Lärande och samhälle.
Examensarbete i Samhällskunskap, Lärande och
Samhälle
15 högskolepoäng, examensarbete.
Agenda 2030 implementering i skolan.
Agenda 2030 implementation in school.
Niklas Melin
Ämneslärarutbildning med samhällskunskap som första ämne. 270 Högskolepoäng
Datum för slutseminarium VT 2020
Examinator Mats Greiff
1
Sammanfattning
Studien använder sig av kvalitativ metod för att ta upp implementeringen av Agenda 2030 i skolan. Statliga offentliga utredningar har gett regeringen underlag för hur ungdomen ska belysas gällande hållbar utveckling. Agenda 2030 är ett ramverk som innehåller de 17 globala målen. Dessa mål står i relation till en miljömässig, ekonomisk och social hållbar utveckling. Studien tar inte upp något speciellt mål, utan förhåller sig med ett helikopterperspektiv kring frågeställningen om hur Agenda 2030 implementeras både i undervisning och läroplanen. Världens länder har åtagit sig att från och med den 1 januari 2016 fram till år 2030 leda världen mot en hållbar och rättvis framtid.
Enligt forskarna måste genomförandet av Agenda 2030 ske med en vetenskaplig bakgrund och ambitiösa mål både nationellt och globalt. Forskarna avser här den person eller de personer som bedriver att gemensamt vetenskapligt arbete kring frågor om en hållbar utveckling. Det blir olika svar hur kunskap och undervisning ska främjas gällande hur detta viktiga ämnesområde implementeras i skolan.
Helhetssynen studien tar upp har sin utgångspunkt i kvalitativa intervjuer och från teorier av John Dewey. Enligt Dewey skulle livserfarenheter och skolkunskap vara förenade, ”learning by doing” och ligga till grund för framtida forskning. Resultaten visar hur kunskap och undervisning kan främjas gällande implementeringen av detta viktiga ämnesområde i samhälls-kunskap, samt hur framtida forskning bör vara.
Studien argumenterar att när det gäller skolan, har hållbar utveckling en självklar plats i dess värdegrund.
2
Innehållsförteckning
1 Bakgrund ... 4
1.1 Statens offentliga utredningar. ... 5
1.2 Skolverket Agenda 2030 ... 5
2 Syfte och frågeställning ... 7
2.1 Avgränsningar ... 7 2.2 Disposition ... 7 3 Centrala begrepp ... 8 3.1 Agenda 2030 ... 8 3.2 Implementering ... 8 4 Teorier ... 9
4.1 Individualisten och Learning by doing. ... 9
4.2.Att lyssna ... 10
4.3 Förändring ... 10
5 Tidigare forskning ... 11
6 Metod ... 14
6.2 Urval och urvalsmetoder ... 14
6.2.1 Respondenter ... 14
6.2.1 Skolor ... 15
7 Resultat och analys. ... 16
7.1 Presentation av resultat. ... 16
7.1.1 Språkutveckling ... 16
7.1.2 Kompetensutveckling ... 17
7.1.3 Samarbete ... 19
7.2 Sammanfattning av resultatet: Engagemang, tydlighet och samarbete. ... 20
7.2.1Tydlighet ... 20
7.2.2 Samarbete ... 20
7.2.3 Större engagemang ... 20
8 Begränsningar ... 22
9 Diskussion och slutsats ... 23
9.1 Agenda 2030 Helikopterperspektiv ... 23
9.2 Kunskap och språkutveckling. ... 24
9.3 Diskussion om metod och teorival... 24
9.5 Slutsats ... 25
11 Framtida forskning ... 27
3
12.1 Brister och vad som kan förbättras ... 28
12.2 Betydelsefull utveckling. ... 28
13.1 Källförteckning ... 30
13.2 Intervju ... 34
13.3 Intervjuavtal ... 35
4
1 Bakgrund
”Agenda 2030 är inte juridiskt bindande som en konvention om exempelvis en miljöfråga eller mänskliga rättigheter är när en regering har ratificerat konventionen i fråga. Men den är politiskt och moraliskt bindande” ( www.fn.se).
Läroplanenen, Lgr 11, tar upp skolans miljöperspektiv om hur eleverna får möjligheter att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka. Elever ska kunna skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. I undervisningen ska både samhällets funktioner och ungdomar belysas. Här ska diskuteras hur samhällets funktioner, vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling (Lgr 11, reviderad 2019, s. 10)-
Undervisningens syfte är, att eleverna ska utveckla sina kunskaper om hur individen och sam-hället påverkar varandra. Inom ämnet ska de även kunna se en helhetssyn på samhällsfrågor. De centrala frågorna handlar om sociala förhållande, ekonomi, miljö, rättskunskap, media och politik (Lgr 11, 2019, s 226). Agenda 2030 är ett åtagande att utrota fattigdom och uppnå hållbar utveckling över hela världen. (European Commission, 2019).
Agenda 2030, Transforming our world: the 2030 Agenda for Sustainable Development, och de globala målen antogs av FN:s generalförsamling år 2015. Alla deltagande nationer delar ansvaret över att skapa en hållbar utveckling för vår och nästkommande generationer. Agenda 2030 är ett global plan och ett internationellt arbete. Sverige spelar en viktig roll, men det ligger stort ansvar även hos övriga FN:s medlemsländer. Denna studie koncentrerar sig på hur svenska skolor tar upp dessa projekt kring att implementera Agenda 2030 i undervisning och lärande. På regeringens hemsidor står det att Sverige ska vara en ledande nation i att genomföra Agenda 2030 (Regeringen, Handlingsplan 2030). Ett av målen är att alla ska ha rätt till lika god utbildning. För att kunna integrera alla målen måste de även inkluderas i läroplanen. Det finns en färdplan över att nå en hållbar utveckling och politiskt stöd för Agenda 2030. Hittills har det inte gjorts någon större undersökning om hur detta ska implementeras i läroplanen (Skolverket, utbildning och hållbar utveckling, 2019). De utvalda respondenterna bildar ett litet, men dock ett strategiskt val att de representerar skolan och dess utveckling.
5
1.1 Statens offentliga utredningar
Agenda 2030 gäller inte bara Sverige. Enligt Agenda2030-delegationen är det världens utmaning, men samtidigt också en stor möjlighet. Den främsta uppgiften i samhällskunskap är orienteringen i vårt nutida samhälle. I ett betänkande av Agenda 2030-delegationen föreslår de regeringen, tillsammans med lämpliga aktörer, att skapa ett samarbete för kompetenshöjande och stödjande åtgärder. Enligt Statens Offentliga Utredningar, SOU, gäller detta även för pedagoger och skolledare att utveckla ett förhållande kring det gällande lärandet om en hållbar utveckling i förhållande till Agenda 2030 (SOU 2019:13, s. 112)
För att kunna samordna detta vill delegationen att regeringen ska lägga fram ett förslag både när det gäller innehåll finansiering och genomförandet. De ska också ta fram direktiv hur den fortsatta utvecklingen och utbildningen ska samordnas. Resultatet av detta uppdrag ska rapp-orteras till regeringen senast i slutet av 2019 och presenteras i budgetpropositionen 2021. Utredningen tar också upp betydelsen av att alla studenter ska vara involverade i arbetet kring en hållbar utveckling. I förskolor, grundskolor och gymnasieskolor ska barn och ungdomar förses med kunskap, färdigheter och pedagogiska verktyg för att kunna främja en hållbar utbildning. Detta finns delgivit i Agenda 2030 delmål 4:7 och uppföljning ska samordnas tillsammans med skolinspektionen. Inte enbart mot en satsning gentemot utbildningen. Det ska även skapas högkvalitativa inlärningsmiljöer och högklassiga metoder. Statens offentliga utredningar ger stöd åt ett aktivt deltagande. Med bakgrund av SOU går det att bilda sig en upp-fattning om att det är många personer involverade för att kunna förbättra implementeringen.
