Compassion energy : En litteraturstudie om sjuksköterskors upplevelser av att finna motivation till att vårda

Akademin för hälsa, vård och välfärd

COMPASSION ENERGY

En litteraturstudie om sjuksköterskors upplevelser av att finna motivation till

att vårda

INGRID HANDSPIK DAHLÄNGER

ISABELLA RÖNNE-PETERSEN

Vårdvetenskap Grundnivå 15 hp

Sjuksköterskeprogrammet

Examensarbete i vårdvetenskap med

Handledare: Annica Lövenmark och Katja

Cederholm

Examinator: Birgitta Kerstis Seminariedatum: 2020-06-04

SAMMANFATTNING

Bakgrund: Sjuksköterskors välbefinnande på arbetsplatsen är av stor betydelse för både

patientsäkerheten såväl som för sjuksköterskors retention i vården, där deras motivation för att vårda utgör en central roll. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att finna motivation till att vårda. Metod: Den valda metoden är en beskrivande litteraturstudie med ett underlag om elva vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet omfattar två teman med två subteman vardera, vilka samtliga uppmärksammar upplevelser därigenom sjuksköterskor finner motivation till att vårda. Temat Betydelsen av meningsfullhet innefattar sjuksköterskors upplevelser av att få hjälpa patienter genom vårdandet samt upplevelser av att själva få något tillbaka av detta. Temat Betydelsen av en fungerande

arbetsgrupp belyser sjuksköterskors behov av stöd från kollegor, samt vikten av att ständigt

utvecklas professionellt och som person genom sitt vårdande. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde att de fann motivation till att vårda av att få vara till hjälp för en annan människa, samt genom att få något meningsfullt tillbaka av den givna vården. Sjuksköterskorna betonade vidare vikten av att få stöd från kollegor samt möjligheten att få utvecklas för att bibehålla sin motivation i vårdandet. Implementering av dessa motiverande aspekter för att vårda kan således bidra till ett förbättrat välbefinnande samt retention bland sjuksköterskor.

ABSTRACT

Background: Nurses wellbeing in the workplace is paramount for both patient security as

well as for nurse retention, in which their motivation to nurse plays an important part for them to keep nursing. Aim: The aim of the study was to describe nurses’ experiences of finding motivations to nurse. Method: A descriptive literature review based on eleven articles in caring science. Result: The result contains two themes in which there are two subthemes each. The themes as well as the subthemes aim to describe experiences that help nurses find motivation to nurse. The theme Importance of meaningfulness describes nurses’ experiences of being able to help patients and receiving something back through their

nursing. The theme Importance of a functioning working team describes the nurses need for social support from their colleagues, and their strive for constant development as a person as well in the nursing profession in order to be motivated to keep nursing. Conclusion: Nurses find motivation to nurse by being able to help another person and receiving something meaningful through their care. Furthermore, nurses stressed the need for receiving support from their colleagues as well as having opportunity for personal and professional

development to keep their motivation to nurse. Implementation of these motivational aspects in nursing care can therefore contribute to nurse’s wellbeing as well as for their retention in the nursing profession.

INNEHÅLL

2.3 Lagar och styrdokument ... 3

2.4 Tidigare forskning ... 4

2.5 Teoretiskt perspektiv... 6

2.6 Problemformulering ... 8

3 SYFTE ...8

4 METOD ...8

4.1 Urval och datainsamling ... 9

4.2 Genomförande och analys ...10

4.3 Forskningsetiska överväganden ...11

5 RESULTAT ... 12

5.1 Betydelsen av meningsfullhet ...13

5.1.1 Att få ge hjälp ...13

5.1.2 Att få något tillbaka ...14

5.2 Betydelsen av en fungerande arbetsgrupp ...15

5.2.1 Att få stöd från kollegor ...15

5.2.2 Att få utvecklas...16

6 DISKUSSION... 17

6.1 Resultatdiskussion ...17

6.3 Etikdiskussion ...22

7 SLUTSATS ... 23

7.1 Förslag på vidare forskning ...23

REFERENSLISTA ... 24

BILAGA A. SÖKMATRIS

BILAGA B. KVALITETSGRANSKNINGSMALL BILAGA C. ARTIKELMATRIS

1

INLEDNING

Inför valet av intresseområde uppmärksammades de alarmerande rapporterna i media om sjuksköterskors ökade ohälsa som en konsekvens av deras arbete. Deras välbefinnande har beskrivits som en av flera centrala aspekter för att de ska ha fysisk och psykisk ork att stanna kvar inom vårdandet, likväl för att de på bästa sätt ska kunna bidra till patienters optimala återhämtning. Sjuksköterskor beskriver upplevelser av svår stress och hög arbetsbelastning i sitt dagliga arbete. De vittnar om att de inte ges det stöd de behöver för att kunna hantera den emotionella påfrestning och stress som de utsätts för i sitt yrkesutövande. Detta var även något författarna själva uppmärksammade under den verksamhetsförlagda utbildningen vid olika vårdavdelningar på sjukhus, där sjuksköterskor beskrev att de upplevde arbetstempot och arbetsbelastningen som stundtals övermäktigt. Trots detta väljer ändå många

sjuksköterskor att fortsätta arbeta kvar, samtidigt som kollegor på samma avdelning kan anse att arbetet är för överväldigande. Detta talar för att det kan finnas strategier i vårdandet som får vissa sjuksköterskor att finna motivation till att vårda trots dessa försvårande

omständigheter, något som väckte intresset inför skrivandet av detta examensarbete. Valet baserades även utifrån det intresseområde som valdes; “Compassion energy - att hitta kraft i att vårda, sjuksköterskors erfarenheter”, ett intresseområde skapat av forskargrupper vid Mälardalens högskola.

2

BAKGRUND

I bakgrunden beskrivs de centrala begreppen compassion energy, compassion fatigue,

compassion literacy samt vårdkultur. Enligt tidigare forskning har vårdkulturen betydelse för sjuksköterskors välbefinnande på arbetsplatsen, varför det utgör en del av bakgrunden. Vidare beskrivs relevanta lagar och styrdokument avseende sjuksköterskornas yrkesmässiga ansvar, vetenskaplig forskning samt ett teoretiskt perspektiv inom området. Bakgrunden sammanfattas avslutningsvis i en problemformulering.

2.1 Definitioner av begrepp

2.1.1 Compassion energy

Ett centralt begrepp i detta arbete är compassion energy, vilket som namnet antyder är förmågan att visa medlidande eller medkänsla, och benämns som kraften bakom vårdandet. Det beskrivs som att sjuksköterskor får energi samt en inre tillfredsställelse av att ta en aktiv roll i att försöka göra en skillnad i patienters liv (Dunn, 2012). För att sjuksköterskor på bästa sätt ska kunna göra detta krävs det att de visar patienter medlidande och är mentalt

närvarande i situationen, med utgångspunkten i att se sig själv och den vårdade patienter som en helhet. Detta kan ses som ett samarbete mellan parterna, där målet är att etablera en vårdande relation för att kunna lindra lidande (Dunn, 2009).

2.1.2 Compassion fatigue

Motpolen till compassion energy kan ses som compassion fatigue. Istället för att sjuksköterskor får energi av att visa medlidande blir de överväldigade av patienters

känsloyttringar genom att ständigt utsättas för känslor av smärta och lidande. Med detta som bakgrund kan en form av känslomässig utmattning uppstå, vilket gör det svårare eller

omöjligt för sjuksköterskor att lindra patienters lidande (Dunn, 2012).

2.1.3 Compassion literacy

Compassion literacy innefattar förmågan att kunna uppvisa medlidande mot patienter samtidigt som sjuksköterskor beaktar sitt eget välmående. Genom att ha strategier för att vårda både sig själva och patienter kan det förebygga uppkomsten av compassion fatigue och ett mer emotionellt hållbart sätt att vårda. Medvetenhet i vad som kan utgöra en barriär för att visa medlidande i vården samt utvecklandet av strategier för att utöva egenomsorg är således viktigt för ett hälsofrämjande arbetsklimat för sjuksköterskor (Burridge, Winch, Key & Henderson, 2017).

