Sjuksköterskans möjligheter att arbeta
patientsäkert nattetid
En integrerad litteraturöversikt
Natalia Burman
Sjuksköterska 2018Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap
Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad
Sjuksköterskans möjligheter att arbeta patientsäkert nattetid -
en integrerad litteraturöversikt
Possibilities for the nurse to ensure patient safety during
night shift - an integrative literature review
Natalia Burman
Kurs: O0009H, Examensarbete Höstterminen 2017
Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Handledare: Anna Nygren Zotterman
1
Sjuksköterskans möjligheter att arbeta patientsäkert nattetid -
en integrerad litteraturöversikt
Possibilities for the nurse to ensure patient safety during
night shift - an integrative literature review
Natalia Burman
Luleå tekniska universitet
Institutionen för hälsovetenskap
Avdelningen för omvårdnad
Abstrakt
Sjuksköterskan är en yrkeskategori som finns tillgänglig under dygnets alla timmar. Nattarbete utförs under särskilda förhållanden med utmaningar som trötthet och dygnsrytmsanpassning. Detta ställer särskilda krav på sjuksköterskan för att kunna arbeta patientsäkert. Syftet med arbetet var att sammanställa kunskap om sjuksköterskans möjligheter att arbeta patientsäkert nattetid. Studien genomfördes som en integrerad litteraturöversikt och utgick från två frågeställningar: Vilka faktorer påverkar sjuksköterskan att arbeta patientsäkert nattetid? samt Vilka strategier kan sjuksköterskan använda för att arbeta patientsäkert nattetid? Litteratursökningen gjordes i två databaser och resulterade i sexton artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultatet visade att de faktorer som påverkar möjligheten att arbeta patientsäkert nattetid var bemanning, rutiner, arbetstider och sjuksköterskans arbetsförhållanden. Strategier som sjuksköterskan kan använda för att arbeta patientsäkert nattetid var tupplur under nattrasten, planering av nattarbetspasset och kontroll av ljusexponering. Slutsatser som drogs av arbetet var att ett systematiskt patientsäkerhetsarbete skulle kunna öka förutsättningarna för sjuksköterskan att arbeta patientsäkert. Interventioner som nattsjuksköterskan skulle kunna använda riktas på att minska risk för misstag och undvika nödsituationer, vilket är aktuellt under nattskift då sjuksköterskan kan vara trött och sömnig, samt bemanningstätheten är lägre.
Nyckelord: nattarbete, patientsäkerhet, sjuksköterska, slutenvård, integrerad litteraturöversikt
2 Vården är en verksamhet som bedrivs under dygnets alla timmar. Detta innebär att det
förekommer olika former av skiftarbete i vården. Sjuksköterskan är en yrkeskategori som finns tillgänglig under dag-, kvälls- och nattarbetspass. Sjuksköterskans kompetens är viktig för att bedriva patientsäker vård och hen ska ha handlingsberedskap för att kunna motverka att patienten drabbas av eller riskerar att drabbas av vårdskada. Detta genom att sjuksköterskan arbetar patientsäkert och följer regelverk, oavsett om hen arbetar dag eller natt (Svensk sjuksköterskeförening, SSF, 2017).
Det finns höga ambitioner för ökad patientsäkerhet i Sverige, vilket även återspeglas i lagstiftningen (Ridelberg, Roback& Nilsen, 2014). Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL, SFS 2017:810), 5 kap, 1:2 §, ska hälso- och sjukvården bedrivas så att “patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet” tillgodoses, och den nya patientsäkerhetslagen (PSL, SFS 2010:659) utgör en god grund för att främja en hög patientsäkerhet genom att utgå från att patientsäkerhetsarbetet ska vara proaktivt och systematiskt. Begreppen patientsäkerhet och vårdskada definieras i PSL (SFS 2010:659), 1 kap., 5 §, 6 §, som skydd mot vårdskada respektive “lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården”. Risker samt inträffade vårdskador ska rapporteras till Socialstyrelsen och de fall där en medarbetare brustit i sin yrkesutövning utreds av Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Patienten som riskerat att ha drabbats eller har drabbats av vårdskada måste också informeras (SFS 2010:659, 3 kap. 5 § - 8 §).
Vårdskador kan uppstå till följd av förskrivning och administrering av läkemedel, bevakning av läkemedelsbiverkningar, vårdrelaterade infektioner (VRI), bedömning och behandling, tekniska och diagnostiska fel, samt fördröjning i behandlingen (Olsen et al., 2007). Enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL, 2014) var VRI den vanligaste typen av skada (34 procent), sedan följt av kirurgiska skador (13 procent), blåsöverfyllnad (10 procent),
läkemedelsrelaterade skador (9 procent), trycksår (7 procent) och fallskador (5 procent). Enligt Ridelberg et al. (2014) identifierade sjuksköterskorna tjugotvå faktorer som kunde påverka patientsäkerheten och skiftarbete var en av dessa faktorer. En vårdrelaterad skada, till exempel infektion påverkar patienten på alla livets plan. Patientens lidande förvärras, dennes ekonomiska situation drabbas, även patientens sociala nätverk påverkas samt att patienten upplever starka känslomässiga belastningar (Andersson, Bergh, Karlsson & Nilsson, 2010).
3 Vårdrelaterade patientskador förlänger även vårdtiderna samt ökar kostnaderna för sjukvård och samhälle (Unbeck, Dalen, Muren, Lillkrona & Härenstam, 2010).
Befintliga studier av sjuksköterskans nattarbete berör huvudsakligen hur det påverkar hälsa och välbefinnande (Brum, Filho, Schnorr, Bottega & Rodrigues, 2015; Muecke, 2005; Shen, Yen, Yang & Lee, 2016). Det finns även forskning kring sjuksköterskans erfarenhet av nattarbete samt arbetsuppgifter under nattpass (Chung et al., 2006; Nilsson, Campbell & Pilhammar Andersson, 2008). Andra studier berör förekomsten av medicinska fel, olyckor och incidenter som kan kopplas till skiftarbete där nattpass kombineras med roterande arbetsschema (Brandi et al. 2002; de Cordova, Phibbs, Bartel & Stone, 2012; Mobarakabadi, Ebrahimipour, Najar, Janghorban & Azarkish, 2017; Santos Laraña et al., 2007; Tanaka et al., 2012).
Nattarbete associeras med dygnsrytmsförskjutning och står i stark konflikt med den biologiska dygnsrytmen (Muecke, 2005). Sjuksköterskor kan drabbas av hälsoproblem i samband med störda fysiologiska rytmer (Brum et al., 2015; Muecke, 2005; Shen et al., 2016). Socialstyrelsen (2017) skriver att kognitiv utmattning och stress kan uppstå till följd av nattarbete. Nattarbetare sover generellt under dagen och arbetar under natten, vilket påverkar dygnsrytmen och kan påverka fysiologiska funktioner. En störning i nattarbetarnas biologiska klocka resulterar ofta till sömnstörningar och påverkar deras medvetenhet medan de arbetar (Kudielka, Buchtal, Uhde & Wüst, 2007). Det är svårt att anpassa dygnsrytmen till nattarbete. Om sänggåendet förskjuts till olika tider på dygnet visar det sig att ju längre sömnen förskjuts från kvällen mot nästa dag, desto mer avkortad blir den även vid stor sömnbrist. Om
nattpersonal sover väldigt lite före det första nattskiftet kan sömnen förskjutas upp till 24 timmar (Knauth et. al., 1980).
Sjuksköterskans arbete under natten utförs under andra förhållanden jämfört med dagtid då det är färre sjuksköterskor i tjänst. De arbetar ofta i en tyst miljö och under dämpad belysning. Patienterna sover samtidigt som de behöver kvalificerad vård. Arbetet ändrar dock sin takt och karaktär mellan fem och sju på morgonen: intensivt vårdarbete påbörjas, bland annat tvättning av patienter, renbäddning av patientsängar, mätningar och avläsningar av pumpar (Nilsson et al., 2008). Alla de ljud som finns i patientens närmiljö, ”tidlösheten” samt sensorisk understimulering kan leda till mentala och/eller beteendestörningar hos äldre
4 patienter. En typisk bild av fenomenet beskrivs av nattsköterskan som att patienten kan vara stökig under natten, men tycks vara helt adekvat och orienterad vid ronden på förmiddagen. Det är inte ovanligt att dessa patienter skadar sig genom att, till exempel slita ut nålar, droppslangar eller urinkatetrar (Nilsson et al., 2008; Rousseau & Sjödin, 2004; Sivlér & Marcusson, 2017).
