Vad gör du om krisen kommer?
En studie om att utforma krisinformation som är lätt att minnas
Pontus Lindell
För avläggande av filosofie kandidatexamen i Informationsdesign med inriktningen Textdesign
Ett examensarbete på grundnivå, 15 hp Examinator Yvonne Eriksson
Handledare Björn Westling
Akademin för Innovation, design och teknik Mälardalens högskola
i
Sammanfattning
2018 möttes Sveriges invånare – för första gången sedan tidigt 1960-tal – av en broschyr om kris och krig i Sverige. En oro började sprida sig, men klingade snabbt av i vardagens brus av information. Krisen, och eventuellt kriget, hotar fortfarande, men det är oklart ifall Sveriges invånare minns den krisinformation vi fått ta del av. Därför var syftet med denna studie att utforma textuell
krisinformation som är lätt att minnas, och därmed underlätta medborgarnas hantering av hotande och okända situationer. Detta gestaltades i form av krisinformation i förberedandefasen om smittspridning.
Studien utgick från teorier om kriser, krishantering och kriskommunikation. Den drog nytta av kunskaper kring människor och djurs handlingsförlamning under okända och hotande situationer. Den lyfte även teorier om berättarteknik och behovshierarkier.
Såväl kvalitativa som kvantitativa metoder användes. En medarbetare på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap intervjuades. En
enkätundersökning med kvalitativa fritextsvar tog reda på mottagarnas behov och förväntningar, och kompletterades med en scenariobaserad utprovning av broschyren Om krisen eller kriget kommer. Ett flertal brukstextanalyser användes för att analysera samma broschyr.
Utifrån teori och empiri skapades två alternativa texter, vilka testades i en enkätbaserad utprovning. Den ena texten var informativ, och den andra var en dramatisk text i andrahandsperspektiv, skriven utifrån den dramaturgiska kurvan. Utprovningsresultaten, i kombination med teori och empiri, ledde till följande slutsatser:
• Att ta krisinformationen närmare mottagaren känslomässigt, genom att exempelvis anspela på familjen, gör hoten mer realistiska.
• Dessa känslor, i kombination med konkreta scenarion med förslag på ageranden, får mottagaren att ta till sig och minnas informationen. • Den nuvarande informativa krisinformationen har under rådande
ii
Abstract
In 2018, the citizens of Sweden got a brochure about crisis and war for the first time since the early 60’s. A concern began to spread, that soon faded away in the daily noise of information. The crisis, and possibly the war, is still a threat. But it is unclear whether the citizens of Sweden remember the information we got. The aim of this study was therefore to design textual information about crisis, which is easy to remember, and thereby facilitate the citizens dealings of threatening and unknown situations. Two new designs about spread of infection were later based on the results.
The study was based on theories about crisis, crisis management and crisis communication. The study took advantage of knowledge about humans and animals’ tonic immobility during unknown and threatening situations. The study also looked at theories about storytelling and Maslow’s theory of needs.
The study used both qualitative and quantitative methods. An employee at The Swedish Civil Contingencies Agency was interviewed. A survey with qualitative text answers was used to identify the receivers needs and
expectations. The survey was supplemented with a scenario-based test of the brochure named If crisis or war comes. The brochure was also analysed by using several of Hellspong’s methods of text analysis.
Two alternative designs were created from theories and method results. These designs were tested in a survey-based test. One of the texts was informative. The other one was a dramatic text written from a second-hand perspective by using the dramaturgical curve. The test results, in combination with theories and method results, lead to following conclusions:
• By bringing the crisis information closer to the receiver’s emotions, for example by using the receiver’s family, the threats get more realistic. • These emotions, in combination with concrete scenarios and suggestions
of actions, helps the receiver to take in, process and remember the information.
• The present informative crisis information has been monotonous during the Covid-19-pandemic, and therefore disappears in the daily
iii
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.2 Problemformulering ... 2
1.3 Syfte och avgränsning ... 2
1.4 Frågeställning ... 2
1.5 Källkritik ... 3
2 Teorier ... 4
2.1 Krishantering ... 4
2.2 Kriser och kriskommunikation ... 6
2.3 Maslows behovshierarki ... 7 2.4 Berättarteknik ... 8 2.5 Teoridiskussion... 10 3 Metoder ... 12 3.1 Brukstextanalyser ... 12 3.2 Intervju ... 13 3.3 Enkäter ... 13 3.4 Etik ... 15 4 Empiri ... 17 4.1 Brukstextanalyser ... 17 4.2 Intervju ... 23 4.3 Surveyundersökning ... 24
4.4 Utprovning av Om krisen eller kriget kommer ... 25
5 Gestaltningsförslag... 28 5.1 Designval ... 28 5.2 Material ... 32 5.3 De två gestaltningsförslagen ... 33 5.4 Utprovning ... 34 5.5 Formgivet gestaltningsförslag ... 41 6 Diskussion... 42
iv
6.1 Slutsatser ... 46
Källförteckning ... 47
Tryckta källor ... 47
Versioner av Om kriget kommer ... 47
Digitala källor ... 48
Bilagor ... 50
Första enkätundersökningen ... 50
1
1 Inledning
1.1 Bakgrund
I maj 2018 skickade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ut en broschyr vid namn Om krisen eller kriget kommer (2018). Senast ett
liknande utskick gjordes i Sverige var 1961 (Försvarshögskolan 2020), under en period där det kalla kriget och atombomber var högst relevanta orosmoment. Mindre än ett år efter 2018 års utskick visade Enkätfabrikens effektmätning (2019) att 62 % av undersökningens svarande mindes broschyren. 53 % mindes vad den i stora drag handlade om. Mest frekventa svaren på vad den handlade om var krig, kris, beredskap, katastrof och listan med rekommenderad
hemberedskap.
Siffrorna kan tolkas på två sätt. Det ena är att halva Sveriges befolkning i viss utsträckning mindes innehållet i en kampanj, ett år efter att den skickades ut. Det andra är att endast halva svenska befolkningen mindes relevant
krisinformation, och att de som mindes broschyren inte mindes innehållet i särskilt stor utsträckning. Det faktum att ytterligare två år gått sedan effektmätningen genomfördes, lär innebära att än fler har svårt att minnas innehållet idag. Samtidigt lär den första tanken vid en krissituation inte vara att läsa igenom en broschyr. Har man den inte hemma, krävs det internet för att ta del av eller beställa hem ett nytt exemplar av broschyren (Dinsäkerhet.se 2018). Det är dock långt ifrån självklart att internet är tillgängligt i en krissituation, vilket redogörs för i den aktuella broschyren (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 2018 s. 3). Därför behöver broschyren innehålla information som är intressant och lätt att minnas. Den dagen informationen väl behövs, finns den därmed redan i minnet.
Under våren 2020 blev världen uppmärksammad på ett nytt akut hot. Covid-19 svepte in över världen, och har lett till en dödssiffra som räknas i miljoner (World Health organisation u.å.). Hur man som invånare i Sverige ska agera vid en pandemi har meddelats vartefter läget utvecklats. I MSB:s
broschyr finns ingen information kring pandemier, eller hur Sveriges invånare ska agera i en pandemisk situation. Att en krissituation i form av en dödlig smitta riskerar att uppstå är dock ingen nyhet. Så sent som 2009 upplevde världen ett utbrott av A/H1N1 (i folkmun kallat svininfluensan), vilket i juni samma år kom att klassas som pandemi av Världshälsoorganisationen
(Malmquist, Hagberg, Norrby u.å.). Virusutbrottet visade tydligt att det finns risk för framtida pandemier. Då information om smittor – och hur man bör förhålla sig i samband med en – även är gynnsamt när det inte är en så allvarlig situation som en pandemi, kommer ordet smittspridning användas.
2
I maj 2020, strax efter virusutbrottet, genomförde Attityd i Karlstad AB en undersökning på uppdrag av MSB. Undersökningens syfte var att se hur synen på hemberedskap hade påverkats av den rådande Covid-19-pandemin. Bland annat framkom att 23 % av svarande hade stärkt sin hemberedskap, och ytterligare 40 % planerade att göra detsamma. Mindre än hälften av alla
svarande ansåg sig ha en god hemberedskap, samtidigt som ungefär lika många upplever att dess syn på vikten av hemberedskap har stärkts under pandemin. 65 % svarade att deras förståelse för hur kriser påverkar vardagen har ökat i stor utsträckning. Allt detta visar att en stor del av Sveriges invånare inte uppfattat hur kriser riskerar att påverka, och därför inte heller varit beredda. Eventuellt skulle detta kunna bero på en allt för lättvindig inställning till innehållet i broschyren Om krisen eller kriget kommer.