2.2 Vårdkultur

Patienter och sjuksköterskor möts alltid i en kontext där det råder meningsbärande rutiner och normer, vilka skiljer sig mellan olika avdelningar och arbetsplatser, denna kontext benämns som den vårdkultur i vilken vården utgår ifrån. Vårdkulturen ligger till grund för om god vård skapas eller motarbetas på en avdelning. Vidare är den enskilda sjuksköterskans etiska hållning och personliga syn på vårdandet även en viktig aspekt i vårdkulturen, något som ofta tar sig i uttryck i vården som ges till patienter. Den rådande vårdkulturen kan således både vara gynnande och hämmande för patienters hälsa beroende på de individer som ingår i den samt dess organisation och etiska förhållningssätt (Rytterström, 2015). Relationerna inom vårdkulturen varierar även utifrån vårdkulturens utformning. När sjuksköterskor arbetar i tätt samarbete med varandra och patienter kan en nära relation skapas. Vårdkulturen beskrivs under sådana omständigheter som familjär eller likt ett andra hem. Att vara hängiven till en vårdavdelning skapade trygghet och befäste den rådande vårdkulturen (Rytterström, Cedersund & Arman, 2009). Sjuksköterskor har till uppgift att i

sitt arbete möta de krav på omvårdnad som ställs utifrån varje enskild patients behov för att uppnå en god vård. En god vård är något eftersträvansvärt både för sjuksköterskor och patienter, och kan uppnås genom ett personcentrerat förhållningssätt från sjuksköterskors håll. Patienters egen upplevelse av vården är dock subjektiv och det finns flera faktorer som påverkar huruvida vården som ges är god eller ej. Vårdkulturen inom en avdelning lägger grundförutsättningarna för just detta. Inom hälso- och sjukvården har organisationen och dess kultur betydelse vad gäller tilldelning av resurser, arbetsförhållanden samt i vilken grad personalen upplever motivation och engagemang i arbetet. Den kan vara både en

framgångsfaktor och en begränsning för sjuksköterskor då vården som ges utgår från organisationens ramar. Vidare har även de som verkar inom vårdkulturen stor betydelse för den vård som ges, deras egen syn på vården och hur vårdandet visar sig genom sitt

handlande i mötet med patienter. Sjuksköterskor kan sätta upp “inre murar” genom att rutinmässigt utföra sina arbetsuppgifter och engagerar sig således inte känslomässigt i patienter för att klara av arbetet. Andra beskriver dock att ett känslomässigt engagemang har stärkt dem i sitt yrkesutövande, där de upplever sig själva som bättre vårdare genom att avkläda sig från sin professionella roll och bara vara sig själva (Rytterström, 2015).

2.3 Lagar och styrdokument

Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) 1 kap fastslår att vårdgivaren aktivt ska arbeta

förebyggande mot att patienter drabbas av vårdskada. En form av vårdskada är psykisk skada eller sjukdom, vilket innefattar konsekvenser som innebär ett onödigt lidande för patienter samt hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder vidtagits. Sjuksköterskor har en möjlighet att genom sin vård påverka patienters tillfrisknande och upplevelse av vården. Detta innebär att sjuksköterskor bör i sitt handlande agera med empati för att skapa de bästa

förutsättningarna för att bistå med en god vård (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Sådana interventioner går även i linje med hälso- och sjukvårdslagen (HSL, SFS 2017:30) där det beskrivs att anställda inom hälso- och sjukvården i sitt arbete ska verka för att förebygga ohälsa, vilket kan förstås som en proaktiv insats för att vårdskada inte skall uppstå. För att vården ska leda till något gott för patienter är det av stor betydelse att patienters önskemål tillgodoses. Patientlagen (SFS 2014:821) 5 kap. beskriver att hälso- och sjukvården bör i så stor utsträckning som möjligt planeras gemensamt. Sjuksköterskor skall således värdesätta patienters medverkan i sin vårdplanering utifrån individuella behov och förutsättningar. Sjuksköterskor har till ansvar att bistå patienter med en god vård. Det är således väsentligt att sjuksköterskor i sitt arbete är respektfulla, lyhörda, har medkänsla, är trovärdiga och visar på integritet, samtliga av dessa egenskaper bör ingå för att uppnå en professionell vård. Sjuksköterskor skall även ha en hållning som förstärker yrkets status och allmänhetens tilltro. Det är även centralt att sjuksköterskor verkar för en god samarbetsförmåga i

arbetsgruppen, samt visar varandra respekt för att upprätthålla en positiv vårdmiljö. Det är vidare sjuksköterskors ansvar att vid behov skydda patienter genom att uppmärksamma kollegor som inte arbetar i linje med de etiska krav som ställs inom professionen (Svensk sjuksköterskeförening, 2014).

Sjuksköterskor bör vara medvetna om att patienter kan bli ökat sårbara vid behov av vård. Denna sårbarhet kännetecknas av att människan av olika anledningar är ömtålig och drabbad av lidande. Något som sjuksköterskor aktivt behöver skydda under sitt vårdande. Sårbarheten innebär flera dimensioner, däribland den kroppsliga sårbarheten där kroppen är fysiskt påverkad, den sociala sårbarheten där människans möjligheter eller framtidshopp berörs, samt den kulturella sårbarheten som innefattar sedvänja och värden. I svåra stunder i livet sätts sårbarheten på prov vilket kan väcka en etisk känsla hos medmänniskan att vilja hjälpa den utsatte att genomlida, överleva eller växa genom denna fas. Det framkallar en känsla av ansvar hos sjuksköterskor för den sårbara patienter att ge det stöd hen är i behov av. Omvårdnaden i detta sammanhang innebär att ha kännedom om hur sårbarheten hos människan kan skyddas. För sjuksköterskor är det därför viktigt att beakta patienters integritet för att bevara dennes värdighet genom hela omvårdnadsprocessen. Det föreligger viss maktasymmetri i patientvårdarrelationen, något som sjuksköterskor bör vara medvetna om för att förhålla sig respektfull i mötet med patienter samt inge trygghet.

Patientberättelsen är en väg för sjuksköterskor att tillgodogöra sig kunskaper som enbart den enskilde patienten känner till, och är av betydelse för att uppnå en god vård (Svensk

sjuksköterskeförening, 2016). Sjuksköterskor ansvarar för att den givna vården lever upp till de krav som ställs inom professionen. Detta är viktigt för att säkerställa att patienter får den bästa tillgängliga vården utifrån deras behov, samt att den givna vårdens nytta är konstaterad genom beprövad erfarenhet. Det är således sjuksköterskors ansvar att hålla sig ajour med de senaste forskningsrönen för att ständigt tillägna sig ny kunskap och utveckla sitt vårdande. För att främja hälsa och lindra lidande är det vidare centralt att patienter och dess anhöriga blir sedda och lyssnade till gällande den vård som ges och planeras. Patienters värderingar, behov och önskemål ska respekteras och tas i beaktning vid varje vårdmöte, något som skapar grundlag för en personcentrerad vård. Den givna vården ska vidare utvärderas av sjuksköterskor gemensamt med sina patienter. Anhöriga ska även få möjlighet att vara delaktiga i planeringen i den utsträckning som berörd patient tillåter (Svensk

sjuksköterskeförening, 2017).

2.4 Tidigare forskning

Compassion fatigue kan beskrivas som tre delar i ett begrepp, bestående av utbrändhet, sekundär posttraumatisk stresstörning (PTSD) och låg tillfredsställande känsla för

medlidande. Compassion fatigue kan drabba sjuksköterskor när som helst i yrket då trauma och problem på arbetsplatsen är individrelaterat och kopplat till en situation där sårbarhet uppstår. När compassion fatigue uppstår medför det en ogynnsam psykologisk och

beteendemässig påverkan som inverkar på sjuksköterskor och deras arbete. Det visar sig genom komplicerade yttringar med tydliga fysiska, sociala, emotionella, andliga och intellektuella förändringar. Compassion fatigue har visat sig vara riskfyllt i det patientnära arbetet då sjuksköterskor som är drabbade av compassion fatigue tenderar att göra fler misstag i arbetet, ansvarar för fler dödsfall bland patienter och har högre risk att orsaka vårdrelaterade infektioner, vilket leder till en försämrad vård och patientsäkerhet (Finley & Sheppard, 2017). Enligt en australiensisk studie beskrivs att den ökade stressen som

ökad psykisk ohälsa hos sjuksköterskor. Detta med anledning av den höga stressnivå som de blev utsatta för dagligen i sitt arbete utan tillräcklig vila (Happell, Dwyer, Reid-Searl, Burke, Caperichione & Gaskin, 2013). I en studie genomförd av American Nurses Association (ANA) uppgav sjuksköterskor att tiden för varje enskild patient hade minskat över en tvåårsperiod, vilket också påverkade kvaliteten på den vård som utfördes. Detta hade även en inverkan på deras eget välmående där flera sjuksköterskor upplevde utmattningssymtom i form av exempelvis stress. Känslan av stress under arbetet kan ha en tendens att påverka kritiskt tänkande, koncentrationsförmåga samt observans, något som i längden kan försvåra förloppet att lindra patienters lidande (Dunn, 2012). Det är centralt att medvetandegöra de områden som kan utgöra en stor stressfaktor för sjuksköterskor i sitt vårdande. Förekomsten av arbetsrelaterad stress är ofta kopplat till en stor arbetsbörda, skiftarbete samt för få antal raster under ett arbetspass. Något som även kan påverka sjuksköterskors välmående och kvaliteten på vården som ges. Det är vidare starkt kopplat till den organisation som omger omvårdnaden, samt den lagstiftning som är gällande (Happell et al., 2013).