Sammanfattningsvis visar ovanstående att det förekommer andra typer av arbetsuppgifter nattetid hos sjuksköterskan, lägre bemanningstäthet, andra behov hos patienterna vad gäller vård och omvårdnad samt att vissa patientgrupper löper större risk för vårdskador nattetid. Detta kan leda till allvarliga konsekvenser och ett ökat lidande för patienten, nedsatt livskvalitet och hälsa, smärta och ökade kostnader för behandling och hälso- och sjukvård. Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa kunskap om sjuksköterskans möjligheter att arbeta patientsäkert nattetid. Studien utgår från två frågeställningar:
● Vilka faktorer påverkar sjuksköterskan att arbeta patientsäkert nattetid?
● Vilka strategier kan sjuksköterskan använda för att arbeta patientsäkert nattetid?
Metod
För att systematiskt kunna undersöka faktorer som påverkar patientsäkerheten vid nattarbete och strategier som sjuksköterskan kan använda, har en integrerad litteraturöversikt
genomförts. Enligt Whittemore och Knafl (2005) är en integrerad litteraturöversikt en särskild metod som integrerar tidigare experimentell och icke-experimentell, empirisk och teoretisk kunskap.
Litteratursökning
Whittemore och Knafl (2005) rekommenderar utarbetade litteratursökningsstrategier för att minska risken för felaktigt resultat på grund av bias i ofullständig sökning. Varje sökstrategi måste motiveras och tydligt dokumenteras i metodavsnittet, inklusive söktermerna, databaser som används, ytterligare sökstrategier och kriterierna för inkludering och exkludering.
För att hitta relevanta studier som lägger fokus på patientsäkerheten genomfördes
5 sökningen har MeSH- termer och CinahlHeadings används i kombination med ord i fritext. Följande sökord användes nurse*, nursing, night, performance. “patient safety”, “near miss,
healthcare” och “risk management”. Sökordet “nurse*” markerades med trunkering (*)
vilket inkluderar ändelser på söktermer och breddar sökningen (Willman, Stoltz &
Bahtsevani, 2011, s. 76). Sökorden kombinerades med Booleska söktermen AND och OR på likadant sätt i båda databaserna. Sökningarna begränsades till studier publicerade på engelska mellan 2000–2017 och samt peer reviewed. Inklusionskriterier var sluten vård och vård på sjukhus. Sökningarna i databaser PubMed och CINAHL presenteras i tabell 1.1 och 1.2. En översikt av hur urvalsprocessen resulterade i sexton artiklar som inkluderades till den integrerade litteraturöversikten illustreras i Figur 1.
Tabell 1.1 En litteratursökning i PubMed 2017-09-16
Begränsningar: publicerades 20000101–20171231, på engelska
Söknr *) Söktermer Antal träffar Antal valda
S1 S2 S3 S4 S5 S6 S7 S8 S9 S10 FT FT MT MT MT FT FT Nurse* Nursing S1 OR S2 Patient Safety Risk Management Near Miss, Healthcare Performance S4 OR S5 OR S6 OR S7 Night S3 AND S8 AND S9 194 394 318 829 384 280 11 926 215 623 57 606 986 822 126 33 921 219 14 *FT - fritextsökning; MT - MeSH-termer i databasen PubMed.
Tabell 1.2 En litteratursökning i CINAHL 2017-09-14
Begränsningar: peer reviewed, publicerades 20000101–20171231, på engelska
Söknr *) Söktermer Antal träffar Antal valda
S1 S2 S3 S4 S5 S6 S7 S8 S9 S10 S11 FT FT CH CH FT FT FT Nurse* Nursing S1 OR S2 Patient safety Risk Management “Near miss, healthcare” Performance S4 OR S5 OR S6 OR S7 S3 AND S8 Night S9 AND S10 182 807 257 880 322 060 41 823 6 905 286 85 325 130 355 19 972 6 003 105 2 *FT - fritextsökning; CH - CINAHL heading i databasen CINAHL.
6
Figur 1 Översikt av hur artiklar inkluderades till den systematiska litteraturöversikten.
Kvalitetsgranskning
De utvalda artiklarna granskades med hjälp av granskningsprotokoll för att kunna bedöma dess vetenskapliga kvalité. Granskningsprotokoll utformades och anpassades till vilken typ av studie som är gjord. Kvantitativa samt kvalitativa studiers kvalité bedömdes med hjälp av granskningsprotokoll G för kvantitativa studier respektive H för kvalitativa studier (Willman et al., 2011, s. 173–176). Ett poängsystem användes där ett positivt svarsalternativ motsvarade en poäng, svarsalternativ såsom nej och vet ej motsvarade noll poäng. Den totala summan av poäng som uppnåddes vid varje granskning, räknades om i procent av den möjliga summan (jmf. Willman et al., 2006, s. 95–96). Enligt Willman et al. (2006) motsvarar hög kvalité 80– 100%, medan medelkvalité ligger mellan 70–79%, och låg kvalité mellan 60–69%. Två av artiklarna bedömdes vara av låg kvalité på grund av brister i urvalsförfarandet,
bortfallsbeskrivningen och/eller generaliserbarheten. Artiklarna togs trots detta med i analysen eftersom båda ansågs ha betydelse för denna studies syfte (jmf. Whittemore & Knafl, 2005). Granskade artiklar och dess kvalité presenteras i Tabell 2.
7 Tabell 2 Översikt över vetenskapliga artiklar som ingår i analysen (n=16)
Författare (År) Land (Artikelkod) Typ av studie Deltagare (bortfall) Metod Datainsamling Analys Huvudfynd Kvalitet Arakawa et al. (2011) Japan (1) Kvantitativ 6445 (4155) Tvärsnittsstudie Bivariat analys och logistisk regressionsanalys
För att förebygga medicinska incidenter och fel var det nödvändigt att ta hänsyn till sjuksköterskans personliga erfarenheter samt raster under nattskiftet och arbetsplatsens administrativa problem. Hög Chang et al. (2017) Taiwan (2) Kvantitativ 42 Tvärsnittsstudie Statistisk analys
Endast en ledig dag var inte tillräcklig för återhämtning efter två på varandra följande nätter av arbete.
Låg Chang et al. (2015) Taiwan (3) Kvantitativ 63 CCT Självrapportering och tester Statistisk analys
En tupplur under det första åtta timmars nattskiftet visade ingen statistiskt signifikant skillnad i uppmärksamhet hos de som tog, respektive inte tog en 30-minuters paus. Däremot, tuppluren visar medelstor effekt på informationsprocessen. Medel Dumont et al. (2009) Canada (4) Kvantitativ 38 CCT Dagböcker samt laboratorieprover Statistisk analys
Kontrollerad exponering av dagsljus i samband med nattskift kan förbättra dygnsrytmen hos nattsjuksköterskor.
Hög Edwards et al. (2013) Canada (5) Kvantitativ 47 Tvärsnittsstudie Enkät Deskriptiv statistisk analys
Studie gav värdefull information om komplexiteten och konflikterna som uppstod gällande att sjuksköterskor sov på raster under nattskiftet. Utgick från chefernas perspektiv. Medel Fallis et al. (2011) Canada (6) Kvalitativ 13 Semistrukturerade intervjuer, enkät Innehållsanalys och deskriptiv statistik
Behov av tupplur och dess fördelar kopplades till patientsäkerhet och sjuksköterskans arbetsmiljö.
Möjligheten att ta tupplur påverkades av krav på patientvård och säkerhet, personalbehov, organisatoriska och miljömässiga faktorer. Hög Geiger Brown et al. (2014) USA (7) Kvantitativ 40 (13) Kvasi- experimentell Formulär, enkät, dagböcker, tester, EEG Statistisk analys
Sjuksköterskor som arbetade nattskift var sömnigare än de som arbetade dagskift; fler än hälften av sjuksköterskorna hade symtom på sömnlöshet, två tredjedelar hade symtom på minst en sömnstörning. Deras genomsnittliga reaktionstider var längre.