1.2 Skolverket Agenda 2030
Skolverket redovisar i sin rapport om Agenda 2030 till statliga myndigheter hur underlaget av implementeringen ser ut samt förklarar deras delmål. Myndigheter anser att de inte har någon påverkan på internationella frågor. Inom skolan ska det finnas en högkvalitativ inlärningsmiljö för studenterna. Det behövs också ett offentligt ramverk utanför skolan som bildar en måttstock för att bedöma skolledares prestationer. I dagens samhälle går det inte att säga, att det är elev-erna som inte når upp till kraven. Det ska också vara möjligt för det omgivande samhället att få en bättre förståelse och ställa krav på hur skolan arbetar.
Skolverket, liksom myndigheter nationellt och globalt, informerar om att begränsa utsläppen och nå 1,5 graders målet. Samhället måste genomgå drastiska förändringar som saknar historiskt motstycke. IPCC, Intergovermental Panel of Climate Change , Förenta nationernas
6
klimatpanel, har följande budskap att varenda gradökning spelar roll. Det är en av de mest genomarbetade studierna, men inget land har klarat sina mål från 2015. Utsläppskurvorna fortsätter att peka uppåt. Om inget görs går vi mot tre graders uppvärmning av planeten (www.skolverket.se).
En fråga som diskuteras är hållbarhetsproblemen kring klimatförändringarna. Agenda 2030 och dess ramverk med de 17 globala målen arbetar aktivt med dessa frågor. Klimatfrågan och andra frågor som berör implementeringen av Agenda 2030 är både värdeladdade och förknippade med en mängd känslor. Pedagogerna behöver en strategi kring hur känslorna från de unga bemöts. Både i klassrummet och utanför finns ett behov av känslokompetens.
Denna studie kommer senare att ställa frågor till ett begränsat urval personer om implementeringen av agendan i skolan. Urvalet representerar även de känslor och berättar om deras strategier. De finns ett långt större antal personer än vad denna studie tar upp. Det finns ett betydande engagemang kring hållbara mål, men av de personerna som studien mött, är det inte många som förknippar målen med Agenda 2030. Genomförandet av förståelsen och kunskapen är under utveckling. Denna studie bidrar till ett ytterligare underlag och förståelse för Agenda 2030.
7
2 Syfte och frågeställning
Frågeställningen tar utgångspunkt i statens offentliga utredningar från mars 2019. Skolverket saknar en generell bild av hur man implementerar hållbar utveckling i undervisningen och det behövs göras en kartläggning för det fortsatta arbetet i proportion till övriga uppdrag (Skolverket, 2016, Dnr 4.1.2–2016:730). Här har skolverket funnit brister bland skolorna på alla nivåer (SOU 2019:13, s. 112). Det finns ett politiskt stöd för att Agenda 2030 ska implementeras i svenska skolor. Syftet i studien blir att undersöka förutsättningarna om hur Agenda 2030 implementeras. Texten är en är en övergripande studie om de beslut som fattas på en förvaltningsnivå för att komma ut bland svenska skolor.
Frågeställningen i förhållandet till syftet:
Hur är förutsättningarna för att implementera Agenda 2030 i Sveriges skolor?
2.1 Avgränsningar
Studiens avgränsning och mål blir kring aktiva aktörer i skolan och deras ramverk, som kan ta upp diskussionen hur Agenda 2030 implementeras. Fokus ska även vara att belysa ungdomarna med inriktning mot högstadiet. Geografiskt är studien begränsad till södra Skåne.
2.2 Disposition
Studien börjar med en sammanfattning som beskriver ämnesområdet. Bakgrunden tar upp hur viktig Agenda 2030 och de hållbara målen är. Efter denna inledning behandlas John Deweys teorier och principer. Därpå kommer metoderna och urvalet samt kritik till dessa. Studien använder sig av semi-strukturerade intervjuer som presenteras under resultatet. De sista kapitlen är diskussion, framtida forskning, min lärarroll och avslutning.
8
3 Centrala begrepp
3.1 Agenda 2030
De globala målen och Agenda 2030 är den mest ambitiösa överenskommelsen för hållbar ut-veckling, som världens ledare har gjort. Det är en universell agenda som innehåller 17 globala mål för miljömässig, ekonomisk och social hållbar utveckling. Det är en fortsättning på de 8 milleniemålen, som dagens generation ska förhålla sig till utan att äventyra kommande gene-rationer motsvarande möjligheter. Den stora skillnaden är att Agenda 2030 inte bara fokuserar på utrotning av fattigdom. Nu arbetar alla världens länder för en hållbar utveckling. I Sverige är det regeringens statsråd som ska implementera detta inom sina olika ansvarsområde (Globalporten, uppdaterad 2019).
3.2 Implementering
Att implementera betyder genomföra, realisera och verkställa. Det syftar på vad som sker mellan fastställning och resultat. Det som ofta studeras och forskas på är hur politiska beslut blir till ett resultat (Vedung, 2016, sid. 8).
Implementering avser de procedurer som används för att införa nya metoder i en ordinarie verksamhet och som säkerställer att metoderna används så som det var avsett och med varaktighet ( www.kunskapsguiden.se, 2015). Studien kommer se hur och vilka förutsättningar implementeringen har i svenska skolor och en underbetonad fråga finns även om genom-förandet av detta verkligen har skett ute bland skolorna
.
I denna studie skulle det vara önskvärt att även grundskoleförvaltningen hade kunnat delta, men de tackade tyvärr nej. Deras deltagande hade belyst frågorna ur ett annat perspektiv. Underlag från både SOU, Skolverket och Skolinspektionen får vara vägledande, att det är ett generellt problemområde inom flertalet svenska skolor.
9
4 Teorier
John Dewey, nordamerikansk filosof, psykolog och pedagog, representerade den moderna pedagogikens genombrott vid decennierna kring sekelskiftet 1900. Hans teorier har haft betydande inflytande i stora delar av världen. Sedan 1946 finns det även spår av honom i våra svenska läroplaner, framförallt när det gäller pedagogiska och utbildningsfilosofiska tänkande. I Sverige är det i första hand pedagoger och utbildningsvetare som forskar kring Deweys progressiva teorier.
Teorier används som analysverktyg och vidgar perspektiven kring implementering av Agenda 2030 i skolan. Dessa analyserande verktyg ger oss en bättre överblick kring de brister som be-handlas under föregående kapitel, där skolverket tar upp genomförandets brister. Dessa teorier tillför även studien redogörelse för de positiva perspektiven beträffande Agenda 2030. Teorierna om att lära sig genom praktik, det kritiska individuella tänkandet, lyssnandet och vilka brister som finns med bland respondenterna. Studien tar hjälp av hans teoretiska perspektiv för att se förutsättningarna om hur Agenda 2030 implementeras.
4.1 Individualisten och Learning by doing
Engagemang och ett kritiskt individuellt tänkande är nödvändigt för att få en större förståelse för Agendan. Dewey tar upp om hur läraren ska engagera sig i undervisningsarbetet och göra ett försök att bestämma de metoderna i undervisningen. Många av framstegen ligger hos den enskilde eleven. Pedagogen bör i största mån få eleverna att lära sig genom egna upplevelser och deras egen kreativitet. Läraren måste utföra rekommendationer när det gäller sin utbildning eller lyssna på de klokaste experterna. Individualismen och intellektet spelar stor roll för pedagogen. Om de inte förstår detta blir de tvungna att dikteras av andra vilket medför att det blir klumpigt, lustigt och mekaniskt (Dewey, 1904, s.44). Lärarna förväntas implementera forskarnas resultat men också använda sig av deras förnuft (Skola & Samhälle, 21 juni, 2012).
I boken ” applied psycologhy ” skriver Dewey ”Learn to do by knowing and to know by doing”, vilken sedan blev populariserad genom ” Learning by doing”. Här betonar Dewey att eleverna ska koppla teori och praktik (Dewey & Mclellan, 1889, s.46). Dewey tar upp huruvida äpplet smakar gott. Han förutsätter inte lösningen meddetsamma, utan detta måste undersökas. Det goda måste undersökas för att se om det smakar gott i förhållande till förväntningar eller
10
rationellt tänkande (Hartman, 2003, s. 47). Skolverket har funnit många brister gällande implementeringen av Agenda, både när det gäller praktik och teori.
