Betydelsen av praon till studie- och yrkesvalet

SAMHÄLLE–KULTUR– IDENTITET

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Betydelsen av prao till studie- och

yrkesvalet

The meaning of work experience in the career choice

Emma Thorsell

Linnéa Vinjegaard

Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp Datum för uppsatsseminarium: 2018-05-31

Examinator: Robin Ekelund Handledare: Lars Pålsson Syll

Sammanfattning

I februari 2018 fattade regeringen beslutet att prao, praktisk arbetslivsorientering, ska bli obligatorisk för samtliga elever i årskurs 8 och 9. Praons syfte ska vara att fungera som ett hjälpmedel inför elevers studie- och yrkesval. Då arbetsmarknaden är rörlig och ständigt förändras så krävs det att individer utvecklar en stabil identitet samt förmågan att kunna välja och fatta beslut, så kallad valkompetens.

Syftet med studien är att få en förståelse för vilken betydelse praon har haft för elever i årskurs 8 och 9 till deras studie- och yrkesval. Vi vill även få en uppfattning om det finns något komplement till prao i form av arbetslivsorienterade inslag i undervisningen. Vi har ställt frågor om hur eleverna resonerar kring hur praon bidragit till deras studie- och yrkesval, hur elevernas perspektiv har vidgats/förändrats genom praon och hur eleverna resonerar kring att implementera arbetslivsorienterade inslag tidigare i undervisningen.

För att besvara föregående frågeställningar har vi använt oss av en kvalitativ metod samt utgått från Careership-teorin och även olika influenser utifrån The System Theory Framework (STF).

Vårt resultat har visat på att för några av informanterna så har praon varit till hjälp i studie- och yrkesvalet, men för de flesta har praon inte haft någon betydelse. Främst ses praon som en förberedelse för det kommande arbetslivet. Fler arbetslivsorienterade inslag i undervisningen efterfrågades av samtliga informanter, då de bland annat menade på att det hade gjort dem mer motiverade i sina studier.

Förord

Vi vill börja med att tacka varandra för bra samarbete under arbetets gång. Ett stort tack till samtliga informanter samt de studie- och yrkesvägledare som hjälpte oss i jakten på medverkande informanter. Tack även till vår handledare Lars Pålsson Syll som gett oss konstruktiv kritik och som hjälpt oss komma vidare i processen.

Arbetsfördelning

Under arbetets gång har vi bearbetat, läst och skrivit texterna gemensamt, dock har vi ansvarat för olika delar i arbetet.

Emma Thorsell har främst ansvarat för teoriavsnittet medan Linnéa Vinjegaard främst har ansvarat för avsnittet tidigare forskning. Intervjuerna gjordes tillsammans och vi delade upp ansvaret med att bearbeta vårt insamlade data.

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 6

1.1 Syfte och frågeställningar ... 7

1.2 Disposition ... 7

2. Tidigare forskning ... 8

2.1 Påverkan och inverkan i studie- och yrkesvalet ... 8

2.2 Betydelsen av arbetsförlagd praktik ... 9

2.3 Stöd i valsituationer ... 11

2.4 Sammanfattning ... 12

3. Teoretiska utgångspunkter ... 13

3.1 Careership ... 13

3.1.1 Pragmatiskt rationella beslut ... 13

3.2 The System Theory of Framework ... 14

3.3 Sammanfattning ... 16

4. Metod ... 17

4.1 Metodval och metoddiskussion ... 17

4.2 Urval av undersökningsenheter ... 18 4.3 Datainsamling ... 18 4.4 Analysform ... 18 4.5 Etiska ställningstagande ... 19 5. Resultat ... 21 5.1 Praons betydelse ... 21

6.3 Skola som påverkningsfaktorer ... 30

6.4 Sammanfattning ... 31

7. Diskussion ... 33

7.1 Sammanfattning av studiens resultat ... 33

7.2 Resultatdiskussion ... 34

7.3 Metoddiskussion ... 36

7.4 Teoridiskussion ... 38

7.5 Förslag till vidare forskning ... 39

Referenser... 41

Bilaga 1 - Missiv ... 43

1. Inledning

Den 7 februari 2018 fattade regeringen (2017/18: UbU9) beslutet att prao, praktisk arbetslivsorientering, ska bli obligatorisk för alla elever i årskurs 8 och 9. Tidigare har prao varit frivilligt att erbjudas av huvudmännen på skolan, men har i de flesta fall erbjudits, om än i olika omfattning. Syftet med prao är enligt Skolverket (2018) att ge elever en inblick i arbetsmarknaden samt ge eleverna ökade kunskaper om arbetslivet, som sedan kan vara till hjälp i deras studie - och yrkesval. Skolverket anser därför att praon i första hand ska förläggas på en arbetsplats eftersom en del av syftet även är att arbetsliv och skola ska samverka. Idag krävs det som regel en gymnasial utbildning för att få ett arbete, vilket innebär att det gymnasieval som görs i årskurs 9 behöver vara välgrundat. Praon ska därmed vara en bidragande faktor till att gymnasievalet blir ett välgrundat val. I allmänna råden om studie- och yrkesvägledning (Skolverket, 2018) talas det bland annat om studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse, vilket innebär att all personal på en skola har möjlighet att bidra till att vidga elevernas perspektiv vad gäller arbetsliv och studier. Exempel på aktiviteter där eleven kan få tillgång till denna kunskap är studiebesök, utveckling av elevens självkännedom samt undervisning som berör arbetslivet, detta utöver praoperioden.

I en undersökning av Lärarnas riksförbund (2017, 11) framkommer det att den vida vägledningen, som ska eftersträvas i skolan, har stora brister enligt tillfrågade studie- och yrkesvägledare. Allt som oftast är det studie- och yrkesvägledarna själva som får ta det största ansvaret kring exempelvis praon. Integreringen av praon i ämnena är också bristfällig. Vidare får detta också konsekvenser för elevernas kommande studie- och yrkesval. I en rapport från Skolinspektionen, där 1333 elever från årskurs 9 deltog i en enkätundersökning, visade det sig att 70 % inte hade förstått syftet med de arbetslivsorienterade inslagen i undervisningen,

på skolorna. Vi vill därmed undersöka vilken betydelse praon har idag, om de kunskaper som eleverna får med sig från praon, är till någon hjälp i gymnasievalet.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med undersökningen är att få en ökad förståelse för vilken betydelse praon har för elever i årskurs 8 och 9 till deras studie- och yrkesval. Detta för att få en inblick i huruvida praon uppfyller det ändamål som regeringen efterfrågar. Härmed vill vi få en uppfattning om det finns något behov av komplement till prao i form av exempelvis arbetslivsorienterade inslag i undervisningen.