8 Tabell 2 Forts. Översikt över vetenskapliga artiklar som ingår i analysen (n=.16)
Författare (År) Land (Artikelkod) Typ av studie Deltagare (bortfall) Metod Datainsamling Analys Huvudfynd Kvalitet Niu et al. (2013) Taiwan (8) Kvantitativ 62 (24) Prospektiv randomiserad studie med kontrollgrupper Test Statistisk analys
Sjuksköterskor som hade nattpass i sin tjänstgöring visade på begränsningar i uppmärksamhet och i förmågan att fokusera på relevant information, samt högre procent av fel och sämre övergripande prestationshastighet jämfört med kontrollgruppen som arbetade dagtid. Hög Pueyo et al. (2011) Frankrike (9) Kvantitativ 13 Systematisk analys från direkta observationer samt intervjuer Statistisk analys
Erfarna sjuksköterskor strävade efter att planera framåt, särskilt på natten för att begränsa riskerna pga trötthet och undvika nödsituationer samt stress, behålla arbetet under kontroll så långt som möjligt. Låg Rahman et al. (2013) Canada (10) Kvantitativ 9 (5) Experimentell studie Laboratorieprover självrapportering, test Statistisk analys
Den totala sömntiden och sömnkvalitén förbättrades med användning av optiska kortvågsfilter. Deltagare i studien somnade även snabbare och vaknade mindre ofta, vilket resulterade i en förbättrad sömneffektivitet. Medel Sada et al. (2010) Japan (11) Kvantitativ 41 Experimentell kontrollgrupp studie Mätningar Statistisk analys
Det var viktigt för sjuksköterskor att träna äldre patienter att först tända ljuset och sedan att stiga upp på ett säkert sätt innan de gick på toaletten på natten samt att placera separata visuella markörer på vägen till badrummet. Hög Shanahan et al. (2009) UK (12) Kvantitativ 581 Deskriptiv undersökning Observations data samt data från personal Statistisk analys
Studien beskrev faktorer som påverkade patientsäkerheten, exempelvis antal och typ av sänggrindar, patientplaceringar och placeringar av sänggrindar, samt personalens motivation till varför grindarna används. Hög Smith- Coggins et al. (2006) USA (13) Kvantitativ 49 (4) RCT Test och simulering, självskattning Statistisk analys En tupplur kl. 03.00 förbättrade prestationsförmågan. Omedelbart efter tuppluren försvagades minnet
tillfälligt. Tupplur-gruppen presterade inte bättre än ingen-tupplur-gruppen under en simulerad körning hem efter nattskiftet.
9 Tabell 2 Forts. Översikt över vetenskapliga artiklar som ingår i analysen (n=.16)
Författare (År) Land (Artikelkod) Typ av studie Deltagare (bortfall) Metod Datainsamling Analys Huvudfynd Kvalitet Tzeng et al. (2012) USA (14) Kvantitativ 304 Deskriptiv undersökning Data från observationer och personal Statistisk analys
Patientsängar lämnades oftast upphissade på kvällsskiftet. För att förebygga skador relaterade till fall i samband med sjukhusvistelse är det viktigt att personalen följer rutiner och sänker sängarna. Det behövs även rutiner för uppföljning. Medel Weaver & Lindgren (2017) USA (15) Kvalitativ 30 Fokuserad etnografisk studie, Intervju Induktiv systematisk analys
En modell som finns på vissa sjukhus i USA för administrativ hantering av skiftarbetet kopplat till sjuksköterskan och patientsäkerheten. En
sjuksköterska har administrativt ansvar över att leda arbetet under nattpasset.
Hög Yoon et al. (2002) Sydkorea (16) Kvantitativ 12 Experimentell studie Aktigrafi och självskattning Statistisk analys
Nattskiftsarbetare kan förbättra sin uppmärksamhet nattetid och kvalitén på sömn under dagen genom stark ljusexponering på arbetsplatsen. Detta kunde förbättras ytterligare genom att dämpa morgonljuset på vägen hem efter skiftet.
Medel
Analys
Whittemore och Knafl (2005) presenterade en metod för integrerad litteraturöversikt där analysen utfördes i flera steg: datareduktion, dataöversikt, datajämförelse och slutsatser och
verifiering av data. Denna analysmetod användes och utfördes i fyra steg.
I första steget av analysen lästes de utvalda artiklarna upprepade gånger för att få en helhetsbild av deras innehåll. Sedan delades artiklarna i olika grupper utifrån dess samhörighet, till exempel, “sängar och grindar”, “tupplur”, “ljusintervention” med flera. Denna initiala klassificering som gjordes på grundval av logiska system, kunde underlätta analysen från början. Varje textenhet i artiklarna som svarade på studiens frågeställningar markerades med en specifik färg och kodades med ett specifikt nummer. Detta gav en logisk ordning i de primära data som gjorde det lättare att spåra data tillbaka till de primära källorna. Textenheterna översattes till svenska och kondenserades så att textenheternas meningskärna bibehölls. Översättning och kondensering fick samma nummer som originalets textenheter (jmf. Whittemore & Knafl, 2005).
10
I andra steget av analysen markerades de komprimerade textenheterna i grönt respektive rött utifrån hur de svarade på första eller andra frågeställningen i studien. Sedan sorterades textenheterna i preliminära underkategorier vid första initiala klassificering av artiklarna och detta sammanställdes i en matris, en dataöversikt, för att få en bättre överblick över
analyserade data. Whittemore och Knafl (2005) menade att i en dataöversikt visualiseras data från primära källor med hjälp av matriser för att sedan ligga till grund för jämförelse över alla primära datakällor samt fungera som utgångspunkt för datatolkning.
Därefter i tredje steget av analysen upptäcktes nya mönster och relationer inom och utanför primära datakällor som ledde fram till nya underkategorier. Denna process av jämförelse av textenheterna för att finna likheter och skillnader och kategoriseringar gjordes upprepade gånger tills sju kategorier återstod. Whittemore och Knafl (2005) skriver att det finns olika strategier för att jämföra datan och dessa kräver kreativitet och kritisk tänkandet.
Data sammanfattades och verifierades i fjärde steget av analysen i enlighet med Whittemores och Knafls (2005) sista steg av analysen slutsatser och verifiering av data.
Resultat
I studiens analys ingick sexton artiklar, varav fjorton med kvantitativ ansats och två med kvalitativ ansats. Studierna var genomförda i sju olika länder och publicerades mellan 2000– 2017 (se Tabell 2). De slutliga sju kategorierna samt de sjutton underkategorierna presenteras nedan i tabell 3. Resultatet presenteras i löpande text och sammanfattar fynden i respektive kategori som svar på de två frågeställningarna i syftet.
11 Tabell 3 Översikt över kategorier (n=7) och underkategorier (n=17) under respektive frågeställning
Frågor Kategorier Underkategorier (återfinns i artikel med kod)
Fråga 1. Vilka faktorer påverkar sjuksköterskan att arbeta patientsäkert nattetid? Bemanning Rutiner Arbetstider Sjuksköterskans arbetsförhållanden Personalens sammansättning Personaltäthet Arbetsledning Följsamheten av rutiner
Personalens beteende och medvetenhet kring rutiner Arbetstider som påverkade sjuksköterskans trötthet Incidens av medicinska fel
Trötthet
Stress och ohälsa Fråga 2. Vilka strategier
kan sjuksköterskan använda för att arbeta patientsäkert nattetid?
