Kvalitet inom universitets och högskolebibliotek - redovisning av enkät 2008

KVALITET INOM

UNIVERSITETS-OCH HÖGSKOLEBIBLIOTEK

"Det avgörande kriteriet för att utvärdera kvaliteten hos en tjänst är

dess förmåga att möta de användarbehov den är avsedd för,

och värdet av en tjänst måste bedömas i termer av den nytta

som dess användningupplevs ha för dem som betalar tjänsten."

(Orr, R.: Measuring the goodness of library services. Journal of documentation, 29(1973)).

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning ... 5

Gruppens uppdrag ... 7

Gruppens medlemmar... 7

Inledning ... 7

Sammanfattning av de viktigaste resultaten ... 8

Svarsfrekvens ... 8

Frågor, svar och kommentarer... 9

Hur skall vi använda resultaten?... 17

Bilaga 1 Uppdraget ... 18

Bilaga 2 Relevanta svar fråga 11 ... 19

Bilaga 3 Redigerade svar fråga 12... 20

Gruppens uppdrag

1. Att anordna ett seminarium eller workshop utifrån temat ”har vi nytta av ekonomiska mått” för utvärdering. Syftet ska vara att ta ställning till om ekonomiska

utvärderingsmått faktiskt är användbara, och i så fall vilken ansats som SUHF är att rekommendera. Därutöver finns andra aspekter av att mäta kvalitet och nytta än i ekonomiska termer – dvs. kvalitativa indikatorer och mått.

2. Arbetsgruppens andra uppdrag blir att inventera (ej bedöma) vilka metoder, ansatser och initiativ som idag finns eller håller på att utvecklas på lärosätena/biblioteken för att mäta kvalitet på icke-kvantitativa sätt. – Slutrapport 1/10. Se bilaga 1

Gruppens medlemmar

Birgitta Löfgren, Stockholms universitetsbibliotek, sammankallande Mats Cavallin, Göteborgs universitetsbibliotek

Rut Jonsson, Linköpings universitetsbibliotek Marjatta Styrud, Södertörns högskolebibliotek Jan Nilsson, Malmö högskolebibliotek

Tore Torngren, Lunds universitet, biblioteksdirektionen

I arbetet med utformning och bearbetning av enkäten har också Martina Vall, Malmö högskolebibliotek deltagit.

Inledning

För att genomföra den del av uppdraget som handlar om att inventera, men ej bedöma, vilka metoder, ansatser och initiativ som idag finns eller håller på att utvecklas på lärosätena/biblioteken för att mäta kvalitet på icke-kvantitativa sätt har gruppen genomfört en enkätundersökning. Se bilaga 4

Nedan följer en redovisning av svaren på enkätens olika frågor, i vissa fall med kommentarer eller frågeställningar som bearbetningen har gett upphov till.

Sammanfattning av de viktigaste resultaten

• Vid de svenska universitets-, högskole- och specialbiblioteken utförs ett omfattande och kvalificerat kvalitetsarbete. Detta sker i många olika former, strukturerat eller ad hoc. • Flera universitets- och högskolebibliotek uttrycker intresse för att använda ekonomiska

utvärderingsmått men ingen använder sig egentligen av sådana mått idag. Däremot används nyckeltal och indikatorer som kan kopplas mer till ekonomi än vad som görs idag.

• Uppföljningar och åtgärdsprogram med anledning av kvalitetsarbetet bedrivs på många håll ostrukturerat.

• Samordningen med moderlärosätets kvalitetsarbete är ofta svag. Ofta bedrivs arbetet parallellt och utan samordning.

• Den externa spridningen av resultat av kvalitetsarbete är svag. Den kan och bör förbättras.

Svarsfrekvens

Enkäten skickades ut till högskole- och universitetsbibliotek (inkl Chalmers och KTH) som har ledamöter i SUHFs Forum för bibliotekschefer. Under tiden 05-19 – 2008-08-31sändes 40 enkäter ut till 16 universitetsbibliotek, 17 högskolebibliotek och 7 specialhögskolebibliotek. Av dessa besvarades 27 stycken, 11 universitet, 13 högskolor och 3 specialhögskolor. Eftersom de olika bibliotekstyperna har olika förutsättningar för sitt kvalitetsarbete har vi i fråga 6 valt att dela in svaren efter bibliotekstyperna

högskolebibliotek, specialhögskolebibliotek och universitetsbibliotek.