• Hur resonerar eleverna att praon har bidragit till deras studie- och yrkesval? • Hur har elevernas perspektiv vidgats/förändrats genom praon?

• Hur resonerar eleverna kring att implementera arbetslivsorienterade inslag tidigare i skolan?

1.2 Disposition

I första kapitlet beskrivs studiens problemställning, syfte samt frågeställningar. I andra kapitlet presenteras tidigare forskning kring vårt valda område, kapitlet är indelat i tre teman och avslutas med en sammanfattning. Vidare, i kapitel 3, redogörs de teoretiska begrepp som används i studien och avslutas med en sammanfattning. Kapitel 4 beskriver vår metod, hur det empiriska materialet har hanterats och bearbetats samt så tas etiska ställningstaganden upp. Det empiriska materialet redovisas i kapitel 5 utifrån tre teman och därefter följs en analys av vårt resultat i kapitel 6, som kopplas ihop med de teoretiska begrepp som valts ut. I kapitel 7 följer en diskussion om resultatet, metoden och de teoretiska begrepp som använts. Vi avslutar kapitlet med förslag på vidare forskning. Slutligen avslutas studien med en referenslista och bilagor.

2. Tidigare forskning

Vi har valt att presentera följande tidigare forskning i olika teman, detta beroende på våra tre olika frågeställningar. Genom att dela upp den tidigare forskningen så anser vi att följande läsning blir mer hanterbart samt överskådligt. Vi är medvetna om att vi, till övervägande del, använder oss av Karin Fransson och Gunnel Lindhs studie i detta kapitel. Trots det har vi även valt att väva in andra studier som vi anser passar bra ihop med varandra och som ger oss att en djupare förståelse för att besvara vårt syfte samt frågeställningar.

2.1 Påverkan och inverkan i studie- och yrkesvalet

I en studie av Karin Fransson och Gunnel Lindh (2004, 17) beskriver de att det råder en större osäkerhet på arbetsmarknaden eftersom den är under ständig förändring. Studien uppkom efter uppmaning av Skolverket och syftar till att ge en bättre förståelse för ungdomars olika strategier inför studie- och yrkesval, samt vilka förkunskaper ungdomarna önskat inför sitt val. Den idag osäkra arbetsmarknaden kräver att en som yrkesverksam accepterar snabba och ibland mycket drastiska förändringar. Vidare menar Fransson och Lindh (2004, 18) att detta påverkar individers levnadssätt och att vi idag väljer på vilket sätt vi vill leva och hur vi vill bli identifierade och inte enbart som ett yrke. Detta påverkas stort av levnadsstandard, familj och omgivning. Denna livsstilsprocess är en ständigt pågående process som förändras och utvecklas och det krävs att vi är rustade inför denna utveckling. I studien berördes frågor om hur ungas bilder av sig själva utvecklas under skoltiden, hur ungdomar tolkar och uppfattar omvärlden i relation till sig själva samt vilket stöd elever erbjuds inför deras studie- och karriärval (Fransson och Lindh 2004, 10).

43) att vilka resurser som är synliga för elever som står inför ett val också har en betydande del i hur eleven väljer. Det handlar om vilka socioekonomiska förhållanden eleven vuxit upp i och då hur bred elevens handlingshorisont är. Vilka resurser som är synliga för den unga individen är betydande i och under valsituationer samt att den nivå på utbildning och studieinriktning skiljer sig åt beroende på vilken miljö den unga individen växt upp i. Liknande diskussion för Richard Waller, Neil Harrison, Sue Hatt och Farooq Chudry (2012, 329) vars studie vi kommer presentera närmre längre fram i detta kapitel. Syftet i Waller et al. (2012, 329) studie var att undersöka huruvida eleverna gör stereotypa studie- och yrkesval utifrån den sociala klass de befinner sig i. Waller et al. (2012, 329) menar att elever från medelklassen ofta ingår i ett bredare nätverk och har därför större möjlighet att skapa kontakter. För att återgå till Fransson och Lindhs (2004, 61) studie så menar de att det under de senaste åren har skett en utveckling när det kommer till att individer står inför fler och fler valsituationer och då främst inom utbildningssystemet. Denna utveckling är tudelad då den inte enbart är positiv genom att ge ökade möjligheter för den enskilde. Med utvecklingen följer även ett ökat ansvar och högre krav ställs inom olika valsituationer. Vidare beskriver Fransson och Lindh (2004, 86) att resultatet i deras studie visar på en problematik för unga individer att försöka hitta sin identitet i ett rörligt samhälle som ständigt förändras. De menar att lite forskning finns kring hur detta område arbetas med och att det är något som behöver utvecklas. Främst finns det ett behov att undersöka vilket behov unga individer är i, vilka kunskapsluckor som finns samt ta till vara på ungdomarnas erfarenheter i valsituationer (Fransson och Lindh 2004, 86).

2.2 Betydelsen av arbetsförlagd praktik

I en studie av Karin Hirasawa och Åsa Sundelin (2003, 7–10) intervjuades studie- och yrkesvägledare samt lärare på tre olika skolor i Stockholmsområdet om deras tankar kring kopplingen mellan skola och arbetsliv. Det ställs bland annat frågor om praons betydelse och hur den kan påverka elevernas studie- och yrkesval. Hirasawa och Sundelin (2003, 23–27) påtalar att praon anses ge eleven ökade kunskaper om sig själv, detta genom att de får se sig själva i andra situationer än i skolan. Eleverna känner sig behövda på arbetsplatsen och får

lära sig att ta ansvar. Fortsättningsvis anser de även att praon har betydelse för elevens studie- och yrkesval, då de får större kunskaper om sig själva, olika yrken och arbetslivet.