Tupplur under nattrasten
Planera nattarbetspasset Kontroll av
ljusexponering
Fördelar med tupplur Möjligheter att ta tupplur Nackdelar med tupplur
Sjuksköterskans osäkerhet om tupplur är tillåten Att planera tidpunkt för arbetsuppgifter och rast Att begränsa nödsituationer
Ljuskontroll under nattpasset Ljuskontroll under natt- och dagtid
Faktorer som påverkar sjuksköterskan att arbeta patientsäkert nattetid
Bemanning
Flera studier visade att bemanningen under nattskiftet var en stärkande faktor för att arbeta patientsäkert nattetid (Edwards, McMillan & Fallis, 2013; Pueyo, Toubin & Volkoff, 2011; Weaver & Lindgren, 2017). Weaver och Lindgren (2017) menade att lämplig sammansättning av sjuksköterskor, det vill säga rätt kompetens som matchade patienternas behov på
avdelningen under det aktuella nattskiftet kunde stärka patientsäkerheten medan Pueyo, Toubin och Volkoff (2011) betonade vikten av sammansättning och stabilitet inom
arbetsgruppen, möjlighet att diskutera sitt arbete med andra, samt att ha tillgång till relevant information. De viktigaste aspekterna av bemanning enligt Edwards et al. (2013) och Weaver och Lindgren (2017) var att bemanna med tillräcklig täckning av personal för att matcha
12 patientens behov av tillsyn under förlängda nattraster. Weaver och Lindgren (2017) beskrev också en modell som finns på flera sjukhus i USA där en sjuksköterska, en så kallad
administrativ handledare, ledde arbetet under natten vilket var viktigt för att stödja
personalens möjligheter att arbeta patientsäkert nattetid när ordinarie arbetsledning inte var i tjänst.
Rutiner
Rutinernas följsamhet undersöktes i tre av studier (Shanahan & Evans, 2009; Tzeng, Prakash, Brehob & Devecsery, 2012; Weaver & Lindgren, 2017). Shanahan och Evans (2009) noterade att risk för vårdskador ökade vid felmontering av sänggrindar. Tzeng et al. (2012) kom fram till att rutinerna kring patientsängarnas låga position bäst följdes nattetid och att färre
behandlingar som kräver att patientsängarna höjs samt att patienterna oftast sov under natten kunde bidra till detta. Weaver och Lindgren (2017) menade att genom att administrativa handledare gick runt på avdelningar kunde de hjälpa sjuksköterskan att säkerställa att rutiner följs. Personalens beteende och medvetenhet kring säkerhetsrutiner undersöktes i studier av Shanahan och Evans (2009), och Tzeng et al. (2012). Shanahan och Evans (2009) angav att den främsta orsaken till att sjuksköterskorna valde att använda sänggrindar nattetid var för att förebygga olyckor och patientskador. Det finns även andra faktorer som, exempelvis
patientens önskemål och vårdkulturen, som kunde ha betydelse för rutinernas följsamhet.
Arbetstider
Tre av studierna fann att sjuksköterskans arbetstider påverkade patientsäkerheten (Arakawa et al., 2011; Geiger Brown et al., 2014; Chang, Wu, Chen & Hsu, 2017). Sjuksköterskor som arbetade minst tre nattskift i rad upplevde högre grad av sömnighet under den tredje natten jämfört med den första, dock ingen skillnad i sömnighet mellan första och andra nattskiftet (Geiger Brown et al., 2014). Sjuksköterskor som bara hade ett dygns ledighet efter två nattskift var tröttare och hade försämrad uppmärksamhet och precision (Chang et al., 2017). Arakawa et al. (2011) visade att det finns korrelation mellan antal medicinska fel eller incidenter och maximalt antal arbetade nattskift per månad.
Sjuksköterskans arbetsförhållanden
Sjuksköterskans arbetsförhållanden under nattarbete hade inverkan på patientsäkerheten och tröttheten identifierades som ett möjligt hot mot patientsäkerheten (Edwards et al., 2013). Nattsjuksköterskor upplevde sig som mest trötta mellan klockan 03 och 04 (Pueyo et al.,
13 2011); visade långsammare reaktion (Geiger Brown et al., 2014); begränsningar i
uppmärksamhet och förmågan att fokusera på relevant information; högre procent av fel och sämre övergripande prestationshastighet (Niu et al., 2013). Sjuksköterskans stress och ohälsa korrelerade med risken för medicinska fel och incidenter (Arakawa, Kanoya & Sato, 2011).
Strategier som sjuksköterskan kan använda för att arbeta patientsäkert nattetid
Tupplur under nattrasten
I flera studier presenterades tupplur när personalen sov under sin rast som ett verktyg till att förbättra den kognitiva prestationsförmågan hos nattsjuksköterskor och motverka trötthet vilket bidrar till säkrare vård (Chang et al., 2015; Edwards et al., 2013; Fallis et al., 2011; Smith-Coggins et al., 2006). Nattsjuksköterskor som regelbundet tog en tupplur beskrev sitt tänkande som suddigt och mentalt sänkt under nattpass då de inte fick möjlighet att ta en tupplur. Dessa sjuksköterskor upplevde osäkerhet i samband med klinisk bedömning, irritabilitet, energilöshet och säkerhetsproblem på jobbet (Fallis et al., 2011).
För att sjuksköterskor skulle få möjlighet att ta en tupplur på natten behövdes tillgång till vilrum där de kunde sova ostörd. Ett speciellt rum för vila fanns inte på alla sjukhus, men även när vilrum fanns, påverkades sömnkvaliteten negativt i de fall vilrummet delades med vaken personal eller av andra aktiviteter i rummet. För att få tillräckligt med tid för en tupplur kombinerade nattsjuksköterskor ofta eller alltid sina raster vid nattskift med en genomsnittlig varaktighet av rast på totalt 84,5 m inuter. (Edwards et al., 2013; Fallis et al., 2011).
En tupplur på natten kunde i sig bli en riskfaktor (Arakawa et al., 2011; Fallis et al., 2011; Smith-Coggins et al., 2006). Arakawa et al. (2011) fann en korrelation mellan förekomst av medicinska fel och raster under nattskift hos nattsjuksköterskor. Svårighet att vakna eller fungera efter en tupplur speciellt om det gällde en akut situation beskrevs i två studier (Fallis et al., 2011; Smith-Coggins et al., 2006). Smith-Coggins et al. (2006) rekommenderade strategier som kunde kompensera de negativa följderna av otillräcklig personaltäthet under nattraster: att använda befintlig personal eller lägga till en eller flera personer på nattskiftet för att täcka upp för vilande personal; att lägga in tid för uppvaktning i den tid som tillåts för tupplur.
14 Två studier (Edwards et al., 2013; Fallis et al., 2011) beskrev att sjuksköterskor valde att inte sova under sin rast på natten av olika anledningar. De kände sig desorienterade efter en tupplur (Fallis et al., 2011), avsaknaden en skriftlig policy kring tupplur,
nattsjuksköterskornas uppfattning av att ledningen inte gav stöd till att personalen sov under rasten samt att omgivningen såg negativt på att nattsjuksköterskorna sov under sina raster (Edwards et al., 2013; Fallis et al., 2011).
Planera nattarbetspasset
Planeringen av tidpunkt för arbetsuppgifter och tiden för nattraster kunde minska risken att begå misstag kopplade till trötthet (Fallis et al., 2011; Pueyo et al., 2011).
Omvårdnadsdokumentation och narkotikaräkning var exempel på arbetsuppgifter som sjuksköterskan skulle undvika att utföra vid tidpunkter då hen visste att risken för trötthet var hög (Pueyo et al., 2011). Enligt Fallis et al. (2011) måste sjuksköterskan vid varje nattpass fatta beslut om och när det finns möjlighet att ta rast. Patientens behov av välbefinnande och säkerhet prioriterades vid detta moment (ibid.). Sjuksköterskorna strävade efter att begränsa nödsituationer som kunde uppstå under nattpasset då det sällan fanns en läkare närvarande och personaltätheten var lägre. Detta gjordes genom att, till exempel bedöma behovet av övervakning av varje enskild patient under natten (Pueyo et al., 2011) samt minimera fallrisken för den äldre patienten med hög fallrisk som själv kunde gå på toaletten under natten. Detta gjordes genom att undervisa hur hen skulle kliva upp ur sängen och ta hjälp av visuella markörer vid förflyttning (Sada, Uchiyama, Ohnishi, Ninomiya & Masino, 2010).