Idén om hur den optimala vården bör utformas kan skilja sig mellan sjuksköterskor, patienter och deras anhöriga, vilket kan ge upphov till etiska konflikter och missförstånd mellan parterna. Detta orsakar ett moraliskt trångmål hos sjuksköterskor där de upplever skuld samt blir ökat självkritiska när de inte kan leva upp till de förväntningar som finns på grund av de stressrelaterade utmaningar som kan föreligga. Denna problematik tenderar att ackumuleras över tid och kan således på sikt leda till en ökad ohälsa hos både sjuksköterskor och patienter. Sjuksköterskors etiska kompetens beskrivs vara av vikt i mötet med olika utmaningar, något som vidare kan leda till att färre sjuksköterskor lämnar arbetet och förhindrar uppkomsten av compassion fatigue (Kim, Seo & Kim, 2018).

Lindrande av lidande samt främjande och bevarande av hälsa är några av sjuksköterskors huvudområden. För att kunna lindra lidandet är det essentiellt att patienter känner tillit till sjuksköterskor för att sedermera våga släppa in dem i sin personliga sfär. Det är när

sjuksköterskor har etablerat en sådan kontakt som de får tillgång till patienters inre hopp, drömmar och tankar kring livet i stort. Detta är ett tillstånd där båda parter upplever

lindrande av lidande samt ett ömsesidigt välbefinnande, där sjuksköterskor enbart kan “vara” i situationen samtidigt som patienter får bekräftelse för sitt lidande. Sjuksköterskor behöver ha en god förståelse för patienters känsloliv och tillstånd för att kunna svara på dennes behov. En god kontakt parterna emellan möjliggör dem att länkas samman där compassion energy uppstår som rör sig mellan båda parter. Detta innebär även att sjuksköterskor kan tillägna sig ny kunskap genom att lära känna och vårda patienter (Dunn, 2009). Det är väsentligt för sjuksköterskor att de bygger upp känslan för medlidande för att på lämpligt sätt kunna möta patienter och deras anhöriga i stunder av lidande. När sjuksköterskor inte kan ge den vård de önskar att kunna ge på grund av ett yttre tryck från omgivningen kan de hamna i en slags moralisk krock där de utför sitt arbete produktivt men utan att etablera en kontakt med patienter. Detta medför att patienter inte känner sig sedda trots att de får en korrekt behandling (Tierney, Bivins & Seers, 2018).

Compassion literacy är en värdefull kompetens där sjuksköterskor aktivt behöver utöva egenomsorg i lika stor utsträckning som omsorg gentemot patienter för att kunna uppvisa medlidande. Medlidande är ett moraliskt arbete där sjuksköterskor verkar för att bekräfta

och lindra patienters lidande. Sjuksköterskor som är compassion literate har förmåga att vara närvarande och engagerade i den patientnära vården för att patienters lidande ska lindras (Henderson & Jones, 2017). Det är inte något sjuksköterskor skall välja att göra, utan det ingår i en ändamålsenlig vård. Denna förmåga innefattar även att sjuksköterskor bildar sig en förståelse för patienters behov, och kan därigenom skapa en bättre vård (Burridge et al., 2017). Det är vidare av stor vikt att sjuksköterskor inte glömmer bort sig själva i mötet med lidande patienter. Sjuksköterskerollen kan som tidigare nämnt vara stressfyllt, vilket sammantaget kan bidra till svåra konsekvenser för sjuksköterskors hälsa och välmående. Compassion literacy innebär således att sjuksköterskor visar sig själv större omsorg och omtanke utifrån sin arbetssituation utan att nedprioritera patienter (Henderson & Jones, 2017). Självrannsakan och reflektion gällande sjuksköterskors arbetsrelaterade situation beskrivs i det avseendet vara en viktig källa till egenomsorg (Burridge et al., 2017). Oates (2018) betonar i en studie vikten av att sjuksköterskor är medvetna om de känslor som kan uppstå under en arbetsdag, samt låter sig själva tillkännage dem. Detta för att kunna koppla bort tankar om arbetet efter arbetstid för att bibehålla ett privatliv utanför arbetet.

Att bli påverkad av andra människor är en respons som är medfödd och mänsklig. Forskning om människans hjärna visar att människan föds med en förmåga att sätta sig in i andra människors situation genom så kallade spegelneuroner. Precis som människan föds med andra anlag för att fylla olika funktioner har även medlidande en funktion: att stödja hälsa och ur en djupare aspekt även människosläktets överlevnad. Medlidande har en stadig plats i vårdandet dels genom forskning om spegelneuroner, dels genom forskning om medkänsla med sig själv och andra. Medkänsla med sig själv och andra är viktiga aspekter inom olika typer av behandlingar. Forskningen kring dessa två ämnen bejakar det som vårdteoretikerna länge påstått, nämligen att förmågan att bli berörd och att agera för att lindra patienters lidande kan medverka till god omvårdnad (Wiklund Gustin, 2017b).

2.5 Teoretiskt perspektiv

Det valda teoretiska perspektivet är medlidande som begrepp utifrån den forskning som bedrivits av Lena Wiklund Gustin (2017a; 2017b). Medlidande samt en längtan efter att åstadkomma något gott har visats kunna vara en grund till att sjuksköterskor valt yrket. Genom innehavandet av medlidande kan vården bli bättre genom omtanke om patienters värdighet. Medlidandet förflyttar sjuksköterskor dit den lidande är, snarare än att observera eller anstränga sig för att sätta sig in i det utifrån. Att bli känslomässigt påverkad kan därför betraktas som ett tecken att aktivt angripa för att hjälpa en annan människa. Detta behöver inte betyda handling utifrån att exempelvis lindra symtom, utan kan innebära att enbart vara här och nu med och för sina patienter. Forskning kring medlidande belyser väsentligheten av medlidandet som en del i att vara människa i gemenskap med andra människor.

Fundamentet för vårdandet liksom medlidande är kopplat till upplevelser av tillhörighet och gemenskap, men även av sårbarhet. Insikten om att sjuksköterskor själva är sårbara samt att ha kapaciteten att möta, bekräfta och acceptera det egna lidandet är även det ett fundament för medlidande (Wiklund Gustin, 2017b).

Medlidande för sig själv liksom som för andra är en väsentlig faktor för att må bra. Att ha medlidande för en annan människa betyder att människan behöver eliminera känslan av särskiljning, och ha en insikt om att det som drabbat en annan människa också kan drabba en själv. Att inte ha medlidande i vården av patienter medför för patienter en känsla av att bli försummad. Människor som får höra att de brister i innehavandet av medlidande känner sig förolämpade eftersom en sådan kommentar kan insinuera att de inte är mänskliga

människor. Medlidande handlar om välbefinnande eftersom medlidande lägger fokus på att lindra lidande och främja hälsa. För detta behövs en känslighet för att kunna urskilja behov men också att kunna identifiera känslor och rikta fokus mot det i vårdandet. I en vårdande relation utmärks detta av att patienter känner att sjuksköterskor är emotionellt engagerade i jämförelse med att inte våga möta patienter i dennes lidande och därmed bli emotionellt overksam. Som sjuksköterska betyder detta fortsättningsvis att hen behöver förmå sig att utstå de känslor som lidandet framkallar. En tolerans för patienters nöd, också kallat fördragsamhet, innebär således att förmå sig vara närvarande i mötet med lidandet, vilket också är ett kännetecken för medlidande. Sympati och empati kan därav beskrivas som kännetecken för medkänsla (Wiklund Gustin, 2017a). Sympati innefattar de känslor som framkallas hos en själv i mötet med patienter. Med empati menas förmågan att kunna sätta sig in i patienters situation och kunna förstå de olika synvinklarna (Wiklund Gustin, 2017b). Ett annat kännetecken för medlidande är ett icke-dömande. Nyckeln i att vara icke-dömande är att kunna förstå och acceptera att andra människor kan ha andra sätt att se på saker, andra värden, drömmar och planer än vad en själv har och att det inte sker ett dömande utifrån dessa synsätt (Wiklund Gustin, 2017a). Vidare behövs även omsorg, en förmåga att bry sig om en annan människa. Dessa är färdigheter och förmågor som är nödvändiga för att kunna ha en compassionate hållning (Wiklund Gustin, 2017b).

Uppvisande av medlidande kan utgöra en svårighet för sjuksköterskor. Att gå in i lidandet och vara sårbar tillsammans med patienter kräver mod då det inte bara kan vara utmanande att möta lidandet utan det kan även upplevas svårt med känslor av maktlöshet och att inte kunna göra tillräckligt. Av den anledningen är det väsentligt att erhålla stöd från andra, att ha vetskap om hur sjuksköterskor vårdar sig själva samt att de har tid för att kunna uppleva återhämtning. I annat fall kan dessa känslomässigt utmanande situationer utgöra en risk för compassion fatigue där sjuksköterskor istället kan känna sig uttömda på energi, oberörda och få en känsla av att vilja resignera (Wiklund Gustin, 2017a). Medlidande både för andra samt medlidande för sig själv är grundade i en längtan efter att göra gott och att stödja utveckling genom att bekänna känslor och svårigheter liksom möjligheter. Genom detta kan något fantastiskt växa fram. Inte bara medverkar sjuksköterskor till att lindra patienters lidande, utan sjuksköterskor själva kan känna att de växer genom detta. På så sätt kan de uppleva en tillfredsställelse i innehavandet av medlidande och därmed erhålla energi, så kallad

compassion energy, istället för att bli utmattade och uppleva compassion fatigue (Wiklund Gustin, 2017a).