En liknande studie utfördes av Waller et al. (2012, 323) med syfte att undersöka vilken påverkan arbetsplatsförlagd praktik hade för elever i åldrarna 14–16 år i England. Waller et al. (2012, 327) beskriver i sin studie att eleverna i undersökningen önskade fler möjligheter att få ta del av arbetslivet, detta för att utforska deras intresse samt deras färdigheter. I en studie av Elisabeth Achewhu-Nowurgo, Steve Azaiki, Shade Babalola och Chinuru Achinewhu (2016, 276) framgår det hur praktiskt erfarenhet kan vara betydande i studie- och yrkesvalen. Studien avser att undersöka hur arbetsrelaterade färdigheter kan medföra att den omfattande ungdomsarbetslöshet i Nigeria minskar, genom att arbetslösa ungdomar få ha praktik på ett program de läser på ett universitet. Resultatet visar att flera av ungdomarna anser att den praktik som finns i programmet är positiv, då de utvecklar flera arbetsrelaterade färdigheter. Flera av de intervjuade i Hirasawa och Sundelins (2003, 23–27) studie menar att praon kan vara betydelsefull för eleverna på olika sätt. Dels kan praon bidra till att eleverna får syn på sina styrkor och svagheter, och på det sättet få en bild av hur de kan använda den insikten i sina studie- och yrkesval, samt att de kan få en uppfattning om vilka yrken som de skulle kunna trivas med och inte. I en studie av Angela D. Bardick, Kerry B. Bernes, Kris C. Magnusson och Kim D. Witko (2005, 156) anses praon även vara betydelsefull i den bemärkelse att den ger eleverna ökad kunskap om arbetslivet och därmed kan vidga deras perspektiv. I studien intervjuas elever om deras syn på praon och dess betydelse. Eleverna menar att praon bidrar till att de får testa hur arbetslivet fungerar och hur det är att arbeta. Arbetsplatsförlagd praktik var något som föräldrarna i studien ställde sig positiva till samt att ge eleverna möjlighet att få möta individer som berättade om sin studie- och arbetslivserfarenhet (Bardick et al. 2005, 156). Även i Waller et al. (2012, 344) studie visade slutsatsen på att praktikplatserna hjälpte eleverna att lägga grunden för framtida studie- och yrkesval och var relevant för att skapa länkar för framtiden samt fick eleverna att vidga deras

2.3 Stöd i valsituationer

Vilket stöd unga individer erbjuds är en fråga Fransson och Lindh (2004, 6) tar upp i sin studie. Det handlar om stöd som exempelvis skolan erbjuder i form av undervisning, individuell och kollektiv information samt praktik i olika former. Huruvida individen får tillgång till vägledning eller inte beskriver Fransson och Lindh (2004, 69) beror på vilka förutsättningar som erbjuds inom utbildningsväsendet. I sin sammanfattning beskriver Fransson och Lindh (2004, 68) att det stöd som ordnas för unga individer i valsituationer främst kommer från skolan. Vidare saknas det insatser från övriga samhället, beroende på var i landet en bor, samt att en stor del av de som arbetar med valsituationer, till exempel studie- och yrkesvägledning inte har en relevant utbildning. Slutligen beskrivs att föräldrars stöd inför valsituationer är av stor betydelse men att stödet varierar beroende på vilken miljö individen befinner sig i (Fransson och Lindh 2004, 86). Studien av Bardick et al. (2005, 153) med syfte att undersöka behovet av studie- och yrkesvägledning för högstadie-och gymnasieelever i USA framkommer det att de medverkande föräldrarna ansåg att de hade en betydande roll i elevernas karriärval. Att karriärvalet är hela skolans ansvar samt att detta borde implementeras i läroplanen redan från grundskolan var något de medverkande föräldrarna ställde sig positiva till (Bardick et al. 2005, 157). Föräldrarna i undersökningen påpekade att de önskade att studie- och yrkesvägledning kom in tidigare i elevens skolgång samt att dialogen mellan skolpersonal och föräldrar var starkare. Genom en bättre relation och kännedom om eleven, så menade föräldrarna att skolpersonalen lättare kunde urskilja elevens behov. Resultatet i studien visade även på att föräldrarna hade som önskan att föräldrar och lärare skulle utveckla ett samarbete för att skapa och förbättra relationen dem emellan. På så sätt kan de fastställa elevens vägledningsbehov samt utnyttja gemensamma resurser och kunskaper (Bardick et al. 2005, 157).

2.4 Sammanfattning

För att vi ska kunna få en ökad förståelse för vilken betydelse praon har i gymnasievalet, är det också relevant att förstå vilka fler faktorer som spelar roll i studie- och yrkesvalet, vilket den tidigare forskningen bidrar till. Den tidigare forskningen visar på hur ungdomar fattar sina studie- och yrkesval och vilka svårigheter som finns kring detta. Vidare tas det även upp vilket stöd som finns i ungdomarnas beslutfattande, och hur detta skulle kunna utvecklas. Denna förståelse kring hur studie- och yrkesvalet påverkas medför kunskaper kring vad som behövs för att ungdomar ska kunna göra ett välgrundat studie- och yrkesval.

Forskningen visar även på vilken betydelse arbetsplatsförlagd praktik kan ha under utbildningen. Främst visar det på att den är av betydelse på det sättet att den ger en första inblick i hur arbetslivet fungerar. Den är även av betydelse för ungdomarnas självförtroende, då de får ta ansvar på ett annat sätt än tidigare. De får ökad självkännedom genom att de får syn på nya egenskaper, vilket i sin tur kan vara betydande i studie- och yrkesvalet. Den tidigare forskningen om arbetsförlagd praktik, ger oss en grundförståelse för vad praon skulle kunna bidra till i studie- och yrkesvalet

3. Teoretiska utgångspunkter

I följande kapitel redogör vi för de begrepp och teoretiska utgångspunkter som har använts i studiens analys. Dessa är pragmatiskt rationella beslut, habitus och handlingshorisont från

Careership, samt influenserna arbetslivskunskap, familj, skola, arbetsplats och intressen från The System Theory of Framework.