Bortfallet i svaren finns framförallt på de mindre högskolorna. I något fall har det inte varit möjligt att svara för bibliotek som inte drivs i offentlig regi. Några respondenter har anfört andra skäl, till exempel pågående omorganisation för att inte svara och några har inte svarat alls.

Frågor, svar och kommentarer

1. Personuppgifter

De två första frågorna, förutom persondatafrågorna, handlar om hur kvalitetsarbetet på lärosätet och biblioteket är organiserat. Tre respektive åtta svarsalternativ

2. Hur är kvalitetsarbetet vid ert lärosäte organiserat?

När vi i enkäten skriver kvalitet i olika sammanhang och sammansättningar menar vi allt arbete som kan betecknas som utvecklings/kvalitets/utvärderingsarbete.

Ja-svar

Finns kvalitetsnämnd/motsvarande? 18

Finns kvalitetssamordnare/motsvarande? 15 Finns biblioteket representerat i detta organ? 7

Kommentar

De flesta av de universitets- och högskolebibliotek som svarat (27 stycken) anger att det inom lärosätet finns en särskild nämnd eller motsvarande som behandlar kvalitetsfrågor, i något fall ansvarar utbildningsberedningen även för kvalitetsfrågor. De som inte har något särskilt organ för kvalitetsfrågorna är framför allt de mindre lärosätena, exempelvis Sofiahemmet och Konstfack. Drygt hälften av universiteten och högskolornahar

särskilda kvalitetssamordnare för att bedriva arbetet.

Däremot är det inte speciellt vanligt förekommande att biblioteken finns representerade i de kvalitetsnämnder eller liknande som finns. Endast sju respondenter anger att de finns med i dessa organ.

Vi kan också konstatera att även om ett utvecklat kvalitetsarbetet bedrivs på biblioteken är det oftast separerat från lärosätets övergripande kvalitetssystem. Ofta bedrivs arbetet parallellt och utan samordning. En parallell är kanske den pedagogiska verksamhet som bedrivs vid biblioteken, vilken ofta av biblioteken upplevs som skild från högskolans pedagogiska verksamhet.

3. Hur är kvalitetsarbetet vid ert bibliotek organiserat?

Ja-svar

Finns kvalitetsnämnd eller motsvarande? 6

Finns kvalitetssamordnare eller motsvarande? 11 Är högskolans ledning representerad i detta arbete? 2 Är fakulteter eller institutioner representerade i detta arbete? 2 Är studenterna representerade i detta arbete? 3 Finns det en särskild tjänst eller del av tjänst inrättat för denna sorts arbete? 6 Finns det särskilda medel avsatta för detta arbete? 1

Finns det en handlingsplan för tjänsten? 7

Kommentar

Inom biblioteken finns i allmänhet ingen särskild nämnd för kvalitetsfrågor utan de behandlas i ordinarie styrelser eller liknande. Däremot har nästan hälften av biblioteken en eller flera anställda som har ansvar för att arbeta med kvalitetsfrågor. De är också de respondenter som angett att de tagit fram särskilda handlingsplaner för kvalitetsarbetet. Någon representation från ledningsnivå eller fakultets/institutionsnivå inom lärosätet till bibliotekets kvalitetsarbete förekommer inte mer än på ett fåtal ställen. Samma gäller för studentrepresentation i arbetet med bibliotekens kvalitetsfrågor.

Det finns endast en respondent, Uppsala UB, som anger att de har särskilda medel avsatt för kvalitetsarbetet.

Biblioteket och moderorganisationen går många gånger i parallella spår när det gäller kvalitetsarbete och bibliotekens kvalitetsarbete är ofta separerat från organisationen. Det kan finnas formella riktlinjer och plattformar från organisationens håll men bibliotekets kvalitetsarbete utförs på flera andra sätt.

Frågan är så formulerad att det är tveksamt om det gäller en formell organisation eller ett reellt kvalitetsarbete. Även om biblioteken saknar formell handlingsplan för

kvalitetsarbetet kan de ändå ha en god kontroll på kvalitetsarbetet i det dagliga arbetet. GUB är till exempel representerade i universitetets olika organ.

Därefter kommer två frågor omvilka tjänster biblioteket har utvärderat under 2000-2008 och vilka kvalitativa metoder som använts. Sju respektive nio svarsalternativ.

