Kvinnor som actionhjältar
En analys av hur kvinnor som hjältar framställs i samtida actionfilmer
Kandidatuppsats, 15 hp, Medie‐ och kommunikationsvetenskap Sektionen för hälsa och samhälle
Högskolan i Halmstad
Författare: Angelica Andersson och Paula Wijk Handledare: Lena Ewertsson
Innehållsförteckning
1. Inledning 6 2. Syfte 7 2.1 Fokus 7 3. Teori 8 3.1 Cultural studies 8 3.2 Feminism 9 3.3 Socialkonstruktivistiskt perspektiv 11 3.4 Diskurs 12 3.5 Kritisk diskursanalys som teori 12 4. Tidigare forskning 14 4.1 Kvinnor och utseende 14 4.2 Kvinnor och våld 14 4.3 Kvinnor och tolerans 15 5. Metod 16 5.1 Kunskapsanspråk 16 5.2 Tillvägagångssätt och urval av material 17 5.3 Kritisk diskursanalys som metod 17 5.4 Semiotik 19 5.5 Komparativ metod 21 6. Analys och reslutat 22 6.1 Kort sammanfattning av materialet 23 6.2 Analys på makronivå 24 6.2.1 Den tematiska strukturen 24 6.2.2 Den schematiska strukturen 25 6.3 Analys på mikronivå 256.3.1 Hjälteroller 26 6.3.2 Man eller kvinna som filmskapare 27 6.3.3 Vem har kontrollen? 28 6.3.4 Kläder och utseende 30 6.3.5 Romantik eller förförelse 31 6.3.6 Girl on fire och Babydoll som smeknamn 32 6.3.7 Filmteknik och mening 32 7. Slutdiskussion 35 Referenslista
Abstract
Titel: Kvinnor som actionhjältar en analys av hur kvinnor som hjältar framställs i samtida
actionfilmerFörfattare: Angelica Andersson och Paula Wijk
Handledare: Lena Ewertsson
Examinator: Malin Hallén
Nivå: Kandidatuppsats Medie– och kommunikationsvetenskap, 15 hp, Sektionen för
hälsa och samhälle, Högskolan i HalmstadSyfte: Studiens syfte är att undersöka och jämföra hur kvinnor framställs som hjältar i två
samtida actionfilmer.Metod: I denna studie har vi på ett komparativ sätt analyserat två samtida actionfilmer.
Vi har använt oss av av kritisk diskursanalys inspirerad av Norman Fairclough’s modell och även Van Dijks analys på mikro och makronivå. Dessa metoder är tillämpbara på studien då de berör ämnen som analys av text i relation till sociala och kulturella aspekter, samt hur representationer kan forma strukturer och praktiker av en social natur. Semiotik har även använts som ett verktyg i analysen av symboler och tecken i materialet. Denna metod har varit viktig i arbetet med att analysera det som inte sägs med ord i filmerna. Exempelvis symboler och annat som finns med för att skapa mening.Resultat: Studien visar att de båda huvudkaraktärerna som undersökts och jämförts i
respektive film framställs på olika vis, med det finns även en hel del likheter. I vissa aspekter är framställningen relativt stereotypisk, men en del faktorer utmanar rådande normer och visar på en utveckling i framställningen av kvinnor som hjältar.1. Inledning
I actionfilmer ligger fokuset på våld och spänning mer än på dialog mellan karaktärerna. Vikt läggs på spektakulära hjältedåd och avancerade specialeffekter. Ofta förknippas actionfilmer med manliga skådespelare som är muskulösa och utför kraftfulla handlingar. Enligt nationalencyklopedin är1 actionfilm inte en genre i sig utan en typ av film som kan vara en del i olika genrer, exempelvis scifi, komedi eller thriller. Enligt American Heritage Dictionary (2000) är en hjälte någon som är nobel och2 offrar sig själv för andra. En hjälte har stort mod, är stark och blir hyllad för sina vågade handlingar.3 Hjälterollerna i actionfilmer har länge dominerats av män. På senare tid har dock fler och fler kvinnor tagit sig an denna typ av roller.4 Den här studien kommer att behandla filmerna The Hunger Games (2012), samt Sucker Punch (2011). Vår avsikt är att ta reda på hur huvudrollerna som båda är kvinnor och hjältar framställs i dessa två filmer. Då samtidens kvinnor har börjat få mer och mer betydande roller i actionfilmer och detta fenomen är relativt nytt, är det ett intressant ämne att studera. Kvinnofrågor som rör jämställdhet är dessutom ett hett och viktigt ämne som ligger helt rätt i tiden, vilket var den största anledningen till att vi blev intresserade av just detta. En annan aspekt som gör ämnet viktigt är att media har en väldigt stor roll i samhället. Medieproducenter som exempelvis filmskapare har stor makt gentemot samhället och dess invånare. De har möjlighet att upprätthålla eller utmana rådande normer och värderingar med sina produktioner och framställningar av olika fenomen, däriband framställningen av kvinnor. Vi anser att detta är viktiga ämnen att studera inom mediaoch kommunikationsvetenskap. Något som har inspirerat oss i denna studie är cultural studies, då en central del inom detta är att studera representationer inom poulärkultur. Populärkultur kan kort sagt innebära allt från filmer och böcker till magasin, musik och nyheter. 1 http://www.ne.se/enkel/actionfilm (Hämtad 121203) 2 http://www.ne.se/enkel/actionfilm (Hämtad 121203) 3 Schlenker, Weigold, Schlenker 2008 4 http://www.ne.se/enkel/actionfilm (Hämtad 121203)2. Syfte
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kvinnor representeras som hjältar i samtidens actionfilmer. Som tidigare nämnt är hjälteroller något som länge har varit en mans roll i många actionfilmer. Trots att kvinnor har börjat få hjälteroller i denna typ av filmer, behöver det inte betyda att de fortfarande inte är mansdominerade. Hur ser det ut när kvinnorna nu träder in i rollen som hjälte, istället för att vara den som behöver räddas? Vår studie kan öka förståelsen för hur kvinnor som actionhjältar framställs idag. Det är också vår ambition att genom vår studie kunna bidra till diskussioner om makt och jämställdhet. Vi har valt att undersöka två olika filmer som vi studerat komparativt. Då vi jämfört två filmer har det varit lättare att komma fram till vad som är karaktäristiskt för var och en av filmerna. Med detta i åtanke konstruerades några frågor som ska hjälpa oss att uppfylla studiens syfte: Hur framställs kvinnor som hjältar i samtida actionfilmer? Hur framställs relationer mellan kvinnor och män i actionfilmer där kvinnor är hjältarna? Vad finns det för likheter och skillnader mellan de två filmernas representationer av kvinnor? 2.1 Fokus Fokuset på just kvinnor som hjältar är viktigt eftersom att de länge har varit underrepresenterade i actionfilmer. Gestaltningen av kvinnor i film kan förändra människors och samhällets syn på kvinnor, om inte på kort sikt så på lång sikt. Vi anser att det finns en actionfilmsdiskurs som på senare tid har börjat förändras i takt med att fler kvinnor får stora roller inom denna typ av filmer. Boréus menar att olika diskurser påverkar hur vi ser på omvärlden och att det därför är viktigt att analysera dem. Filmer kan5 6med andra ord påverka hur människor ser på verkligheten. Som ett exempel kan vi nämna effekten av rökning i film. Tidigare studier har till exempel visat att skådespelare som inte allt för sällan röker på
5 Se avsnitt 3.4 Diskurs, för närmare förklaring av begreppet diskurs. 6 Boréus 2012:156
filmduken lockar ungdomar att även de börja röka.7 Denna studie kommer inte att ge oss ett absolut svar på hur alla världens kvinnor framställs som hjältar i actionfilmer. Men förhoppningen är att den ska ge ett litet bidrag till kunskapen om samtida actionfilmer och hur så väl kvinno som hjälteidentiteter konstrueras i populärkulturen.
