1
Örebro Universitet
Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socionomprogrammet Socialt arbete C
C-uppsats 15 högskolepoäng Höstterminen 2020
Den psykiska hälsan under
Covid-19 pandemin
En tvärsnittsstudie bland studenter
Författare:
Thanasis Michael Lucas Johansson
Handledare:
2
Örebro Universitet
Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socionomprogrammet Socialt arbete C
Examensarbete Kandidatnivå, 15 högskolepoäng Höstterminen 2020
Sammanfattning
Syftet med denna studie är att undersöka faktorer som påverkar den psykiska hälsan hos studenter på Örebros universitet i samband med den rådande covid-19 pandemin. Fokuset kommer i studien att ligga på att undersöka hur ensamhet och social isolering kan påverka stress, ångest och depression, men även undersöka vilka andra sociala och demografiska faktorer som kan ha en påverkan på psykisk hälsa. Empirin till vår studie har inhämtats genom en enkätundersökning som skickats ut till studenter på Örebros universitet genom Facebookgruppen ”Dom kallar oss studenter”. Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av frekvenstabeller, Chi-2 test och Relativa risker. Analyserna har visat på att det föreligger signifikanta samband mellan höga nivåer av ensamhet, risk för social isolering och stress, ångest och depression. Analyserna har även visat på att de som uppvisar höga nivåer av ensamhet eller är i risk för social isolering har en högre risk att dessutom uppvisa höga nivåer av psykisk ohälsa. För att förstå analysen djupare har Bronfenbrenners ekologiska systemteori och Jonathan Turners transaktionella behovsteori använts.
Nyckelord: studenter, psykisk ohälsa, stress, ångest, depression, ensamhet, social isolering, covid-19, pandemi.
3
Thanasis Michael and Lucas Johansson Örebro University
School of Law, Psychology and Social Work Social work
Undergraduate Essay 15 credits Fall 2020
Abstract
The aim of this study is to investigate factors that could influence the mental health among students at Örebro University during the covid-19 pandemic. The focus in this study will be on investigating how loneliness and social isolation affects stress, anxiety and depression, but also to investigate which other social and demographic factors that may affect mental health. The data for the study has been collected by a web-survey that has been sent out to students at Örebro University through the Facebook group ”Dom kallar oss studenter”. The collected data has been analysed with the help of frequency tables, Chi-square tests and relative risks. The analysis has shown significant links between loneliness, social isolation and stress, anxiety and depression. The analysis has also shown that those who indicate high levels of loneliness or those who are at risk of social isolation have a higher risk to also show high levels of mental health problems. To gain a deeper understanding of the analysis we have applied Bronnfenbrenners ecological systems theory and Jonathan Turners theory about transactional needs.
Keywords: Students, mental health, stress, anxiety, depression, loneliness, social isolation, covid-19, pandemic.
4
Innehåll
1.0 Inledning 6
1.1 Problemområde 6
1.2 Syfte och frågeställningar 7
2.0 Bakgrund 7
2.1 Covid-19 7
2.2 Sveriges hantering av covid-19 pandemin 7
2.3 Definition av begrepp 8
3.0 Tidigare forskning 9
3.1 Psykisk ohälsa och covid-19 9
3.2 Tidigare forskning ensamhet och psykisk ohälsa 11
3.3 Tidigare forskning social isolering och psykisk ohälsa 12
4.0 Teoretiska utgångspunkter 13
4.1 Bronfenbrenners ekologiska systemteori 13
4.2 Jonathan Turners teori om transaktionella behov 14
5.0 Metod 16
5.1 Val av metod 16
5.2 Enkätundersökning 17
5.3 Mätinstrument 17
5.4 Litteratursökning 18
5.5 Urval och avgränsning 19
5.6 Svarsfrekvens och bortfall 19
5.7 Kodning 20
5.8 Analysmetoder 21
5.9 Validitet, Reliabilitet och Generaliserbarhet 22
5
7.0 Resultat 25
7.1 Sociala och välmående faktorers betydelse för upplevd stress 25
7.2 Sociala och välmåendefaktorers betydelse för ångest 27
7.3 Betydelsen av sociala och välmåendefaktorer för depression, 28
8.0 Teoretisk analys 29
8.1 Kontextuella faktorers påverkan hos individen 29
8.2 Människans transaktionella behov 30
9.0 Diskussion 31
10.0 Referenslista 34
11.0 Bilagor 39
Bilaga 1. 39
6
1.0 Inledning
I slutet av 2019 och i början av 2020 uppmärksammades världen om att ett nytt coronavirus börjat sprida sig i staden Wuhan i Hubei-provinsen i centrala Kina. Viruset har sedan dess spridit sig över hela världen och klassas som en pandemi. Detta har lett till att de flesta länder har infört olika typer av restriktioner för att stoppa smittspridningen. I Sverige har Regeringen utifrån Folkhälsomyndighetens rekommendationer och råd utfärdat rekommendationer och restriktioner som befolkningen ställts inför. Dessa råd, rekommendationer och restriktioner har bland annat bestått av uppmaningar till att minska det sociala umgänget, hålla distans till sin omgivning samt förändrat arbetssätt för skolor och universitet, i form av distansutbildning (Folkhälsomyndigheten, 2020a: 2020b). Världshälsoorganisationen (WHO) har under det gånga året lyft frågan gällande covid-19 pandemins effekter på den psykiska hälsan. Att arbeta hemifrån, ökad arbetslöshet, distansundervisning och en avsaknad av fysisk kontakt med familjemedlemmar, vänner och kollegor är alla effekter som människor under året har fått försöka anpassa sig till. Dessa anpassningar kan vara väldigt utmanande och ha en
påverkan på den mentala hälsan, och välbefinnandet (WHO, 2020). När det gäller målgruppen studenter så har det vardagliga livet i stor utsträckning påverkats av pandemin. Skolor har som tidigare nämnt i stor utsträckning eller till fullo stängt ner och ställt om till att bedriva
distansutbildning, vilket i kombination med de rekommendationer och uppmaningar som även resten av befolkningen fått angående att stanna hemma så mycket som möjligt och begränsa sitt sociala umgänge lett till påfrestningar och påverkan på den psykiska hälsan (Auerbach & Miller, 2020). Studenter består till största delen av unga vuxna och Lee, Cardigan & Rhew (2020) visar att just unga vuxna löper högre risk än andra att utveckla och uppleva psykisk ohälsa under pandemin. Med detta i åtanke kan studenter ses som en grupp som kan tänkas påverkas extra hårt av covid-19 pandemin.
1.1 Problemområde
En systematisk litteraturöversikt genomförd av Folkhälsomyndigheten visar på att det psykiska välbefinnandet har minskat under pandemin samt att psykiska besvär ökat. Folkhälsomyndigheten menar på att det behövs fler studier för att undersöka covid-19 pandemins effekter på den psykiska hälsan. Detta då de psykiatriska besvären riskerar att förvärras ytterligare, och för många leda till behov av vård. Detta riskerar i sin tur leda till en ökad belastning på hälso- och sjukvården och samhället. Med detta i åtanke är det av vikt att undersöka pandemins påverkan för att kunna arbeta förebyggande mot den psykiska ohälsan. De studier som använts under Folkhälsomyndighetens litteraturöversikt består enbart av studier från andra länder än Sverige där striktare restriktioner införts (Folkhälsomyndigheten, 2020c).
Även fast Sverige inte haft någon officiell nedstängning av samhället likt många andra länder, så finns det både likheter och skillnader mellan Sveriges hantering och andra länders
hantering av pandemin. Vi anser att det är det av intresse och vikt att undersöka hur pandemin i Sverige har påverkat befolkningens psykiska hälsa. Befolkningen har ständigt under året uppmanats att följa Regeringen och Folkhälsomyndighetens rekommendationer och råd vilket kan ha påverkat det vardagliga livet. I den här studien fokuserar vi på målgruppen
universitetsstudenter och specifikt studenter på Örebro Universitet. Som tidigare nämnt kan unga vuxna vara särskilt i riskzon för psykisk ohälsa under pandemin. Detta kan bero på att många unga vuxna är mitt uppe i en fas i livet som präglas av personlig utveckling med
7
studier eller karriärbygge som kan ha påverkats av pandemin genom förändringar i studieformen och förändrad arbetsmarknad (Lee, et al, 2020). Genom att undersöka vilka kopplingar det finns mellan pandemins restriktioner och det psykiska måendet hoppas vi att vår studie kan ligga till grund för vidare forskning inom området. Likt vad
Folkhälsomyndigheten uppgett anser även vi att det är av vikt för det sociala arbetet att undersöka kopplingen mellan pandemin och den psykiska hälsan då en ökad psykisk
problematik riskerar leda till en ökad belastning på vården och samhället i stort. Vi anser även att en ökad psykisk problematik bland invånare i samhället riskerar leda till ökade sociala problem av olika former i samhället. Det är därför viktigt att det utförs forskning kring ämnet för att både kunna arbeta främjande, förebyggande men även för att kunna undersöka behov av mer direkta insatser.
