att barnet befinner sig inom ett område i lärandet där hon med lite stöd från omgivningen kan gå vidare i utvecklingen och ta sig an nya uppgifter. Mycket ligger inom räckhåll utifrån de erfarenheter och den kunskap barnet redan har. Konsekvensen av detta blir att pedagogen och övriga vuxna blir betydelsefulla för barnets utveckling.32 Dessa har dock varit för upptagna med att mäta vad eleven kan och placera henne på en viss nivå stället för att uppmärksamma individens potential. De senaste två decennierna har den sociala aspektens betydelse för lärandet betonats starkare. Ett interaktionistiskt synsätt på lärande betonar den sociala miljöns betydelse men också de upplevelser och erfarenheter individen har med sig när hon träder in i en lärandeprocess. Hela hennes livserfarenhet i form av arv och miljö måste beaktas för att förstå vad som händer i lärandet.33 Illiris för ett liknande resonemang genom att uppmärksamma tre dimensioner av lärande och interaktionen här emellan. Han talar om lärandets innehåll, drivkraft och samspelsdimension.
32
Säljö, Roger ”L. S. Vygotskij – forskare, pedagog och visionär” i Boken om pedagogerna. (2005) Forssell, Anna (red) Stockholm: Liber s 116-123.
3. Metod
Det finns olika sätt att gå tillväga när man inom vetenskaplig forskning vill samla in information för att sedan bearbeta och utveckla till ny kunskap. Vilken eller vilka metoder forskaren kommer att använda sig av styrs i hög grad av det syfte han/hon har med sin undersökning. En kvantitativ metod innebär att det som avses att mäta går att omvandla till siffror och presenteras som statistik. Enkätundersökningar om attityder och vanor brukar vanligtvis bearbetas kvantitativt. Forskaren kan på ett snabbt och överskådligt sätt presentera en stor mängd information och eventuella samband med hjälp av denna metod.34 Vill forskaren nå en djupare förståelse för ett fenomen, där tolkning av individers tankar och upplevelser står i centrum, är den kvalitativa metoden baserad på intervjuer vanligare.
Deltagande observation är lämplig när han/hon vill studera skeenden och processer inifrån, på plats. Det blir då möjligt att bevittna hela spektret av händelser individer emellan, något som kanske inte framträtt vid en genomläsning av ett protokoll över vad personerna sagt.35
3.1 Val av metod
I denna studie använder jag en kvalitativ metod för att närma mig ämnet. Eftersom mitt mål är att få en ökad förståelse för hur elever tänker kring läxor är samtalsintervjun den lämpliga formen att använda. Uppfattningarna om läxor är många. Elever, pedagoger och föräldrar, alla har vi någon erfarenhet och relation till ämnet. Att försöka fånga denna variation av upplevelser av ett fenomen på ett intressant sätt låter sig svårligen göras genom en kvantitativ undersökning. Resultatet kan bli en samling objektiva hårddata där man ska försöka utröna om det finns ett samband mellan olika variabler. Styrkan i den kvalitativa intervjun som metod ligger enligt Kvale i det faktum att den kan fånga mångfalden och det motsägelsefulla i människans livsvärld.36 Intervjuformen som använts för den här undersökningen kallas halvstrukturerad intervju. Den är uppbyggd kring ett antal frågor kopplade till olika teman som diskuteras under ett samtal. Frågorna är tänkta att vara vägledande under intervjun, men dessa behöver inte följa en strikt ordningsföljd; samtalet kan utvecklas i olika riktningar beroende på de svar den intervjuade lämnar och hur dessa följs upp. Det är viktigt att intervjuaren medverkar till att en atmosfär av trygghet och förtroende byggs upp så att den som intervjuas känner att den fritt kan berätta om sina tankar och upplevelser. 37 Utgångspunkten för samtalet måste naturligtvis vara att svaren återges så ärligt som möjligt.
34 Ejvegård, Rolf (2003) Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur, s 36. 35
Ibid, s 69.
36 Kvale, Steinar (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur, s 14. 37 Ibid, s 117-118.
Detta är dock inte helt givet. Risken finns att den som intervjuas frestas att säga saker som han tror att intervjuaren vill höra.
3.2 Urval
De elever som deltagit i studien går i årskurs 4 och 5 på en grundskola i södra Skåne. På skolan arbetar lärarna i åldersintegrerade arbetslag. Tre arbetslag som innehåller elever från förskoleklass till årskurs 3 samt två arbetslag med elever från årskurs 3, 4 och 5. Eleverna nivågrupperas utifrån sin kunskapsutveckling i olika grupper i arbetslagen. Jag har intervjuat sex elever, tre pojkar och tre flickor.
