SPRÅKBARRIÄRENS PÅVERKAN PÅ OMVÅRDNADEN

Examensarbete i omvårdnad Malmö universitet

61-90 hp Hälsa och samhälle

Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö Mars 2018

SPRÅKBARRIÄRENS

PÅVERKAN

PÅ

OMVÅRDNADEN

SJUKSKÖTERSKANS

ERFARENHETER

LINDA AL-ALQMAWY

GRESA KUQAJ

SPRÅKBARRIÄRENS

PÅVERKAN

PÅ

OMVÅRDNADEN

SJUKSKÖTERSKANS

ERFARENHETER

LINDA AL-ALQMAWY

GRESA KUQAJ

Al-alqmawy L & Kuqaj G. Språkbarriärens påverkan på omvårdnaden - sjuksköterskans erfarenheter. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2017.

Bakgrund: Invandringen till Sverige har ökat de senaste åren, vilket innebär svårigheter för sjuksköterskan att kommunicera med patienten. När språket blir ett problem kan detta påverka det fortsatta vårdarbetet då sjuksköterskan ansvarar för den dagliga omvårdnaden.

Sjuksköterskan behöver informera patienten kontinuerligt men vid avsaknad av ett gemensamt språk identifieras detta som barriär. Därför behövs kunskap om hur sjuksköterskans erfarenheter av hur språkbarriärer påverkar omvårdnaden.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av språkbarriärens påverkan på omvårdnaden för patienter med andra modersmål.

Metod: En litteraturstudie baserad på tio kvalitativa studier som söktes i databaserna CINAHL och Pubmed.

Resultat: Tre huvudkategorier identifierades: missuppfattningar vid bristfällig

kommunikation, kommunicera via tolk och den kulturella aspekten i språket. Underkategorier identifierades i en av kategorierna.

Konklusion: Språkbarriärer är ett växande problem i vården. Kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten är av ytterst vikt i vårdarbetet, därför bör mer kunskap om språkbarriärer och hur det ska överkommas finnas tillgängligt.

LANGUAGE

BARRIER’S

IMPACT

ON

NURSING

CARE

THE

NURSES

EXPERIENCE

LINDA AL-ALQMAWY

GRESA KUQAJ

Al-alqmawy, L & Kuqaj, G. Language barrier’s impact on nursing care - the nurse’s

experience. Degree project in nursing 15 credit points. Malmö University: Faculty of health and society, Department of Care Science, 2017.

Background: Immigration to Sweden has increased in the recent years, which implies

difficulties for the nurse to communicate with the patient. When language becomes a problem, this can affect the continuing care work because the nurse is responsible for daily care. The nurse needs to inform the patient continuously, but in the absence of common language this is identified as a barrier. Therefore, knowledge is needed about how nurses´ experience the appearance of language barriers.

Aim: The aim of the literature review was to describe the nurse’s experience of language barriers implication in nursing care for patients with a different mother tongue.

Method: A literature review base on ten qualitative studies that were sought in the databases CINAHL and Pubmed.

Results: Three main categories were identified: misunderstandings in case of poor

communication, to communicate through an interpreter and the cultural aspect of language. Subcategories were identified in one of the categories.

Conclusion: Language barriers is a growing problem in health care. The communication between nurse and patient is of utmost importance in nursing therefore more knowledge about language barriers and how to overcome them should be available.

Innehållsförteckning

INLEDNING ... 5

BAKGRUND ... 5

PROBLEMFORMULERING ... 8

SYFTE ... 8

METOD ... 9

Inklusions- och exklusionskriterier ... 9

Litteratursökning ... 10

Urval ... 11

Dataanalys ... 11

RESULTAT ... 11

Missuppfattningar vid bristfällig kommunikation ... 12

Erfarenheter av att kommunicera via tolk ... 13

Kulturella skillnader i språket ... 15

DISKUSSION ... 16

Metoddiskusion ... 16

Resultatdiskussion ... 17

Missuppfattningar vid bristfällig kommunikation ... 17

Erfarenheter av att kommunicera via tolk ... 18

Kulturella skillnader i språket ... Fel! Bokmärket är inte definierat.

KONKLUSION ... 20

FÖRSLAG PÅ FORTSATT KUNSKAPSUTVECKLING OCH

FÖRBÄTTRINGSARBETE ... 21

REFERENSER ... 22

BILAGA 1:1 ... 25

BILAGA 1:2 ... 26

BILAGA 2 ... 27

BILAGA 3 ... 30

INLEDNING

En stor del av det mänskliga samspelet bygger på den verbala kommunikationen (Fossum 2013; Hanssen 2007). Tankar och känslor förmedlas tydligast genom den verbala

kommunikationen (Fossum 2013). I möten, där språkbarriärer uppstår, kan det brista i

samspelet och väsentlig information uteblir (Fossum 2013). Mötet med patienten är av yttersta betydelse för omvårdnaden eftersom sjuksköterskan utgår från patientens hälsohistoria vilket är grunden för en fortsatt god vård (a.a.).

Under verksamhetsförlagda utbildningen på sjuksköterskeprogrammet uppmärksammades flera möten mellan sjuksköterskan och patienten där kommunikationen upplevdes som bristande på grund av språksvårigheter. Kommunikationsproblem i dessa mötenkan påverka vårdtagarens delaktighet i den egna vården (Brämberg 2008). Risken finns att vården

påverkas negativt av språkbarriärer därför kan det vara av betydelse att belysaämnet för att förebygga patientens lidande, samt öka förståelsen för sjuksköterskans upplevelse.

BAKGRUND

Av Sveriges befolkning beräknades år 2015 1,6 miljoner av invånarna vara utlandsfödda (Statistiska centralbyrån SCB 2016), under samma år slog invandringen rekord. Krig, våld och förtryck tvingade hundratusentals människor att fly för sin säkerhet (SCB 2016b). Orolig ekonomi och osäker framtid var även anledningar till att en stor grupp valde att utvandra till andra länder (SCB 2013). De mottagande länderna behövde ta ansvaret för att ta hand om de nya invånarna, däribland även ansvaret för deras hälsa (Bäärnheim 2013).

K

OMMUNIKATION

Ordet kommunikation definieras enligt Fossum (2013) som ett ömsesidigt utbyte, för att göra någon delaktig eller dela något med någon. Människan uppfattar sig själv i samspel med andra, självbilden skapas genom verbal kommunikation (Hanssen 2007). Inom hälsovården är grundantagandet att behandlingen ska leda till minskad ohälsa samt en ökad kvalité på hälsa (Vinthagen 2005). Kommunikation är en faktor som påverkar människors hälsa (a.a.). Inom hälso- och sjukvården lyfts även betydelsen av fungerande kommunikation dagligen. Denna är av stor vikt för ett gott möte mellan vårdtagaren och vårdgivaren (Fossum 2013). Vårdgivarna upplevde kommunikationsbrister även vid användning av tolk (Hendson m.fl. 2015). Sjuksköterskorna upplevde att dessa brister kunde medföra onödig lidande för patienten (van Rosse m.fl. 2016).

Det som krävs är att vårdaren försöker förstå patientens behov, situation, kunskap och önskningar (Vinthagen 2005). För att kunna kommunicera med patienter med utländsk bakgrund framkom det i Coiffi (2002) studie att sjuksköterskors attityder var betydelsefulla för en god kommunikation. Studiens syfte var att utforska och beskriva sjuksköterskor och deras erfarenheter av att kommunicera med patienter med olika kulturer i akut vård (a.a.).

Kommunikation mellan vårdgivare och patient är grundläggande för patientsäkerheten, kvaliteten samt effektivitet enligt Yelland m.fl. (2016) studie med syfte att undersöka

språksupport vid graviditetskontroller. När kommunikationshinder träder fram blir kvalitén på vården sämre (a.a.).

Tillräckligt med tid bör avsättas i möten med patienter med kommunikationshinder enligt Sommervilles (2007) studie där sjuksköterskor inom palliativ vård intervjuades för att

utforska hur de tog hand om patienter med andra kulturella bakgrunder. Sådana möten kunde vara tidskrävande för att manövrera språkbarriärerna. Sjuksköterskorna upplevde oro över om all information nåddes patienten och att ingen viktig information gick förlorad (a.a.).

De krav som finns på hälso- och sjukvårdspersonal i kommunikationen med både patient och anhöriga är att bistå med möjlig åtgärd till egenvård samt hälsa, detta påtalar vikten av en god kommunikation (Fossum 2013).

S

PRÅK

Verbal kommunikation syftar på språkets användning mellan sändaren och mottagaren för att förmedla och uttrycka upplevelser, känslor, tankar samt världsuppfattningar (Hanssen 2007). Språket är nyckeln till kommunikation men kan även vara orsaken till att den blir otillräcklig (Fossum 2013).