4.2.Att lyssna
Det är inte bara det goda rationella samtalet som får plats i pedagogiken utan även, att alla får sina röster hörda och eleverna lyssnar på varandra, samt att de är beredda på att byta uppfattning i händelse av att det kommer upp bra argument (Burman,2014, s. 8). Gällande Agenda 2030 är det en stående diskussion, även om målen är satta och det sker en ständig utveckling. Denna studie bygger på att lyssna på vad de som är intervjuade säger om hur Agenda 2030 implementeras i skolan. Det viktiga här blir inte vad som eleverna ska lyssna till i klassrummet, utan hur detta viktiga ämnesområde sträcker sig hela vägen ut till skolans värld.
”Språk existerar endast när det lyssnas till såväl som när det talas. Lyssnaren är en oumbärlig partner. Konstverket är fullbordat först när det är verksamt i erfarenheten hos någon annan än den som skapade det.” (Burman, 2015, s. 87).
Genom att lyssna till varandra anpassas ens handlingar och skapar ett ömsesidigt förhållande mellan olika grupper, samt att talare och lyssnare ibland byter plats. Det finns också skillnader mellan privat och offentligt lyssnande. Skolans värld tillhör det offentliga lyssnandet. Dewey framhäver också detta som ett konstruktivt möte. Med kommunikation inom grupper som ideal för grupper och gällande pedagogik (Burman, 2014, s. 89–91).
4.3 Förändring
En vilja är att undervisa på ett dialogiskt sätt och motsatsen är att tvinga på någon åsikter. Detta är beroende av hur de ofta underförstådda koncepten, öppenheten och varje lärares val aktualiseras i en viss situation. Ett syfte med Agenda 2030 är att tvinga fram ett holistiskt tänkande och skrota stuprörstänkandet.
”Jag tror att vår största utmaning idag är att hålla jämna steg med (och förhoppningsvis överträffa) våra elever så att vi inte verkar dinosauriska för dem, och så kommer de att fortsätta behöva lära av oss” (Allen, 2003, s. 14 ).
Förändrandet och rekonstruktionen av individuella perspektiv förblir en individuell handling. Dewey menar därför att lärarna måste förverkliga utbildningsteorier på egna sätt och villkor,
11
samt uppmanar dem till att se sig själva som studenter i sin egen undervisning (Roswitha Lehmann-Rommel, 2000, s 48)
12
5 Tidigare forskning
Klimat är inte bara ett miljöärende. Det är en riktig holistisk fråga med tre viktiga element: ekono-misk utveckling, social utveckling och miljömässig hållbarhet (Unesco.se, 2015). 2015 är ett historiskt år. 25 september vid FNs toppmöte antogs de 17 globala målen och Agenda 2030, som skapade ramverket för en hållbar utveckling. Avgörandet för framgång blir en dialog mellan samhällets alla sektorer och fortlöpande kunskapsförsörjning. Under dessa förhållanden spelar forskningen en stor roll. Agenda 2030´s ambitiösa mål skapar en stor utmaning för forskningen nationellt och globalt (Nilsson, 2016, s. 3). Redan 1992, även om inte Agenda 2030 och dess ramverk hade påtalats, började det stora arbetet mot globala mål på den stora miljökonferensen i Rio de Janeiro.
Agenda 2030 är fortfarande under utveckling. Forskningen och underlaget till implementeringen är från 2015. Det finns många stora utmaningar kring implementeringen av Agenda 2030 i skolan. Läroplanen blev kraftigt reviderad 2018 för att förtydliga många av de globala målen. Skolverket är medveten om att det är lågt antal skolor som arbetar med Agenda 2030 och att det behövs ett större stöd. Agenda 2030 delegationen har också uppmärksammat skolans roll kring implementeringen och framhåller att det finns vissa utmaningar i skolan i förhållande till de globala målen. Delegationen består både av forskare och personer från näringslivet. Medverkande forskare i Agenda 2030 delegation, som består av 11 delegater är följande:
Ingrid Person från Forskningsrådet Formas, Mikael Karlsson, miljöforskare Johan Rockström, professor i miljövetenskap Olle Lundberg, professor i Health Equity De övriga personerna tillhör näringslivet
Dessa forskare och övriga delegater från näringslivet har gått igenom de centrala delarna för utbildningsväsendet i förhållande till Agenda 2030. De har funnit följande brister:
Bristande likvärdighet mellan skolor
13
Lärarbrist och ett behov av att stärka lärarens profession och kompetens Behov av att stärka utbildning för hållbar utveckling (Hellgren, 2019, s.)
Denna studie, som omtalas i inledningen tar inte upp specifika mål, utan tar upp helheten i Agenda 2030.
Forskare från Uppsala universitet skriver att avsikten är att göra Agenda 2030 till verklighet
för alla människor i alla länder. Hos många av världens yngsta definieras framsteg ännu i termer av överlevnad. Uppsalaforskarna pekar även på brister med implementeringen av Agenda 2030 och gör följande uttalande:
”Kunskap och utbildning för hållbar utveckling ska främjas” står det i regeringens handlingsplan för Agenda 2030. Men var finns regeringens åtgärdsförslag (Friman, Skoog, Dahl, Lexen, 2018)2030
Skolverket har redan tidigare kartlagt de insatser som genomförs inom området Agenda 2030 i en kunskapsöversikt. Enligt Friman et. al är studierna från skolverket småskaliga och konstaterar att det saknas både resurser och kompetensutveckling.
14
6 Metod
6.1 Kvalitativ metod inom samhällsvetenskapen.
För att svara på min frågeställning använder jag intervjuer med en kvalitativ metod. En kvalitativ studie bygger på en forskningsstrategi, där det huvudsakligen ligger en tonvikt på djupare förståelse av det man försöker undersöka. Kvantifierade studier använder sig av statistisk och kvantifierbar insamling av data för att uppnå mätbara resultat. En kvalitativ forskning är mer induktiv, tolkande, och konstruktiv forskning. Den forskningen blir därför bra på att förstå varför och hur. Eftersom jag är intresserad av hur Agenda 2030 implementeras i skolor passar kvalitativ metod.
6.2 Urval och urvalsmetoder
Användning av kvalitativa data gör att den kan bli mer personlig och där målet är att göra en djupdykning kring ämnet Agenda 2030. Insamlade data kan bestå av information om människors tankesätt och motivation (www.surveymonkey.com). Avsaknaden av siffror och tabeller hos den kvalitativa metoden kan göra att innehållet i texten mer påverkas av aktörernas känslor. På grund av tid och att flertalet personer sa nej till att bli intervjuade, kan det vara att studien inte når den mättnad av information. Resultatet hade förmodligen förändrats, om det i denna undersökande studie hade funnits mer utspridda skolor i södra Sverige, samt även i förhållande till hela riket. Genom att använda sig av triangulering hade resultat blivit mer heltäckande och annorlunda, men skolan handlar om människor. Här är den kvalitativa metoden anpassningsbar för att påvisa känslorna hos respondenten. Urvalet av att bara använda sig av tre lärare hade blivit betydligt annorlunda och då hade inte elevens kritiska argument kommit med. Studien ska belysa ungdomarnas medverkan i den linje som regeringen föreslår.
6.2.1 Respondenter
Studien använder sig av tre respondenter från olika skolor och här blir det en utopi att få svar från hela den stora mängden av personer inom skolvärlden Dessa personer får representera underlaget för både skolverket och statliga offentliga utredningar.
Avsikten var att få med sex olika personer, som var och en representerade sin del av skol-världen. Tre personer valde att inte vara med i studien och dessa kunde givetvis förändrat utgången av resultatet. En av personerna, som valde att inte delta, arbetade inom skolförvaltningen. De två övriga personerna som valde att inte vara med var en grundskolelärare
15
och en kvinna från Sea-U. Detta är ett marint kunskapscenter, som är till s-tor hjälp för Malmö skolor kring frågor om Agenda 2030.