Kontroll av ljusexponering
Sjuksköterskans vakenhet och uppmärksamhet förbättrades när de utsattes för starkt ljus under nattpasset (Yoon, Jeong, Kwong, Kang & Song, 2002). Sjuksköterskans dygnsrytm
påverkades dock inte av stark ljusexponering under nattskiftet (Dumont, Blais, Roy & Paquet, 2009). Kontroll över ljusexponering dagtid kunde hjälpa nattsköterskor att förskjuta sin dygnsrymt (Dumont et al., 2009) och förbättra återhämtning genom att förlänga deras sömnlängd och sömnkvalité (Rahman et al., 2012; Yoon et al., 2002). Kombinationen av starkt ljus under nattpasset och dämpat morgonljus var mest fördelaktigt vad gäller både sjuksköterskans uppmärksamhet och sömn (Yoon et al., 2002).
15 Syntes
Resultatet av litteraturöversikten visade att faktorer som bemanning, rutiner, arbetstider och sjuksköterskans arbetsförhållanden kunde påverka patientsäkerheten under nattskift. För att säkerställa patientsäkerheten behövdes rätt personalsammansättning och tillräcklig
personaltäckning som matchade patientens behov; sjuksköterskans medvetenhet kring följsamheten av rutiner; arbetstider som främjade sjuksköterskans återhämtning och att sjuksköterskans arbetsförhållandena var sådana att hen inte skulle drabbas av trötthet, stress och ohälsa. Strategier som kunde hjälpa till att motverka eller ta hänsyn till sjuksköterskans trötthet och sömnighet under nattskiftet var en tupplur under sjuksköterskans nattrast, samt ljusinterventioner. Dessa interventioner skulle kunna minska förekomsten av medicinska fel. Planeringen av övervakning av patienter samt tidpunkt för arbetsuppgifter under natten var en annan strategi som strävade efter att begränsa nödsituationer när bemanningen var låg såsom på natten; samt minska risken att begå misstag kopplade till sjuksköterskans trötthet.
Patientundervisning i säker förflyttningsteknik strävade efter att minska risken för fall för vissa patientgrupper nattetid.
Diskussion
Syftet med denna integrerade litteraturöversikt var att sammanställa kunskap om
sjuksköterskans möjligheter att arbeta patientsäkert nattetid. I litteraturöversiktens analys framkom sju kategorier som svarade på de två frågeställningarna i syftet. Bemanning, arbetstider, lokala rutiner samt sjuksköterskans arbetsförhållanden var fyra faktorer som påverkade patientsäkerheten och tupplur under nattrasten, planering av nattarbetspasset samt kontroll av ljusexponering var tre strategier som sjuksköterskan kunde använda sig av för att arbeta patientsäkert nattetid.
Resultatet av denna studie visade att faktorer som hade inverkan på patientsäkerheten under nattarbete var bemanning, följsamheten till rutiner, arbetstider som ger möjlighet till
återhämtning och sjuksköterskans arbetsförhållanden under nattpasset. Resultatet av denna studie skulle kunna förstås utifrån Schweizerost teorin som är en förklaringsmodell för hur vårdskador uppstår (Reason, 2000) som jämför hälso- och sjukvårdens sårbarhet med
ostskivor som liknas vid skyddsbarriärer i en verksamhet. Dessa barriärer ligger på systemisk, organisatorisk och lokal säkerhetsnivå, samt på den ”mänskliga faktorn”, det vill säga de
16 personer som har direkt kontakt med patienter. Vården är ett komplext system och om det sker en vårdskada beror det oftast på en kombination av faktorer. Hålen i “de schweiziska ostskivorna” innebär att barriären inte var fullkomlig. Hålen rör på sig hela tiden och när de ställer sig i linje med varandra kan risker bryta igenom hålen och utvecklas till vårdskador (ibid.).
I resultatet framkom att sammansättningen av sjuksköterskor med rätt kompetens samt god samverkan i arbetsgruppen var viktigt för patientsäkerheten under nattskift. Resultatet skulle kunna förstås utifrån Schweizerost teorinsom att om sjuksköterskan har kompetensbrister som ökar risken att patienten kan drabbas av vårdskada, då kan organisationsfaktorn i form av anpassad bemanning förhindra att risken utvecklas till en riktig händelse (jmf Reason, 2000). Rischbieth (2006) menade att en övergripande strategi där kompetens av både ordinarie och vikarierande personal som matchade patientens behov borde ingå i övergripande riskhantering på vårdenheten. Jag anser att personalrekryterare borde ha kunskap om personalens
kompetens innan de tillsätter vikarier när det är få personal i tjänst som vid nattarbete.
Resultatet av litteraturöversikten visade att följsamheten av säkerhetsrutinerna på
arbetsplatsen kunde ha påverkats av att sjuksköterskan ägnar mer tid åt andra arbetsuppgifter under natten än direkt vård, personalens okunskap och säkerhetskultur på vårdenheten. Utifrån Schweizerost teorin kan detta ses som att ett hål i organisationsbarriären i form av lägre personaltäthet på natten täpptes igen av att sjuksköterskorna utförde färre behandlingar under nattskift vilket bidrog till färre säkerhetsbrister och därmed en säkrare vård. Hög säkerhetskultur, det vill säga attityder och uppfattningar relaterat till säkerheten, hjälper personalen att säkerställa patientsäkerheten med hjälp av riktlinjer och rutiner. Om
nattsjuksköterskorna alltid följt de dokumenterade och uppdaterade riktlinjerna och rutinerna på arbetsplatsen, skulle detta ha kunnat täppa igen ett hål i barriären av “den mänskliga faktorn” (jmf Reason, 2000). För att kunna arbeta patientsäkert krävs det bland annat att organisationen främjar detta samt att sjuksköterskan ska vara aktiv i utvecklingen av
säkerhetskulturen på sin arbetsplats, vilket bland annat innebär att i högre grad följa skrivna uppdaterade regler och rutiner, att rapportera avvikelser och risker utan rädsla och att hitta lösningar till problem (Skr. 2015/16:53, s. 42). Jag anser att en hög patientsäkerhetskultur är synnerligen viktigt nattetid, eftersom vårdsystemet är extra känsligt vad gäller mänskliga faktorn vid låg bemanningstäthet.
17 Litteraturöversiktens resultat visade att arbetstider inverkade på sjuksköterskans återhämtning och att det fanns korrelation mellan antal arbetade nattskift per månad och förekomst av medicinska fel. Resultatet kunde förstås utifrån Ekstedt och Fagerberg (2005) förklarings teori om risker vid otillräcklig återhämtning som kan leda till att sjuksköterskan kan bli utbränd om hen hamnar i en ond cirkel. Sjuksköterskan kan återhämta krafterna genom vila och sönm. Om arbetstiderna inte främjar sjuksköterskans återhämtning och detta sker under en lång tid kan detta leda till ständigt ihållande trötthet, fatigue och på sikt leda till utbrändhet (jmf. Ekstedt & Fagerberg, 2005). Enligt Keckelund, Ingre och Åkerstedt (2010) har sjuksköterskan ett större behov av återhämtning vid ledighet vid skiftarbete där nattskift ingår. Det behövs ytterligare forskning om schemalagda arbetstider som kan ge goda möjligheter till
återhämtning då befintliga studier inte ger ett entydigt forskningsresultat.
Studiens resultat visade att sjuksköterskans arbetsförhållanden under nattpasset såsom trötthet, stress och ohälsa kunde inverka på patientsäkerheten. Reason (2000) menade att det är mänskligt att göra fel: “we cannot change the human condition, but we can change the conditions under which humans work” (Reason, 2000, s. 769). Utifrån Schweizerost teorin kunde resultatet förstås som att den mänskliga faktorn utgör den sista barriären i
säkerhetssystemet. Om den sista barriären brister kan en vårdskada lätt utvecklas.
Sjuksköterskans arbetsförhållande är en latent riskfaktor och behöver en proaktiv hantering. För att skydda patienter från vårdskador måste organisationen bygga in säkerhet i strukturerna och processerna, till exempel medicinsk kontroll för personalen (jmf Reason, 2000).