3.1 Careership

För att kunna analysera vårt material och därmed få en förståelse för vilken betydelse praon har för elevernas studie- och yrkesval, har vi valt att använda oss av den sociologiska teorin Careership av Phil Hodkinson och Andrew C. Sparkes. Teorin ämnar beskriva hur karriärvalet går till, vilket görs utifrån tre dimensioner: pragmatiskt rationella beslut, interaktioner och resurser inom fältet och hur karriärbeslut fattas inom de brytpunkter och rutiner som uppkommer under livets gång (Hodkinson och Sparkes 1997, 29). Vi har valt att använda oss av den första dimensionen som innehåller begreppen habitus och handlingshorisont, då den är lämpligast för studiens syfte. Careership utgår bland annat från den franska sociologen och kulturantropologen Pierre Bourdieus begrepp, varför vi även kommer att referera till hans material.

3.1.1 Pragmatiskt rationella beslut

Hodkinson och Sparkes (1997, 33) menar att ungdomar fattar karriärbeslut som är

pragmatiskt rationella. De utgår till exempel från tidigare arbetslivserfarenheter eller från

råd som de får av någon som känner dem, exempelvis en familjemedlem eller en vän. Beslutet är därmed rationellt. Vidare fattar de även beslut som är relaterade till vilken kontext de tillhör, ett pragmatiskt beslut, vilket medför att familjebakgrund och kulturell bakgrund är faktorer som inte går att bortse från vid karriärvalet. Vilket karriärbeslut som fattas och på vilket sätt, bestäms av individens habitus, som bildas utifrån den sociala och kulturella

kontexten. Habitus innefattar möjligheter och egenskaper hos individen, och bestämmer i sin tur vilket alternativ som är bra eller dåligt, vilket varierar från individ till individ. (Bourdieu 1995, 18-19).

Vidare använder sig Hodkinson och Sparkes (1997, 34–36) även av begreppet

handlingshorisont, vilket innefattar i vilken utsträckning ungdomen kan fatta karriärbeslut

inom, vilka alternativ som är synliga och lämpliga. Hur handlingshorisonten ser ut påverkas dels av habitus, men även av arbetsmarknaden. Beroende på hur arbetsmarknaden ser ut inom ett visst yrke och ens habitus så har det betydelse för vilket typ av karriärval som görs. Då vi ser möjligheter på olika sätt i förhållande till habitus så kan handlingshorisonten därmed både begränsa och vidga perspektivet. Både handlingshorisonten och habitus utvecklas ständigt i takt med nya erfarenheter och ny information.

3.2 The System Theory of Framework

The System Theory of Framework (STF) är skapad utifrån tidigare karriärteorier, som en översikt över olika influenser som är av betydelse vid studie- och yrkesvalet. Influenserna används för att beskriva faktorer som kan påverka studie- och yrkesvalet i olika kontexter och sociala sammanhang, detta enligt Wendy Patton och Mary McMahon 2014, 243. Vi har valt att använda oss av STF som ett komplement till Careership, för att kunna fylla ut med fler faktorer som har betydelse i studie- och yrkesvalet. STF består av ett stort antal influenser men vi har valt att använda oss av några få för att kunna analysera vårt resultat.

Influenserna är uppdelade i två kategorier, innehållsinfluenser och processinfluenser, dessa influenser kan dels utgöra möjligheter i studie- och yrkesvalet, men också hinder. Inom kategorin innehållsinfluenser kan influenserna vara av individuella, sociala och miljömässiga (Patton och McMahon 2014, 243). Se figur 1.

Figur 1: STF-modellen (Källa: Patton och McMahon, 2014, 257)

En av influenserna vi ämnar använda oss av är world of work knowledge, vilket kan översättas till arbetslivskunskap, och är en individuell influens. Arbetslivskunskaper innefattar vilka resurser som är tillgängliga, vilket kan påverkas av bland annat den socioekonomiska statusen och det geografiska läget, men även flera andra influenser. Även individens intresse kan vara av betydelse i studie- och yrkesvalet, och är influens som vi ämnar att använda oss av. Familjen, en av de sociala influenserna, är en central influens under uppväxten då den påverkar värderingar kring olika yrken, intressen och utifrån det slutligen studie- och yrkesvalet. Arbetsplatsen och skolan, två andra sociala influenser, påverkas därmed av familjeinfluensen, då den styr val av arbete och utbildning. Dessa tre sociala influenser ämnar vi också att använda oss av, då även de kan ha en betydelse i studie- och yrkesvalet (Patton och McMahon 2014, 247–250).

Vidare avser processinfluenserna (dåtid, nutid och framtid, se figur 1) att förklara hur processen ser ut för influenserna i ett samspel mellan individen och kontexten. Influenserna är inte statiska, utan utvecklingsbara och kan förändras över tid. Familjeinfluensen är ett

exempel på en influens som kan förändras och därmed få en annan innebörd. Det medför att studie- och yrkesvalet ska ses som en process, och kan ändras beroende på hur influenserna förändras (Patton och McMahon 2014, 254–259).

3.3 Sammanfattning

Careerships första dimension, pragmatiskt rationella beslut, beskriver hur en individs studie-

och yrkesval påverkas av dess arbetslivserfarenheter samt den sociala och kulturella kontexten. Genom att använda oss av den dimensionen i vår studie kan det ge en ökad förståelse för hur studie- och yrkesval görs. Habitus, som är ett av begreppen i den dimensionen, kan användas för att förstå varför vissa alternativ väljs och andra väljs bort. Vidare visar handlingshorisonten hur perspektivet kan vidgas och begränsas, och vilka faktorer som påverkar detta. The System Theory Framework - STF ska ses som ett komplement till Careership i vår studie. Den förtydligar vilka faktorer som kan vara betydande i studie- och yrkesvalet. De influenser som vi avser att använda oss av från STF och som vi har valt att översätta utifrån hur vi tolkar dem är arbetslivskunskap, intressen, familjen, arbetsplatsen och skolan samt hur dessa förändras och samspelar.

I vår studie bidrar ovan nämnda teorier och begrepp till en ökad förståelse för vad det är som påverkar ungdomars studie- och yrkesval. De bidrar till att vi kan få en djupare förståelse för vilken betydelse praon har för de elever som vi intervjuar i deras studie- och yrkesval. Begreppen tillsammans ger oss en bild av studie- och yrkesvalet som process, hur handlingshorisonten kan ändras beroende på hur habitus ändras, vilket i sin tur påverkas av de olika influenserna.