Låga språkkunskaper betraktades som ett stort problem, ett exempel är Byrskogs (2015) studie av somalisk-födda kvinnor med låga språkkunskaper. Syftet var att undersöka hur barnmorskor tar upp frågan om våld i hemmet somalisk-födda kvinnor. Barnmorskorna i studien upplevde att de inte kunde förmedla de rättigheter och stöd som finns i det svenska samhället för våldsutsatta kvinnor då språket var ett hinder. Det upplevdes att sannolikheten att våldsutsatta kvinnor skulle vara öppna och prata om sina problem var mindre med en inblandad tredje part på grund av risken för skvaller. Även om informationen lämnades på olika språk samt olika sätt som till exempel broschyrer var barnmorskor fortfarande osäkra på kvinnas läskunnighet (a.a.).

Svårigheter kunde uppstå när patienter sökte fel vårdinrättning, till exempel när patienter och anhöriga ringde ambulans i ett icke- allvarligt tillstånd eller när de sökte sjukhusvård då egenvård efter samråd med en sjuksköterska kunde vara tillräckligt (Ozolins & Hjelm 2003). Studien syfte var att utforska och beskriva sjuksköterskors upplevelser av situationer med migranter i akutvård som upplevdes vara problematiska (a.a.). Språkkunskaperna som

brukade användas i vardagen eller på jobbet utan problem kunde upplevas som bristfälliga när språket behövdes för att förklara eller redogöra upplevd smärta för vårdpersonalen (Hanssen 2007). De låga språkkunskaperna gav sämre förståelse för behandlingsplanerna och

sannolikheten för medicinska beslut kunde därför dröja (Yelland m.fl. 2016).

S

PRÅKBARRIÄR

Språkbarriär beskrivs som ‘hindrande språksvårigheter’ i Svenska akademiens ordbok

(Svenska akademien 1985). Språkbarriärer uppstår när involverade parter talar olika språk, det kan bli ett hot mot patientsäkerhet och vårdkvalitet (van Rosse m.fl. 2016). Språkbarriärer är en orsak till kontaktproblem och missförstånd (Ozolins & Hjelm 2003). På grund av den

otillräckliga kommunikationen mellan patienten och sjuksköterskan kan inhämtandet av en grundlig anamnes försvåras, vilket kunde bidra till en längre vårdprocess (a.a.).

Inlärningen av det nya språket kunde vara svårt för många på grund av analfabetism eller hög ålder (Hanssen 2007). Men en vanlig bidragande faktor till att invånare inte lärde sig det nya språket kunde vara för att de inte var i behov av det. Detta kunde bland annat bero på att de arbetade med andra med samma språk, de bodde i områden med många landsmän, och att de inte kom i mycket kontakt med folket i det nya landet. Det berodde möjligtvis även på att invandrarna inte haft avsikt att stanna i det nya landet länge, de hade planerat att en dag kunna återvända till sitt hemland. Men situationen i hemlandet blev aldrig förbättrad och därför fick de stanna kvar i det nya landet (a.a.).

Språkbarriärer som uppstår när till exempel människan befinner sig i ett främmande land, kan den egna uppfattningen påverkas negativt (a.a.). Patienter som lämnar sig sårbara i

vårdgivarnas händer (Nortvedt & Grimen 2006), kan uppfatta situationen som traumatiskt när de vårdas av någon som inte talar patientens språk (Hanssen 2007).

Språkbruket är grundläggande inom sjukvården, det är väsentligt att tala och göra sig förstådd (Fossum 2013). Språk- och kommunikationssvårigheter upplevdes som en barriär för en adekvat vård framkom det i Hendsons m.fl. (2015) studie, där vårdpersonal intervjuades med syfte att utforska vårdpersonalens upplevelse att ta hand om nyinvandrade familjen på

neonatalavdelningar. Sjuksköterskor uttryckte frustration och känslan av en evig kamp vid vårdandet av patienter utan tillräcklig språkkunskap. Vårdpersonal önskade att vårdtagarna skulle förstå samt göra sig förstådda för att en god vård skulle kunna ges. Vid mötet med dessa patienter upplevdes emotionell stress och en ökad arbetsbelastning för sjuksköterskorna (a.a.).

Sjuksköterskorna i van Rosses (2016) studie upplevde att språkbarriärer orsakade onödigt lidande för patienterna bland annat när de inte kunde identifiera sin typ av smärta.

Patienternas skattning på smärtskalan kunde ligga allt för låg i enlighet med verkligheten. Konsekvenserna blev att en adekvat smärtlindring inte kunde sättas in. Detta skapade en obehagskänsla för både sjuksköterskor och patienter samt missförstånd för fortsatt omvårdnad eftersom en holistisk bild av patientens tillstånd inte var möjlig (a.a.).

K

ULTUR

Synen på bland annat hälsa, ohälsa och sjukvården kan skilja sig för individer med annan kulturell bakgrund (Bäärnheim 2013). Vid kulturella skillnader är risken stor för missförstånd, därför ska det strävas efter en god kommunikation. Detta med syfte att försöka förstå

patientens perspektiv, egna tankar och erfarenheter (a.a.).

Begreppet kultur kan definieras som gemensam social medvetenhet som delas inom människorna i ett samhälle (Hanssen 2007). Kultur påverkar inte enbart människors

livsinställningar utan även attityder och hur människor utser att leva sina liv. Alltså är kultur något individuellt och allmänmänskligt eftersom vi föds in i den, vilket utgör en stor del av levnadssättet. Genom att införskaffa kunskaper om andra människors kulturer och kulturella skillnader förbättras vårdtagarnas omhändertagande samtidigt som sjukvårdskontakter förblir positiva (a.a.). Hur patienter uppfattar sina besvär och hur de uppfattar sin situation präglar

hur de kommunicerar och tolkar dem (Fossum 2013). Det påverkar även hur patienter

förväntar sig att vårdprocessen ska gå till och hur de kan hantera informationen som ges (a.a.).

För att vårdgivare och patient ska förstå varandra behöver definitionen av kultur

uppmärksammas (Bäärnheim 2013). Om ingen kunskap om patientens kulturella bakgrund finns bör vårdgivaren införskaffa information som berör patienten kultur (Hendson m.fl. 2015; Bäärnheim 2013). För att kunna sätta sig in i patientens perspektiv bör vårdgivaren försöka visa sitt intresse för patientens tolkningar (Bäärnheim 2013). Detta även när det förekommer, för vårdgivaren, oförklarliga uppfattningar. När information sedan ska ges till patienten bör det anpassas så att patienten kan uppfatta de nya perspektiven. Genom att frambringa kunskap kring kultur undviks fördomsfulla värderingar när patienten redogör för sin sjukdomshistoria. Tidsbrist och överbelastning är några faktorer som påverkar inställning till ett möte med patienten. Kulturella skillnader kan då orsaka irritation då sättet att framföra ärendet kan skilja sig från vårdgivarens kulturella syn (a.a.).

Både kultur och språkbarriärer kunde försvåra kommunikationen därför väljer vårdgivare ibland att inte diskutera så djupgående som det behövs (Teunissen m.fl. 2015). Det kan bland annat innefatta psykisk ohälsa som ibland klassificeras som tabu (a.a.). Kulturella normer sätter begränsningar för hur mycket som avslöjas i mötet med vårdpersonal (Bäärnheim 2013). Där är användningen av partner som tolk något som inte, av vårdpersonal, eftersträvas då möjligtvis patienten inte vågar vara öppen om sin livssituation eller om problem i hemmet uppstått (Yelland m.fl. 2016). I andra situationer kan utbildade tolkar inte användas då patienterna är rädda för att skvaller ska spridas genom tolken (Byrskog 2015).

PROBLEMFORMULERING

En välfungerande kommunikation är avgörande för en god omvårdnad (Fossum 2013). I mötet med andra människor är språket ett viktigt kommunikationsmedel. När sjuksköterskan och patienten inte talar samma språk försvåras kommunikationen och därmed blir det en utmaning för sjuksköterskan att tillgodose patientens behov.

Sjuksköterskor möter varje dag patienter från olika delar av världen, kommunikationen kan då försvåras inte enbart av språkliga skillnader utan även av kulturella skillnader vilket i sin tur leder till misstolkningar av språkets innebörd. Relationen mellan sjuksköterskan och patienten behålls ytlig eftersom möjligheten för att utrycka sina känslor, tankar och mående begränsas eller uteblir. Tidigare forskning visar att tolkar används i mötet med patienten för att överstiga språkbarriärer men även vid förekomsten av tolkar garanterades inte patientens förståelse av sin vårdsituation. För att öka sjuksköterskans förståelse kring språkbarriärer anses det viktigt att få kunskap i hur sjuksköterskors erfarenheter av språkbarriärer påverkar omvårdnaden.

SYFTE

Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av språkbarriärens påverkan på omvårdnaden för patienter med andra modersmål.