De respondenter som är kvar finns på tre olika nivåer inom skolvärldens pedagogiska verksamhet. Rektorn har det högsta pedagogiska ansvaret för sin skola, läraren står för under-visningen och till slut är eleven med i denna studie. Studien har velat få med sig åsikter från dessa olika personer för att få större underlag till resultatet. Regeringen påtalar noggrant hur ungdomarna ska belysas betydligt mer än vad de gör idag. Det är intervjuer med dessa tre personer som ligger till grund för denna studies resultat. (Bilaga 1) Intervjuerna spelades in med samtycke (Bilaga 2) och det har även förts anteckningar, för att transkriberingen av intervjumaterialet ska bli så bra som möjligt. Intervjuerna transkriberades och kodades. Intervjuerna gjordes inte i klassrummet, så studien förhåller sig mycket litet till klassrumsstudie.
Respondenterna visade sitt engagemang genom att vara lyhörda på de frågor som ställdes till dem och var villiga att lyfta fram Agenda 2030 i skolan. De hade dock olika tydliga karaktärer på sina intervjuer. Gemensamt var ett tillmötesgående sätt att svara på bästa möjliga sätt. Skillnaderna var att intervjun med rektorn blev både en frågestund och komplettering via mail.
6.2.2 Skolor
Urvalet av skolor har gjorts på grund av min närhet till skolorna. Läraren blev jag föreslagen att ta kontakt med på grund av att dennes skola arbetar till stor del med Agenda 2030. Studiens fokus ska inte vara på skolornas geografiska läge utan på implementering av Agenda 2030 i skolan.
Rektorns skola:
Skolan är en F–9-skola med cirka 570 elever. Skolan ligger centralt i Malmö med en lugn miljö och leds av en rektor och tre biträdande rektorer med ca 80 medarbetare (Malmo.se).
Lärarens skola:
Skolan är en gymnasieskola i centrala Lund. Den har ca 1100 elever med ca 155 medarbetare (wikipedia.se).
Elevens skola:
Skolan ligger i Vellinge och har cirka 650 elever från förskoleklass upp till och med årskurs nio. Det finns också fritidshem för elever upp till 12 år. Cirka 85 medarbetare är anställda (skolkollen.se).
16
7 Resultat och analys
Här redovisas intervjupersonernas insikter i hur Agenda 2030 implementeras i skolor. Tre tema framkom under intervjuerna, behovet av större engagemang, tydlighet och samarbete. I sammanfattningen av resultat och analys använder sig studien av dessa teman. Respondenterna var medvetna om att Agenda 2030 implementeras i skolor, men var överens om att det behövs mycket mer för att nå de hållbara målen. Resultat har delvis analyserats i förhållande till handlingar, olika åsikter, händelser, personer och olika processer som de olika aktörerna tog upp i sina intervjuer. Studien kommer att använda sig av de olika perspektiv som togs upp under kapitlet teorier, individualisten, ”learning by doing”, att lyssna och förändring.
7.1 Presentation av resultat
7.1.1 Språkförståelse och delaktighet.
I resultaten av intervjuerna syntes det olika svar beroende på hur respondenterna i vissa fall tolkade frågorna och begreppen. Den språkliga förståelsen och de pedagogiska verktygen är viktiga gällande implementering av Agenda 2030. Samtliga aktörer efterlyste ett enklare språk. Eleven ställde sig dock frågande till om det fanns kunskap eller tid hos lärarna? Trots att eleven är en högpresterande elev så frågade hon:
”Vad är Agenda 2030 och vad är implementering?” (Eleven)
Det fanns ett tydligt mönster bland intervjuerna att det krävdes ett större engagemang. Rektorn uttryckte att undervisande lärare behöver bättre direktiv från skolledningen och skolverket för att arbetet med Agenda 2030 ska utvecklas bättre.
”Arbetet kring de globala målen måste bli bättre. Det behövs ett större samarbete med skolförvaltningen för att vi ska kunna implementera Agenda 2030 i skolan”(Rektorn)
Eleven tog upp att det krävs bättre information både från skolan och samhället. Fokuset mot de globala målen har dock blivit tydligare än tidigare. Läraren hade en av två koordinatorroller när det gällde det pedagogiska arbetet för Agenda 2030, globala målen och hållbar utveckling. Eleverna på lärarens skola fick börja terminen med att skriva en uppsats om de globala målen, ett gemensamt arbete mellan SO – ämnen och svenska, men även till andra ämnen som till
17
exempel bild. Större kunskap ger förutsättningar för bättre implementering av Agenda 2030 i skolan. Det har även utsetts 13 hållbarhetsambassadörer en från varje årkurs 1 på gymnasiet. Denna skola ska ge inspiration och hjälpa andra att få fram nya idéer. Arbetet med att sprida kunskap var mer som ett paraplytänk av de globala målen och det arbetades tvärvetenskapligt inom de flesta ämne. Eleverna skulle vara delaktiga och känna ett ansvar för att kunna uppnå målen.
När de 17 delmålen, som ligger som grund för Agenda 2030, togs upp, så var det lättare att förstå sammanhanget med Agenda 2030 och att de till viss del hade funnits med i utbildningen.
”Vi pratar mer om den globala miljön ute på rasterna. Vi pratar lite allmänt om miljön och
om Greta Thunberg och pratar nästan inte alls om de globala målen på lektionerna” (Eleven)
Trots att inte frågan ställdes direkt till rektorn, så fanns det en tanke kring betydelsen av att jobba på ett ansvarsfullt sätt. En tanke om att bygga upp en större och bredare förståelse med en kunskapsbas inom den pedagogiska världen. För rektorn var implementeringen av Agenda 2030 något som det arbetades mycket med och skolan arbetade med ett tydligt mål om att alla skulle vara delaktiga. Dock är arbetet inte synligt för eleverna. Läraren tog upp Agenda 2030 både som ett begrepp och fenomen. Därför är det viktigt eleverna skaffar sig kunskap och arbetar med ett kreativt tänkande för att öka sin förståelse. Enligt elevens utsago behövs det insikt i de problemen om att implementera Agenda 2030 i skolan.
”Jag ser ingen större undervisning eller planering när det gäller de globala målen”(Eleven)
För att kunna förmedla kunskap till eleverna gällande de globala målen finns en stor pedagogisk verktygslåda, som bidrar till att kunna implementera Agenda 2030 i skolan. Verktygslådan är fylld av metoder, teorier, bedömningar, tolkningar och kunskap. Dewey talar mycket om det individuella arbetet och att pedagogen måste arbeta med ett bättre engagemang.
7.1.2 Kompetensutveckling
På skolverkets lärarportal finns det en kompetensutveckling i hållbar utveckling för lärare (www.skolverket). I elevens svar betonades, att det inte fanns någon kompetens för att undervisa i hållbar utveckling, globala mål och Agenda 2030. Läraren berättade i sina svar att
18
det fanns en stor kompetens på deras skola, men han var medveten om att detta kunde skifta från skola till skola. Dewey tog upp i sin teori ” learning by doing ” att det är viktigare att reflektera över vad som sker än vad som skett. Det är också betydelsefullt att titta över vad man själv gör för att spetsa sin kompetens. (Dewey, 2014, s. 36). Rektorn såg också att kompetensen fanns på hans skola, men var tydlig med att det var efterfrågat mycket tydligare direktiv ifrån grundskoleförvaltning hur skolan skulle förbättra sin implementering av Agenda 2030. Rektorn betonade att:
”På vår skola behövs det en fortbildning bland mina kollegor. Detta behövs för att eleverna ska få en bättre utbildning.” (Rektorn)
Agenda 2030 är ett fenomen, där diskussionen kring detta ämne hela tiden är under utveckling. Enligt ovanstående teori från Dewey måste det finnas en vilja att förstå de bakomliggande koncepten. Både rektor och lärare kom fram till samma slutsats, att pedagogiken och diskussionen var tillräckligt belyst, men där var inte eleven enig. Eleven ville bli mer delaktig, samt att ungdomarna verkligen blir sedda. Det framkom i diskussion med lärare, att kunskapen eleverna hade fått med sig upp till gymnasiet var mycket skiftande beroende på vilken skola de kom ifrån. Eleven betonade också att föräldrarna spelade en stor roll och att den information som kommer från föräldrar är viktig. För att skapa en helhetsutveckling kring implementeringen av Agenda 2030 ville eleven arbeta med kunskap på en lättare nivå. Elevens känsla och tydliga intresse över att få lära sig mer och att få vara med att dela detta stora ansvar genomsyrade svaren i intervjun. Skolverket, har som tidigare nämnts tagit upp att det finns brister gällande implementeringen. I intervjun delger eleven sin benägenhet att få dela ansvaret tillsammans med skolan. Teorin kring själva lyssnandet tar upp att det behövs bytas platser mellan den som för fram dialogen och den som lyssnar.