1.2 Problemformulering
Enligt den effektmätning av broschyren Om krisen eller kriget kommer som MSB låtit göra (Enkätfabriken 2019), minns en stor del av broschyrens mottagare inte att den skickats ut, och ännu färre minns innehållet. Detta riskerar att leda till en krissituation där Sveriges befolkning inte vet hur man ska agera. Broschyren (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 2018) saknar även information kring hur Sveriges medborgare ska agera i samband med en smittspridning, vilket endast några år efter broschyrens publicering visat sig vara nödvändigt.
1.3 Syfte och avgränsning
Syftet med denna rapport är att utforma textuell krisinformation som är lätt att minnas, och därmed underlätta medborgarnas hantering av svåra och okända situationer. Designförslaget förmedlas genom en ny sida i broschyren Om kriget
eller krisen kommer om smittspridning. Detta innebär att det primära syftet inte
är att få mottagarna att i större utsträckning behålla broschyren, även om detta vore en välkommen bonus.
1.4 Frågeställning
Syftet uppnås genom att besvara följande frågeställningar:
• På vilket sätt kan textuell krisinformation utformas för att hjälpa läsaren att minnas innehållet?
• Hur kan krisinformation om smittspridning utformas på ett effektivt sätt?
3
1.5 Källkritik
Människor är individer, och agerar därför olika. Hur den ena agerar i en
situation, behöver inte nödvändigtvis innebära att någon annan agerar likadant i en liknande situation. Detsamma gäller med uppfattningen av en text. Detta bör tas i beaktande genom studien. Studien försöker inte finna en väg som passar alla, utan en väg som passar så många som möjligt. Därför sker exempelvis utprovningen av gestaltningsförslag genom kvantitativa tester med så många svarande som möjligt.
All den litteratur som studien utgår från har genomgått en av mig genomförd källkritisk prövning. Litteraturen i det kommande teoriavsnittet består av böcker, vetenskapliga artiklar och studier genomförda av statliga myndigheter.
En betydande del av teorin utgår exempelvis från den populärvetenskapliga boken När det otänkbara händer: vem som överlever en katastrof – och varför av Amanda Ripley. Ripley är en framgångsrik och prisbelönt journalist för Time, och har bland annat bevakat 11 september-attackerna. Efter att ha fått höra om studier kring folks beteende inne i tornen, väcktes hennes intresse kring hur folk hanterar kriser. Detta innebär att Ripley kan antas ha goda kunskaper inom såväl ämnet, som research och att skriva objektivt. Boken är tydligt baserad på forskning, och har en gedigen källförteckning. Jag har även genomfört kontroller, genom att jämföra vissa av Ripleys källor med det hon redovisar. I vissa fall har jag valt att utgå från originalkällorna, i andra fall har jag valt att använda den fakta hon presenterar utifrån intervjuer hon själv genomfört.
Vissa källor kan anses vara väl gamla. Bland annat används en
säkerhetsstudie från den amerikanska myndigheten National Transportation Safety Board, vilken publicerades 1985. Denna källa visar en genomgång av 21 flygolyckor, samt kopplingar mellan överlevande och villigheten att ta till sig av säkerhetsinformation. Säkerhetsstudien visar dock tydliga resultat utifrån en situation som har vissa likheter med denna studie. Jag har inte funnit någon nyare liknande studie, samtidigt som säkerhetsstudien refereras till av betydligt mycket nyare expertgranskade artiklar.
Detsamma gäller Gordon Gallups forskning på handlingsförlamning hos djur från år 1977, och Abraham Maslows behovshierarki från år 1943. Båda är än idag flitigt refererade till i ny forskning, och är viktiga företrädare inom sina respektive områden.
Övriga källor följer samma principer. Personerna bakom verken är framstående inom sina respektive områden eller har av annan anledning bra insyn inom ett specifikt område (exempelvis myndigheter).
4
2 Teorier
Nedan följer ett antal teorier och viss tidigare forskning. Teorierna som presenteras är krishantering, kriser och kriskommunikation, Maslows
behovshierarki, berättarteknik och informativ text. Detta kompletteras med 2.5 Teoridiskussion, där teoriernas relevans för arbetet diskuteras.
2.1 Krishantering
Amanda Ripley går igenom ett flertal olika katastrofer, och ett flertal olika sätt människor genom historien hanterat katastrofer. Ett vanligt sätt människor hanterar svåra situationer är att hjärnan stänger ner kroppen, genom att göra den stilla och lealös (Ripley 2009 s. 216–219). Samtidigt lever människan i fråga i en form av förnekelse kring vad som faktiskt händer runtomkring. Trots att man ofta upplever vad som sker runtomkring, infinner sig ingen rädsla. Inte heller upplevs eventuell smärta. Man försöker inte agera för att överleva, då man ofta inte inser den fara man befinner sig i.
Agerandet kan i vissa situationer leda till överlevnad. I exempelvis skjutningar kan beteendet att bli paralyserad och handlingsförlamad, det vill säga spela död, rädda personer från att bli skjutna (Ripley 2009 s. 215–216). Detta då gärningsmannen med stor sannolikhet inte väljer att skjuta personer hen redan dödat, utan fokuserar på nya (fortfarande levande) offer.
I andra fall kan agerandet leda till en säker död. År 1977 skedde den dödligaste flygolyckan i mänsklighetens historia på ön Teneriffa, efter att två flygplan kolliderat på flygrakan (Ripley 2009 s. 230–231). I det ena flygplanet dog alla ombord – såväl passagerare som besättning – omedelbart. I det andra flygplanet överlevde dock många kollisionen. Det var den handlingsförlamning som infann sig hos många passagerare som ledde till deras död. I stället för att försöka ta sig ut, satt passagerare lugnt kvar i det alltmer brinnande flygplanet. En av passagerarna på planet, Paul Heck, hade dock varit noga med att läsa säkerhetsmanualerna, lyssnat på säkerhetsgenomgången och iakttagit utrymningsvägar. När olyckan väl skedde var han därför beredd, och kunde sätta såväl sig själv som sin fru i säkerhet.
Att uppmärksamheten kring utrymning och säkerhetsgenomgångar kan vara avgörande för att överleva är inte unikt för just detta fall. År 1985 presenterades National Transportation Safety Boards (NTSB) säkerhetsstudier, där 21
flygolyckor mellan åren 1962 och 1984 hade analyserats (NTSB 1985 s. 9). En vanligt förekommande gemensam nämnare bland överlevande var att ha varit uppmärksam under säkerhetsgenomgångar, och att ha läst
5
att uppmärksamma säkerhetsinformationen, leder till en ökad risk att dö vid en allvarlig olycka (NTSB 1985 s. 56). Detta då man helt enkelt inte vet hur man ska agera vid en allvarlig olycka.
Även professor Helen Muir och Lauren Thomas konstaterar samma sak, i sin forskningsartikel Passenger education: past and future (2004). Trots att det i flera länder finns lagkrav på säkerhetsgenomgångar och säkerhetsinformation, fortsätter passagerare att ignorera informationen. En vanlig påstådd orsak är att man som passagerare utgår från att man otvivelaktigt dör vid en flygolycka, och därför likväl kan strunta i säkerhetsinformationen. Enligt Muir och Thomas är uppfattningen dock fel, då 95,7 % av alla flygolyckor mellan 1983 och 2000 var möjliga att överleva.
Att hamna i en handlingsförlamad paralys på grund av skräck är enligt Gordon Gallup (1977 s. 41–42) ett naturligt beteende, som förekommer hos en mängd olika djur. Djuren slutar reagera på yttre stimuli, såväl puls som
kroppstemperaturen förändras och periodvisa skakningar kan förekomma. Tillståndet kan pågå under en kort period, eller en längre period. Gallup har under sina studier bland annat uppmätt en kycklings handlingsförlamning till närmare sex timmar.
Anledningarna till handlingsförlamning kan vara olika (Marx, Forsyth, Gallup, Fusé & Lexington 2008 s. 75). Bland annat kan det vara förberedande för att kunna vidta andra åtgärder. Genom att fysiskt frysa, kan hjärnan fokusera sin uppmärksamhet på det som sker runtomkring, och på så sätt förbereda inför en eventuell flykt. Stillheten kan i detta läge även hindra hotet från att upptäcka den hotade.
Det kan även handla om det som kallas tonic immobility (i vardagligt språk att spela död). Då är anledningen att hjärnan inte kan se något annat sätt att ta sig ur den hotande situationen än att spela död. Det är varken möjligt att fly eller slå sig ur situationen.
Dessa två typer av handlingsförlamning ska inte förväxlas. Den förstnämnda typen av handlingsförlamning är det första steget i en hotfull situation. Den leder till ökad uppmärksamhet, och en förberedelse för att agera. Den andra typen av handlingsförlamning är dock den sista utvägen i en hotfull situation, där hjärnan i stället stänger ner kroppen, spelar död och förbereder sig för det värsta genom att bland annat göra sig oförmögen att känna smärta (Marx, Forsyth, Gallup, Fusé & Lexington 2008 s. 75–76).
