Pupils motivation

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Individ och samhälle

Examensarbete

Elevers motivation

Pupils motivation

Emma

Dagerstrand

Samhällsvetenskap och lärande 2009-01-14

Examinator: Andersson, Jan Anders

I

Sammanfattning

Syftet med detta arbete är att undersöka elevers uppfattningar om vilka faktorer som påverkar deras motivation med fokus på de samhällsorienterade ämnena, i relation till detta ställs även frågan om lärare kan påverka motivationen.

Inledningsvis ger arbetet en översikt av tidigare forskning som behandlar vad motivation är, där jag lyfter fram att varje enskild individ har en inre motivation men att motivationen kan se olika ut. Detta ställs även i förhållande till de teorier som menar att motivationen är antingen latent eller manifest.

I bakgrundsdelen tar jag även upp motivationsprocessen som berättar om hur motivationen kan förändras och till detta beskriver jag hur man kan arbeta med motivationshöjande arbetssätt för att utveckla motivationen.

Jag har intervjuat sex elever i årskurs 6 om deras syn på motivation, där förståelse och glädje är två viktiga faktorer för att de ska känna motivation. Eleverna tycker att det är viktigt att förstå betydelsen av kunskapen de lär sig i skolan, samt uppfatta denna som glädjefull och förtrogen.

II

Innehållsförteckning

Sammanfattning ... I Innehållsförteckning ... II

1. Inledning ... 1

2. Syfte och frågeställning ... 2

3. Bakgrund ... 3

3:1 Vad är motivation? ... 3

3:2 Motivationsprocessen ... 5

3:3 Att arbeta med motivation ... 7

4. Metod och genomförande ... 10

4:1 Val av Metod ... 10 4:2 Urval ... 11 4:3 Genomförande ... 12 4:4 Bearbetning ... 12 4:5 Studiens tillförlitlighet ... 12 4:6 Metoddiskussion ... 14 5. Resultat ... 15 5:1 Förståelse ... 15

5:2 Glädje och intresse ... 16

5:3 Trygghet och självförtroende ... 17

5:4 Bedömning och betygsättning ... 17

5:5 Föräldrar och kompisar ... 18

5:6 Läraren ... 19

6. Analys ... 20

6. 1 Förståelse ... 20

6. 2 Glädje och intresse ... 21

6. 3 Trygghet och självförtroende ... 21

6. 4 Bedömning och betygsättning ... 22

6. 5 Föräldrar och kompisar ... 22

6. 6 Läraren ... 23

7. Slutsats och diskussion ... 25

7:1 Slutsats ... 25 7:2 Diskussion ... 26 8. Referenslista ... 28 8:1 Tryckta källor ... 28 8:2 Elektroniska källor ... 28 9. Bilagor………. 29

1

1. Inledning

Visionen är att lärare ska motivera varje enskild elev till att arbeta, det är en tuff uppgift men också en av de viktigaste. Som lärare måste man se möjligheterna före hinder och hela tiden blicka framåt. Målet är att finna olika vägar för hur eleven finner glädje i skolarbetet, det finns inga besvärliga elever, bara elever med besvär. Som lärare är det viktigt att förstå att motivation inte alltid är en genuin egenskap hos alla elever därför blir lärarens uppgift att försöka väcka och skapa motivation hos varje enskild elev.

Det vikigaste för att upprätta hålla motivation enligt författarna Anna Hedin och Lennart Svensson är att eleven har viljan, kan förstå kunskapsstoffet samt kunna och skaffa sig beredskap till att handla

Om eleverna förstår den kunskap de lär sig samt ser betydelsen av den, tror jag att vi kan lyckas fånga de elever som inte finner det glädjefullt att gå till skolan. I läroplanen står det även att skolan ska sträva efter att varje elev ” utvecklar nyfikenhet och lust att lära”. (Lärarens handbok 2004 s.14). Med detta citat vill jag slutligen förklara vad min tanke med detta arbete är. Jag vill titta på hur vi kan iaktta lusten till lärandet och vilka faktorer som bidrar till lusten. Samt hur jag som lärare kan påverka nyfikenheten hos elever till att vilja utvecklas i sitt lärande.

Arbetet är ett resultat av 6 elevers syn på motivation, det är elevernas åsikter om vad som uppfattas som värdefull och glädjefull kunskap. Motivation är intressant därför att skolan har som mål att alla elever ska klara av kunskapsmålen. Motivation är viktig egenskap, men den är inte alltid självklar hos elever. Enligt Lpo 94 har skolan ett särskilt ansvar att hjälpa de elever som har svårigheter att nå målen (Lpo 94 s.4). Därför är det viktigt att titta på vad det är som motiverar elever till skolarbetet, och hur lärare kan skapa redskap för detta så att alla elever kan uppnå målen i skolan.

2

2. Syfte och frågeställning

Målet med arbetet är att undersöka elevers uppfattningar om vilka faktorer som påverkar deras motivation med fokus på de samhällsorienterade ämnena. Även hur kan lärare påverka eleverna till att uppfatta skolan som rolig och framförallt hur eleverna ser på lärarnas förmåga att skapa intresse och nyfikenhet?

1. Vilka faktorer bidrar till lusten av lärandet?

3

3. Bakgrund

I detta avsnitt kommer jag redogöra för ett antal teorier som beskriver hur motivation kan komma till uttryck. Jag kommer även beskriva utvecklandet av motivationsprocessen samt vilka faktorer som påverkar denna process. Jag förklara även för ett antal teorier som beskriver hur man kan arbeta med motivation utifrån motivationshöjande arbetssätt.

3:1 Vad är motivation?

Motivation kan beskrivas som intresse, drivkraft, inspiration, lust och glädje. Motivation förklaras i nationalencyklopedin som ” de faktorer hos individen som väcker, formar och riktar beteendet mot olika mål”. (ww.ne.se).

Per Revstedt som skrivit boken Motivationsarbete förklarar för att motivation är något meningsfullt genom följande:

Alla människor innerst inne är motiverade – strävan att leva ett meningsfullt liv finns hos alla. (Revstedt 2002 s.43)

Revstedt förklarar att människan alltid innerst inne har en motivation, men att den kan komma till olika uttryck. Detta klargör han genom en teori om motivation, som säger att människan antingen är latent motiverad eller manifest motiverad. En mindre motivation kallas för latent motivation och betyder att motivationen är vilande, det vill säga att individen för tillfället är mindre motiverad (Revstedt 2002 s.44). Revstedt förklarar att latent motivation uppstår om de destruktiva krafterna tar över de konstruktiva hos individen (Revstedt 2002 s. 44). Revstedts teori grundar sig på att människan innerst inne är god och att det finns en positiv kärna hos individen redan från födseln. Det destruktiva är något som skapats utifrån människans samspel med andra människor och miljön, de konstruktiva krafterna beskrivs enligt Revstedt som ”att människan strävar efter att vara god mot sig själv och andra”. (Revstedt 2002 s.20). Detta fördjupar han inom tre specifika områden social, målinriktad och aktiv.

4

Jan Bärmark förklarar i sin bok Självförverkligandets psykologi om Abraham Harold Maslows (1908 – 1970) behovsteorier. Maslow var en amerikansk psykolog och är mest känd för behovshierarkin och illustrationen av trappan som belyser individens behov. Precis som Revstedt poängterar, strävar människan efter att vara god mot sig själv och andra. Detta menar Maslow först är möjligt då människan klättrar upp på det sista steget i enligt hans behovstrappa. Det sista trappsteget är själförverkligandet. Vilket fyller individens egenskaper, intuition, kreativitet, medkänsla och altruism (Bärmark 1985 s.153).

