Utvärdering av Traffic Calming

(1)

Byggd miljö Magisternivå 15 HP

Vårterminen 2014

Handledare: Per-Olof Hallin

Nobeltorget, Malmö Stad

Evaluation of Traffic Calming

Nobeltorget, Malmö City

(2)

Förord

Vi vill tacka alla som medverkat i denna studie. Stort tack till vår handledare Per-Olof Hallin för en givande och inspirerande handledning.

Även stort tack till:

 Per Wisenborn (trafikplanerare) och Anders Dahlbäck (landskapsarkitekt) från Gatukontoret, Malmö Stad,

 Christina Lindkvist Scholten, universitetslektor och forskare vid K2, Malmö Högskola  Anne Eriksson, trafiksäkerhetsingenjör vid Köpenhamn kommun.

Till slut vill vi gärna tacka vänner och familj som stöttat oss genom studien.

(3)

Sammanfattning

Genom projektet Malmöexpressen vill Malmö Stad uppnå en förbättring av kollektivtrafiken och öka tillgängligheten i centrum och utkanterna av staden samt regionen i sig. Det handlar också om att minska bilismen och säkra miljön för gång- och cykeltrafik. Denna

magisteruppsats är förankrad i litteratur och tidigare forskning om Traffic Calming som koncept. Syftet med uppsatsen är att utvärdera och undersöka effekterna av ombyggnationen av Nobeltorget, Malmö med teorikonceptet Traffic Calming som utgångspunkt. I denna studie görs det en kvalitativ undersökning med fokus på främst interjuver med trafikplanerare från Gatukontoret i Malmö Stad. Vidare görs observationer för att stärka och underlätta

framtagandet av en Space syntax- analys och en SWOT- analys. Till teorin, har det valts viktiga forskare vars verk anses vara relevanta och lämpliga för denna studie. Studien innefattar en projektplan och syftet med denna är att ta fram ett underlag för hur Traffic Calming kan utvärderas vid Nobeltorget i Malmö Stad. Uppsatsen avslutas med diskussion, slutsatser och förslag till fortsatt studie.

Nyckelord: Traffic Calming, Utvärdering, Hållbar trafikplanering, Malmöexpressen

Abstract

The project Malmöexpressen is brought by City of Malmö which purpose is to achieve an improvement of public transport, and increasing accessibility in the centre of the town and the outskirts but also the region itself. It is also about reducing car dominance and among other things, a safer environment for pedestrians and cyclists.

This master’s essay is anchored in literature and previous research of Traffic Calming as a concept. The purpose of this paper is to evaluate and investigate the effects of the

redevelopment of Nobeltorget at Malmö City, regarding Traffic Calming as a theoretical concept. In this study, a qualitative study focusing primarily on interviews with traffic planners from the Traffic Department of the City of Malmö, furthermore, observations take place to strengthen and facilitate the concept of a Space syntax analysis, and a SWOT analysis. As for the theory, important writers whose works are considered to be relevant and appropriate for this study have been chosen. The study includes a Project Plan and the purpose of this is to develop a basis for how the Traffic Calming can be evaluated at Nobeltorget in the City of Malmö. The paper concludes with a discussion, conclusions and suggestions for further study.

(4)

Innehållsförteckning

Del A

1. Inledning ... 7

1.1 Bakgrund ... 7

1.2 Traffic Calming i Malmö ... 7

1.3 Syfte och frågeställning ... 9

1.4 Studiens avgränsningar ... 9

1.5 Disposition ... 9

2. Teori ... 10

2.1 Traffic Calmings uppkomst ... 10

2.2 Tidigare forskning ... 10

2.3 Traffic Calming ... 11

2.4 Genomförande av Traffic Calming ... 12

2.5 Hållbar trafikplanering ... 12

2.6 Underlag för projektplan ... 15

3. Metod och genomförande ... 15

3.1 Motiv för vald teori ... 15

3.2 Val av metod... 17

3.3 Kvalitativ undersökning ... 17

3.5 Framtagandet av en space syntax-analys och SWOT-analys ... 19

3.6 Konstruktion av projektplan ... 19

4. Sammanställning av kvalitativ undersökning ... 20

4.1 Vägen mot hållbar trafikplanering ... 20

4.2 Ombyggnation vid Nobeltorget ... 20

4.2.1 Säkerhet... 20

4.2.2 Trivsel ... 21

4.2.3 Utvärdera ombyggnation av Nobeltorget ... 21

Del B 5. Nulägesbeskrivning ... 23 5.1 Historik ... 23 5.2 Space syntax-analys ... 24 5.3 Nobeltorget idag ... 25 5.4 SWOT-analys ... 26 5.5 Hållbarhetsanalys ... 26 5.5.1 Normativa principer... 27

(5)

6. Traffic Calming vid Nobeltorget ... 28

6.1 Genomförande ... 28

6.2 Åtgärder för ett trafiksäkert Nobeltorget ... 29

6.2.1 Säkerhet... 29

6.2.2 Trivsel ... 30

6.2.3 Luftföroreningar ... 30

6.2.4 Trafikflöden ... 30

6.3 Traffic Calmings påverkan på Nobeltorget ... 31

6.4 Förslag till projekt ... 31

Del C 7. Projektplan ... 33 7.1 Projektdefinition ... 33 7.2 Projektorganisation ... 33 7.3 Bakgrund ... 34 7.4 Syfte ... 34

7.5 Projektets mål och effekter ... 34

7.6 Vem påverkas av projektresultatet? ... 35

7.7 Avgränsningar ... 35 7.8 Tidsplan ... 35 7.9 Intresseanalys ... 36 7.10 Milstopleplanering ... 38 7.11 Ganttschema ... 42 7.12 Riskanalys ... 43 7.13 Framgångsfaktorer ... 45 7.13.1 Trafikanters beteende ... 45 7.13.2 Resultat från utvärdering ... 45 7.14 Plan för uppföljning ... 45 7.15 Kommunikationsplan ... 45 7.16 Resursbehov ... 46 7.17 Budget ... 46 Del D 8. Slutsatser och diskussion ... 48

8.1 Diskussion ... 48

Bilaga 1. ... 50

(6)

(7)

7

1. Inledning

1.1 Bakgrund

Trafik i städer växer allt snabbare för var dag. Trycket på den lokala kollektivtrafiken blir allt högre genom utsläpp, antal resenärer, tidtabeller etc. Samtidigt råder det ett stort beroende av bilism i många länder, inte minst Sverige. I en högt belastad trafik finns risker för olyckor, höga halter av kväveoxid och koldioxid. Men hur löses dessa problem egentligen? Hållbar trafikplanering är ett sätt som flera kommuner börjar använda sig utav. En av dessa

kommuner är Malmö Stad som gjort en storsatsning för ett hållbart kollektivtrafiksystem vid namn Malmöexpressen. Syftet med detta är att förbättra kollektivtrafiken och öka

tillgängligheten mellan stadens centrala delar och dess utkanter. Projektet skall även råda bot på de höga halter av kväveoxid som finns på en av Malmös största och mest trafikerade vägar, Amiralsgatan. Överlag skall projektet främst prioritera busstrafik men även cykel- och

gångtrafik. Flera meter långa bussar som släpper ut minimalt med avgaser och som kan ta emot betydligt fler resenärer har börjat rulla på Malmö Stads vägar (Malmö stad 2012:1ff). I takt med detta behövs det nya anpassade hållplatser. I Malmö Stad får tre områden en renovering eller ombyggnation. En av dessa tre platser vilket även är studiens centrala punkt är Nobeltorget. Här görs flera åtgärder för att anpassa gaturummet efter dessa bussar. Vidare görs det även åtgärder för att säkra miljön och anpassa den efter cyklister och fotgängare. Dessa åtgärder liknar de förändringar som görs i ett så kallat Traffic Calmingsystem. Målet är att säkra miljön och prioritera kollektivtrafik, cyklister och fotgängare. Ett storskaligt projekt som detta medför alltid risker till att inte leva upp till dess syfte, en säker och behaglig plats för samtliga trafikanter ur en rad olika perspektiv inom hållbar trafikplanering. Vägen dit är lång men genom att planera rummet på ett vis som påminner om Traffic Calming blir vägen dit enklare att nå. Frågor om hur en plats åtgärdas i relation till Traffic Calming samt vad för påverkan det får på platsen blir relevanta frågor att ställa sig.

One of the key issues affecting the quality of the environment and the quality of life in our towns and cities is road traffic. Heavy motor traffic means poor air quality, unacceptable levels of noise and a weakened sense of neighborhood and local community. Traffic also gives rise to high costs for the economy through delays caused by congestion. There are many traffic management techniques and approaches to manage traffic effectively. The city of Nuremberg sets out such an example where the road space has been reallocated for other uses (Newman & Kenworthy 1999).