4. Vilka tjänster har biblioteket utvärderat under 2000-2008?

Utfall/effekt (bibliotekets impact) 4 Publiceringsstöd (Studenter samt lärare) 3

Kommentar

Mest markerade tjänsterna var digitala tjänster (17), undervisning (20) och samlingarna (18). De digitala tjänsterna var omarkerade hos de små specialbiblioteken. Det är ingen överraskning att undervisningen var det mest utvärderade området. Utvärderingen är på ett annat sätt inbyggt i undervisningssituationen.

Samlingarna har utvärderats mer på högskolorna (9) än universiteten (7) . Skälet kan vara att universitetsbibliotekens samlingar är större och mera oöverskådliga än

högskolebibliotekens och därmed svårare att analysera.

Tjänsten ekonomiska utvärderingsmått (9) ligger i mittfältet, men det är

universitetsbiblioteken som står för större delen av svaren (7 av 9). Ekonomiska utvärderingsmått för biblioteksverksamheten har blivit allt mera aktuella. Att inte respondenterna i större omfattning svarat på frågan kanske kan signalera att frågan har varit svår att svara på.

Förekomsten av tjänsterna handledning (4), publiceringsstöd (3) samt utfall/effekt (4) hade minsta antalet noteringar. Av tjänsterna med få markeringar var det enbart universitetsbiblioteken som erbjuder publiceringsstöd. Detta kan bero på hur man uppfattar och tolkar frågan.

Eftersom vi inte frågat efter vilken metod de olika tjänsterna har utvärderats med är svaren svåra att tolka. Den sista frågan skulle innehålla länkar till utvärderingar och där fanns bara två länkar (Malmö och Lund) angivna. Även om dessa länkade rapporter ger en fylligare bild av undersökningsmetoderna kan de inte generaliseras.

5. Vilka kvalitativa metoder har ni använt er av i ert

kvalitetsarbete?

Balanced Score Card 3

Observationer 9

Fokusgrupper 8

Jämförande studier (Benchmarking) 13

Användbarhetsstudier (Usability) 7

LibQual 2

Kommentar

Den vanligaste metoden var inte oväntat enkätundersökningen, som utförts vid i stort sett samtliga lärosäten. Det är också den metod som en handfull mindre högskolebibliotek använder som sin enda kvalitativa metod. Bruk av mer eller mindre standardiserade och internationellt etablerade metoder som Balanced Score Card eller LibQual är sällsynt, medan övriga metoder är relativt jämnt spridda bland biblioteken. Ju större biblioteken är desto fler metoder tenderar de att använda sig av.

Biblioteken har stor potential till regelbunden kunskapsspridning om man ser till den gedigna erfarenhet av utvärderingsmetoder som finns. Tyvärr delar man inte med sig av sina kunskaper i den utsträckningen som man kanske skulle önska.Det kan också vara ett tecken på att ledningen inom respektive lärosäte inte efterfrågar bibliotekens arbete med kvalitet och uppföljningar.

Definitionen av benchmarking kan vara en ren statistikjämförelse men också en kvalitativ metod.

6. Har biblioteket några framtida planer för sitt kvalitetsarbete?

Kommentar

Enkätsvaren som är i kommentarform har ibland varit enbart ett ja eller ett nej men oftast utvecklar respondenten sitt svar något mera:

• ”I bibliotekets visionsdokument lyfts dokument och utvärdering fram”, • ”att tydliggöra kvalitetsarbetet på ett bättre sätt i biblioteket”,

• ”Balanced Score Card skickas”

• “Inga formaliserade planer för närvarande”,

• ”Det är dock ett område som jag skulle vilja prioritera”,

• ”Men en ständig utvärdering och omprövning av vår service sker i samband med budgetarbetet. ”Framförallt p.g.a. nedskärningar.”

• ”Kartläggningar och tidmätningar av arbetsprocesser. Vår nya biblioteksstyrelse har kvalitetssäkring i sitt rektorsuppdrag. Det kommer en ny plan för arbetet med kvalitetssäkring.”