De tre som blev intervjuade anser att det blivit fler direktiv men inte tydligare. Rektorn tyckte inte alls att de hade fått tydliga direktiv och ansåg att grundskoleförvaltningen, där direktiven kommer ifrån, skulle arrangera många fler fortbildningskurser Läroplanen står för många direktiv om hur de olika aktörerna ska arbeta, men även här var svaren varierande hur den behandlar implementeringen. Eleven var distinkt i sitt svar att läroplanen inte var tillräcklig. Denna studies bakgrund tar upp hur elever ska kunna skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor (sid 5). I undervisningen ska både samhällets
19
funktioner och ungdomar belysas samt hur samhällets funktioner, människors sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa en bättre utveckling och undervisning kring de globala målen. All personal ska vara delaktig i arbetet kring den hållbara utvecklingen. Rektorn saknade en större regelbundenhet med att ta upp diskussionen kring i sin tur att den var tillräcklig, men som i övriga frågor behövde det arbetas mer kring läroplanen. Samhällskunskapens läroplan tar upp i sitt förord att det finns både möjligheter och problem som är kopplade till en hållbar samhällsutveckling. I kapitlet tidigare forskning är det nämnt att läroplanen blev kraftigt reviderad 2018.
7.1.
3 Samarbete
Till hjälp för att nå de hållbara målen finns både handledning och olika projekt. Läraren deltog i ett större samarbete med naturskyddsföreningen gällande både lärande och kunskap. Varje läsår arbetar eleverna med ett skrivprojekt kring de hållbara globala målen och ett projekt på vattenvärldsdagen. På elevens skola fanns det inte spår av samma utveckling och samarbete.
” Vi jobbar mycket lite med hållbar utveckling. Det är mest på syslöjden vi tar upp hur produktionen av kläder påverkar miljön.” (Eleven)
Där fick eleverna lära sig hur klädindustrin påverkar vårt globala samhälle och medverka i mindre projekt som att diskutera och sy kläder i förhållande till en hållbar utveckling. Det är tidigare nämnt i studien att det behövs ett större behov av samarbete. Hos rektorn var det både ett samarbete med lärare och elever, men som nämnts tidigare behövs det fortbildning hos lärarna för en bredare kunskapsplattform. I förhållande till Deweys teori om learning by doing behövs det mycket mer praktik för att förstå teorin, men också vice versa.
Det kom fram i intervjun hos lärarens skola hade samarbete med andra skolor och såg framemot mot fler kunskapsutbyte kring hållbar utveckling.
”Vi är en modellskola tillsammans med Naturskyddsföreningen. Därför har vi en del besök och försöker inspirera andra. Förra veckan hade vi katedralskolan från Växjö på besök. De ville jobba mer med hållbar utveckling, men kände inget politiskt stöd (Läraren).
20
Läraren såg framemot mer samarbete med andra skolor i framtiden och att implementeringen av Agenda 2030 skulle byggas med tydligare fokus. Det syntes också ett stort engagemang hos de tre aktörerna.
7.2 Sammanfattning av resultatet: Engagemang, tydlighet och
samarbete
7.2.1Tydlighet
Det syntes i svaren på frågorna att det krävdes en större tydlighet. Eleven var inte införstådd i vad Agenda 2030 är, men fick en betydligt bättre bild när agendan knöts till de globala målen och att det behövdes en större tydlighet i den språkliga utvecklingen så att alla förstår. Läraren tog upp att Agenda 2030 både var ett fenomen och begrepp, samt att det behövdes mycket tydligare riktlinjer kring implementering av Agenda 2030 bland skolorna.
7.2.2 Samarbete
Enligt svaren från de som blev intervjuade behövdes det ett större arbete. Läraren berättade hur deras skola samarbetade med naturskyddsföreningen. Skolan i Lund gjorde också ett gemen-samt skrivarbete kring de globala målen och på hösten hade de ett vattenprojekt. En än gång behövs det mer ” learning by doing ” ute bland skolorna. Rektorn såg en viss tröghet i samarbetet med Malmö Grundskoleförvaltning och hade önskemål om fler fortbildningskurser för att lättare kunna implementera Agenda 2030. I sin tur såg eleven varken tvärvetenskapligt arbete eller någon större undervisning kring hur de globala målen genom-fördes i skolan, utan ville se ett betydligt större engagemang och kunskap på alla nivåer.
7.2.3 Större engagemang
Hos de tre respondenterna fanns ett stort intresse och fokus på de frågor som blev ställda till dem. Gemensamt var att det krävdes ett större engagemang för att det skulle ske en bättre utveckling av implementeringen av Agenda 2030. Direktiven på de olika nivåerna borde också bli bättre enligt de intervjuade. Alla var i sina svar medvetna om hur samhället och politiken drev frågor kring de globala målen i en arbetsprocess mot en hållbar utveckling. Hoppet om att klara av de globala målen var störst hos rektorn och minst hos eleven. Dewey´s teori om hur äpplet smakar är möjligtvis ett sätt att få ett större engagemang. Alla måste smaka på kunskapens äpple och ventilera sina åsikter. Regeringen ger tydliga uppmaningar om att det är
21
ungdomarna som ska få större kunskap och bli allt mer belysta i diskussionen kring implementeringen av Agenda 2030.
Vissa delar av detta kapitel förhåller sig till att det är viktigt med själva lyssnandet. Det är nödvändigt för att kunna anpassa sig till varandra. Ett ömsesidigt förhållande mellan olika grupper, samt att talare och lyssnare ibland byter plats vidgar diskussionsunderlaget. Skolans värld är offentlig och kräver konstruktiva samtal. Detta förenklar förutsättningarna för att kunna implementera Agenda 2030 i de svenska skolorna. En god lyssnare bygger relationer och att lyssna är inte någon passiv aktivitet. Genom att visa att man lyssnar aktivt, skapar relationer och utvecklar en möjlighet hitta olika perspektiv i undervisningen. Vid utvärderingen av ens lyssnande syns det hur du interagerar med andra personer (motivation.se).
På skolverkets sidor går det att läsa om uppdraget till statliga myndigheter och deras tänkta genomförande av Agenda 2030 (skolverket.se) I denna studies senare resultat svarar 3 respondenter på specifika frågor. Frågorna är de samma för varje person och medför att den kan med en kvalitativ metod utgöra en måttstock för känslor och diskussioner. Fördelen blir här att studien kommer mycket närmre varje enskild respondent och får en mer personlig karaktär. Förhoppningsvis kan denna studie kring implementering av Agenda 2030 vara till nytta för vidare forskning.
22
8 Begränsningar
Intervjun av eleven gjordes i hemmet och i bakgrunden var även föräldrarna närvarande. De svarade inte på frågorna, men hjälpte ibland till för att förtydliga frågorna. När intervjun var över, insåg de att det fanns ett stort intresse att förbättra sin kunskap omkring de globala målen. Även här märktes det att begreppet Agenda 2030 var svårhanterligt. Föräldrarna var förvånade att det inte fanns en bättre undervisning och att implementering av Agenda 2030 inte hade kommit längre. Här fanns ingen tvekan om att det måste klargöras för ungdomarna vad Agenda 2030 innebär.
Trots att föräldrarna fanns med i bakgrunden hyser studien tillförlitlighet till eleven.