2.6 Problemformulering

Tidigare forskning visar att compassion energy är en central del i sjuksköterskors arbete att lindra patienters lidande, likväl för upplevelsen av ett meningsfullt arbete där de gör en skillnad i en annan människas liv. Denna inneboende kraft är således ofta avgörande för att uppnå just detta. Det föreligger dock flera barriärer som kan ha en inverkan på

sjuksköterskors välbefinnande i vårdandet. Sjuksköterskor kan ofta möta svårt lidande patienter och deras anhöriga, vilket i sig kan utgöra en psykisk påfrestning. Det kan innebära stor arbetsrelaterad stress och sammantaget bidra till att sjuksköterskor känner sig

oförmögna att leva upp till sin yrkesroll och det som förväntas av dem. Denna stress kan leda till compassion fatigue vilket kan förhindra deras förmåga att lindra det lidande de möter i vården. Compassion literacy beskrivs kunna vara till stor hjälp för sjuksköterskors förmåga att uppvisa medlidande mot både sig själva som mot patienter. Sjuksköterskors medlidande i vården kan ha god inverkan på patienters hälsotillstånd samt upplevelse av vårdandet, likväl på sjuksköterskors eget välbefinnande. Uppvisande av medlidande mot både patienter och sjuksköterskor själva kan således vara en fundamental handling för en god vård.

Sjuksköterskor har ett ansvar att i sitt yrke utöva en patientsäker och personcentrerad vård i linje med detta. Det råder dock viss kunskapsbrist i vad som får sjuksköterskor att stanna kvar i vårdandet trots de försvårande omständigheter som föreligger. Då tidigare forskning främst beskriver orsaker till att sjuksköterskor säger upp sig, fordras vidare forskning inom området för vad som faktiskt motiverar sjuksköterskor att fortsätta vårda. Genom att beskriva de upplevelser som gör att sjuksköterskor finner motivation till att vårda kan det bidra till att upptäcka strategier som förhindrar compassion fatigue. Något som är viktigt för att sjuksköterskor ska bibehålla sin hälsa för att ha kraft att vårda patienter och sig själv.

3

SYFTE

Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att finna motivation till att vårda.

4

METOD

Metoden som valts är en beskrivande litteraturstudie. Enligt Evans (2002) är det en

passande metod i analysarbetet av resultatet, då ett av dess användningsområden är att tolka och förstå data som insamlats genom kvalitativa metoder där tolkningsbar information inhämtas. Valet av metod baserades utifrån studiens syfte, då syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att finna motivation till att vårda föranledde det valet av en kvalitativ ansats (Henricson & Billhult, 2017).

Essensen i många kvalitativa studier är att beskriva erfarenheter och upplevelser av ett fenomen, av den anledningen riktades särskilt intresse mot vetenskapliga artiklar med antingen observationer, fokusgrupper eller intervjuer som datainsamlingsmetod. Detta är konventionella metoder inom kvalitativ forskning vars mål är att samla in information som är svårt att komma åt genom enbart en kvantitativ ansats, och är därav av stor relevans i denna studie (Henricson & Billhult, 2017).

4.1 Urval och datainsamling

Ett första steg var datainsamling av artiklar med relevans för studiens syfte. De söktes fram genom databaserna CINAHL Plus samt PubMed. Dessa databaser valdes ut på grund av deras breda vårdrelaterade innehåll samt funktioner att kunna göra specifika inklusions- respektive exklusionskriterier. Sökningarna genomfördes utifrån boolesk sökteknik, Östlundh (2017) beskriver nyttan med det genom att använda specifika sökord som inkluderar respektive exkluderar artiklar för att bredda antalet relevanta sökträffar. De sökord som användes i databassökningarna var: nurses motivation AND remain in work,

caring ability AND nurses experience, caring AND motives or motivation or motivation factors AND nurses role, caring or nursing AND qualitative, remain in work AND resilience in nursing, retain in work AND nurses experience or perspective or view or attitude, work engagement AND care samt stay in work. För att få relevanta sökträffar utifrån syftet

kombinerades flera sökord med variationer av motivation, nurses experience samt

qualitative. Vidare för att säkerställa att artiklarna beskrev fenomenet utifrån

sjuksköterskors upplevelser samt att metoden i artiklarna var relevant för det valda syftet. Sökorden NOT students användes även vid databassökningen för att få färre men relevanta sökträffar utifrån syftet. Två av artiklarna som togs med söktes fram i en annan artikels referenslista (bilaga A).

Rosén (2017) betonar vikten av att fastställa tydliga inklusions- samt exklusionskriterier i vad som ska ingå i artiklarna under sökandet, samt vidare göra en bedömning huruvida de valda artiklarna uppfyller dessa kriterier. Därmed fastställdes inklusionskriterier samt

exklusionskriterier inför databassökningarna. Inklusionskriterierna innefattade att artiklarna skulle påvisa en koppling till det valda syftet, ha en tydlig vårdvetenskaplig inriktning, utgå från en kvalitativ design, vara skrivna på engelska samt vara peer reviewed och publicerade mellan åren 2010–2020. Med peer reviewed menas att artikeln är vetenskapligt granskad. Då databasen PubMed inte hade peer reviewed som avgränsning användes Ulrichsweb för att kontrollera att artikeln var vetenskaplig. Ulrichsweb är en databas där det kan kontrolleras om en tidsskrift är peer reviewed. Exklusionskriterier vid databassökningarna var artiklar som var äldre än tio år. Detta för att studien skulle baseras på så relevant och ny forskning som möjligt. Undantag för detta gjordes vid selektionen av två artiklar i bakgrundsavsnittet som var äldre än tio år, vilka behandlar tidigare forskning inom området. Detta eftersom de bedömdes ha stor användbarhet i studien med anledning av sin relevans för ämnet. Artiklar med kvantitativ eller blandad metod exkluderades också då de inte bedömdes som relevanta utifrån valt syfte. Ett undantag var en av bakgrundsartiklarna vilken hade blandad metod, det material som var inhämtat genom kvalitativa metoder var dock det enda som användes. En

avgränsning av populationen gjordes genom att enbart studera färdigutbildade sjuksköterskor, detta för att begränsa mängden material att samla in samt smalna av intresseområdet för att resultatet sedermera ska bli tydligare. En begränsad population i studien ger färre men mer innehållsrika beskrivningar av fenomenet i fråga (Henricson & Billhult, 2017). Således uteslöts även artiklar inom specialistsjuksköterskors områden för att enbart inkludera grundutbildade sjuksköterskors upplevelser.

Samtliga artiklar genomgick en kvalitetsgranskning innan de valdes med i studien för att säkerställa att de uppfyller de krav på kvalitet som beskrivs av Friberg (2017a). Artiklarnas titlar lästes först igenom och därefter artiklarnas abstracts, ansågs de relevanta utifrån syftet lästes de även i fulltext för att se över dess struktur samt innehåll. Sammanställningen av kvalitetsgranskningen genomfördes i en kvalitetsgranskningsmall där varje fråga besvarades med antingen ja eller nej. Utifrån detta gjordes en bedömning om artikeln hade tillräckligt god kvalitet för att användas i studien. Kvalitetsgranskningen resulterade i exkludering av artiklar med brister i ett eller fler av de ställda kriterierna. Artiklar med maximalt en brist i kvalitetsgranskningen genomgick en samlad bedömning av dess innehåll (bilaga B). Det resulterade i att elva artiklar togs med i studien då de ansågs som relevanta och tillförlitliga genom att samtliga höll hög kvalitet (bilaga C).

4.2 Genomförande och analys

Efter det första steget av datainsamling påbörjades det andra steget i analysprocessen genom en fullständig genomläsning av de elva utvalda artiklarna åtskilliga gånger för att få en tydlig inblick av dess innehåll. Särskilt fokus riktades mot att säkerställa att artiklarnas resultat besvarade syftet. Under genomläsningen av artiklarna identifierades nyckelfynd som var relevanta utifrån det valda syftet. Nyckelfynd är meningar från artiklarnas resultat som är av betydelse för att besvara syftet (Evans, 2002). Totalt sammanställdes 117 stycken nyckelfynd i två separata dokument, ett dokument per författare, där alla nyckelfynd färgkodades utifrån innehållets innebörd. Detta för att identifiera och kategorisera det mest kärnfulla i varje studie. Tanken med färgkodning är att underlätta utkristalliseringen av teman och subteman. Denna process underlättade sökandet efter likheter och skillnader mellan resultaten i de olika artiklarna, samt i formulerandet av en övergripande beskrivning av fenomenet i fråga med de nya temana som utgångspunkt. I det tredje steget i analysprocessen identifierades således kategorier utifrån nyckelfyndens likheter och skillnader. Utifrån nyckelfyndens innebörd fick de olika färgtillhörighet. Exempelvis markerades nyckelfynd vars innebörd innefattade upplevelse av meningsfullhet som motivation till att vårda med grön färg.