3. Teori
I denna del följer en redogörelse för ett antal perspektiv och teorier som har präglat vår studie. Till att börja med kommer vi gå närmare in på cultural studies, för att sedan gå vidare till feminism. Därefter redogör vi kort för ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Slutligen diskuterar vi begreppet diskurs, samt kritisk diskursanalys som teori. 3.1 Cultural studies Inom cultural studies är man bland annat intresserad av det som kallas populärkultur. Begreppet8 populärkultur är relativt luddigt. Men en vanlig innebörd är att det handlar om medier med modern teknologi som når ut till väldigt många. Det kan bland annat röra sig om film, tvsändningar och litteratur. Det är främst det moderna västerländska samhället som cultural studies koncentrerar sig på.9 10 Cultural studies växte fram ur samhällets kriser och människors olika åsikter. Det man vill ta reda på med hjälp av cultural studies är hur människor och kultur framställs på olika sätt i olika medier. Det kan handla om allt från aids och dans till populärmusik, etnicitet och Internet. Cultural studies är alltså en väldigt bred tradition. I det här fallet är cultural studies högst relevant eftersom vår mening är att11 studera hur kvinnor framställs som hjältar i samtidens actionfilmer. 7 Escamilla, Cradock, Kawachi 2000 8 Johansson & Miegel 2002:244 9 http://www.ne.se/populärkultur (Hämtad 121228) 10 Johansson & Miegel 2002:244 11 Johansson & Miegel 2002: 2412433.2 Feminism Feminism handlar om att lägga olika sociala fenomen i ett kvinnoperspektiv, eller könsperspektiv. Det finns en hel del olika former av feminism. Ett exempel är liberal feminism som kämpar för att män och kvinnor ska vara jämlika men lägger inget intresse i ämnen som inte rör kvinnors möjligheter. Radikal feminism är mer extremt då de satsar på en radikal förändring i samhället och att allt som domineras av män ska förändras. I denna studie riktar vi inte in oss på någon speciell form av feminism, utan har en12 mer bred syn på själva begreppet. Varför är då feminism relevant för denna studie? Populärkulturen, som kan innebära allt från film till olika magasin och böcker, framställer ofta genus på ett stereotypiskt sätt. Eftersom vårt fokus är just kvinnor väljer vi att inte diskutera gestaltningen av män lika ingående. Populärkulturen har kritiserats för sitt sätt att representera kvinnor, vilket ofta har gjorts på ett marginaliserande sätt. Kvinnorna framställs ofta som sexobjekt, hemmafruar och underordnade männen. På senare tid har dock könsfördelningen13 börjat bli mer jämn avseende rollerna som actionhjältar, även om det fortfarande är män som har de flesta hjälterollerna i samtida actionfilmer. Feminism är relevant för vår studie eftersom vi studerar hur14 kvinnor framställs i ett område där de tidigare inte haft så stora roller. Populärkulturen har möjligheten att utmana de rådande värderingar som präglar människors vardag, exempelvis normer om hur människor ska se ut och bete sig. Man kan säga att filmer påverkar15 människors verklighet och denna verkligheten påverkar i sin tur populärkulturens skapande. Detta kan16 kopplas till socialkonstruktivistiskt perspektiv, vilket vi kommer ta upp mer om längre fram i uppsatsen. Lindgren nämner dock att försök att gå emot stereotyper eller myter i film ofta kan bidra till att faktiskt förstärka sådana stereotyper eller myter. Han menar exempelvis att inom feministiska filmer där17 hemmafruar rymmer och kvinnor gör uppror, kan karaktärerna i vissa fall upprätthålla den manliga dominansen, när de i själva verket försöker göra det motsatta.18 12 Alvesson & Sköldberg 2008:351 13 Lindgren 2009:170171 14 http://www.ne.se/enkel/actionfilm (Hämtad 121203) 15 Lindgren 2009:173 16 Lindgren 2009::55 17 Lindgren 2009:173 18 Lindgren 2009:173
Stereotypiska kvinnor För att börja med begreppet stereotyp kan det förklaras som att särskilda karaktärsdrag och kännetecken ses som gemensamma för en hel grupp människor. Det kan röra sig om om utseende19 såväl som personlighet. Det handlar alltså om en väldigt simplifierad bild av gruppen, som bortser från individerna som ingår i den.20 När vi talar om stereotypiska kvinnor i uppsatsen utgår vi ifrån vad Betty Friedan behandlar i boken Den feminina mystiken (1968). Även om Friedan tar upp den idealbild som bland annat damtidningar, filmer och böcker har skapat under 60talet anser vi att hennes diskussion är relevant även idag. Denna idealbild innebär att kvinnor är tanklösa och lever för hemmet, barnen, köket och sex. Något som också kännetecknar denna stereotypiska kvinnan är att hon ständigt är på jakt efter en man och gör allt för att vara så vacker som möjligt. Det finns dock ett flertal olika sorters stereotyper när man talar om21 kvinnor. Hon kan exempelvis vara en manslukerska eller en yrkeskvinna. Även om många kvinnor idag inte lever som hemmafruar, så lever idealen och inte minst stereotyperna som Friedan diskuterade på 60talet kvar. Ett exempel från andra typer av texter är kvinnlighet inom reklam. Trots att samhället har utvecklats och förändrats så har bilden av kvinnan inom reklam varit relativt oförändrad under det senaste århundradet. I reklamen framställs kvinnan som en varelse utan djup. Detta menar vi även22 stämmer överrens med Freidans bild av den stereotypiska kvinnan som läser tidningar riktade mot kvinnor. The male gaze The male gaze, eller den manliga blicken, är ett begrepp som ofta används inom feministiska studier av populärkulur. Det handlar om att representationer av kvinnor är gjorda på ett sätt som är anpassade till den manliga blicken, dvs. kvinnan är där där för att uppfylla de fantasier som mannen antas bära på och 19 Lindgren 2009:91 20 Lindgren 2009:91 21 Friedan 1968:27 22 Lindgren 2009:173
ge ett tilltalande visuellt intryck. Något att ta i beaktande är att den manliga blicken inte alltid behöver23 tillhöra just en man. Enligt Lindgren kan exempelvis en homosexuell kvinna falla in i den rollen.24 3.3 Socialkonstruktivistiskt perspektiv Inspirerade av socialkonstruktivistiska perspektiv utgår vi från antagandet att populärkulturens texter påverkas av människors tankar och fantasier om världen, samtidigt som människornas tankar och fantasier påverkas av dessa texter. Man kan likna det vid en cirkel där människors önskningar och25 beteenden påverkar skapandet av film, samtidigt som filmerna sedan påverkar människors önskningar och beteenden. En annan tanke som framkommer inom socialkonstruktivism är att saker och förteelser som har ansetts vara “sanna” eller “naturliga” inte alls behöver vara det. Man menar att människan inte ska acceptera denna “naturlighet”, när det i själva verket är en socialt konstruerad företeelse. Den kan mycket väl förändras i framtiden. Detta innebär att den traditionella synen på kvinnor är socialt26 konstruerad. Till exempel att deras plats skulle vara i hemmet. Friedan (1968) undersökte huruvida hemmafruar var tillfredsställda med sin position i början av 1960talet. Hon kom fram till att flera av de kvinnor hon studerade antingen arbetade samtidigt som de var hemma, eller att de utbildade sig för att sedan kunna ta anställning. Majoriteten av de som endast var hemmafruar hade allvarliga problem27 med den psykiska hälsan. Friedans slutsats var alltså att de inte var tillfreds med sin tillvaro och att bilden av den “lyckliga hemmafrun” inte riktigt stämmde. Att kvinnans plats är i hemmet kan då ses28 som en social konstruktion, många av kvinnorna fungerar inte utan att kunna använda de talanger och den intelligens de besitter. Situationen har idag utvecklats och kvinnor har börjat ta mer och mer plats ute i det offentliga livet och inte minst på filmduken. 23 Mulvey 1975 24 Lindgren 2009:174175 25 Lindgren 2009:55 26 Barlebo Wennerberg 2010:62 27 Friedan 1968:172173 28 Friedan 1968:175