1.2 Traffic Calming i Malmö

I denna magisteruppsats vill vi lyfta fram ett relativt nytt koncept i trafiken, Traffic Calming. Detta koncept har till följd av läsningar om hållbar trafikplanering blivit en naturlig inriktning då det under studieårets gång redogjorts för hållbara transporter och trafiksystem. Valet av Malmöexpressen och ombyggnationen vid Nobeltorget, Malmö blev genast ett intressant fall att studera. Detta beror främst på grund av att Malmö idag präglas av intensiv trafik inne i stadens centrala delar och konceptet Traffic Calming handlar till största del om att minska biltrafik och ge rum åt cyklister samt gångtrafikanter.

(8)

8

Projektet innefattar ombyggnationen av befintliga torg och att de i första hand ska anpassas efter de nya bussar som Skånetrafiken har beställt. Projektet startade våren 2014 och Nobeltorget skall bli en mer användbar och en attraktiv del av Malmö stad.

Torget ska öka tillgängligheten till kollektivtrafiken, och premisserna till cyklister samt gångtrafikanter ska bli mycket bättre. Torgets nya design ska anpassas efter rörelsemönster som den nya busshållplatsen ger upphov till. Eftersom de nya bussarna är något längre än de befintliga så behövs även hållplatserna förlängas och förstärkas. Det ska vara lätt att ta sig till och från hållplatsen, dessutom ska torget också fungera som en välkommande och trevlig plats.

Torget ska få en större yta av spännande former som kringgärdas av sittplatser och mullig, vacker grönska som samtidigt skall verka som ett skydd från omgivande trafik (Malmö Stad 2014:1ff).

(9)

9

1.3 Syfte och frågeställning

Syftet med magisteruppsatsen är att utvärdera och undersöka effekterna av ombyggnationen av Nobeltorget, Malmö med teorikonceptet Traffic Calming som utgångspunkt.

Frågeställningarna som magisteruppsatsen ställer sig är:

 Hur anpassas Nobeltorget i relation till konceptet Traffic Calming?

 Vilka effekter kan komma med konceptet Traffic Calming vid Nobeltorget? Vilka konsekvenser kan Traffic Calming orsaka? Hur kan de åtgärdas?

1.4 Studiens avgränsningar

Denna studie fördjupar sig i ombyggnationen av Nobeltorget som är en av tre platser i Malmö Stad som anpassas efter projektet Malmöexpressen. Studien görs under vårterminen 2014 i Malmö. Arbetet kring Malmöexpressen äger rum under samma period som denna studie. Nobeltorget i Malmö Stad blev ett självklart fall för en fördjupning på grund av en rad olika anledningar. De åtgärder som Malmö Stad gör vid denna ombyggnation påminner om

konceptet Traffic Calming, fastän det inte framkommer i projektbeskrivningen. Detta projekt liknar ett flertal andra projekt som ägt rum i andra länder såsom Tyskland, Danmark,

Nederländerna m.m. Ombyggnation vid Nobeltorget är en nytt slags projekt som inte skådats tidigare i Sverige.

1.5 Disposition

Magisteruppsatsen är indelad i fyra delar, A, B, C och D. I del A presenteras teori och litteratur som bearbetats under rubriken Teori. Därefter kommer Metod där arbetet för framtagandet av studien förklaras. I Del B skall en nulägesbeskrivning tas fram för att redogöra för ombyggnationen vid Nobeltorget och besvara frågorna: Hur ser tillståndet ut idag? Vilka är de centrala problemen? Vad krävs för att lösa dem? Vidare görs en

hållbarhetsanalys följt av ett förslag till projekt vilket blir en utvärdering av Nobeltorget i relation till Traffic Calming. I Del C presenteras en förstudie/projektplan för hur

ombyggnationen kan utvärderas. I den sista delen, D sker en diskussion som ett försök att besvara på arbetets syfte och frågeställningar. Till slut kommer källhänvisning för samtligt källmaterial.

(10)

10

2. Teori

2.1 Traffic Calmings uppkomst

Traffic Calming uppstod i Europa i slutet av 1960 från holländska woonerf (levande gård). Detta bestod av gator som hade en gemensam yta med mycket planterad vegetation i syfte att reducera trafik och minska hastigheten. Traffic Calming fick en snabb tillväxt och acceptans i Europa under 1980-talet genom lyckade insatser av många miljöaktivister som försökte begränsa effekterna av bilen i europeiska städer. Det är inte känt exakt, var eller när begreppet Traffic Calming fick sitt ursprung, men den tyska termen (Verkehrsberuhigung) tros först ha använts i den tyska federala regeringens rapporter i början av 1970-talet. Idén om Traffic Calming, har sina rötter i tidigare rörelser för att skydda stadsmiljöer från de värsta effekterna från bilen. Även den brittiska strategin syftade till att skapa mer lugna stadskärnor och

skyddade bostadsområden (Newman & Kenworthy 1999:89ff).

2.2 Tidigare forskning

Trafikplanering i Sverige är i grunden baserad på medborgarnas krav på god tillgänglighet, trygghet, trafiksäkerhet och miljökvalitet. Göteborg är den enda staden i Sverige som har implementerat konceptet Traffic Calming i sin trafikplanering. Pavel Huzevka (2005) presenterar i sin rapport Traffic Management in Sweden’s Neighbourhoods: Examples from Gothenburg, effekterna av ett antal åtgärder om Traffic Calming som genomförts i Göteborg. Målet för de lokala myndigheterna var att minska antalet dödade och svårt skadade med 60 procent till år 2005, vilket har uppnåtts för fotgängare och cyklister, men inte för andra grupper i trafiken (Huzevka 2005:2).

Nedan följer en lista med åtgärder för Traffic Calming som genomfördes i Göteborg: 1. Säkra fordonshastigheter på gång-och cykelpassager. 2. Lokalisera busshållplatser så att övrig trafik ska stå stilla i en eller båda riktningar när en buss är vid hållplatsen, vilket möjliggör en säker passage för fotgängare. 3. Säkra fordonshastigheter vid övergångsställen, korsningar och vissa vägsträckor. 4. Säkra fordonshastigheter i korsningar, för att säkerställa en mer trygg och säker trafik miljö för alla. Konsekvenserna av olyckor vid sådana korsningar är sällan allvarlig (Huzevka 2005:4). Enligt rapporten har Traffic Calming ett antal effekter på kvaliteten på den urbana miljön. Dessutom har de direkta effekter på transportsystemet, resemönstret och ekonomin.

I Köpenhamn, som är en annan stad som tillämpat Traffic Calming säger Anne Eriksson (Intervju 2014-05-15) att konceptet har utförts på flera platser av staden, framförallt utkanten av centrum. Några av dessa områden är där människor bor och förväntar sig att trafiken utanför husen håller ett lågt tempo. Flertal av dessa projekt har finansierats av kommunen. Tekniska åtgärder som utförts är framförallt vägbulor vilket även kompletteras med

trafikhastighetsbegränsningar till 40km/h. Statistik visar att konceptet haft en god effekt på de olyckor som drabbade området. Eriksson säger dock att detta endast gäller platser där olyckor

(11)

11

har inträffat förut. Vidare har en shoppinggata, Nørrebrogade förvandlats till en gata där endast cykel- och busstrafik tillåts1.

Många av de stora Traffic Calmingsystemen i Europa har formellt sponsrats av nationella och lokala myndigheter som demonstrationsprojekt. Ett av målen har varit att testa effekterna av dessa Traffic Calmingsystem avseende viktiga miljöindikatorer och säkerhetsfaktorer. En stor del av de tillgängliga bevisen om effekterna av Traffic Calmingsystem kommer från före- och - efter studier av dessa projekt. Nedan följer en kort sammanfattning av de allmänna följderna av Traffic Calming tillsammans med några konkreta exempel: Minskade olyckor är i

allmänhet betydligt mindre med Traffic Calming eftersom hastigheten är den mest kritiska faktorn i trafikolyckor - synnerligen när det gäller risken för allvarliga skador och fara för fotgängare och cyklister. De flesta andra Traffic Calmingsystem rapporterar liknande typer av effekter, t.ex. i Heidelberg, som upplevde 44 procent minskning av olycksoffer efter att 30km/h införts vid bostäder tillsammans med utvalda fysiska Traffic Calmingåtgärder. I Nederländerna har olyckor med personskador minskat med 50 procent i bostadsområden och 20 procent totalt sett (mätt per miljon fordonskilometer) och ingen ökning av olyckor har inträffat i omgivande områden (Newman & Kenworthy 1999:100ff).

2.3 Traffic Calming

Traffic Calming syftar till att bromsa trafiken så att gatumiljön blir säkrare och mer gynnsam för fotgängare, cyklister, shoppare och livet i ett stadsområde överlag. Traffic Calming görs bäst genom att fysiskt förändra gaturummet, ändra geometrin av vägen genom trafiktekniska produkter, utforma nya gatumöbler för att skapa en mer säker miljö och plantera attraktiv växtlighet (Newman & Kenworthy 1999:89f).