3.3 Genomförande
Arbetet inleddes genom att via en blankett till barnens föräldrar informera om undersökningen, och be om en vårdnadshavares godkännande för att få göra intervjuer. Det betonades att ett deltagande i intervjuerna var helt frivilligt och att barnens anonymitet skulle skyddas, liksom namn på skola och bostadsområde. Skolledning och berörda lärare informerades också. Av cirka 40 stycken utdelade förfrågningar återkom 12 stycken. Blanketten informerade om att denna skulle återlämnas endast om man accepterade en intervju och barnen själv ville delta. Vissa barn hade för avsikt att lämna tillbaka lappen men glömde helt enkelt att göra det. Samtal med lärare i arbetslaget gjorde mig dock uppmärksam på att vissa föräldrar inte förstod innehållet i blanketten. Många föräldrar har bristande kunskaper i svenska varav ett flertal behöver tolk i sina kontakter med skolan. Min ursprungliga tanke var att lotta fram tre stycken pojkar och tre stycken flickor till att delta i intervjuerna. Mitt mål var att ha samtal med elever som låg på helt olika kunskapsnivåer vilket visade sig vara svårare än beräknat då majoriteten av dem som lämnade tillbaka blanketterna var så kallat ”skötsamma” elever. Jag gjorde i samråd med lärarna i arbetslaget ett selektivt urval. Samtalen spelades in på band och varade i mellan 20 till 30 minuter. Därefter skrevs ljudupptagningarna ut ordagrant för att kunna analyseras.
3.4 Bearbetning
Inom vetenskapsteorin talar man om en undersöknings reliabilitet och validitet. De metoder man använder i sin undersökning ska uppfylla vissa krav för att tillmätas ett vetenskapligt värde. Debatten om olika metoder, deras giltighet och värde har emellertid varit och är fortfarande en ständig pågående diskussion. Företrädare för olika forskningstraditioner träter inte sällan med varandra om vad som utmärker sann vetenskap och om man alls kan återskapa korrekta bilder av historiska skeenden och händelser.
Reliabiliteten ska visa tillförlitligheten i den metod forskaren använder när han/hon undersöker ett visst fenomen. Om undersökningen ger samma resultat när den upprepas av olika forskare anses reliabiliteten vara god. Men, som Merriam skriver ”grundar sig detta antagande på att det finns en enda verklighet som kommer att föranleda samma resultat om vi upprepade gånger studerar denna verklighet”38 Eftersom kvalitativ forskning strävar efter att
beskriva en persons upplevelse av sin verklighet och varje forskare gör sina egna tolkningar av denna verklighet blir det svårt att använda sig av begreppet reliabilitet.39 Människans beteende och uppfattning av tillvaron är ju inte statisk utan förändras ständigt.
Merriam tar även upp två aspekter av validitet. Inre validitet innebär att de resultat forskaren får stämmer överens med verkligheten. Mäter han det som han tror sig mäta? Informationen jag får via samtal med elever, bandinspelningar och utskrifter kommer att filtreras och tolkas av mig. Det föreligger alltid en risk att den verklighet intervjupersonen delgivit mig justeras och omformuleras i bearbetningsprocessen.40 Extern validitet handlar om generaliserbarhet. I vilken utsträckning är resultaten tillämpbara i andra liknande situationer? Kan de resultat jag får av mina intervjuer överföras till att gälla vilken skola F- 5 skola som helst i Sverige? Nej, det går inte att göra ett statistiskt representativt urval av sex stycken djupintervjuer. Frågan om den kvalitativa studiens generaliserbarhet har diskuterats länge inom forskarvärlden. Merriam konstaterar att en generaliserbarhet likt den man talar om inom experimentella eller sambandsstudier blir meningslösa att tala om i en kvalitativ fallstudie. Vad vi vill uppnå här är att vidga vår erfarenhet och förståelse.41
38 Merriam, Sharan B, Fallstudien som forskningsmetod (1994) Lund: Studentlitteratur, s 180. 39
Ibid. s 181.
40 Ibid .s177. 41 Ibid.s 183-184.
De forskare som framhåller att en generalisering från den kvalitativa fallstudien är möjlig betonar att man måste omdefiniera begreppet så att det ”speglar de utgångspunkter som eller förutsättningar som den kvalitativa forskningen vilar på.”42
3.5 Analys
Intervjupersonens tankar och åsikter framträder i olika former och sammanhang under ett samtal. Detta kan medföra ganska svåra avvägningar när forskaren senare ska kategorisera utsagor som omfattar mer än ett tema. Efter ett flertal genomläsningar av intervjuutskrifterna utkristalliserades ett antal teman omkring vilka samtalen fördes. Vissa teman anknöt till de frågor som ställts under intervjuerna, men några nya hade också växt fram ur elevernas olika berättelser. Ett samtal som inte följer en given struktur via en uppsättning frågor som besvaras i ordning, kan bölja fram och tillbaka.