METOD

För att besvara studiens ovannämnda syfte krävs det att kunna uppnå förståelse för den subjektiva upplevelsen. Därför var det av stor vikt att denna litteraturstudie baserades på studier som handlar om erfarenheter. Av den anledningen utformades litteraturstudien efter Willman m.fl. (2016) metod för kvalitativ design, eftersom kvalitativa studier eftersträvar att beskriva olika erfarenheter. POR-modellen användes vid formuleringen av syftet i enlighet med Willman m.fl. (2016) som kan läsas av itabell 1 nedan. Modellen användes för att identifiera så många studier som möjligt och samtidigt för att avgränsa sökningen. Tabell 1. POR-modellen 1

Population Område Resultat

Sjuksköterskor Språkbarriärer Erfarenheter

D

ATAINSAMLING

Vid litteratursökningen användes databaserna CINAHL och PubMed då dessa databaser är inriktade på omvårdnad (Willman m.fl. 2016). Eftersom sjuksköterskan är

omvårdnadsansvarig ansågs det att databaser inriktade på omvårdnad skulle kunna ge en god insikt i sjuksköterskans erfarenheter. Databasen Medline användes vid pilotsökningen men inga nya resultat framkom, därför valdes sökningen bort. Utifrån de bärande begreppen i POR-modellen gjordes en fritextsökning i de båda valda databaserna. För att kontrollera termernas korrekta användning söktes de upp i så kallade MESH termer och CINAHL Headings. Dessa sökningar uteslöts då resultaten inte var tillfredsställande därav användes fritextsökningar.

Vid definitionen av sökblocken användes ord som kombinerade söktermer, så kallade

Booleska termer, OR och AND (se bilaga 1:1 och 1:2) användes för att kombinera sökblocken med varandra (Willman m.fl. 2016). Relevansen ökade och ett större utbud av artiklar

påträffades vid kombinationen av söktermerna.

En manuell sökning gjordes för att identifiera referenser från utvalda artiklar. Däribland valdes två artiklar som sedan lästes och granskades.

Inklusions-

och

exklusionskriterier

För att få lämpliga resultat av sökningen bör kriterier användas, dessa ska anpassas utifrån studiens problemformulering (Willman m.fl. 2016).

Inklusionskriterier

 Artiklar publicerade inom ramen för tio år (2007-2017)

 Legitimerade sjuksköterskor, oberoende av vidareutbildning

 Artiklar skrivna på engelska

Exklusionskriterier

 Artiklar som behandlar språkbarriärer orsakade av medicinska skäl såsom afasi och hörselskador

L

ITTERATURSÖKNING

Artiklarna som sedan valdes ut för att fullgöra litteraturstudiens resultat behandlade

sjuksköterskornas erfarenheter av språkbarriärens påverkan på omvårdnaden. Slutligenbygger litteraturstudien på tio vetenskapliga artiklar där alla är av kvalitativ ansats. Sökningar i de relevanta artiklarnas referenslistor gjordes för att finna fler studier som kunde förstärka resultatet.

Tabell 2. Litteratursökning

Databas Datum

Sökblock Träffar Lästa

abstrakt Lästa artiklar Granskade artiklar Utvalda artiklar CINAHL 170328 Nurse* AND Language barriers AND Qualitative 29 14 7 5 3 PubMed 170328 Nurse* AND Language barriers AND Qualitative 502 81 18 10 5 Manuell sökning PubMed 2 2 2 2 2 Totalt 533 97 27 17 10

U

RVAL

OCH

KVALITETSGRANSKNING

Vid sökningen lästes samtliga titlar av resultatet för att försäkra att inga relevanta studier gått förlorade. Abstrakten lästes på titlarna som ansågs relevanta, där valdes en majoritet av artiklarna bort på grund av bland annat att syftena inte svarade på litteraturstudiens syfte.

De Artiklar som bedömdes svara på syftet valdes sedan ut för att läsas och granskas. Granskningen av artiklarna gjordes efter Statens beredning för medicinsk och social utvärderings (SBU) granskningsmall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ

forskningsmetodik (SBU 2014). Klassificering av studierna, hög, medelhög eller låg kvalitet, gjordes först enskilt av författarna sedan tillsammans för att säkerställa objektivitet. Många av de artiklarna som inte klarade granskningen valdes att användas i bakgrunden.

D

ATAANALYS

Dataanalysen inspirerades av Polit & Beck (2014) metod för analys av intervju text.

Artiklarna som valts ut lästes igenom ett antal gånger, enskilt, för att få en större förståelse av resultatet. I de valda artiklarna markerades relevanta resultat som svarade på litteraturstudiens syfte. Detta gjorde författarna enskilt. Sedan jämfördes de två olika tolkningarna av resultatet för enighet mellan de två parterna.

Resultaten togs ut ur sitt sammanhang och jämfördes med varandra för att sedan delas in i olika kategorier.De olika kategorierna sammanfattades och kortades ner för att eventuellt identifiera olika underkategorier För större överblick av artiklarna gjordes en kort

sammanfattning av de tio granskade artiklarna i en artikelmatris (Bilaga 3).

RESULTAT

Litteraturstudien har sammanställts av tio utvalda vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats varav fem bedömdes vara av hög och fem av medelhög kvalité. Två av studierna var utförda i Storbritannien, två i Sverige, två i Australien, en i Sydafrika, en i Finland, en i Irland samt en i Spanien. Dataanalysen mynnade ut i tre huvudkategorier varav en med tillhörande

underkategorier (Tabell 3). Dessa tre kategorier var: missuppfattningar vid bristfällig kommunikation, att kommunicera via tolk och den kulturella aspekten i språket.

Tabell 3 - Kategorier

Kategorier Underkategorier

Erfarenheter av att kommunicera via tolk  Utbildade tolkar

 Anhöriga som tolkar

 Sjuksköterskor som tolkar

Kulturella skillnader i språket

M

ISSUPPFATTNINGAR

I

KOMMUNIKATIONEN

Ien intervjustudie av Claydon-Platt m.fl. (2013) fann sjuksköterskorna att de hinder i

kommunikationen som fanns med patienter som inte talade samma språk som sjuksköterskan medförde svårigheter med att bland annat utbilda patienter angående deras behandling. Till exempel framkom svårigheterna när sjuksköterskorna försökte förklara för patienten varför behandlingen var viktig (a.a.). Liknande upplevde röntgensjuksköterskor när de intervjuades med syftet att utforska språkbarriärer på röntgenavdelningar i Sverige (Fatahi m.fl. 2010). De berättade att konsekvenserna utav missuppfattningar vid informationsutbytet bidrog till en risk för att en felaktig åtgärd kunde sättas in (a.a.). Att inte kunna ställa frågor vid oklarheter upplevdes kunna bidra till ökade risker för patientsäkerheten berättade sjuksköterskor i en studie där syftet var att utforska hur sjuksköterskor upplevde kommunikationen med Marockanska patienter (Plaza del Pino m.fl. 2013).

Vikten av kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten lyftes även fram i en studie av McCarthy m.fl. (2013) med syfte att utforska sjuksköterskors upplevelser av

språkbarriärer. Sjuksköterskorna i studien beskrev känslan av obehag när språkbarriärer försvårade kommunikationsprocessen (a.a.). Det kunde medföra en skadlig effekt för patienterna när sjuksköterskorna och patienterna inte talade samma språk, då språkbarriärer kunde resultera i brister i anamnesinsamlingen (McCarthy m.fl. 2013; Plaza del Pino m.fl. 2013). Sjuksköterskorna upplevde att språkbarriärer kunde resultera i en ofullständig

smärtskattning och inadekvat smärtlindring (McCarthy m.fl. 2013; Plaza del Pino m.fl. 2013). Sjuksköterskor som intervjuades för att utforska barriärer i interaktionen med patienter i Australien upplevde ibland att patienterna inte förstod vad som sagts trots att de förklarade att de förstått (McKenzie m.fl. 2015).

Sjuksköterskor upplevde en viss osäkerhet angående patientens relation till den egna hälsan (Plaza del Pino m.fl. 2013). De förstod inte om patienterna frivilligt utsatte sig för hälsorisker eller om de inte förstått vad för behandling som rekommenderats (a.a.). Dessa misstolkningar, uttryckte sjuksköterskorna, begränsade både relationen mellan patient och sjuksköterska samt omvårdnaden (McCarthy m.fl.2013, Plaza del Pino m.fl. 2013).

När språkbarriärer stöttes på i sjuksköterskans omvårdnadsarbete kände sjuksköterskan att omvårdnadsarbetet blev mekaniskt men även en känsla av avstånd i vårdrelationen mellan parterna (Plaza del Pino m.fl. 2013).

Taylors m.fl. (2013) beskriver i sin studie om kommunikationshinder språkbarriärer som det största hindret för att utföra en noggrann bedömning av patientens hälsotillstånd.