6
Det finns dock sätt att ta sig ur handlingsförlamningen. När Estonia förliste 1994, överlevde 137 av 989 personer ombord (Ripley 2009 s. 228). Många omkomna hamnade i en paralys, och försökte inte ta sig ut ur den sjunkande färjan. Efteråt förklarade en del av förlisningens överlevare att även de hade varit nära att drabbas av samma handlingsförlamning, men lyckats ta sig ur den genom att tänka på sina nära och kära.
Ett sätt bland annat flygbolag numera använder för att få passagerare ur handlingsförlamning är genom höga ljud (Ripley 2009 s. 232). Enligt Gordon Gallup (1977 s. 41) kan höga och plötsliga ljud få alla djur att komma ur sin handlingsförlamning. Även andra tydliga och abrupta förändringar i stimuli kan få djur ur sin handlingsförlamning.
För att förebygga att hamna i handlingsförlamning från första början, kan man se till att vara förberedd. Det är inte allt för ovanligt att tidigare militärer, eller personer som genomgått militärtjänst, har lättare att hålla sig från
handlingsförlamning (Ripley 2009 s. 226–229). Det går även att träna bort handlingsförlamningen, då hjärnan är formbar. Den är trots allt den sista utvägen ur en hotande situation, där ”nästan allt hopp är ute, när det verkar omöjligt att fly och när situationen är extremt obekant” (Ripley 2009 s. 232).
2.2 Kriser och kriskommunikation
Det finns en uppsjö av olika kriser som kan uppstå (Larsson 2014 s. 302). Det kan handla om allt från naturkriser (översvämningar, stormar, jordbävningar) till våldskriser (krig, terrordåd, sabotage), från teknologiska kriser (flygolyckor, bränder orsakade av teknik) till smittor (epidemier).
Oavsett kris kan man enligt Larsson utgå från samma fem faser, vilka är ”förebyggandefasen, förberedelsefasen, akutfasen, återhämtningsfasen, lärofasen” (2014 s. 305). Förebyggandefasen innebär att man försöker förebygga en krissituation, genom att bland annat stifta lagar som minimerar risken för kriser, och skapa en infrastruktur som är säker. Förebyggandefasen innefattar även underhåll av verktyg för kommande krishantering. Under
förberedelsefasen byggs förmågor upp för att kunna hantera kriser, genom att
bland annat öva inför kriser och skapa planer. Akutfasen är det läge då krisen pågår. Återhämtningsfasen är den fas där situationen ska försöka återställas till vad den tidigare varit, alternativt utveckla den för att lösa eventuella brister som blottats under krisen. Slutligen är lärofasen den fas där lärdomar dras av den kris som inträffat, och där man förhoppningsvis lär av eventuella misstag.
Enligt Spence, Lachlan & Griffin (2007 s. 541) är tanken med
kriskommunikation att minska risken för negativa biverkningar av kriser, och bland annat hindra människor från att komma till skada. För att göra detta måste kommunikationen vara tydlig, lättförståelig och få mottagaren att förstå
7
allvaret. Det är därför viktigt att informationen är informativ och ger mottagaren tydliga instruktioner att förhålla sig till.
Om människor är väl förberedda för kriser, och får information om en förestående kris, är de enligt Spence, Lachlan & Griffin (2007 s. 541–542) bra på att sätta sig i säkerhet. Detta förutsätter dock att krisen upplevs som verklig. Människor har en tendens att göra en egen riskbedömning när krisinformation förmedlas i en kris, och endast om krisen upplevs som hotande blir valet att agera. Med andra ord behöver människor vara förberedda på krisen, bli informerade om krisen i tid och tro på att krisen är ett reellt hot, för att agera.
2.3 Maslows behovshierarki
Wikberg Nilsson, Ericson och Törlind (2015 s. 97) beskriver människans behov som förklaringen till varför vi handlar på ett visst målinriktat sätt. Detta
förklaras, enligt författarna, ofta utifrån psykologen Abraham Maslows behovstrappa.
Enligt Maslow finns det fem olika nivåer av behov: fysiologiska behov,
behov av säkerhet, behov av kärlek och tillhörighet, behov av aktning samt behov av självförverkligande (1943 s. 2–9). Inte förrän det tidigare behovet är
uppfyllt, är nästa behov relevant.
Fysiologiska behov är det mest grundläggande behovet (s. 2–3). Människor
är beroende av att ha vissa olika fysiska förutsättningar, som exempelvis ett normalt blodflöde, för att kroppen ska fungera. Vatten, protein, fett, kalcium och salt är olika exempel som ges av Maslow. Vi människor behöver kunna släcka vår törst, stilla vår hunger och få frisk luft, innan några andra behov blir relevanta.
När de fysiologiska behoven är någorlunda uppfyllda, är människan i behov
av säkerhet (s. 5). Detta behov kan bli så starkt, att det till och med kan
upplevas som mer grundläggande än de fysiologiska behoven. Saker att behöva känna sig säker från kan enligt Maslow vara allt från ”vilda djur, extrema temperaturer, kriminella, överfall och mord, tyranni och så vidare” (s. 7, egen översättning), till ekonomisk säkerhet, jobb och försäkringar.
Behov av kärlek och tillhörighet innebär att människor – efter att ha
uppfyllt sina fysiologiska behov och behov av säkerhet – vill vara en del av ett sammanhang (s. 8). Man vill ha kärlek, familj, vänner och vara en del av en grupp.
Behovet av aktning kan vara såväl aktning inom gruppen, som självaktning
och självkänsla (s. 9). För att uppfylla behovet av aktning behöver människor känna sig respekterade, önskade och självständiga. Behovet innefattar för vissa även önskan att ha ett gott rykte och en hög status i samhället.
8
När alla andra behov är uppfyllda, finns slutligen behovet av
självförverkligande (s. 9). För att inte människor ska bli rastlösa och missnöjda,
behöver man få möjligheten att ägna sig åt det som upplevs vara ens främsta egenskaper. Maslow konstaterar att ”en musiker måste göra musik, en konstnär måste måla, en poet måste skriva, om han i slutänden ska vara glad” (s. 9, egen översättning).
2.4 Berättarteknik
En historia kan berättas på många olika sätt för att fånga åhörarens
uppmärksamhet. I boken Effektiv visuell kommunikation redogör Bo Bergström (2017 s. 18) för tre olika berättartekniker: den dramatiska, den icke-dramatiska och den digitala, där den digitala är en kombination av de föregående två. I detta avsnitt ligger fokus på den dramatiska berättartekniken.
Den dramatiska berättartekniken utnyttjar enligt Bergström (2017 s. 20–21) den dramaturgiska kurvan. Berättandet inleder med ett (ofta dramatiskt och spännande) anslag, vilket väcker intresse hos åhöraren. Därefter följer en nedgång i spänningen, för att ge möjlighet att presentera karaktärerna och deras relationer (av Bergström kallat presentation och fördjupning). Det tredje steget är konfliktupptrappningen, där spänningen återigen ökar, och konflikten blir alltmer ofrånkomlig. Konfliktupptrappningen mynnar sedan ut i
konfliktförlösningen. Spänningen når sin topp, och berättandet når sin klimax.
Slutligen kommer avtoningen, där spänningen återigen trappas ned.
Bergströms modell av den dramaturgiska kurvan är tydligt hämtad från Ola Olssons tolkning av hollywooddramaturgin. Jämför man Olssons (1982,
återgiven i Pusztai 2013 s. 42) dispositionsmodell med den dramaturgiska kurva Bergström presenterar, är den stora skillnaden att Bergström slagit ihop Olssons två steg presentation och fördjupning, till ett. Enligt Pusztais beskrivning av fördjupning (s. 62), i kombination med Olssons dispositionsmodell (s. 42), blir slutsatsen att fördjupningen är starten på konfliktupptrappningen.
En annan dramaturgisk kurva är Freytags pyramid (Cutting 2016 s. 1715– 1716). Enligt Cutting uppfattade Freytag på 1800-talet en brist i hur berättande delades in och förklarades. Därför tog han fram en dramaturgisk modell bestående av fem steg: inledning, stigande spänning, klimax, återgång och
katastrof. Till detta tillkommer enligt Cutting en utlösande händelse innan den
stigande spänningen, och en lösning efter återgången. Då Freytag illustrerade denna dramaturgiska modell i form av ett upp och nedvänt V, blir klimax endast en vändpunkt och inte en akt, konstaterar Cutting. Cutting resonerar kring huruvida detta faktum är anledningen till att Freytags modell senare kommit att illustreras med inledningen och katastrofen i form av raka sträck (se skillnad i figur 1 och figur 2).