3.6 Etiska övervägningar
Kvale tar upp ett antal etiska frågor som aktualiseras i forskningsprocessen olika stadier.43 På planeringsstadiet är det viktigt att man informerar de inblandade om syftet och förutsättningarna för undersökningen. Detta gjordes genom att dela ut ett informationsblad till eleverna och deras föräldrar med en förfrågan om deras skriftliga godkännande av att få göra intervjuer. Vidare informerades att deltagarnas anonymitet skulle bevaras liksom namnet på skola, bostadsområde och stad. Det är viktigt att under processens gång reflektera över vilka konsekvenser intervjuerna och publicering av slutrapporten kan innebära för dem som deltar i projektet. Det är intervjuaren som styr samtalet och dess inriktning, introducerar olika teman, ställer frågor och följer upp uttalanden samt försöker skapa en atmosfär av trygghet och öppenhet. Kvale betonar att ”intervjuns öppenhet och intimitet kan vara förförisk och få de intervjuade att avslöja saker de sedan kommer att ångra. Den personliga närheten i intervjusituationen ställer stränga krav på intervjuarens känslighet när det gäller hur långt hon ska gå i sina frågor.”44
42
Ibid.s 185.
43 Kvale, Steinar (1997) s 105 ff. 44
4. Resultat
I detta avsnitt redovisas resultaten av intervjuerna utifrån tre centrala teman som framträtt i samtalen med eleverna. Dessa har jag döpt till moral, lärande och läxan. Temat läxan har delats upp i tre underkategorier som behandlar föräldraengagemang, motivation och tid. De sex elever som intervjuats benämns i texten som (E-1) till och med (E-6)
4.1 Moral
I samtalen uttrycker nästan alla elever ett relativt plikttroget förhållningssätt till läxor, både när det gäller att göra dem, och att få bra resultat på läxförhören. Även om det kan vara tråkigt och jobbigt, och man hellre vill vara ute och leka, så är läxan något som måste göras. Fem av de sex eleverna berör detta i samtalen. E-6 tycker att det är rätt jobbigt med läxor:
”Man vill ju vara ute och leka…men man får göra dem ändå, och det är inga problem de gör jag snabbt.” (E-6)
Eleven hävdar bestämt att han aldrig kommer till skolan utan att ha gjort läxan. E- 1 menar att läxor är bra och det är viktigt att plugga för då kommer det att gå bra i framtiden. Hon tycker det går bra att hantera mängden läxor nu, men tror också att det kommer att bli mer när hon blir äldre. Om man då måste prioritera mellan läxor och fritidsaktivitet så går skolan först för den är viktigast. I så fall får man sluta med någon aktivitet. En liknande inställning uttrycker E-4 i en diskussion om att göra läxan i ämnen som inte är roliga. Att exempelvis strunta i att göra matten bara för att man tycker att det är ”världens tråkigaste ämne” går inte: ”Så gör inte jag…jag gör läxan…man måste göra läxan innan man gör något annat.” (E-4)
Eftersom det känns viktig att få bra resultat på proven så kan det också kännas lite pirrigt vid läxförhör. En elev uttrycker att det kan uppstå en oro om hon inte gjort läxan. Även om det aldrig inträffat så är hon lite rädd att läraren ska ringa hem och tala med föräldrarna. De kanske blir arga, och säger att jag inte kommer att lära mig någonting.
4.2 Lärande
Läxorna barnen får brukar vara i ämnena svenska, engelska och matematik. Hos samtliga elever är kopplingen mellan läxor och lärande stark. På frågan varför de har läxor eller om det finns något bra med dessa svarar de att ”man lär sig” av att ha läxor. E-6 nämner även läxan som något eleverna får om de inte har jobbat i skolan. Några andra skäl till att läxan finns framkommer inte i samtalen. Lärandet i läxan som uppgift beskrivs som ökade
ämneskunskaper. Det är bra att lära sig fler engelska ord, att lära sig stava bättre och att bli bättre i matematik. Det positiva med att göra läxor hemma är att eleverna får tänka igenom dem i lugn och ro. En elev tycker det ibland är en störande miljö hemma när läxorna ska göras. Övriga säger att arbetsron hemma är bra. Om de inte hade läxor skulle de inte ha lärt sig så mycket. E-1 menar att det kommer att hjälpa en i framtiden när hon söker jobb. På frågan om hon alltid lär sig av läxor svara eleven:
”Nä…inte i fall man redan kan det..man lär sig lite till men inte så mycket till.” (E-1)
Om läxans funktion förknippas med lärande, framträder även bilden av skolan som en plats där man lär sig saker. På frågan var de lär sig bäst svarar fem av sex elever, i skolan. I skolan går läraren igenom saker tydligt och många gånger menar E-2. När lärarna berättar om något spännande som om kroppen, rymden eller olika länder tycker vi det är spännande menar E-4 och E-6. E-3 tycker dock att de lär sig bäst hemma för där är det tystare och där kan de få mer hjälp. I skolan pratar lärarna för mycket innan de får jobba själv. Halva lektionen går åt till detta resonerar eleven. E-1 menar också att hon lär sig mycket själv när hon inte får så mycket hjälp. E-2 säger att det beror på vad han jobbar med, men att han ofta har lätt att lära oavsett vilket. Eleven hänvisar till sin mamma och pappa som hade lätt att lära när de gick i skolan. ”Mamma var ju sån. Hon kunde ingenting men hon kom ihåg allting i huvudet. När hon
hade läsläxa så läste hon den…hon kunde inte texten men hon kom ändå ihåg hela..//.. när hon gick i skolan hade hon jätte jättebra minne.”(E-2)
Det finns olika sätt att lära sig. ”Man kan lyssna, jobba, man kan titta och man kan prata” berättar E-6. E-5 är den som för det bredaste resonemanget om lärande. Hon lär sig bland annat när hon klarar av att göra saker själv, i skolan och hemma. Hemma tar hon hand om sina djur och småsyskon. Ibland lagar hon också mat och får lämna ett syskon på dagis.