Bärmark skriver att människan då hon är självförverkligad upplever att hon har en mission här i livet individen känner då en stark förmåga att vilja arbeta för sin egen skull och har då lättare för att motivera sig(Bärmark 1985 s.154). Revstedt menar att motivationen är manifest då individen känner strävan efter att vara god mot sig själv och andra och har en mission med live , men om individen känner hopplöshet inför livet talar man istället om latent motivation. Orsaken till latent motivation kan komma från personligheten eller bero på vilken livssituation individen befinner sig i, enligt Revstedt kan smärtan som individen upplever komma från nuet eller vara något som härstammar från personens förgångna (Revstedt 2002 s.47). Exempel på detta kan vara en traumatisk händelse från barndomen eller i det vuxna livet, det är inte helt ovanligt att det är kombination av bådadera.

När vi kan se motivationen klart och tydligt utifrån individens handlingar, där de konstruktiva krafterna istället dominerar brukar man tala om en manifest motivation. För att individen ska uppnå manifest motivation, enligt Revsteds tolkning av Maslow, måste de grundläggande behoven i behovstrappan vara uppfyllda.

Exempel på det första grundläggande behovet är mat enligt Maslow, Bärmark skriver att eftersom behovet av mat är det första grundläggande behovet kommer detta behov påverka individens perception och kognitiva processer (Bärmark 1985 s. 146). Bilden nedan följer en illustration över Maslows behovsteori.

5

Jag ställer mig frågan vad som gör den manifesta motivationen, manifest?

Faktorer som påverkar individens motivation kan vara inre och yttre, Lundgren och Lökholm definierar motivationen som ” de inre processer som aktiverar, guidar och bibehåller beteenden (Lundgren och Lökholm 2006 s.45)”. Den inre motivationen är en näring som individen hämtat från det inre känslomässiga planet, det betyder att människan gör saker för att hon finner det glädjefullt och intressant. Yttre motivation är enligt Lundgren och Lökholm tryck utifrån som kan påverka våra inre processer (Lundgren och Lökholm 2006 s.46).

Exempel på yttre motivation är lärare, föräldrar, vänner, idoler eller andra personer utifrån som vi möter till vardags i vår omgivning, det är personer vars tankar och värderingar påverkar individens tänkande och handlingar. Påtryckningarna utifrån kan både vara till det positiva men likväl till det negativa för individen. Det finns exempel på när påtryckningarna hjälper individen att utvecklas i positiv riktning. Det kan bland annat ses genom Maslows tredje trappsteg, det tredje trappsteget i Bärmarks tolkning av Maslows behovstrappa är behovet av samhörighet och kärlek. Detta trappsteg är en yttre motivation, enligt Bärmark grundar sig Maslows motivationspsyklogi på hur den yttre miljön förvandlas till en inre psykologisk miljö (Bärmark 1985 s.142).

3:2 Motivationsprocessen

Motivationen kan vara latent eller manifest, motivationen kan komma från vårt inre men också vara påverkad av yttre faktorer. Carl Rogers (1902 -1987) även han var psykolog precis som Maslow av den humanistiska skolan, han tolkar Maslows självförverkligandet som en start på individens personliga värld. Henry Egidius som författat boken Pedagogik för 2000 – talet skriver följande om Rogers syn på den självförverkligande individen:

Självförverkligandet bör, menade han, starta individens egen värld. Hos många människor är denna inre värld splittrad och oklar i konturerna. Men om man lyckas skapa klarhet och sammanhang i uppfattningen av sig själv och andra, blir man självständig och oberoende.

(Carl Rogers enl. Egidius 2003 s.52)

Individen föds inte med egenskapen att förstå klarhet och sammanhang i uppfattning av sig själv och andra, individer föds inte till självständiga personer utan det är en utvecklingsprocess som man måste arbeta med.

Vi vet redan att behovstrappan illustrerar denna relativt långa process och vilka inre samt yttre faktorer som hjälper till, men den intressanta frågan för mig är hur individen lär sig att förstå omgivningen för att utvecklas? Alla människor lär sig dagligen omedvetet kunskap utan att reflektera över det, denna inlärning skulle man kunna benämna som ofrivillig, det vill säga

6

att vi lär oss saker omedvetet. Den inlärningspsykologiska skolan bedriver denna tes utifrån två aspekter klassiskt betingning och operant betingning, Lundgren och Lökholm förklarar för den klassiska betingningen genom följande:

I bland kan en melodi påminna oss om det förflutna och förändra vår känslomässiga status. Detta är resultat av det som kallas för klassisk betingning. (Lundgren och Lökholm 2006 s.25)

Den klassiska betingning är en känsla som skapats av en upplevelse, det är en känsla som ständigt kan återkomma och påminna oss om upplevelsen. Den operanta betingningen förklarar för hur individen agerar efter känslan. Lundgren och Lökholm ger exempel på detta genom följande utsaga:

Om man drar ett skämt för en kompis som bryter ut i ett gapskratt, kan man se skrattet som en belöning. Denna positiva feedback ökar förmodligen chansen att man vid ett senare tillfälle berättar skämtet för en annan person. (Lundgren och Lökholm 2006 s.27)

Genom denna utsaga försöker Lundgren och Lökholm förklara för hur ett konstruktivt och destruktivt beteende alltid kan kopplas till konsekvenser (Lundgren och Lökholm 2006 s.28). Det författarna menar är, att vi förmodligen inte visar ett återkommande beteende eller handling om vi upplevt av tidigare erfarenheter att följden blir negativa reaktioner.

Det näst sista trappsteget kallas för Selft – esteem, och betyder självuppskattning enligt Bärmarks tydning av Maslows detta trappsteg behandlar individens känslor av dominans och innebär att individen får känslan av att vara respekterad av sig själv och andra (Bärmark 1985 s.147).

Man kan säga att individen ”tränar” upp sitt beteende i omgivningen och lär sig utifrån klassisk betingning samt operant betingning om beteendet uppfattas som acceptabelt eller inte. Utifrån känslorna av omgivningen upplever individen sig respekterad av sig själv och andra eller inte. Om individen upplever sig respekterad som är det näst sista trappsteget kan individen fortsätta sin väg upp mot det sista steget som är självförverkligandet Maslows behovstrappa .

Birgitta Kullberg som författat boken Lust - och undervisnings- baserat lärande förklarar också för hur viktigt det är att utvecklas och att omgivningen spelar en stor roll för denna process.

Inlärningspsykologin i detta avseende tar endast hänsyn till stimuli och respons, därför har den kognitiva skolan lagt fokus på uppfattningen. Det vi tolkar bearbetas av vår hjärna och resultatet av uppfattningen påverkar vilken reaktion vi får. Inlärningspsykologin förklarar detta med hjälp av attributioner. Attributioner är när man försöker finna en förklaring till orsaken av en händelse författarna menar även att en händelse kan tolkas på lika många sätt som det finns betraktare (Lundgren och Lökholm 2006 s.31). Människor utsätts hela tiden för

7

nya intryck och ibland kan det vara svårt att bearbeta alla nya intryck, detta kallas för inlärd hjälplöshet, inlärd hjälplöshet är en teori utarbetad av den amerikanska psykologen Martin Seligman. Syftet med teorin är att förklara varför individer upplever att de saknar kontroll över sin livssituation. Seligmans teori förklarar för att individer som drabbats av inlärd hjälplöshet har svårt att skilja på det egna agerandet och resulterat av dess handlingar. Enligt författarna finns det sex symtom som visar på inlärd hjälplöshet, passivhet,

koncentrationssvårigheter, nedstämdhet, ångest och bristande självtillit (Lundgren och

Lökholm 2006 s.32). Personer med inlärd hjälplöshet förklarar ofta sina ”misslyckanden” på andra, förklaringarna kan enligt teorin vara interna, externa, stabila, instabil, globala och specifika (Lundgren och Lökholm 2006 s.33).

Om en individ förklarar negativa händelser med hjälp av interna, instabila och globala förklaringar är risken stor för att individen utvecklar känslor av inlärd hjälplöshet (Lundgren och Lökholm 2006 s.33). En intern förklaring kallas det för när individen beskyller sitt misslyckande på sig själv, en instabil förklaring innebär att individen tycker att misslyckandet är en ren tillfällighet. Den globala förklaringen använder individen då den upplever allting som hopplöst och att resultatet alltid blir dåligt. Det är viktigt att individen inte beskyller omgivningen av sitt misslyckande, om individen gör detta utvecklas inte motivationsprocessen i en positiv riktning.