9
Figur 1: Freytags dramaturgiska modell
Figur 2: Uppdaterad version av Freytags dramaturgiska modell
Det finns påfallande likheter mellan Freytags dramaturgiska modell,
Bergströms dramaturgiska kurva och Olssons dispositionsmodell. Likheterna tyder på att Olsson tagit inspiration från Freytag, och Bergström har som sagt tydligt efterhärmat Olsson. För att underlätta jämförelsen används Bergströms något förenklade variant. Bergströms (2017 s. 20–21) dramaturgiska kurva inleds med ett anslag, följt av presentation av exempelvis karaktärer och relationer. Freytags dramaturgiska modell har inte samma typ av indelning i anslag och presentation. I stället finns en introduktion, som dock även den introducerar exempelvis karaktärer och berättelsens kontext (Cutting 2016 s. 1715). Båda består sedan av en form av upptrappning av spänning, även om namnet på detta varierar. Pusztai (2013 s. 90) beskriver hur det enligt såväl Aristoteles som Freytag och Olsson är viktigt att konfliktupptrappningen faktiskt är en upptrappning, och att exempelvis hämndaktioner hela tiden måste överträffa varandra för att spänningen inte ska avta. Efter upptrappningen når berättandet sin klimax, en konfliktförlösning, där spänningen når sin topp. Detta är gemensamt för såväl Freytags dramaturgiska modell, som Bergströms
dramaturgiska kurva. I Freytags fall är detta klimax dock mittpunkten av berättandet rent tidsmässigt, medan det Bergströms fall börjar närma sig slutet. Efter detta sker en nedgång i spänningen. Även i detta fall används olika begrepp, men innebörden är densamma. Bergströms dramaturgiska kurva slutar med denna nedgång i spänning. Freytags dramaturgiska modell å sin sida följer dock upp nedgången med ett sista steg: katastrof. Enligt Cutting (2016 s. 1715) innebär katastrof inte nödvändigtvis förödelse och död, utan enbart ett slut. Faktum är att katastrof, enligt Cutting, har kommit att förknippas med just förödelse och död, på grund av att drama och tragedier ofta slutar på det sättet.
För att skapa identifikation och öka intresset hos åhöraren, kan man i det dramatiska berättandet använda sig av det Bergström kallar hinder och triangel (2017 s. 21–23). Hinder ökar spänningen, och åhöraren undrar hur det hela ska lösa sig. Hinder kan enligt Pusztai (2013 s. 73–74) vara såväl konkreta som
10
abstrakta, till följd av såväl vilja som öde. Pusztai tar upp exempel på hinder som en låst dörr eller ett fallande stenblock.
Den triangel Bergström beskriver är mer känd som Karpmans drama-triangel. Denna består enligt Lac & Donaldson (2020 s. 2) av en förföljare (den eller det onda), ett offer och en räddare. Karpmans dramatriangel används inom såväl dramaturgi – för att skapa, finna och analysera olika roller – som inom psykologi – för att dela in människor i samma tre roller. Förföljaren
kännetecknas enligt Lac & Donaldson (2020 s. 2–3) av exempelvis
aggressivitet, en förmåga att skylla sina egna misstag på andra och en syn på sig själv som överlägsen. Offret är ofta hjälplöst, har svårt att ta beslut och lösa problem samt mår ofta dåligt. Räddaren försöker hjälpa andra, ibland på bekostnad av sig själv, och ser ofta sig själv som en martyr. Räddaren tenderar dock att försöka hjälpa även den som inte vill ha hjälp, samt förändra och kontrollera personer i omgivningen. Exempelvis kan, enligt Bergström (2017 s. 23), cancer vara förföljaren, den sjuka vara offret och Cancerfonden som söker pengar till forskning vara räddaren.
2.5 Teoridiskussion
Såväl människor som djur har en förmåga att bli handlingsförlamade vid hotfulla och okända situationer, vilket avhandlas i avsnitt 2.1 Krishantering. I ett flertal olika typer av kriser – däribland när en smitta sprids i samhället – är det inte en passande reaktion. Handlingsförlamning är dock inte vad denna rapport handlar om. Däremot visar forskningen kring handlingsförlamning att det går att arbeta förebyggande mot den typen av reaktioner, och det
förebyggande arbetet är desto mer relevant i denna rapport.
Ripley, National Transportation Safety Board samt Muir och Thomas har alla kommit fram till att det bästa sättet att undvika handlingsförlamning vid en flygolycka är att vara förberedd. Att kunna vara förberedd kräver dock att mottagaren av säkerhetsinformationen upplever situationen som möjlig att överleva, samtidigt som informationen även måste upplevas viktig. Utgår mottagaren från att hen kommer dö oavsett vad, sjunker motivationen att ta till sig informationen. Upplevs inte informationen som viktig, eventuellt för att mottagaren i stället tror sig kunna klara sig utan informationen, sjunker även då motivationen. Med andra ord behöver det finnas en balans, där mottagaren upplever situationen som möjlig att överleva, men endast om hen tar till sig av säkerhets- eller krisinformationen.
En flygolycka är dock en ytterst extrem krissituation, vilken sker väldigt plötsligt. En smittspridning i samhället sker i jämförelse långsamt. Detsamma gäller exempelvis även översvämningar, långa strömavbrott och stormar. Det finns dock belägg för att samma drivkrafter är inblandade även i detta fall. Enligt Spence, Lachlan & Griffin är en viktig del i kriskommunikation att få
11
mottagaren att förstå allvaret. Mottagaren behöver få tydlig och lättförståelig information, vilken ger riktlinjer att förhålla sig till. Först när mottagaren både upplever situationen som allvarlig, och vet hur hen bör agera, har denne möjlighet att sätta sig i säkerhet.
Ett effektivt sätt att undvika handlingsförlamning vid en hotfull och okänd situation, är att fokusera på nära och kära. Även i detta fall är ett rimligt antagande att detta gäller oavsett vilken typ av krissituation det hela handlar om. Till viss del kan denna slutsats bekräftas med hjälp av Maslows
behovshierarki. Maslows behovshierarki har fysiologiska behov som första sorts behov, vilket följs av först säkerhet och sedan kärlek och tillhörighet. Dessa behov gäller oavsett om situationen är på ett flygplan, under en smittspridning eller en helt vanlig dag.
Det exempel Ripley lyfte i samband med tanken på nära och kära, var under en pågående båtförlisning. Det egna livet var ytterst hotat, och därför bör
rimligtvis behoven innan kärlek och tillhörighet vara i fokus. Trots detta var nära och kära avgörande. I en situation där hotet mot det egna livet inte är lika påtagligt, borde rimligtvis kärlek och tillhörighet – i vilken familjen ingår – ha än större påverkan.
12
3 Metoder
3.1 Brukstextanalyser
För att få en bild av nuvarande broschyrs texter, krävs ett antal olika typer av brukstextanalyser. Analyserna följde Hellspongs modeller i boken Metoder för
brukstextanalys (2001).
I en inledande analys besvarades fyra frågor, listade av Hellspong (2001) på sidan 55. Dessa var ”Vem talar i texten?”, ”Vem talar sändaren till?”, ”I vilken situation talar sändaren till mottagaren?” och ”Hur är texten anpassad till sin situation?”. Detta för att på förhand få en uppfattning av broschyren, och ha en viss förförståelse innan djupare analyser presenteras.
För att fördjupa sig i broschyrens kontext, användes avsnittet
situationskontext ur Hellspongs strukturella analys (s. 62, fråga ett till sex). När
och var texten publicerades, kommunikationssituation, avsändare och
mottagare, genre samt öppen eller sluten tillgång till texten, analyserades här. Ur den strukturella analysen användes även frågorna 32 och 33 (s. 67), vilka handlar om vilket textjag och textdu som finns representerade, vilken relation dessa besitter och på vilket sätt dessa tilltalas eller omtalas.
Genom att genomföra en stilanalys skapades förutsättningar för att förhålla sig till den stil MSB valt att använda sig av vid skapandet av broschyren, oavsett om det är genom att följa den eller inte i den nya gestaltningen. Hellspongs (2001 s. 70–72) modell av en stilanalys består av fem avsnitt. De fyra första kom att användas i detta fall, och dessa avsnitt berör språkliga, innehållsliga, sociala och kontextorienterade stildrag.
Hellspong definierar propaganda som ett försök att få mottagaren att ta emot partisk information, utan att mottagaren själv reflekterar och kritiskt prövar informationen (s.125). Propagandan försöker ofta ge sken av att vara opartisk, och ger om den lyckas makt över mottagarens tankar och känslor. En broschyr om kris och krig, utskickad av en myndighet vid namn Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, kan lätt uppfattas som propaganda. Orden samhällsskydd och beredskap har en tydlig koppling till orden kris och krig, och broschyren kan därför ge ett intryck av en myndighet som vill intala mottagaren om sin egen vikt. Därför är Hellspongs propagandaanalys (s. 126– 129) en brukstextanalys av extra stort intresse för detta arbete. I denna analys undersöktes om det i texten finns några förenklingar, förstärkningar,
förtätningar och förklädningar, i syfte att manipulera mottagaren att utan kritisk prövning ta till sig av information.