Nattarbete enligt Arbetsmiljöverket (AFS, 2005:6, 63–67 §§) innebär stor fysisk påfrestning och arbetsgivare måste erbjuda nattarbetare som jobbat längre än tre månader en medicinsk kontroll. Om nattarbetaren har hälsoproblem som bedömdes bero på nattarbete, eller
sjuklighet/svaghet som gjorde arbetstagaren speciellt utsatt för ohälsa som kunde orsakas av nattarbete, bör omplacering till arbete med andra arbetsuppgifter och arbetstider göras (ibid.). Om sjuksköterskan är för trött för att arbeta säkert, bör den anställde skickats hem (Keller, 2009).
18 Studiens resultat ledde fram till några strategier som sjuksköterskan kunde använda sig av vid långa nattskift. En tupplur under nattrast kunde bidra till sjuksköterskans återhämtning, men tupplurens effekt var beroende av nattskiftets längd och de positiva effekterna av
återhämtning var signifikanta vid längre nattskift. Jag anser att det är viktigt att ha kunskap om tupplurens positiva effekt på sjuksköterskans återhämtning och patientsäkerhet under förutsättning att organisationspolicy och arbetssituation tillåter detta, men samtidigt som intervention kan tuppluren ha liten praktisk betydelse i Sverige idag.
En annan strategi som studiens resultat visade var att om sjuksköterskan planerade och organiserade sina arbetsuppgifter kunde hen minska påverkan av trötthet samt planera behov av övervakning av de patienter där det förelåg ökad risk för vårdskador. Detta resultat kunde också förstås utifrån Schweizerost teorin (Reason, 2000) där sjuksköterskans skicklighet och erfarenhet stärkte den sista barriären mellan potentiella risker och patienten. Jag anser att studiens resultat kan vara en viktig intervention i sjuksköterskans nattarbete då hen behöver begränsa risker på grund av sin trötthet genom att planera tidpunkt för sina arbetsuppgifter nattetid.
Det framkom i litteraturöversikten att ljusinterventioner som användning av olika kortvågs filter till en vanlig belysning samt ökning/minskning av ljusstyrkan kunde minska
sjuksköterskans trötthet. Enligt Vandewalle, Maquet och Dijk (2009) var ljus en viktig modulator för hjärnfunktion och kognition. Flera studier bekräftade att ljusinterventioner, till exempel rött eller blåberikat ljus, hade en positiv effekt på nattarbetarens vakenhetsgrad och prestationsförmåga (Figueiro, Sahin, Wood & Plitnick, 2016; Sletten et al., 2017). Resultatet kan också förstås utifrån Schweizerost teorin som bidragit till utveckling av MTO-synsätt där människa och teknik sätts in i sitt organisatoriska och kulturella sammanhang (SOU
2008:117, s. 159). Kunskapen om hur ljus kan användas för att förebygga sjuksköterskans sömnighet nattetid skulle kunna ha en positiv inverkan på patientsäkerheten. Jag anser att en passande intervention för nattarbete skulle kunna vara att sjuksköterskan tänder en speciell belysning eller ökar ljusintensiteten vid arbetsmoment som kräver uppmärksamhet och noggrannhet. Denna intervention bör tillämpas både på organisatorisk och individuell nivå, exempelvis genom att installera anpassad belysning i läkemedelsrum som sjuksköterskan kan dra nytta av vid tider då denne vanligtvis upplever sömnighet.
19 I resultatet av litteraturöversikten framkom att patientundervisning i säker förflyttningsteknik samt miljöanpassning skulle kunna förebygga fall nattetid, främst hos äldre patienter. Enligt Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) innebär vårdskador inte bara kroppslig skada utan även lidande eller psykisk skada. Avsaknad av delaktighet kan orsaka vårdlidande för patienter samtidigt som patienternas delaktighet skulle kunna bidra till att vårdskador förebyggs (Andersson, 2017). I en personcentrerad vård planerar sjuksköterskan tillsammans med patienten de åtgärder som behövs för att förebygga vårdskador, till exempel fall under natten. Från ett personperspektiv reduceras inte patienten till enbart sin sjukdom eller svaghet, utan dennes förmågor, styrka och vilja att sköta sig själv skall beaktas (jmf. Ekman et al., 2011). Patientundervisning främjar också patientens delaktighet, integritet och självbestämmande vilka enligt Patientlagen (SFS 2014:821), 1 och 4 kap., måste respekteras av hälso- och sjukvården. Jag anser inte att patientundervisning utesluter andra säkerhetsåtgärder utan kompletterar och förutsätter ett gott samarbete mellan samtliga sjuksköterskor på vårdenheten.
Metoddiskussion
Metoden som användes i denna studie var en integrerad litteraturöversikt beskriven av Whittemore och Knafl (2005). Denna metod gjorde det möjligt att sammanställa resultat från olika typer av studier. I analysen ingick två kvalitativa artiklar samt fjorton kvantitativa. Studiens kvalitet diskuterades utifrån begreppet trovärdighet som baseras på komponenterna pålitlighet, bekräftbarhet, tillförlitlighet och överförbarhet (Polit & Beck, 2012, s. 584–585).
Pålitlighet eller stabilitet i informationen över tid och omständigheter upprätthålls genom att resultat exakt och noggrant återges och stämmer överens med primära studier (Polit & Beck, 2012, s. 584–585). Komplexiteten vid denna typ av litteraturstudie gjorde att fel kunde uppstå vid någon av studiens olika stadier: problemformuleringen, litteratursökningen, utvärderingen av data, dataanalysen och/eller presentationen av data. Därför dokumenterades varje
analyssteg och presenterades i tabeller och matriser samt beskrevs i texten så att
analysprocessen kunde följas. Varje textenhet hade sin unika sifferkod som avspeglade textenheternas ursprung vilket gav möjlighet att gå tillbaka till originalartiklar och kontrollera vid osäkerhet. Sökningen presenterades så att den kan upprepas. Vid litteratursökningen hade endast artiklar använts som det fanns fri tillgång till, andra eventuellt relevanta artiklar men kostsamma exkluderades. Vid exkluderingar av artiklarna som var äldre än från år 2000 och på andra språk än engelska kunde också påverka fullständighet av resultatet. Artiklarnas
20 kvalitetsgranskning dokumenterades i protokoll och presenterades i Tabell 2. Anledningen till att två studier med låg kvalitet togs med var noggrant beskriven. Valet av dessa artiklar motiverades utifrån metodens specialitet (jmf. Whittemore & Knafl, 2005).
Bekräftbarhet enligt Polit och Beck (2012, s. 585) refererar till informationens objektivitet och neutralitet. För att säkerställa litteraturöversikts bekräftelsebarhet hade utomstående tagit del av studiens resultat, bland annat på seminarier vid olika stadier av studieprocessen. Jag försökte vara medveten om min egen förförståelse och försökte även vara neutral till original textenheterna och inte tolka dem vid dess kondenseringar. Jag reflekterade vid varje moment under arbetets gång. För att stärka bekräftelsebarheten genomfördes två litteratursökningar: en pilotsökning som gav mig en överblick över litteratur som fanns kring ämnet och den
systematiska sökningen.
Tillförlitlighet avser förtroende till resultatet och dess tolkningar, eller med andra ord hur lätt författaren kan känna igen sitt resultat utifrån de utvalda artiklarnas resultat i studien (Polit & Beck, 2012, s. 584–585). Tillförlitligheten i analysprocessen säkerställdes genom att
materialet analyserades och reflekterades vid varje analysmoment. Varje analyssteg utfördes upprepade gånger så att ingen relevant textenhet skulle missas.
Överförbarhet enligt Polit och Beck (2012, s. 585) innebär att studiens resultat kan överföras till ett annat sammanhang. Vissa delar av resultatet ansågs kunna vara svåra att överföra till svensk sluten vård eftersom exempelvis tupplur på natten inte hör till svensk vårdkultur. En delvis överföring av studiens resultat, nämligen strategier som sjuksköterskan kan ta till för att öka patientsäkerheten, ansågs kunna ske vid den kommunala sjukvården. Men i övrigt gjorde studiens trovärdighet, bekräftelsebarhet och pålitlighet det möjligt för läsaren att själv bedöma överförbarheten.