3:3 Att arbeta med motivation

Motivation är ett beteendemönster som kan ändras både negativt och positiv, Lundgren och Lökholm menar att då förändringen går mot den positiva riktningen lämnar individen någon form av destruktivt beteende för att övergå till ett mer konstruktivt dito (Lundgren och Lökholm 2006 s.45). Individen kan genom motivationsarbete lämna ett destruktivt tänkande och övergå till en manifest motivation där de konstruktiva krafterna är dominerande, det vill säga visa tecken på sociala, målinriktade och aktiva egenskaper, vilka är betydelsefulla egenskaper för att finna motivation. Precis som Maslow anser handlar det om att utvecklas som individ, det är en långsam process men möjlig.

Många elever upplever negativa känslor i skolmiljön, enligt författarna, upplevelserna kan vi förklara genom klassisk respektive operant betingning (Lundgren och Lökholm 2006 s.26). Det kan uppstå situationer i skolvärlden som skapar negativa känslor hos eleven, de negativa känslorna kommer att stanna hos eleven och påminna om att skolan är en

8

ångestväckande betingning. Lundgren och Lökholm skriver att detta är ett mönster som går att bryta, det är ett krävande arbete men det är viktigt att skolan återskapar en trygg miljö för eleverna (Lundgren och Lökholm 2006 s.27).

Enligt Anna Hedin och Lennart Svensson som har skrivit boken nycklar till kunskap kan examinationen förknippas med blandade men oftast negativa känslor för eleverna, här kan man säga att den inlärda hjälplösheten ofta kommer till uttryck . Lärare kan dock påverka elevernas uppfattning om att examination ”inte är något farligt”, genom att arbeta med examination som ett inlärningstillfälle istället för ett ” upp till bevis” tillfälle. Hedin och Svensson skriver att examinerande uppgifter allt för ofta är skriftliga prov, ofta är provuppgifter konstruerade på ett objektivt sätt, för att underlätta för läraren vid bedömning (Hedin och Svensson 1997 s.124). Exempel på detta är när ytlig faktakunskap prioriteras före förståelse, tillämpning och analys av elevernas kunskaper. Hedin och Svensson skriver att eleverna ofta nöjer sig med att bara få reda på provpoängen (Hedin och Svensson 1997 s.125). Dock har lärare som uppgift att bedöma elevernas kunskaper enligt Läroplanen för den obligatoriska skolan 94, lärarna bedömer eleverna i olika ämnen utifrån kursplanens mål och betygskriterier, oftast genom prov ( Lpo 94 s.16).

Belöningssystemet är ett system som vuxit fram ur betygssystemet, då föräldrarna använder pengar som lockbete för att motivera sina barn till att arbeta hårdare i skolan för att barnen ska få bra betyg. Enligt Lundgren och Lökholm är detta belöningssystem en riskfylld metod, författarna anser att det kan bidra till att den inre motivationen förvandlas till en yttre motivation (Lundgren och Lökholm 2006 s.47). Det kan förefalla att barnet tycker det är roligt att arbeta hårt, vilket är en inre motivation. Om belöningssystemet överskrider en period kan det hända att barnets inre motivation släcks ut och ersätts med den yttre motivationen (Lundgren och Lökholm 2006 s.48).

9

Hedin och Svensson har även de åsikter om provkulturen, boken de författat lägger fokus på hur man kan väcka elevers lust till att lära. Författarna har stiftat upp fyra stycken nycklar till kunskap, vilja, förstå, kunna och handla, författarna menar att sättet att testa kunskap kan upplevas både som lustbetonat och olustbetonat bland eleverna (Hedin och Svensson 1997 s.124).

När man arbetar med motivationshöjande metoder i skolan är det viktigt att försöka väcka lusten hos eleverna precis som Hedin och Svensson menar. Kullberg förklarar vad som föder lust utifrån pedagogen och filosofen Lev Vygotskij (1896 -1934) teori, han beskriver lusten till lärandet genom följande ” Lusten är en motor som startar lärandeprocesser och sedan håller dessa vid liv”. (Vygotskij enl. Kullberg 2004 s.30).

Vygotskij teori förklarar för att om inte lusten finns engagerar sig inte individen i samma utsträckning som den gör vid glädje och lustkänsla, kullberg skriver också att om engagemanget finns fungerar det som en motivation (Kullberg 2004 s.30). Jag undrar hur man kan skapa engagemang hos elever? Enligt Lundgren och Lökholm finns det en avgörande skillnad om eleven uppfattar situationen som möjlig att förändra, än om eleven däremot har uppfattningen om att situationen är hopplös (Lundgren och Lökholm 2006 s.48). Om eleven uppfattar situationen som hopplös kan detta skapar sämre självkänsla och påverkar skolarbetet negativt.

Vilja till förändring uppstår enligt Lundgren genom diskrepansen, det vill säga att se skillnaden mellan nuvarande beteende och önskat beteende och viljan till att förändra detta (Lundgren och Lökholm 2006 s.48). Det är viktigt att läraren hjälper eleven med diskrepansen för att motivera eleven till en beteendeförändring. Om läraren kan lyckas med detta är det lättare att få elever engagerade. Hedin och Svensson tog även upp att det är viktigt att för eleven att förstå kunskapen den lär sig, för att bibehålla motivationen (Hedin och Svensson 1997 s.124). Prov är exempel på när ytlig faktakunskap prioriteras före förståelse, tillämpning och analys och kan bidra till att motivationen försämras. Att arbeta med motivation kan man även göra genom att berömma eleverna, här är vi tillbaka till det som vi kallar för yttre faktorer som Lundgren och Lökholm förklarar för är tryck utifrån som påverkar våra inre processer (Lundgren och Lökholm 2006 s.46).

Att berömma är att påverka eleven till motivation men trots detta är det viktigt att läraren berömmer elevers hårda arbete, enligt författarna har forskning konstaterat att beröm skall ges på rätt sätt och vid rätt tillfälle för att åstadkomma önskad effekt (Lundgren och Lökholm 2006 s.49).

10

4. Metod och genomförande

I detta avsnitt kommer jag beskriva vilken metod jag valt till min undersökning.

Jag kommer också att beskriva undersökningsgruppen jag valt att intervjua och hur jag gick tillväga i genomförandet av intervjun.

4:1 Val av Metod

Jag har valt att använda mig kvalitativa intervjuer, eftersom mitt syfte med undersökningen är att få ett djup i respondenternas resonemang. Mina frågor kräver ofta följdfrågor, vilket man inte kan ställa vid enkätundersökningar.

Alan Bryman förklarar syftet med intervjuer i boken samhällsvetenskapliga metoder genom följande:

I en samhällvetenskaplig intervju är målet för intervjuaren att få fram information om exempelvis hur respondenten själv och andra personer beter sig och vilka attityder, normer, värderingar och åsikter de har. (Bryman 2002s.123)

Skolan är en plats för olika individer, och skildrar därför många elevers åsikter och uppfattningar, jag är därför inte ute efter en korrekt sannaning utan vill få exempel på olika perspektiv. En kvalitativ intervju lägger fokus på respondenternas uppfattningar och synsätt vilket jag i min undersökning värderar högt. I en kvalitativ undersökning kan jag röra mig relativt fritt i olika riktningar för att få ett helhetsintryck av respondentens, känslor och upplevelser (Bryman 2002s.301). Eftersom jag valt att intervjua eleverna finns jag också på plats tillsammans med dem, vilket gör att jag kan få ett bredare helhetsintryck av elevernas uppfattningar och känslor.