Kategoriindelning

Eftersom de olika bibliotekstyperna har olika förutsättningar för sitt kvalitetsarbete har vi i fråga 6 valt att dela in svaren efter bibliotekstyperna högskolebibliotek,

specialhögskolebibliotek och universitetsbibliotek:

Högskolor Specialhögskolor Universitet Totalt

Ofullständiga 2 3 4 9

Delvis 2 2 1 5

Fullständiga 2 1 6 9

På gång 3 1 0 4

Summa 9 7 11 27

För att få struktur på svaren har dessa kategoriserats efter följande kriterier: • "Ofullständiga" nej-svar eller svårförståeliga svar"

• “Delvis" - svar som indikerar att man har framtidsplaner enbart för en del av verksamheten

• "Fullständiga” - svar som tolkats som man har ett fungerande system för kvalitetsarbetet för framtiden

• "På gång" för svaren att man har ett system under uppbyggnad .

Som framgår ovan har inte frågan varit lätt att besvara och även här visar det sig att det varit svårt att skilja heltäckande system för kvalitet och kvalitet som är integrerad i verksamheten.

"Fullständiga” Totalt 9 respondenter dvs. 1/3 av alla biblioteken har ett fungerande system för kvalitetsarbetet för framtiden. 6 av dessa 9 bibliotek var universitetsbibliotek. Endast två av respondenterna gav en länk till denna fråga.

Svaren som kategoriserats som “Ofullständiga” eller “Delvis” står för över hälften av de avgivna svaren och kan tolkas som om frågan varit svår att besvara.

Slår man ihop "Fullständiga" och "På gång “ visar det sig att det, visserligen med en viss övervikt för de “Ofullständiga” och "Delvis”, väger ganska jämt mellan dessa två block. Några av svaren räknar upp olika områden som goda exempel.

7. Finns det rutiner för ett uppföljande arbete med anledning av

resultatet av kvalitetsarbete enligt fråga 5?

Kommentar

Bland svaren finns 12 stycken nekande svar som dock inte anger varför uppföljning inte görs. Det kan innebära att man gör uppföljande arbete men att det inte finns rutiner för det. Lika många svar är variationer på att man följer upp de undersökningar som görs, men att det inte finns speciella rutiner för detta.

Uppföljningarna kan involvera feedback till användarna, diskussioner i lednings- och medarbetargrupper och revision av handlingsplaner, och de kan vara en del av

bibliotekets utvecklingsarbete. Högskolebiblioteket i Skövde använder

undersökningsresultaten tillsammans med SWOT-analyser, och vid GUB finns en fastslagen plan för kvalitetsarbetet, där det bl.a. heter att ”alla utvärderingar ska leda till beslut om åtgärder”.

Man bör utreda svaren ytterligare, särskilt de som svarar rakt nej. Frågan kan ha feltolkats av många.

8. Använder ni eller planerar ni att använda er av ekonomiska

utvärderingsmått för er verksamhet?

Kommentar

Definitionen av begreppet ekonomiska utvärderingsmått, som ju är ett huvuduppdrag för SUHF-gruppen, har diskuterats livligt.

Flera respondenter uttrycker intresse för att använda ekonomiska utvärderingsmått men ingen använder sig egentligen av sådana mått idag. Däremot används nyckeltal och indikatorer som kan kopplas mer till ekonomi än vad som görs idag. Det finns redan idag befintlig statistik som kan utnyttjas för att bygga vidare på.

elektroniska och tryckta media som t ex kostnad per nedladdad artikel.

Universitetsbiblioteket i Karlstad har försökt arbeta efter SIQ men upplevde att det var för omständligt.

9. Arbetar biblioteket med verksamhetsplaner och

verksamhetsberättelser? Hur följs detta arbete upp?

Kommentar

Även om samtliga svarade att de arbetar med verksamhetsuppföljning i någon form var de flesta respondenterna utanför lärosätets övergripande uppföljningsprocess – ännu ett exempel på att arbetet på lärosätet och biblioteket bedrivs parallellt och utan samordning. Verksamhetsplanerna används i första hand för att visa den egna organisationen vad man gör och för att prioritera områdena arbetsmässigt och ekonomiskt. Precis som med kvalitetsarbetet (fråga 3) går moderorganisationen och biblioteket i parallella spår. Verksamhetsplanerna är sällan integrerade.