1.2 Syfte och frågeställningar
Med tanke på Folkhälsomyndighetens råd och rekommendationer om att bland annat att hålla avstånd, begränsa sina sociala interaktioner och råd om distansundervisning är det av intresse att undersöka vilken påverkan ensamhet och social isolering kan tänkas ha på den psykiska hälsan. Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som påverkar den psykiska hälsan hos studenter på Örebro universitet i samband med den rådande covid-19 pandemin.
- Finns det ett samband mellan hur studenter vid Örebro Universitet upplever ensamhet och social isolering i relation till stress, depression och ångest under den rådande covid-19 pandemin?
- Hur kan dessa eventuella samband analyseras utifrån ekologisk systemteori och transaktionell behovsteori?
- Finns det samband mellan hur studenter vid Örebro Universitet upplever andra sociala och demografiska faktorer i det insamlade materialet i relation till stress, ångest och depression.
2.0 Bakgrund
2.1 Covid-19
Viruset tillhörde coronavirusfamiljen och fick namnet SARS-Cov-2 (SARS-coronavirus-2). Det finns idag sju olika coronavirus som kan ge upphov till sjukdom hos människor. Fyra av dessa virusinfektioner är vanliga och orsakar det vi ser som vanliga förkylningar. Två av de andra virusinfektionerna består utav SARS- och MERS-virus som är betydligt ovanligare men även mer kraftfulla och skadliga för människor. Det nya coronaviruset SARS-CoV-2 har hittills visat sig vara både mer smittsam och farligare än en vanlig förkylning. Den sjukdom som viruset orsakar hos människor skulle sedan få det officiella namnet covid-19
(Folkhälsomyndigheten, 2020d). Efter virusets upptäckt under slutet av 2019 har
smittspridningen fått enorma konsekvenser och fått en världsomfattande spridning under 2020 vilket har lett till att virusspridningen och sjukdomen covid-19 klassificerats som en pandemi.
2.2 Sveriges hantering av covid-19 pandemin
Den 1 februari 2020 klassades covid-19 som en samhällsfarlig sjukdom i Sverige. Regeringen införde då extraordinära smittskyddsåtgärder för att begränsa smittspridningen i landet,
8
säkerställa resurser till hälso- och sjukvård, begränsa påverkan på samhällsviktig verksamhet, lindra konsekvenser för medborgare och företag, dämpa oro bland medborgare samt sätta in rätt åtgärder vid rätt tillfälle (Regeringen, 2020). Utifrån förslag från Folkhälsomyndigheten har Regeringen under året bland annat beslutat att införa förbud när det gäller allmänna sammankomster och offentliga tillställningar. Första beslutet som togs gällde ett förbud för fler än 500 personer. Detta ändrades senare under året till att gälla 50 personer och den 24 november infördes ett förbud för fler än 8 personer (Folkhälsomyndigheten, 2020e;
Regeringen, 2020). Folkhälsomyndigheten är en av de mest centrala myndigheterna i Sverige när det gäller arbetet mot covid-19. För att hindra smittspridningen i samhället har
Folkhälsomyndigheten kontinuerligt gått ut med råd och rekommendationer till befolkningen som syftar till att minska spridningen. Dessa råd har bland annat bestått av uppmaning till att hålla avstånd från andra människor både utomhus och inomhus, undvika större sociala sammanhang exempelvis fester eller bröllop. Uppmaning om att tvätta händerna regelbundet och ofta, hosta och nysa i armveck, undvika att röra ögon, näsa och mun, uppmaning till att stanna hemma från arbete, skola och undvika kontakt med andra om man känner sig sjuk samt att i den mån som det är möjlig bedriva sitt arbete hemifrån (Folkhälsomyndigheten, 2020a). Folkhälsomyndigheten har även uppmanat lärosäten och utbildningsanordnare till att följa de allmänna rekommendationerna genom att bedriva distansundervisning när detta är möjligt (Folkhälsomyndigheten, 2020b). Detta har lett till att de flesta av landets universitet delvis eller helt har bedrivit distansutbildning under året.
Folkhälsomyndigheten har under året även gått ut med lokala allmänna råd vid lokala utbrott av covid-19. Detta då man under perioder sett en ökning av smittspridningen i vissa av landets regioner. Dessa lokala allmänna råd har bland annat varit att avstå från att vistas i
inomhusmiljöer som butiker, köpcentrum, badhus, gym och liknande. Avstå från möten, konserter, föreställningar, idrottsträningar, matcher och tävlingar. Undvika fysisk kontakt med andra personer än de man bor tillsammans med, avrådan från fest och liknande
(Folkhälsomyndigheten, 2020f). Sveriges hantering av pandemin skiljer sig i många fall från andra länders hantering där många länder infört hårdare restriktioner som exempelvis
utegångsförbud för befolkningen. Ett exempel på dessa är Storbritannien som i perioder under året infört nationella restriktioner genom så kallade ”lockdowns” som inneburit totala
nedstängningar av vissa delar av samhället. Befolkningen har under vissa tider under detta år blivit beordrad av Regeringen att stanna hemma och bara lämna hemmet för exempelvis arbete, utbildning, för att köpa mat, för att träna utomhus, för medicinska skäl, volontärarbete eller omsorg av sårbara individer. Restriktionerna har även inneburit att pubar, barer,
restauranger, gallerior, och andra nöjesrelaterade verksamheter hållits stängda (Gov.uk, 2020). Till skillnad från Storbritannien och många andra länder världen över har Sverige inte infört några restriktioner som tvingar verksamheter att hålla helt stängt eller som begränsar invånarnas rörelsefrihet i samma utsträckning.
2.3 Definition av begrepp
2.3.1 Psykisk hälsa och ohälsa
Psykisk ohälsa innefattar flertalet olika negativa tillstånd som kan påverka människans välbefinnande, hälsa och funktionsförmåga. Begreppet omfattar exempelvis både tillstånd av oro och nedstämdhet men även mer allvarliga psykiatriska tillstånd, där individen kan behöva hjälp av sjukvården för att komma till rätta med sin problematik (Folkhälsomyndigheten, 2020g). Vi har i vår studie valt att fokusera på tillstånden stress, ångest och depression. Begreppet stress kan förklaras som en reaktion där hjärnan skickar signaler till kroppen som förbereder sig för kamp eller flykt. Stressreaktionen kan leda till att individen upplever
9
känslor som rädsla, irritation, ilska eller fientlighet. Vad som sätter igång stressreaktioner kan vara variera för olika människor. Höga krav, utmaningar i livet eller sociala krav är exempel på saker som för vissa kan leda till upplevelsen av stress. (1177 Vårdguiden, 2018). Ångest kan beskrivas som en känsla av rädsla eller oro som varar under en längre tid. Ångest kan ses som ett svårförklarat begrepp då ångesten kan yttra sig på olika sätt för olika individer. Vid känslor av ångest är det vanligt förekommande med kroppsliga symptom som exempelvis hjärtklappning, illamående och känslan av tryck över bröstet (1177 Vårdguiden, 2019a). Depression kan beskrivas som ett tillstånd som präglas av att individen sällan eller i vissa fall aldrig känner någon glädje eller lust. Detta tillstånd tenderar leda till att individen även tappar glädje och lust för saker den tidigare gillat. Tillståndet kan även leda till svårigheter att ta itu med saker och skapa känslor av meningslöshet. Depressionen kan även leda till att en rad olika andra symptom uppstår. Låg självkänsla, kroppsliga reaktioner som exempelvis
huvudvärk och spänningar samt i vissa fall även självmordstankar (1177 Vårdguiden, 2019b). 2.3.2 Social isolering versus Ensamhet.
Det är viktigt att skilja på det som kallas ensamhet mot det som kallas social isolering (De Jong & Van Tilburg, 1999). De förklarar att social isolering är ett fenomen av objektiv karaktär som hänvisar till avsaknaden av faktiska sociala relationer för en individ. För att undersöka social isolering behöver de faktiska tecknen för social isolering identifieras och undersökas. Detta kan vara faktorer som samhällets funktioner, mängden hjälp inom grannskap, storleken av socialt nätverk och dess täthet eller hur det sociala nätverket är uppbyggt och fungerar. Det är alltså mer ett konkret existerande fenomen som kan mätas genom faktiska påtagliga faktorer hellre än subjektiva och kognitiva upplevelser eller känslor, i motsats till definitionen av ensamhet (ibid.) Ensamhet kan enligt Bennich (2017) beskrivas som både frivillig och ofrivillig där den förstnämnda kan vara nyttig och givande för en individ men den andra kan vara mer skadlig, både för den fysiska och psykiska hälsan. Vidare nämner de att en individ kan uppleva en emotionell ensamhet även om de är omgivna av andra personer som vänner, familj eller bekanta då de kanske inte får djupare kontakter med dessa personer. Det kan göra att personen inte känner sig bekräftad, att den duger eller att den inte är älskad som den denne är (ibid.). Ensamhet delas upp i två olika delar, emotionell ensamhet och social ensamhet (De Jong & Van Tilburg, 1999). Den förstnämnda är relaterad till avsaknaden av intima relationer som en partner, familj eller bästa vän och social ensamhet kan innebära avsaknaden av bredare sociala kontakter och interaktioner med exempelvis ett syskon, en släkting, vänner eller grannar (ibid).