Sjuksköterskorna nämnde att det kunde leda till flera olika problem i omvårdnadsarbetet när patienten inte har någon insikt om sin medicinering samt biverkningar (a.a.). De var

tveksamma till att de patienter som talade ett annat språk, hade möjlighet att få samma vård som de patienterna som talade samma språk som personalen (Deumert 2010). Denna studie utfördes på tre olika sjukhus i Sydafrika med syftet att beskriva språkets användning i ett postapartheid samhälle (a.a.).

Vid avsaknad av ett gemensamt språk upplevde sjuksköterskor svårigheter med att informera patienter om läkemedelsbiverkningar och patienterna blev oroliga vid varje undersökning (Fatahi m.fl. 2010). Det, som av sjuksköterskorna, tolkades som en enkel undersökning som inte krävde ett gemensamt språk kunde skapa oro hos patienten (a.a.). Förtvivlan och stress upplevdes, hos sjuksköterskorna, vid kommunikationsbrister med patienter (Deumert 2010). Även de enklaste meningarna kunde inte förmedlas mellan sjuksköterskan och patienten (a.a.).

Sjuksköterskor uttryckte att patienterna inte var medvetna om sin egen del i behandlingen och undersökningarna vilket försvårade omvårdnadsarbetet (Claydon-Platt m.fl. 2013; Deumert 2010; Fatahi m.fl. 2010; McCarthy m.fl. 2013; McKenzie m.fl. 2015). Därför kände

sjuksköterskor att omvårdnadsarbetet var en utmaning för dem och de strävade ständigt efter att hitta olika kreativa sätt att kommunicera, till exempel med gester, för att täcka de basala behoven (McKenzie m.fl.2013; Plaza del Pino mfl. 2013). Andra lösningar för att

kommunicera med patienten kunde vara att tala långsamt med meningar som inkluderade lättbegripliga ord (McCarthy m.fl. 2013) Trots ansträngningarna var detta inte idealiskt, eller en hållbar lösning i längden. Sjuksköterskorna visade fortfarande engagemang för att förbättra omvårdnadsarbetet trots de hindren som låg framför (a.a.).

Sjuksköterskor erfor att avsaknad av ett gemensamt språk hade en negativ påverkan på omvårdnaden och skapade onödigt lidande för patienten (Claydon-Platts m.fl. 2013, Fatahi m.fl. 2010; McCarthy m.fl. 2013; McKenzie m.fl. 2015; Plaza del pino m.fl. 2013, Taylor m.fl. 2013). Kommunikation upplevdes vara grunden till att en god vård skulle kunna utföras (McCarthy m.fl. 2013). De kommunikationshinder som fanns skapade en känsla av oro och försvårade vårdprocessen (Fatahi m.fl. 2010).

E

RFARENHETER

AV

ATT

KOMMUNICERA

VIA

TOLK

Sjuksköterskor som hade erfarenhet av att arbeta med tolk beskrev attstora förväntningar läggs på tolken för att underlätta kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten. Tolken betraktades inte enbart som en översättare utan förväntades ha kulturell samt medicinska kunskaper (Brämberg m.fl. 2013; Eklöf m.fl. 2014).

Utbildade tolkar

Vid användning av tolk upplevde sjuksköterskorna en högre kvalité på vården samt patientsäkerheten (Deumert 2010; Fatahi m.fl. 2010; McKenzie m.fl. 2015).

Sjuksköterskors erfarenhet var att tolkar hade en stor betydelse för kommunikationsflödet (Fatahi m.fl. 2010). De ansågs vara det säkraste sättet för att rätt information angående

patientens vård ska nås och samtidigt för att övervinna språkbarriärer. Sjuksköterskorna kände mer säkerhet vid den professionella tolkens närvaro vilket resulterade till bättre vårdkvalité (a.a.).

Sjuksköterskor föredrog att tolken inte enbart översatte ordagrant utan även kunde förklara kulturella skillnader (Eklöf m.fl. 2014). Betydelsen av vissa ord kunde skilja sig från vad som

uttrycktes i meningar. Detta ledde till misstolkningar som därav förorsakade sämre omvårdnadsarbete enligt Eklöf m.fl. (2014) beskrivande studie angående användning av tolkar, detta bekräftar Brämbergs m.fl. (2013) fokusgruppstudie. Men i Brämbergs studie hade sjuksköterskorna även erfarenhet av att patienten inte vågade berätta om sitt hälsotillstånd i tolkens närvaro. Något som ledde till en förlust av information vilket medförde svårigheter att göra en adekvat bedömning (a.a.). Trots flera problematiska aspekter ansågs tolkar vara de mest trovärdiga och viktigaste resurser i kommunikationsöverföringen mellan sjuksköterskan och patienten (Brämberg m.fl. 2013; Eklöf m.fl. 2014; Fatahi m.fl. 2010).

Tolkar användes på vissa sjukhus endast vid totalt kommunikationshinder mellan

sjuksköterskan och patienten (Deumert 2010). Det upplevdes vara otryggt men det fanns inga riktlinjer på hur tolkar skulle användas (a.a.). Även där riktlinjer fanns upplevde

sjuksköterskorna oro eftersom riktlinjerna hindrade vissa patienter från tillgång till tolk (Eklöf m.fl. 2014).

Sjuksköterskorna använde sig av korta och lätta meningar för att gynna kommunikationsflödet med tolken (Brämberg m.fl. 2013). Visa svårbegripliga begrepp omformuleras, även vid användning av tolk, med syfte att underlätta för patienten (Brämberg m.fl. 2013; Eklöf m.fl. 2014).

Anhöriga som tolkar

Det upplevdes att behovet av tolkar var så stort att anhöriga användes oberoende av vilken anknytning de har till patienten (Taylor m.fl 2013). Vårdpersonalen litade på att

familjemedlemmarna uppgav adekvat information till patienten (a.a.). Däremot upplevde sjuksköterskor i andra studier att relationen mellan den anhöriga som tolkar och patienten störde informationsutbytet då neutraliteten var svår att hållas (Brämberg m.fl. 2013; Fatahi m.fl. 2010). Detta kunde bero bland annat på att anhöriga inte var bekväma med det som skulle översättas (Deumert 2010; Fatahi m.fl. 2010), de ville skydda patienten från

upprörande svar (Deumert 2010; Fatahi m.fl. 2010; McCarthy m.fl. 2013) och att de översatte efter sina egna tolkningar av det som sagt (Deumert 2010; McCarthy m.fl. 2013).

Sjuksköterskor upplevde i flera studier att anhöriga som tolkar inte alltid var lämpliga att användas som tolkhjälp (Brämberg m.fl. 2013; Eklöf m.fl. 2014; Fatahi m.fl. 2010; Plaza del Pino m.fl. 2013). Risken för informationsbortfall kunde uppstå med involvering av anhöriga som tolkar (Brämberg m.fl. 2013; Eklöf m.fl. 2014; Fatahi m.fl. 2010). Trots detta användes anhöriga vid icke kommunikativa situationer eftersom inget annat alternativ fanns (Brämberg m.fl. 2013; Eklöf m.fl. 2014; Fatahi m.fl. 2010). Sjuksköterskorna ansågs vara i stort behov av tolkar oavsett anknytning (Deumert 2010; McKenzie m.fl. 2015). Detta för att manövrera språkbarriärer som uppstår i kommunikationen med patienten men även för att underlätta omvårdnadsbehoven (Deumert 2010; McKenzie m.fl. 2015).

Anhöriga samt minderåriga upplevde sjukhusmiljön som stressande vilket hade en negativ påverkan, vid tolkningen, på patienten (Brämberg m.fl. 2013; Deumert 2010; Fatahi m.fl. 2010). Förutom anhöriga och minderåriga användes även inneliggande patienter, samt personal såsom städare som tolkar vid brister i kommunikationen (Deumert 2010). Professionella tolkar ansågs därför inte behövas då det kunde finnas någon som kunde översätta på plats, trots att det medförde risker för patientsekretessen (Deumert 2010). Dock såg medarbetarna detta som ett funktionellt alternativ vid brist på annat (a.a.).

Sjuksköterskorna märkte brister i översättningen genom att längre eller kortare satser användes (Deumeter 2010; Eklöf m.fl. 2014). Till följd av detta försvagades

kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten (Deumert 2010). Sjuksköterskorna uttryckte en viss oro över att en felaktig översättning skulle orsaka svårigheter eller

bekymmer i omvårdnadsarbetet (Fatahi m.fl. 2010). Sjuksköterskorna ansåg att samtalet bör översättas ordagrant och om nödvändigt ska förklaringar av medicinska termer ges till patienten (Deumeter 2010; Brämberg m.fl. 2013; Fatahi m.fl. 2010).