3.4 Diskurs I den här studien kommer vi att använda oss av kritisk diskursanalys som metod och teori, vilket vi kommer att beskriva närmare under punkt 3.5 och 5.1. Vi anser därför att det är viktigt att förklara vad vi menar med begreppet diskurs. En diskurs kan förklaras som ett socialt område där språk är centralt. Såväl talat som kroppsspråk. De aktörer som är en del av samma diskurs har en gemensam förståelse för det sociala livet i just den diskursen. Utomstående aktörer har inte samma förståelse för vad som sker och talas om inom diskursen. Exempelvis kan vi nämna läkaryrket som en diskurs. Läkare har en förmåga att förstå29 varandra, men någon som inte har insyn i läkaryrket känner inte till alla ord, förkortningar och rutiner som läkarna använder i sitt språk. I denna studie intresserar vi oss för actionfilmsdiskursen. Både skaparna av actionfilmer och filmtittarna befinner sig förmodligen inom samma diskurs då de ofta har en gemensam förförståelse för det som är en actionfilm. Skaparna har ett språk som filmtittarna känner till. 3.5 Kritisk diskursanalys som teori Kritisk diskursanalys (CDA) kan ses både som en metod och en teori. I detta avsnittet kommer vi att ta upp de teoretiska aspekterna. CDA syftar till att analysera språk och makt. Som teori är den viktig i vår studie för att filmskapande handlar mycket om makt. Filmskaparna har makt att påverka publiken med sina framställningar som många gånger speglar en verklighet. Berglez och Olausson menar att CDA30 endast är relevant i relation till frågor om rättvisa, frihet, demokrati och jämlikhet. I vårt fall går31 samtliga frågor att applicera på ämnet kvinnor som hjältar. Det handlar om jämlikhet och rättvisa mellan kvinnor och män. Hjälteaspekten berör rättvisa, frihet och demokrati, områden som bland annat handlar om hur vissa identiteter premieras i samhället, medan andra diskrimineras. Precis detta är ämnen som 29 Lindgren 2009:120 30 Jernudd 2010:290 31 Berglez och Olausson 2008:123124
CDA tillämpas på.32 När en publik tar del av medier påverkas deras tolkningar av tidigare erfarenheter och unika bakgrunder. Men även de som skapar medierna har sina unika bakgrunder och erfarenheter. Detta är något som också påverkar innehållet i medierna. Berglez menar att produktionen och konsumtionen av olika medier är en del av en större språk och samhällsstruktur. Man kan säga att dessa strukturer är33 allmänt erkända sätt att skapa mening. Om många människor förstår en och samma mening på liknande sätt, då kan man säga att de är en del av en språk och samhällsgemenskap. Det krävs att de som skapar medierna ingår i samma gemenskap och är medveten om publikens förförståelse för att medierna ska nå fram på ett bra sätt. Skaparna av en actionfilm måste alltså ha samma uppfattning om34 vad en actionfilm är som den tilltänka publiken har. Ideologikritik och actionfilmsdiskursen En ideologi är en tro eller övertygelse som har kommit till form av en mängd idéer. Detta är något som människor i samhället skapar tillsammans och de uppkommer inom olika institutioner. Makt är en central del av ideologi, då det handlar om att mindre grupper strävar efter att påverka större grupper att falla in under deras ideologi. Detta för att just den ideologin ska bli den som dominerar i samhället.35 Det som gjorde att så många arga män ringde in till Sveriges radio då den första kvinnan hade läst upp nyheter år 1938 var antagligen samhällets rådande ideologier om vad kvinnor tilläts göra.36 Diskurs är en form av språk, vilket är centralt i analysen av ideologier som handlar om hur människor konstruerar verkligheten med hjälp av språk. Actionfilmsdiskursen har förändras den senaste tiden på37 grund av att fler och fler kvinnor får de stora rollerna som hjältar inom denna genre. Ideologier om jämställdhet som cirkulerar i dagens samhälle ligger till grund för att denna diskurs förändras. Man kan fundera över om det är filmskaparna som har makten att göra de filmer de tror på eller om det är 32 Berglez och Olausson 2008:124 33 Berglez 2010:273 34 Berglez 2010:273 35 Berglez 2010:268 36 http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1602&artikel=2678358 (Hämtad 121228) 37 Berglez 2010:171
ideologierna som har påverkat dem att göra filmerna på ett sätt som de omedvetet tror på.
4. Tidigare forskning
I denna del kommer vi att ta upp ett antal studier som har varit till hjälp i vårt arbete. Även om de inte berör exakt samma ämne, så finns det kopplingar till området vi undersökt. Dessa studier har fungerat som inspiration och som ett hjälpmedel i genomförandet av vår studie. 4.1 Kvinnor och utseende Kathe Davis (1992) har bland annat undersökt filmen “The witches of Eastwick” som handlar om tre häxor. I berättelsen tar kvinnorna över männens stereotypiska roll. De är rovdjuren och männen är rädda för dem. Hon har bland annat jämfört filmen med boken och konstaterat att deras utseende i filmen inte alls stämmer överrens med bokens beskrivning. De är mycket mer konventionellt vackra, och det enda som skiljer de tre huvudpersonerna åt är deras hårfärger. Studien tar även upp andra filmer där kvinnorna jämförs med sirener. De använder sin sexualitet som ett vapen mot männen. En38 studie av Mary Magoulick (2006) tar också upp den här typen av gestaltningar, men med ett fokus på tvserier. Hon studerar karaktärerna Buffy, Xena och Nikita, fast med en mer feministisk syn på det hela. Hon kommer fram till att budskapen i tvserierna är dubbeltydiga. Kvinnorna gestaltas som självständiga och starka krigshjältar, men samtidigt styrs de av män och serierna är dessutom skrivna och producerade av män. Likt den ovan nämnda studien är de kvinnliga krigarna vackra med utmanande kläder och långt, vackert hår som ofta är utsläppt, vilket inte alls är särskilt praktiskt när man ska slåss.39 4.2 Kvinnor och våld Flera studier har behandlat filmer där kvinnorna är våldsamma och står upp för sig själva. Där det är de som är hjältarna och männen är den sekundära karaktären. Meyers studie fokuserar på hur publiken40 uppfattar våldsamma kvinnor i filmen “Girls town” (1996). De som medverkade i studien reagerade 38 Davis 1992 39 Magoulick 2006 40 Meyer 2008, Janz & G. Martis 2007, Pobutsky 2005, Jiwani 2005generellt negativt på de våldsamma kvinnorna. Meyer menar att normerna som cirkulerar i samhället påverkade de svarande. Att en kvinna ska vara vårdande, hjälpsam och tolerant. De som medverkade i studien fick frågan om vilken karaktär de tyckte minst om i filmen. De hade möjlighet att välja vilken karaktär de ville, men ingen valde mannen som våldtog sin flickvän. Deltagarna såg ner på de våldsamma kvinnorna som ville hämnas på dem som gjort dem ont. Vidare så diskuteras könsroller i Janz och G. Martis (2007) studie om gestaltningen av kvinnor i datorspel. De har upptäck något som de kallar för “the Lara phenomenon”. Vilket innebär att det finns fler starka, kvinnliga huvudkaraktärer i datorspel idag än någonsin tidigare. I tidigare datorspel har manliga karaktärer sällan framställts som sidokaraktärer bredvid kvinnliga hjältar. Detta förekommer dock mer och mer idag. Författaren nämner att de flesta karaktärer är väldigt sexualiserade. Kvinnorna har stora bröst och männen är overkligt muskulösa och utan tröjor. För att återgå till film så studerar Pobutsky (2005) bästsäljaren “Rosario Tijeras”, som är en actionkvinna i Colombia. Han tar bland annat upp faktumet att dessa sexualiserade bilder av kvinnor trotsar männens monopol på makt och aggression. 4.3 Kvinnor och tolerans Många studier har uppmärksammat att kvinnor ofta representeras som naiva och inkapabla att fatta bra beslut. De ska vara hänsynsfulla och toleranta gentemot männen och mannen har alltid rätt i slutändan.41 Hedley (2002) har beskrivit representationen av konfliktlösning mellan män och kvinnor i populära filmer och därefter teoretiskt utvärderat konsekvenserna dessa representationer kan medverka till. Författaren kommer fram till att kvinnor ofta framställs som ickeståndaktiga och lättpåverkade. Han kommer också fram till att teoretiskt sett så skulle detta kunna påverka vanliga kvinnor att agera på liknande sätt i deras framtida liv. I en annan studie, av MacKinnon (2003), disskuteras Hollywoods kärlekshistorier ur en mans perspektiv och vilken roll kvinnorna spelar i dessa filmer. Han menar att kvinnan är objektet och mannen subjektet. Det kvinnliga kärleksintresset är något som mannen kan “fånga”, det är en bekräftelse på att han är en man. Shamita Das Dasgupta (1996) har undersökt 41 Anderson Wagner 2011, MacKinnon 2003, Pippin 2006, Hedley 2002, Das Dasgupta 1996
hindifilmer och deras sätt att represtentera kvinnor. Likt Hedley’s studie har också denna kommit fram till kvinnor ofta framställs som den goda och som toleranta mot män och samhället i stort. Ur ett feministiskt perspektiv är detta inte alls en särskilt bra utgånspunkt. Författaren nämner dock att det i början på 80talet kom en våg med hindifilmer som ändrade på denna stereotypiska framställning av kvinnor. Men den dog ut ganska fort på grund av att flera stora supportar till den hinduiska filmindustrin försvann när filmerna började ändras.