Tillsammans ger dessa förändringar en effekt hos bilister och andra förare vilket får dem att bromsa då vägen uppfattas som minder öppen, något som kallas för black-top. Detta utrymme delas med fotgängare, cyklister och andra fordon. Traffic Calming har en potential att inte bara minska de direkta negativa effekterna av vägtrafiken utan även att främja stadsmiljöer som upplevs mer vänliga och interaktiva, vackrare och mer ekonomiskt framgångsrika på grund av den större sociala vitalitet som blir möjlig i ett av stadens offentliga rum (Newman & Kenworthy 1999:89f).

Övergripande mål med Traffic Calming är:

• Minska svårighetsgrad och antalet olyckor i tätort

• Minska lokala luftföroreningar och buller och fordons bränsleförbrukning • Förbättra gatumiljön för icke-bilanvändare

1

(12)

12

• Minska bilens dominans på vägar genom att återta vägutrymme för livsrum • Minska barriäreffekter av biltrafiken för gång-och cykelrörelse

• Förbättra den lokala ekonomin genom att skapa en bättre miljö för människor (Newman & Kenworthy 1999:99f).

2.4 Genomförande av Traffic Calming

Traffic Calming är ursprungligen begränsat till att förbättra bostadsgator. Konceptet syftar till att ändra väglayout och design utan att helt bygga om ett gatusystem. Detta sker genom en hel svit av möjliga tekniker liksom planteringar av träd med starka vertikala element, rörliga gatuytor, hastighetsbegränsande enheter och visuella barriärer som uppmuntrar till försiktig körning. Det har konstaterats att konceptet är effektivt och inte bara flyttar trafikproblem i staden. För att uppnå detta måste det appliceras på ett område som involverar huvudvägar.

Det finns nu många exempel på Traffic Calming på vägar och i andra hårt trafikerade områden i hela Europa (t.ex. Frankfurt, Hamburg, Nürnberg, Berlin och Köpenhamn). Danmark har ett rikstäckande program för Traffic Calming på huvudvägarna som kallas Environmentally Adapted Through Roads.

Inställningen till Traffic Calming måste vara något annorlunda på huvudvägarna på grund av de trafikvolymer som berörs, även om det finns överlappningar i de grundläggande tekniker som används. I trafikerade områden där ett av behoven är att bättre balansera behoven av motorfordon med behoven hos fotgängare och cyklister, är det huvudsakliga målet att kunna återta vägutrymme för andra ändamål genom att minska hastigheten på trafiken och dess konsekvenser (Newman & Kenworthy 1999:99ff).

I vissa fall kan de minskade vägutrymmena åtföljas av betydande förbättringar såsom nya järnvägsförbindelser (t.ex. Nürnberg). Vägkapaciten är inte nödvändigtvis reducerad eftersom förlusten av körfält uppvägs av lägre hastigheter som minskar fordons tidsintervall och att fler fordon kan passera (Newman & Kenworthy 1999:99ff).

Genomförandet av Traffic Calming, är dock inte bara en teknisk process, men en omfattande samverkansprocess där invånarna kan ge ett starkt bidrag till att identifiera problem och hjälpa till att hitta lösningar. Det har upprepade gånger visat att samråd med medborgare har varit avgörande för den utbredda acceptansen av Traffic Calming (Newman & Kenworthy 1999:99ff).

2.5 Hållbar trafikplanering

Staden är en plats för möten. Bilen växte fram som ett snabbt och bekvämt färdmedel, men dess framfart har lett till problem (Smidfelt Rosqvist et al. 2010:3ff). Med ökad medvetenhet har trafik- och transportfrågor utvidgats från att handla om trafiksäkerhet till att även

(13)

13

inkludera miljöfrågor såsom utsläpp, buller, utrymmesanspråk, hälsoaspekter och upplevd trygghet (Ekman et al. 1996:2ff). Det råder inget tvivel om att samhället och städerna måste minska sitt beroende av motoriserade transporter. Ett sätt att komma vidare är att ändra transportdiskursen, vi behöver gå från att planera för rörlighet till att nu planera för tillgänglighet (Ljungberg & Smidfelt Rosqvist 2009:3ff).

Ekman et al. (1996) menar att det krävs ett nytt angreppssätt för att hantera trafik- och stadsplaneringsfrågor, ett som handlar om mer än trafiksäkerhet och som sätter andra trafikanter än bilister i fokus. Integrerad planering kräver nya planeringsverktyg och planinstrument på flera olika nivåer. Dessa inkluderar ett minskat behov av transporter, effektivisering av resor och högre kvalitet i detaljplaneringen (Ekman et al. 1996:2ff). De åtgärder som görs bör samverka över sektorer, vilket ökar behovet av gemensamma mål. Författarna menar att ekonomiska styrmedel (debiteringssystem) är ett sätt att få en beteendeförändring i ny och befintlig infrastruktur, men att politiker också underskattar medborgarnas vilja att minska biltrafiken i städerna. Ljungberg och Smidfelt Rosqvist (2009) tar upp att det finns ett glapp mellan åtgärder och implementering. De menar att det är viktigt att diskutera hur vi pratar om transportsystemet (diskursen). Hur vi uppfattar att saker och ting fungerar påverkar våra val av åtgärder (Ljungberg & Smidfelt Rosqvist 2009:3ff). Därför bör vikt läggas vid att tydligt formulera begreppsramar, mål och konsekvenser av alternativa lösningar. Beslutsstöd behövs i alla delar av beslutsprocessen, från identifikation av problem till införande och utvärdering. De bör hålla hög kvalitet och konsekvenserna av olika

alternativ bör vara begripliga för beslutsfattare. Trots att det råder relativ konsensus kring hur ett mer hållbart transportsystem ska utvecklas planeras fortfarande städer så att

transportberoendet ökar. Smidfelt Rosqvist et al. (2010) menar att vi historiskt sett har planerat för rörlighet (möjlighet att transportera oss snabbt och säkert) i stället för tillgänglighet (möjlighet att ta del av något vi vill ha/behöver) (Smidfelt Rosqvist et al.

2010:3ff). Kostnaden för rörligheten har blivit minskad tillgänglighet i form av långa avstånd, funktionsindelning och barriärer. De åtgärder som behövs följer fyrstegsprincipen: (1) minska beroendet av transporter, (2) effektivisera vägnät/fordon, (3) optimal kvalitet (trafiksäkerhet och miljö) (4) nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder (Smidfelt Rosqvist et al. 2010:3ff). För att minska beroendet av motoriserade transporter krävs att tillgängligheten till kollektivtrafik är snabb, turtät och pålitlig (Smidfelt Rosqvist et al. 2010:3ff). Författarna menar att trafikfrågor hänger samman med hälsoproblem och påverkar inlärning och trivsel. Genom ett ökat fokus på kollektivtrafik och på cykel och gångtrafik skulle utsläppen och bullret minska (Smidfelt Rosqvist et al. 2010). Dessutom påverkas vardagsmotionen, ytanvändningen och upplevelsen av en trygg stad positivt. Cykelinfrastruktursatsningar är dessutom samhällsekonomiskt lönsamma och fler bilfria gator ökar stadens attraktivitet och de oskyddade trafikanternas säkerhet (Smidfelt Rosqvist et al. 2010:4ff).

I dagens samhälle, har Lena Rosqvist Smidfelt (2010), sett att många individer ser bilen som en självklarhet att inneha och använda för både privat- och arbetsrelaterat bruk. Bilen har sedan den uppfunnits mer eller mindre fungerat som ett snabbt sätt att färdas på för att förflytta individer från punkt A till B och detta på ett relativt säkert sätt. Bilen har underlättat

(14)

14

för både kortare och längre resor och detta från allt till att köra till jobbet, besöka en annan stad eller att transportera varor (Smidfelt Rosqvist et al. 2010:1ff).

Självfallet har denna utveckling inte endast främjat samhället, utan den påverkar också miljön och människorna runt omkring. Genom att det är så många individer som använder bil som sitt primära transportmedel ökar det utsläppen. Ca 40 % av koldioxidutsläppen och ca 70 % av andra utsläpp beror på det tunga bilanvändandet (Smidfelt Rosqvist et al. 2010:1ff). Det är inte endast detta som påverkas utan många gånger planeras städer utifrån hur infrastrukturen ska fungera med bilen i fokus. Det krävs med andra ord hållbarare sätt att bygga

infrastrukturer- och transportsystem på (Smidfelt Rosqvist et al. 2010:5ff).

Som ovan nämns behövs det nya innovativa sätt att utveckla infrastrukturer- och

transportsystem på. Detta inte minst för att skapa hållbarare ekologiska- och sociala miljöer för stadens invånare att vistas i. Det beskrivs även i rapporten – Trafiksystem för bättre stadsmiljö (1996), att transportsystem har många positiva aspekter som bör tas i beaktning i stadsplaneringen. Men att planeringen kring dessa system måste bli effektivare för att kunna utesluta allt fler negativa faktorer som kommer i samband med ny infrastruktur. Dessa negativa faktorer kan vara allt från olyckor, höga utsläpp, buller, markanspråk till att det skapas både fysiska och sociala barriärer (Ekman et al. 1996:2f).