I omvårdnadsarbetet ansåg sjuksköterskorna att patienten ska vara i fokus, då språkbarriärer orsakade sådana bekymmer att anhöriga fick tolka upplevde sjuksköterskorna att de inte kunde tillgodose en adekvat vård (Brämberg m.fl. 2013; Fatahi m.fl. 2010).

Sjuksköterskor som tolkar

Flerspråkiga sjuksköterskor användes som tolkar för att underlätta kommunikationen med patienterna (Ali m.fl. 2016; McKenzie m.fl. 2015). Att sjuksköterskan utnyttjade sina språkkunskaper hade en lugnande effekt på patienterna visar en studie med syfte att belysa flerspråkiga sjuksköterskors upplevelse av att tillgodose tolkning (Ali m.fl. 2016).

Användningen av patienternas eget språk genererade möjlighet till en bättre omvårdnad (a.a.). Sjuksköterskor som talade ett annat språk gjorde erfarenheten att det kändes tryggt för båda parterna samt gav utrymme till djupare diskussioner där involverade patienter berättade mer öppet och bekvämt om problem samt behov (Ali m.fl. 2016; McKenzie m.fl. 2015). Detta gällde även om patienterna behärskade landets officiella språk (Ali m.fl. 2016; McKenzie m.fl. 2015).

Sjuksköterskor, som är flerspråkiga, kan vara en bra resurs vid tolkning (Fatahi m.fl. 2010). Deras medicinska- och omvårdnads kunskaper är till fördel vid vårdsamtalet, ändå bör användning av sjuksköterskor som tolkar undvikas så långt som möjligt (a.a.). Det upplevdes att deras arbetsbelastning inte gav utrymme för översättning (Ali m.fl. 2016; Fatahi m.fl. 2010). Patienterna förväntades sig i vissa fall mer från sjuksköterskorna som talade deras språk, och sjuksköterskorna kände att deras ansvar gick bortom deras arbetsuppgifter (Ali m.fl. 2016). Att ta tid från sjuksköterskearbetet för tolkning sågs inte som en adekvat, och ibland möjlig, lösning (Ali m.fl. 2016; Fatahi m.fl. 2010).

Hinder för att sjuksköterskan skulle kunna agera som tolkstöd upplevdes även komma från organisationerna (Ali m.fl. 2016). Avsaknad av riktlinjer och rutiner kunde skapa motstånd från både enhetschefer och personal. Även andra patienter hade uttryckt ogillande när sjuksköterskor talade ett annat språk vilket gjorde sjuksköterskorna obekväma (a.a.).

K

ULTURELLA

SKILLNADER

I

SPRÅKET

De kulturella skillnader vid kommunikation med patienterna har lyfts fram som resultat i flera av studier där sjuksköterskans upplevelse av språkbarriärer har undersökts (Plaza del Pino m.fl. 2013; McKenzie m.fl. 2015).

Sjuksköterskor upplevde att de vårdarbetare med lite erfarenhet av patienter av annan kultur kunde skylla missförstånd på språkbarriärer, trots att det kunde bero på den kulturella betydelsen av orden som använts (Plaza del Pino m.fl. 2013). För att då överkomma kommunikationshinder behövdes såväl språkbarriärer som kulturkrockar bearbetas (a.a.).

Kunskap avseende kulturen ansågs viktig för relationen mellan sjuksköterskor och patienter (McKenzie m.fl. 2015; Plaza del Pino m.fl. 2013). Detta upplevdes stärka förståelsen angående, vad som upplevdes av sjuksköterskorna vara, ovanligt beteende samtidigt kunde övervinna fördomar (Plaza del Pino m.fl. 2013). Sjuksköterskorna uttryckte vikten av att vara förstående för andra kulturer (McKenzie m.fl. 2015). När patienter ibland nekade vissa

behandlingar visade sig orsaken vara missförstånd på grund av kulturella skillnader (Plaza del Pino m.fl. 2013). Efter att sjuksköterskan införskaffade kunskap inom patientens kultur kunde ett gemensamt beslut tas för den fortsatta behandlingen (a.a.).

Sjuksköterskor upplevde att patienter blev mer bekväma med vårdpersonalen om de kom från samma kulturella bakgrund, då dessa sjuksköterskor skulle kunna förstå patienternas tankesätt (Ali m.fl. 2016). Sjuksköterskor upplevde att de saknade utbildning i tvärkulturell

kommunikation och hade som önskemål att få mer kunskap om andra kulturer (Fatahi m.fl. 2010). Genom kunskap inom patientens kultur ansågs sjuksköterskor kunna underlätta kommunikationen då kulturen kunde uttryckas i språk (Plaza del Pino m.fl. 2013).

DISKUSSION

Nedan kommer litteraturstudiens metod respektive resultat att diskuteras. Detta med avsikt för att kunna se eventuella styrkor och svagheter med studien

M

ETODDISKUSION

Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av hur språkbarriärer påverkar omvårdnaden. Innan sökningarna påbörjades formulerades forskningsfrågan. Då syftet var att beskriva en subjektiv upplevelse ansågs det lämpligt att använda kvalitativa studier. Dessa ger ett bredare perspektiv av individens upplevelse (Willman m.fl. 2016). Det är viktigt att definiera forskningsproblemet innan sökningen påbörjas eftersom sökningens bredd och djup påverkas av detta (a.a.).

Exlusionskriteriet som användes var språkbarriärer av medicinska skäl, eftersom studien syftar på språkbarriärer vid avsaknad av gemensamt talat språk. Artiklarna skulle vara publicerade inom ramen för tio år eftersom författarna önskade införskaffa senaste

informationen från forskningar. Om inklusionskriterierna varit annorlunda hade sökningen kanske gett fler resultat som svarade på litteraturstudiens syfte. Tre möjliga artiklar vid sökningen exkluderades också på grund av att de endast fanns tillgängliga för beställning och tiden för åtkomst till artiklarna ansågs avgörande. Inklusionskriteriet att använda alla artiklar med sjuksköterskor oavsett vidareutbildning valdes för att inte begränsa sökningen för mycket. Det ansågs att språkbarriärer hade samma påverkan oavsett vart sjuksköterskan arbetade eller vilken/om någon vidareutbildning fanns. Taylor m fl (2013) har i sin studie intervjuat vårdpersonal, i denna studie användes endast resultatet från de intervjuade sjuksköterskorna.

Enligt Willman m.fl. (2016) bör en pilotsökning, första sökning, alltid göras innan studien påbörjas för att förvissa sig om att det finns tillräckligt med vetenskaplig litteratur inom det

valda området (a.a.). För att undersöka om det fanns studier som använt sig av en kvalitativ metod gjordes en pilotsökning. Efter pilotsökningen bedömdes det att det gick att inhämta tillräckligt mycket med material för att besvara syftet och inga ändringar i syftets formulering krävdes.

Före sökningen påbörjades söktes sökorden i ämnesordlistorna i de olika databaserna, detta för att få de korrekta sökorden (Willman 2016). De sökord som valts ut i den första

fritextsökningen slogs upp i PubMeds Mesh och CINAHL Headings. En jämförelse mellan sökning med Mesh termer och CINAHL Headings och fritextsökning visade att

fritextsökningen gav mer relevant resultat därför användes enbart fritextsökning under datainsamlingen.

Relevanta träffar hittades med hjälp av att Booleska sökoperatörer (OR, AND) kombinerades med sökblocken. Ett större antal träffar hade möjligtvis kunnat erhållas vid användning av andra sökord, eller vid en alternativ formulering. Men resultatet ansågs vara adekvat för att besvara studiens syfte och det beslutades att mer tid till sökningen inte var relevant. Granskningen gjordes av två oberoende granskare, enligt Willman m.fl. (2016) blir

kvalitetsgranskningen mer tillförlitlig och får större tyngd när artiklar granskas (a.a.). Egna tolkningar och uppfattningar diskuterades gemensamt efter granskningen vilket ansågs kunde höja trovärdigheten då granskningen resulterade i liknande bedömningar. Efter sortering och granskning av artiklar användes enbart artiklar med medelhög och hög kvalité. Då endast åtta artiklar bedömdes ha tillräckligt god kvalitet gjordes manuella sökningar för att identifiera ytterligare två artiklar. Därefter granskades även dessa två artiklarna och bedömdes som hög respektive medelhög kvalité. Willman m.fl. (2016) skriver att manuella sökningar i artiklarnas referenslistor bör genomföras för att fungera som kompletterande moment i

litteratursökningen. Då två av tio artiklar hittades genom referenslistor kan det reflekteras kring om den primära sökningen var tillräckligt omfattande, varför en kompletterande manuell sökning fick genomföras (a.a.).

Författarna inspirerades inledningsvis av Graneheim & Lundmans (2004) analysmetod vid dataanalys, men upplägget från Polit & Beck (2014), som erbjuder att sammanställa material av tema som liknar varandra och svarar på syftet, ansågs mer hanterbart och tidseffektivt och valdes därför istället som analysmetod.