Agenda 2030 har en stor räckvidd och belyser många delmål. Detta framkom tydligt bland svaren och ofta hörde de samman, inte bara till en fråga, utan flera. Det finns även begrepp som till exempel implementering och Agenda 2030, som jag behövde förklara och konkretisera vad jag var ute efter. Trots att jag försökte att vara så lite ledande som möjligt, var jag med och påverkade resultat genom att definiera Agenda 2030 och implementering. En del av frågorna behövde följdfrågor för att ytterligare förtydliga resultat. Det krävdes i diskussionerna för att tolkning av resultat skulle bli de bästa och då blandades intervjuarens röst in i resultatet.
Det var mycket intressanta intervjuer och vid tolkningen av deras svar har det lagts ner mycket arbete. Jag är en person som engagerar mig mycket i frågor kring Agenda 2030 och de globala målen. Mina personliga reflektioner har jag lagt åt sidan i den största möjligaste mån, eftersom det var svaren från de intervjuade som är resultatet. Frågorna gällde implementering av Agenda 2030, men många av svaren blev i förhållande till de miljömässiga målen. Det är 17 stora mål som ska vara med i utbildningen i dagens skola. Kunde jag ställt annorlunda frågor för att få med mig alla målen på ett bättre sätt eller skulle svaren bli alltför stora? Var det jag som vinklade frågorna, så att det kom fram mycket kring miljö? Svaret på dessa frågor blir att studien har följt regeringens policy att upplysa ungdomarna och även haft förmågan att lyfta fram utvecklingen av Agenda 2030.
23
9 Diskussion och slutsats
Implementeringen av Agenda 2030 är inte något som bara ska vara ord på papper (Vedung 2016, s. 13). I samma bok gör Nils Hertting, statsvetare, detta utlåtande:
” De mål och visioner som formuleras i politiska församlingar omvandlas sällan, om någonsin, med automatik till åtgärder och beslut är fattade, är saken kort sagt inte klar. Innan de genomförts och implementerats är det bara ord på papper ”
Universitet och högskolor bidrar med rapporter om Agenda 2030. Lunds universitet anser att klimatfrågan är akut och att ungdomarna ställer krav på förändringar i sina uttalande till Sveriges makthavare. Det kommer att ställas högre krav på universitet och högskolor för att lägga fram konkreta och innovativa lösningar (Medarbetarwebben Lunds universitet). Universitet och högskolor följer högskolelagen, precis som grundskolor och gymnasium har sina lagar att följa. Alla led är viktiga för att kunna implementera den livsviktiga kunskapen i skolan. Agenda 2030 del mål 4:7 tar upp att ungdomar som kommer från gymnasier ska få den utbildning som krävs för att främja en hållbar utveckling (www.globalamalen.se).
Tolkningsprocessen i en studie kan vara av skiftande karaktär. Kvalitativ forskning är tolkande i sitt uppdrag att få fram ett resultat. Vissa av ansatserna kan vara beroende av forskningsinriktning och kan leda till olika ambitionsnivåer. Den utomstående referensramen består av forskarens förståelse som tagits med in i tolkningsprocessen (Szklarski, 2002, s. 6). Det finns ett mellanrum i det avståndet mellan tolkaren och texten, i resultatets fall mellan intervjuaren och de som blir intervjuade. Här urskiljs många svar i resultat. Dessa syns i ett särskilt rum, som olika läsare kan tolka på olika sätt, men även den tillfrågade lägger ut viss del av svar i det rum (Sa cavalcante Schuback, 2006, s. 8).
9.1 Agenda 2030 Helikopterperspektiv
Områdena fattigdom, utbildning och jämställdhet är lika viktiga när det gäller de globala målen. Det sjuttonde specifika målet, genomförande och globala partnerskap, (bilaga 3) handlar om genomförandet av de globala målen och detta är vad merparten studien avhandlar. Alla målen hör samman och här berättar läraren om sitt helikopterperspektiv för att kunna se helheten. Det kom även fram bland diskussionerna, att Lund har en lång bakgrund med stora förutsättningar att bistå med sin kunskap både till grundskolor och gymnasium. Detta bidrar de med både
24
nationellt och globalt. I denna universitetsstad finns det många institutioner och forskare som var och en har sitt speciella område. Detta är ytterligare ett exempel på ett samarbete, som kan hjälpa till med implementeringen av Agenda 2030.
9.2 Kunskap och språkförståelse
Frågorna kring Agenda 2030 är mycket aktuella i dagens medier. Eleven uttryckte ett starkt intresse över att det skulle finnas mycket mer kunskap kring Agenda 2030. Detta för att på ett bättre sätt implementera det i dagens skola och klargjorde också ett behov av undervisning för få en bättre förståelse inom ämnesområdet Agenda 2030. Rektorn nämnde att det behövdes fler fortbildningskurser från skolverket. Det finns mycket kvar att arbeta med och resultatet från intervjuerna visade på att de hade stor förståelse för utvecklingen av Agenda 2030.
Det är först genom att erbjuda eleverna en helhetssyn på frågorna som vi på riktigt kan möta de utmaningar vi står inför. Men att undervisa ämnesövergripande behöver inte innebära att ständigt arbeta i projekt. Kanske kan vi istället vända på resonemanget och påminna oss om möjligheten, att låta våra specifika ämnen perspektiveras av hållbarhetsdimensionernas ämnesövergripande karaktär. Som ämneslärare handlar det om att undervisa i exempelvis samhällskunskap, historia, naturvetenskap, språk och alla andra ämnen med ett innehåll, som är direkt kopplat till den komplexa verklighet som utgör elevernas omvärld. I dagens skola mäter vi tillfredställhet, erfarenhet, känsla och reflektion. Det har en mycket större betydelse än förr, både när det gäller didaktik och pedagogik. Idag ser samhället annorlunda ut. Dewey tar upp att kunskapen förhåller sig till att skapa något i sitt individuella lärande. Läraren vill idag visa sin skicklighet i olika sammanhang för att eleven ska lära sig. Dagens pedagoger talar inte om för eleverna vad de ska lära sig, utan de försöker intala hur de ska lära sig (Björneloo,2007, s.43). Det måste finnas en vilja att tala om hur eleverna ska lära sig implementeringen av Agenda 2030.
9.3 Diskussion om metod och teorival
För att skaffa kunskap och empiri om implementeringen av Agenda 2030 i skolan har studien huvudsakligen förhållet sig till Malmö och Lunds universitets databaser. Sammanfattningar, abstracts och referenser bland olika uppslag har använts för att hitta nya infallsvinklar till studien. Litteraturen har studerats och granskats från många olika perspektiv för att få den största möjliga relevansen och tillförlitligheten. Det har även gjorts sökningar på regerings-kansliets hemsida. Texten har i största möjliga mån varit utan personliga värderingar Det är
25
omöjligt att ha full kontroll över sina värderingar. Dessa kan enligt Bryman dyka upp överallt i undersökningsprocessen. Val av forskningsområde, metod, tolkning av data och slutsatser är några av faserna enligt Alan Bryman, professor i organisatorisk och social forskning (Bryman, 2016, s. 53).
Studiens elev berättade att det diskuterades om hållbar utveckling och miljö på rasterna. Ibland pratades det om Greta Thunberg och om vilken kunskap som kom från olika mediekanaler Det är därför viktigt för eleverna att förstå vad som sägs och här ser vi ett exempel på vad Dewey menar med ett individuellt kritiskt tänkande. Det skapas även ett intresse på rasterna för en hållbar utveckling. Denna studie vill även ha ett perspektiv att implementeringen spelar roll för hela skolans arena och inte bara för den undervisning som bedrivs i klassrummet. Ett av samhällskunskapens mål är att eleverna ska hålla sig uppdaterade i förhållande till omvärlden med hjälp av media, samt vara källkritisk mot all information. Det gäller även den litteratur som presenteras i den här studien.
9.4 Slutsats
Studiens frågor är inte ställda till alla Sveriges skolor på grund av att de är alltför många och den tiden fanns inte för denna studie. De tre respondenterna i denna studie är bara en liten representativ skara från de svenska skolorna. De evidensbaserade utredningarna besvarar frågorna med ett mycket större underlag, men de visar båda hur viktig betydelsen är kring implementeringen av Agenda 2030. På grund av det uppdrag regeringen har nämnt om att belysa området Agenda 2030 för ungdomen hur viktigt det är att vi samarbetar och lyssnar på varandras förslag.