När sedan dessa negativa faktorer ska motverkas för att det ska kunna skapas en hållbar utveckling kan det finnas en problematik, enligt författarna Ljungberg och Smidfelt Rosqvist (2009), att definiera vad en hållbar utveckling i detta fall innebär. När det är svårt att skapa en enhetlig definition av begreppet blir det också svårt att på bästa sätt komma på innovativa sätt för att skapa ett hållbart infrastruktur- och transportsystem. Genom att begreppet inte har en tydlig definition finns det en problematik som leder till dåliga lösningar som inte alls är så effektiva som dessa kunde ha varit (Ljungberg & Smidfelt Rosqvist 2009:3ff). Det har även uppmärksammats att det finns olika modeller och metoder för att förbättra infrastrukturen, men dessa har inte implementerats efter bästa förutsättningar eller överhuvudtaget. Detta, då det enligt författarna är ganska komplext att implementera olika lösningar i befintliga system och det behövs mer kunskap, kommunikation och fler inblandade aktörer (Ljungberg & Smidfelt Rosqvist 2009:10ff).

Slutligen ligger också fokus, enligt Smidfelt Rosqvist (2010), på att arbeta för ett utvecklat kollektivtrafiknät, som både ska vara ett effektivt och hållbart system. Tanken är att öka antalet användare och skapa en attraktivare bild av kollektivtrafiken som helhet. För att kollektivtrafiken ska kunna ”tävla” mot bilismen krävs det att den går mycket oftare, att det går snabbare att resa kollektivt än med bilen samt att den ska vara mer pålitlig för att kunna vinna över resenärer. Dessa tre aspekter ska fungera som riktlinjer eller nyckelord för att utveckla en hållbar infrastruktur (Smidfelt Rosqvist 2010:15ff). En effektivisering av det befintliga kollektivtrafiksystemet skulle absolut vara möjlig då många av de resor som görs i dagens samhälle är korta resor, med ett avstånd på mindre än 3 km. Där av anser författarna Ekman et al., (1996), att individer bör lämna bilen hemma allt oftare och nyttja andra färdmedel. Detta för att både förbättra sin egen hälsa och för att främja närmiljöer och stadsmiljön i stort (Ekman et al. 1996:6ff).

(15)

15

2.6 Underlag för projektplan

Begreppet projekt kan definieras på olika sätt men en gemensam nämnare är att ett projekt ska frambringa en förändring (Svensson & von Otter 2009). Många institutioner arbetar idag i projektform vilket är en metod som medför en tydlig inriktning mot resultat och har större kontroll över alla delar av arbetet. Projektledning innebär att med hjälp av metoder och verktyg effektivisera och underlätta arbetet mot målet (Andersen et al. 1994). Tid, kostnad och projektmål är tre viktiga beståndsdelar att ta hänsyn till vid projektarbete. Tillsammans bildar dessa en gyllene triangel som på ett tydligt sätt visar hur beståndsdelarna hör samman och är beroende av varandra, men precis som att begreppet projekt kan definieras på flera olika sätt så kan ett projekt vara uppbyggt på många olika sätt (Andersen et al. 1994).

Projektledning handlar om att leda projektet så att det lyckas. Så att intressenterna blir nöjda och moderorganisationen kan få de eftersträvade effekterna av det resultat som

projektet skapar (Jansson & Ljung 2004:123).

Jansson & Ljung skiljer på projektmål och effektmål. Projektmålet är något konkret: det “resultat som ska levereras från projektet”. Att projektmålet uppnås markerar det framgångsrika slutförandet av projektet.

“Man kan mycket väl tänka sig att projektet klarar sitt mål, men att effektmålet uteblir. Relationen mellan projektets mål och den väntade effekten kanske inte finns” (Jansson & Ljung 2004:232). Ofta uttrycks projektmålet “som en sammanfattning av viktiga egenskaper hos projektresultatet, med andra ord: vad ska vara uppnått, när ska det vara uppnått, och till vilken kostnad? Projektmålet bör beskriva det färdiga projektresultatet och inte vägen dit (Jansson & Ljung 2004:247). Det blir ”den samlande punkten i projektet för alla

projektdeltagare, dels för kommunikationen i projektgruppen och dels i kontakterna med intressenter utanför projektets organisation” (Jansson & Ljung 2004:255).

En milstolpeplanering är en logisk plan som visar samband i projektet. Milstolparna är kontrollstationer och beskriver ett tillstånd som projektet bör befinna sig i vid en viss tidpunkt. En milstolpe beskriver vad som ska uppnås, inte hur och ska så långt som möjligt vara lösningsneutralt formulerad. För att nå en milstolpe måste vissa aktiviteter vara utförda. Då exempelvis milstolpe tre påbörjas behöver inte milstolpe två vara avslutad, men projektet måste ha befunnit sig i tillståndet för milstolpe två (Andersen et al. 1994).

3. Metod och genomförande

3.1 Motiv för vald teori

Som en övergripande riktlinje valdes litteratur för hållbar trafikplanering. Denna litteratur kommer från diverse artiklar vars fokus just är trafik och transporter i en hållbar utveckling. Då ett flertal av artiklarna använts av författarna tidigare under sina studier blev de snabbt ett förstaval och inspirationskällor för denna uppsats. Dessa artiklar användes under samma skolår, framtagna av lärare på skolan för elever inför olika uppgifter och seminarier.

(16)

16

Litteraturen är inte spretig i sig utan författarna fokuserar väldigt bra på hållbar

trafikplanering vilket även underlättade för oss. Den information och fakta vi behöver och använder från vår valda litteratur har vi upptäckt behandlas i andra verk och litteratur. I uppsatsen används det inte mycket litteratur utan en hel del får vi från våra intervjuer som ett sätt understöder våra val av litteratur. Vi tror att litteraturen som har tagits fram är tillräckligt givande för att kunna möta upptill uppsatsens syfte och besvara dess frågeställningar.

Som motivationsteori har vi valt att använda teorin av Peter Newman och Jeffrey Kenworthy från deras artikel Traffic Calming Sustainability and Cities: Overcoming Automobile

Dependence i boken The Sustainable Urban Development Reader (2004) redigerad av Stephen M. Wheeler and Timothy Beatley. Denna bok har legat som huvudteori för

diskussioner och analyser om Traffic Calming och har hjälpt författarna att mer djupare förstå konceptet Traffic Calming. Artikeln var väldigt givande för hur det har uppkommit och hur det utvecklats med historiens gång. Den gav även en bra grund för hur Traffic Calming utformats och de fysiska åtgärder som görs i verkligheten, något som blev ytterst viktigt för studiens frågeställningar. Denna teori har förstärkts av bland annat en intervju (presenteras senare i metoden) som gjordes via epost med en anställd på Köpenhamns kommun. Med denna litteratur har arbetet förenklats för att svara på studiens syfte och frågeställningar.

Från Traffic Calming sker en övergång till hållbara transportsystem och här använder vi oss av tre vetenskapliga artiklar; Trafik i hållbara städer (2010) skriven av Lena Roskvist Smidfelt, publicerat av Trivector Den andra artikeln är; Bättre införande av åtgärder för ett hållbart transportsystem (2009) skriven av Lena Roskvist Smidfelt och Christer Ljungberg, publicerat av Transport Mistra- Lund. Den tredje artikeln heter; Trafiksystem för bättre stadsmiljö (1996), skriven av Lars Ekman, Lena Roskvist Smidfelt och Pia Wesford, publicerat av Lunds Tekniska Högskola Bulletin. Dessa artiklar har varit till stor hjälp angående hur trafik- och stadsplanering påverkar stadsmiljön. De har givit bra svar för hur bilberoende kan överkommas i städer. Slutligen har de även varit givande för att diskutera hur hållbar trafikplanering skall utföras.

Efter själva uppsatsen presenteras projektplanen; Förstudie- utvärdering av Traffic Calming vid Nobeltorget. Vi använder boken Projektarbete – teori och praktik med sagan om

diamanten som sprängdes (2009) av Lennart Svensson och Casten von Otter. I denna bok definieras mycket tydligt vad begreppet projekt innebär. Därefter använder vi Målinriktad projektstyrning (1994) av Erling S Andersen, Kristoffer V Grude och Tor Haugh för att diskutera begreppet projektledning och olika metoder och verktyg inom projektledning. Vidare har denna bok använts som hjälpmedel till milstolpeplanering. För att förklara begreppet projektmål, effektmål och projektets syfte har vi använt Projektledningsmetodik (2004) av Tomas Jansson och Lennart Ljung. Samtliga skrifter har varit väldigt givande som förenklat arbetet med projektplanen med syfte att förankra den och få så realistiska resultat som möjligt.

(17)

17

3.2 Val av metod

Denna studie har en kvalitativ ansats med fokus på främst interjuver. Även observationer, fotografier, kartor och skisser har använts för att förstärka analysen. Syftet med intervjuerna var att ta reda på hur huvudintressenterna för Malmöexpressen såg på hållbar trafikutveckling.