3.0 Tidigare forskning
3.1 Psykisk ohälsa och covid-19
I den genomförda forskningsöversikten kring studenters psykiska mående i samband med covid-19 hittades en mängd artiklar som genomfört liknande studier eller undersökningar likt det denna studie avser undersöka. Ses till metoder för dessa studier går det återfinna både likheter och skillnader i metod hos de tidigare studierna jämfört med denna studie. Flera av de studier som hittats under forskningsöversikten använde sig av kvantitativa metoder och då även enkäter för att samla in data för sina undersökningar. Däremot fanns det en blandning bland dem sett till tidsspannet som de olika studierna berörde. Studier som (Bourion-Bédès, Tarquinio, Batt, Tarquinio, Lebreuilly, Sorsana, Legrand, Rousseau & Baumann, u.å.); (Essadek & Rabeyron, u.å.); (Kaparounaki, Patsali, Mousa, Papadopoulou, Papadopoulou & Fountoulakis, 2020); (Khan, Sultana, Hossain, Hasan, Ahmed & Sikder, 2020); (Shah, Mohammad, Qureshi, Abbas & Aleem, 2020); (Tee, Tee, Anlacan, Aligam, Reyes,
10
Kuruchittham & Ho. 2020) och (Vahedian-Azimi, Moayed, Rahimibashar, Shojaei, Ashtari, & Pourhoseingholi, 2020) har alla genomfört tvärsnittsstudier kring covid-19 pandemins påverkan på psykisk hälsa hos studenter eller unga vuxna genom enkätundersökningar. Till skillnad från dessa har (Debowska, Horeczy, Boduszek, & Dolinski,2020) och (Hamza, Ewing, Heath, & Goldstein, 2020) genomfört sina enkätundersökningar longitudinellt. Även mellan dessa två longitudinella studier finns vissa skillnader då Debowska et al (2020)
genomförde sin studie över två månader men i fem olika stadier beroende på nivå av karantän och virusets spridning i Polen där studien ägde rum. Till skillnad från detta kontaktade Hamza et al (2020) en population med studenter från Kanada som I maj 2019 genomfört en studie om sin psykiska hälsa. Dessa studenter blev i Maj 2020 tillfrågade att vara med i en ny studie som skulle relatera psykisk hälsa till covid-19 pandemin.
I flertalet av de ovan nämnda studierna användes även en mängd olika mätinstrument för att mäta olika fenomen hos forskningsdeltagare. Olika sådana fenomen var ofta ångest, stress, depression, socialt stöd och ensamhet. Vissa studier använde unika mätinstrument för att mäta vissa av de fenomen de ämnade undersöka. Exempelvis använde Hamza et al (2020) flera olika, och från de andra studier som tagits fram, unika mätinstrument vilka bland andra var Inventory of College Students Recent Life Experiences (ICSRLE), Perceived Stress Scale 10 (PSS-10) eller Difficulties in Emotion Regulation Scale-short form (DERS-SF). Dessa användes för att mäta nyligen upplevda stressfyllda situationer, nivåer av stress respektive känslomässig hantering. Studien av Hamza et al (2020) använde dock vissa mätinstrument som delades av andra studier, exempelvis Multidimensional Scale of Perceived social support (MSPSS) som även använts av Bourion-Bédès et al. (u.å.) i syftet att mäta studiedeltagarnas självupplevda sociala stöd. Ett annat mätinstrument som används i flera olika studier är Generalized anxiety disorder scale, ett frågeformulär bestående av sju frågor vilket även kallas GAD-7. Bourion-Bédès et al. (u.å.) använde sig exempelvis av detta mätinstrument för att försöka mäta nivåer av ångest hos deltagarna i studien. Även studier som Essadek och Rabeyron (u.å.) och Hamza et al (2020) använde sig av detta mätinstrument i liknande syfte. Det är dock inte endast dessa tre studier som riktat in sig på att försöka mäta nivåer av ångest hos sina studiedeltagare i samband med covid-19. Flertalet studier har använt sig av ett frågeformulär bestående av 21 olika frågor kallat The Depression, Anxiety and Stress Scale även förkortat (DASS-21). Några exempel på studier som använt sig av DASS-21 är
Debowska et al. (2020), Khan et al. (2020) och Shah et al. (2020). Detta frågeformulär avser mäta nivåer av depression, stress och ångest hos den person som svarar på frågorna. De studier som nämnts ovan har försökt att undersöka de effekter som covid-19 haft på den psykiska hälsan hos studenter i flera olika länder världen över. I dessa undersökningar har psykisk hälsa valts att definieras av depression, stress och ångest och mätinstrumentet DASS-21 har använts för att mäta nivåerna av dessa tre fenomen.
Ur resultaten och diskussionerna från de studier som tagits fram i forskningsöversikten går det identifiera flera olika intressanta observationer, slutsatser och även riskfaktorer. Det första som uppmärksammas är att flera av studierna kommer fram till slutsatsen att uppkomsten av covid-19 har haft en negativ inverkan på studenters psykiska hälsa. Flertalet studier har
genom enkätundersökningar visat på höga nivåer av ångest, depression och stress. Exempelvis säger Bourion-Bédès et al. (u.å.) att 61 procent av studiens deltagare uppvisade ökade nivåer av ångest under karantän. I relation till detta nämner de att en identifierad skyddsfaktor mot ökade nivåer av ångest var socialt stöd eller nätverk men också könsskillnader, där kvinnor hade en ökad risk för höga nivåer av ångest jämfört med män. Även Shah et al (2020)
11
andra tidigare studier var deras resultat inom stress, ångest och depression högre än tidigare. De påvisar även att kvinnor verkar vara i en större riskgrupp för högre nivåer av stress, ångest och depression samt att ålder har en påverkan där personer mellan 18–24 också riskerar högre nivåer. Ytterligare en studie som presenterar liknande resultat är Tee et al (2020) som visar på att det finns en andel av den generella befolkningen som uppvisar måttliga till allvarliga nivåer av stress, ångest och depression. Mer specifikt uppvisade 16.9, 28.8 och 13,4 procent måttliga till allvarliga nivåer av depression, ångest respektive stress. Detta var dock lägre nivåer än vad en annan studie uppmätt där resultaten var 33.7, 31.9 och 29,6 procent för depression, ångest och stress. Studien genomförd av Tee et al. (2020) genomfördes dock i början av pandemins utbrott jämfört med andra studier där pandemin existerat en viss tid. Vidare har det i tidigare studier som även nämnts ovan identifierats vissa riskfaktorer för sämre psykiskt mående. Tee et al. (2020) nämner exempelvis att en riskfaktor är kvinnligt kön då det visar sig finnas signifikanta skillnader mellan de olika könen och stress, ångest samt depression. En annan riskfaktor som de identifierar är ålder mellan 12 - 21, att leva ensam eller inte vara i ett förhållande, att vara student, förlängd tid i hemmet eller att ha uppvisat symptom som hosta eller huvudvärk. Det identifieras fler riskfaktorer av Essadek och Rabeyron et al. (u.å.) och beskrivs här också vara kvinnligt kön eller att bo ensam men vissa nya faktorer identifierades och var exempelvis dålig ekonomi eller att ha varit i kontakt med personer som senare visade sig vara sjuka i covid-19. Det visade sig även att personer som varit sjuka i covid-19 tenderade att ha högre nivåer av stress, depression och ångest. Även Bourion-Bédès et al. (u.å.) fann också att beteenden som rökning är en riskfaktor för ökad ångest. Det nämns också att personer som inte hade privat tillgång till att vara utomhus, det vill säga en balkong, terrass eller trädgård, uppvisar sämre mående än de som har tillgång till detta.