Min kvalitativa intervju har jag valt att strukturera efter den så kallade semi-strukturerade

intervju. Bryman (Bryman 2002 s.301). Detta är en metod som ger utrymme för en flexibel

intervjuprocess eftersom intervjupersonerna har en stor frihet att utforma svaren på sig eget sätt. Jag använder mig av en intervjuguide för att inte tappa fokus på min undersökning. Intervjuguiden innehåller frågor utifrån det specifika tema jag valt att undersöka som är

11

motivation, dock kommer jag ge utrymme för följdfrågor. Tanken med flexibiliteten i detta är att sträva efter en öppen och allmän diskussion som i bästa fall utmynnar till ett fylligare svar. Att föra en intervju specifikt efter intervjumallen och utesluta följdfrågor begränsar syftet med undersökningen, som i mitt fall är att få ett djup i svaren.

Bryman skriver också att detta inte är en metod som är förenlig med hur en kvalitativ forskningsprocess ska genomföras ( Bryman 2002 s.305).

För att intervjuerna ska bli så bra som möjligt är det viktigt att formulera intervjufrågor eller teman som motsvarar undersökningens frågeställningar. Det är även viktigt att använda ett begripligt språk som lämpar sig för intervjupersonerna och att inte ställa ledande frågor. Därför har jag valt att formulera om mina frågor och diskutera de begrepp med eleverna som de anser är svårbegripliga genom brainstorming. Då jag tog upp lusten till lärandet som huvud begrepp och utifrån detta diskuterade vi tillsammans vad detta kunde vara exempel på.

4:2 Urval

Jag har valt att göra sex intervjuer med elever från en årskurs 6 eftersom min lärarkompetens är inriktad till det åldersstadiet, intervjuerna kommer även att vara representativa från de två olika könen det vill säga tre stycken tjejer och tre stycken killar. De intervjuade anmälde sig frivilligt till intervjun, intresset var mycket stort i klassen därför lottade jag ut sex stycken som fick komma till intervju. Eleverna jag har valt att intervjua bor i ett område på landet cirka 11 kilometer utanför Helsingborgs innerstad. Enligt Helsingborgs områdesstatistik för 2007 är en klar majoritet av invånarna förvärvsarbetande och arbetslösheten är strax under 2 % i jämförelse med hela Helsingborg där procenten är 3.5%.

Området är därför ett av de områden i Helsingborg som har en relativ låg arbetslöshet i jämförelse med andra bostadsområden som tillhör Helsingborgs stad. Invånarna är främst sysselsatta inom tillverkningsindustrin, utbildningsväsendet och omsorgssektorn, det är dock väldigt få som har universitet eller högskoleutbildning. Invånarnas ohälsotal ser statistiskt bra ut i jämförelse med andra bostadsområden i Helsingborg (http://helsingborg.se/). Eleverna går i årskurs 6 där det totala elevantalet är 29 stycken elever, många elever känner varandra väl då de har gått tillsammans från årskurs ett. Det är en klass med flera studiemotiverade elever där ambitionen är hög enligt klassföreståndaren, men det finns även de elever som har stora svårigheter med skolan och får därför extra resurser i form av speciallärare. Klassen har dock på senare tid haft det mycket turbulent då bland annat mobbning har blivit en del av vardagen

12 för många elever.

4:3 Genomförande

Eleverna fick inte ta del av intervjufrågorna innan intervjun, de hade enbart fått information om att intervjun skulle handla om motivation och lusten till lärandet. Varje intervju utfördes individuellt i ett avskilt klassrum tillsammans med mig och en diktafon och tog cirka 20 – 25 minuter per elev, jag använde mig av intervjuguide för att inte tappa fokus på frågeställningen (Bryman 2002 s.304).

Jag ställde även spontana följdfrågor för att försöka utkristallisera svaren, vilket jag i förväg hade bestämt mig för att tillåtas göra. Innan jag startade intervjun brainstormade jag tillsammans med eleven utifrån ett blankt vitt papper där vi utgick från begreppet lusten till lärande, detta blev en utgångspunkt till diskussion och på så sätt blev det också en naturlig övergång till mina frågor. Eleverna fick individuellt med mig en vecka efter intervjun, ta del av ett sammanfattande dokument jag skrivit ned utifrån varje enskild intervju, här fick jag och eleverna tid till diskutera om jag hade fått en rättvis bild av deras åsikter. Då kom det även upp feltolkningar från min sida men det fanns utrymme till att rätta till detta.

4:4 Bearbetning

Jag bearbetade intervjumaterialet samma dag, då jag lyssnade på bandet och skrev ner intervjuerna ordagrant och citerande i ett dokument, efter detta sammanfattade jag intervjun och skrev ner nyckelord som summerade elevens syn på lusten till lärandet. För att undvika feltolkningar fick eleverna ta del av detta dokument, om jag behövde göra ändringar i dokumentet gjorde jag detta på plats tillsammans med eleverna. Syftet med detta var att få en tillförlitlig bild av elevernas åsikter och tankar. Jag plockade sedan ut det jag skrivit ned som jag ansåg var relevant för min frågeställning i resultat och analysdelen av denna undersökning, då jag kom fram till sex nyckelord som jag valde att använda som ledstolpar för struktur i min resultatdel.

13

4:5 Studiens tillförlitlighet

Vid en kvalitativ intervju måste man anpassa begreppen reliabilitet och validitet, Bryman beskriver två förslag till alternativa kriterier för bedömning av kvalitativa undersökningar. Förslagen grundar sig på forskarna Lincoln och Guba studier, de två kriterier som forskarna föreslår är trovärdighet och äkthet. Trovärdighets kriterierna bör innehålla fyra grunddrag som motsvarar reliabilitet och validitet, de fyra kriterierna är tillförlitlighet, överförbarhet, pålitlighet och en möjlighet till att styrka och konfirmeras ( Cuba och Lincoln enl Bryman 2002 s.258).

Trovärdighetskriteriet är alltid svårt att bedöma eftersom man inte vet om den man intervjuar talar sanning eller säger det som den tror intervjuaren vill höra. Framförallt i mitt fall där eleverna är bekanta för mig och jag för dem.

Överförbarhet motsvarar extern validitet och innebär huruvida överförbar studien är i

andra kontexter än i den tänkta eller vid ett senare tillfälle. Den studie jag har genomfört kan mycket väl uppföljas eller jämföras med andra studier från andra skolor.

Pålitlighet motsvarar reliabiliteten inom kvantitativ forskning om innebär att materialet ska säkerställas för att anses vara fullständig och pålitlig. Varje elev har fått tagit del av en sammanfattning jag gjort av deras insats i intervjun. Detta för att undvika feltolkningar och missförstånd, i syfte för att skapa en pålitlig helhetsbild.

Möjlighet till att styrka och konfirmeras innebär att det ska vara uppenbart att forskaren

inte medvetet låtit personliga värderingar eller sin teoretiska position påverka slutsatserna av undersökningen. I Resultat och analysdelen har jag endast redogjort för elevernas åsikter och analyserat detta till vad de övriga författarna anser om området motivation i teoridelen.

Autenticitet det vill säga äkthet i undersökningen syftar mest till hur intervjudeltagarna

kunnat påverka sin situation efter undersökningen förutom det första kriteriet som är Rättvis bild. Som syftar till att förklara om undersökningen givit en rättvisbild av de olika åsikter och uppfattningar som finns i den grupp av människor som studerats.

Min undersökning är en relativ liten undersökning som man inte kan dra generella slutsatser utifrån. Jag kan inte konstatera att alla elever som går i årskurs 6 i Helsingborg tycker och tänker precis som mina intervjudeltagare, men det finns allmänna likheter i svaren till den teoridel jag redogjort för.

14

4:6 Metoddiskussion

Begreppet motivation är mycket diffust begrepp som innefattar en rad olika karaktärsdrag, för att få ett bra resultat av intervjuerna krävdes det att jag omformulerade mina frågor och använde mer bekanta begrepp för eleverna. Av erfarenhet vet jag att många elever inte förstår innebörden av många begrepp vi vuxna använder oss av. Även om jag omformulerade begreppet motivation till lusten att lära sig behövdes även detta och andra begrepp diskuteras . Motivation är ett sådant exempel som dök upp under diskussionerna, därför valde jag att brainstorma tillsammans med eleverna detta blev även en uppvärmning för mina kommande frågor. Jag uppfattade att det var uppskattat av eleverna att få brainstorma begrep innan mina intervjufrågor ställdes så att vi båda visste innebörden av de begrepp vi talade med. Jag upplevde även att det stundvis var svårt att få fylliga svar, även om jag tillät mig att fråga följdfrågor. Jag som intervjuare ville hålla en objektiv ställning och inte lägga mig i för mycket i diskussionen, hade jag gjort det hade jag säkert fått fylligare svar.