4. Metod

I detta kapitel redogörs för de metoder som vi har valt för att besvara studiens frågeställningar. Kapitlet inleds med metodval och metoddiskussion, följt av urval, datainsamling, analysform och etiska ställningstaganden.

4.1 Metodval och metoddiskussion

Då denna studie ämnar till att ge en ökad förståelse för vilken betydelse prao anses har haft för elever i årskurs 8 och 9 till studie- och yrkesval så valdes en kvalitativ metod.

Fördelarna med att använda en kvalitativ metod är att det finns möjlighet att gå på djupet och få en helhetsförståelse. Vidare kan missförstånd utredas genom att det finns möjligheter till att ställa följdfrågor och därmed också få utvecklande svar (Larsen 2007, 27). Vi hade inte för avsikt att generalisera vårt insamlade data utan istället ville vi gå på djupet med den information vi fått. Vi var medvetna om att de elever som var våra informanter inte kunde representera samtliga elever i årskurs 8 och 9 (Larsen 2007, 78). Den interna validiteten anser vi vara god då vi undersökte det vi avsåg att undersöka, närmare bestämt elever i årskurs 8 och 9 och deras tankar gällande prao. Däremot anser vi att den externa validiteten blev låg då vi genom vårt kvalitativa metodval inte kan generalisera vårt insamlade data. En annan nackdel med att vi valde en kvalitativ metod var att vi inte kunde generalisera svaren samt att reliabiliteten riskerade att bli lägre, men då vårt syfte är att gå mer på djupet blev valet av en kvalitativ metod självklar (Kvale och Brinkmann 2014, 295). Vi diskuterade huruvida en kvantitativ metod var användbar för oss eller inte. Genom användandet av en kvantitativ metod hade vi kunnat få en bredare bild och kunde genom insamlade data generalisera svaren. En annan fördel kunde varit att informanterna varit anonyma och på så sätt kunde även deras svar bli ärligare (Larsen 2007, 25). Det negativa med en kvantitativ metod, som vi ansåg, var att utrymmet för både frågor och svar blev ytterst begränsat. Möjligheten att ställa följdfrågor och gå på djupet hade blivit svårare med denna metod, samt risken att feltolka svaren hade ökat (Larsen 2007, 26).

4.2 Urval av undersökningsenheter

Med anledning av att studien inte ämnar till att generalisera, utan snarare att få en större förståelse, gjordes ett icke-sannolikhetsurval. För att få kontakt med informanter till studien användes snöbollsmetoden. Vi valde att ta kontakt med studie- och yrkesvägledare på tidigare VFU-platser, så att de i sin tur fick välja ut elever som de ansåg kunde passa in i vår studie (Larsen 2007, 77–78). Urvalet grundade sig på elever i årskurs 8 och 9 som varit ute på prao, detta för att få ta del av deras erfarenheter och tankar. När det kom till kön, etniskt ursprung samt geografiskt läge så tog vi inte detta i beaktning då avsikten inte fanns att studera dessa likheter och skillnader.

4.3 Datainsamling

Vi valde att samla in vår data genom intervjuer av sex elever i årskurs 8 och 9. Insamlingen skedde genom ostrukturerade intervjuer. Ostrukturerade intervjuer är uppbyggda på så vis att en lista med frågor eller stödord är nedtecknade inför varje intervjutillfälle. Tanken med denna slags intervjuform är att intervjuaren, i detta fall vi författare, inte ska styra intervjun utan istället anpassa frågorna utifrån informantens svar (Larsen 2007, 84). Vidare använde vi oss av narrativa intervjuer, där fokus var att lyssna på de historier som intervjupersonerna berättade. Vi ställde även frågor för att locka fram historien om det behövdes (Kvale och Brinkmann 2014, 194). För att säkerställa att vi ställde frågor som var relaterade till vårt syfte samt våra frågeställningar så krävdes det att vi, författare, var noggranna när vi konstruerade frågorna. Detta för att vi skulle kunna säkerhetsställa att vi verkligen fick de svar vi behövde till vår undersökning (Larsen 2007, 84).

Enligt Larsen (2007, 101) är analysen av den insamlade data till för att reducera den mängd som inte anses vara relevant för aktuell frågeställning och genom reduceringen så förenklas bearbetningen av materialet. Vi valde att använda oss av meningskoncentrering för att analysera vårt insamlade data. Med meningskoncentreringen kunde vi komprimera det som intervjupersonerna sade och få fram den centrala delen i deras uttalanden i färre ord (Kvale och Brinkmann 2014, 246). Vidare använde vi oss även av en annan analysform, som Larsen (2007, 104) beskriver som delanalys. Delanalysen syftar till att gruppera och dela in samtliga intervjuanteckningar i olika kategorier och teman. Detta för att få en bredare överblick över insamlad data och på så vis få en tydligare bild av vad som har framkommit under intervjuerna. Delanalysen var något vi drog nytta av, främst för att organisera vår data samt få klarhet över informanternas svar.

Vår studie har karaktäriserats som både induktiv och deduktiv. Vi har till viss del haft en föraning om praons betydelse i förhållande studie- och yrkesvalet. Genom vårt val av kvalitativ metod så har vi intervjuat ett färre antal personer, som vi sedan har prövat vårt insamlade data med utgångspunkt i valda teorier, detta utifrån deduktiv karaktär (Kvale och Brinkmann 2014, 239). Vidare hade vi, som blivande studie- och yrkesvägledare sedan tidigare en del kunskap om området, vilket karaktäriseras utifrån en induktiv metod, då vi har kunnat studera ämnet med syfte att öka vår kunskap (Kvale och Brinkmann 2014, 238).