3.2 Tidigare forskning ensamhet och psykisk ohälsa
Trots att covid-19 är ett relativt nytt fenomen och att pandemin pågått under en relativ kort tid så finns det redan flertalet studier som publicerats kring pandemin och dess effekter. När det gäller ensamhet under pandemin och dess effekter på den psykiska hälsan visar flera av de tidigare studierna på att ensamhet kan påverka den psykiska hälsan negativt. Pantell & Shields-Zeeman (2020) beskriver att ensamhet är en subjektiv upplevelse av att känna sig ensam. Även fast individer kan ha folk omkring sig i sin närhet så är det möjligt att känna sig ensamma. Upplevelsen av att vara ensam beskrivs ofta som en mörk och smärtsam känsla som riskerar leda till flertalet negativa konsekvenser för det psykiska måendet (Banerjee & Maynak, 2020). Enligt Lee et al. (2020) som har genomfört en studie för att undersöka ensamhet under covid-19 pandemin i USA, så kan höga upplevelser av ensamhet hos respondenterna kopplas till en högre risk för depressiva symptom. Studien visar även på en förhöjd risk hos unga vuxna och hos kvinnor när det gäller ensamhet och psykisk ohälsa under pandemin. En enkätundersökning genomförd i Israel under pandemin visar även den på att ensamhet var en riskfaktor för psykiska besvär och en försämrad livskvalitet hos befolkningen (Horesh, Kapel Lev‐Ari, Hasson‐Ohayon, 2020). I Nepal har en studie genomförts för att undersöka risk och skyddsfaktorer för psykisk ohälsa under covid-19 pandemin. Resultatet av denna studie visar på att det kan finnas en koppling mellan att ha ett starkt socialt nätverk och mindre psykisk ohälsa, där individens sociala nätverk fungerar som en skyddsfaktor (Sharma, Ortiz, Sharma, 2020). Även studier som har genomförts innan covid-19 pandemins utbrott visar på att det finns en koppling mellan ensamhet och högre risk för psykisk ohälsa i form av bland annat depression, stress och ångest när det kommer till studenter, som är den målgrupp
12
vi har valt att undersöka (Richardson, Thomas, Elliott & Roberts., 2017; Doman & Le Roux, 2012).
När det gäller gruppen studenter så har det vardagliga livet i stor utsträckning påverkats av pandemin. Skolor har tvingats stänga ner och ställt om till distansstudier och studenterna har likt resten av befolkningen uppmanats att stanna hemma så mycket som möjligt. Detta
riskerar leda till påfrestningar och påverkningar på den psykiska hälsan som beslutsfattare kan komma att bli tvungna att bemöta genom olika former av insatser (Auerbach & Miller, 2020). En ökning av upplevd ensamhet estimeras att öka kraftigt som ett resultat av covid-19
pandemins effekter. Detta uppskattas till största delen bero på isolering från den tidigare ”normala” vardagen. När det gäller unga vuxna anses ensamheten bland denna målgrupp riskera bli ett av de största problemen som kan komma att uppstå som en effekt av covid-19 pandemin. Det finns ett behov av insatser för att unga vuxna ska känna kontakt och närhet med jämnåriga, skolan, universitet och känna att de har tillgång till stöd och hjälp när de mår dåligt (Waters, 2020).
Richardson et al. (2017) menar att universitetstiden är en tid i individers liv som riskerar präglas av en ökad grad av ensamhet än tidigare i individens liv. Detta kan förklaras utifrån ålder och det faktum att det är under universitetsstudier många flyttar hemifrån för första gången. Det är även under universitetstiden som många nya vänskapsband knyts. När det kommer till Sveriges hantering av covid-19 pandemin finns det som tidigare nämnt stora skillnader jämfört med många andra länder i världen. I länder där det skett hårdare
restriktioner, nedstängningar av större delar av samhället och obligatorisk självisolering så finns det studier som visar på att detta fått en påverkan på individers upplevelse av ensamhet. I en studie genomförd i USA fick 1013 respondenter besvara en enkätundersökning utformad med för att mäta upplevelsen av ensamhet. Enligt studien översteg 43 % av respondenterna tröskeln för vad som bedömdes som “hög nivå” av ensamhet. Studien nämner även att detta kan vara problematiskt då det finns risk för en ökad utveckling av psykisk problematik kopplad till upplevelsen av ensamhet (Killgore, Cloonan, Taylor, Lucas, & Dailey, 2020). Även en studie som genomförts i Österrike har visat på att ensamhet under självisolering riskerar påverka den psykiska hälsan negativt. Syftet med studien har varit att undersöka om faktorer som stress och ensamhet under så kallade tidsbestämda ”lockdowns” kunnat kopplas till depressiva symptom hos befolkningen efter att lockdowns upphävts. Enligt studiens resultat så visade det sig att de som upplevt stress eller ensamhet under lockdowns uppmätt högre nivåer av depressiva symptom i efterhand (Pieh, Budimir & Probst 2020). Med
skillnaderna gällande de olika hanteringarna av pandemin blir det intressant att genomföra vår studie för att undersöka om ensamhet är en faktor under covid-19 pandemin i Sverige och undersöka vilka effekter ensamheten i så fall har på den psykiska hälsan för
universitetsstudenter.
3.3 Tidigare forskning social isolering och psykisk ohälsa
Social isolering beskrivs kortfattat av Pantell & Shields-Zeeman (2020) som avsaknad av sociala kontakter med andra. Som en effekt för att försöka hindra smittspridningen har restriktioner och råd påverkat människors rörelse ute i samhället och i vissa fall tvingat människor att stanna hemma. Detta är åtgärder som har lett till en ökad risk för att social isolering ska inträffa. Den sociala isoleringen riskerar i sin tur leda till en kronisk ensamhet med negativa konsekvenser för det psykiska måendet (Banerjee & Mayank, 2020). Tidigare studier visar även på att det finns kopplingar mellan social isolering och psykisk ohälsa. När det gäller social isolering för den överlagda hälsan så finns det ett samband mellan att vara socialt isolerad och en hög nivå av förtidig död. När det gäller den psykiska hälsan så finns
13
det uppvisade samband mellan social isolering och en högre grav av olika former av psykisk ohälsa och social problematik, som höga nivåer av depression och självmord. Kopplingen förklaras kunna bero på att kontakt med sin sociala omgivning främjar välmående hos människor vilket hindras av en ofrivillig social isolering utifrån pandemis effekter och de åtgärderna för att hindra smittspridningen i samhället (Pantell & Sheilds-Zeeman, 2020). Faktorer som att leva ensam, ha färre kontakt med sina familjemedlemmar, vänner samt ett mindre socialt stöd är faktorer som ökar riskerna för att hamna i social isolering under covid-19 pandemin (Elmer, Mepham & Stadtfeld, 2020).
Fortsättningsvis menar Meng et al., (2020) på att socialt stöd är av stor vikt för den psykiska hälsan, speciellt under dessa tider av kris. Att ha ett starkt socialt stöd kan fungera som skyddsfaktorer mot att utveckla höga nivåer av depression och ångest. Likaså kan avsaknaden av socialt stöd kopplas till höga nivåer av depression och ångest. Enligt Hamza et al. (2020) så har social isolering identifierats som en av de största riskfaktorerna för att psykisk ohälsa ska uppstå under pandemin. Detta kan kopplas ihop till restriktioner och nedstängningar av vissa delar i samhället som leder till en ökad social isolering och försvårar kontakt med andra människor. Det finns även studier som menar på att en ökad psykisk problematik utifrån social isolering kan vara mer förekommande hos individer som tidigare inte haft någon problematik med sin psykiska hälsa. Detta kan förklaras bero på starka känslor som
exempelvis ensamhet som kan tänkas uppstå i och med en ofrivillig social isolering. Känslor som personer med tidigare erfarenheter av psykisk problematik i vissa fall kan vara mer vana vid att hantera (Pantell & Shields-Zeeman, 2020). Den tidigare forskningen som genomförts gällande kopplingen mellan ensamhet, social isolering och psykisk ohälsa verkar tyda på att ensamhet och social isolering riskerar ha en negativ påverkan på det psykiska måendet. De flesta tidigare studier som genomfört på ämnet är studier från länder där restriktionerna varit hårdare än de restriktioner invånarna i Sverige har ställts inför. Den tidigare forskningen visar på att det är av vikt att fortsätta forska inom ämnet för att komma till djupare insikter om covid-19 pandemins potentiella konsekvenser när det gäller det psykiska måendet hos befolkningen.
4.0 Teoretiska utgångspunkter
Vi har i vår studie valt att ha med två teorier som vi hoppas kan bidra till att skapa en djupare förståelse av våra resultat och analyser som behandlar ett komplext problemområde. Vi har valt att använda oss utav Bronfenbrenners ekologiska systemteori i syfte till att få en djupare förståelse kring hur olika system påverkar varandra och vilken påverkan dessa system kan ha på individen och det psykiska måendet. Vi har även valt ut Jonathan Turners transaktionella behovsteori i syfte till att skapa en förståelse hur pandemin påverkar människans behov av sociala interaktioner, samt vilka konsekvenser detta kan leda till.