R

ESULTATDISKUSSION

Nedan presenteras en sammanfattning av litteraturstudiens resultats viktigaste delar. Det är även kopplade till introduktionen och bakgrunden.

Missuppfattningar vid bristfällig kommunikation

Resultatet i denna studie visade sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter som de inte kunde kommunicera med genom ett gemensamt språk. Sjuksköterskor upplevde svårigheter med att kommunicera med patienten på ett effektivt sätt och därför kunde mötet med patienten inte förverkligas som det borde (Claydon-Platt m.fl. 2013; Fatahi m.fl. 2010). Det blev endast att sjuksköterskorna utförde sina arbetsuppgifter snabbt och viktig information som patientens ville förmedla kring sitt tillstånd prioriterades inte (Fatahi m.fl. 2010). I mötet med patienten ska samtalet ha olika funktioner bland annat förklarande, stödjande och

för sjuksköterskor vid språkbarriärer vilket försvårade en personcentrerad vård (McCarthy m.fl. 2013; Plaza del Pino m.fl. 2013). Språkbarriärerna hamnade i fokus istället för patienten.

Resultatet visade även att brister i kommunikationen på grund av språkbarriärer påverkade patientsäkerheten (McCarthy m.fl. 2013). Sjuksköterskorna kände oro över att inte förstå vad patienten förmedlade men även att patienten inte förstod behandlingen som var kopplad till sin diagnos (McKenzie m.fl. 2015). Kommunikationshinder visade sig leda till misstolkningar och felaktiga anamneser som i sin tur resulterade till att fel behandling gavs (a.a.).

Sjuksköterskor bör försäkra sig att given information har nåtts fram till patienten och att patienten har förstått informationens betydelse (Patientlag 2014:821). Detta för att undvika missförstånd som kan leda till felbehandling. Informationen kan även ges skriftlig till patienten (Patientlag 2014:821), men detta kunde inte förbättra vårdkvaliteten då patienten inte behärskade landets officiella språk i tal och skrift vilket blir ett hot mot

patientsäkerhetslagen som försämrar kvaliteten på vården (van Rosse m.fl. 2016). För att förebygga vårdskador ska bland annat riskerna undersökas, arbetssätten utvecklas och erfarenhet spridas (Socialstyrelsen 2017).

I resultatet visade det sig att sjuksköterskor inte kunde göra patienten delaktig i sin vård eftersom möjligheter att kommunicera var begränsade vid språksvårigheter (McCarthy m.fl.2013, Plaza del Pino m.fl. 2013). Patientens självbestämmande och delaktighet i vården ska stärkas (Patientlag 2014:821). Patienten bör vara välinformerad om allt som berör den egna vården bland annat om hälsotillståndet, undersökningar, behandlingar men även om risker, komplikationer samt biverkningar (a.a.).

Erfarenheter av att kommunicera via tolk

Språkförbristningar hos patienten bör dokumenteras och endast utbildade tolkar bör användas för att komma över språkbarriärer (van Rosse m.fl. 2016). Anhöriga som tolkar ansågs inte bidra till adekvat informationsutbyte men trots detta användes de många gånger (Hansen 2007; Yelland m.fl. 2016). Sjuksköterskorna upplevde att patienten inte fick en trygg och säker vård när släktingar framträdde som tolkar (Sommerville 2007).

Utbildade tolkar

Sammanställningen av de olika studierna visade att tolkar upplevdes vara det bästa

alternativet för att överkomma språkbarriärer (Brämberg m.fl. 2013; Eklöf m.fl. 2014; Fatahi m.fl. 2010). Tolk används i vården för att bland annat förmedla information mellan

sjuksköterskan och patienten. Men att ha tillgång till tolk vid varje tillfälle då det behövs upplevdes inte vara möjligt (van Rosse m.fl. 2016; Teunisen m.fl. 2015). Sjuksköterskorna i Brämberg m.fl. (2013) och Eklöf m.fl. (2014) studier ansåg att tolkar ska ha kunskap inom kultur och förklara kulturella skillnader vid översättningen, detta ledde till en bättre förklaring om patientens situation samt gav sjuksköterskor en klarare bild av patientens behov. Till skillnad från studierna (Deumert 2010; McKenzie m.fl. 2015) där sjuksköterskorna hade erfarenhet av tolkens betydelse som den som endast skulle översätta den exakta innebörden av vad som sagt.

Denna studie visade att användning av tolk kunde skapa etiska problem när sjuksköterskor var tvungna att vara beslutfattande för användning av tolkar vilket sätter patienten i en udda position (Brämberg m.fl. 2013). Detta kränker patientens autonomi när de inte kan välja sin tolk. Autonomi är rätten till självbestämmande och är en av de etiska principerna (Statens medicinsk-etiska råd 2017). Principen innebär inom vården att patienten får bestämma själv

över sina egna handlingar och sitt eget liv men också har rätten att acceptera eller avböja erbjuden vård (a.a.).

Anhöriga som tolkar

Resultatet från denna studie visade att anhöriga användes som tolkar trots att sjuksköterskorna ansåg att de inte vara en bra lösning av flera anledningar bland annat för att deras relation till patienten kunde förhindra dem från att tolka allt (Brämberg m.fl. 2013; Fatahi m.fl. 2010). En tolk oavsett relationen den har till patienten skall förhålla sig neutral till det förmedlade budskapet utan att blanda in egna åsikter och värderingar. Allt i samtalet skall översättas även om anhöriga uppfattar vad som sagt som störande (Entrena 2013). Ett dominerande problem i den presenterade studiens resultat var att sjuksköterskorna hade en känsla av att anhöriga undanhöll viktig information som var betydelsefull för både sjuksköterskan och patienten (Deumert 2010; Fatahi m.fl. 2010; McCarthy m.fl. 2013). Den vanligaste orsaken till att tolken bör avstå från ett ärende i vården, är anknytningen till patienten det vill säga att tolken är en släkting eller vän (Entrena 2013). Det framkom även i resultatet att formella tolkar tillkallades först när anhöriga inte kunde översätta informationen (Deumert 2010; McKenzie m.fl. 2015) vilket stämmer överens med Coiffis (2003) studie där sjuksköterskor beskriver familjemedlemmar som alltid närvarande men att formella tolkar inte alltid fanns på plats när man behöver dem.

I vården möter sjuksköterskan inte enbart patienten utan i många kulturer föredrar patienten att involvera anhöriga (Brämberg m.fl. 2013; Fatahi m.fl. 2010). Den anhörigas förmåga och vilja att översätta ifrågasätts även av Hanssen (2007), Sommerville 2007 och Yelland m.fl. (2016). Samtidigt hade anhöriga kunnat bidra med mycket information eftersom patienten och dess anhöriga oftast kommer från samma kulturer vilket förbättrar patientens

omhändertagande (Hanssen 2007). Resultatet påvisade att på grund av patientens

språksvårigheter var sjuksköterskan i behov av tolk oavsett anknytning (Deumert 2010). Detta innebär enligt Hanssen (2007) att sekretessen och konfidentiella uppgifter är svåra att skydda.

Sjuksköterskor som tolkar

Användning av sjuksköterskor som tolkar är ett sparsamt undersökt område, Ali m.fl. (2016) förklarar att deras studie är den första som utforska sjuksköterskors upplevelse av att agera som språkligt stöd i vården. Riktlinjerna för hur tolkning via sjuksköterska ska gå till är inte tydliga och försvårar därmed arbetet (Fatahi m.fl. 2010). Sjuksköterskan upplevdes kunna ge en bättre översättning av patientens situation eftersom de har större kunskaper om medicin och omvårdnad än tolkar (Ali m.fl. 2016). Sjuksköterskor kan vara en viktig resurs vid språkbarriärer men arbetsbelastningen kan hindra möjligheten för sjuksköterskor att agera som språkligt stöd (a.a.). Däremot framkom det, i tidigare forskning, att sjuksköterskor som fått sin sjukvårdsutbildning i Sverige inte alltid behärskar sjukvårdsterminologin på sitt modersmål (Entrena 2013). Även om tvåspråkig personal är ett bra alternativ för att tolka ska de helst endast användas vid akuta situationer och inte vid planerade samtal (a.a.).

Resultatet visade att sjuksköterskorna inte klarade den ökade belastningen av att tolka vilket bekräftas av Coiffis (2003) studie. I studien upplevdes även att patienterna ibland väntade på att kommunicera tills den flerspråkiga sjuksköterskan började sitt pass, vilket belastade sjuksköterskan ytterligare (Coiffi 2003).

Resultatet i denna litteraturstudie visade att kulturell kompetens är en viktig aspekt i vården. Sjuksköterskor visade sig även behöva hantera kulturbarriärer utöver språkbarriärer (Plaza del Pino m.fl. 2013; McKenzie m.fl. 2015). Fördelar med att sjuksköterskan införskaffar kunskap om kulturella skillnader skulle kunna vara att förstärka relationen mellan sjuksköterskan och patienten (Hanssen 2007).