”Det är när jag förstår..och typ när jag har gjort rätt på någonting jag aldrig gjort innan..//.. när jag inte får någon hjälp, när jag kan lista ut saker själv så känner också att jag lärt mig. Matte och sånt tycker jag man lär sig bäst i skolan och hemma är det typ att ta hand om mina djur och sånt…//.. och sen sköta om dom små...//..alltså småungarna.”(E-5)
Skolan framstår även som en viktig plats när det gäller kompisar. Det blir en samlingspunkt dit eleverna vet att alla kommer varje dag. Här träffar de nya och gamla vänner. Skolans omorganisation har inneburit en ny sammansättning av elevgrupper. Det upplevdes som rörigt i början. En elev utrycker missnöje med att hon inte längre är tillsammans med sina bästisar men tillägger att hon ju träffar dem på rasten och att de hemma brukar de göra läxorna tillsammans.
4.3 Läxan
4.3.1 Föräldraengagemang
Samtliga elever får hjälp av sina föräldrar med läxorna hemma. I vilken omfattning och på vilket sätt varierar. Hos fyra av de sex eleverna är det mamman som hjälper till med läxorna. E-1 menar att det egentligen räcker med hjälpen hon får från skolan. Hon brukar klara sig själv, men när det är glosprov och rättstavning brukar mamma och pappa förhöra henne. E-2 tycker det är bra att med läxhjälp hemma. Hans mamma vill vara med när läxan ska göras för att det ska bli så bra som möjligt:
…”mamma brukar gilla att hon är med annars får ju jag titta på orden när jag skriver dom och då tycker hon att jag lär mig inte så mycket. Då ser ju jag hur de stavas.”(E-2)
Ibland förstår inte föräldrarna heller uppgifterna, eller så vill de förklara på ett annat sätt än vad läraren gjort i skolan. Detta gäller inte minst matematiken där det kan bli diskussioner kring hur man ska räkna ut ett uppgift:
”.. //..men jag säger till dom hela tiden, men vi gör inte så, vi gör så här i skolan nu…..det är lite konstigt..//.. men sen fattar dom när jag förklarat lite och så säger dom så att då får vi väl göra så.” (E-6)
Det omvända kan också inträffa. E-5 berättar att när hon får hjälp så händer det att hennes mamma förklarar på ett annat sätt än i skolan. Om hon då förstår det sättet bättre så tar hon det. Fram träder också en bild av att föräldrarna pratar med barnen om hur det går i skolan och att det är viktigt att göra läxan. E-1 berättar att hon pratar med dem om skolan och betygen. De vill veta vad de ska hjälpa henne och syskonen med för att bli bättre och hon känner att de alltid står vid hennes sida. E-2 säger att han och mamma pratar med varandra om att det viktigaste är att man gör sitt bästa, fast hon vill gärna att han ska få ”alla rätt” eller ”hyfsat”. E-5 konstaterar helt kort att hon inte pratar så mycket om läxor hemma men att ”dom gör det”.
4.3.2 Motivation
Elevernas berättelser visar att läxornas genomförande och eventuella konflikter med föräldrarna skiftar. E-3 menar att föräldrarna inte behöver säga till om läxorna för han är van vid rutinerna. Om han tar med sig en kompis hem efter skolan så vet han att denne ska hem klockan fem för att läxorna ska göras. E-4 tycker att det är roligt att göra läxan. Ibland får dock mamma påminna henne om att skolan är viktig och att läxorna måste göras. Liksom hos E-3 verkar proceduren kring läxan vara en inarbetad rutin:
E-6 uttrycker en något mindre disciplinerad hållning kring att komma ihåg och skjuter gärna fram hemarbetet:
”Ja, jag brukar göra det men jag bara ” ah jag väntar lite”, så tar det mer och mer tid, sen när mamma kommer hem så gör jag det.”(E-6)
Det är roligare att vara ute och leka eller vara inne och spela tv-spel med kompisarna.