Alla respondenter anger att man har någon form av verksamhetsplan som i flertalet fall följs upp årligen och i vissa fall flera gånger per år. Planerna följs upp internt inom biblioteken men utgör även underlag för dialoger med rektor och medelstilldelning för vissa t ex KTH:s bibliotek och Högskolebiblioteket i Gävle. Chalmers bibliotek skriver verksamhetsplaner för fem år framåt med årsvis justering. KIB har tidigare inte arbetat utifrån verksamhetsplaner men har börjat arbeta mer systematiskt med målformuleringar och uppföljningar och har idag verksamhetsplan inom fem prioriterade områden. Årliga verksamhetsberättelser görs av flertalet och är ofta en uppföljning av övergripande mål och visioner. GUB lämnar sin verksamhetsplan till universitetsstyrelsen men i flera fall sker uppföljning endast internt inom biblioteket. Ofta publiceras verksamhetsberättelsen på den egna hemsidan.

10. Finns det en koppling mellan lärosätets olika delar (ledning,

fakulteter och institutioner) och bibliotekets kvalitetsarbete?

Kommentar

Kopplingen är i de flesta fall ganska svag. Flera respondenter anser att det finns en koppling mellan de olika delarna eftersom lärosätets kvalitetsprogram och visioner även omfattar biblioteket. Några svarar nekande utan att utveckla svaret vidare. En del

bibliotek har rapportering av sitt kvalitetsarbete till kvalitetsråd, kvalitetssamordnare och kvalitetsgrupper och/eller styrelse/uppdragsgivare.

Några bibliotek är representerade i lärosätets ledning. LiU har en strategigrupp för informationsförsörjning där överbibliotekarien ingår. På LUB och på LiUB är prorektor ordförande i biblioteksstyrelsen och på GUB deltar fakulteterna i respektive biblioteks kontaktkommittéer och i Biblioteksnämnden.

11. Bedrivs vid det egna lärosätet någon form av arbete med

inriktning mot kvalitativa indikatorer eller mått? (studier,

examensarbeten eller forskning).

Kommentar

Målet med frågan var att ta reda på om man vid det egna lärosätet bedriver något arbete med inriktning mot kvalitativa indikatorer eller mått, inte om biblioteket själva bedriver ett sådant arbete. I de flesta fall är denna fråga troligtvis missuppfattad och kunskapen om huruvida sådant arbete bedrivs ligger antagligen utanför biblioteket.

10 lärosäten har inte något sådant arbete (8 klart nej och 2 tveksamt). På flera lärosäten pågår utveckling för att ta fram indikatorer. Några respondenter anger bibliometri som utgångspunkt för utvärdering av forskningen. Det förekommer även att lärosäten studerar eller planerar att studera kvaliteten på uppsatser.

På Södertörns högskolebibliotek genomför kvalitetsrådet enkätundersökningar till studenter och på SLUB tar man fram indikatorer på grundutbildningen.

Universitetsbiblioteket i Karlstad nämner Centrum för tjänsteforskning. Relevanta svar på denna fråga har samlats i bilaga 2.

12. Lämna gärna uppgifter om annat kvalitetsarbete som

bedrivs vid lärosätet/biblioteket och som inte omfattas av

ovanstående frågeställningar.

Kommentar

Inskickade svar på denna fråga har i redigerat skick samlats i bilaga 3.

Hur skall vi använda resultaten?

Gruppens första uppdrag var att, fritt tolkat, anordna en workshop utifrån temat

utvärdering. Resultaten i föreliggande rapport kommer att ligga till grund för upplägget av denna workshop tillsammans med någon form av beskrivningar av hur ekonomiska mått och metoder kan användas inom biblioteksverksamhet vid universitet och högskolor.

Workshopen kommer att rikta sig till bibliotekschefer vid universitets- och

högskolebibliotek med syfte att komma fram till ett antal mått, indikatorer och metoder lämpliga att använda i dels det interna utvecklingsarbetet och dels också som en grund för jämförelser mellan biblioteken

Det andra uppdraget var att inventera, men ej bedöma, vilka metoder, ansatser och initiativ som idag finns eller håller på att utvecklas på lärosätena/biblioteken för att mäta kvalitet på icke-kvantitativa sätt. Resultatet av denna inventering publiceras i denna rapport.

Bilaga 1 Uppdraget

Kvalitet/utvärdering Ett övergripande problem med utvärdering av

informations/biblioteksverksamhet är att det fortfarande nästan enbart är traditionella uppgifter som utvärderas. Den tidigare arbetsgruppen för kvalitet och utvärdering arbetade med tre frågeställningar. Styrgruppen konstaterade att statistikfrågor kan

hanteras av KB:s grupp. Arbetsgruppen har levererat ett underlag till styrgruppen i frågan om Högskoleverkets utvärdering av bibliotekens del i lärosätenas verksamhet.