4.5 Etiska ställningstagande

Inför och under arbetet med denna uppsats så har vi tagit del av och använt fyra olika forskningsetiska principer från Vetenskapsrådet (2002). Vid första kontakt med studie- och yrkesvägledare på våra utvalda skolor informerades dessa om vad syftet var med vår undersökning samt våra frågeställningar. Denna information var även något som deltagande informanter fick kännedom om inför intervjuerna. Vi var noga att påtala att vårt material enbart skulle användas i forskningssyfte samt att vi inte avsåg dra nytta av den information vi fått till oss i andra sammanhang. Studie- och yrkesvägledarna fick även kännedom om att en eventuell medverkan i vår undersökning var frivillig och kunde när som helst avbrytas under processens gång. Detta var något som vi även påtalade för våra informanter. Vi var noga med att förklara, för samtliga inblandade, var vårt examensarbete skulle synliggöras

och för vem det skulle synliggöras. För att undvika att våra informanters identitet på något sätt skulle kunna röjas så avidentifieras intervjuerna. Det ställdes heller inga frågor som kunde väcka obehag hos informanterna.

5. Resultat

Utifrån syfte och frågeställningar har vi valt att presentera resultatkapitlet i tre teman; praons betydelse, vidga perspektiv genom prao samt hela skolans ansvar.

Dessa tre teman har vi konstruerat utifrån den insamlade data vi har fått ta del av under våra kvalitativa intervjuer. Då våra intervjufrågor riktades mot våra tre frågeställningar så blev det naturligt att även dela in resultatkapitlet i tre olika teman. Kapitlet avslutas med en sammanfattning av resultatets mest centrala delar.

De informanter som presenteras nedan är informant 1, 2 och 3 som går i årskurs 9 och har redan genomfört sina gymnasieval. Informant 4, 5 och 6 går i årskurs 8 och har således gymnasievalet samt ytterligare en veckas prao framför sig.

5.1 Praons betydelse

Samtliga informanter såg praon som en positiv erfarenhet. De menade att praon har gett dem en inblick i hur en arbetsdag kan se ut. De fick testa på sådant som de tidigare inte hade gjort och fick tar mer ansvar, vilket var positivt för deras självförtroende. Informant 5 säger:

Jag känner mig mycket mer självsäker. Ledarskap har jag definitivt blivit bättre på efter att jag har varit på X.

Informanterna menade att de förstått praons syfte, och beskrev det som ett sätt att få en inblick i hur arbetslivet fungerar. Innan praoperioden hade de fått information om vilka regler som gäller, till exempel hur långa arbetstider de får ha samt praktisk information såsom lunch och reseersättning. Ingen av informanterna nämnde att de fått någon information om att syftet med praon också kunde vara att få hjälp med gymnasievalet. Dock menade informant 1 praon kan vara ett verktyg i gymnasievalet, vilket också tagits i beaktning i valet av praoplats. Praon fungerade som en bekräftelse. Tidigare stod informanten inför två olika yrken att välja inför gymnasiet, och kunde med hjälp av praon ta ett slutgiltigt beslut, även om praon inte var det enda hjälpmedlet. Informant 1 säger:

Jag tror inte att det bara var praon, men att det var det som gjorde det slutgiltiga. Det var mest att jag ville försäkra mig om att det var någonting jag ville eller inte.

Även informant 3 var av samma åsikt och menade att praon är ett bra redskap i studie- och yrkesvalet, genom att eleverna, med hjälp av praon kan få möjlighet att testa ett yrke som de är intresserade av. Informant 3 berättar följande:

Jag tror det påverkar mycket [praon. förf. anm.]. Eftersom att har man vissa intressen och man gärna drar sig till dem, så kan man med praon testa ett av dem intressena och tycker man om det kan man ha det kvar. Tycker man inte om det kan man ta bort det. Så det hjälper en väldigt mycket att välja.

Informant 3 valde i likhet med informant 1, därmed att förlägga sin prao inom ett yrkesområde som tidigare varit intressant och kunde med hjälp av praon, välja bort det som alternativ inför gymnasievalet. Informant 6, som ännu inte gjort sitt gymnasieval och som har ytterligare en praoperiod framför sig, har ett liknande synsätt på praon. Detta efter att en familjemedlem gett ett råd om att använda praon till att testa det yrke som informanten är intresserad av att arbeta med i framtiden.

Valet av praoplats har därmed haft en bidragande faktor för hur stor betydelse praon sedan har i gymnasievalet. Även om några utgick efter vilken arbetsplats de är intresserade av när de valde praoplats, så fanns inte det resonemanget hos samtliga informanter. Exempelvis valde informant 2 sin praoplats utefter var det var lättast att få en plats och fick därmed sin praoplats med hjälp av en personlig kontakt. Då praoplatsen inte var på en arbetsplats som informanten skulle vilja jobba på i framtiden, hade praon ingen betydelse för gymnasievalet, utan valet gjordes senare utifrån tidigare intressen. Informant 1 resonerar följande:

Det blev ju enklare att ta den platsen då. Men jag hade ju tyckt det varit kul att göra något som hade med mina intressen att göra också, men just då spelade det inte så mycket

5.2 Vidga perspektiv genom prao

I föregående rubrik framkom det att praon hade haft en viss betydelse för gymnasievalet för några av informanterna. Däremot har praon inte vidgat perspektiven gällande gymnasievalet i flera av fallen. Huvudsakligen menade informanterna att praon varit lärorik i det avseende att den gett dem en god inblick i hur det fungerar på en arbetsplats. De har fått en helhetssyn på arbetsplatsen, vilket de menar är de främsta nya insikterna de har fått efter praon. Samtliga informanter berättar att praon varit en lärdom på så sätt att de har fått lära sig att hantera kundmöten, anpassa sig, passa tider, ta ansvar, samt inta olika roller. Informant 4 beskriver att kommunikation, ledarskap samt pedagogiskt arbete var delar som uppmärksammades på dennes praoplats. Informant 4 berättar följande:

När jag går in på X idag så känns det annorlunda jämfört med när jag var där förut. Man förstår mer hur butiken fungerar, hur det byggs upp och hur dem arbetar där.