5. Metod
I den här delen kommer vi att förklara hur vi har gått tillväga i arbetet med denna studie. Vi kommer också att ta upp och förklara de olika metoder och analysverktyg vi har använt oss av i samband med analysen. Dessa är kritisk diskursanalys, semiotik och komparativ metod. Men vi börjar med en diskussion kring vad denna studie kan ge oss för kunskap. 5.1 Kunskapsanspråk Något som är viktigt att veta i samband med denna studie är att den inte kommer att kunna ge en fullständig och korrekt bild av hur kvinnor som actionhjältar framställs. Då vi har undersökt två nyproducerade actionfilmer kommer denna studie inte heller att kunna säga någonting om hur tidigare filmer ser ut. Det vi kan uttala oss om är just de två samtida filmer som vi undersökt. Sedan kan vi bara spekulera i om detta är en trend och ett kännetecken för samtidens många actionfilmer med kvinnor som hjältar. Med hjälp av tidigare forskning som har berört andra samtida actionfilmer skulle man dock kunna söka efter likheter och skillnader med vårt resultat. Detta innebär att det skulle kunna vara möjligt att säga någonting om ett större antal actionfilmer. Men det krävs mycket för att kunna göra en generalisering. En annan viktig aspekt som inte får glömmas bort är att studier kring populärkultur innehåller väldigt mycket tolkningar. Denna studies resultat är våra tolkningar, om någon annan hade gjort samma undersökning är det inte helt omöjligt att det hade blivit ett lite annorlunda resultat. Vår förhoppning är att vi med våra tolkningar av dessa actionfilmer ska ge ett bidrag till kunskapen om samtida kvinnor som actionhjältar.5.2 Tillvägagångssätt och urval av material Arbetet började med ett sökande efter tidigare forskning kring ämnet för att få inspiration och lite kött på benen. Därefter var det viktigt att definiera begreppen actionfilm och hjälte för att kunna ta ut ett passande material för vår studie. För att få inspiration i valet av filmer undersökte vi kategorin action på imdb.com, som är en samlingsplats där filmer presenteras med en kortare handling och bakgrundsfakta. Vi valde att avgränsa undersökningsmaterialet till två nyproducerade actionfilmer: The Hunger Games (2012) och Sucker Punch (2011). Båda filmerna har kvinnor i huvudrollerna och hjältedefinitionen i uppsatsens inledning passar in på dessa, vilket vägdes in i vårt beslut när vi valde filmerna. NE:s definition av vad som kännetecknar en actionfilm är också något som låg till grund för valet av just42 dessa filmer. Förutom dessa kriterier valdes filmerna ut förutsättningslöst och slumpmässigt. Anledningen till att vi ville undersöka så pass nya filmer var för att vi ville veta hur kvinnor som hjältar framställs idag. När det var dags att börja analysera vårt material tittade vi noga på båda filmerna flera gånger för att inte missa någoting viktigt. Filmerna såg vi på var och en för sig, vilket kan innebära både för och nackdelar. Det kan vara en fördel då vi inte har påverkat varandra med våra tolkningar. När vi sedan träffades hade vi båda våra egna uppfattningar som vi sedan diskuterade sinsemellan. Hade vi sett på filmerna tillsammans kanske vi skulle ha påverkat varandra och vissa tolkningar kanske inte fått utlopp att komma fram. Men det skulle också kunna ge upphov till fler diskussioner eftersom filmerna är så färska i huvudet. Väntar man med en diskussion finns risken att något glöms bort. 5.3 Kritisk diskursanalys som metod Kontext är viktigt när det kommer till CDA. Fairclough har gjort en modell som förklarar detta lite närmare: 42 Se tidigare avsnitt: 1. Inledning
Sociokulturell praktik
↕
Diskursiv praktik
↕
Text
Texten är det som ska analyseras, i vårt fall är det filmerna The Hunger Games (2012) och Sucker Punch (2011). Den diskursiva praktiken handlar om meningsskapanden och underliggande faktorer. Här ställer man sig frågor om det finns några förgivettagna normer och värderingar i filmerna som skaparen medvetet eller omedvetet använt sig av för att fånga publiken. Den sociokulturella praktiken är de samhällsstrukturer där både filmskaparna och de som tar del av filmerna befinner sig inom. Alla som är en del av en och samma samhällsstruktur har vissa gemensamma förförståelser. Den elaka43 föreståndaren i filmen Sucker Punch (2011) är skapad på ett sätt så att publiken förstår att han är den onda i filmen. Alltså finns det en gemensam förförståelse för ondska och elaka handlingar hos både publiken och filmskaparen. Detta riskerar dock att bli subjektiva tolkningar i en analys av materialet. Därför kan det bli svårt för framtida studier att komma fram till samma resultat som vi har gjort. Boréus nämner att det är tydligt att texter och diskurser påverkar varandra inom CDA, men att det kan vara svårt att förstå var gränserna mellan analyser på textnivå och diskursiv nivå finns. Detta är något44 som kan ses som en nackdel för metoden, den är svår att greppa helt enkelt. Analys på makrooch mikronivå Vi har inspirerats av Van Dijks sätt att se på kritisk diskursanalys som handlar om att analysera texter 43 Berglez och Olausson 2008:129130 44 Boréus 2012:154på makro och mikronivå. Makroanalysen handlar om att bryta ner de tematiska och schematiska strukturerna. När man talar om de tematiska strukturerna ser man till hur actionfilmernas huvudteman och delteman relaterar till varandra. Huvudteman är det som syns tydligt och klart, kanske redan i filmens inledning. Alltså det som är viktigast i filmen. Delteman är det som har minst relevans i relation till filmens huvudteman, vilket inte brukar framkomma lika tidigt och uppenbart i filmen. I den schematiska analysen kollar man på vilka sociala regler som filmskaparna har följt i sitt skapande. På samma sätt som en nyhetsartikel är upplagd på ett visst sätt med rubrik, ingress och brödtext har en actionfilm sina speciella strukturer.45 I en analys på mikronivå ser man till hur filmens huvudsakliga mening förverkligas med hjälp av många