21
Slutsatser
Resultatet i litteraturöversikten indikerade att flera olika faktorer bidrog till att
patientsäkerheten säkerställdes under sjuksköterskans nattarbete; bemanning som skulle vara anpassad till patienternas behov samt gott samarbete i arbetsgrupp, följsamhet av rutinerna som påverkades av säkerhetskultur på arbetsplatsen, arbetstider som inverkade på
sjuksköterskans återhämtning och sjuksköterskans arbetsförhållanden som påverkades av trötthet, stress och ohälsa. Diskussionen i denna studie har fört ett resonemang kring samband mellan dessa faktorer utifrån en förklaringsmodell till vårdskador. Att ha kunskap om
samverkan mellan faktorer som ligger på olika nivåer i organisationen och den mänskliga faktorn skulle kunna hjälpa sjuksköterskan öka förståelsen om bakomliggande orsaker till vårdskador, kunna analysera och dra slutsatser om negativa händelser och stärka dennes arbetssätt så att händelsen inte upprepas igen. Medan systematiskt säkerhetsarbete inom organisationen skulle kunna förbättra förutsättningar för sjuksköterskan att arbeta
patientsäkert, kunde det vara aktuellt att implementera flera interventioner som byggs på studiens resultat. Genom att planera sitt arbete under nattpasset skulle sjuksköterskan kunna minska risken att begå misstag kopplade till trötthet. Det krävs erfarenhet hos sjuksköterskan för att kunna planera och därför tycks att nyexaminerade sjuksköterskor som har bristande erfarenhet ej bör arbeta nattetid. En tupplur under nattraster kan ge sjuksköterskan möjlighet till återhämtning under förutsättning att det finns rutiner för detta. Ljusinterventioner skulle kunna hjälpa sjuksköterskan att förebygga sömnighet. Personcentrerad vård var en passande intervention för patienter som hade vilja men bristande förmåga att klara sig själv vid förflyttningar nattetid. Det behövs ytterligare forskning inom detta område, samt sjuksköterskans arbetstider och patientsäkerheten.
22
Referenser
[Artiklar som ingår i analysen markeras med en trunkering (*)]
AFS 2005:6. Medicinska kontroller i arbetslivet och allmänna råd om tillämpningen av
föreskrifterna. Hämtad 3 oktober, 2017 från Arbetsmiljöverket,
https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/medicinska-kontroller-i-arbetslivet-foreskrifter-afs2005-6.pdf
Andersson, A.E., Bergh, I., Karlsson, J., & Nilsson, K. (2010). Major article: Patients'
experiences of acquiring a deep surgical site infection: An interview study. American Journal
of Infection Control, 38, 711-717. doi:10.1016/j.ajic.2010.03.017
Andersson, Å. (2017). Vårdskador vid omvårdnad: En studie av patienters, anhörigas och
vårdgivares anmälningar.Akademiska avhandling, Karolinska Institutet, Stockholm.
Hämtad 25 december, 2017 från https://openarchive.ki.se/xmlui/bitstream/handle/ 10616/45546/Thesis_%C3%85sa_Andersson.pdf?sequence=1
* Arakawa, C., Kanoya, Y., & Sato, C. (2011). Factors contributing to medical errors and incidents among hospital nurses - Nurses' health, quality of life, and workplace predict
medical errors and incidents. Industrial Health, 49(3), 381-388. doi:10.2486/indhealth.MS968 Brandi, A., Brasiliani, L., Belli, S., Ferrara, A., Macconi, L., Marilli, R., & ... Pratellesi, P. (2002). Retrospective survey of falls of hospitalized patients. AssistenzaInfermieristica E
Ricerca, 21(3), 125-130.
Brum, M.C., Filho, F.F., Schnorr, C.C., Bottega, G.B., & Rodrigues, T.C. (2015). Shift work and its association with metabolic disorders. Diabetology& Metabolic Syndrome, 7(45). https://doi.org/10.1186/s13098-015-0041-4
* Chang, Y., Wu, Y., Chen, H., & Hsu, C. (2017). Is one day off sufficient for re-adaptation to a daytime routine after two consecutive nights of work? Ergonomics, 1-7.
doi:10.1080/00140139.2017.1330492
* Chang, Y., Wu, Y., Lu, M. R., Hsu, C., Liu, C., & Hsu, C. (2015). Did a brief nap break have positive benefits on information processing among nurses working on the first 8-h night shift?.Applied Ergonomics, 48, 104-108. doi:10.1016/j.apergo.2014.11.005
23 Chung, E., Kim, H., Park, K., Song, Y., Lee, B., Lee, M., & ... Lee, H. (2006). An evaluation of the time for nursing activity in a hospital using a full Electronic medical record system (EMR). Studies in Health Technology and Informatics, 122, 499-502.
de Cordova, P.B., Phibbs, C.S., Bartel, A.P., & Stone, P.W. (2012) Twentyfour/seven: a
mixed-method systematic review of the off-shift literature. Journal of Advanced Nursing,
68(7), 1454–1468. doi: 10.1111/j.1365-2648.2012.05976.x
* Dumont M, Blais H, Roy J, &Paquet J. (2009) Controlled patterns of daytime light exposure improve circadian adjustment in simulated night work. Journal Biological Rhythms. 24(5), 427-37. doi: 10.1177/0748730409343795
* Edwards, M.P., McMillan, D.E., &Fallis, W.M. (2013). Napping during breaks on night shift: Critical care nurse managers' perceptions. Dynamics, 24(4), 30-35.
Ekman, I., Swedberg, K., Taft, C., Lindseth, A., Norberg, A., Brink, E., & Stibrant
Sunnerhagen, K. (2011). Person-centred care – Ready for prime time. European Journal of
Cardiovascular Nursing, 10(4), 248-251.
Ekstedt, M., & Fagerberg, I. (2005). Lived experiences of the time preceding burnout. Journal
of Advanced Nursing, 49(1), 59–67. doi: 10.1111/j.1365-2648.2004.03264.x
* Fallis, W.M., McMillan, D.E., & Edwards, M.P. (2011). Napping during night shift: practices, preferences, and perceptions of critical care and emergency department nurses.
Critical Care Nurse. 31(2), 1-11. doi: 10.4037/ccn2011710
Figueiro, M.G., Sahin, L., Wood, B., &Plitnick, B. (2016). Light at night and measures of alertness and performance: implications for shift workers. Biological Research for Nursing
18(1). 90-100. doi: 10.1177/1099800415572873
* Geiger Brown, J., Wieroney, M., Blair, L., Zhu, S., Warren, J., Scharf, S.M., & Hinds, P.S. (2014). Measuring subjective sleepiness at work in hospital nurses: validation of a modified delivery format of the Karolinska Sleepiness Scale. Sleep Breath. 18(4), 731-739. doi: 10.1007/s11325-013-0935-z
Keller, S. (2009). Effects of extended work shifts and shift work on patient safety,
productivity, and employee health. American Association of Health NursesJournal, 57(12), 497-502. doi:10.3928/08910162-20091116-01
24 Kecklund, G., Ingre, M. &Åkerstedt, T. (2010). Arbetstider, hälsa och säkerhet – en
uppdatering av aktuell forskning. (Stressforskningsrapport nr 322). Stockholms universitet:
Stressforskningsinstitutet. Hämtad 21 oktober, 2017 från
http://www.stressforskning.su.se/polopoly_fs/1.51631.1321968484!/Stressforskningsrapport_ 322.pdf
Knauth, P., Landau, K., Dröge, C., Schwitteck, M., Widynski, M., &Rutenfranz, J. (1980). Duration of sleep depending on the type of shift work. International Archives of Occupational
and Environmental Health, 46, 167-177.
Kudielka, B.M., Buchtal, J.,.Uhde, A, &Wüst, S. (2007). Circadian cortisol profiles and psychological self-reports in shift workers with and without recent change in the shift rotation system. Biological Psychiatry, 74 (1), 92-103.