4.1 Bronfenbrenners ekologiska systemteori
Bronfenbrenners ekologiska systemteori är till en början utvecklad för att beskriva hur barns beteende och tänkande påverkas och utformas i stor utsträckning av den sociala omgivningen som barnet befinner sig i (Erneling, 2016). Vi har valt att använda samma teoretiska synsätt gällande kopplingen mellan den sociala omgivningen och individers beteende och tänkande och applicera detta på vår målgrupp som består av vuxna studenter. Bronfenbrenners teori identifierar fem olika system i vilket individer kan tillhöra eller påverkas av. Dessa system benämner Bronfenbrenner som mikrosystem, mesosystem, exosystem, makrosystem, samt kronsystem (Santrock, 2012). Individens mikrosystem kan förklaras som det system som
14
består av individens närmiljö. Detta system kan bland annat bestå utav individens familj, individens vänner, kollegor, klasskamrater och liknande. Bronfenbrenner menar att individen i detta system till mycket bidrar till att konstruera systemet och inte bara är en iakttagare. Mesosystem är en form av system som kan förklaras som relationer mellan olika
mikrosystem. Exosystem kan förklaras som de system som individen själv inte befinner sig i men som ändå kan ha en påverkan på individen. Exosystem kan exempelvis bestå utav en förälders eller partners arbetsplats men även massmedia eller olika offentliga aktörer Makrosystem kan förklaras handla om det samhälle som individen befinner sig och lever inom, exempelvis sociala, ekonomiska, kulturella, politiska system samt normer, värderingar, regler, lagar (Santrock, 2012).
En del i Bronfenbrenners teori är sedan att titta på hur dessa olika system utbyter energi och agerar i samband med varandra för att i sin tur påverka utvecklingen hos olika individer. Ett specifikt fenomen som Eriksson, Ghazinour och Hammarström (2018) beskriver i samband med detta är proximala processer vilket beskrivs som “motorn” i utveckling. Genom interaktion med andra personer eller symboler i en individs direkta omgivning lärde sig individen att utvecklas. Dessa proximala processer ansågs vara den starkaste metoden för utveckling och skedde enligt Bronfenbrenner i individens egna mikrosystem. I syfte att försöka förstå varför utvecklingen såg olika ut hos olika individer utformades en ny modell inom den ekologiska systemteorin kallad “Process-Person-Context-Time” eller
PPCT-modellen. Inom denna modell står Process för de vardagliga interaktioner en individ har med andra signifikanta personer eller symboler. Dessa processer ses sedan i relation till den person som individen interagerar med. Det skulle kunna föreligga skillnader i individens utveckling beroende på de attribut den person som individen interagerar med har, exempelvis kön, ålder eller intelligens. Denna interaktion ses sedan i relation till dess kontext där den proximala processen sker, där kontexten består av något av de system som beskrivits tidigare Slutligen ses även interaktionen ur ett tidsperspektiv där det förstås att interaktionen kan ta plats över en längre tid och inte enbart i ett tillfälle. Detta gör att longitudinella observationer kan
uppmuntras då interaktioner ska studeras. Bronfenbrenner styrker faktumet att det bör ses till proximala processer och hur de fungerar när PPCT-modellen används (ibid.).
4.2 Jonathan Turners teori om transaktionella behov
Jonathan Turners teori om de transaktionella behoven syftar till att förklara handlingar och beteenden hos människor. Enligt Turner drivs människan av motivation som leder till hur de handlar och beter sig, dessa beteenden kan förklaras uppstå i ett försök att få vissa väsentliga behov tillgodosedda (Turner, 2010). Vissa av människans grundläggande behov kan endast tillgodoses genom interaktion med andra människor. Individers behov kan se olika ut men enligt Turner är vissa av de behoven människan försöker tillfredsställa alltid närvarande i interaktion med andra. Blir dessa behov tillgodosedda kan individen uppleva olika former av positiva känslor. Blir dessa behov inte tillgodosedda riskerar individen åt andra sidan att uppleva en rad negativa känslor. Rädsla, ilska, och sorg är några av dessa negativa känslor som i sin tur går att koppla till bland annat stress, ångest och olika former av depressiva symptom (Turner, 2007; 2010). Turners teori visar på vikten av de mänskliga interaktionerna och hur interaktion med omgivningen har en påverkan på individens känslor. De
transaktionella behoven kan delas in i fem kategorier. Behovet av bekräftelse av identitet, Behovet av lönsamma utbyten av resurser, Behovet av gruppinkludering, Behovet av tillit och förtroende och Behovet av fakticitet.
15
Enligt Turner (2010) söker människor bekräftelse av sin identitet utifrån fyra nivåer.
Kärnjaget, Social-identitet, gruppidentitet, roll-identitet. I de situationer där individen inte får sin identitet bekräftat uppstår situationer som rör upp olika former av negativa känslor. Den första identiteten benämns som kärn-jaget. Denna identitet kan förklaras som individens tankar och känslor om sig själv som person. Både vem personen själv anser sig vara samt hur personen själv anser sig vara. Denna identitet har individen med sig i alla möten och
interaktioner med andra. Det är dessa tankar och känslor som avgör hur individen ser på sig själv, vem individen är, hur den är samt vad den anser sig förtjäna av andra i interaktion. Denna identitet är starkt kopplat till känslor och vid bekräftelse av kärn-jaget uppstår positiva känslor som glädje och stolthet. De negativa känslorna som kan uppstå är bland annat skam och ilska (Turner, 2007;2010). Social-identitet även beskriven som subidentiteter består av exempelvis kön, ålder, etnicitet, klasstillhörighet, religiös tillhörighet eller andra former av identiteter som individen anser sig tillhöra eller vara kopplad till. Denna nivå handlar om uppfattningar som individen har om sig själv utifrån dessa identiteter. Dessa identiteter har föreställningar kring sig gällande hur personer tillhörande dessa identiteter förväntas bete sig. Med tiden utvecklar individer sina egna uppfattningar gällande karaktäristiska drag kopplade till de olika identiteterna. I interaktion med andra visar sig vissa av dessa sociala identiteter genom beteenden i interaktionen. Dessa sociala identiteter kan vara djupt rotade i individer och svåra att ändra på. Till skillnad från kärn-jaget är människan inte lika beroende av att den sociala-identiteten ska bli bekräftad, utan det är mer viktigt för individen att den inte blir avvisad på grund av den sociala identiteten. Nivån grupp-identitet kan förklaras som
individens tankar om sig själv kopplade till olika former av grupper eller organisationer den tillhör. Exempelvis kompisgrupper, arbetsgrupper och liknande. Nivån roll-identitet består utav individens tankar och känslor om sig själv utifrån olika roller den har. Exempelvis sin roll som student, pojkvän, flickvän med mera (Turner, 2010).