15

5. Resultat

Mitt mål med studien är att undersöka hur elevers motivation kommer till uttryck och vilka faktorer som påverkar elevernas lust till lärandet. I detta avsnitt presenterar jag resultatet av de sex intervjuerna, jag har valt att skriva resultatet i sex kategorier som representerar hur motivationen kommer till utryck och vad som påverkar eleverna till motivation utifrån svaren i intervjuerna. De följande sex ledstolparna är som kom fram utifrån intervjuerna är förståelse, glädje och intresse, trygghet och självförtroende, bedömning och betygsättning, föräldrar och kompisar och läraren.

5:1 Förståelse

Viljan betraktas som viktigt för många av de intervjuade, eftersom viljan gör kunskapsstoffet intressant. Alla de intervjuade eleverna ansåg sig inneha egenskapen vilja, En pojke berättade att han inte blev motiverade om han inte hade någon vilja. Viljan fungerar som huvudmotorn för kunskapsinhämtande enligt eleverna, vid enstaka tillfällen spelade viljan mindre roll om kunskapsinhämtandet uppfattades vara svåruppfattat. Det vill säga att även om viljan är huvudmotorn för bli motiverade till att arbeta, påverkas eleverna av andra faktorer som gör eleverna mer eller mindre motiverade. Viljan påverkas ofta av förståelsen, nästan alla elever ansåg det viktigt att förstå kunskapsstoffet för att vilja arbeta vidare. Eleverna beskriver hur viktigt förståelsen är för ämnet enligt nedan:

Sitter man själv med läraren och dom kan förklara det, och om man kan det blir det roligare. Alltså jag tycker inte ett ämne är roligt om jag inte förstår det. ( Pojke 1)

Det är bra att få hjälp att förstå uppgiften för att lösa den. Förstår jag inte det så blir det inte kul, men jag vill förstå. (Pojke 1)

Om man inte förstår det är det inte roligt för då kan man ju inte det. (Flicka 2)

Det kom även fram att motgångar fungerar som en sporre att försöka ännu mer, eleverna menade att motgångar fick dem att vilja arbeta mer med uppgiften istället för att se det som ett misslyckande. Eleverna menade att glädjen av att klara svåra uppgifter är större än glädjen att

16

klara en uppgift snabbt och enkelt. Tre elever förklarar nedan för hur motgångar får dem att arbeta hårdare.

Om jag inte klarat av något prov eller fått dåligt, så jobbar jag mer på det för att jag fått dåligt resultat och så och då söker jag mer fakta. (Flicka 3)

Man känner sig bättre att göra en uppgift om den är svår än att inte göra den. (Flicka 1) Motgångar är roliga för då försöker jag mer. (Pojke 2)

Viljan till kunskap var framträdande bland eleverna, de ansåg att det är bra att vara ”allmänbildad”, de ansåg även att kunskap är ett tecken på målmedvetenhet och ambition.

5:2 Glädje och intresse

Eleverna beskriver att motivationen främst syns genom glädje och intresse, glädjen anses vara mycket betydelsefull för att orka arbeta i skolan enligt eleverna. De tycker att om ingen glädje existerar lär de sig inget. Eleverna uttryckte det enligt följande:

Jag tror att ämnen är enklare om det är roliga för att man blir mer intresserad och jobba då extra och då lär man sig mer och tycker det är roligare. (Pojke 3

Glädjen är viktigast till lärandet, om inte glädjen finns, lär man sig bara inget. (Pojke 2) Om man inte förstår det är det inte roligt för då kan man ju inte det. (Flicka 3)

För att glädjen ska bestå är det viktigt att klassrumsmiljö, lärare och kompisar fungerar bra. Eleverna tycker att en problemfylld dag i klassrummet påverkar glädjen och lusten till att arbeta vidare, detta är en problematik som förekommer dagligen i klassrummet. Eleverna känner att glädjen sviktar från timme till timme, en elev beskriver situationen som sådan att de kan lära sig enormt mycket under 10minuter men också ingenting under en timme, beroende på vilka omständigheter som råder i klassrumsmiljön.

Det framkom även att det var viktigt att trivas i klassen för att skapa sig ett intresse för att lära sig mer, att det är en bra stämning bland elever, lärare och andra på skolan är viktigt anser eleverna. Att känslor smittar är det ingen tvekan om, är en kompis glad blir man också själv glad, är kompisen ledsen blir man själv också ledsen. So ämnena uppfattades inte som de roligaste ämnena för någon av de intervjuade, de ansåg att det var ointressant eftersom det inte är roligt med so. Den generella inställningen var att so inte är någon betydelsefull kunskap, såsom matte, svenska och engelska är. Eleverna tyckte so ämnena var svåra därför att det bland annat inte förstod betydelsen av att lära sig so

17

5:3 Trygghet och självförtroende

Även om en del ämnen eller ett ämnesområde i sig är ointressant och svårt är det viktigt att inte ge upp, det är denna inställning som råder bland eleverna. Elevernas självförtroende varierar från ämne till ämne, beroende på hur svårt de anser ämnet vara. Några anser sig vara jätte duktiga och ambitiösa i skolan, detta beror ofta på hårt arbete, några andra anser sig vara mindre duktiga men kämpar trots allt vidare. Även om kunskaper inom so ämnen räknas som mindre betydelsefulla, är det viktigt att inte ge upp. Även om intresset är svagt för so, förstår eleverna att de måste lära sig ämnet trots allt inte för att det är kul, intressant och fascinerande, utanför att de måste lära sig! Så här uttrycker eleverna sina känslor för so:

Jag får försöka tycka det är kul ändå för annars blir det inte bra. Det är för betygen. (Pojke 2) Jag försöker lära mig so för jag vill ha bra poäng. (Pojke 1)

Stundvis saknar eleverna trygghet i skolan, eftersom klassen är väldigt turbulent, enstaka individer utgör en påtaglig rädsla för alla de intervjuade.

Det finns även vid vissa tillfällen grupper som påverkar elevernas trygghet, detta är yttre påtryckningar som påverkar motivationen negativt hos eleverna. Grupperna utför ofta mobbning eller startar bråk, vilket även detta utvecklar en rädsla för att gå till skolan. Föräldrarna är av här stor betydelse för eleverna, föräldrarna ingiver trygghet tycker eleverna eftersom föräldrarna alltid ställer upp när det händer något jobbigt i klassen.

Mamma säger i alla fall att jag ska gå till skolan och ha kul och stöttar mig då. (Flicka 3)

Föräldrarna pratar med varandra och försöker lösa bråk och problem som förekommer både på fritiden och i skola, eleverna tycker det är väldigt tryggt att föräldrarna kommunicerar med varandra och lärarna på skolan. Det är en trygghet för eleverna att vuxna vet vad som händer och sker runt omkring skolvardagen.

5:4 Bedömning och betygsättning

Yttre faktorer som bedömning och betygsättning var väsentligt för varje elev, orsaken till att eleverna ofta (med enstaka undantag) lär sig kunskap är för att få bra poäng på proven. Det viktiga är att få högsta poäng på proven, inte att lära sig för att det är kul. Jag undrade varför det är viktigt att få bra poäng på proven? Jag får då som svar att det beror på framtida studier, årskurs 6 tolkas som ett förberedelseår inför högstadiet. Eleverna visar på mål inför

18

kommande studier, visionen för målen är att åstadkomma höga betyg för att få möjlighet att arbeta med drömyrket i framtiden. Eleverna uppfattar betyg som otroligt viktigt, nedan följer ett par tankar om betyg som kom upp under intervjuerna.