mindre delar som hör ihop med varandra. Något som också hör till analys på mikronivå är hur både filmskapare och filmtittare tillsammans bidrar till ett meningsskapande. Då både skaparna och filmtittarna befinner sig inom samma diskurs har tittarna kunskapen att fylla de luckor som skaparna lämnat.46 5.4 Semiotik Vi kommer att använda oss av semiotik som hjälp i analysen av de två filmer som vi undersöker. Semiotik handlar om att studera tecken och symboler, samt att skapa mening i kommunikationen. Det47 finns en mängd olika tecken och symboler i filmer som gör att vi tolkar dem på ett visst sätt. Ett tecken är någonting som skapar mening och som står för någonting annat. Något att tänka på är att vid en48 analys där semiotik används kanske snarare innehåller subjektiva tolkningar av texten än objektiva sanningar. Detta kan ses som en nackdel med metoden, eftersom olika människor säkerligen tolkar ett49 och samma tecken på olika vis. Dock kan det även vara fördelaktigt, då flera olika tolkningar kan väcka frågor eller synsätt som kanske inte hade framkommit annars. Semiotiken är viktig när det kommer till att förklara och förstå det som inte sägs med ord. Andra komponenter av en text, som 45 Berglez 2010:275 46 Berglez 2010:275276 47 Ekström och Moberg 2008:17 48 Lindgren 2009:63 49 Ekström och Moberg 2008:27
exempelvis musik och kameravinklar, kan ha precis lika mycket betydelse som talat språk. Dock50 måste vi som tar del av filmerna och utför studien vara medvetna om de konventioner och normer som finns i samhället. Om vi exempelvis inte vet vad en ros är för någonting och att rosor ofta används för att beskriva någonting vackert, så kan vi heller inte förstå när en ros används som en metafor för skönhet i en film. Vi måste alltså förstå det språk som cirkulerar i samhället för att kunna använda semiotik som hjälp i analysen. Även om vi lever i och är en del av samhället som har producerat filmerna kan det hända att vi inte förstår oss på precis allt. Detta innebär att vi skulle kunna missa saker som andra kan se. Nedan går vi närmare in på några av de centrala begrepp som är viktiga inom semiotiken. Det finns fler, men vi har valt att endast gå djupare in på de begrepp som är relevanta för vår analys i studien. Denotation och konnotation De två begreppen förstås i relation till varandra. Denotation handlar om det som är bokstavligt, konkret och uppenbart när innebörden av en text studeras. Detta ger sedan upphov till konnotationen, vilket innebär att det kan finnas flera innebörder som ligger bakom en text. Det kan röra sig om olika associationer, känslor eller idéer. Det rör sig då om gemensamma associationer och så vidare som finns inom kulturen man lever i. Ett exempel kan vara en filmkaraktär som står på en klippa. På en51 denotativ nivå ser publiken att karaktären står på klippan. Denna bild ger sedan upphov till nya funderingar. Tänker karaktären hoppa eller har denne kommit dit för att titta på utsikten? Dessa funderingar faller in under konnotationen. Myt Myter faller in på en mer konnotativ nivå och kan handla om helt vardagliga företeelser, som exempelvis medicin och hudkrämer. I medier presenteras de på sätt som känns självklart och naturligt. Men det kan finnas bakomliggande ideologier och myter där innebörden blir symbolisk. Ekström och Moberg52 50 Vigsø 2010:235 51 Ekström och Moberg 2008:24 52 Ekström och Moberg 2008:25
tar upp exemplet mankvinna. Maktrelationen mellan de två könen ses som självklar, när det egentligen bara är myter som upprätthåller dessa maktrelationer.53 Paradigm och syntagm Paradigm innebär att det finns en uppsättning tecken som man sedan kan välja mellan när man skapar en text. Film har till exempel noga uträknade kameravinklar. Dessa val kan vara medvetna eller54 omedvetna, men de sker för att skapa mening i texten. Alla de här tecknen kan sedan hämtas ut ur paradigmet och kombineras med varandra, vilket kallas för syntagm. De olika bildsekvenserna i en55 film, kombinerat med ljudeffekter och musik bildar alltså en syntagm. Metafor En metafor används för att förklara någonting med hjälp av någonting annat. “Han är en stjärna”, kan56 vara en metafor för att någon är en bra och stark artist som människor ser upp till. Metaforer utökar betydelsen hos det begrepp som beskrivs.57 Ironi Ironi innebär att någon säger en sak, men menar motsatsen. Ofta brukar det sägas med ett speciellt tonfall eller markeras med minspel, ibland kan ironi vara svårt att urskilja. Det kan handla om att säga58 “Vackert!” om någonting som man egentligen tycker ser helt förfärligt ut. 5.5 Komparativ metod En komparativ ansats innebär att liknande företeelser i samhället jämförs. I det här fallet handlar det om två olika actionfilmer som med en första anblick kan verka aningen lika då båda handlar om en kvinna 53 Ekström och Moberg 2008:26 54 Ekström och Moberg 2008:26 55 Ekström och Moberg 2008:26 56 LIndgren 2009:89 57 Lindgren 2009:89 58 Lindgren 2009: 92
som är hjälte. När man analyserar filmerna på ett komparativ sätt är det lättare att komma fram till vilka skillnader och likheter som finns. Det är ofta enklare att även hitta det som är karaktäristiskt för sitt studieobjekt när man använder sig av komparativ metod. Detta eftersom två olika objekt ställs emot varandra och jämförs.59 I början var vår avsikt inte att jämföra de två filmerna, men under tiden vi analyserade materialet kom vi på att det ändå blev en slags jämförelse. Det var så komparativ metod tillkom, i takt med att arbetet fortskred. Det är vanligt att metoder tillkommer under studiens gång, vilket har varit någonting positivt för vår del. Det hjälpte bara studien att utvecklas, även om metoden tillkom under ett senare stadie. På sätt och vis har metoden använts genomgående i arbetet med analysen, men vi har främst haft stor nytta av den när vi arbetade på ett mer medvetet vis med metoden ((Vet inte om detta är att föra en kritisk diskussion kring metodvalet??)).