Uppskjutarbeteendet kan leda till att det kan blir konflikter och en irritation från föräldrarna att läxorna inte ha gjorts, medger både E-2 och E-6:
”.kanske ibland, bara om det blir för sent på kvällen så säger mamma till så att du kunde ju gjort det själv” (E-6)
Även E-2 utrycker att det kan finnas ett motstånd mot att göra läxan så att det ibland blir bråk med mamma och pappa. Motivationen sviktar om något upplevs som svårt, exempelvis ord som ska stavas i svenska och engelska. E-3 tappar dock intresset när det är för mycket prat på lektionerna.
4.3.3 Tid
Barnen lägger i genomsnitt ner mellan trettio minuter till en timme på att göra läxan. Flera av barnen upplever att mängden läxor har minskat från tidigare år. Arbetslaget består av elever från årskurs 4, 5 samt några från årskurs 3. Eleverna från årskurs 3 och 4 gick i andra grupper föregående termin, våren 2009. Samtliga elever jag intervjuat tycker att mängden läxor som brukar vara två till tre stycken per vecka ligger på en lagom nivå. Det är roligt att göra läxan när de känner att de förstår för då går det också fort att göra den berättar E-6. E-3 tycker att det dåliga är att det tar tid från honom eftersom han hellre vill sitta framför sin dator. Samtidigt vill han lära sig så mycket engelska och annat som möjligt, därför är läxor ändå bra. Om man koncentrerar sig så tar det inte så lång tid tycker E-4. På frågan om de skulle föredra en skola utan läxor men med längre skoldagar är det bara en som spontant svarar att det skulle vara roligt. Om de inte hade haft något att göra hemma skulle det vara bättre att gå längre i skolan resonerar eleven. Övriga barn har en kluven eller negativ inställning. Eftersom de inte vet vad de som går i en läxfri skola tycker så är det inte så lätt att veta tycker E-1. Att arbeta mer i skolan och sluta senare på dagen verkar inte vara populärt eftersom flera av eleverna har olika fritidsaktiviteter efter skolan:
”Då hade man kanske fått göra mer i skolan och jobbat, då hade vi kanske slutat…jae det kanske ändå hade varit bättre med läxor… tror jag” (E-6)
E-2 gillar inte heller idén om en läxfri skola. Han tycker det är jättebra att sluta klockan två så det finns tid till flera olika saker:
”Jag tränar fotboll på onsdagar och måndagar, och då är det inte så roligt att.. Det är jättebra tid att sluta klockan två. Då har jag tid att leka lite med kompisar och sen äta och klä mig. Men om man slutar lite senare så kanske man inte har den tiden.”(E-2)
5. Diskussion
På följande sidor kommer en analys och diskussion att föras utifrån de teman som skapades vid bearbetningen av elevintervjuerna. Inledningsvis ges en kort sammanfattning av varje tema under rubriken huvuddrag. Sedan integreras material från bakgrund- och litteraturavsnitten med det som framkommit av samtalen i en analys, för att nå en djupare förståelse kring elevernas tankar om läxor.
5.1 Moral
5.1.1 Huvuddrag
Fem av sex elever uttrycker ett plikttroget förhållningssätt till läxor. Tre av eleverna säger att det kanske inte alltid är så roligt men det är något som måste göras. Det känns också viktig att ha bra resultat på läxförhören.
5.1.2 Analys
Läxan är en djupt rotad tradition inom skolan. Att låta den ingå som ett moment i undervisningen är, vare sig läraren reflekterat över dess innebörd eller inte, en självklarhet för många. Även om något uppdrag att ge läxor inte uttrycks i Lpo 94 så är dess funktion högst närvarande i Lgr 80. Även tidigare styrdokument förhåller sig till läxan i någon form. Att den inte omnämns i aktuell läroplan samt att den behandlas marginellt inom forskning och på lärarutbildningen kan bidra till att läxan inte problematiseras ute på skolorna. Elevernas föräldrar har under sin skoltid haft sin personliga relation till läxor. Sannolikt sker en påverkan både från hem och från skola när det gäller hur barnens förhållningssätt till läxor formas. Egna erfarenheter vittnar om att vissa föräldrar uttryckligen krävt en viss mängd läxor till sitt barn. En sociokulturellt interaktionistisk förklaring till individens upplevelse av läxan kan här spåras. Ur ett behavioristiskt perspektiv skulle den relativt positiva inställningen kunna förklaras med att det finns ett ”tävlingsmoment” i den typ av läxor som barnen får. Prov i rättstavning, i vissa matteuppgifter och glosor i engelska går lätt att rätta och poängsätta. Eleverna får en snabb respons på hur det har gått och känner sig mer eller mindre nöjda med resultatet. De flesta barn som intervjuats skulle enligt Österlins kategorisering kunna tillskrivas ett godvilligt förhållningssätt. Man har dem för att lära sig och det är bra. Flera av barnen säger att läxor är ganska roligt. Det skiljer sig naturligtvis vilka ämnen som upplevs som mer eller mindre stimulerande. Ett oreflekterat och ett ambivalent
förhållningssätt kan också skönjas hos några elever, där ett motstånd och uppskjutarbeteende kring läxorna ibland uppstår. Det är inte osannolikt att den plikttrogna inställningen hos eleverna är beroende av att arbetsbördan känns hanterbar i relation till andra intressen.