Styrgruppen kommer att diskutera vid ett senare tillfälle. Vad det tredje området beträffar – värdering av bibliotekens nytta – konstaterade styrgruppen att det fortsatt behövs en arbetsgrupp. Beslut: En arbetsgrupp ska finnas som tidigare. Ny sammankallande blir SUB:s administrativa chef Birgitta Löfgren. Därtill kommer någon från KIB att ingå i gruppen. Uppdrag: - Anordna ett seminarium eller workshop utifrån temat ”har vi nytta av ekonomiska mått” för utvärdering. Styrgruppens förslag är att till seminariet bjuda in en forskare/ekonom som kan tala om kvantitativa metoder, det behöver inte

nödvändigtvis vara utifrån ett biblioteksperspektiv. Syftet ska vara att kunna ta ställning till om ekonomiska utvärderingsmått faktiskt är användbara, och i så fall vilken ansats som är att rekommendera. Därutöver finns andra aspekter av att mäta kvalitet och nytta än i ekonomiska termer – dvs. kvalitativa indikatorer och mått. Arbetsgruppens andra uppdrag blir att inventera (ej bedöma) vilka metoder, ansatser och initiativ som idag finns eller håller på att utvecklas på lärosätena/biblioteken för att mäta kvalitet på

Bilaga 2 Relevanta svar fråga 11

Högskolan i

Borås Se uppsatser på BHS i BADA: http://bada.hb.se LUB

På Utvärderingsenhetens hemsida finns rikligt med material. http://www.evaluat.lu.se/

Högskolan i

kalmar

Forsknings- och utvecklingsavdelningen arbetar med att hitta lämpliga indikatorer

Bilaga 3 Redigerade svar fråga 12

Jönköping

Om högskolans kvalitetsarbete se länk: http://www.bibl.hj.se/doc/6321

Malmö

Prorektor ansvarar för kvalitetsarbetet. En helt färsk kvalitetsplan tas fram i maj 2008. Biblioteket har deltagit aktivt i detta arbete. Högskolan kommer dessutom inom kort att lämna en självvärdering om kvalitetsarbetet 2001-2008 till Högskoleverket.

KTH

I utvecklingsplanen ingår att upprätta en kvalitetsplan. Kvalitetsplanen upptar metoder för kvalitetsarbetet och omfattar forskning, utbildning och samverkan.

SLU

Kvalitetsarbetet är en viktig uppgift för de olika platscheferna vid biblioteken som har att integrera kvalitetsaspekter i all sin verksamhet.

GUB

Deltar i enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL) www.pil.gu.se

SUB

Biblioteket bedriver processarbete. Processanalys som metod utgår från kundnytta. http://www.sub.su.se/omsub/kvalitetsarbete.aspx Högskolan i Gävle http://www.hig.se/ledningskansli/kvalitet/riktlinjer_kvalitetsarbetet_2008.pdf Högskolebiblioteket Skövde http://www.hsv.se/download/18.539a949110f3d5914ec800091749/paper_2001_lenaolsso n.pdf

Röda Korsets Högskola

Som nämnt ovan så är vi på gång med att generellt utarbeta ett förbättrat kvalitetsarbete och rutiner kring detta överlag på högskolan.

En riktning mot ett evidensbaserat arbetssätt för att stimulera kompetensutvecklingen, bl.a. genom;

• Utveckling av bibliotekspersonalens kunskaper när det gäller kritisk granskning av vetenskapliga texter.

• Att producera och publicera evidens. Se t.ex. det så kallade Palpus-projektet. Slutrapporten kan beställas från KIB

• Avdelningen för Medieförsörjning arbetar med en processkartläggning av de interna rutinerna.

• 2009 arrangerar KIB the 5th International Evidence Based Library and Information Practice Conference (EBLIP5) • Omfattande intern kompetensutveckling med inriktning på lärande i vardagen.

GIH

Ett särskilt kvalitetsråd på GIH är under tillsättning just nu.

Karlstad UB

Biblioteket gör kursutvärderingar i samband med användarundervisningen (t.ex. doktorandkursen, högskolepedagogiska kursen).