6. Analys och resultat
Det här avsnittet inleds med lite bakgrundsfakta kring de två filmerna vi undersökt, samt en kortare sammanfattning av deras respektive handling för att det ska bli lättare att följa med i våra resonemang. Därefter har vi kollat på filmerna med hjälp av makroanalys för att senare gå närmare in på mikronivå. Vid mikroanalys av materialet identifierade vi sju olika återkommande teman, som vi kommer att gå närmare in på längre ner i texten: Hjälteroller Man eller kvinna som filmskapare Vem har kontrollen? Kläder och utseende Romantik eller förförelse Girl on fire och Babydoll som smeknamn Filmteknik och mening 59 Ekström 2010:456.1 Kort sammanfattning av materialet The Hunger Games Sucker Punch Produktionsår: 2012 Produktionsår: 2011 Regissör: Gary Ross Regissör: Zack Snyder Manusförfattare: Gary Ross, Manusförfattare: Zack Snyder och Suzanne Collins och Billy Ray Steve Shibuya Huvudperson/hjälte: Katniss Everdeen Huvudperson/hjälte: Babydoll Mentor: Haymitch (man) Mentor: Wise man (man) Biroll/medhjälpare: Peeta Mellark (man) Biroll/medhjälpare: Sweet Pea (kvinna) Antagonist 1: President Snow(man) Antagonist 1: Styvfadern (man) Antagonist 2: Spelledaren Seneca Crane (man) Antagonist 2: Föreståndaren Blue (man) The Hunger Games The Hunger Games utspelar sig i ett framtida amerikanskt samhälle. Regeringen har startat ett spel där det lottas ut två tävlanden från tolv olika distrikt. Spelen sänds i TV och går ut på att deltagarna ska döda varandra, den som är sist kvar vinner. Huvudpersonen Katniss, 16 år, deltar självmant för att rädda sin syster som har blivit utlottad att tävla. Katniss och en pojke som heter Peeta blir de två tävlanden från distrikt tolv. De tävlande får varsin mentor och stylas inför sändningarna. De uppmanas göra allt för att bli omtyckta av publiken, för att kunna få så bra chanser som möjligt att överleva de hemska hungerspelen. En vänskap utvecklas mellan Katniss och Peeta.60 Sucker Punch När Babydoll, 20 år, förlorar sin mamma och syster tvingas hon in på ett mentalsjukhus av sin hemska styvfar som vill komma åt mammans förmögenhet. Styvfadern har kommit överrens med 60 The Hunger Games (2012)
mentalsjukhusets föreståndare Blue att hon ska bli lobotomerad. Fast besluten att fly sjunker Babydoll in i två olika dimensioner av fantasier där en plan tar form. I den första har mentalsjukhuset blivit en teater vars syfte är att tillfredsställa män. I den andra dimensionen som framkallas av hennes dans, slåss hon mot stora monster och Nazizombier. Tillsammans med några andra från mentalsjukhuset genomför Babydoll sin plan mot frihet. Hon lyckas nästan, men offrar sig själv i sista stunden för att rädda en annan patient från att bli kvar på mentalsjukhuset.61 6.2 Analys på makronivå Innan vi går in på de olika teman som vi har identifierat i de två filmerna kommer vi att kolla närmare på det som Van Dijk kallar för analys på makronivå. Vi börjar med den tematiska strukturen och diskuterar sedan den schematiska strukturen. 6.2.1 Den tematiska strukturen Sucker Punch Ett huvudtema framkommer tidigt och väldigt tydligt. Vi har identifierat tre huvudteman i Sucker Punch (2011): 1) Filmen börjar med att någon talar om för filmtittarna att alla har en skyddande ängel som vakar över en. Den här ängeln kan ta vilken form som helst. Detta uttalande genomsyrar hela filmen. Men det är först i slutet som man får veta vem ängeln verkligen är, nämligen Babydoll själv. 2) Det faktum att Babydoll blir utnyttjad av män och att det är männen som är hennes fiender. 3) Flykten från mentalsjukhuset som tjejerna planerar ihop. I filmen finns det även ett antal delteman: 1) Babydolls två dimensioner av fantasier. Dels då hon fantiserar att mentalsjukhuset är en teater och dels fantasierna då hon krigar mot monster och nazizombier. 2) Babydolls dans som får alla att bli fullkomligt fängslade och som hjälper tjejerna i flykten från mentalsjukhuset. 61 Sucker Punch (2011)
The Hunger Games I The Hunger Games (2012) har vi identifierat två huvudteman: 1) Det faktum att Katniss volonterar för att rädda sin syster är något som framkommer tidigt i filmen. 2) Katniss kamp för att överleva hungerspelen är också väldigt genomgående och tydligt. De delteman som vi har identifierat i är: 1) Spelledaren som hela tiden kontrollerar spelet, ändrar reglerna och ser till att deltagarna håller sig innanför arenans gränser med diverse fula knep. 2) Katniss och Peetas vänskap som gör att spelledaren får böja sig och kröna två vinnare i hungerspelen. 6.2.2 Den schematiska strukturen En actionfilm har ofta speciella strukturer i hur de är uppbyggda och vad som bör finnas med. Detta för att filmen överhuvudtaget ska kunna kallas för actionfilm. Det som bör finnas med i en actionfilm är någon typ av hjälte som ska rädda människor från fara. Detta är något som finns med i både Sucker62 Punch och The Hunger Games. I båda fallen har hjältarna huvudroller och finns med tydligt genom hela filmerna, från början till slut. Ofta handlar actionfilmer om att hjältarna ska försöka stoppa onda skurkar, vilket även det passar in på båda filmerna. Babydoll försöker komma ifrån de onda63 skurkarna på mentalsjukhuset medan Katniss gör allt för att överleva och rädda undan Peeta från både människor och djur som försöker döda dem. Ett annat element som är framträdande inom actionfilmer är det våldsamma inslaget. Både Sucker Punch och The Hunger Games innehåller en hel del64 våldsamma scener. 6.3 Analys på Mikronivå Detta avsnitt innehåller en analys på mikronivå som handlar om hur filmens huvudsakliga mening förverkligas med hjälp av mindre delar som hör ihop med varandra. Mikroanalysen handlar också om filmskaparnas och publikens sätt att skapa mening tillsammans. Eftersom att de befinner sig inom samma 62 http://sv.wikipedia.org/wiki/Actionfilm (Hämtad 121228) 63 http://sv.wikipedia.org/wiki/Actionfilm (Hämtad 121228) 64 http://sv.wikipedia.org/wiki/Actionfilm (Hämtad 121228)
diskurs och samhällsstrukturer har de liknande förförståelser. 6.3.1 Hjälteroller Katniss sätter sig medvetet i riskfyllda situationer för att hjälpa andra. Ett exempel sker relativt tidigt i filmen då de tävlanden till spelen ska väljas ut. När hennes yngre systers namn dras så tvekar hon inte en sekund innan hon utnämner sig själv som frivillig i systerns ställe. Hon är den första frivilliga i sitt distrikt någonsin. Ett annat exempel är när Peeta har blivit allvarligt skadad i arenan och Katniss riskerar sitt eget liv för att rädda honom. Trots att Peeta inte ville att hon skulle ta risken att hämta medicin åt honom, så gör hon det ändå medan han ligger och sover. En hjälte gör vågade saker. När det i slutet bara är Katniss och Peeta kvar i tävlingen så är de två vännerna egentligen tvungna att döda varandra, detta eftersom regeringen vill ha endast en vinnare. Katniss får en idé som sätter sig upp emot regeringens önskningar. Hon och Peeta är beredda att äta giftiga bär och dö båda två för att regeringen inte ska få någon vinnare. Hon visste att regeringen så gärna ville ha sin vinnare och att de därför inte skulle tillåta att båda dog. Planen gick som beräknat och det blev två vinnare i hungerspelen. Denna handling startar tanken hos folket om att samhället inte behöver böja sig efter regeringens spelregler. Katniss har gett detta fiktiva samhälle hopp om förändring. Likt Katniss har Babydoll en yngre syster som hon försöker skydda. I det här fallet är det inte en dödlig tävling som vill skada systern, utan deras styvfar. Babydoll är dock inte lika framgångsrik i sina försök: Systern dör. Detta bidrar till att Babydoll hamnar på mentalsjukhus i väntan på att bli lobotomerad. Hon är dock fast besluten att rymma innan detta sker. Babydoll blir ledare för ett antal andra patienter och de hjälper henne att genomföra planen som ska hjälpa dem mot frihet. Sucker Punch inleds med en voiceover där en kvinnoröst talar om att alla har en skyddande ängel65 som kan ta vilken form som helst. Detta faller in på en denotativ nivå och som publik vet man inte riktigt 65 En voiceover är en produktionsteknik som används i film, teater, radio och tv. Det är när en röst hörs utan att man ser personen som talar.