Kommunikationssättet kan se annorlunda ut i olika kulturer vilket försvårar samarbetet mellan sjuksköterskan och patienten (Hanssen 2007). I ICN:s etiska kod (2014) beskrivs att

sjuksköterskans ansvarar är att säkerställa informationen på ett kulturellt anpassat sätt som är korrekt, lämplig samt tillräcklig som grund för samtycke till vård och behandling.

Sjuksköterskor bör utbilda sig i olika kulturer vilket kommer öka deras förmåga att förstå patienten (McKenzie m.fl. 2015; Plaza del Pino m.fl. 2013). Möjligheterna till utbildning kanske inte alltid finns, men Sverige är ett mångkulturellt samhälle och det kommer finnas kollegor som har en bättre förståelse för de olika kulturerna. Det gäller att lära sig av

varandra, för patienten och för ens egen skull. Författarna i studien är överens om att kulturell kompetens kan underlätta sjuksköterskornas arbete för att uppnå en personcentrerad vård när det föreligger språkbarriärer.

Leiningers (2002) teori om transkulturell omvårdnad sätter fokus på samband mellan hälsa, kultur och vård. Behovet för sjuksköterskor att förstå människor med olika kulturer finns för att fungera som stödjande i deras vård mot en bättre hälsa på ett lämpligt sätt (a.a.). Med detta anser Leininger som resultatet visar att sjuksköterskor bör ha generella kunskaper om olika kulturer.

Den kulturella meningen i språket går inte alltid att översätta utan att det kan misstolkas (Plaza del Pino m.fl. 2013). När individer från olika kulturer möts kan interaktionen bli mödosam (Hanssen 2007). Budskapet som vill förmedlas kan tolkas på olika sätt när det överförs från ett språk till annat (a.a.).

KONKLUSION

Resultatet av denna litteraturstudie visade att språkbarriärer var begränsande hinder för omvårdnadsarbetet. De resurser som finns tillgängliga räcker inte till för att överkomma barriärerna. Patientsäkerheten riskeras när det inte går att kommunicera på ett adekvat sätt. Personcentrerad vård kan inte vara i fokus när språkbarriärer uppstår, sjuksköterskorna upplevde att det blev viktigare att övervinna språkbarriärer än att se patienten.

Sjuksköterskorna upplevde att det var tidskrävande att kommunicera med dessa patienter även vid tillgång till tolk och mycket information upplevdes gå förlorad.

Tillgång till tolk oavsett vilka för- och nackdelar som upplevdes vara det bästa alternativet. Det som önskades var dock mer tid för tolksamtal och utbildning i användningen av tolkar. Sjuksköterskorna upplevde även att de inte hade tillräcklig med kunskap om tvärkulturell vård vilken också försvårar kommunikationen då bland annat samma ord kan ha olika betydelser i olika kulturer.

Sjuksköterskor lade stor vikt vid sin relation med sina patienter, och när kommunikationen var ett hinder upplevde de inte att den relationen kunde utvecklas på samma sätt som med patienter som talade samma språk som sjuksköterskan.

FÖRSLAG PÅ FORTSATT KUNSKAPSUTVECKLING

OCH FÖRBÄTTRINGSARBETE

Oroliga situationer runt omkring i världen har tvingat människor att lämna sina hem i hopp om en säker framtid. Människor har tvingats flytta till länder med annat språk än

moderspråket. Därför har språkbarriärer blivit ett växande problem i bland annat Sverige. För att förstå problemet gjordes denna litteraturstudien. Sjuksköterskor behöver förstå hur det ser ut i vården och hur de bäst kan överkomma dessa barriärer. Författarna har fått en större inblick hur språkbarriärer kan påverka omvårdnaden runt omkring i världen.

Sjuksköterskor behöver få mer stöd i sitt arbete eftersom mötet med invandrarpatienter med språkförbristningar innebär en ytterligare utmaning i ett redan krävande arbete. Detta stöd kan ges genom handledning på arbetsplatsen. Handledning är ett väldigt bra verktyg för att

bearbeta situationer och känslor som uppkommit på arbetet. På detta sätt kan man ta till vara personalens kunskaper individuellt. Genom olika erfarenheter delas även olika tekniker personalen använder sig av för att kommunicera med patienter. Personalen får tillfälle att dela med sig av olika tekniker dem har använt sig av för att överkomma språkbarriärer. Med detta kan man tillsammans i personalgruppen ta till vara på personalens olika erfarenheter.

Det som författarna önskar mer kunskap om är användning av andra kommunikationsverktyg än tolkservice. Verktyg som används vid bland annat afasi kan eventuellt användas för att överkomma språkbarriärer. Till exempel användning av kommunikationsbok med bilder som patienten kan peka på. Det finns även mobilappar som översätter vanliga fraser i vården till olika språk. Om dessa ska kunna användas mer effektivt behövs riktlinjer för dessa.

Handledning kan vara ett forum för att dela med sig av sin erfarenhet av nya tekniker än tolksamtal som bland annat översättningsappar eller bildböcker. Som resultatet visar fanns det inte fler översättningsverktyg att använda förutom tolkar vid kommunikationshinder. Då tillgång till tolk och tid till tolkning inte alltid i möjligt önskas det utforskas om andra kommunikationsverktyg kan användas vid språkbarriärer såsom det används till sjukdomar som hindrar talet.

Det upplevdes inte finnas tydliga riktlinjer hur sjuksköterskan arbetar med anhöriga som tolkar. Detta hade förbättrat kvalitén i mötet med patienten. Mer utbildning om tvärkulturell vård kan ge sjuksköterskan inblick i patientens språksituation samt förbättra vårdkvaliteten.

REFERENSER

Ali PA, Johnson S, (2016) Speaking my patient’s language: bilingual nurses’ perspective about provision of language concordant car to patients with limited English proficiency. Journal of Advanced Nursing 73(2), 421-432.

Brämberg EB, (2008) Att vara invandrare och patient i Sverige. Växjö, University press. Brämberg EB, Sandman L, (2013) Communication through in-person interpreters: a qualitative study of home care providers’ and social workers’ views. Journal of Clinical Nursing, 22, 159–167.

Byrskog U, Olsson P, Essén B, Klingberg Allvin M, (2015) Being a bridge: Swedish antenatal care midwives’ encounters with Somali-born women and questions of violence; a qualitative study. BMC Pregnancy and Childbirth 15:1.

Bäärnhielm S, (2013) Möten i den mångkulturella vården. I: Fossum B, (Red)

Kommunikation: samtal och bemötande i vården (Upplaga 2:1). Lund, Studentlitteratur. Coiffi JRN, (2003) Communication with culturally and linguistically diverse patients in an acute care setting: nurses’ experiences. International journal of nursing studies, 40, 299-306. Claydon-Platt K, Manias E, Dunning T, (2013) The barriers and facilitators people with diabetes from a nonEnglish speaking background experience when managing their medications: a qualitative study. Journal of Clinical Nursing, 23, 2234-2246.

Deumert A, (2010) ‘It would be nice if they could give us more language’ - Serving South Africa’s multilingual patientbase. Social Science & Medicine, 71, 53e61.

Eklöf N, Hupli M, Leino-Kilpi H, (2014) Nurses´perceptions of working with

immigrant patients and interpreters in Finland. Public health nursing, 32(2), 143-150.

Entrena E, (2013) Att kommunicera med hjälp av tolk. I: Fossum B, (Red) Kommunikation: samtal och bemötande i vården (Upplaga 2:1). Lund, Studentlitteratur.

Fatahi N, Mattsson B, Lundgren S.M, Hellstrom M, (2010) Nurse radiographers’ experiences of communication with patients who do not speak the native language. Journal of Advanced Nursing, 66(4), 774–783.

Fossum B, (2013) Kommunikation och bemötande. I: Fossum B, (Red) Kommunikation: samtal och bemötande i vården (Upplaga 2:1). Lund, Studentlitteratur.

Hanssen I, (2007) Omvårdnad i ett mångkulturellt samhälle (Tredje upplagan). Lund, Studentlitteratur.

Hendson L, Reis M.D, Nicholas. B, (2015) Health care provider’s perspectives of providing culturally competent care in the NICU. JOGNN, 44, 17-27.

Leininger M.M, McFarland MR, (2002) Transcultural Nursing: Concepts, Theories, Research & Practice (Third Edition). New York: McGraw-Hill Education

McCarthy J, Cassidy I, Graham M M, Tuohy D, (2013) Conversations through barriers of language and interpretation. British Journal of Nursing, 22(6), 335-339. McKenzie H, Kwok C, Tsang H, Moreau E, (2015) Community Nursing Care of Chinese-Australian Cancer Patients. Cancer NursingTM, 38(4), E53-E60.