Slutligen finns det flera tidigare versioner av broschyren Om kriget eller krisen
kommer, alla utgivna under olika årtionden. Tre versioner (1943, 1952, 1961)
13
två versioner (1983, 1989) användes endast inom totalförsvaret (Frödén 2018). Därutöver trycktes informationen i telefonkatalogen i decennier. För att se hur broschyren utvecklats, och ha någonting att jämföra med, finns en komparativ
analys med i arbetet. I den komparativa analysen jämfördes den senaste utgåvan
(2018) med den innan dess senaste motsvarande utgåvan (1961). I enlighet med Hellspong (2001 s. 79–80) utgick den komparativa analysen från sammanhang, språk, innehåll, det sociala och stil.
3.2 Intervju
För att få en förbättrad förståelse kring dagens utformning av
Om krisen eller kriget kommer, samt ge Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap möjlighet att medverka i arbetet, skickades ett antal intervjufrågor kring broschyren via mejl till myndigheten. Svaren har analyserats, kodas och kategoriseras i enlighet med Denscombe (2018 s. 405–407).
Att kontakta just Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för att ställa frågor har två fördelar. Dels har det en etisk fördel, då myndigheten får möjlighet att komma till tals, men det innebär även att en person med
priviligierad kunskap svarar på frågorna. Det sistnämnda kallar Denscombe för subjektivt urval (s. 67).
3.3 Enkäter
I ett försök att få möjlighet att samla fler svar under en period där fysisk kontakt ska undvikas, är användningen av enkäter avgörande. I denna studie har enkäter använts i olika faser, i olika utformningar och med olika syften. I inledningen av arbetet med studien användes en enkät bestående av två delar: en
surveyundersökning och en utprovning av broschyren Om krisen eller kriget
kommer. Senare under arbetets gång användes en enkät för att genomföra en
utprovning av två olika gestaltningsförslag.
Oavsett om en enkät används för att genomföra en surveyundersökning eller en utprovning, kan den anpassas för att ge mer kvalitativa eller mer kvantitativa svar. Exempelvis kan öppna frågor användas, det vill säga fritextfrågor, för att ge den svarande möjlighet att svara mer fritt (Denscombe 2018 s. 160). Detta leder till mer kvalitativa svar än enkäter med fasta frågor (s. 257).
3.3.1 Surveyundersökning
I surveyundersökningen ställdes frågor kring vad den svarande minns från broschyren Om krisen eller kriget kommer, och vad den svarande önskar av krisinformation. Frågorna var överlag öppna. Endast ett fåtal frågor om den
14
svarandes förutsättningar (exempelvis om hen minns broschyren) var fasta frågor. Surveyundersökningens syfte var att få en bild av vilken typ av
information som efterfrågas, och vad som får mottagaren av texten att läsa och ta till sig innehållet.
Det finns vissa risker med surveyundersökningar. En av dessa är att data från surveyundersökningar riskerar att inte få den analys som krävs för att göra data användbar (Denscombe 2018 s. 54–55). I ett försök att undvika dessa risker, analyserades alla frisvar genom att kodas och kategoriseras i enlighet med Denscombe (s. 405–407). Detta för att strukturera upp materialet, och lättare få en inblick i det insamlade materialets kärna.
Det finns även risk för en låg svarsfrekvens, vilket leder till mindre
tillförlitliga svar, då svaren riskerar att bli snedvridna (Denscombe 2018 s. 55). Därför användes personer i min omgivning som svarspersoner, då personlig kontakt enligt Denscombe (2018 s. 55) ökar chansen att få en hög
svarsfrekvens.
3.3.2 Utprovning av Om krisen eller kriget kommer
Under den inledande fasen av arbetet användes en enkät, vilken var indelad i två delar. Den första delen bestod av en surveyundersökning, vilken redogörs för ovan. Den andra halvan bestod av en utprovning av broschyren Om krisen
eller kriget kommer. Utprovningen utgick från två påhittade scenarion. Enligt
Wikberg Nilsson, Ericson och Törlind (2015 s. 141) bör man använda sig av papper och penna samt olika material, när man arbetar med scenarier som metod. Detta skulle rimligtvis innebära att scenario som metod förutsätter ett fysiskt möte. På grund av den rådande Covid-19-pandemin avråds dock människor från fysiska möten. Därför användes metoden i stället i samband med en enkät.
Under den utprovningen fick den svarande först läsa två olika sidor ur den nuvarande broschyren, för att sedan ta ställning till hur denne ska agera vid en uppkommen krissituation. Svaren visar sedan vilka delar av de lästa texterna som den svarande minns.
Precis som i fallet med surveyundersökningen kodades och kategoriserades svaren. Då surveyundersökningen och utprovningen var del av samma enkät, var även urvalet detsamma.
3.3.3 Utprovning av gestaltningsförslag
I den andra enkäten testades två gestaltningsförslag. Detta för att se vilket gestaltningsförslag som fungerar bäst i praktiken. De svarande fick ta del av en text i taget, och genom flervalsfrågor besvara ett antal frågor kring upplevelsen av texten. Efter detta fick de svarande välja vilken av texterna som bäst
15
gavs på varje sida i enkäten möjligheten att utveckla svar och reflektera över texterna i fritext. För att minska risken att texternas ordning påverkar resultatet, skickades enkäten ut i två olika versioner. I den ena enkäten presenterades den ena texten först, i den andra enkäten presenterades den andra texten först.
Då den första enkäten endast fick ett fåtal svarande, användes en annan urvalsstrategi i samband med den andra enkäten (det vill säga utprovningen av gestaltningsförslagen). Den andra enkäten skickades ut till fler personer, med hjälp av personer i min omgivning. Genom att utnyttja personer i min
omgivning för att hitta nya svarande, skapades vad Denscombe kallar en ”snöbollsprocess” (s. 37). Att försöka skapa denna snöbollsprocess riskerar att leda till en lägre svarsfrekvens, men förhoppningsvis ändå ett större antal svar. Detta medför även att de svarande inte nödvändigtvis består av personer i min egen omgivning, vilket i sin tur bör minska risken att de svarande vill vara snälla, och därför påstår att gestaltningarna är bättre än de faktiskt tycker.
3.4 Etik
Denna studie berör kriser och hur människor handlar i krissituationer. Den berör tragiska olyckor och människors död. Det innebär att delar av denna rapport kan uppfattas som obehaglig, och risken finns att den väcker anstöt. Studien försöker dock se nya vägar att förbereda människor för kriser, och i förlängningen eventuellt rädda liv. För att i största möjliga mån undvika att väcka anstöt hos exempelvis överlevare eller anhöriga till avlidna, nämns ingen specifik person i samband med tidigare kriser – om inte dessa tidigare valt att tala offentligt om sina upplevelser.
I såväl enkäterna som intervjun har svarande fått ta del av ett
informationsbrev. I informationsbrevet redogjordes bland annat för studiens syfte, och att den insamlade informationen kommer ligga till grund för resultat och (i första enkätens fall) gestaltning. Processen beskrevs, och att rapporten kommer publiceras i DiVA framfördes. Svarande i enkätundersökningarna har även blivit meddelade att de när som helst när enkäten besvaras kan avbryta sin medverkan genom att stänga ned fönstret, men när svaret väl är inskickat kan medverkan inte längre dras tillbaka, då inskickade svar är anonyma. I intervjuns fall erbjöds anonymiserat namn, men med ett tydliggörande att namnet skulle lämnas ut vid en eventuell begäran att visa upp källmaterial. Den intervjuade valde dock att framgå med namn i rapporten.
I utprovningen av gestaltningsförslag har de svarande fått två frågor som kan upplevas väl personliga. Den ena möjliggör en demografisk indelning utifrån ålder, för att ha möjlighet att se om det finns uppseendeväckande skillnader i resultat beroende på ålder. Den andra är huruvida den svarande, eller någon i den svarandes omgivning, drabbats av allvarlig Covid-19. Vad som anses vara allvarlig Covid-19 förtydligas inte, utan utgår helt från den
16
svarandes upplevelser. Detta för att kunna se om den typen av upplevelser påverkar resultat i uppseendeväckande utsträckning. Båda frågorna går att avstå från att besvara, och har dessutom alternativet ”vill ej uppge”.
I och med indelningen utifrån ålder kan svarande under 15 år rensas bort. Detta eftersom jag inte kan garantera att dessa svarandes vårdnadshavare har tagit del av informationen och samtyckt till medverkan, vilket krävs enligt 18 § av lagen om etikprövning av forskning som avser människor (SFS 2003:460).