vad denna replik betyder än. Efter att ha analyserat filmen närmare är vår tolkning att denna voice over tillhör en av karaktärerna i filmen som kallas Sweet Pea. Hon och Babydoll är de enda som i slutet har en chans att rymma från mentalsjukhuset. Babydoll vet att endast en av dem kommer att kunna rymma. Hon offrar sig därför och säger att “den här berättelsen är din”, till Sweet Pea. Babydoll får inget lyckligt slut. Istället offrar hon sin chans för en person som hon vet kommer få ett bra liv. Utanför sjukhuset har Babydoll ingen familj, men Sweet Pea har fortfarande sina föräldrar kvar. Genom att Babydoll ger upp sin egen frihet får Sweet Pea en chans till ett liv tillsammans med sin familj. Babydoll blir Sweet Pea’s skyddande ängel och hjälte. Denna tolkning blir konnotativ. Flera lager har skalats bort från den ursprungliga bilden och vi får en djupare förståelse för det som voiceovern sa inledningsvis: att alla har en skyddande ängel som kan ha vilken form som helst, till och med en ung kvinna. Överlag är Katniss hjälteroll tydligare än Babydolls. I Katniss fall så är hon mer fysisk i sitt handlande. Hon gör och det blir tydligt för oss som publik att hon är en hjälte. Det finns så mycket mer utrymme för tolkning i Babydolls fall och det är svårare att komma fram till vad hon faktiskt gör och vad hon fantiserar om. Men i slutet får man ändå reda på att det som hänt i hennes fantasier också har hänt i verkligheten, om än på ett lite annorlunda vis. Även om publiken får se Babydoll slåss i hennes fantasier, så är det inte säkert att försöket att rymma har skett lika våldsamt i filmens verklighet. Detta är dock någonting som vi aldrig får veta. Medan Babydolls hjältedåd lever i det tysta blir Katniss dyrkad för sina handlingar i distriktet hon kommer ifrån. 6.3.2 Man eller kvinna som filmskapare De båda filmerna är väldigt olika och vi ställer oss frågan om det kan ha betydelse att den ena är skriven av män och den andra av en kvinna och två män. The Hunger Games, som har haft en kvinna med i skrivandet, är en film som ger kvinnor mer utrymme att vara självständiga. Bara det faktum att det är lika många män och kvinnor som deltar i Hungerspelen tyder på att kvinnor inte särbehandlas. Vi hittar ingen scen där någon enskild kvinna på något sätt bli utnyttjad av en man, vilket förekommer tydligt i Sucker Punch. Men de tävlanden i hungerspelen, såväl män som kvinnor, blir tydligt utnyttjade
av regeringen. “District twelve might finally have a winner”, säger en karaktär i The Hunger Games och syftar då på Katniss. Detta är ett av flera exempel som tyder på att det finns en stark tilltro till hennes förmågor och att de andra karaktärerna i filmen tror att hon kan vinna. Detta trots att det kommer att finnas män med i hungerspelen som förmodligen också är starka. Karaktären Katniss utmanar vårt samhälles rådande normer och dominerande värderingar om hur en kvinna ska vara. Här utgår vi ifrån bilden av en stereotypisk kvinna som vi gick närmare in på under punkt 3.1. Något som framgår inom CDA är att samtidigt som filmskapare har makten att upprätthålla en stereotypisk bild av kvinnor har de också makten att förändra den med hjälp av sina framställningar. När det kommer till Sucker Punch, som är skriven och regisserad av män, kan vi se tydliga skillnader i gestaltningen av hjältinnan gentemot The Hunger Games. Som vi konstaterar på flera ställen i den här uppsatsen framställs Babydoll som en sorts manlig fantasi. Trots sina hjälteinsatser och djärva handlingar ställs hon ofta i underläge till manliga karaktärer och objektifieringen av henne är framträdande på flera ställen. Exempelvis likställer Blue henne med en leksak. Närmare bestämt hans leksak och han vill inte att andra ska få leka med henne. Han syftar då på att hon dansar för andra män. Det är inte helt omöjligt att ett filmteam som i största hand innehåller män kan ha påverkat denna objektifieringen av Babydoll. 6.3.3 Vem har kontrollen? Något som gäller både Sucker Punch och The Hunger Games är att de båda huvudrollerna har en man vid sin sida. I båda fallen fungerar denna man som en sorts allvetande mentor. Detta fenomen har även Mary Magoulick uppmärksammat när hon studerade tvserier med kvinnor som hjältar i huvudrollerna. Mentorernas roll i Sucker Punch och The Hunger Games är att guida kvinnorna i sin väg mot frihet 66 och överlevnad. Babydoll strävar efter att komma bort ifrån mentalsjukhuset medan Katniss vill överleva för att kunna komma hem till sin familj. I Katniss fall är mentorn Haymitch till en början ovillig att samarbeta och väldigt reserverad. Hon får aktivt jobba för att få hans hjälp. Till slut blir han mer villig 66 Magoulick 2006
att hjälpa henne och går därmed in i mentorrollen. Haymitch låter henne lista ut saker och ting i stort sett på egen hand. Han ger henne ledtrådar om vad hon måste göra för att få sponsorer under sin tid i arenan. Hon förstår att hon måste ge TVtittarna en show för att de ska vilja ge henne saker och att Haymitch håller dessa saker tillbaka tills hon har gjort någonting som underhåller publiken. Babydolls mentor är en del av hennes fantasier. Han är väldigt tydlig med vad hon behöver göra för att fly mentalsjukhuset. Men denna man är trots allt en person som bara dyker upp i Babydolls fantasi. Antagligen hade hon svaren själv hela tiden. Något annat som Magoulick konstaterar i sin artikel är att många kritiker ignorerar det faktum att kvinnorna i de serier hon har undersökt kontrolleras och formas av män. Det behöver inte bara röra67 sig om goda karaktärer, utan även onda män kan kontrollera och forma dessa kvinnor. I Sucker Punch är en av dessa onda män styvfadern, han har kontrollen att göra vad han vill med Babydoll och hennes syster. Ingen ifrågasätter honom. Trots att föreståndaren på mentalsjukhuset misstänker att det är något lurt med varför styvfadern vill att Babydoll ska bli lobotomerad, går han med på det om han får extra mycket pengar. De har en överenskommelse, i vilken Babydoll inte har någon talan. När hon sedan befinner sig på mentalsjukhuset faller kontrollen istället till föreståndaren. Vi spekulerar i om det finns några underliggande faktorer som ligger till grund för Sucker Punch framställning av maktförhållanden mellan kvinnor och män. Vi tänker här på hur det var förr i tiden då kvinnor levde i “mannens samhälle” och kopplar till CDA. I filmen är det männen som styr och kvinnorna måste böja sig inför dem. När Babydoll utmanar den rådande maktordningen får hon och hennes vänner lida för det. Vi tolkar det som att skaparna av filmen är bärare av och reproducerar traditionella normer och värderingar gällande män och kvinnor. I The Hunger Games ser vi också, i likhet med Magoulick, tydligt att män kontrollerar situationer, fast på ett lite annorlunda vis än i Babydolls fall. Här relaterar vi till spelledaren, mannen som har kontrollen över allt som händer i hungerspelen. Spelledaren är inte ute efter Katniss som individ, utan befinner sig på en mer avlägsen plats utan direktkontakt med dem han kontrollerar. Hans kontroll sker på avstånd 67 Magoulick 2006