Om man inte hade fått betyg i skolan tror jag inte att man hade jobbat lika bra. ( Pojke 1) Är man glad och positiv i skolan får man bra betyg och jobbar bra i skolan. (Flicka 2) Jag försöker för jag vill ha bra betyg. (Pojke 2)

Jag har som mål att nå mvg jag har redan satt upp en gräns att jag ska ha full pott på proven. (Flicka 2)

5:5 Föräldrar och kompisar

Kompisar fyller ingen vidare betydelse för skolarbetet tycker eleverna, de upplever att skolan är en värld som inte ska kopplas till kompisar och fritid. Det diskuteras inte mycket om skolan utanför skolgården enligt eleverna, eleverna umgås ofta med sina klasskamrater på fritiden och ”skolsnacket” tar de på rasterna eller under lektionstid. När det är arbete under lektionstid tycker eleverna att kamraterna är betydelsefulla.

Eleverna tycker det är bra när klasskamrater hjälper varandra och peppar varandra till att fortsätta jobba hårt vid motgångar, den generella uppfattningen är att detta dock sker väldigt sällan men att det hade varit bra om det sker oftare. Dels för att läraren inte alltid hinner hjälpa alla, men också för att det visar att man är en ”bra kompis” som vill ställa upp och hjälpa till.

För en del elever är föräldrarna viktiga som stöd för att stötta eleverna att gå till skolan under ”jobbiga dagar”, eleverna definierade ”jobbiga dagar”, som de dagar då de är trötta eller inte har någon lust att gå till skolan av olika anledningar. Ibland kan det bero på att de bråkat med en eller flera klasskamrater. Eleverna nämner att det är viktigt att ha goda provresultat och gott uppförande i skolan, eftersom detta betraktades vara viktigt för föräldrarna. En pojke berättar att:

Det är roligt för föräldrarna när jag har högsta poäng på proven. (Pojke 1)

Det anses vara viktigt att göra föräldrarna glada och inte besvikna på prestationen i skolan. Eleverna menar att det är inte bara provresultaten som är viktiga för föräldrarna, utan även uppförandet.

19

5:6 Läraren

Läraren är mycket viktigt för hur eleverna uppfattar ämnena i skolan, anser eleverna. Alla tycker att läraren spelar en stor roll för om ämnet uppfattas som tråkigt eller roligt. Något anmärkningsvärt är att, när eleverna uppfattar ett ämne som lätt, tyckte de också ämnet är kul, so uppfattas som svåra ämnen och därför också tråkiga. Eleverna ser det som meningslöst att lära sig so om man inte förstår ämnet, eleverna kom med ett flertal exempel på hur lärare kan göra so ämnena roligare och mer intressanta.

Det hade kunnat vara lite mer roliga arbeten kring det.. Kanske rita en bild och skriva något om den. Typ en vikingabåt eller vikingasköld och skriva om det vad det e för nått o sånt. (Pojke 3)

Vet inte hur lärare kan få det roligare men jag tror att dom hade kunnat få det att bli roligare. (Flicka 1)

Istället för att läsa kanske man göra mer övningar det hade fått mig att tycka det är roligare. (Flicka 2)

Läraren hade kunnat göra so ämnen roligare om läraren är ung också. Gamla lärare är trötta och det märker man, det blir inte lika roligt då. (Flicka 3)

Ingen annan än lärarna hade kunnat få mig att tycka det är roligare. (Pojke 1) Om so ämnena hade varit roliga, hade vi säkert lärt oss mer. (Pojke 2)

En allmän uppfattning är att läraren helt klart kan påverka eleverna till motivation, att få vara med och bestämma det vill säga ha elevinflytande hade hjälpt eleverna enligt de själv att uppfatta skolan och so som mycket roligare. Att svara på frågor, läsa i bok och göra prov gör so ämnena tråkiga. Ett tips som kom fram under intervjuerna är att, att leva sig in i ämnet genom t.ex. att göra en Eid al Fitr fest för klassen när ramadan är över. Eleverna anser att läraren är en mycket viktig person för att vilja lära sig.

Läraren måste kunna mycket för att man ska lära sig tycker eleverna, läraren som person kom också upp under intervjuerna. Det är viktigt att personkemin stämmer för att lusten ska bibehållas, menar eleverna, är läraren trött, sliten och oengagerad tappar eleverna intresset för att lära sig och tramset i klassen blir roligare än att lära sig ämneskunskap. Jag undrade om detta är en generell uppfattning över tid, eller om det varierar från dag till dag? Enligt eleverna är det olika från dag till dag, men det beror också på vilken lärare det är, en del lärare är alltid oengagerade, andra är det bara ibland.

20

6. Analys

I denna analysdel kommer jag lyfta fram min problemfrågeställning och utifrån resultatet av intervjuerna försöka problematisera mina frågor. Syftet med arbetet var att undersöka vad som motiverar eleverna, jag ville även titta hur eleverna ser på lärarnas förmåga att skapa intresse och nyfikenhet för ämnena.?

6. 1 Förståelse

Enligt eleverna är det viktigt att man förstår kunskapen man lär sig i skolan, om man inte förstår den påverkar detta motivationen i negativ riktning. Om eleverna förstår kunskapen växer det även fram en vilja att arbeta vidare och lära sig mer. Jag ville undersöka vilka faktorer som bidrar till lust och motivation hos eleverna. Enligt undersökningen var förståelse och vilja och glädje de främsta orsakerna till motivation. Anna Hedin och Lennart Svensson skriver i sin bok om Nycklar till kunskap att vilja och förståelse är två viktiga faktorer som påverkar elevernas vilja till lärande, det är viktigt att eleverna förstår vad, hur och varför de lär sig kunskap i skolan.

Eleverna påpekade även att svåra uppgifter fick dem att arbeta hårdare, det vill säga att svårbegripliga uppgifter får eleverna mer motiverade till att arbeta.

Lundgren och Lökholm skriver i boken Motivationshöjande samtal i skolan att om eleven uppfattar situationen som hopplös leder det till sämre självkänsla hos eleven, vilket påverkar skolarbetet i negativriktning. Enligt min undersökning och de elever jag har intervjuat uppfattar de inte motgångar som något hopplöst, utan motgångar får här en motsatt effekt och eleverna arbetar istället hårdare med . Det är viktigt att eleverna inte ger upp eller skyller på omgivningen vid motgångar för då kan eleverna utveckla inlärd hjälplöshet. Om eleverna utvecklar inlärd hjälplöshet drabbar detta motivationsprocessen enligt Lundgren och Lökholm.

21

6. 2 Glädje och intresse

Utifrån intervjuerna kom jag också fram till att upplevelsen av glädje är mycket viktigt för eleverna.

Glädjen är en inre motivation och innebär att individen gör saker och ting för att hon upplever det lustbetonat och intressant för sitt eget intresse. Även om glädjen är en inre motivation, påverkas denna av yttre faktorer, klassrumsmiljön fick här en stor betydelse för eleverna, lärare och klasskamrater kan påverka glädjen både positivt och negativt enligt eleverna. Att läraren skapar ett intresse för ämnet hos eleverna är också viktigt tycker eleverna, nästan ingen av de intervjuade eleverna tycker att so är roligt och intressant. Eftersom eleverna inte förstår meningen med att lära sig so.

Precis som Anna Hedin och Lennart Svensson skriver i sin bok, är det viktigt att eleverna förstår vad, hur och varför de ska lära sig kunskap i skolan. Eleverna förstod anledningen till varför det är viktigt att räkna matte och kunna tala engelska, eftersom de ofta möter vardagssituationer som kräver kunskap inom dessa områden. Matte måste de räkna när de är och handlar, och engelska är jätteviktigt att tala när de är ute och reser. Men so som behandlar politik, kristendom och Gustav Vasa ligger inte eleverna lika nära till vardagen. När eleverna lär sig so kunskap, är detta en påtryckning från den yttre miljön eftersom de upplever att det lär sig so för att de måste, motivationen förvandlas här från det inre glädjefulla, till ett krav från omgivningen som den yttre motivationsteorin förklarar för (Lundgren och Lökholm 2006 s.46).