Därigenom utkristalliserades två teman som gav en övergripande beskrivning av fenomenet i fråga. Utifrån dessa teman identifierades två subteman per tema. Detta var ytterligare ett steg i att tydliggöra innebörden och förståelsen för fenomenet och dess relevans för syftet (Evans, 2002). I det fjärde steget beskrivs fenomenet utifrån samtliga teman som framställdes, där varje tema och subtema visar på en koppling till originalartiklarnas resultat, samt beskrivs med hjälp av nyckelfynd från artiklarna. Analysen av data har utgått från en deskriptiv ansats. Fokus har således varit att återge kontentan av det som beskrivs i resultatet av det

analyserade materialet för att undvika tolkning (Evans, 2002). Nedan redovisas exempel på analysprocessen.

Tabell 1. Exempel på analysprocessen.

Nyckelfynd Subteman Teman

”It involves supporting others: ‘one minute they were in an emergency caesarean section and then everything is alright – really enjoyable, being able to support someone, support in hour of need, you've got to be there – it's a real privilege” (Wilkes, Doull, Chok, & Mashingaidze, 2015, s.659).

Att få ge hjälp

“. . . nursing has enriched my life. […] I think my satisfaction comes from my awareness that I’m doing meaningful work” (Galuska, Hahn, Polifroni, & Crow, 2018, s.160).

Att få något tillbaka

Betydelsen av meningsfullhet

4.3 Forskningsetiska överväganden

Detta arbete baseras på redan bearbetat material av tidigare gjord forskning. Med detta som bakgrund har det varit viktigt att ha ett forskningsetiskt perspektiv i åtanke under arbetets gång för att inte riskera att förvränga eller plagiera tidigare skrivet material. Detta är några av de punkter om redlighet inom forskning som ingår i de regler och riktlinjer som beskrivs i CODEX (2020a). Där beskrivs vidare att det är viktigt för allmänhetens intresse att de vetenskapliga resultat som publiceras följer de normer och riktlinjer som är gällande. Stor hänsyn har vidare tagits till korrekt återgivning av tidigare publicerat material genom referering enligt American Psychological Association (APA) (2010). Detta för att ett

minimum av omtolkning ska ske i studien, samt för att kunna särskilja författarnas egna tankar från den inhämtade informationen.

Personer som tillfrågas i en forskningsstudie ska frivilligt ge sitt informerade samtycke om att delta (CODEX, 2020b). Forskningspersonerna som deltog i de vetenskapliga studierna benämndes dock under pseudonym, därav förekommer direkta citat från sjuksköterskorna som intervjuas i originalartiklarna.

5

RESULTAT

Analysprocessen genererade i två teman och fyra subteman (tabell 2) från de elva

vetenskapliga artiklarna. De teman som utkristalliserades från nyckelfynden var "betydelsen av meningsfullhet” samt “betydelsen av en fungerande arbetsgrupp”, vilka vidare genererade två subteman under vardera tema. Resultatet presenteras nedan där samtliga teman och subteman beskriver sjuksköterskors upplevelser av att finna motivation till att vårda översiktligt i tabellform samt i löpande text.

Tabell 2. Överblick över skapade teman och subteman.

Teman Subteman

Betydelsen av meningsfullhet

Att få ge hjälp Att få något tillbaka

Betydelsen av en fungerande arbetsgrupp

Att få stöd från kollegor Att få utvecklas

5.1 Betydelsen av meningsfullhet

Under temat Betydelsen av meningsfullhet skildras sjuksköterskornas upplevelser av att få

ge hjälp samt att få något tillbaka. Sjuksköterskorna beskrev en längtan efter att få hjälpa en

annan människa genom olika problem, något som innebar att kunna göra en avgörande skillnad i patienters liv. Vårdandet innefattade även något viktigt för dem personligen. De beskrev hur betydelsefullt det var att själva få något tillbaka i mötet med patienter, samt vad detta innebar för dem. Samtliga av dessa teman framställdes som motiverande faktorer till att vårda och redogörs för i varsitt subtema nedan.

5.1.1 Att få ge hjälp

Sjuksköterskorna beskrev en stolthet gällande sitt yrkesval i och med att de på olika sätt får ge hjälp till andra människor (Asadi, Memarian, & Vanaki., 2019; Atefi, Abdullah, & Wong., 2014a; Cope, Jones, & Hendricks, 2014; Wu, Lin, Chang, & Chou., 2019). Somliga såg det som ett kall, att vara sjuksköterska upplevdes som något viktigt och stort på grund av att de kunde göra något för en person i behov av hjälp (Andrews et al., 2019; Cope et al., 2014; Galuska et al., 2018). Sjuksköterskorna uttryckte vidare en inre längtan efter och en vilja att få bistå patienter med hjälp (Andrews et al., 2019; Wu et al., 2019). En av sjuksköterskorna uttryckte detta som:

. . . you've attracted people who are of that mind set, you want to care for others, you are essentially carers, otherwise you wouldn't do the job. The nurses that aren't that way inclined tend not to be good nurses. So I think we are already in a sense hardwired to be, to be givers . . . (Andrews et al., 2019, s.5).

Sjuksköterskorna beskrev att de besatt en unik möjlighet att kunna göra en skillnad i en annan människas liv (Cope et al., 2014; Furunes, Kaltveit, & Akerjordet., 2018; Galuska et al., 2018; Wilkes et al., 2015), något som grundade sig i att vara hängiven till patienter (Asadi et al., 2019; Atefi et al., 2014a; Atefi, Abdullah, Wong, & Mazlom., 2014b; Cope et al.; 2014; Wu et al., 2019). En av sjuksköterskorna uttryckte detta som:

I stay in nursing because I want to make a difference, and it's cheesy but I can see lots of things to improve outcomes for patients. I like to think I can lead by example that I’ve been doing it a long time and that there is no substitute for expertise. . . (Cope et al., 2014, s.91).

Sjuksköterskorna som hade skapat en avgörande förändring hos patienter som de hade tagit hand om under en längre tid betraktade det som en känsla av framgång för både patienter och för dem själva (Wilkes et al., 2015). Åstadkommandet av detta menade sjuksköterskorna grundade sig i en önskan att få vägleda en människa genom olika problem (Andrews et al., 2019; Atefi et al., 2014a; Galuska et al., 2018; Wu et al., 2019). De beskrev att deras mål var att lindra patienters lidande och att det var högst betydelsefullt att göra detta (Asadi et al., 2019; Galuska., 2018). Det betraktades vidare som att ha lyckats uppnå något viktigt i

patienters liv (Galuska et al., 2018; Wilkes et al., 2015), något som hade sin grund i en känsla av medlidande för patienter (Galuska et al., 2018). När sjuksköterskorna såg att patienters hälsotillstånd hade förbättrats upplevde de en känsla av framgång (Andrews et al., 2019;

Asadi et al., 2019; Atefi et al., 2014b; Wu et al., 2019). Sjuksköterskorna beskrev vidare betydelsen av att ha ett individanpassat förhållningssätt i mötet med patienter (Asadi et al., 2019; Galuska et al., 2018; Wilkes et al., 2015), de strävade efter att ha en helhetssyn för att ta hänsyn till patienters unika behov (Asadi et al., 2019; Atefi et al., 2014a). Sjuksköterskorna ansåg att det var av vikt att vara uppmärksam på patienters personliga känslouttryck för att därigenom kunna minska oro och hålla deras hopp vid liv (Asadi et al., 2019). De framhöll att även ”små saker” som att tappa upp ett bad eller enbart spendera tid med patienter och deras anhöriga sammantaget var till stor hjälp för patienters förbättrade välmående (Galuska et al., 2018).

Sjuksköterskorna beskrev att det var deras ansvar att ge god vård (Alhyas, Jones Nielsen, Dawoud, & Majeed., 2013; Asadi et al., 2018; Wu et al., 2019), de menade vidare att förutsättningar för detta skapas genom etablerandet av en god vårdrelation till patienter (Cope et al., 2019). Sjuksköterskorna ansåg att en nära patientkontakt var centralt för att patienter skulle uppleva tillit till dem och bli mottagliga för deras hjälpande interventioner (Cope et al., 2019; Galuska et al., 2018; Wilkes et al., 2015). Sjuksköterskorna beskrev vidare att förutsättningar för detta skapades genom en god kommunikation med patienter,

patienters delaktighet i sin omvårdnad (Alhyas et al., 2013; Asadi et al., 2019) samt genom feedback gällande patienters personliga upplevelser (Alhyas et al., 2013; Wu et al., 2019).