Studien har tagit upp olika teorier i förhållande till individualism, moralism och att genomföra saker i förhållande till den kunskap och utbildning som finns. Studiens respondenter var en rektor, en lärare och en elev. De hade gemensamt att de krävde en bättre utveckling och större implementering av Agenda 2030 i skolan. Det visade sig att kunskapen av hållbar utveckling fanns med i skolorna, men inte i alla fall förknippades det med Agenda 2030.
26
10 Min framtida roll som lärare
I den profession som jag kommer att ha i framtiden, i min roll som lärare krävs det, att kunskapen kring Agenda 2030 ger mig en större och bättre förutsättning att arbeta med genom-förandet av de globala målen, samt att arbeta med vad som redan finns i skolans värld. De krav som ställs från rektor, lärare och eleverna är något jag ska förhålla mig till, samt förhålla mig till de styrdokument som är upptagna i läroplanen. Rektorn tar upp att för att kunna lyckas med detta behövs det tydligare direktiv från skolverket. Bland styrdokumenten idag finns inga direkta hänvisningar till Agenda 2030, utan det refereras till tydliga kopplingar i läroplanernas inledande avsnitt (Skolverket).
Att börja i den pedagogiska idén, som utgår utifrån ett betydande elevfokus kommer att bli avgörande för mig. Jag menar att det kommer att bli viktigt att skapa en inspirerande framtid tillsammans i min roll som lärare.
27
11 Framtida forskning
Som tidigare nämnts är Agenda 2030 är inte bara vilken agenda som helst. Den säger sig vara den mest ambitiösa framarbetade föredragningslista i en gemensam global samhällsdebatt mellan världens länder för en hållbar utveckling (Agenda 2030 delegationen). Studien argumenterar i resultatdelen att det behövs ett bättre samarbete i skolan, tydlighet och engagemang i relation till implementeringen av Agenda 2030.
Enligt studien var det svårt att förstå Agenda 2030 och hållbarhetsmålen, vad de handlar om och hur de hänger ihop med samhället. Eleven kräver en större delaktighet i den hållbara utvecklingen. Involvering av aktörer utanför skolan betraktas också som en utmaning. Rektorn betonade mycket tydligt att större samarbete krävdes mellan skola och samhällets övriga aktörer. Dewey tar upp hur läraren skall använda sig av forskarnas förnuft, men hänvisar även till moralen. Moralen är hur man brukar sin fakta och inte vilken insikt man har. Kunskapen ska användas för att förändra betingelser och skapa en utveckling. (Dewey, 2005, s 254–255).
” Det enda vi vet är att det kommer att förändras och vad är det man behöver kunna när världen förändras ” (Roswitha Lehman – Rommel)?
Forskarna är överens om att det krävs en bredare forskning och en större förändring. Själva resultatet vet vi inte förrän förändringen är gjord och det är då vi kan se verkligheten. Vi vet inte var vanans drivkraft leder oss om vi inte ser en handlingsplan (Dewey, 2005, 49).
Ämnesområdet kring Agenda 2030 och globala målen är enormt stort, men det finns inga vaga resultat omkring det som implementeras i skolan och i samhället. Det resultat och mål vi arbetar mot, är att generationen i nästa årtionden ska leva under samma förhållande som denna gjort. På vår samhällsarena, såsom forskare, företagare, entreprenörer försöker dra sitt strå till stacken för att kunna bidra. Forskningen och de olika aktörerna har samma åsikt om att mänsklighetens framtid ligger i våra händer. Den ligger även i händerna på dagens yngre generation, som kommer att föra facklan vidare till kommande generation. Vi har stakat ut vägen för en hållbar utveckling och dess forskning. Det är upp till oss att resan blir framgångsrik och forskning förhåller sig till detta (Agenda 2030 delegationen).
28
12 Avslutning
Det finns en tidtabell hela världen måste följa, en handlingsplan, för hur alla världens länder ska arbeta för att skapa en fredlig, rättvis och jämlik värld fram till år 2030 (Agenda 2030 delegationen, 2018, s 5).
12.1 Brister och vad som kan förbättras
I den här studien var det tre personer som blev intervjuade. Trots detta syns ett stort åtagande att få andra aktörer både inom skolan och samhället att lägga ner ett ännu större arbete på att implementera Agenda 2030 i skolan. I en publikation från Uppsala universitets fick Skolverket kritik att undervisningen har många brister gällande undervisning och implementering av agendan (www.swedesd.uu.se). Det är inte bara bristen på direktiv, undervisning, kunskap och engagemang som påverkar implementeringen av Agenda 2030 i skolan. Här finns även andra faktorer som kan påverka genomförandet av Agendan
.
Byråkratisk tröghet Otydlighet som hämmar
Tidigare försök att införa och implementera Public Relations (byråkratins egenintresse) Berörda aktörers deltagande
(Vedung, 2016, s. 52)
Läraren berättade om att de lade ner mycket kraft i undervisningen för att kunna implementera agendan på deras skola. Han berättade att denna energi var mer ovanlig än vanlig. Lärarförbundet tar upp i sin medlemstidning, att det behövs mer kunskaper kring hållbar utveckling för att kunna lära ut det till eleverna. Min framtida roll som lärare kommer även jag tillsammans med många andra nya lärare spela roll för genomförandet av Agenda 2030 i skolan. Rektorn i min intervju, var tydlig med att han ville se bättre direktiv från grundskoleförvaltningen och mer fortbildningskurser.
12.2 Betydelsefull utveckling.
För att detta ska bli bättre förutsättningar efterfrågas det att regering och riksdag ska uppvisa en långsiktig plan. Studien har tidigare tagit upp att både läroplan och styrdokument ska
29
revideras. Det krävs tydliga riktningar och långsiktiga direktiv. Detta såg vi även bland de som blev intervjuade att det var något som var efterfrågat. Rektor och lärare behöver detta för att skapa bättre möjligheter med organisering och planering. Ledningen för en skola har ett stort ansvar som ska visa upp både ambitioner, värderingar och agerande. Starten för Agenda 2030 gick 2016 och har varit med i skolorna i ca fyra år. Hållbar utveckling är en viktig fråga för eleverna och övrig pedagogisk personal som studien visat. Agendan går att koppla till många ämnen till skolan, men har en särskild koppling till ämnet samhällskunskap (Hellgren, 2019, s. 1–2).
Som avslutning vill jag ta upp i studien att det är otroligt viktigt att belysa ungdomen om innehållet i Agenda 2030 och dess globala mål. Ungdomarnas roll är otroligt viktigt för att kunna implementera Agenda 2030 i skolan och läroplanen. Dagens ungdomar vill vara med i samarbetet för en hållbar utveckling. Jag ställde en fråga till eleven, som är en del av framtiden:
Vill du gå varsamt fram i utbildningen kring de globala målen eller vill du skrämmas för att få större förståelse och kunskap?
” Jag vill bli skrämd!”(Eleven)
Studien har tagit upp att det arbetas med frågan om att implementera Agenda 2030 i skolan och hållbar utveckling, men det har visat sig att det är svårt att förändra utbildningen Enligt naturskyddsföreningens undersökning känner 7 av 10 ungdomar en stor oro för vad som kommer att hända med miljön och klimatet i framtiden (Naturskyddsföreningen)
Det verkar alltid omöjligt tills det är gjort.