Samtliga informanter har grundat sina gymnasieval utifrån tidigare intressen. Flera av informanterna berättade om familjemedlemmar och andra personer de har haft omkring sig under uppväxten och vilka intressen som har funnits hos dem. Dessa personer har varit faktorer som även har påverkat informanternas egna intressen. Även ämnen som de gillar i skolan har också haft en betydelse i val av gymnasieprogram. Utifrån dessa erfarenheter hade flera av informanterna redan en uppfattning om vad de skulle välja inför gymnasiet, och de flesta menade att praon inte hade fått dem att se nya alternativ inför detta. Snarare begränsades alternativen för informant 1 och 3, då de valde bort de yrken som de hade testat på sina praoplatser. Även informant 4 och 5, menade att de redan innan prao hade bestämt vilket gymnasieprogram de ska välja, och att praon inte ändrat den uppfattningen. De ansåg därmed inte att det fanns någon skillnad i deras tankegångar i jämförelse med innan och efter praon. Informant 4 berättar följande om sina tankar:

Mina tankar har inte ändrats [efter praon. förf. anm.] Jag har en rätt så fast bild av hur jag vill välja till gymnasiet.

Däremot menade informant 6, som också redan innan bestämt gymnasieprogram och att praon inte hade ändrat det beslutet, att den ändå till viss del vidgat perspektivet och menade att det hade öppnat upp för vilka fler yrken som finns. Informant 6 berättar:

Den har ju hjälpt mig lite i att få insikt hur det fungerar [på arbetsplatsen, förf. anm.], och det kan ju hjälpa mig senare med mina val.

5.3 Hela skolans ansvar

Samtliga informanter ansåg att de gärna hade haft fler praoperioder samt andra inslag av arbetslivsorienterade inslag och att det gärna hade fått införas tidigare i årskurserna. På lektionerna pratas det sällan om hur de olika ämnena kan komma att kopplas till det framtida arbetslivet. Informanterna menade att om de hade förstått varför de läste ett visst ämne så hade det också kunnat göra dem mer motiverade. Informant 2 svarade följande på frågan om det hade varit önskvärt med tydligare kopplingar till arbetslivet skolan:

Ja! Det hade jag. Ibland är det svårt att veta varför man ska göra vissa saker i skolan. Man kan känna att det här kommer jag aldrig använda mig av, om man inte ska arbeta med det sen. Så det hade jag velat.

Informant 2 menar även att inslag av arbetslivet i skolan hade gett mer av en verklighetsuppfattning:

Ja, för då hade man blivit mer motiverad till att göra sådana saker. Vi pratar ingenting, om det idag. Många tänker, vad ska jag göra med detta, vad har jag för nytta av det senare. Det är mycket med matten, varför ska man kunna vissa saker.

Samtliga informanter menade att fler inslag även skulle visa för eleverna varför de behöver lära sig olika ämnen samt vikten av att gå till skolan och faktiskt bruka allvar. Informant 1

kombination av fler arbetslivsorienterade inslag i undervisningen samt vara ute på prao hade gett dem mycket. Detta för att de både hade fått en teoretisk och praktisk bild av en arbetsplats och hur ett yrke kan se ut. Föräldrar samt andra personer utifrån hade genom skolåren besökt samtliga informanters skolor för att berätta om sina yrken och sin arbetssituation. Informant 5:

Ja, det är ju ändå en bra idé att man tar in folk utifrån, för att berätta hur man kan ha nytta av ämnet, som vissa tycker är värdelösa, i arbetslivet. Men jag tror ändå att praon ger mer. Man får alla intryck och verkligen lär sig hur det fungerar.

Informanterna kände sig väl förberedda inför sina praoperioder och hade fått information kring arbetsrättslagar, hur många timmar de fick arbeta samt vad de fick göra och inte göra ute på sin praoplats. I samband med praon hade samtliga informanter blivit tilldelade sig uppgifter med ut på arbetsplatsen som de sedan skulle redovisa efter praoperioden. Exempel på uppgifter som eleverna fick med sig var att utföra en intervju ute på arbetsplatsen, detta för att få reda på hur en vanlig dag kunde se ut. En annan uppgift eleverna fick var att välja ett yrke som sedan skulle redovisas samt skriva en platsannons och en jobbansökan. Att utföra uppgifter i samband med praoperioden var något som informanterna ansåg vara meningsfullt och gav dem en bredare bild över vilka olika yrken som finns samt få inblick över hur olika en arbetsdag kan se ut. Informant 3 har en annan tanke på vad mer inslag i arbetslivet hade kunnat bidra till;

Om man pratar om fler yrken som det finns brist inom, till exempel rörmokare. Då kan det locka fler dit och fler får jobb.

5.4 Sammanfattning

I det empiriska materialet har det framkommit att praons betydelse främst varit att den gett våra informanter ökade kunskaper om arbetslivet och hur det fungerar på en arbetsplats. Praons betydelse i förhållande till gymnasievalet har inte varit en lika stor och avgörande faktor. Några av informanterna ser på praon som ett hjälpmedel för att kunna avgöra om de skulle kunna tänka sig att arbeta med ett visst yrke i framtiden, vilket i sin tur kan hjälpa dem i gymnasievalet. Flera av informanterna har i valet av sin praoplats främst utgått från vart det har varit lättast att få en plats, medan några har valt efter intresse. Detta har medfört att praon har haft olika stor betydelse i gymnasievalet. Praon har inte bidragit till att vidga perspektiv när det gällde gymnasievalet, men en av informanterna menade att den ändå öppnat upp för vilka olika yrken som finns. Vidare ses praon som positiv och alla informanter har uppskattat den, varför de även önskar mer prao och fler arbetslivsorienterade inslag i undervisningen, och gärna tidigare under skolgången. En tydligare koppling mellan skola och arbetsliv menar informanterna hade fått dem mer motiverade i skolarbetet. Alla informanter hade fått arbeta med praon i skolan utifrån uppgifter som de fått, och några menade att detta vidgade deras perspektiv genom att de fick se vilka fler yrken som finns på arbetsmarknaden.

6. Analys

Syftet med undersökningen är att få en ökad förståelse för hur högstadieelever upplever att deras prao har bidragit till deras studie- och yrkesval. Huruvida eleverna har vidgat sitt perspektiv samt hur omgivningen påverkar deras studie- och yrkesval är även områden som undersökningen ämnar få svar på. I detta kapitel kommer vi analysera det empiriska materialet med hjälp av Careershipteorin samt valda begrepp från The System Theory Framework (STF). Vi har valt att dela upp analysen utifrån studiens mest centrala delar och dessa är beslutsprocessen, familj och skola som påverkningsfaktorer samt praons lärdomar. Dessa tre delar både samverkar och bidrar till att en individ kan fatta ett studie- och yrkesval.