Booth, Colomb, Williams, Bizup och Fitzgerald (2019 s. 372) listar vissa rekommendationer för etisk forskning. Bland annat ska resultaten vara ens egna, resultaten ska inte vara förfalskade och resultaten ska inte förvrängas. Därför är det viktigt att redovisa alla resultat, oavsett om de går emot det man själv önskat. I denna rapport redovisas därför alla resultat, bortsett från tidigare nämnda enkätsvar från svarande under 15 år. För att inte endast nå likasinnade används inte egna sociala medier för att sprida enkäter.
Arbetet sker utifrån broschyren Om krisen eller kriget kommer. Broschyren är skapad och utskickad av den statliga Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, vilket innebär att den är en allmän handling enligt 2 kap. 3–4 § Tryckfrihetsförordningen (SFS 1949:105), vilken alla, i enligt med 2 kap. 1 § i samma lag, har rätt att ta del av. Då handlingen är ett yttrande från en svensk myndighet är handlingen enligt 1 kap. 9 § lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (SFS 1960:729) inte skyddad av upphovsrätt. Dock är bildkonst i handlingen enligt samma paragraf skyddad av upphovsrätt. Därför kommer alla bilder, och annat jag tolkar som ”bildkonst”, vara bortplockat i min gestaltning.
Jag har kontaktat Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, och informerat om min studie. Jag har även via mejl fått svar på två intervjufrågor, där vissa förutsättningar för broschyren Om krisen eller kriget kommer framgår. Tyvärr resulterade den pågående Covid-19-pandemin i att svaren drog ut på tiden, och inte hann påverka gestaltningsarbetet. Svaren har dock gett ett viktigt underlag för den avslutande diskussionen.
17
4 Empiri
4.1 Brukstextanalyser
Här under följer ett antal olika brukstextanalyser av broschyren Om kriget eller
krisen kommer från år 2018, samt en komparativ analys mellan denna och 1961
års motsvarighet. Analyserna är baserade på Lennart Hellspongs bok Metoder
för brukstextanalys (2001).
4.1.1 Inledande analys
En stor del av broschyrens kontext finns att hitta på dess första uppslag. Avsändaren bakom broschyren Om krisen eller kriget kommer är statliga
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB, 2018). Myndigheten fick i sin tur det aktuella uppdraget från Sveriges dåvarande regering. MSB är den myndighet som ansvarar för krisberedskap, och ska såväl förebygga som stötta upp vid behov.
Den tänkta mottagaren är tydligt angiven som Sveriges invånare. Utifrån broschyrens tilltal är det den gemene medborgaren som menas, och varje enskild medborgares vikt för samhällets säkerhet understryks. På sidorna 8–9, vilka handlar om Sveriges totalförsvar, beskrivs exempelvis hur invånare kan såväl krigsplaceras som bli uppmanade att fortsätta med sitt vanliga arbete. På så sätt blir även de som inte jobbar militärt, eller genomfört en grundläggande militär utbildning, inkluderade.
Broschyren skickades ut under 2018, då varken någon omfattande kris eller ett krig ägde rum. På första uppslaget finns dock en fetmarkerad uppmaning, i större teckengrad än brödtexten, att ”spara broschyren” (s. 3). Detta innebär att den situation broschyren läses i kan vara såväl fredstid som en kris- eller krigssituation.
Redan i namnet på broschyren, Om krisen eller kriget kommer, finns en förvarning om innehållet. I första uppslagets inledande text sätts en dystopisk ton, där Sverige å ena sidan beskrivs som ett i nuläget säkert land, men å andra sidan som ett land utsatt för yttre hot. ”Allvarliga olyckor”, ”militära
konflikter” och ”hot mot vår säkerhet” är alla ord hämtade från broschyrens första uppslag (s. 3). Andra vanliga ord är ska, måste och hjälpa. Detta tyder på en viss auktoritär ton, där sändare och mottagare är asymmetriska. Sändaren diskuterar inte med mottagaren, utan beordrar.
18
4.1.2 Strukturell analys
Texten publicerades i maj 2018, genom att skickas ut i broschyrformat till hela Sveriges befolkning. Med andra ord fick alla invånare i Sverige skrivna på en postadress ta del av broschyren genom ett fysiskt utskick. Broschyren
publicerades även digitalt på ett flertal olika hemsidor – däribland
dinsäkerhet.se, krisinformation.se och msb.se – vilket innebär att även personer som inte uppfyller ovan nämnda förutsättningar kunde ta del av innehållet. Detta innebär att broschyren har en fri tillgång, och är därmed tillgänglig för alla.
Broschyren skickades ut i fredstid, när ingen landsomfattande kris ägde rum. Den situation mottagaren för första gången fick möjlighet att läsa texten var med andra ord inte i krig eller kris. Den uppmaning som dock finns redan på första uppslaget – ”Spara broschyren!” (s. 3) – tyder på att avsändaren har som avsikt att broschyrens texter även ska läsas i krigs- eller krissituation. Avsändaren är i detta fall MSB, på uppdrag av Sveriges regering. Mottagarna är Sveriges befolkning.
Genren kan sägas vara krisinformation, där staten informerar sin befolkning kring agerande vid olika typer av kriser. Eventuellt skulle genren även kunna delas in i förberedande krisinformation, och krisinformation förmedlad under pågående kris. Den förberedande krisinformationen skulle då förmedlas under det Larsson (2014 s. 305) beskriver som förberedandefasen, medan
krisinformation förmedlad under pågående kris skulle förmedlas under det Larsson kallar akutfasen. Broschyren Om krisen eller kriget kommer skulle därmed vara förberedande krisinformation, och exempelvis VMA (viktigt meddelande till allmänheten) skulle vara krisinformation förmedlad under pågående kris.
Vem textjaget är i broschyren är en aning svårtolkat. Vid ett flertal tillfällen finns ordet ”vi” med, där textjaget knyter an till textduet. ”Våra värderingar och hur vi agerar” (s. 6) och ”vi har alla en uppgift” (s. 8) är båda exempel tagna ur broschyren. Till och från finns dock en befallande ton vilken ger känslan av att textjaget står över textduet. Bland annat får läsaren veta att man ska ha vissa saker hemma och att man själv är skyldig att ha viss beredskap. Därmed kan relationen antas vara att textjaget instruerar textduet kring hur textduet ska agera vid olika givna situationer, även om denna relation är outtalad.
19
4.1.3 Stilanalys
Texterna i broschyren Om kriget eller krisen kommer har en god balans mellan verb och substantiv. Nominalkvoten är 1.09, vilket innebär att substantiven förekommer i en aning högre grad än verben. Meningarna är generellt sett korta; brödtextens genomsnittliga meningslängd är 12,1. På fem av broschyren 20 sidor (inklusive framsida, baksida och mittuppslaget som består av
checklistor) finns det punktlistor. Sammantaget gör detta att texten är lätt att läsa, och det finns få långa meningar att fastna i.
De korta meningarna och punktlistorna gör texten konsekvent, men till och från en aning hackig. Det blir till och från svårt att få en rytm i läsandet. I de flesta fallen räddas detta av punktlistor, men på exempelvis sida fyra i broschyren är det fem korta meningar på rad, vilket stör läsrytmen. Det finns dock partier där texten flyter på bättre, med mer varierande meningslängd. Sida 13 är ett exempel där meningslängden varierar. Detta ger mer liv åt texten.
Broschyrens texter är informativa och koncentrerade. Den är rak på sak, och har få retoriska figurer. De intetsägande småorden är bortrensade och det finns få adjektiv. Texterna är ofta uppbyggda med ett påstående och en
förklaring, ibland i en och samma mening, ibland i ett stycke. ”Möjliga angrepp kan vara … Avskurna transporter som ger brist på livsmedel och andra varor” (s. 12) är ett exempel. Först konstateras att transporterna kan bli avskurna, sedan förklaras konsekvensen: brist på livsmedel och andra varor.