Nelson Mandela.1918–2013
30
13 Bilagor
13.1 Källförteckning
Allen, C, (2008), Do we still Dewey, Young Adult Library Services. Winter2008, Vol. 6 Issue 2, page 14
Björneloo I, 2007, Innebörder av hållbar utveckling: en studie av lärares utsagor om
undervisning, Göteborgs vetenskapliga studie
Tillgänglig: https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/10517/1/gupea_2077_10517_1.pdf
Burman. A (2014), Den reflekterande erfarenheten, John Dewey om demokrati, utbildning och tänkande, Södertörn studies in higher education,
Tillgänglig: www.diva-portal.org/smash/get/diva2:745733/FULLTEXT01.pdf
Bryman, A (2018), Samhällsvetenskapliga metoder, 3 uppl., Liber
Dewey & Mclallan (1889),Applied psychology. an introduction to the principles and practice
of education,Library of Calafornia,
Tillgänglig:https://archive.org/details/appliedpsycholog00mclerich/page/n1/mode/2up
Dewey J, (1916) Democracy and Education, John. Mineola, N.Y. : Dover Publications, 2004. ix, 358 s. Language: English, Databas: Malmö University Library Catalogue
Tillgänglig:https://eds.b.ebscohost.com/eds/ebookviewer/ebook/bmxlYmtfXzEwODUy
MzZfX0FO0?sid=8ed738f8-94e4-4c56-b02e-01c9f7cf8def@pdc-v-sessmgr04&vid=10&format=EB&rid=10
Dewey J, (1936), Människans natur och handlingsliv, Översatt av Alf Ahlberg, Mediaprint Uppsala Nytryck 2005
Friman, Skoog, Dahl, & Lexen, (2018) Har regeringen glömt utbildningsmålet? , Debattartikel, Uppasala universitet. Swedesd - Internationellt center för lärande för hållbar utveckling Tillgänglig: www.swedesd.uu.se/nyheter/?tarContentId=726802
31
samhälle,Stockholm Library of Curriculum Studies, Vol. 12, HLS Förlag
Tillgänlig:https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:697395/FULLTEXT01.pdf
Hellgren E, (2019), De globala målens plats i undervisningen, Uppsats Avancerad nivå, Institutionen för statsvetenskap, Linnéuniversitet
Tillgänglig:lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2: 1321029/FULLTEXT01.pdf Roswitha
Lehmann-Rommel Roswitha, (2000), Nyläsningar av Dewey – trender under nittiotalet Tillgänglig:www.oru.se/globalassets/oru
sv/forskning/forskningsmiljoer/hs/humus/utbildning-och-demokrati/2000/nr-3/roswitha-lehman-rommel---nylasningar-av-dewey---trender-under-nittiotalet.pdf
Nilsson M, (2016),Forskningens roll för att förverkliga den nya hållbarhetsagendan,
Vetenskapliga rådet för Hållbar utveckling
Tillgänglig:www.sou.gov.se/wp-content/uploads/2016/02/Diskussionspapper-VRHU-
Seminarium-16mars16.pdf
Mavalcante Schuback M, (2006), Lovtal till intet, Glänta produktion 1 Uppl.
Szklarski A, (2002), Den kvalitativa metodens mångfald, Rapport från Institutionen för pedagogik, Högskolan i Borås
Tillgänglig: hb.diva-portal.org/smash/get/diva2:883681/FULLTEXT01.pdf
Vedung E (2016), Implementering i politik och förvaltning, Uppl. 1, Studentlitteratur AB
Digitala källor
Agenda 2030 delegationen
Tillgänglig: www.sou.gov.se/wp-content/uploads/2016/11/genomforande-av-agenda-2030-for-hallbar-utveckling-dir.pdf (Hämtad 16-12-2019)
32 European Commission
Tillgänglig: ec.europa.eu/environment/sustainabledevelopment/(Hämtad17-12-2019) Globalporten
Tillgänglig www.globalporten, uppdaterad 2019 (Hämtad 16-12-2019) Kunskapsguiden
Tillgänglig: www.kunskapsguiden
Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet
Tillgänglig:www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet Hela skolan för en hållbar utveckling
Tillgänglig: www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1262787/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 04-01-2020)
Modul: Hållbar utveckling Del 1: Didaktiska perspektiv på hållbar utveckling
Introduktion - didaktiska perspektiv på hållbar utveckling Cecilia Caiman och Iann Lundegård, Stockholms universitet, Helen Hasslöf, Malmö universitet samt Claes Malmberg och Anders Urbas, Högskolan i Halmstad s. 26( Hämtad 10-01-2020) Undervisning https://www.skolverket.se/download/18.5900a40916aff82d5263d6/1560429440179/unde rvisning-hallbar-utveckling.pdf (Hämtad10-01-2020) Motivation.se Tillgänglig: https://www.motivation.se/innehall/en-god-lyssnare-bygger-relationer/ Naturskyddsföreningen Tillgänglig:https://www.naturskyddsforeningen.se/nyheter/7-av-10-unga-tycker-att-politikerna-inte-gor-tillrackligt-klimatet
Skolverket utbildning och hållbar utveckling, 2019
Tillgänglig:www.skolverket.se/om-oss/var-verksamhet/hallbar-utveckling-och-miljo/agenda-2030-utbildning-och-hallbar-utveckling
33
https://larportalen.skolverket.se/#/moduler/01-hallbar-utveckling/alla (Hämtad 03.01.20)
https://www.skolverket.se/publikationsserier/regeringsuppdrag/2016/uppdrag-om-underlag-for-sveriges-genomforande-av-agenda-2030
Specialpedagogiska skolmyndigheten, skolalternativ Tillgänglig: www.spsm.se/ (Hämtad 12-12-2019)
Statens offentliga utredningar
Tillgänglig: /www.sou.gov.se/ (Hämtad 14-12-2019)
Surveymonkey Tillgänglig: https://sv.surveymonkey.com/mp/quantitative-vs-qualitative-research/ Unesco Tillgänglig:https://www.unesco.se/klimat-och-agenda-2030-fokus-pa-moderna-museet/ (Hämtad 17-12-2019) Uppsala universitet Tillgänglig: https://www.swedesd.uu.se/nyheter/?tarContentId=726802
34
13.2 Intervju
Intervjufrågor och dess resultat
Dessa är de frågor som har ställts till de som blivit intervjuade: _ Arbetar din skola med Agenda 2030 inom skolan?
Hur kan du se att den genomförs och att det sker en implementering kring Agenda 2030? Vilka konkreta initiativ görs och hur arbetar ni med dem?
Vilka kunskapsluckor tycker Ni att det finns gällande Agenda 2030 i skolan? Har ni fått tydliga direktiv och följs dem, om inte hur kan det förbättras?
Tycker Ni att ungdomarna/eleverna uppmärksammas och belyses tillräckligt gällande Agenda 2030?
Hur förhåller sig eleverna till Agenda 2030? Tycker alla eleverna samma sak? Om inte, var finns skillnaderna bland åsikterna kring Agenda 2030?
35
13.3 Intervjuavtal
Syfte och genomförande Syftet med denna intervju är att undersöka din upplevelse av
implementering och kunskapsluckor i skolan, samt vilka utmaningar och möjligheter det finns gällande Agenda 2030.
Intervjun kommer att spelas in och det du säger på inspelningen kommer därefter att skrivas ned, en så kallad transkription, och anonymiseras, dvs. ditt namn byts ut mot ett annat begrepp (t. ex. respondenten) Din roll på skolan kommer att finnas med. Du kommer sedan att få ta del av transkriptionen för att vid behov kunna göra rättelser eller ändringar.
Undersökningen görs som en del av ett examensarbete vid Malmö Universitet. Examensarbetet ska ta upp implementering av Agenda 2030 i skolan.
Samtycke och möjlighet till avbrytande av intervju Genom din underskrift samtycker du till ovanstående syfte med intervjun och det ger dig även rätten till att avbryta denna när som helst.
Som det tidigare nämnts kommer det som sägs att spelas in. Inspelningen kommer sedan att transkriberas. Om intervjun sker via mail eller telefon kommer även denna transkriberas. Den färdiga transkriptionen och presentationen av materialet i uppsatsen kommer inte att innehålla namn eller annan identitetsinformation förutom de undervisningsämnen vi samtalar om.
Plats : _______________ Datum : ____ - __ - __
________________________________ Intervjuledare ________________________________ Intervjudeltagare
Min handledare på Malmö Universitet. Tullia Jack
Tullia.jack@mau.se
Samhällsvetenskapliga Institutionen Examensarbete Niklas Melin
36