4.2.2 Behovet av lönsamma utbyten av resurser
Den mänskliga interaktionen består alltid av utbyte av resurser mellan individerna som deltar i interaktionen. Individer i en interaktion ger resurser för att få resurser tillbaka i utbyte genom interaktionen där människan strävar efter att göra vinst på utbytet. Vid ett utbyte där individen anser att interaktionen varit lönsam uppstår positiva känslor. Vid ett utbyte som inte uppfattats som lönsamt uppstår istället negativa känslor. Denna negativa känsla kan exempelvis bestå utav ilska. Resurserna som byts i interaktion som kan anses vara lönsamma kan i stora drag bestå av vad som helst som mottagaren upplever som värdefullt till den själv. Det kan
exempelvis handla om kärlek makt, vänskap, sympati, uppmärksamhet, känsla av att bli brydd om och liknande. Människor kalkylerar inte sina interaktioner medvetet utan det sker snarare utifrån att individen själv uppfattar om utbytet utifrån kostnad för den själv varit lönsamt genom om den själv upplever positiva känslor av utbytet. Negativa känslor såsom ångest kan även uppstå i interaktion med andra där individen är osäker på vilka resurser som finns tillgängliga hos motparten (Turner, 2010)
4.2.3 Behovet av gruppinkludering
Turner menar på att människor har ett behov att vara en del av det interpersonella flödet men att människor enbart har möjlighet till att ha begränsade antal relationer som präglas av hög nivå av solidariska skyldigheter gentemot varandra. När det gäller människors interaktion med andra via sociala medier och kontakt via exempelvis sms möjliggörs möjligheten för att hålla kontakten med fler människor än vad det kan vara möjligt när det gäller face-to-face kommunikation. Dock menar Turner att denna typ av interaktion inte lika starkt präglas av social solidaritet. Behovet av gruppinkludering menar Turner är stort och när detta behov inte
16
blir tillgodosett riskerar individen negativa känslor som effekt av avsaknaden, känslor som exempelvis att vara ledsen, arg och orolig över att inte vara delaktig. I situationer där
individen anser att det är andras fel att den inte är inkluderat kan även känslor av ilska riktad mot de som individen uppfattar bidra till att den inte inkluderas. (Turner, 2010)
4.2.4 Behovet av tillit och förtroende
Enligt Turner (2010) har människan ett behov av att känna tillit och förtroende i interaktioner med andra. Detta kan uppnås genom en känsla förutsägbarhet, ärlighet, respekt för sin
värdighet och för sitt jag i interaktion med andra. Detta sker genom synkronisering mellan hur personer interagerar och beter sig i mötet med den andre. Genom att uppfatta dessa signaler kan en form tillit och förtroende utvecklas. I interaktion mellan personer där relationen är av värde för den ena parten kan avsaknaden av att tillit och förtroende leda till negativa känslor som rädsla, ångest, ilska och skam. En avsaknad av tillit och förtroende i interaktion bidrar även till att bekräftelse av jaget och lönsamma utbyten av resurser blir svåra att uppnå, vilket i sin tur kan leda till fler negativa känslor. I interaktioner i värdefulla relationer kan tillit och förtroende leda till starka positiva känslor såsom glädje (Turner, 2010)
4.2.5 Behov av fakticitet
Behovet av fakticitet kan förklaras som människans behov av ontologisk säkerhet där deras uppfattning om att saker är som de verkar eller ska blir bekräftade. Turner menar på att människan har ett behov av ett gemensamma uppfattningar kring olika fenomen i sin interaktion med andra människor. När dessa behov inte uppnås kan en störning i
interaktionens flöde uppkomma vilket i sin tur kan leda till negativa känslor i form av ilska vilket i sin tur kan leda till att interaktioner avslutas (Turner, 2010)
5.0 Metod
5.1 Val av metod
Generellt sett finns det vissa distinktioner i användandet av kvantitativa eller kvalitativa metoder i genomförandet av undersökningar eller studier (Bryman 2011). En av dessa distinktioner är att kvalitativa studier ofta ämnar generera teorier baserat på den forskning som genomförs, det vill säga att kvalitativa studier ofta har en induktiv ansats. Till skillnad från detta brukar kvantitativa studier försöka testa redan bestämda teorier i sitt genomförande för att se vad som faktiskt stämmer överens med verkligheten, alltså att dessa typer av studier har en deduktiv ansats. Med hänsyn till denna studies syfte och frågeställningar som avser undersöka hur vissa redan bestämda variabler, som ensamhet eller socialt nätverk, påverkat den psykiska hälsan hos studenter bör en deduktiv ansats användas under studiens gång. Det kan på grund av detta även vara intressant att använda en kvantitativ metod i studien med hänsyn till det som står ovan (ibid.). Andra fördelar med en kvantitativ metod är möjligheten att mäta genom begrepp (Bryman, 2011). Det finns tre framstående fördelar med mätning där den första handlar om att mätning möjliggör att se små skillnader mellan variabler som kanske inte annars skulle identifierats. Den andra fördelen handlar om att mätning ger ett konsistent verktyg när skillnader vill hittas. Det går använda sig av olika mätinstrument som skapar möjligheten för dess brukare att verka på samma sätt som andra forskare och gör det möjligt att utföra lika mätningar över tid. Den tredje fördelen handlar om att det genom mätning bättre går se vilka samband som gäller mellan variabler och begrepp genom sambandsanalyser eller sannolikhetsberäkningar (ibid). Detta möjliga bruk av mätningar motiverar användandet av den kvantitativa metoden då studiens syfte och frågeställningar
17
enklare går besvara genom mätning av specifika fenomen som stress, ångest, depression eller ensamhet. Därför har även vissa mätinstrument som presenteras nedan valts ut för att hjälpa studien besvara sitt syfte. Detta val av metod kommer dock endast ge oss möjligheten att identifiera samband mellan variablerna vi undersöker i studien. Det gör att vi inte kommer kunna påvisa om våra resultat är en effekt av covid-19 eller inte. Vi kommer däremot argumentera kring detta i den teoretiska analysen samt i diskussionen.
5.2 Enkätundersökning
Vi har i vår studie valt att använda oss av en webbenkät för insamling av data. En enkät består ofta av en rad frågebatterier som respondenterna på egen hand besvarar. En fördel med att använda sig utav enkät som datainsamlingsmetod är att en enkät gör det möjligt att snabbare samla in svar från en större grupp respondenter än vad som hade varit möjligt om vi valt att genomföra exempelvis strukturerade intervjuer. (Bryman, 2011). Vi valde att utforma enkäten i form av en webbenkät som besvaras på nätet. Detta valde vi främst att göra då insamlingen av data och möjligheten att nå ut till respondenter var enklare genom en webbenkät än genom exempelvis postal enkät som postas ut till respondenter. Samt att vi genom en webbenkät slipper sortera ut varje enkät för sig utan istället snabbare kan få enkätsvaren sammanställda på samma ställe (Trost, 2012). Eftersom vi i vår studie vill undersöka samband mellan olika variabler är vi i behov av en större grupp respondenter vilket möjliggörs genom användningen av en webbenkät. Vi utformade webbenkäten genom att använda oss utav tjänsten Google Formulär. Detta medförde att vi enkelt tillsammans kunde redigera och utforma enkäten för att sedan skicka ut den via en länk på Facebook i studentgruppen “Dom kallar oss studenter” som är en studentgrupp för studenter på Örebros Universitet och består av cirka 20 000 medlemmar. I utformandet av våra enkätfrågor har vi utgått från tre olika typer av mätinstrument. Det är mätinstrumentet DASS-21 som syftar till att mäta förekomsten av ångest, stress och depressiva symptom, De Jong Gierveld Scale som syftar till att mäta upplevelsen av ensamhet och LSNS-6 som syftar till att mäta individers kontakt med sociala nätverk av familjemedlemmar, vänner och socialt stöd. Enkäten återfinns i sin helhet i bilaga 1 i slutet av denna studie.
5.3 Mätinstrument
5.3.1 DASS-21
Dass-21 är en global mätskala/mätinstrument som används vid självskattning av psykisk hälsa. Dass-21 är en förkortad version av skalan Depression Anxiety Stress scale-42 och innehåller 21 frågor. Skalan syftar till att mäta förekomsten av stress, ångest och depressiva symptom hos respondenterna (Shah et al., 2020). Skalan har visat sig vara både effektiv, enkel och godkänd för att mäta stress, depression, ångest både inom sjukvården men även för
användning vid mätningar av olika grupper eller populationer (Tee et al., 2020). Frågorna i vår enkät består utav självskattnings frågorna i sin originalform. Variabeln stressnivå har i vår studie dikotomiserats genom att samtliga deltagare som uppmätt normal (52), mild (24) eller måttlig (35) nivå av stress placerades in i kategorin låg stressnivå och samtliga respondenter som uppmätt allvarlig (51) eller mycket allvarlig (24) placerades in i kategorin hög stressnivå. Likaså har variabeln ångestnivå dikotomiserats där samtliga deltagare som uppmätt normal (75), mild (19) eller måttlig (30) nivå av ångest placerades in i kategorin låg ångestnivå och samtliga respondenter som uppmätt allvarlig (23) eller mycket allvarlig (38) nivå av ångest placerades in i kategorin hög ångestnivå. Även variabeln depressionsnivå dikotomiserades, där samtliga av de respondenter som uppmätt normal (42), mild (22) eller måttlig (44) delades
18
in i kategorin låg depressionsnivå och samtliga respondenter som uppmätt allvarlig (22) eller mycket allvarlig (57) nivå av depression placerades in i kategorin hög depressionsnivå. 5.3.2 De Jong Gierveld scale
Mätinstrumentet kallat De Jong Gierveld loneliness scale (DJGLS) är från början ett elva frågor långt mätinstrument för att mäta ensamhet hos individer. Vid konstruktionen av dessa elva frågor togs hänsyn till två olika typer av ensamhet, nämligen social ensamhet och emotionell ensamhet. I originalversionen av DJGLS var sex frågor konstruerade för att mäta emotionell ensamhet och fem frågor konstruerade för att mäta social ensamhet. Denna version av DJGLS kom sedan att få en kortare form för bruk inom större enkätundersökningar. De tre frågor som vanligtvis brukade ha störst inverkan på utkomsten om en person var emotionellt respektive socialt ensam valdes då ut för att konstruera ett sex frågor långt frågeformulär (De Jong Gierveld & Van Tilburg, 2010). I den aktuella studien har dock frågebatteriet på alla elva frågor valts att användas då enkäten i sin helhet inte är allt för stor och den minimerade versionen inte ansågs vara nödvändig. Genomgående har faktorn emotionell ensamhet mätts i enlighet med mätinstrumentet DJGLS, med en skala som sträcker sig mellan 0 och 6 med medelvärde 4. I samtliga analyser har skalan dikotomiserats, baserat på medelvärde. Alla respondenter som i variabeln befinner sig från 0 till medelvärdet 4 på skalan har inkluderats i kategorin låg emotionell ensamhet. De övriga som befinner sig från och med 5 till 6 på skalan har inkluderats kategorin i hög emotionell ensamhet. Faktorn social ensamhet har mätts i enlighet med DJGLS med en skala som sträcker sig mellan 0 och 5 med medelvärde 2. I samtliga analyser har skalan dikotomiserats, baserat på medelvärde. Alla respondenter som i variabeln befinner sig från 0 till medelvärdet 2 på skalan har inkluderats i kategorin låg social ensamhet. Resterande som befinner sig från och med 3 till 5 på skalan har inkluderats i kategorin hög social ensamhet. Faktorn total ensamhet har mätts i enlighet med DJGLS med en skala som sträcker sig från 0 till 9 med medelvärde 5. I samtliga analyser har skalan dikotomiserats, baserat på medelvärde. Alla de respondenter som befinner sig mellan 0 till medelvärdet 5 på skalan har inkluderats i kategorin låg total ensamhet. Resterande
respondenter som befinner sig från och med 6 till 9 på skalan har inkluderats i kategorin hög total ensamhet.