Nordgren S, Fridlund B, (2001) Patient’ perceptions of self- determination as expressed in the contex of care. Journal of Advanced Nursing, 35(1), 117-125.

Ozolins L-L, Hjelm K, (2003) Nurses ́ experiences of problematic situations with migrants in emergency care in Sweden. Clinical Effectiveness in Nursing, 7, 84-93.

Patientlag, 2014:821.

Plaza del Pino FJ, Soriano E, Higginbottom GMA, (2013) Sociocultural and linguistic

boundaries influencing intercultural communication between nurses and Moroccan patients in southern Spain: a focused ethnography. BMC Nursing, 12:14.

Polit DF, Beck CT, (2014) Essentials of nursing research: appraising evidence for nursing practice. Philadelphia: Lippincott

Sandberg H, (2015) Sjuksköterskans samtal - professionalitet och medmänsklighet. Lund: Studentlitteratur AB.

SBU, (2016) Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik – patientupplevelser. >http://www.sbu.se/sv/var-metod/< PDF (2017-03-29)

Socialstyrelsen, (2017) Samlat stöd för patientsäkerhet - att förebygga.

>https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/att-forebygga< HTML (2017-05-06)

Somerville J, (2007) The paradox of palliative care nursing across cultural boundaries. International Journal of Palliative Nursing. 13:12

Statens medicinsk-etiska råd, (2017) Etik – Autonomi. >http://www.smer.se/etik/autonomi/< HTML (2017-05-20)

Statistiska Central Byrån, (2013) Var femte asylsökande kom från Syrien, korrigerad 2013-03-20

>http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/ Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/ 25788/25795/Behallare-for-Press/Folkmangd-2012-korrigerad-2013-03-20/< HTML (2017-01-30)

Statistiska Central Byrån, (2016) Rekordstor invandring under 2015

>http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Rekordstor-invandring-under-2015/< HTML (2017-01-30)

Statistiska Central Byrån, (2016) Från massutvandring till rekordinvandring

>http://www.sverigeisiffror.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/in-och-utvandring/< HTML (2017-01-30)

Svenska Akademien, (1985) Svenska akademiens ordbok. Stockholm, Norstedts Akademiska Förlag.

Svensk sjuksköterskeförening (2014) ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. >http://www.swenurse.se/Sa-tycker-vi/Publikationer/Etik/ICNs-Etiska-kod-for-sjukskoterskor/< (2017-05-02)

Taylor SP, Nicolle C, Maguire M, (2013) Cross-cultural communication barriers in health care. Nursing Standard. 27:31, 35-43.

Teunissen E, van Bavel E, van den Driessen Mareeuw F, Macfarlane A, van Weel-Baumgarten E, van den Muijsenbergh M, van Weel C, (2015) Mental health problems of undocumented migrants in the netherlands: a qualitative exploration of recognition, recording, and treatment by general practitioners. Scandinavian Journal of Primary Health Care, 33, 82– 90.

Van Rosse F,de Buijne M, Suurmond J, Essink-Bot M, Wagner C, (2016) Language barriers and patient safety risks in hospital care. A mixed methods study. International Journal Of Nursing Studies, 54, 45–53.

Vinthagen S, (2005) Ickevåldsaktion - En social praktik av motstånd och konstruktion. Diss. Göteborgs Universitet.

Willman A, Bahtesvani C, Nilsson R, Sandström B, (2016) Evidensbaserad omvårdnad: En bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund, Studentlitteratur.

Yelland J, Riggs E, Szwarc J, Casey S, Duell-Piening P, Chesters D, Wahidi S, Fouladi F, Brown S, (2016) Compromised communication: a qualitative study exploring Afghan families and health professionals’ experience of interpreting support in Australian maternity care. BMJ Qual Saf, 25, :e1.

BILAGA 1:1

Tabell 1. Artikelsökning i databasen CINAHL CINAHL

Söknummer

Söktermer Antal träffar Sökblock

S1 Nurse* 163,572

S2 Nursing 218,501

S3 Nursing care 32,406

S4 Nurse Patient relation 9,524

S5 S1 OR S2 OR S3 OR S4 282,189 P: Nurse* S6 Language barriers 665 S7 Linguistic barriers 63 S8 S6 OR S7 721 O: Language barriers S9 Qualitative 53,345 S10 Qualitative studie* 40,402 S11 Nurse* experience* 5,739 S12 S9 OR S10 OR S11 56,924 R: Qualitative Begränsning: publicerade 2007-2017.

BILAGA 1:2

Tabell 2. Artikelsökning I databasen PubMed. PubMed

Söknummer

Söktermer Antal träffar Sökblock

#1 Nurse* 129,420

#2 Nursing 217,899

#3 Nursing care 202,986

#4 Nurse patient relation 10,517

#5 #1 OR #2 OR #3 OR #4 263,649 P: Nurse* #6 Language barriers 9,665 #7 Linguistic barriers 531 #8 #6 OR #7 9,839 O: Language barriers #9 Qualitative 109,991 #10 Qualitative studie* 2,491 #11 Nurse* experience* 22,170 #12 #9 OR #10 OR #11 126,244 R: Qualitative Begränsning: publicerade 2007-2017.

BILAGA 3

Author, year, country, title

Ali P.A & Johnson S, 2016, UK, Speaking my patient’s language: Bilingual nurses’ perspektive about provosion of language concordant care to patients with limited English Proficiency.

Aim

Explore bilingual nurses’ perspective about providing language concordant care to patients with limited English proficiency (LEP) and its impact on patients and nurses.

Method

26 individual interviews and three focus group discussions using a semi- structured interview guide. Thematic dataanalysis was used.

Each transcript was read and re-read to identify emerging themes. First, every line and sentence were given a code.

Population

Using purposive and snowball sampling 59 nurses were identified who had knowledge of the issue at hand. They were working in different parts in England.

Result

The study showed that bilingual nurses could be an important tool to overcome language barriers.

The nurses felt appreciated by the patients even those who were fluent in English. But the nurses could

encounter resistance from other patients, colleagues and managers. They

wished for more guidelines on the subject.

Quality

Author, year, country, title B Brämberg E. Sandman L, 2012, Sweden, Communication through in-person interpreters: a qualitative study of home care providers’ and social workers’ views

Aim

To describe the experiences of home care providers and social workers in

communication, via in-person interpreters, with patients who do not share a common language, and to offer suggestions for practice based on this description.

Method

Seven focus group interviews who lasted 40-45 minutes. Consecutive sampling was used by contacting managers of home care service. The study was

conducted in two cities in western Sweden.

Population

Nurses, assistant nurses and social workers in municipal home care. 27 participants, who all had experiences in communicating with patients via

interpreters.

Result

The results show that nurses had certain expectations on

interpreters, among them was that the interpreters should be objective and culturally aware. They were also expected to explain medical terms when needed.

Although the nurses were aware that the interpreters worked under the

confidentiality law there was some concerns about whether they followed them.

The interpreters could be seen as a barrier for the nurse patient relation.

Quality

Author, year, country, title Claydon-Platt K, Mainas E, Dunning T, 2013. Australia,

The barriers and facilitators people with diabetes from a nonEnglish speaking background experience when managing their medications: a qualitative study Aim

To explore the barriers to and facilitators of effective medication management from the perspectives of people with diabetes from a nonEnglish speaking background, carers and health professionals. Method Participants were interviewed using a semi-structured interview guide. All interviews were audio-recorded, transcribed verbatim and analysed using a thematic framework method. Population

The participants were eleven people with type 1 or 2 diabetes. 10 carers and 10 health professionals who worked with the patients were also part of the study.

Result

Four key issues were identified: diabetes knowledge, diabetes impact, medication

knowledge and medication management. The cost of medications,

language barriers that hinder communication, forgetfulness, and poor knowledge and

understanding emerged as barriers to effective medication

management. Facilitators included the use of dose administration aids to manage

medications, but current medication lists were not used.

Quality

Medium high

Author, year, country, title Deumert A, 2010, South Africa, ‘It would be nice if they could give us more language’ - Serving South Africa’s multilingual patientbase. Aim

This article describes and critiques the language practices at three South African hospitals in the Western Cape Province of the country, and engages with debates on access and multilingualism in health care.

Method

An empirical study. Data was collected through

questionnaires, staff and patient interviews as well as ethnographic observation. The interview and

observation data were fully transcribed. Data analysis utilized the methods of thematic and (qualitative) content analysis.

Population

Staff from three public hospitals in the Western Cape, South Africa.

Result

The analysis shows that linguistic barriers between

English/Afrikaans- speaking providers and isiXhosa-speaking patients are a deeply entrenched structural feature of the public health system, and significantly impede the provision of equitable and effective health care fifteen years after the end of apartheid.

Quality

Medium high