5.2 Lärande
5.2.1 Huvuddrag
Läxor har man enligt eleverna för att lära sig. Hittills har de fått läxor i engelska, svenska och matematik. Lärandet beskrivs som ökade ämneskunskaper. Utan läxor hade eleverna inte lärt sig lika mycket och det är bra att de kan göra dem hemma i lugn och ro. Skolan upplevs ändå generellt som den plats där man lär sig bäst. Fem av sex elever anser det. Hur eleverna lär sig varierar. Vissa vill jobba själva, andra tycker om att lyssna när läraren berättar. Två elever berättar att det praktiska lärandet även sker utanför skolan. Skolan är också en viktig social arena där de träffar nya och gamla kompisar.
5.2.2 Analys
Svaren kring läxans funktion överensstämmer med de svar Warton fick i den studie Westlund refererar till. Denna undersökning gjordes i Australien på elever i grundskolans tidigare årskurser, och visade att barnen såg en stark koppling mellan läxor och lärande när de beskrev dess syfte. De skäl många lärare som arbetar i de tidigare skolåren anför som motiv till läxan - ansvartagande, planerings och studieförmåga - är helt frånvarande i elevernas resonemang. Några generaliserande slutsatser kring detta går emellertid inte att göra eftersom materialet är för litet. Läxans innehåll är också jämförbart med resultaten från Hellstens och Österlinds undersökningar. De är relativt traditionella till sitt innehåll utifrån vad eleverna har berättat. Eftersom jag inte gjort någon observationsstudie och intervjuat lärare, blir det svårt att föra någon djupare diskussion kring innehållet i undervisningen och hur läxorna är utformade. Hellsten slutsats att elever och lärare delvis mentalt befinner sig i olika verkligheter kring läxor och lärande blir därför omöjlig att verifiera. Läxor är bra eller ”okey” enligt barnen. De lär sig fler engelska ord, lär sig stava bättre eller lär sig att räkna bättre. Tidigare nämndes ett tävlingsincitament som möjlig förklaring till den relativt positiva inställningen. Det kan vara kul att plugga in faktakunskaper som förhörs av föräldrar och lärare. På kort sikt ger det en snabb respons på om de lärt sig något. Det behavioristiska synsättet på lärande är emellertid för begränsat om vi vill förstå dynamiken i vad som sker. Barnen går inte bara till skolan och fylls på med kunskap för att sedan återvända hem. Elevernas berättelser om var och hur de lär dig bäst stödjer detta.
De flesta menar att de lär sig bäst i skolan men även hemma sker ett lärande när de gör läxorna eller andra vardagssysslor. Den holistiska synen på kunskap som beskrivs i Lpo-94 visar sig alltså i flera av barnens resonemang. Gemensam för situationerna är att det sker i en social kontext, där barnen tillsammans med kompisar, lärare, föräldrar eller syskon registrerar nya erfarenheter, anpassar dem till det de redan vet och i förlängningen kanske ändrar sitt sätt att tänka. Enligt Vygotskij sker med språkets som verktyg en kommunikation både mellan och inom människor. En elev berättade att vid sidan om skolan så lär hon sig nog också mer när hon får läxor för då får man ”tänka igenom” det själv hemma. En annan elev berättar att han lär sig mer engelska genom att prata språket med sina äldre syskon hemma. Några elever tycker att de lär sig bäst när läraren berättar intressanta saker. Då väcks deras nyfikenhet. Oavsett plats är lärandet en aktivt skapande process hos den enskilde, vare sig barnen gör läxan ensam eller tillsammans med andra. Språkets betydelse är avgörande både för den intellektuella och sociala utvecklingen. Detta gäller inte minst då individen befinner sig i den
närmaste utvecklingszonen där omgivningens betydelse är särkilt viktig för att öka tilltron till
den egna förmågan. Det centrala i denna process är att frambringa lusten i lärandet och utgå från det barnet redan kan, för att sedan bygga på ny kunskap.
Skolan som social arena fyller en viktig funktion och även här är lärandets samspelsdimension och kommunikationen viktig. Omorganisationen av barnens skola hösten 2008, satte ett tydligt avtryck på arbetsklimatet för elever och pedagoger det första året. Nya elevgrupper, förändrade arbetssätt och rutiner, brist på lokaler, skapade en oro, stress och vilsenhet hos alla inblandade. Erfarna lärare menade att de inte upplevt en liknande kaotisk situation tidigare. Bråk och konflikter mellan eleverna ökade vilket ledde till att arbetet med ett värdegrundsperspektiv i samspelsprocessen blev centralt. Det handlade om hur de samtalade med varandra, vilket ansvar eleven själv hade i olika social situationer samt vilken omsorg man visade sina kompisar. Detta blev och är fortfarande helt avgörande för att få en god lärandemiljö på skolan. Min upplevelse var att undervisningen i de olika ämnena under perioden fick stå tillbaka för en fokusering på det sociala samspelet mellan eleverna.