5.3.3 LSNS-6
I utformningen av frågor gällande studenternas sociala nätverk och sociala stöd har vi utgått från mätinstrumentet LSNS-6. Mätinstrumentet är till en början utvecklat för att mäta social isolering bland äldre vuxna. Detta görs genom att mäta individens sociala kontakter med vänner, familjemedlemmar samt deras upplevelse av social support från deras nära
omgivning. Vi har valt att applicera detta mätinstrument när vi har utformat våra frågor till studenterna. Denna del av vår enkätundersökning där vi applicerat LSNS-6 består utav 6 frågor som kan besvaras med svarsalternativen, ingen, en, två, tre eller fyra, fem till åtta, nio eller fler (Lubben, Blozik, Gillmann, Iliffe, Von Renteln Kruse, Beck & Stuck, 2006). Faktorn social isolering har genomgående mätts i enlighet med LSNS-6, med en skala vilken sträcker sig från 1 – 29 där medelvärdet är 17. Se även metodavsnittet för omkodning och definition av faktorn.
5.4 Litteratursökning
För insamling av tidigare forskning har vi använt oss av databaserna Social Premium
19
potentiella studier och vetenskapliga artiklar som berör de ämnen som varit av intresse för vår studie. De sökord vi använt oss av är ”Loneliness” AND ”Mental health” AND ”Covid-19”, ”Loneliness” AND Mental health AND ”students”, ”Mental health” AND ”social isolation” AND students, ”Mental health” AND ”social isolation” AND Covid-19, "Mental health" AND students AND "Social isolation, “Mental health” And students AND covid-19, “Mental health” AND students AND impact AND covid-19, ”Mental health” AND young adults AND covid-19. I vår sökprocess har vi begränsat sökresultaten till att enbart inkludera artiklar och studier som är peer reviewed samt att inte inkludera studier som är publicerade innan 2010. Detta har vi valt att göra för att undvika att inkludera studier som kan vara utdaterade. Utöver detta har vi även oss av söktjänsten Primo för anskaffning av relevant litteratur samt använt oss relevanta myndigheters hemsidor på nätet.
5.5 Urval och avgränsning
Då syftet med vår studie är att undersöka den psykiska hälsan bland studenter på Örebros Universitet under den rådande covid-19 pandemin kontaktades studenter via sociala medier. Webbenkäten publicerades i Facebook-gruppen “Dom kallar oss studenter”, som är en
Facebookgrupp för studerande på Örebros universitet, bestående av cirka 20 000 medlemmar. Detta nämns av Bryman (2011) som ett icke sannolikhetsurval då det inte följer vissa regler för sannolikhetsurval. De sannolikhetsurval som nämns är obundet slumpmässigt urval där alla individer i en population har lika möjlighet att ta del av studien genom en kvot som bestämmer hur många som får vara med och att så många personer sedan slumpmässigt väljs ut. En annan typ av urval är systematiskt urval där var tredje, var fjärde eller var sjunde person och så vidare väljs ut och även då har alla samma chans att vara med. Den typ av urval som slutligen använts är ett icke sannolikhetsurval i form av ett bekvämlighetsurval. Ett bekvämlighetsurval är enligt Bryman (2011) något som används då en viss grupp individer eller en viss population finns tillgänglig för forskaren och kan hjälpa forskaren svara på sina forskningsfrågor. Som tidigare nämnt används Facebook gruppen “Dom kallar oss studenter” på grund av att den var tillgänglig och innehöll en stor mängd studenter som kan besvara enkäten. En annan stor del i urvalet är baserat på frivillighet då enkäten är helt frivillig att besvara och delta i. Det finns inte heller några krav på att fullfölja enkäten om någon börjar svara på den vilket styrker den frivilliga faktorn ytterligare.
5.6 Svarsfrekvens och bortfall
En problematik Bryman (2011) påpekar bland enkätundersökningar är bortfall. Ett stort bortfall kan i sin tur skapa felaktigheter i resultatet och det är därför viktigt att försöka minska bortfallet i så stor utsträckning som möjligt. Det nämns ett par åtgärder som kan genomföras för att minska på bortfallet. Vissa av dessa som att inkludera frankerade svarskuvert är irrelevant då enkäten genomförs digitalt. Det rekommenderas att skriva ett bra
informationsbrev i samband med enkäten när den skickas ut. Det går då förklara vilka studien riktar sig till, vad den ämnar undersöka, en ungefärlig tid det tar att genomföra studien, att den sker anonymt och att svaren behandlas konfidentiellt. Detta genomfördes i enkäten genom en informationstext i början av enkäten och även i inlägget på Facebook. I denna text beskrivs syftet samt att enkäten var anonym, att den gick avbryta när som helst och att den var frivillig. För att försöka få in ännu fler svar på vår enkät publicerades en påminnelse om enkäten i Facebook gruppen “Dom kallar oss studenter” cirka 1 vecka efter att enkäten publicerats.
20
5.7 Kodning
Efter att vi avslutat insamlingen av data genom vårt utskick av vår enkät var nästa steg att koda om svarsalternativen och bearbeta dessa för att möjliggöra analys. När det gäller
kvantitativa enkätundersökningar så representeras alla svarsalternativ och uppgifter i enkäten av en variabel som kan delges olika värden. Dessa värden utgörs utifrån de svarsalternativ som finns tillgängliga (Trost, 2012). Vi har i vår bearbetning av enkätsvaren gett varje fråga svarsalternativ som blivit tilldelade olika värden. Detta har vi gjort för att de ska bli möjligt att föra in siffrorna i analysprogrammet SPSS. Nedanför kommer kodningsprocessen av det insamlade materialet redovisar.
5.7.1 Omkodning av bakgrundsfrågorna i enkäten
Första delen av vår enkät har bestått utav bakgrundsfrågor om individen, dennes levnadssituation samt frågor kopplade till covid-19 pandemin. Svarsalternativen som respondenterna har kunnat välja mellan har sedan tilldelats olika värden. Dessa frågor, svarsalternativ och tilldelade värden presenteras i tabell 4, bilaga 2. Utöver dessa
bakgrundsfrågor hade vi även en fråga med öppet svar angående aktuell utbildning. Utifrån de svar vi har fått har vi delat in svaren i olika utbildningskategorier utifrån vilka vi själva ansett vara passande. I de fall där det varit svårt att koppla svaret till någon form av
utbildningskategori har vi benämnt svaret som Övrigt. Dessa utbildningskategorier har sedan kodats om på följande vis: Socionomutbildning = 1 Personalvetarutbildning = 2
Ekonomiutbildning = 3 Idrottsutbildning = 4 Sjuksköterskeutbildning = 5
Samhällsanalysutbildning = 6 Utbildning i livsmedelskunskap = 7 Systemvetenskap = 8 Juridikutbildning = 9 Lärarutbildning = 10 Kriminologiutbildning = 11 Utbildning i
miljövetenskap = 12 Psykologutbildning = 13 Läkarutbildning = 14 Biomedicinsk analytiker = 15 Utbildningsvetenskap =16 Medieutbildning =17 Utbildning i rättsvetenskap =18
Utbildning i kemi = 19 Ingenjörsutbildning = 20 Utbildning i matematik = 21 Utbildning i offentlig förvaltning och ledning = 22 Övrigt = 23 Inget svar = 99.