Mobarakabadi, SS., Ebrahimipour, H., Najar, AV., Janghorban, R., &Azarkish, F. (2017). Attitudes of Mashhad public hospital's nurses and midwives toward the causes and rates of medical errors reporting. Journal of Clinical and Diagnostic Research, 11(3), QC04-QC07. doi: 10.7860/JCDR/2017/23958.9349
Muecke, S. (2005). Effects of rotating night shifts: literature review. Journal of Advanced
Nursing, 50(4), 433-439. doi:10.1111/j.1365-2648.2005.03409.x
Nilsson, K., Campbell, A-M., &Pilhammar Andersson, E. (2008). Night nursing - staff's working experiences. BioMed Central nursing, (1). doi:10.1186/1472-6955-7-13
* Niu, S-F., Chu, H., Chen, C-H., Chung, M-H., Chang, Y-S., Liao, Y-M., & Chou, K-R. (2013). A comparison of the effects of fixed- and rotating-shift schedules on nursing staff attention levels: a randomized trial. Biological Research for Nursing, 15(4), 443-450. doi: 10.1177/1099800412445907
Olsen, S., Neale, G., Schwab, K., Psaila, B., Patel, T., Chapman, E. J., Vincent, C. (2007). Hospital staff should use more than one method to detect adverse events and potential adverse events: incident reporting, pharmacist surveillance and local real-time record review may all have a place. Quality and Safety in Health Care, 16, 40–44. doi: 10.1136/qshc.2005.017616 Polit, D. F., & Beck, C. T. (2012). Nursing Research: Generating and assessing evidence for
nursing practice (9th ed.). Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams &
25 * Pueyo, V., Toupin, C., &Volkoff, S. (2011). The role of experience in night work: Lessons from two ergonomic studies. Applied Ergonomics, 42, 251-255.
doi:10.1016/j.apergo.2010.06.015
* Rahman, S.A., Shapiro, C.M., Wang, F., Ainlay, H., Kazmi, S., Brown, T. J., & Casper, R.F. (2013). Effects of filtering visual short wavelengths during nocturnal shiftwork on sleep and performance. Chronobiology International: The Journal of Biological & Medical Rhythm
Research, 30(8), 951-962. doi: 10.3109/07420528.2013.789894
Reason, J. (2000). Human error: models and management. British Medical
Journal, 320(7237), 768–770.
Ridelberg, M., Roback, K., & Nilsen, P. (2014). Facilitators and barriers influencing patient safety in Swedish hospitals: a qualitative study of nurses' perceptions. BMC Nursing, 23. doi: 10.1186/1472-6955-13-23
Rischbieth, A. (2006). Matching nurse skill with patient acuity in the intensive care units: a risk management mandate. Journal of Nursing Management, 14(5), 397-404.
doi:10.1111/j.1365-2934.2006.00622.x
Rousseau, A., &Sjödin, I. (2004). Konfusion på somatisk vårdavdelning. Läkartidningen,
26-27(101), 2270-2274.
* Sada, K., Uchiyama, J., Ohnishi, T., Ninomiya, I., &Masino, Y. (2010). Effects of clear visual input and change in standing sequence on standing sway related to falls during night toilet use. International Journal Of Older People Nursing, 5(1), 34-40. doi:10.1111/j.1748-3743.2009.00187.x
Santos Laraña, M., ClaveríaAranguren, M., OllobarrenHuarte, C., Agote Cuesta, C., Domínguez Gómez, C., &GoniGuillén, M. (2007). Monitoring falls as an adverse event in hospitalised patients. Metas De Enfermería, 10(9), 18-22.
Sivlér, T., & Marcusson, J. (2017). Konfusion. Hämtad 22 december, 2017 från Internetmedicin, http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=2964
SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. Hämtad 1 september, 2017, från Riksdagen, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/ patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659
26 SFS 2014:821. Patientlag. Hämtad 03 januari, 2018, från Riksdagen,
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/ patientlag-2014821_sfs-2014-821
SFS 2017:810.Hälso- och sjukvårdslag. Hämtad 15 december, 2017, från Riksdagen, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30
Sveriges Kommuner och Landsting (2014) Skador i vården – skadeområden och
undvikbarhet. Markörbaserad journalgranskning januari 2013–juni 2014. Hämtad 22
december, 2017, från SKL webplats: http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-030-6.pdf?issuusl=ignore
* Shanahan, D., & Evans, A. (2009). An audit of bedrail use and implications for practice.
British Journal of Nursing, 18(4), 232-237.
Shen, SH., Yen, M., Yang, SL., & Lee CY. (2016). Insomnia, anxiety, and heart rate variability among nurses working different shift systems in Taiwan. Nursing & Health
Sciences, 18(2), 223-229. doi: 10.1111/nhs.12257
Skr. 2015/16:53. Riksrevisionens rapport om patientsäkerhet. Hämtad 15 december, 2017, från Regeringen webbplats: http://www.regeringen.se/4ae55a/contentassets/
58014e72f1e84066b6232dde2693c8a6/931851-skr-53_inl_146s_web.pdf
Sletten, T. L., Ftouni, S., Nicholas, C. L., Magee, M., Grunstein, R. R., Ferguson, S., & ... Rajaratnam, S. W. (2017). Randomised controlled trial of the efficacy of a blue-enriched light intervention to improve alertness and performance in night shift workers. Occupational and
Environmental Medicine, 1-10. doi:10.1136/oemed-2016-103818
* Smith-Coggins, R., Howard, S. K., Mac, D. T., Wang, C., Kwan, S., Rosekind, M. R., & ... Gaba, D. M. (2006). Improving alertness and performance in emergency department
physicians and nurses: the use of planned naps. Annals ofEmergency Medicine, 48, 596-604.e3. doi:10.1016/j.annemergmed.2006.02.005
Socialstyrelsen. (2017). Arbetsmiljö. Hämtad 4 september, 2017, från Socialstyrelsen webbplats, https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/risker/riskomraden/arbetsmiljo
27 SOU 2008:117. Patientsäkerhet: Vad har gjorts? Vad behöver göras? Hämtad 15 december, 2017 från Regeringen webbplats: http://www.regeringen.se/49b6a7/contentassets/
91d497d848604b319fa80e8c0eddce41/patientsakerhet-hela-dokumentet-sou-2008117 Svensk sjuksköterskeförening, SSF. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad
sjuksköterska. Hämtad 2 september, 2017, från Svensk sjuksköterskeförenings webbplats:
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensksjukskoterskeforening/publikationer-svensk-
sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningarpublikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf
Tanaka, M., Tanaka, K., Takano, T., Kato, N., Watanabe, M., &Miyaoka, H. (2012). Analysis of risk of medical errors using structural-equation modelling: a 6-month prospective cohort study. British Medical Journal Quality & Safety, 21(9), 784-790. doi:10.1136/bmjqs-2010-048330
* Tzeng, H.M., Prakash, A., Brehob, M., &Devecsery, D.A. (2012). Keeping patient beds in a low position: An exploratory descriptive study to continuously monitor the height of patient beds in an adult acute surgical inpatient care setting, Contemporary Nurse, 41(2), 184-189. doi: 10.5172/conu.2012.41.2.184
Unbeck, M., Dalen, N., Muren, O., Lillkrona, U., & Härenstam, K. (2010). Healthcare processes must be improved to reduce the occurrence of orthopaedic adverse events.
Scandinavian Journal of Caring Sciences, 24(4), 671-677.
doi:10.1111/j.1471-6712.2009.00760.x
Vandewalle, G., Maquet, P., &Dijk, D.J. (2009). Light as a modulator of cognitive brain function. Trends in Cognitive Sciences, 13(10), 429-438.
doi:http://dx.doi.org/10.1016/j.tics.2009.07.004
* Weaver, S. H., & Lindgren, T. G. (2017). Getting safely through the shift: a qualitative exploration of the administrative supervisor role. Journal of Nursing Management, 25(6), 430-437. doi:10.1111/jonm.12481
Whittemore, R., &Knafl, K. (2005). The integrative review: updated methodology. Journal of
Advanced Nursing, 52(5), 546-553. doi: 10.1111/j.1365-2648.2005.03621.x
Willman, A., Stoltz, P. &Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan
28 Willman, A., Stoltz, P. &Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan
forskning & klinisk verksamhet. (3., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
* Yoon, I-Y., Jeong, D-U., Kwong, K-B., Kang, S-B., & Song B-G. (2002). Bright light exposure at night and light attenuation in the morning improve adaptation of night shift workers. SLEEP, 25(3), 351-356.