3.3 Kvalitativ undersökning

Det första steget för en intervju var att ta kontakt med de nyckelpersoner som ansågs vara bäst lämpade för denna studie. De kontaktades i god tid via mail där det kort gavs en presentation av utbildningen och studien. Det frågades ifall de kunde ställa upp på en intervju och i sin tur vilket datum, plats samt ifall de tillät ljudinspelning. Att spela in en intervju har många fördelar. Som intervjuare kan fokus läggas på själva intervjun utan att förlora tid för anteckningar och i efterhand kan det inspelade materialet bearbetas.

Samtidigt finns det nackdelar med att spela in sina intervjuer: Cloke et al. (2004) skriver följande:

Researchers need to be aware, however that the presence of a tape-recorder can

sometimes present a psychological barrier to the interviewee, whose responses might be more guarded and `formal` than if the tape was not running.

It is also important to be well prepared for tape-recording. Prior familiarization with the machine and regular battery checks are invaluable in avoiding the interviewer´s nightmare of finding out, after the event, that the interview has not yielded any text to quote from due to the tape-recorder not working properly! (Cloke et al. 2004:152).

Innan varje intervju frågade vi ifall det gick bra med ljudinspelning främst för att underlätta bearbetningen av materialet vid senare tillfälle. Samtliga intervjupersoner godkände detta. Beroende på vem som intervjuades kom mötets plats att variera. Två intervjuer utfördes via epost då ett gemensamt datum för att träffas inte kunde bestämmas på grund av fulltecknade scheman. Intervjuerna sträckte sig allt från 25 minuter till 1 timme.

Det första urvalet med mail skickades till ett flertal personer som ansågs vara bäst lämpade för att svara på de frågor vi förberett. Dessa personer var främst projektledare, planerare och arkitekter av olika slag från Malmö stad, Skånetrafiken och Nobina. Efter en tids väntan svarade dessvärre majoriteten att de inte kunde träffa oss för en intervju på grund av fulltecknade scheman. En del av dessa personer föreslog andra tider som passade dem men som för vår del var alldeles för nära vår deadline. Vi beslöt oss därför för att gå vidare med sökandet av nya personer. Först var vi dock tvungna att bestämma en tid med den enda personen av samtliga som kunde träffa oss. Denne person var Per Wisenborn (vice-projektledare, Malmöexpressen och trafikplanerare på Malmö Stad) vilket även blev respondenten som kom att ge oss en inblick i Malmöexpressen och allt vad det innebar. Intervjun var en bra inledning då det gavs en kort presentation om projektet i sig, något vi uppskattade. Vid slutet av intervjun kom ett flertal personers namn på tal som potentiellt kunde komma att bli respondenter för våra intervjuer. Nya mail skickades ut till dessa

(18)

18

personer. Anders Dahlbäck (landskapsarkitekt, Malmö Stad) gick med på att genomföra en intervju via mail. Vi insåg snabbt därefter att två intervjuer inte var tillräckliga för vår studie, därför fick vi tips under ett handledningstillfälle om ett antal forskare vars inriktning var trafikfrågor. En tredje våg mail skickades ut och Christina Scholten blev den person vi

lyckades arrangera en intervju med. Efter en bit in i skrivandet togs beslutet att utesluta denna intervju från att sammanställas på grund av att den information som presenterades inte var relevant nog för vår studie. Slutligen lyckades vi få tag på Anne Eriksson

(trafiksäkerhetsingenjör, Köpenhamn kommun). Hon var en av de inblandade för när

Köpenhamn införde Traffic Calming i deras gaturum. Denna intervju var till stor hjälp där vi fick en hel del bra mängd material och förslag på tidigare forskning.

Intervjuerna formulerades efter vad vi antog att respondenterna kunde svara på, utifrån deras kompetens och inriktning. Vidare kunde ett svar leda till en diskussion för att behandla problemformuleringen på ett effektivare sätt och skapa utrymme för fler perspektiv. Utifrån varje fråga som ställdes kom det mestadels alltid upp en följdfråga. Totalt gjordes två intervjuer genom personliga besök och två via mail.

Enligt Lars Christensen et al. finns det fördelar med dessa intervjuer (ansikte mot ansikte) vilket han kallar personlig intervju. Dessa är att de går snabbt att genomföra och det kan ställas komplicerade frågor eftersom det finns möjligheter att förklara eventuella oklarheter (Christensen et al. 2001:142). Efter att intervjuerna genomförts var vissa svar inte helt begripliga så därför skickades ytterligare följdfrågor till berörda intervjupersoner. Detta efter att varje intervju avslutats fick vi möjlighet att komma med följdfrågor och liknande i

efterhand om så behövdes.

Utifrån intervjuerna som genomfördes på plats kom frågorna till respektive respondent att ändras. Detta eftersom personerna som intervjuades hade olika poster och olika kompetenser. Här fokuserades det mest på frågor kring projektet i sig utifrån ett stadsbyggnadsperspektiv. Frågor som till exempel berörde hållbar trafikplanering ställdes till samtliga respondenter. Dessa frågor var i stort sett väldigt generella som även gav generella svar i slutändan. En del av frågorna var mer riktade mot projektet Malmöexpressen. Dessa ställdes till Dahlbäck och Wisenborn. Frågorna till intervjun med Scholten kom att ändras en aning. Detta då hon vid första kontakten via mail gjorde klart att Malmöexpressen var utanför hennes expertisområde. Frågorna blev här mer inriktade på hållbara transporter. Slutligen formulerades tre bredare och generella frågor för Eriksson om hur Traffic Calming införts och använts i Köpenhamn.

Gällande de etiska aspekterna frågades alla personer som intervjuats ifall deras namn kunde användas i uppsatsen. Detta gjordes i anslutning till intervjun eller vid ett senare tillfälle via epost. Samtliga godkände detta. Intervjuerna sammanställdes genom att ljudinspelningen spelades upp med hjälp av ett transkriberingsprogram vid namn Express scribe. Programmet var väldigt användbart och underlättade bearbetningen. Vi tog samtidigt anteckningar på det som ansågs vara mest användbart och relevant som senare blev en sammanställning av samtliga intervjuer. Vissa intervjuer var vi tvungna att lyssna om på nytt för att försöka förstå vissa argument eller för att vi helt enkelt inte hann anteckna fort nog. Efter att intervjuerna sammanställts skrevs de ihop till en löpande text och rubricerades efter lämpliga teman. Här

(19)

19

hände det att vi fick gå tillbaka till ljudinspelningen då det fanns brister i anteckningarna. Utöver intervjuerna har det även använts olika kartor och skisser för att maximera förståelsen av projektet. En sista del av den kvalitativa undersökning var offentligt material som

innefattar bland annat kartor, skissar men även egna fotografier som tagits på plats (Creswell 2003:181). Observationerna gjordes för att stärka bilden av Nobeltorget i nuläget och detta gjordes under tre tillfällen; På morgonen mellan klockan 08.30-09.30, lunchtid mellan klockan 11.30–13.00 och på kvällen mellan klockan 16.30–17.30 har gett oss underlag till Axialkartan. Under dessa tillfällen gav det oss underlag för framtagandet av en space syntax-analys vilket redovisas härnäst.

3.5 Framtagandet av en space syntax- och SWOT-analys

Space syntax-analyser kan användas för att visa människors och fordons densitet och flöden genom städers gator och stråk. Grundarna bakom begreppet och analystekniken är Julienne Hanson & Bill Hillier. Inom Space syntax görs olika analysformer/kartläggningar och den som valts för denna observation är en så kallad axialkarta (Hanson & Hillier 2005:95f). En traditionell Space syntax-analys är i grund och botten en analys av tillgängligheten från ett visst stadsrum till alla andra stadsrum i det område man analyserar. I axialkartan representeras varje enskilt stadsrum av en linje och den rumsliga tillgängligheten beräknas genom att minsta antalet siktlinjer skrivs in i gatu- och gångvägssystemet.

SWOT-analysen har tagits fram av oss för att göra arbetet till Nulägesbeskrivningen av Nobeltorget enklare. Med hjälp av styrkor, svagheter, möjligheter och hot kan detta uppnås betydligt effektivare då det görs en slags karta där nyckelord identifieras.

3.6 Konstruktion av projektplan

En projektplan är ett måste för att lyckats med varje projekt. För att underlätta arbetet i ett tidigt skede har projektplanens struktur bestämts, syfte och mål tydliggjorts samt

intressentanalys genomförts. Här blev det givet att blanda in Malmöexpressens huvudaktörer som skulle få en primär roll i själva utvärderingen. Övriga intressenter som togs med var trafikanter, massmedia och högskolor/universitet.

Litteratur om hur milstolpeplanering (relevanta och realistiska milstolpar), projekt- och effektmål (verkliga mål som kan uppnås) har använts i arbetet för att slutprodukten skall vara så verkligt förankrad som möjligt. Denna litteratur hjälpte oss mycket tillsammans med Per Wisenborn (trafikplanerare Malmö Stad) som varit till stor hjälp och haft rollen som en slags kontaktperson. Vi kunde höra av oss till honom för frågor och idéer om hur Malmö Stad utför utvärderingar i likartade projekt.