5.7.2 Kodning och poängberäkning av frågorna som mäts med DASS-21
Kodningen av frågorna utifrån DASS-21 presentera i tabell 5, bilaga 2. Nivån av depression, stress och ångest räknas vid användning av mätinstrumentet DASS-21 ut genom en
poängberäkning (tabell 6, bilaga 2). Denna poängberäkning går ut på att varje svarsalternativ har ett värde kopplat till sig. 0, 1, 2 eller 3. Dessa siffror används sedan för en
poängberäkning. Varje fråga som ställs tillhör antingen subskalan D= depression, A= ångest, eller S= stress. Poängen multipliceras sedan med två och poängen jämförs sedan med
nivåberäkningen som presenteras nedanför. Under tabellen presenteras vilka frågor som tillhör vilken subskala. Frågorna går att återfinna i bilaga 2 (Brown, Chorpita, Korotitsch & Barlow. 1997).
5.7.3 Kodning och poängberäkning av frågorna som mäts genom De Jong Gierveld Loneliness scale.
Kodningen av svarsalternativen från DJGLS presenteras i tabell 7, bilaga 2. Vid
poängberäkning av DJGLS kommer neutrala och positiva svar, det vill säga ibland, oftast eller alltid, för sex av frågorna räknas samman för att ge en indikator av den emotionella
ensamheten. För varje fråga som har ett positivt svar tillges en poäng och för resterande svar tillges 0 poäng, maximal poäng för emotionell ensamhet är således 6. Liknande indikator för den sociala ensamheten beräknas genom att summera de negativa svaren, det vill säga aldrig,
21
sällan och ibland, för fem av frågorna Här tillges en poäng till de frågor där svaret är negativt, för resterande tillges noll poäng och således är maximal poäng för social ensamhet 5. Den totala ensamheten beräknas i sin tur av att slå samman poängen för emotionell ensamhet och social ensamhet vilket gör att total ensamhet kan befinna sig mellan 0 och 11. Total ensamhet kan sedan fördelas in i olika nivåer enligt följande: Ej ensam: 0, 1 eller 2. Måttligt ensam: 3 till 8. Allvarligt ensam: 9 eller 10. Väldigt allvarligt ensam: 11 (de Jong Gierveld & van Tilburg, 1999).
5.7.4 Kodning och poängberäkning av frågorna som mäts med LSNS-6
Kodningen av svarsalternativen från LSNS-6 presenteras i tabell 8, bilaga 2. Vid
poängberäkningen vägs summan av dessa 6 frågor lika. Varje fråga får mellan 0 till 5 poäng och den totala möjliga poängen varierar mellan 0 och 30. Om en person har en poäng på 12 eller lägre indikerar det en risk för social isolering (Lubben et al., 2006)
5.7.5 Omkodning inför analys av relativa risker
Inför analysen med relativa risker har vissa variabler behövts förändras en aning eftersom vissa svar inte är helt relevanta samt att analysen av relativa risker behöver ställa två dikotoma variabler mot varandra och fungerar inte om en av variablerna har fler än två svarsalternativ. I vissa fall har svarsalternativ slagits samman och i vissa fall har alternativ ej inkluderats i analysen. Vidare dikotomiserades variabeln ”Själv varit sjuk i covid-19” till en del bestående av ”Ja” och ”Jag har varit sjuk, men inte konstaterat covid-19”. Den andra delen består av alternativet ”Nej” och ”Vet ej”. För variabeln ”Omgivning sjuk i covid-19” inkluderades alternativet ”Vet ej” inte i analysen då det var för få som svarat detta alternativ (11 st.). Detta skedde även för variabeln ”Rädsla för covid-19” där endast 8 personer svarat detta alternativ. Gällande variabeln boendesituation har svarsalternativen dikotomiserats så att de som bor ensamma är en del och de som bor med sambo, familj eller i övrig boendesituation är en annan del. För variabeln ”Tidigare psykisk ohälsa” har alternativet ”Vet ej” inte inkluderats i analysen då för få personer svarat detta alternativ (10 st.). Se tabell 9, bilaga 2 för de
dikotoma variablernas indelning ytterligare.
5.8 Analysmetoder
5.8.1 Univariat analys
Vid analys av det data vilken inkommit efter att enkäten publicerats kommer ett flertal olika analysmetoder användas. Den första av dessa är univariata analyser vilket innebär analys av endast en variabel i taget (Bryman, 2011), det vill säga beskrivande analyser. De univariata analyser som kommer genomföras är frekvenstabeller, beräkning av centraltendens i form av medelvärde för vissa de olika variabler som uppmätts i enkätundersökningen.
Frekvenstabellen kommer ge information om antalet och andelen svarande på olika variablers svarsalternativ (ibid.). Med centraltendens menas att det går beräkna eller förstå det som är typiskt för en fördelning av en variabel (Bryman, 2011). Det finns inom kvantitativ analys tre olika typer av centraltendens vilka är, aritmetiskt medelvärde, medianvärde och
modalvärde/typvärde. Av dessa kommer det aritmetiska medelvärdet användas vid analys av rådata från enkätundersökningen (Bryman, 2011).
22
Till skillnad från univariat analys är bivariat analys en analys av två variabler samtidigt (Bryman, 2011). Dessa två variabler testas mot varandra för att se hur de påverkar varandra och om det finns några relationer mellan dem. Det är viktigt vid bivariata analyser att tänka på vad för samband som går att se. Bivariata analyser visar på om det föreligger ett samband mellan variablerna men inget om dess riktning eller styrka (ibid). Denna typ av analys
används i studien genom att undersöka hur stress, depression och ångest (beroende variabler), är associerade med exempelvis social isolering, ensamhet, eller rädsla för covid-19
(oberoende variabler). I dessa analyser korstabuleras de två olika variablerna mot varandra och beräknar mängd samt andel personer som svarat respektive alternativ på variabel a och respektive alternativ på variabel b. Enligt Eliasson (2018) finns inom dessa typer av analyser en beroende och en oberoende variabel när analysen genomförs.
Den statistiska signifikansen av eventuella samband testades med 2 (Eliasson, 2018). Chi-två fungerar på det vis att båda variablerna som mäts ses som oberoende. Då kan inte längre sannolikheten hos en annan händelse eller variabel påverka utkomsten hos de två som mäts. Detta används i sin tur för att skapa förväntade värden på de variabler som mäts. Dessa förväntade värden är i princip de värden som skulle komma att bli om det inte fanns något samband alls mellan de variabler som mäts. De förväntade värdenas skillnad mot de faktiska värdena som uppmätts ställs sedan mot varandra i en beräkning som resulterar i ett värde på chi-två. Ju större detta värde är desto troligare är det att det föreligger samband mellan variablerna. I samband med beräkningen av chi-två i SPSS kommer även ett värde ”p” beräknas, vilket innebär den statistiska signifikansen för de samband som testas. Statistisk signifikans innebär att nollhypotesen för det samband som testats ska vara starkt motbevisad av de data som uppmätts (Eliasson, 2018). I föreliggande studie redovisas signifikansnivåer på p=.05, och p=.001.
5.8.3 Relativa risker
För en djupare analys av enkätstudiens material kommer ett analysmått kallat relativa risker användas. Detta är enligt Newcombe (2013) en typ av statistiskt mått som talar om
förhållandet mellan två olika proportioner eller risker för ett utfall i förhållande till ett annat. Vid beräkningen är det viktigt att ställa upp förhållandet mellan variabler så att den positiva utkomsten är den beroende, det går annars inte prata om risken för det negativa utfallet. Rowe (2015) förklarar likt Newcombe relativa risker som förhållandet mellan två risker andra risker och säger att beräkning av relativa risker sker genom att dividera det som är nytt eller vill testas med det som är äldre eller kontrollerande. Vidare förklarar de att värden som är över ett på den relativa risken kommer tala om en större risk för den faktor som är ny eller vill testas i beräkningen. Ett värde på den relativa risken som är under ett talar däremot om en minskad risk för det nya som vill testas i beräkningen.
5.9 Validitet, Reliabilitet och Generaliserbarhet
Validitet innebär en studie ska mäta det den avser att mäta (Eliasson, 2013, s. 16f). Alltså handlar validitet om giltighet, huruvida studien är giltig och mäter det den vill mäta. Exempelvis kan ses till mätning av vikt, i detta fall är en våg rimlig att använda och har då hög validitet då en våg är gjord för att mäta vikt. Skulle däremot syftet vara att mäta längd kommer en våg a låg validitet då den inte mäter längd. En tumstock eller linjal skulle då passa bättre. För att öka validiteten i en studie kan två olika punkter ses till. Först ska
operationaliseringen av begrepp som avses mätas i studien försöka stämma så bra överens med teoretiska definitioner i så stor utsträckning som möjligt. Ju mer lika studiens definitioner av begrepp är de teoretiska definitionerna desto högre validitet kan studien anses ha. Det går