Almedalsbiblioteket

Almedalsbiblioteket följer Gotlands kommuns kvalitetspolicy För Gotlands Kommun • är det ett ledningsansvar att både kvalitetssäkra och kvalitetsutveckla verksamheten • är det ett ledningsansvar att stödja och utbilda medarbetare i kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling

• skall kvalitetsarbetet utgå från kundernas behov, förväntningar, krav och önskemål • skall kvalitetsarbetet genomsyra all verksamhet från individ till arbetsenhet till förvaltning och kommunledning

• skall varje anställd delta i kvalitetsutvecklingsarbetet och därmed rikta tankar och arbete mot att ständigt förbättra verksamheten I kommunen används balanserat styrkort.

Bilaga 4 Frågeformuläret

SUHFs Forum för bibliotekschefers verksamhetsgrupp för Kvalitetsfrågor och utvärdering av bibliotekens verksamhet har fått Forums uppdrag att:

"inventera (ej bedöma) vilka metoder, ansatser och initiativ som idag finns eller håller på att utvecklas på lärosätena/biblioteken för att mäta kvalitet på icke-kvantitativa sätt."

Vi ber er därför att fylla i bifogad enkät så noggrant som möjligt. Om det finns rapporter från undersökningar och/eller utvärderingar, planer eller policer och/eller andra dokumen som berör ovanståend frågeställning ber vi er att bifoga länkar till dessa dokument eller skicka dem via epost till: jan.nilsson@mah.se.

När vi i enkäten skriver kvalitet- i olika sammanhang och sammansättningar menar vi allt arbete som kan betecknas som utvecklings/kvalitets/utvärderingsarbete.

Viktigt!

Om ni bifogar länkar glöm ej att sätta en bock i rutan.

Om ni önskar en kopia av enkäten, skriv ut innan ni sparar och skickar.

1 Ange följande kontaktuppgifter: Namn, lärosäte, befattning, e-post och

telefonnummer.

2 Hur är kvalitetsarbetet vid ert lärosäte

3 Hur är kvalitetsarbetet vid ert bibliotek

organiserat? Vid ja sätt bock i rutan. Finns kvalitetsnämnd eller motsvarande?

Finns kvalitetssamordnare eller motsvarande? Är högskolans ledning representerad i detta arbete?

Är fakulteter eller institutioner representerade i detta arbete?

Är studenterna representerade i detta arbete? Finns det en särskild tjänst eller del av tjänst inrättat för denna sorts arbete?

Finns det särskilda medel avsatta för detta arbete?

Finns det en handlingsplan för tjänsten? Eventuella länkar (markera även boxen)

4 Vilka tjänster har biblioteket utvärderat

under 2000-2008? Digitala tjänster

Undervisning Handledning Samlingarna

Publiceringsstöd (Studenter samt lärare) Ekonomi

Utfall/effekt (bibliotekets impact) Eventuella länkar (markera även boxen)

5 Vilka kvalitativa metoder har ni använt er

av i ert kvalitetsarbete? Enkätundersökningar

Intervjuundersökningar Djupintervju/enskilda intervjuer Balanced Score Card

Observationer Fokusgrupper

Jämförande studier (Benchmarking) Användbarhetsstudier (Usability)

LibQual

Eventuella länkar (markera även boxen)

6 Har biblioteket några framtida planer för sitt kvalitetsarbete? (bifoga gärna länk)

7 Finns det rutiner för ett uppföljande arbete med anledning av resultatet av kvalitetsarbete enligt fråga 5? (bifoga gärna länk)

8 Använder ni eller planerar ni att använda er av ekonomiska utvärderingsmått för er verksamhet? (bifoga gärna länk)

9 Arbetar biblioteket med verksamhetsplaner och

verksamhetsberättelser? Hur följs detta arbete upp? (bifoga gärna länk)

11 Bedrivs vid det egna lärosätet någon form av arbete med inriktning mot

kvalitativa indikatorer eller mått? (studier, examensarbeten eller forskning). (bifoga gärna länk)

12 Lämna gärna uppgifter om annat kvalitetsarbete som bedrivs vid lärosätet/biblioteket och som inte omfattas av ovanstående

frågeställningar. (bifoga gärna länk)

Tack!

_{Vi tackar för er medverkan. Frågor om enkäten besvaras av Jan Nilsson vid Malmö högskola. Tfn}

040-665 7294 eller epost: jan.nilsson@mah.se

Sida: 1