6.3 Trygghet och självförtroende

Behovstrappan som illustrerar Maslows teorier behandlar trygghet, trygghet är det andra trappsteget på vägen till en självförverkligad individ. Eleverna uppfattar inte trygghet som ett självklart inslag i klassrummet eftersom klassen är turbulent, det är mycket mobbning och konflikter som till och med utvecklats till slagsmål.

Upplevelserna kan vi förklara genom klassisk respektive operant betingning, vilka förklarar att vi lär oss vårt beteende utifrån våra handlingar i samspel med omgivningen. Det kan uppstå situationer i skolvärlden som skapar negativa känslor hos eleverna, i detta fall har vi mobbning och vardagliga konflikter. De negativa känslorna kommer att stanna hos eleven

22

och påminna om att skolan är ångestväckande enligt Lundgren och Lökholm, men författarna menar även att det är ett mönster som går att bryta och detta arbetar föräldrar och lärare med ute på den skola som de intervjuade eleverna går på. Jag ville även undersöka vilka faktorer som bidrar till lust och motivation, och enligt teorierna är trygghet mycket viktigt i detta sammanhang. Tyvärr är det enligt eleverna väldigt otryggt att gå till skolan, här fyller dock föräldrarna en viktig funktion där samarbetet mellan föräldrarna och skolan är ett viktigt arbete för att skapa trygghet hos eleverna.

Självförtroendet är något som varierar från ämne till ämne enligt eleverna i min undersökning, för att skapa ett självförtroende är det viktigt att eleverna känner sig respekterade av andra människor. Maslow menar att detta är en förutsättning för att individen ska nå målet som en självförverkligad människa, om individen arbetar med de konstruktiva egenskaper som speglar en manifest motivation kan självförtroendet växa.

6. 4 Bedömning och betygsättning

Eleverna anser att de ofta lär sig ny kunskap för att få bra poäng på proven och även detta var en anledning till att motivera sig i skolarbetet. Detta är en yttre motivation som får eleverna att lära sig kunskap för att det är ett krav och inte för att det är lustbetonat, vilket jag ville i min frågeställning ta reda på. Precis som Anna Hedin och Lennart Svensson skriver har provkulturen fått en negativ effekt.

Istället för att lära sig kunskap för att eleverna tycker det är rolig lär de sig kunskap för att det är ett krav, men samtidigt är eleverna mycket väl medvetna om att de lär sig kunskap för sin egen skull, nämligen för att få ett bra yrke i framtiden. Bärmark skriver att människan då hon är självförverkligad, upplever att hon har en mission här i livet, när människan upplever att hon har en mission livet, i detta fall att eleverna vill vidareutbilda sig och få ett representativt yrke får de en stark förmåga att arbeta hårt för att uppnå detta mål.

6. 5 Föräldrar och kompisar

Enligt eleverna har inte kompisarna någon större betydelse för skolarbetet, men teorin om den yttre motivationen säger något helt annat. Yttre motivation är som jag nämnt tidigare påtryckningar utifrån, från så väl lärare, föräldrar och kompisar. Även om eleverna inte

23

upplever att kompisarna påverkar dem i skolarbetet gör de det. Den inlärningspsykologiska skolan förklarar för att vi ständigt utsätts för påverkan utifrån, utan att vi själva är medvetna om det. Eleverna nämnde även som exempel att kompisarna i klassrummet påverkade glädjen och eleverna tyckte själva att glädjen påverkade motivationen och lusten till lärandet.

Eleverna förstår att klasskamraterna påverkar skolarbetet, och är väl medvetna om att deras beteende kan påverka andra personer. Eleverna tyckte att föräldrarna var viktiga som stöd för deras skolarbete, dels för att föräldrarna samverkar med skolan för att förbättra skolklimatet, men också för elevernas studieprestationer. Föräldrarna fyller en viktig funktion för att till en viss del påverka sina barn att arbeta bra i skolan, men föräldrarna har även skapat glädjekänslan hos barnet då de blir jättestolta när barnet får höga poäng på prov. Detta är en yttre motivation och hjälper eleverna att utvecklas till självständiga individer med bra självförtroende trots att prov uppfattas som en negativ yttre motivationsfaktor enligt Hedin och Svensson. Eleverna kommer från en liten stadsdel utanför staden och arbetslösheten i stadsdelen är relativt låg i jämförelse med andra stadsdelar, statistiken tyder på att arbetsmoralen i området förmodligen är hög och det påverkar säkert eleverna till att arbeta hårt i skolan. Lärare, kompisar, föräldrar och övriga individer påverkar eleverna till motivation enligt teorierna. Även om eleverna inte uppfattar och märker av det inspireras de av omgivningens åsikter.

6. 6 Läraren

En av mina frågor behandlar om läraren kan påverka eleverna till motivation och hur? Eleverna anser i mina intervjuer att läraren har en stor betydelse för skolarbetet, om ett ämne är lätt är det också kul enligt min undersökning. Lärarna påverkar eleverna om de uppfattar ämnet som glädjefullt och meningsfullt.

Eleverna kom med ett flertal exempel på hur läraren kan göra ämnet mer lustbetonat, de kom med förslag på fler praktiska övningar, framförallt i religion. Anna Hedin och Lennart Svensson skriver att det är viktigt att sträva efter tillämpning som lärare, och det är precis detta eleverna i mina intervjuer efterlängta, de tyckte även att lärarnas engagemang speglades i deras pedagogiska roll. Något anmärkningsvärt är att ingen nämnde utvärdering som förslag på förbättring eller att få mindre prov, de teorier jag redogjort för anser att detta är något av det viktigaste att göra för att eleverna ska uppleva glädje och få intresse för skolarbetet.

24

Lundgren och Lökhom skriver även att det är viktigt att läraren berömmer elevernas skolarbete (Lundgren och Lökholm 2006 s.49). Ingen av eleverna nämnde att lärarna gjorde detta eller borde förbättras på att göra det.

25

7. Slutsats och diskussion

I denna avslutande del kommer jag presentera den slutsats jag kommit fram till utifrån min undersökning. I den avslutande diskussionen kommer jag ta upp konstruktiv kritik riktad till skolans arbete med motivation.

7:1 Slutsats

Syftet med min frågeställning var att titta närmare på de faktorer som bidrar till nyfikenheten och motivationen hos eleverna för lärandet och hur lärare kan påverka motivationen hos varje enskild elev. Med utgångspunkt från resultatet av intervjuerna kom jag fram till att förståelse vilja, glädje och intresse, trygghet och självförtroende, bedömning och betygsättning,

föräldrar och kompisar samt läraren är de nyckelfaktorer som antingen bidrar till eller

påverkar motivationen och lusten till lärandet hos eleverna. Att tänka på utifrån mitt resultat är att jag endast intervjuat en liten grupp elever då undersökningen inte generellt blir representativt. Eleverna kommer från en stadsdel där man utifrån statistiken kan se att arbetsmoralen förmodligen är hög, och jag tror att resultatet av min studie hade sett helt annorlunda ut om jag gjort mina intervjuer i en stadsdel med annan socioekonomisk bakgrund.

Förståelse och vilja verkar vara de faktorer som påverkar eleverna mest, eleverna anser att det är jätte viktigt att förstå den kunskap de inhämtar precis som teorierna jag förklarat för anser. Viljan växer naturligt fram ur en förståelse, men utan viljan till att lära sig bli det svårt att motivera sig. Glädje och intresse är det som syns när eleverna finner det roligt att arbeta i skolan, ser eleverna glädjen och nyttan av att lära sig mer blir intresset mer påtagligt.