5.1.2 Att få något tillbaka

Sjuksköterskorna ansåg att omhändertagandet av patienter var något högst värdefullt och innebar en upplevelse av inre tillfredställelse (Alhyas et al., 2013; Andrews et al., 2019; Atefi et al., 2014a; Furunes et al., 2018; Galuska et al., 2018; Wu et al., 2019). Det beskrevs som något gottgörande även för sjuksköterskorna själva, de menade att de fick något tillbaka genom vårdandet som berikade deras eget liv på en djup nivå (Cope et al., 2014; Galuska et al., 2018; Wu et al., 2019). En av sjuksköterskorna uttryckte detta som:

The richness in life is determined by the choices people make for themselves… In addition to helping others, I also perceive a sense of self‐satisfaction…I feel my life is valuable and contributive…I think this is what makes nursing charming and unique (Wu et al., 2019, s. 1204).

Sjuksköterskorna beskrev vidare att vårdandet bidrog till förnyad energi inombords (Atefi et al., 2014b). När de fick ha hand om patienters unika kroppsliga, känslomässiga och själsliga längtan fick de tillbaka känslor av mening och glädje (Atefi et al., 2014b; Galuska et al., 2018). Den mänskliga kontakten var enligt många av sjuksköterskorna en av de mest givande upplevelserna inom professionen (Furunes et al., 2018; Galuska et al., 2018; Wilkes et al., 2015). Sjuksköterskorna upplevde sig privilegierade att få vara närvarande i patienters liv vid deras mest sårbara tillstånd (Galuska et al., 2018; Wilkes et al., 2015; Wu et al., 2019). En av sjuksköterskorna uttryckte detta som:

I was really privileged that I was there... [whenIcaredforadying man]...Itwasthefirst I lot. a learnt I positive, wasn’t outcome the died. Although who with connected had I patient Wilkes et al., 2015, s.661). ( relationship a up built I family, the with health connection a had

Sjuksköterskorna beskrev vidare att bli visad uppskattning från patienter gav dem en känsla av att de var högt betydelsefulla (Andrews et al., 2019; Furunes et al., 2018; Galuska et al., 2018; Wu et al., 2019), den form av tacksamhet de fick tillbaka beskrevs även som en ”helande kraft” för sjuksköterskorna (Cope et al., 2014).

5.2 Betydelsen av en fungerande arbetsgrupp

Under temat Betydelsen av en fungerande arbetsgrupp skildras sjuksköterskornas

upplevelser av att få stöd från kollegor samt att få utvecklas. Sjuksköterskorna beskrev att kollegialt stöd var en central del för upplevelsen av trivsel på arbetsplatsen, samt för att klara av arbetet både fysiskt och psykiskt. Sjuksköterskorna betonade även vikten av att få

utvecklas i sitt arbete, både genom att ta sig igenom olika utmaningar såväl som att få dela med sig av kunskaper i arbetsgruppen. Samtliga av dessa teman framställdes som

motiverande faktorer till att vårda och redogörs för i varsitt subtema nedan.

5.2.1 Att få stöd från kollegor

Att vara en del av en arbetsgrupp där sjuksköterskorna gav stöd åt varandra i olika

situationer beskrevs som en central del för deras motivation i vårdandet (Ahlstedt, Eriksson Lindvall, Holmström, & Muntlin Athlin., 2019; Andrews et al., 2019; Atefi et al., 2014a; Atefi et al., 2014b; Cope et al., 2014; Wilkes et al., 2015). Sjuksköterskorna värdesatte en

arbetsgrupp där det fanns en samstämmighet i vad det innebar att vara sjuksköterska samt där de fick stöd i olika beslutsfattanden (Cope et al., 2014). Sjuksköterskorna betonade vidare betydelsen av att ha ett professionellt samarbete inom arbetsgruppen för att få stöd i olika situationer (Alhyas et al., 2013; Atefi et al., 2014a; Atefi et al., 2014b; Galuska et al., 2018; Wilkes et al., 2015), något de vidare ansåg var fördelaktigt för en god sammanhållning (Atefi et al., 2014a; Furunes et al., 2018; Wu et al., 2019). En av sjuksköterskorna uttryckte detta som:

The reason why you’re so close is because it’s so hard . . . kind of a band of brothers thing that you get . . . when you really rely on each other, it’s a good feeling. It makes what you do more meaningful (Galuska et al., 2018, s.159).

Sjuksköterskorna menade att goda relationer till sina kollegor underlättade för dem i olika sammanhang (Atefi et al, 2014a; Galuska et al., 2018; Wilkes et al., 2015). Benägenheten att stanna kvar på sin arbetsplats var även större bland sjuksköterskorna som upplevde närhet till dem i sin arbetsgrupp (Atefi et al., 2014a; Cope et al., 2014; Wu et al., 2019). När

sjuksköterskorna fick stöd från varandra medförde det att de kunde dela med sig av de tankar och känslor som kunde uppstå i olika situationer (Wilkes et al., 2015). Sjuksköterskorna beskrev vidare att de upplevde en lättnad av att få uttrycka sina känslor tillsammans med

någon som hade liknande erfarenheter (Cope et al., 2014). Särskilt de mindre erfarna

sjuksköterskorna upplevde vidare större trygghet i arbetsgruppen av att kunna rådfråga sina kollegor med längre tids erfarenhet när de var i behov av ytterligare stöd (Furunes et al., 2018).

5.2.2 Att få utvecklas

Utmaningar i arbetet beskrevs som en möjlighet för sjuksköterskorna att få utvecklas i vårdandet, något som bidrog till att de upplevde större motivation till att vårda (Ahlstedt et al., 2019; Andrews et al., 2019; Cope et al., 2014; Furunes et al., 2018; Wilkes et al., 2015). Sjuksköterskorna värdesatte att tillsammans reflektera över sådana uppkomna situationer (Ahlstedt et al., 2019; Cope et al., 2014), det bidrog till en fördjupad förståelse (Ahlstedt et al., 2019) och att sjuksköterskorna växte i sin roll (Cope et al., 2014). Sjuksköterskorna beskrev vidare att möten med olika svårigheter bidrog till emotionell växt och ökad motståndskraft vid olika påfrestningar (Cope et al., 2014; Galuska et al., 2018), somliga upplevde att det hade förstärkt deras empatiska förmåga (Cope et al., 2014). Sjuksköterskorna ansåg att det var viktigt att uppleva olikheter för att alltjämt ge en variationsrik omvårdnad (Ahlstedt et al., 2019). En av sjuksköterskorna uttryckte detta som:

I was actually asked to manage one ward, then I asked could I do ortho [orthopaedic] ward as well? And I said, I don’t know how to do one, so give me two and I’ll see how I go. So maybe I am an adrenaline junkie; I do like a challenge; I know that… I could be called; I do like a challenge!” (Verbatim). April echoes “I still get enjoyment from it (nursing). It's still a challenge I enjoy (Cope et al., 2014, s.92).

Sjuksköterskorna var även aktiva med att gemensamt med andra ta del av ny information inom sin profession för att ständigt vidareutveckla sina vårdande strategier (Atefi et al., 2014a; Wu et al., 2019). Med tiden upplevde sjuksköterskorna vidare att deras

problemlösningsförmåga förstärkts i olika situationer (Galuska et al., 2018; Wu et al., 2019). En av sjuksköterskorna uttryckte detta som: ”. . . I work hard to search for information and to inquire and discuss with my colleagues… due to this, I grow professionally in both knowledge and skills” (Wu et al., 2019, s.1204).

Sjuksköterskorna ansåg även att vissa personliga egenskaper och synsätt bidrog till att lära sig hantera olika situationer på ett mer konstruktivt sätt (Ahlstedt et al., 2019; Galuska et al., 2018). Sjuksköterskorna ansåg att det var viktigt att delta vid de lärotillfällen som erbjöds dem för att få utveckla sin professionella kunskap (Asadi et al., 2019; Atefi et al., 2014b; Wu et al., 2019). Upplevelsen av att känna sig kompetent i sitt yrkesutövande framhölls som starkt motiverande för många av sjuksköterskorna (Wilkes et al., 2015). Sjuksköterskorna menade vidare att det var en del av professionen att stå till förfogande med sin kunskap och erfarenhet särskilt till de mindre erfarna sjuksköterskorna, något de var personligt

engagerade i (Wu et al., 2019). De upplevde att detta mentorskap innefattade att skapa något bestående för nästa generation sjuksköterskor (Cope et al., 2014). Det upplevdes som att ha gjort en värdefull inverkan för deras fortsatta yrkesmässiga framfart, samtidigt som det även bidrog till nya insikter hos sjuksköterskorna själva (Cope at al., 2014; Galuska et al., 2018).