(20)

20

4. Sammanställning av kvalitativ undersökning

I detta avsnitt presenteras material insamlat från samtliga intervjuer som har bedömts relevanta för studiens syfte. Först nedan sammanfattar Per Wisenborn Malmöexpressen och ombyggnationen vid Nobeltorget. Åtgärder som skall genomföras:

 Inga fartdämpningar för bussar, endast för biltrafik runt torget

 System i bussen som påminner busschauffören om att reducera farten ifall det går för fort

 Vissa övergångställen (valda platser) där endast 30km/h tillåtet för bussar  Röda busskörfält, speciella trafiksignaler för bussar – prioriteras enklare2.

4.1 Vägen mot hållbar trafikplanering

En första fråga som ställdes till Per Wisenborn (Trafikplanerare och Vice-projektledare Malmöexpressen, Gatukontoret Malmö Stad) var hur trafikplaneringen kan ta steget mot att bli hållbart. Svaret var att biltrafiken behöver minskas rejält för att bland annat ge utrymme åt kollektivtrafik, cykeltrafik och gångtrafik. Bilismen måste alltså tonas ner. Vidare berättar han att vägen mot en hållbar planering måste inriktas mot att åtgärda miljöproblem. I Malmö finns till exempel höga halter av kväveoxider på Amiralsgatan. Malmöexpressen blir här ett projekt som skall sätta igång och öka viljan att ta bussen istället för bilen. I frågan hur planerarna kan påverka allmänheten till att välja hållbara transporter (cykel och kollektivtrafik) menar Wisenborn att infrastrukturen för framförallt cyklister måste underlättas. Vidare skall även olika typer av kampanjer för att bekämpa ”negativa” attityder mot kollektivtrafik äga rum3

.

4.2 Ombyggnation vid Nobeltorget

Tekniska frågor som rörde Nobeltorgets ombyggnations ställdes till Per Wisenborn och Anders Dahlbäck (Landskapsarkitekt och projektledare för ombyggnation Nobeltorget, Gatukontoret).

4.2.1 Säkerhet

De bägge tjänstemännen förklarar att Nobeltorget kommer att få en ordentlig upprustning gällande säkerhetsaspekten. Först och främst skall hållplatsplattformarna höjas en grad för de nya superbussarna. Bredvid plattformarna skall biltrafik köra där det uppförts en upphöjning för att minska hastigheten. Vid denna plats finns inga hastighetsbegränsningar men på grund av dessa upphöjningar blir det svårt att köra fortare än 30km/h. Miljön konstrueras så att

2

Intervju: Per Wisenborn, Trafikplanerare och Vice-projektledare Malmöexpressen, Gatukontoret Malmö Stad, 2014-04-09

3

(21)

21

bilister inte skall kunna köra fortare än 30km/h 4. Vidare skall cykeltrafiken separeras från bilister i en större grad än vad det är i dagsläget. Fler cykelvägar kommer att byggas längs Olof Palmes plats och Nobeltorget5.

4.2.2 Trivsel

Hur kan trivseln hos allmänheten öka vid Nobeltorget? Dahlbäck menar att bil, gång- och cykeltrafik inte påverkar denna fråga. Däremot krävs det ytor för vegetation, mötesplatser och konst. Det är dock en fördel för upplevelsen på torget ifall biltrafiken runt omkring

minimeras6. Wisenborn menar att biltrafiken måste bort för att göra platsen mer trivsam och attraktiv. Minskad biltrafik ger även en minskning av bullernivå7.

4.2.3 Utvärdera ombyggnation av Nobeltorget

Anders Dahlbäck undrar varför ett projekt som detta skall utvärderas, vad skulle staden få ut av det? Det finns ett flertal aspekter på stadsbyggnad och det offentliga rummet som kan låta sig mätas och kvantifieras i en utvärdering. Dahlbäck menar att det finns en fara med att utvärdera projekt som har som grundtanke att förbättra närmiljön och livsvillkoren för de närboende. Utvärderingen bör hur som helst göras genom räkning av besökare, enkäter och intervjuer med medborgare, framtagning av olycksstatistik8. Wisenborn fortsätter med att hastighetsmätningar (medelhastighet) kan göras på bilar under en längre period gällande säkerhetsaspekten. Vidare kan det undersökas för hur ofta bilister väjer för gående vid trafiksignaler. Miljöförvaltningen placerar ut mätvagnar som mäter halter av olika slag. Ett liknande verktyg är mätslangar som räknar antal bilar och utsläpp9.

4

5

E-post intervju: Anders Dahlbäck, Landskapsarkitekt och projektledare för ombyggnation Nobeltorget, Gatukontoret. 2014-04-23

6

7

8

9

(22)

(23)

23

5. Nulägesbeskrivning

5.1 Historik

Nobeltorget ligger i korsningen av Nobelvägen och Amiralsgatan.

Figur 2. Nobeltorgets läge i Malmö. Källa: Eniro.se (http://kartor.eniro.se/?q=Nobeltorget%2C%20Malm%C3%B6)

Torget var designat av Erik Bülow-Hübe 1932 i samband med stadsplanen som gjordes då. Vid detta tillfälle ändrades även namnet från Nobelplan till Södervärnsplan, medan en del av torget, en liten del framför Folkets hus, fick år 1987 namnet Olof Palmes plats1.

Nobeltorget byggdes utifrån helt andra behov än de som finns idag, säger Anders Dahlbäck Landskapsarkitekt i Malmö Stad. På torgets centrala plan var en stor plaskdamm placerad, där områdets barn badade på somrarna och åkte skridskor på vintrarna. Den underjordiska

toaletten var bemannad och upplevdes som trygg och säker.

Då stadens kostnader för drift och underhåll ökade fanns inte längre möjlighet för att driva plaskdammen och toalettens bemanning togs bort vilket gjorde att toaletten snabbt blev nedgången och otrygg. Människors behov av det offentliga rummet har också förändrats under åren. Folk har mindre behov av att använda sin närmiljö och många av de ärenden man gjorde nära hemmet förr gör man antingen i köpcentrum eller på internet. Därför har man idag helt andra krav på sin stad för att man ska komma ut och använda den2.

1

E-post intervju: Anders Dahlbäck, Landskapsarkitekt och projektledare för ombyggnation, Nobeltorget, Gatukontoret. 2014-04-23

2

E-post intervju: Anders Dahlbäck, Landskapsarkitekt och projektledare för ombyggnation, Nobeltorget, Gatukontoret. 2014-04-23

(24)

24

5.2 Space syntax-analys

Space Syntax analys innefattar en rad olika metoder för att förstå kopplingen mellan sociala levnadsmönster och stadsrummen som de utspelar sig i. Upphovsmännen bakom begreppet och analystekniken är Julienne Hanson & Bill Hillier. Det var de som publicerade de första studierna inom ämnet samt boken The Social Logic of Space (1984). Inom Space Syntax kan man göra tre olika analysformer/ kartläggningar och dessa är: Axialkartor, Konvexa kartor och Isovistkartor. En traditionell Space Syntax analys är i grund och botten en analys av tillgängligheten från ett visst stadsrum till alla andra stadsrum i det område man analyserar. I Axialkartan representeras varje enskilt stadsrum av en linje och den rumsliga tillgängligheten beräknas genom att minsta antalet siktlinjer skrivs in i gatu-och gångvägssystemet3.

Nobeltorget är en viktig allmän plats för Malmös invånare. Det skapar ett centralt stadsrum för fordonstrafik, gångtrafik och cyklister. Med hjälp av våra observationer över besökares rörelsemönster under tre olika tillfällen har vi kunnat framställa en Space Syntax-analys. Observationer på morgonen mellan klockan 08.30-09.30, lunchtid mellan klockan 11.30– 13.00 och på kvällen mellan klockan 16.30–17.30 har gett oss underlag till Axialkartan (se figur 3).

3_{www.spacescape.se/pdf/Om_space_syntax.Spacescape_AB.pdf}

Figur 3. Axialkarta. Kartan visar trafikflöden runt Nobeltorget. Nobelvägen och Amiralgatan är mest belastat. Källa: Eniro, egen bearbetning.

(25)

25

De viktigaste slutsatserna från Space Syntax analys var att:

 Amiralsgatan och Nobelvägen är de mest trafikerade vägarna runt Nobeltorget under dygnets alla timmar.

 Vidare under observationerna noterades det att Nobeltorget saknade vägar anpassade för cykeltrafik. Det blev då ont om plats, främst för gångtrafikanter och cyklister vilket i flera fall tvingade dem ut på vägarna för fordonstrafik, och.

 Intill Nobeltorget på gatan Glädjen finns idag en mängd bilparkering.