Trygghet är framförallt enligt Maslow väldigt betydelsefullt för hur eleverna utvecklas till självständiga och målmedvetna individer, detta har dock inte skolan lyckats återupprätta eftersom flera av de intervjuade eleverna känner en otrygghet inför att gå till skolan. Självförtroendet för elevernas arbetskraft är relativt hög, då de ser motgångar som utmaningar och inte misslyckanden. Här tror jag föräldrar och andra i omgivningen påverkar eleverna,

26

med den höga arbetsmoral som existerar i den lilla stadsdelen. Utifrån detta tycker jag även att jag se spår av manifest motivation då jag ser egenskaper av målmedvetenhet som genomsyrar deras tankemönster, då eleverna visar tydliga planer för framtiden och riktar blicken framåt i deras utbildning.

Bedömning och betygsättning hänger även här ihop med elevernas arbetsmoral, de är väl medvetna om att sämre betyg är lika med inget åtråvärt arbete. Bedömningen har motiverat eleverna främst i so ämnena, då de inte ser so som en nödvändig kunskap. Denna yttre faktor har medfört att eleverna strävar och kämpar vidare med att lära sig so, trots att glädjen och intresset genererar andra känslor.

Resultatet av undersökningen påvisar att det finns spår av både yttre och inre motivationsfaktorer hos eleverna, men jag tolkar även att dessa faktorer påverkar varandra. Jag har utifrån undersökningen även sett att läraren har en mycket stor betydelse för hur motivationen vattnas ur eller blommar upp hos eleverna. Engagemanget hos läraren har en avgörande roll för hur ämnet framställs för eleverna. Eleverna har även kommit med önskemål om fler praktiska övningar och så som jag ser det är det viktigt att deras åsikter lyfts fram i utformningen av undervisningen. Elevinflytande tycker jag här spelar en stor roll för hur motivationen utvecklas hos eleverna, om eleverna får vara med och utforma undervisningen tror jag att eleverna finner det mer glädjefullt och intressant.

7:2 Diskussion

Jag ser att både inre och yttre faktorer samspelar med varandra, en glädje kommer sällan ensam utan kan även vara en påtryckning utifrån. Viljan att lära sig påverkas även av yttre faktorer som föräldrar, kompisar och andra personer i individens omgivning. Det är sex olika individer jag har intervjuat, det vill säga att jag har fått ett resultat utifrån sex olika aspekter. Varje elevs enskilda uppfattning om motivation är viktig, eftersom min frågeställning även behandlar hur läraren kan utveckla motivation. Det finns inget entydigt svar på vad som generellt motiverar elever, utan alla elever uppfattar och arbetar med motivation på olika sätt. Men jag har sett att förståelse och vilja är två framstående egenskaper som är återkommande hos nästan alla de intervjuande.

Enligt eleverna spelar läraren en mycket stor roll för ämnets karaktär och uppbyggnad, ett ämne kan uppfattas som väldigt enformigt och torftigt om läraren inte upphöjer det som annat. Jag ser att eleverna gärna vill ha en klar motivering till varför det är viktigt att lära sig so

27

svenska, engelska och matematik uppfattas inte som lika abstrakta som so ämnets karaktär gör. Eleverna tar upp ämnet som svårbegripligt de saknar även en motivation till varför det är viktigt att lära sig so. Jag ställer mig kritisk till hur framför allt dessa lärare framställer ämnena i klassrummet, lärare har kursplaner att arbeta efter detta innefattar strävans mål, uppnående mål och betygskriterier för varje enskilt ämne.

Att lyfta fram detta i klassrummet och arbeta med målen tror jag är en metod som väcker elevernas ögon för varför ämnena är viktiga att lära sig, att diskutera målen med eleverna och medvetandegöra vilka kunskapskrav som ställs på eleverna tror jag hade hjälpt eleverna till förståelse. I samband med detta kan även läraren skapa utrymme tillsammans med eleverna för hur man kan arbeta efter målen, elevinflytande är något läraren skall ge utrymme för. Utifrån det jag sett ute på vft är detta ingen självklarhet för lärarna, det finns en mängd andra metoder som lärare kan använda sig av för att integrera examinationen i lärandeprocessen. Genom att använda sådana metoder känns inte examinationen som ett tvång, det blir istället integrerat i undervisning och fokus på höga prov poäng kanske kan ersättas med glädjen att faktiska vilja lära sig ny kunskap för att det är roligt. Maslows sista steg på behovstrappan är Self easteem som bland annat innebär att individen får en känsla av att vara respekterad av andra detta tycker jag lärarna på skolan ska arbeta mer med. Här har skolan ett otroligt ansvar att uppfylla, att inte glömma är att ett av skolans strävans mål i läroplanen syftar till precis detta läroplanen skriver:

Skolan skall sträva efter att varje elev respekterar andras egenvärde. (Läroplanen enl Lärarens handbok 2004 s. 13)

Resultatet av undersökningen speglar sex mycket motiverade elever, med undantag för mindre motivation i so ämnen. Kan det bero på att lärarna inte arbetar med målen med eleverna? Att förklara vad syftet är med målen och arbeta efter detta kanske är fundamentalt för att eleverna ska bli mer motiverade i so? Andra ämnen uppfattas inte som lika abstrakt. Det hade varit intressant att utveckla denna tes och titta närmre på huruvida lärare ger utrymme för elevinflytande och om detta generellt påverkar elever till mer motivation eller inte?

28

8. Referenslista

8:1 Tryckta källor

Bryman, Alan (2001): Samhällsvetenskapliga metoder, Malmö: Liber.

Bärmark, Jan (1985): Självförverkligandets psykologi, Borås: Natur och Kultur.

Egidius, Henry (2003): Pedagogik för 2000 – talet, Stockholm: Natur och Kultur.

Hedin, Anna, Svensson, Lennart (red.) (1997): Nycklar till kunskap, Lund: Studentlitteratur.

Kullberg, Birgitta (2004): Lust och undervisningsbaserat lärande, Lund: Studentlitteratur.

Lundgren, Mikael, Lökholm, Kent (2006): Motivationshöjande samtal i skolan, Danmark: Studentlitteratur.

Lärarförbundet, (2004): Lärarens handbok, Stockholm: Lärarförbundet.

Skolverket, (2006): Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94, Stockholm: utbildningsdepartementet.

Revstedt, P (2002): Motivationsarbete, Stockholm: Liber.

8:2 Elektroniska källor

19 november 18:40

http://helsingborg.se/templates/StandardPage.aspx?id=55721&epslanguage=SV

29

9. Bilagor

I denna del finns frågorna till intervjudeltagarna, med undantag från följdfrågorna.

Ingång: Brainstorming på vitt papper om begreppet motivation där vi utgår från ” vad är lusten till lärandet ?” . Vilka infallsvinklar kommer upp? Diskutera även vad eleverna associerar till de begrepp som dyker upp under diskussionen så som vad är motivation . Motivation - Lust till att lära sig ?

1. Anser du dig själv vara motiverad i skolarbetet? Om inte svaret utvecklas

Om ja, varför - hur ? Om nej, varför inte ?

2. Vilka personliga egenskaper (diskutera begrepp) anser du är viktiga hos dig för att bevara lusten till lärandet?

3. Hur stöttar föräldrar och kompisar dig i ditt skolarbete?

4. Påverkas(diskutera begrepp) du i ditt skolarebete av klassrumsmiljön ( diskutera begrepp, kompisar, ljudnivå, allmän trivsel i klassrummet)?

Om ja, på vilket sätt?

5. Hur motiverar du dig själv att ta dig an en uppgift som du uppfattar som svår i so? 6. Vad kan läraren göra för dig för att du ska tycka det är roligt att arbeta i skolan? 7. Kan läraren få arbetet och ämnena roligare i skolan?

8. Om du ska sätta in din motivation på en skala från 1-5, där 1 är inte alls motiverad till 5 där du är jätte motiverad i so var hamnar du då?

9. Vad är orsakerna till att du väljer att sätta x där?

10. Vad kan du göra för att sätta dig högre på denna skalan? 11. Kan läraren göra något för att sätta dig högre på skalan? 12. Är det något övrigt du vill ta upp?