De mindre erfarna sjuksköterskorna betonade även betydelsen av detta för deras egen framtida utveckling inom professionen (Furunes et al., 2018).

6

DISKUSSION

I diskussionsavsnittet förs en diskussion kring resultatet i relation till tidigare forskning, vald vårdvetenskaplig teori samt lagar och styrdokument vilka behandlas i bakgrunden. Vidare förs en diskussion gällande den valda analysmetoden. Slutligen avlutas avsnittet med en etikdiskussion gällande de etiska ställningstagandena.

6.1 Resultatdiskussion

Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att finna motivation till att vårda. Resultatet påvisade viss variation i sjuksköterskornas beskrivning i besvarandet av detta, en mängd gemensamma drag kunde dock urskiljas vilka diskuteras nedan.

I resultatet beskrev sjuksköterskorna vikten av en nära och tillitsfull patientkontakt för att etablera en god vårdande relation, vilket bidrog till upplevelsen av att finna motivation till att vårda. Tidigare forskning av Rytterström (2015) visar även att en vårdande relation är

betydelsefullt då det skapar rum för sjuksköterskor att kunna bistå med en god vård. En vårdande relation utgör således grunden för att forma den optimala vården med målet att lindra patienters lidande. Detta är även i linje med forskning av Rytterström et al (2009) som beskriver vikten av att se patienter bakom sin sjukdom och således vårda utifrån ett

personcentrerat förhållningssätt. I resultatet framgick det att en vårdande patientrelation var en stark drivkraft för sjuksköterskorna bakom vårdandet. En god vård svarar för patienters unika behov, vilket är centralt för att vården ska vara personcentrerad. Svensk

sjuksköterskeförening (2017) betonar vikten av detta genom att personcentrerad vård beskrivs som den mest optimala för patienters hälsa och välmående.

Resultatet visade att sjuksköterskorna fann motivation till att vårda genom att bistå med en god vård som vidare hade en positiv effekt på patienters hälsotillstånd. Denna vård skulle vidare baseras på en helhetssyn av människan med individanpassade omvårdnadsåtgärder. Tidigare forskning visar att det är av stor vikt att sjuksköterskor först förstår patienters behov för att därigenom kunna lindra lidande och bistå med en god vård och omsorg (Dunn, 2009). Wiklund Gustin (2017b) poängterar att en medlidande hållning i mötet med patienter kan skapa förutsättningar för sjuksköterskor att ge en bättre vård, något som beskrivs kunna uppnås genom omtanke och beaktande av patienters värdighet. Från resultatet framgick det att när sjuksköterskorna lyckades uppnå något viktigt med sin vård, som att lindra patienters lidande fann de motivation till att vårda. Sjuksköterskorna beskrev flera exempel på

framgångsfaktorer för att lindra lidande. Många var eniga om att det inte krävdes stora medel för att uppnå detta. Små men meningsfulla gester kunde ha stor inverkan på patienters

välmående. Att ge av sin tid samt att vara närvarande genom att bara umgås tillsammans med patienter och dess anhöriga ansågs som högst betydelsefullt. Wiklund Gustin (2017b) betonar vidare vikten av att sjuksköterskor är noga med att vara fokuserade på patienter genom omvårdnaden. Patienter som upplever sig försummade under vårdtiden har en tendens att längre befinna sig kvar i lidande då de inte får sina behov tillgodosedda. I resultatet beskrev sjuksköterskorna att lindrande av lidande var en grundläggande uppgift i vårdandet av patienter, vilket även ansågs som en meningsfull vård. Utifrån det teoretiska perspektivet gällande medlidande som begrepp av Wiklund Gustin (2017a) pekar även hon på medlidande som en nyckelfaktor för att kunna lindra patienters lidande. Denna forskning betonar att sjuksköterskors empatiska hållning är av central betydelse i deras vårdande, att visa medlidande är en aktiv handling vilket föranleder att de behöver samla styrka för att ha kraft att hantera patienters känslor av lidande. Wiklund Gustin (2017b) menar vidare att medlidandet har olika kännetecken, men att det manifesteras av att genuint bry sig om den andra människan genom att visa både omsorg, vara icke-dömande samt ha förståelse för patienters situation för att vara medlidsam i sin hållning.

Resultatet visade att sjuksköterskorna fann motivation till att vårda genom upplevelsen av att ha gjort skillnad i patienters liv. Detta avsåg att sjuksköterskorna på olika sätt förbättrade patienters hälsotillstånd, vilket beskrevs som en starkt motiverande upplevelse. De upplevde att deras närvaro hade en positiv inverkan på patienters välmående, vilket bekräftades av den uppskattning de fick i utbyte från patienter. Det gav dem en känsla av att vara oumbärliga och betydelsefulla i rollen som sjuksköterska, samt bidrog till förnyad energi. Denna strävan efter att vilja förbättra patienters välmående var något som grundade sig i en känsla av medlidande för patienter, och en drivkraft att vilja hjälpa, vilket enligt Dunn (2012) i tidigare forskning ingår i begreppet compassion energy. Att göra skillnad i någon annans liv beskrivs även i tidigare forskning som en upplevelse vilket ger sjuksköterskor energi, glädje samt en inre tillfredsställelse i sitt vårdande (Dunn, 2009). Forskningen betonar att compassion energy är ett sätt för sjuksköterskor att bli ett med patienter, det är en värdefull intention då det ger dem kraft att stanna kvar i vårdandet för att lindra patienters lidande oavsett

situation (Dunn, 2012). Förekomsten av compassion energy i patientmötet tas även upp av Wiklund Gustin (2017a), som vidare menar att medlidandet både kan innebära svårigheter och möjligheter för sjuksköterskors välmående. Samtidigt som det kan upplevas som oerhört påfrestande att möta svårt lidande patienter beskrivs även medlidandet som något

energigivande. Detta innebär att sjuksköterskor måste bejaka sin inre sårbarhet genom att visa medlidande mot sig själv, för att därigenom ansamla kraft att kunna ge patienter stöd att ta sig igenom känslor av lidande.

Resultatet visade även att sjuksköterskorna fann motivation till att vårda genom att finnas där för patienter vid både hälsa och ohälsa, vårdandet var därigenom något som skapade mening i deras eget liv samtidigt som de hjälpte någon annan. Upplevelsen av att bli

uppskattad för den kompetens de besatt och blotta närvaro att bara finnas där gav dem inre glädje och tillfredsställelse, vilket ansågs vara högst värdefullt för att finna motivation till att vårda. Tidigare forskning av Oates (2018) visar att förstärkning av det som bringar glädje och tillfredsställelse i vårdandet kan få sjuksköterskor att trivas bättre och stanna kvar på sin arbetsplats – och således bibehålla motivationen att vårda. Detta är något som även

framhålls av Wiklund Gustin (2017b), som vidare menar att en grund till att sjuksköterskor väljer att fortsätta vårda kan vara en inre längtan efter att göra något gott för en annan människa. Det handlar om att själv bli känslomässigt påverkad genom insikten av att ha varit en betydelsefull person i någon annans liv. Både genom att ha utövat adekvat vård, men likväl genom att enbart ha funnits där i en gemenskap med patienter. Uppvisande av

medlidande är således centralt i samtliga möten med patienter, det är dock även fördelaktigt för sjuksköterskor själva där de får något tillbaka genom att inta denna medmänskliga position.

Resultatet visade att goda relationer mellan kollegor var centralt för sjuksköterskornas motivation till att vårda. Relationerna manifesterades av att de lyssnade till varandra och hjälptes åt i vårdandet. Sjuksköterskorna uppskattade att ha någon de kunde ventilera tankar och känslor med, såväl som reflektera över olika händelser på arbetsplatsen. Detta var något som även bidrog till att sjuksköterskorna valde att stanna kvar på sin arbetsplats i större utsträckning. Detta ansågs vara ovärderligt för att ta sig igenom och överkomma

påfrestningar på arbetsplatsen. Det ansågs även vara viktigt att få stöd i beslutsfattanden, att ha ett samförstånd i sjuksköterskerollen samt ett professionellt förhållningssätt till varandra. Att kunna lämna över till en kollega när arbetsbördan blev för tung ansågs vara centralt för att bibehålla motivationen till att vårda. Enligt tidigare forskning av Rytterström (2015) är detta att betrakta som en god vårdkultur. Tidigare forskning visar att vårdkulturen på vårdavdelningen har betydelse för sjuksköterskors välbefinnande i arbetet och vården som ges till patienter. Rytterström et al (2009) menar att relationernas manifestation i

personalgruppen kan ha betydelse för sjuksköterskors benägenhet att fortsätta vårda på samma avdelning. En inbjudande och familjär vårdkultur beskrivs som en gynnande vårdkultur ur den aspekten. Tidigare forskning av Oates (2018) betonar vidare vikten av kollegialt stöd, där sjuksköterskor får hjälp och möjlighet att lätta på hjärtat vid behov för att bibehålla deras psykiska välmående.