Till stor del hålls texten levande med hjälp av broschyrens bilder och det dramatiska innehållet. I det nyss nämnda exemplet med avskurna transporter, är meningen i sig inte särskilt spännande. Den beskriver inte en dystopi, utan konstaterar kortfattat att det finns en risk för matbrist. Samtidigt sätter hela broschyrens hårda och sakliga ton en dystopisk stämning över innehållet. Det faktum att läsaren får en bild av ett Sverige i kris, som utan målande
beskrivningar känns fullt rimligt, håller texten levande, snarare än texten i sig. Det finns en hel del du-tilltal i broschyren. Den lämnar dock ingen
möjlighet till dialog mellan avsändare och mottagare. I stället är det
instruktioner till läsaren, där läsaren ska agera på det instruerade sättet för att vara en god samhällsmedborgare. Texten har en balans mellan att vara formell och informell, där texten å ena sidan är formell, men samtidigt försöker verka informell genom du-tilltal, ett relativt lätt språk med korta meningar och sin nominalkvot på 1,09. Det finns få fackord och svåra ord som inte beskrivs. Ord som totalförsvar, totalförsvarsplikt, beredskapslarm och skyddsrum förklaras. Det finns dock vissa ord där mottagaren förväntas förstå innebörden. Ett sådant finns i meningen: ”Blir nätet överbelastat kan det bli svårt för livsviktiga samtal att komma fram.” (s. 7). Här förutsätts att läsaren förstår vad som menas med ”nätet”, vilket inte nödvändigtvis är fallet. Exempelvis kan ”nätet” uppfattas som internet, vilket kan leda till att läsaren trots allt tror det är okej att ringa, så
20
länge man inte använder internet. Detta aningen otydliga ordval är dock snarare ett undantag än regel.
Broschyrens texter följer ingen specifik stil, som gör den lätt att koppla till en viss verksamhet. Den är inte byråkratisk, som myndighetstexter ofta kan vara. Den är inte heller akademisk, vilket den med tanke på all fakta skulle kunna vara. Den är inte journalistisk eller populärvetenskaplig, vilket hade varit fullt rimligt när man vill nå ut till en hel befolkning med en fysisk broschyr. Texten är varken parodisk eller litterär. Den har helt enkelt inte en stil som är tydligt kopplad till en viss verksamhet.
4.1.4 Propagandaanalys
Broschyren Om krisen eller kriget kommer innehåller information om hur Sveriges invånare bör agera i kris- och krigssituationer. Vikten av ämnet är svår att tala emot redan på förhand. Frågan är dock om broschyren även innehåller propaganda?
Redan på tredje sidan finns tendenser till förenkling. Man nämner att Sverige är ett säkrare land än många andra, men konstaterar direkt att detta inte innebär att vi är säkra. Vi lever konstant med hot mot vår säkerhet, såväl militära som kriser. Även vidare finns en ton av att hoten runtomkring oss är en självklarhet, utan att detta ifrågasätts. Till viss del kan broschyren nästan uppfattas som att vi lever i ett mer osäkert land än någonsin. Det förändrade klimatet ökar risken för naturkatastrofer, utvecklade it-system ökar risken för förödande attacker och på toppen av allt har vi under en längre period avvecklat försvaret mot krig. Här finns dock en reflektion, där det påpekas att försvaret mot krig avvecklades, för att i stället stärka den fredstida beredskapen.
Det förekommer förstärkningar i broschyren. Längst upp på framsidan är texten ”viktig information till Sveriges invånare” skriven i versaler, med stor och fetmarkerad text. Redan innan läsaren öppnat broschyren är det därmed klart att informationen är av yttersta vikt, och tillsammans med rubriken ”Om krisen eller kriget kommer” är det tydligt vad som är av yttersta vikt. Rubriker som ”Vad skulle du göra om din vardag vändes upp och ner?” (s. 4) och ”Vid terrorattentat” (s. 7) sätter en stark dystopisk ton, och ger inte mycket utrymme för att fråga sig hur stor risken är att vardagen vänds upp och ner. ”Om Sverige angrips krävs motståndskraft” (s. 12) och ”Om Sverige blir angripet av ett annat land kommer vi aldrig att ge upp” är tydliga exempel på kategoriskhet. Det som dock inte förekommer i någon stor omfattning är förstärkning baserad på känsloladdning. Vid flera tillfällen påpekas visserligen individens vikt, ofta i sammanhanget att kunna hjälpa andra (exempel finns bland annat på sidorna 3 och 5). I slutet av broschyren (s. 18) står det till och med ”Din kunskap kan rädda liv.” Samtidigt finns det stor möjlighet till att utnyttja känsloladdning i betydligt högre grad. Till exempel används inte läsarens familj för att väcka känslor, och man skapar heller inte någon tydlig gemensam fiende.
21
Förtätningar används inte i någon större utsträckning. Informationen är rak och tydlig, och man försöker inte dölja bibetydelser. Eventuellt kan följande citat se som en förtätning: ”Om Sverige blir angripet av ett annat land kommer vi aldrig att ge upp. Alla uppgifter om att motståndet ska upphöra är falska.” (s. 12). Läsaren får veta att vi aldrig ger upp. Vi håller ihop in i det sista, om det så leder till vår död. Men det är även ett indirekt hot mot eventuella angripare.
Att Sverige aldrig skulle ge upp är även en uppenbar halvsanning, en del av propagandans förklädnad. Förhoppningsvis skulle inte Sverige ge upp på förhand, men att Sverige skulle kunna försvara sig mot ett militärt överlägset land (exempelvis USA eller Ryssland) på egen hand, är ytterst osannolikt. Bestämdheten i påståendet – i kombination med broschyrens återkommande ”vi” – skapar en nationalistisk känsla, där påståendet blir svårt att säga emot. Att säga emot påståendet skulle bli en törn i den egna nationalistiska
självkänslan.
Man nämner inga militära allianser som skulle kunna hjälpa Sverige att klara ett militärt angrepp, samtidigt som man inte heller talar om alliansfrihet, vilket är ytterligare en tydlig förklädnad. En annan typ av förklädnad, närmare bestämt försköning, finns i begrepp som ”vilseledande information” (s. 6). Begreppet är noga utvalt, och ger en lagom stark bild av fenomenet. Ett hårdare ord – exempelvis ”propaganda” – riskerar att få läsaren att börja reflektera, vilket i sin tur kan få läsaren att börja ifrågasätta broschyren hen för tillfället läser. Ett tydligare ord – exempelvis ”lögner” – riskerar att tappa den
dystopiska undertonen, för att i stället låta som politisk debatt.
Slutsatsen som kan dras av analysen är att broschyren Om krisen eller
kriget kommer använder sig av vissa propagandistiska verktyg, men utnyttjar
långt ifrån propagandans fulla potential. Med hjälp av Hellspongs modell finns det stöd för att kalla delar av broschyren för propaganda. Samtidigt skulle den kunna använda sig av många fler redskap ur propagandans portfölj. En
anledning till denna till synes försiktiga användning av propagandans verktyg, skulle kunna vara att man försöker ge sken av att vara opartisk. En annan anledning skulle kunna vara att man faktiskt försöker vara opartisk, men samtidigt ge Sveriges invånare viktig information för att klara kris och krig.
4.1.5 Komparativ analys
I denna komparativa analys jämförs Om krisen eller kriget kommer från år 2018, med Om kriget kommer från år 1961. Detta av anledningen att 1961 års upplaga var den sista upplagan fram till 2018 som skickades ut till Sveriges invånare i form av en broschyr (Försvarshögskolan 2020), vilket innebär att grundförutsättningarna är relativt lika. Information skickades ut som en
broschyr, och Sveriges invånare fick hem den i brevlådan. Målgruppen är i båda fallen alla Sveriges invånare, och trots olika avsändare (2018 var avsändaren Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, år 1961 var avsändaren
22
Inrikesdepartementet) är det i grund och botten Sveriges regering som ligger bakom utskicket. I båda fallen är det med broschyrens hjälp möjligt att ana hur det rådande samhället såg ut. Båda broschyrerna beskriver rådande hot, och båda broschyrerna beskriver hur Sveriges invånare bör agera i olika situationer.
Situationen i samhället skiljer sig dock åt markant. År 1961 pågick kalla kriget, och oron att spänningarna mellan världens stormakter skulle leda till ett nytt krig uttrycks på första uppslaget (Tjänste-/Kungl. Inrikesdepartementet 1961, s. 3). Broschyren behandlar främst krig och risker med krig, och vad som hotade samhället syns tydligt. Ett uppslag handlar exempelvis om spioneri (s.14–15), och ett flertal sidor visar hur Sveriges invånare bör agera vid radioaktiva nedfall till följd av atomvapen (s. 31–35).
I 2018 års upplaga (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) är bilden annorlunda. På första uppslaget finns återigen uttryck för en viss oro för krig (s. 3). År 2018 nämns dock även ett flertal andra typer av kriser, däribland extremväder och it-attacker. I broschyren beskrivs allt från terrordåd till vad som kan hända vid översvämningar. Uppslaget om spioneri har bytts ut mot en sida om vilseledande information och vikten av källkritik (s. 6).