5.3 Läxan
5.3.1Huvuddrag
I samtliga hem får eleverna stöd från föräldrarna med att göra läxan. Omfattningen varierar, men hjälp att förhöra läxan är vanligt. Det är oftast mamman som hjälper till med läxan. Föräldrarnas metoder att förklara exempelvis matteuppgifter skiljer sig ibland från dem som barnen lärt sig i skolan. Ett engagemang för hur det går i skolan verkar finnas hos föräldrarna och ibland blir det konflikter kring läxorna när barnen vill göra andra saker. Några barn verkar dock ha inarbetade rutiner för hur och när de ska göra läxan. Barnen lägger ungefär mellan 30 till 60 minuter på läxor de dagar de förekommer. Mängden upplevs som lagom, 2-3 stycken i veckan och åsikterna om att gå i en skola utan läxa men med längre arbetsdagar är negativa eller kluvna.
5.3.2 Analys
Både Klapp Lekholm och Österlind berör i sina undersökningar de olika förutsättningar elever har med att få hjälp med skolarbetet i hemmiljön. Faktorer som föräldrarnas utbildning, studievana, språkkunskaper, tillgänglighet samt tid och engagemang kring barnens skolgång spelar en viktig roll för elevernas resultat och attityd till skolan. Psykosociala faktorer som hälsa och delaktighet i samhället påverkar också. Dessa förklaringar ligger också i linje med sociokulturella teorier om lärande som betonar att det konstrueras av individen i en social kontext och påverkas av både hennes arv och den miljö hon vistas i. Ökad segregation anges som en av fyra huvudorsaker till de försämrade skolresultaten i Sverige enligt Skolverkets senaste kartläggning.45 På den aktuella skolan har över 75 % av barnen någon form av utländsk härkomst. Begreppet innefattar elever med ett annat modersmål än svenska. De barn som intervjuats för den här studien menade dock att de får den hjälp de behöver hemma. Liksom i Klapp Lekholms undersökning är det huvudsakligen mamman som hjälper till med skolarbetet hemma. Österlind beskriver läxan som ett led i en disciplineringsprocess vilket också tycks vara en uppfattning hos en del lärare och föräldrar. Tydliga ramar och rutiner kring att göra läxan verkar samtidigt vara rotade hos en del av eleverna. Detta kan bidra till den plikttrogna attityden. Illiris tar i sin analys även upp lärandets drivkrafter. Detta handlar om motivation, känslor och vilja. Ibland är det svårt att mobilisera den mentala energi som krävs för att göra läxorna. Eleverna vill hellre leka med kompisar, sitta framför datorn eller göra andra saker. Läxan skjuts på framtiden vilket kan leda till konflikter med föräldrarna.
Läxan konkurrerar med sociala mål. Westlund ser läxan som ”..en svårfångad hybrid som finns någonstans i gränslandet mellan uppgift och tid, arbete och fritid, skola och hem, individ och kollektiv”.46 Vissa uppgifter kan bli gränslösa. Ur ett arbetsmiljöperspektiv likställer
Hellsten läxor med övertidsarbete för vuxna. Arbetsdagen fortsätter hemma när eleven slutat skolan. När motivationen och energin saknas upplever nog många barn och ungdomar detta. Ändå framstår inte en läxfri skola som attraktivt hos eleverna. En förklaring är att just arbetsmiljön i skolan kan vara stökig. Många elever med olika förutsättningar och ambitioner ska verka tillsammans på en liten yta som ofta inte är anpassad för att vara en god lärandemiljö. I det förändrade arbetssätt som infördes hösten 2008, där traditionella klasser splittrades för flera mindre så kallade nivågrupper blev detta uppenbart. Flera av barnen tror att mängden läxor kommer att öka när de blir äldre. Om förhållningssättet då ändras återstår att se.