5.3 Nobeltorget idag

Nobeltorget en av de mest trafikerade platserna i Malmö. Via Nobeltorget går busslinjerna 3, 5 och 32 och vid detta torg börjar även genomfartsleden Lantmannagatan. Enligt senaste mätningarna så har Nobelvägen mer en 20 000 fordon/dygn. Det sker ganska många olyckor och det är mest cyklister och fotgängare som skadas allvarligt men det saknas inte även trafikolyckor mellan motorfordon.

Nobeltorget har brist på parken och gröna områden. Detta är en av dem grundläggande önskemål även from de boende på Nobeltorget. Under åren har de grönområden reducerats avsevärt och detta har led till att bullren från trafiken har ökat och även den stora mängden av avgaserna som trafiken släpper är oroande. Detta bekräftas även från Per Wisenborn

trafikplanerare i Malmö Stad som säger att Amiralsgatan förbi Nobeltorget idag är utsatt av höga halter av kväveoxider4.

Figur 4. Nulägesbild av Nobeltorget. Källa: Google Maps

4

(26)

26

Nobeltorget beskrivs som trivsam plats från båda de intervjuade, mångfalden är den positiva aspekten av stadsdelen och serviceutbudet gör stadsdelen ganska attraktiv, men att det finns ganska många åtgärder som måste tas för att öka trivseln i stadsdelen är båda intervjuade överens om.

5.4 SWOT-analys

Det mest användbara verktyget när det gäller ett sätt att fatta strategiska beslut är en SWOT-analys; Strengths, Weaknesses, Opportunities och Threats (Eriksson-Zetterquist et al.

2008:206). Ansoff (1965) hävdar att strategi är den röda tråden som organisationer använder sig för att fatta beslut som berör hela organisationen samt deras omvärld.

Med denna SWOT-analys vill vi visa de styrkor och svagheter Nobeltorget har idag. Vidare identifieras olika möjligheter och hot mot området.

Styrkor:

Centralt läge i Malmö Stad

God anknytning till kollektivtrafik Liv och rörelse

Svagheter:

Överflöd av trafik (fordonsdominerat)

Icke inbjudande torgyta (dåliga förutsättningar etc.) Dåligt med cykel- och gångvägar

Trång yta, mycket trafik

Möjligheter:

Attraktiv mötesplats (social interaktion) Bra gång- och cykelförbindelser

Bra bussförbindelser

Säkrare miljö för trafikanter

Hot:

Fel målgrupp som vistas där (hemlösa etc.)

Biltrafikanters beteende och attityd gentemot cyklister/fotgängare/kollektivresenärer Trafikstockning

5.5 Hållbarhetsanalys

En hållbarhetsanalys är ett tvärvetenskapligt verktyg som för samman sociala, ekonomiska, ekologiska aspekter. Dessa kan kopplas till olika teorier inom diverse metodiska riktlinje (Hedenfelt 2012:2). I vårt fall syftar verktyget att sammanföra alla dessa i en hållbar trafikplanering.

(27)

27

5.5.1 Normativa principer

Normativa principer innebär normer som ska råda i ett hållbart samhälle. Vilka normativa principer som gäller kan bero på vilken geografisk plats det handlar om, vilken kultur som råder och vilka människor som uppehåller sig där (Hedenfelt 2012:48).

Ekologiska principer

God luftkvalitet och gröna transporter

Hållbara transporter innebär att godstransporterna optimeras, personbilarna på våra gator begränsas samt att kollektivtrafik som innefattar gång- och cykelled skall utökas (Hedenfelt 2012:51). Trafiken är idag en väldigt viktig fråga när det kommer till ekologisk hållbarhet. Varje dag kör tusentals bilar igenom Amiralsgatan och Nobelvägen och spyr ut avgaser. Dagens transporter är idag är kraftigt beroende av fossila bränslen så som olja. Det är därför viktigt att nya metoder och tekniker växer fram som så småningom kan ersätta detta. För att till exempel lyckas övertyga allmänheten att välja kollektivtrafik bör den effektiviseras. Den måste bli snabbare, mer pålitlig samt gå oftare (Smidfelt Rosqvist et al. 2010:17). Det är här Malmöexpressen gör sitt avtryck. När det kommer till gång- och cykeltrafik visar en studie att de åtgärder som görs i planeringen och som leder till en ökning cyklandet handlar om

lokaliseringar, tätare bebyggelse samt utökade cykelvägar Smidfelt Rosqvist et al. 2010:24).

Sociala principer inom Nobeltorgets gaturum

Ökad säkerhet och trivsel

En viktig faktor i samhället är säkerhet och trivsel hos allmänheten. Trafikanter som bilister, cyklister och fotgängare måste känna sig trygga när de rör sig kring Nobeltorgets gaturum. Det är en grundlig förutsättning för områdets funktion.

(28)

28

6. Traffic Calming vid Nobeltorget

6.1 Genomförande

Genom ombyggnationen kommer säkerheten att trappas upp vid Nobeltorget genom bland annat upphöjningar för fordonstrafik. Bilister kommer ”uppfatta” att gaturummet vid Nobeltorget i första hand är planerat för kollektivresenärer, cyklister och fotgängare. Detta gör att bilisterna kommer att anpassa sig allt efter deras rörelsemönster5. Genom axialkartan (figur 2) kan vi med hjälp av de röda feta linjerna se hur belastat Nobeltorget idag är av trafik av olika slag. För att lösa detta problem gör Malmö Stad en åtgärd som till stor del speglar det Traffic Calming handlar om. Från bägge sidorna där den nya hållplatsen skall placeras har två hastighetsbegränsande upphöjningar gjorts i syfte att trafikanter skall sänka hastigheten och köra försiktigt (se figur 5) (jfr Newman & Kenworthy 1999:99ff).

Vidare görs åtgärder för att bättra luftkvaliteten i området. Detta genom att till exempel införa nya superbussar (se figur 5) och öka utrymmet för gång- och cykeltrafik. Vår SWOT-analys tillåter oss att se problem med Nobeltorget idag. Några av de problem är den tungt belastade trafiken vilket har behandlats ovan och den svagt utvecklade infrastrukturen för gång- och cykeltrafik. För att öka användningen av kollektivtrafik, cykel- och gångtrafik krävs det att den är snabb och pålitlig. Det krävs även investeringar och större åtgärdsprogram för att uppnå en grönare trafik (jfr Smidfelt Rosqvist et al. 2010:3ff). Figur 6 nedan visar det ökade utrymmet för gång- och cykeltrafikanter som samspelar med bilar och bussar i det nya gaturummet.

5

(29)

29

6.2. Åtgärder för ett trafiksäkert Nobeltorget

6.2.1 Säkerhet

Säkerhet är den första aspekten i en åtgärd för ett bättre Nobeltorg. Malmö Stads åtgärder här är att höja plattformen vid busshållplatsen för att markera fotgängares territorium. Detta förstärks med vägbulor för biltrafik vid sidan om plattformarna. Dessa åtgärder skall främja säkerhet för samtliga trafikanter inom området6. Syftet med konceptet Traffic Calming är att göra gatumiljön säkrare för cyklister, fotgängare och livet i ett område, exempelvis ett bostadsområde. Enligt den litteratur som behandlats i uppsatsens tidigare avsnitt presenteras olika tekniska åtgärder för att realisera Traffic Calming. Dessa kan till exempel vara en fysisk förändring av gaturummet genom att smala av vägar och banor för diverse trafikanter. Andra verktyg, vilket även är de vanligaste är att placera ut olika fysiska element för att försvåra en passering med framförallt bil. För effektivast resultat bör denna metod appliceras på

huvudvägar (Newman & Kenworthy 1999:89f). Det krävs ett nytt angreppssätt för att sätta trafikanter, exklusive bilister i centrum. Detta är ytterst viktigt för trafikplaneringsfrågor (Ekman et al 1996).

Även fast Malmö Stad inte använder detta koncept som utgångspunkt kan flera likheter dras emellan dem utifrån åtgärderna som görs och dess förutsättningar som formar projektet. Vidare kan en likhet dras utifrån var dessa fysiska åtgärder görs. Nobelvägen och

Amiralsgatan är båda två huvudvägar i Malmö Stad som varje dag trafikeras av tusentals fordon och övriga trafikanter.

6

Intervju: Per Wisenborn, Trafikplanerare och Vice-projektledare Malmöexpressen, Gatukontoret, Malmö Stad, 2014-04-09

(30)

30

6.2.2 Trivsel

Den andra aspekten för ombyggnationen av Nobeltorget i relation till Traffic Calming är trivseln. För en ökad trivsel vid torget krävs det en markant minskning av biltrafik och bullernivå. Malmö Stad gör en rad olika åtgärder för detta problem, som kan bidra med vissa positiva effekter efter en tid framåt. För att specificera detta planeras miljön just för att bilister inte skall kunna köra snabbare än 30km/h7. Detta kan ses som en slags störning för bilister vilket kan tvinga dem att välja en annan väg för att nå sin destination.