År 1961 var meningarna i broschyren i många fall längre, och textblocken likaså. En hel del meningar är dock relativt korta, precis som i 2018 års upplaga. Det förekommer en del slagord, som tydligt är markerade med
fetmarkerad text i större teckengrad. Propagandan är på ett flertal ställen tydlig, där uppslaget om spioneri är ett tydligt exempel. Undre halvan av uppslaget visar urklippta tidningsartiklar om spioner. Detta kompletteras med en tecknad bild på en mystisk man i rock och hatt, som tjuvlyssnar på ett samtal mellan ett antal soldater. Det finns även bild på den svenska tigern (s. 15), som uppmanar Sveriges invånare att inte tala om varken det svenska försvaret eller sitt jobb. Vem man inte ska tala med framgår inte, mer än att fienden kan vara intresserad av information du som invånare inte kunde ana var känslig.
I 2018 års upplaga är meningarna korta. Textblocken är kortare, och sidorna är betydligt färre. Propagandan är nedtonad, om än närvarande (mer om detta i propagandaanalysen ovan). Det finns fortfarande textelement som är mer framstående än andra, men inte i samma utsträckning.
I propagandaanalysen ovan påpekas att man till stor del avstått från att utnyttja ”vi och dom” för att väcka känslor. Det finns ingen tydlig motståndare. I 1961 års version är det visserligen inte uttalat vem som är fienden, men fienden är ytterst synlig. Bortsett från att broschyren talar om ”fienden” på uppslaget om spioneri, vill fienden bland annat ”bryta vår försvarsvilja” (s. 12), och ”angriparen kommer att försöka tvinga oss till underkastelse” (s. 2).
Angriparen kommer även göra saker som att sänka handelsfartyg, använda sig av propaganda och angripa såväl civila som militära mål.
Tonen i 1961 års upplaga är mer befallande än 2018 års motsvarighet, och går igenom enskilda scenarion i betydligt högre utsträckning.
23
4.2 Intervju
Ett antal intervjufrågor kring förutsättningarna för broschyren Om krisen eller
kriget kommer skickades till, och besvarades av, Christina Andersson (2021,
personlig kommunikation) på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Svaren har kodats och kategoriserats, och presenteras under två rubriker:
Fysiska förutsättningar och Uppdragets förutsättningar.
Fysiska förutsättningar
Man bestämde i inledningen av projektet med broschyren Om krisen eller kriget
kommer ett ungefärligt antal sidor den skulle bestå av, enligt Christina
Andersson. Valet bestämdes delvis av rent trycktekniska skäl, då ett ark ger fyra sidor.
Sedan kan man ju av naturliga skäl inte välja mellan, låt oss säga 10 eller 12 sidor, utan det måste ju bli 16 eller 20 [sidor] […]
Valet baserades även på tillgänglighet. Enligt Christina Andersson bestämde man ett ungefärligt antal sidor baserat på vad man upplevde som lättillgängligt. Det fick inte vara för mycket innehåll, och broschyren fick inte vara för lång. Eller som Christina Andersson själv sammanfattar det: ”Enkelt och kortfattat var ledordet”.
Efter att ha testat både A5 och A6 som format, föll valet på A5. Detta för att kunna ha större teckengrad, och på så sätt öka läsligheten.
Uppdragets förutsättningar
Christina Andersson slår tidigt fast att ”mycket har förändrats sedan den förra broschyren delades ut.” Samhället ser helt enkelt annorlunda ut, vilket påverkat innehållet i broschyren. Bland annat nämns hur varningar för propaganda bytts ut mot en sida om informationspåverkan. ”Det var viktigt att få med då det utgör ett pågående och reellt hot. Det är ju vår tids ’propaganda’.”
Christina Andersson konstaterar även att broschyrens syfte inte var att redogöra för enskilda tänkbara krissituationer, och ge tips på agerande utifrån det, även om vissa exempel förekommer. Vad broschyren skulle behandla styrdes till viss del av det regeringsuppdrag som låg till grund för att den överhuvudtaget skickades ut.
[…] syftet var att ge grundläggande kunskap, skapa en medvetenhet om vad som kan hända och framför allt om vad man själv kan göra för att bidra och kunna hantera olika hot där just hemberedskap är det viktigaste.
24
4.3 Surveyundersökning
Den första enkäten var uppdelad i två delar. Den första delen var en
surveyundersökning, och fokuserade på hur den svarande minns broschyren Om
krisen eller kriget kommer. Den andra delen av enkäten var en utprovning, vars
resultat presenteras i avsnitt 4.4 Utprovning av Om krisen eller kriget kommer. Enkäten kompletterades med två frisvarsfrågor, där den svarande fick ge sin syn på krisinformation och vad som skulle få den svarande att ta till sig
krisinformation i större utsträckning. Enkäten spreds via personer i min
omgivning. Totalt påbörjade elva personer enkäten, och fem personer slutförde den. Detta ger en slutförandefrekvens på 45,5 %.
4.3.1 Kvantitativa data från surveyundersökningen
Frågeformuläret bestod av ett antal flervalsfrågor och ett antal frisvarsfrågor. Utifrån flervalsfrågorna framkom att fyra av fem personer minns broschyren
Om krisen eller kriget kommer. Av dessa uppgav samtliga att de fick hem den i
brevlådan, och att de läste delar av den. En av frisvarsfrågorna gav ett väldigt homogent svar; samtliga svarande som mindes broschyren, uppgav att det de främst mindes var listan över saker att ha i sin hemberedskap. Tre av fyra nämnde minst två exempel som stämde överens med broschyren. Två av fyra mindes även att broschyren innehöll definitioner av ”Hesa Fredriks” signaler.
4.3.2 Analys av kvalitativa data från surveyundersökningen
Svaren på alla frisvarsfrågor har kodats och kategoriserats. En del av svaren visade olika upplevelser av broschyren Om krisen eller kriget kommer, och presenteras därför i löpande text. Andra delar visade ett flertal tydliga behov och förväntningar, vilka för tydlighetens skull presenteras i form av en punktlista.
Upplevelser och reflektioner efter utskicket av broschyren
De svarande har ett visst obehagligt minne av broschyren, som dock inte härstammar från broschyrens innehåll. I stället är den gemensamma reaktionen en oro baserad på utskicket i sig. De svarande ställde sig frågan ”varför de skickar ut denna broschyr nu?” och fortsatte reflektionen genom att fundera kring om det är ”nåt på gång som vi inte vet nåt om”. Oron verkar dock inte satt särskilt djupa spår. En svarande konstaterade att hen ändå var lika oförberedd på den nuvarande pandemin, medan en annan konstaterade att krig och kris ändå upplevs ”långt bort”.
25
Framkomna behov och förväntningar:
• Informationen behöver vara kortfattad.
• Informationen behöver vara tydlig. Orden ska vara lätta att förstå och meningarna vara enkelt formulerade. Tydliga rubriker efterfrågades. • Informationen behöver repeteras. Både i form av sammanfattningar, och
genom att synas i andra sammanhang.
• Scenarion som är konkreta och rimliga ökar viljan att ta till sig informationen. Ageringsförslag utifrån dessa scenarion.
4.4 Utprovning av Om krisen eller kriget kommer
I den scenariobaserade utprovningen fick de svarande läsa två olika sidor ur broschyren Om krisen eller kriget kommer. Därefter fick de ta del av två olika scenarion, där de fick i uppdrag att besvara frågorna ”Vad riskerar att hända?” och ”Hur bör du agera?” utifrån informationen de nyss tagit del av. Det första scenariot beskrev en översvämning, och det andra scenariot beskrev ett terrordåd.
Valen av scenarion baserades på innehållet i broschyren Om krisen eller
kriget kommer. Översvämningar är en av flera krissituationer som nämns i en
uppräkning på sidan fyra. Efter uppräkningen finns en punktlista med olika tänkbara följder. Det är inte specificerat vilken krissituation som kan få vilken följdverkan. Terrordåd har en egen sida (s. 7), där det finns såväl en beskrivning av tänkbara terrordåd, som en punktlista med instruktioner på agerande vid ett terrordåd. Instruktionerna kompletteras i vissa fall med en motivering av dess vikt.
4.4.1 Översvämning
I scenariot med översvämningen fanns inget självklart svar på någon av frågorna, utifrån broschyren Om krisen eller kriget kommer. Det finns – vilket nämns ovan – ett antal följdverkningar listade i broschyren, men ingen av dessa har en tydlig koppling till just översvämningar.
Trots detta uppfattade de svarande ett flertal tänkbara risker och förslag på agerande. Vissa av dessa – exempelvis att elektriciteten riskerar att försvinna – finns med i listan. Denna risk påpekades av tre svarande. Andra risker och förslag – exempelvis att vatten riskerar att förorenas eller bli strömförande, och därför bör undvikas – finns dock inte uttryckt i broschyren. Detta uppgav två svarande som tänkbara risker.
Övriga svar varierade. Vissa lyfte risken med att bli utan mat, andra
rekommenderade att fylla dunkar med vatten. Hur mobiltelefoner bör användas skiljde sig markant. Svaren varierade från att man bör ringa 112 efter att man satt sig själv och sin familj i säkerhet, till att man bör undvika att använda