6. Slutsats
Syftet med den här uppsatsen var att med utgångspunkt från elevers berättelser i årskurs 4 och 5 belysa olika perspektiv och uppfattningar om läxor. Vid bearbetningen av intervjuerna utkristalliserades tre teman; moral, lärande och läxan. Utifrån dessa perspektiv växte elevernas upplevelser kring läxan som fenomen fram. För att sedan fördjupa diskussionen kring vad de sagt användes tidigare forskning om läxor och teorier om lärande som hjälpverktyg. De flesta elever i denna undersökning kan sägas ha ett godvilligt förhållningssätt till läxor. De har dem för att lära sig och det är bra eller ”okey”. Att istället för läxor ha längre skoldagar upplevs inte som populärt. Eleverna anser att de får det stöd de behöver med läxorna hemma. Läxans funktion kopplas helt till lärande, vilket också överstämmer med tidigare forskning. Vuxenvärldens argument, att se läxan som ett led i en disciplineringsprocess, framkommer inte i samtalen. Det finns dock en relativt plikttrogen inställning till att läxan måste göras även om motivationen ibland tryter och andra sociala aktiviteter lockar. De upplever mängden läxor och den tid man ägnar åt dem som ”okey”. Många tror dock att arbetsbördan kommer att öka ju äldre de blir. Läxan är en djupt rotad tradition inom skolan men synen på läxan som pedagogiskt hjälpmedel skiljer sig mycket hos olika lärare. Elevens attityd till skola och läxor påverkas av en rad individuella och miljömässiga faktorer.
6.1 Avslutande reflexioner
Under arbetets gång har tankar gradvis väckts vad som kunde ha gjorts annorlunda i genomförandet av denna uppsats. En pilotintervju, där frågor och struktur för samtalet hade prövats, skulle eventuellt ha gynnat undersökningen. Intervjuprocessen kunde ha förbättrats av bättre information till eleverna kring förutsättningarna för samtalet; om vikten av att svara så utförligt och ärligt som möjligt på frågorna och inte känna sig stressad utan låta samtalet ta sin tid. Samtal kan utveckla sig mycket olika. Vissa personer är självgående och öppna i sina resonemang, andra slutna och ger korta ja och nej svar. För att få elevernas uppfattning hände det ibland att ett påstående formulerades som en fråga som de sedan besvarade. Den inre validiteten kan här diskuteras. Undersökningens resultat baseras på ett begränsat antal elever men ger ändå en intressant inblick i hur de berörda tänker kring läxan som fenomen. Min bedömning är att reliabiliteten i den här studien är relativt god men att den externa validiteten är svag. En uppföljningsstudie hade varit intressant för att studera om samma elevers inställning till läxan förändrats över tid. Hur påverkas den av andra förutsättningar? Kommer resultaten att skilja sig om man intervjuar eleverna när de går i årskurs 8 eller 9?
Litteraturförteckning
Cooper, Harris (2007) The Battle over Homework- Common ground for Administrators,
Teachers and Parents. California: Corwin Press.
Dysthe, Olga (1996) Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur.
Ejvegård, Rolf (2003) Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.
Forssell, Anna (red) (2005) Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber.
Hellsten, Jan-Olof (2000) Skolan som barnarbete och utvecklingsprojekt.Uppsala; University Library.
Helte, Stefan (2009) Fria efter skolan, Lärarnas tidning nr 9.
Illeris, Knud (2007). Lärande. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, Steinar (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Leo, Ulf (2004) Läxor är och förblir skolarbete. Magisteruppsats i utbildningsvetenskap. Malmö: Malmö Högskola. Hämtad från Internet 2009-08-25 http://hdl.handle.net/2043/1491
Lindell, Ebbe (1990) Läxor - hemarbetets utformning och effekter. Metarapport 2, Stockholm: Skolöverstyrelsen.
Lärarförbundet (2008) Lärarens handbok- Skollag läroplaner, yrkesetiska principer. Lund: Studentlitteratur.
Läroplaner för Malmös Folkskolor och fortsättningsskolor, jämte dithörande bestämmelser. (1925) Malmö: Tryckeriaktiebolaget Framtiden.
Läroplan för grundskolan. (1962) Stockholm: SÖ förlaget.
Läroplan för grundskolan Lgr 69.(1969, 1975) Stockholm: Liber Läromedel.
Läroplan för grundskolan Lgr 80. (1980) Stockholm: Skolöverstyrelsen och Allmänna förlaget.
Merriam, Sharan B (1994) Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur.
Normalplan för undervisning i Folkskolor och småskolor.(1900) Stockholm: Nordstedt & söner.
Nära Gränsen? – perspektiv på skolans arbetsliv. (2004) Katrineholm: Arbetslivsinstitutets förlag.
Skolverket (2009) Orsaker till försämrade resultat kartlagda: Social bakgrund har fått ökad
betydelse. Hämtat från Internet 2009-10-25: http://www.skolverket.se/sb/d/2573/a/17272 Sundström, Ulrika (2008) Föräldrakontakt starkt skäl för läxor, Lärarnas tidning nr 9.
Westlund, Ingrid (2007) Läxan - en svårfångad företeelse. Forskning om lärares arbete i
klassrummet. Kjell Granström (red) Stockholm: Skolverket
Westlund, Ingrid (2004) Läxberättelser-läxor som tid och uppgift. Linköping: PIUS, Institutionen för beteende vetenskap, Linköpings universitet.
Österlind, Eva (2001) Elevers förhållningssätt till läxor. En uppföljningsstudie. Rapport 2001:1 Högskolan Dalarna.