6.2.3 Luftföroreningar

En tredje aspekt som berör projektet och som är viktigt för området och hälsan är luftföroreningar. Idag finns höga halter av kväveoxid i Malmös centrala delar, däribland Amiralsgatan vilket är en huvudled genom Nobeltorget8. Att minska utsläppen är delvis syftet med Malmöexpressen och ombyggnationen vid Nobeltorget. Genom att införa nya bussar som drivs av elgashybrid leder till att mängden farliga halter minskas (Malmö Stad 2012:1ff). Luftföroreningar orsakar stora problem i trafiken vilket påverkar hälsan för allmänheten som i sin tur påverka inlärning och trivsel. Ett ökat fokus på kollektivtrafik samt cykel och gång skulle leda till att buller och farliga utsläpp minskar. Ett sätt att minska utsläppen är att fler personer väljer buss, cykel eller gång som resemedel istället för bilen (Smidfelt Rosqvist, 2010:5ff). Malmöexpressen är ett steg i rätt riktning för att ändra folks vanor. Fler avgångar och bättre service vid hållplatser som till exempel Nobeltorget är ett alternativ för en hållbar trafikplanering9.

6.2.4 Trafikflöden

Denna aspekt är utifrån projektets syfte och nulägesbeskrivningen av Nobeltorget idag en mycket viktigt sådan. Space-syntax analysen som presenterats tidigare under studien visar trafikflöden över området. Med hjälp av denna analys som underbyggdes av observationer vid flera tillfällen under dygnet kunde de tunga trafikflödena ritas ut.

Den tungt belastade trafiken som dagligen passerar torget via Nobelvägen, Amiralsgatan och belades Olof Palmes Plats leder till buller, luftföroreningar, trafikstockning etc. Malmö Stads åtgärder för att bromsa denna trafik liknar det Traffic Calming förespråkar. För att minska bilismen prioriteras busstrafik, cykeltrafik och gångtrafik. Ombyggnationen vid Nobeltorget tar fasta på detta genom att breda ut utrymmet för busstrafik genom att anlägga hållplatser mitt på körfältet (Amiralsgatan) (Malmö stad 2012:1ff). Detta förstärks med upphöjningar för fordonstrafik. På så vis prioriteras bussar, cyklar och fotgängare10. Åtgärderna Malmö Stad gör liknar mycket dem som görs inom konceptet Traffic Calming.

7

Intervju: Per Wisenborn (2014-04-09) & Anders Dahlbäck (2014-04-23), Gatukontoret, Malmö Stad

8

9

10

(31)

31

6.3 Traffic Calmings påverkan på Nobeltorget

Ombyggnationen av Nobeltorget medför en stor förändring av områdets karaktär. Efter att projektet slutförts kan situationen för området komma att ändras drastiskt. Detta kan medföra att bilister får anpassa sig efter det nya gaturummet. Buss-, cykel- och gångtrafik får högsta prioritet och det blir därför viktigt för bilister att hänsyn visas och att de håller en låg

hastighet. En konsekvens som kan komma med denna ombyggnation är ifall upphöjningarna inte är höga nog för att bromsa hastigheten tillräckligt. Malmö Stad skulle då behöva ingripa och åtgärda detta genom till exempel införa hastighetsbegränsningar eller utöka antalet fysiska åtgärder (vägbulor, smala gator etc.).

Per Wisenborn hävdar att de valt bort att införa en hastighetsbegränsning vid detta område av en anledning;

Principiellt brukar vi bara göra det vid skolor till 30km/h. Den begräsningen är så viktig och skall därför vara skarp, inte finnas på flera ställen. Skolor och barn skall peka ut att här är det extra viktigt att hålla hastigheten… Istället för att införa hastighetsbegränsningar skall miljön därför justeras så att bilister inte skall kunna göra mer än 30km/h11.

6.4 Förslag till projekt

Traffic Calming har flera fördelar för att bromsa och säkra gaturummet i ett område.

Införandet av detta koncept och fysiska åtgärder i form av vägbulor etc. syftar till att lösa de problem som idag finns vid Nobeltorget. Det är viktigt att de åtgärdernas som säkerhet, luftföreningar och trafikmängd ska utvärderas eftersom detta projekt kan vara som förebild för kommande liknade projekt.

Fortsättningsvis bör detta projekt även uppföljas av en utvärdering. Denna utvärdering bör innefatta olika undersökningar och mätningar såsom;

- Enkätundersökningar - Observationer

- Mätning av trafik med hjälp av slangar

- Mätning av luftkvalitet med hjälp av mätvagnar

Olika indikatorer som kan användas i denna utvärdering är; trivsel, luftkvalitet och

trafikflöde. Utvärderingen är ett bra verktyg för att se ifall ett projekt har lyckats. Till detta moment kan flera representanter engageras från nyckelaktörerna Malmö Stad (Gatukontoret, Miljöförvaltningen) Skånetrafiken, Nobina och allmänheten etc.

11

(32)

(33)

33

7. Projektplan

7.1 Projektdefinition

Denna förstudie har bedrivits genom ett samarbete med Malmö stads Gatukontor och författarna Arben Vojvoda samt Mergim Hajdari. Studien görs inom programmet ”Hållbar stadsutveckling: ledning och organisering” som hålls vid Malmö högskola och SLU Alnarp. Genom denna förstudie görs en projektplan för hur Malmös storsatsade infrastrukturprojekt, Malmöexpressen kan utvärderas i relation till konceptet Traffic Calming.

Traffic Calming är processen att bromsa trafiken för att säkra gatumiljön och göra den mer gynnsam för fotgängare, cyklister, shoppare och livet i ett bostadsområde överlag. Traffic Calming görs bäst genom att fysiskt förändra gaturummet, ändra geometrin av vägen genom trafiktekniska produkter, nya gatumöbler utformade för att skapa en mer hygglig och säker miljö och plantera attraktiv växtlighet

7.2 Projektorganisation

Roll Namn/Organisation/Företag Telefon E-postadress

Projektbeställare Gatukontoret, Malmö Stad 020 34 45 00 gkkundservice@malmo.se

Projektledare Tillsätts av Gatukontoret, Malmö Stad

020 34 45 00 gkkundservice@malmo.se

Projektdeltagare Representant av

Gatukontoret, Malmö Stad

020 34 45 00 gkkundservice@malmo.se Representant av Miljöförvaltningen, Malmö Stad 040 34 10 00 miljo@malmo.se Representant av Skånetrafiken 0771 77 77 77 skanetrafiken@skanetrafiken.se Representant av Nobina +46 8 4106 5000 info@nobina.se

(34)

34

7.3 Bakgrund

Malmö stad växer snabbare än någonsin och i takt med att det flyttar in flera tusen nya invånare till staden ökar trafiken, inte minst kollektivtrafiken då nya trafikflöden skapas, gamla ökas. Malmö stad, Skånetrafiken och Nobina blir här satta i en position där de måste utveckla och effektivisera

trafiksystem för morgondagens infrastruktur och morgondagens inflyttare. Runt Nobeltorget, vilket är det område denna studie riktar sig in på, är trafiken idag högt belastad vare sig det gäller fordonstrafik av olika slag, gång- samt cykeltrafik. Hög mängd trafik innebär att gaturummet blir trångt och graden av olyckor kan öka etc. Konceptet Traffic Calming är ett relativt nytt begrepp inom trafikplanering. Malmö stads storsatsning kring Malmöexpressen berör inte direkt Traffic Calming men genom de åtgärder som görs av Malmö stad, Skånetrafiken och Nobina går det att se ett flertal paralleller med detta planeringskoncept.

Antalet olyckor runt Nobeltorget (Amiralgatan, Nobelvägen, Olof Palmes plats) kan genom detta projekt komma att minska med hjälp av de åtgärder som idag har planerats. Malmöexpressen är ett nytt trafikinslag i Malmö med ett enkelt tänkespråk, ”tänk spårvagn, kör buss”. Flera meter långa bussar har sina egna körfält som snabbt och enkelt via Stenkällan och Västra Hamnen skall

transportera tusentals resenärer varje dag. Detta är dock inte det enda problemet som Malmöexpressen skall lösa. Förutom det ökade resebehovet med buss skall dessa nya bussar med nya anpassade

busskörfält åtgärda de höga halter kväveoxid som idag präglar Amiralsgatan. Genom detta kan jämförelser mellan åtgärderna för Malmöexpressens syfte och Traffic Calming redovisas.

7.4 Syfte

Projektet skall analysera och utvärdera effekterna av Traffic Calming kopplat till ombyggnationen av Nobeltorget utifrån aspekterna säkerhet, luftföroreningar och trafikmängd.

7.5 Projektets mål och effekter

Studiens huvudmål är att göra en utvärdering av ombyggnationsprojektet Nobeltorget i Malmö, med utgångspunkt Traffic Calming som planeringskoncept.

Huvudmålet har delats upp i delmål, som inte behöver vara tidsbestämda och uppnås i en speciell ordning;

- Ökad kunskap om Traffic Calmingkonceptet hos projektets beställare - Undersöka huruvida Malmö stad har uppfyllt projektets mål

- Minskad bilism

- Ökad trafiksäkerhet runt Nobeltorget