Resultatet pekade även på att de utmaningar sjuksköterskorna kan utsättas för i sitt arbete både kan innebära svårigheter såväl som utveckling i deras roll. Att bli utmanad i vårdandet beskrevs som viktigt enligt vissa sjuksköterskor då det möjliggjorde nya lärdomar och erfarenheter, vilket gav dem motivation till att vårda. När sjuksköterskorna utmanades i sin yrkesroll beskrevs det som påfrestande i stunden, men genom ett positivt synsätt på

situationen kunde de växa genom det svåra och därigenom utvecklas till att bli ännu bättre i den vårdande rollen. Detta framkommer även i tidigare forskning av Kim et al (2018) där sjuksköterskor i stor utsträckning exponeras för utmaningar som är präglade av ett stort känslomässigt arbete och moraliska konflikter. Det poängteras att sjuksköterskor är i behov av utökat stöd och utbildning i etiska konfliktlösningar för att lösa problematiken på sikt, något som enligt samma forskning förväntas motverka compassion fatigue och att

sjuksköterskor säger upp sig som följd. Tidigare forskning benämner compassion literacy som centralt för sjuksköterskor som utsätts för stor känslomässig påfrestning, detta för att värna om deras eget psykiska välbefinnande (Burridge et al., 2017). Tidigare forskning av Henderson och Jones (2017) betonar vikten av att sjuksköterskor utövar egenomsorg. Detta skapar förutsättningar för att kunna bistå med en god vård till patienter samt förmåga att ansamla kraft för att visa patienter medlidande i stunder av lidande. Tidigare forskning av

Oates (2018) visar även att ett sådant förhållningssätt kan förebygga uppkomsten av

compassion fatigue. Forskningen hänvisar till det tunga känslomässiga arbete sjuksköterskor kan utsättas för i deras arbete, vilket betonar vikten av att deras psykiska hälsa tas på största allvar. Både för att bibehålla sjuksköterskor i arbetet, ge dem förutsättningar att ge patienter det stöd de är i behov av samt för att trygga patientsäkerheten. Tidigare forskning av Finley och Sheppard (2017) menar även att detta är centralt med anledning av de svåra

konsekvenser compassion fatigue kan medföra för både sjuksköterskors såväl som för patienters hälsa.

Resultatet visade att sjuksköterskorna fann motivation genom att ständigt få utvecklas inom professionen. Sökandet efter ny kunskap var både något de aktivt valde att göra samtidigt som det skedde per automatik allt eftersom nya erfarenheter av vårdandet ackumulerades. Det beskrevs som viktigt att hela tiden vidareutveckla sin kunskap genom att ta del av varandras erfarenheter i personalgruppen. Vikten av ständig vidareutveckling för att motiveras till att vårda betonas även i tidigare forskning av Dunn (2012). Där beskrivs

konsten att vårda som en läroprocess där sjuksköterskor ständigt erhåller ny kunskap i mötet med olika patienter, vilket är en del av deras compassion energy. Svensk

sjuksköterskeförening (2017) betonar vidare vikten av detta, då sjuksköterskor har till uppgift att ständigt utvärdera given vård, tillgodogöra sig ny kunskap inom området för att utveckla omvårdnaden som ges till patienter.

6.2 Metoddiskussion

Under denna rubrik diskuteras metoden relaterat till kvalitet, svagheter och styrkor. Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att finna motivation till att vårda. Vald metod var en kvalitativ beskrivande design enligt Evans (2002) då denna metod beskriver

subjektiva upplevelser och erfarenheter av något vilket genererar i en större förståelse för fenomenet i fråga. Om en kvantitativ metod hade använts hade det varit problematiskt att svara på det valda syftet då den insamlade datan är uppbyggd av siffror, vilket således inte hade gått in på en mer fördjupad förståelse för fenomenet. En viss svårighet var att hitta artiklar som var aktuella för syftet då en begränsning var att enbart hitta kvalitativa artiklar. Hade en litteraturöversikt efter Friberg (2017b) använts hade det kunnat inkluderas inte endast kvalitativa artiklar utan även artiklar av kvantitativ metod samt blandad metod vilket hade genererat i mer data. Då syftet var att beskriva upplevelser och således skapa en

fördjupning av ett fenomen valdes en litteraturöversikt bort. Syftet med en litteraturöversikt är att åstadkomma en sammanställning över hur kunskapen ser ut i nuläget och är således inte lika djupgående som en litteraturstudie är. Det var av intresse att göra en empirisk studie som inkluderar intervjuer för att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att finna

motivation till att vårda. Då tidsramen var begränsad ansågs det inte finnas tillräckligt med tid för en empirisk studie.

Enligt Polit och Beck (2016) är trovärdighet ett sätt att beskriva kvaliteten, tillsammans med exempelvis giltighet, pålitlighet och överförbarhet. Trovärdighet handlar om att den

trovärdigheten är att belysa den egna förförståelsen (Polit & Beck, 2016), något som även stärker pålitligheten enligt Henricson (2017). Att belysa förförståelsen gjordes genom att diskutera syftet upprepade gånger för att identifiera dess innebörd, samt genom att ständigt ha den egna förförståelsen i åtanke för att minimera att resultatet blev alltför påverkat av den egna förförståelsen. Friberg och Öhlén (2017) beskriver förförståelsen som föreställningar, antaganden och vetskap som används för att begripa något. Detta kan te sig både som barriärer och möjligheter för skapandet av nya insikter. På detta vis blir förförståelsen en väsentlig faktor för vilken ny insikt som nås (Friberg & Öhlén, 2017).

Vid databassökningarna var ett av exklusionskriterierna artiklar som var äldre än fem år gamla för att få fram så färsk forskning som möjligt. Då utbudet av artiklar som svarade på syftet redan var relativt smalt fick därför exklusionskriteriet ändras till artiklar som var äldre än tio år. De artiklar som inkluderades genomgick en kvalitetsgranskning med inspiration av Friberg (2017a) för att kontrollera trovärdigheten. I kvalitetsgranskningen svarades det på totalt nio frågor rörande varje artikels innehåll. Kunde det skrivas in ett “ja” i majoriteten av frågorna i kvalitetsgranskningsmallen inkluderades dessa artiklar då det tydde på tillräckligt hög kvalitet för att kunna användas. Huruvida det bedömdes som hög kvalitet eller inte var något som författarna själva fick ta ställning till då det enligt Friberg (2017a) inte fanns en mall för låg, medel respektive hög kvalitet. Att kvalitetsgranska är enligt Polit och Beck (2016) lika med att förstärka trovärdigheten och således förstärktes kvaliteten. Då samtliga artiklar var skrivna på engelska vilket inte är författarnas modersmål lades omsorg vid översättningen till svenska i ett försök att minimera risken för felaktiga uppfattningar. Vid osäkerhet kring betydelsen av ord i artiklarna användes ett webbaserat svenskt-engelskt lexikon. Vid sökning av artiklar stärks trovärdigheten av användning av flera databaser med fokus på omvårdnad eftersom det ger en större sannolikhet att hitta fler aktuella artiklar (Henricson, 2017). I detta arbete hittades aktuella artiklar främst från CINAHL Plus. Enbart en artikel hittades på en annan databas, PubMed. Begränsningen till antalet databaser i detta arbete kan därmed ses som en svaghet. Vidare hade en av artiklarna olika yrken av

vårdpersonal i studien, varav antalet sjuksköterskor endast var två stycken. Det diskuterades kring huruvida denna artikel skulle inkluderas i resultatet då det således var en knapphändig data att inkludera i detta arbete, och således en svaghet för resultatet. Då de data som fanns ändå ansågs vara av betydelse för syftet inkluderades artikeln. Ett annat observandum är att i de artiklar vars studier inte genomfördes i Sverige kan inkludera andra yrkesgrupper under benämningen sjuksköterska än legitimerade sjuksköterskor.

Artiklarna har lästs igenom flertalet gånger individuellt för att sedan diskuteras tillsammans i ett försök att göra den egna förförståelsen och tolkningen mindre. Vid dataanalysen och identifierandet av nyckelfynd gjordes även detta separat för att sedan sättas samman till ett dokument och en efterföljande gemensam diskussion kring utkristalliseringen av de olika teman och subteman. För att underlätta skapandet av teman färgkodades nyckelfynden som sedan successivt landade i de olika temana. Det upplevdes även här som en viss svårighet med förståelsen av teman och subteman vilket mynnade ut i ett flertal ändringar av teman och subteman i omgångar. Till en början valdes 13 artiklar ut för att användas till resultatet, men vid noggrannare genomläsning fick två av artiklarna exkluderas på grund av en viss osäkerhet kring om dessa svarade på syftet. Likaså byttes flera av artiklarna ut vid flera tillfällen vid minsta tveksamhet kring om artiklarna svarade an på syftet. Då flertalet artiklar