till skillnad från i Babydolls fall där föreståndaren är i direkt kontakt med henne. Detta formar ändå Katniss och de andra deltagarna i spelen, eftersom de underordnar sig reglerna. Men Katniss visar ändå uttryck för att kunna ta kontroll i slutet, då hennes hot om att tillsammans med Peeta äta de giftiga bären sätter sig upp mot reglerna. Spelledaren tvingas då böja sig inför denna handling och kröna två vinnare i hungerspelen. 6.3.4 Kläder och utseende Framställningen av Katniss utseende är inte lika stereotypiskt som i Babydolls fall. I Katniss fall drar vi paralleller till hur filmskapare traditionellt sätt framställer män som hjältar. Åtminstone när hon befinner sig hemma i distrikt tolv och inne på arenan där tävlingen utspelas. I exempelvis tidningar och reklam ser vi människor som upprätthåller ett ideal för hur man ska se ut. Katniss utseende följer det idealet. Men trots att hon enligt idealen är snygg och sexig, blir hennes kropp inte ett objekt på samma vis som många andra kvinnors kroppar tenderar att vara i actionfilmer. När hon däremot är med i TV anspelas det mer på hennes kvinnliga attribut. Vackra klänningar visar upp henne på ett sätt vi inte får se annars. Dock är de inte lika provokativa och utmanande som i Babydolls fall. Men för det mesta har Katniss praktiska kläder som passar för ändamålet. Hon slåss till exempel inte i höga klackar och opraktiska kläder, vilket många andra kvinnor som är actionhjältar gör. Katniss hår är för det mesta uppsatt i en68 fläta för att vara ur vägen när hon jagar. Sminket är minimalt när hon befinner sig i distrikt tolv och i spelarenan. Inte ens när hon syns på TV i huvudstaden är sminket särskilt extremt, om man jämför med invånarna som kommer därifrån. Babydolls utseende framställs däremot mer stereotypiskt. Hon har genom hela filmen väldigt utmanande och sexiga kläder. Hennes hår är långt och blondt och hon har mängder med smink på sig. Trots att hon klarar av att slåss, har hon inget som skyddar henne från skador. Hennes korta kjol och höga klackar borde vara nackdelar vid strid. Detta sätt att presentera kvinnor i film anser vi passar in på begreppet The male gaze, som innebär att kvinnor presenteras på ett sätt som uppfyller mäns fantasier. En69 68 Magoulick 2006 69 Se avsnittet, The male gaze, under 3.1 feminism
recension publicerad i april 2011 tar upp att Sucker Punch är som en tonårskilles våta dröm. Babydoll70 har två dimensioner av fantasier, den ena är när hon befinner sig på teatern och den andra när hon är ute och krigar mot monster. För varje dimension har hon mindre och mindre kläder på sig, som visar mer och mer hud. Bortsett från slutet, då hon befinner sig på teatern och är klädd i den minsta möjliga kjol och en tshirt som slutar ovanför naveln. 6.3.5 Romantik eller förförelse Katniss går emot den stereotypiska bilden som kvinnor ofta förknippas med, inte bara71 utseendemässigt utan även hennes personlighetsdrag. Bland annat har hon som kvinna en icke stereotypisk syn på kärlek och romantik. I det här fallet är det hennes motspelare Peeta som är kär i henne, vilket ställer honom i en beroendeställning gentemot Katniss. Hon, å andra sidan, är den självständiga som lägger romantiken åt sidan och fokuserar mer på överlevnad. Detta sticker hål på myten om att en kvinnas största önskan är att fånga en man. Från början ville hon inte verka svag inför72 kamerorna, men efter ett tag förstår hon att just kärlek tilltalar publiken. Om de tror att hon och Peeta är kära i varandra ger det henne en fördel i spelet. De får fler sponsorer, vilket kan hjälpa dem att överleva. I det här fallet anser vi att den stereotypiska rollfördelningen mellan man och kvinna är omvänd. Enligt MacKinnon (2003) framställs kvinnor ofta som den svaga och den som är beroende av män i många filmer. I The Hunger Games är det tvärtom.73 I Sucker Punch däremot lyser romantiken med sin frånvaro. Den relation som fokuset ligger på är snarare vänskapen mellan kvinnorna som försöker fly. Förförelse är däremot en framträdande faktor genom hela filmen, dock utan någon romantik. Det anspelas mycket på Babydolls kropp och sexighet när hon ska få tag på det hon vill ha. Hennes dans exempelvis trollbinder publiken, inte minst männen. Även här tycker vi oss ana tendenser till begreppet the male gaze, då detta skulle kunna spegla en mans fantasi.74 70 http://www.dn.se/kulturnoje/filmrecensioner/suckerpunch (Hämtad 121126) 71 Se avsnittet, stereotypiska kvinnor, under 3.1 Feminism för definition av en stereotypisk kvinna. 72 Friedan 1968:27 73 MacKinnon 2003 74 Lindgren 2009:174175
6.3.6 Girl on fire och Babydoll som smeknamn Katniss får ett smeknamn under sin medverkan i hungerspelen, nämligen Girl on fire. Hennes distrikt handlar med kol. Därför har de tidigare tävlanden från detta distrikt fått klä ut sig till gruvarbetare när de för första gången visats upp i en parad för publiken. Men Katniss stylist tycker att det är en tråkig klädsel och vill hjälpa henne att skapa ett intryck hos publiken. Han väljer en outfit som det sprutar eld från, därav smeknamnet Girl on fire. Vi anser att Girl on fire är en metafor för delvis distriktets handlande med kol men också för hennes personlighet. Katniss är passionerad för det hon kämpar för. Hennes familj och hennes överlevnad tar fram en sorts “eldighet” hos henne som är svår att släcka. “Can you show this Babydoll around”, säger föreståndaren Blue till Sweet Pea när Babydoll precis kommit till teatern, och så kom smeknamnet till. Vi kan dock inte säga att det helt säkert är ett smeknamn eftersom man aldrig får höra något annat namn. Vi anser att namnet Babydoll bidrar till en objektifiering av karaktären. Föreståndaren Blue, säger att Babydoll är hans leksak. Namnet förstärker också detta, en docka är en leksak. Detta smeknamn blir då en metafor för hur de andra karaktärerna ser henne, som en liten oskuldsfull flicka. Men på något plan kan vi också ana lite ironi i detta namn. Hon är inte alls så oskuldsfull som hon ser ut att vara och hennes syfte på “teatern” är att tillfredsställa män, vilket inte alls passar bra ihop med namnet Babydoll. Det står också i kontrast till de tillfällen när hon slåss och dödar stora monster och soldater. Smeknamn är namn som vanligtvis beskriver en persons karaktär. Girl on fire beskriver Katniss75 personlighet medan Babydoll är ett smeknamn som ger publiken en annan typ av bild. I Babydolls fall handlar det kanske mindre om personlighet och mer om utseende och hur de andra karaktärerna i filmen ser på henne. 6.3.7 Filmteknik och mening För att skapa mening och ge styrka till det som förmedlas i film kan tekniken vara ett viktigt hjälpmedel. 75 Maguire 2007:189
Filmskaparna kan ge publiken olika känslor utan att ett enda ord yttras av skådespelarna på skärmen. Effektfulla kameravinklar och stämningsskapande ljud är en stor del av produktionen som vi slutligen får se på bioduken och hemma i TVsofforna. Med hjälp av kameravinklar och ljud så skapar filmskaparna till The Hunger Games vissa effekter och känslor hos publiken. I början av filmen visas mycket närbilder på detaljer. När Katniss springer är kameran fokuserad på hennes ben. Om hon ska använda sin pilbåge får vi se en närbild på den. Även när hon ska trösta sin syster, Prim, får publiken komma nära de båda när Katniss håller om sin lillasyster. Detta sätt att filma på kommer igen även på andra ställen i filmen. På plats i arenan ser vi Katniss leta efter vatten och någonstans att spendera natten. Träd, stenar och bäckar hamnar i fokus. Vi får en känsla av att skaparna av filmen har velat ge publiken Katniss upplevelse på ett så levande sätt som möjligt. Andra tillfällen när den här känslan av att “vara Katniss” infinner sig är när hon befinner sig på scen inför folket och ska bli intervjuad inför spelen. När hon går ut på scenen filmas hon snett bakifrån, något ur fokus, och ljudet är dämpat. Effekten blir, menar vi, nästan som att vara i Katniss huvud. Hon är nervös och har svårt att fokusera på alla intryck, med hjälp av filmtekniken förstärks denna känsla och kan känna igen sig. Allt eftersom hon känner sig säkrare på scenen försvinner sensationen av att inte höra allt ordentligt. Ljudet återgår till en normal nivå och även kameran blir stadigare. Ute i arenan görs ungefär samma sak vid två andra tillfällen. Kameran och ljudet samspelar för att understyka vad Katniss går igenom. Hon blir till exempel stucken av ett slags bi, trackerjackers, och blir då väldigt yr och disorienterad. Kameran svänger då omkring som om även vi har blivit stuckna och växlar mellan att vara helt ofokuserad till att faktiskt vara det. Samma sak händer med ljudet. Allt detta sammantaget gör att publiken sympatiserar med Katniss och kan tänka sig in i hennes situation på en djupare nivå. Vi antar att publiken vet hur det känns att vara yr och att inte riktigt ha kontroll över situationen. Förförståelsen för detta har även filmskaparna och de kan därför skapa en effektfull scen med utgångspunkt i sina egna erfarenheter. Här handlar det om samhällsstrukturer där både publiken och filmskaparna ingår i samma struktur. Detta medför att de har i princip samma förståelse för, i det här fallet, känslan att vara yr. Tankar om sådana här samhällsstrukturer finns inom CDA.