6.1 Praons lärdomar

Studien visar på att samtliga informanter i vår undersökning anser att praoperioden varit givande samt gett en inblick i arbetslivet både när det kommer till olika yrken men även hur en arbetsdag kan se ut. Informanterna i vår undersökning menar att praon var betydande för dem eftersom de fick prova på sådant som de inte tidigare hade gjort, något som var utvecklande för deras självförtroende. Vidare menade de att de fått en god inblick i hur det fungerar på en arbetsplats. Informanterna påtalade även att de hade lärt sig vikten av att hantera kundmöten, att passa tider och inta olika roller. Utifrån detta så ökade därmed deras arbetslivskunskaper genom praoperioden (jmf. Patton och McMahon 2014, 243).

Praon har haft en viss betydelse till gymnasievalet för några av våra informanter. Informant 1 berättade för oss att praoperioden fungerat som en bekräftelse för huruvida det valda yrket och arbetsplatsen var något att fortsätta sträva efter eller ej. För att koppla an till Bourdieus (1995, 18–19) begrepp habitus så använde sig informant 1 av sitt habitus när det kom till att se vilka möjligheter som var synliga samt vilket alternativ som var bra eller dåligt inför gymnasievalet. Med hjälp av praon, och i kombination med andra inslag så kunde informant 1 fatta det slutgiltiga beslutet i dennes studie- och yrkesval. På så vis har praon fungerat som ett hjälpmedel, både för informant 1 men även för ett par av våra andra

informanter. Genom att informanterna har valt eller valt bort ett yrke som de tidigare tänkt skulle kunna vara intressant så har informanterna fattat ett rationellt beslut, ett beslut baserat på tidigare erfarenheter, detta kopplar vi till Hodkinson och Sparkes (1997, 33) teori. På så sätt menade ett par av informanterna att praon kan vara ett bra hjälpmedel i deras kommande studie- och yrkesval. Dock ska praon ses som ett komplement till fler arbetslivsorienterade inslag och då med en önskan att dessa inslag gärna ska komma in tidigare under skolgången.

När informanterna valde praoplats resonerade de på olika sätt. Somliga valde praoplats utefter intresse och några få av dessa grundade sitt val i att praon skulle kunna vara ett hjälpmedel till gymnasievalet. Andra informanter tog hjälp av sitt nätverk för att hitta en praoplats och utgick inte i första hand vad de själva var intresserade av. Precis som Patton och McMahon (2014, 247–255) beskriver så är det familjen, som till en början, är den största, influensen för en individ, och för våra informanter så ingick deras familjer i deras nätverk. Informant 2 valde sin praoplats grundat på var det var lättast att få en plats, något som kan ha berott på informantens åsikter samt värderingar och som kan förstås av Patton och McMahons (2004, 247-255) teori. Att informant 2 valde praoplats utifrån var det var lättast att få en plats kan även det bero på informantens familjebakgrund eller att informant 2 inte uppfattat syftet med att praon kan ses som ett hjälpmedel utan såg den istället som ett sätt att få ta del av arbetslivet och komma ifrån skolan. Beroende på vilken syn de har haft på praon och hur de förvaltat den, om de främst sett den som ett sätt att få ta del av arbetslivet och därmed valt plats utefter var det har varit lättast att få tag på en, eller som ett hjälpmedel i gymnasievalet, har det också påverkat hur mycket betydelse praon har haft till deras gymnasieval. Patton och McMahon (2014, 250). beskriver hur intressen påverkar till gymnasievalet, något även våra informanter beskriver hur praoperioden var givande på så sätt att den lärde dem hur det fungerar på en arbetsplats, men för några även vad de gillar och inte gillar.

6.2 Beslutsprocessen

För de flesta av informanterna i vår undersökning har praon inte vidgat perspektiven eller öppnat upp för fler alternativ när det gäller att fatta beslut till gymnasievalet. Istället utgick de från tidigare tankar och funderingar de haft kring olika utbildningar och yrken. Informant 6 påtalade att trots att praon inte hade medfört att flera alternativ blev synliga inför gymnasievalet, hade praon ändå vidgat perspektivet. Perspektivet hade breddats i det avseende att fler yrken blev synliga, vilket informanten menade kunde vara till hjälp i framtiden, detta kan jämföras med Hodkinson och Sparkes begrepp handlingshorisont (1997, 34-36).

Faktorer som varit betydande för informanternas gymnasieval har varit beroende av vilka personer som funnits i deras omgivning under uppväxten, såsom familjemedlemmar, från vilka flera av informanterna menar att de har utvecklat sina intressen. Enligt Patton och McMahon (2014, 247-250) kan intresse vara en influens i studie- och yrkesvalet. Den sociala kontexten har därmed påverkat vilka preferenser informanterna har haft i gymnasievalet, vilket innebär att deras habitus har styrt valet (Bourdieu 1995, 18-19). Informanterna har fattat ett beslut som varit grundat utifrån den sociala kontexten, genom att de utgått från vilka intressen de har fått från familjemedlemmar under uppväxten. Det kan jämföras med att de har fattat ett pragmatiskt beslut, detta enligt Hodkinson och Sparkes (1997, 33-36). Utifrån detta så kan studie- och yrkesvalet hos våra informanter, ses som en process där influenserna familjen och intressen samverkat, begrepp som vi hämtat ur Patton och McMahons (2014, 254-259) teori. Däremot så har inte praon påverkat informanterna i valprocessen till gymnasievalet utan istället bidragit till bättre kännedom om arbetslivet. Vidare har de även utvecklat egenskaper hos som tidigare inte varit synliga, vilket båda informant 4 och 5 berättade. De menade att de dels utvecklat sitt självförtroende och fått en bättre helhetsförståelse om arbetsplatserna de varit på.

6.3 Skola som påverkningsfaktorer

Samtliga informanter i undersökningen påtalade att de gärna hade haft fler praoperioder samt andra inslag av arbetslivsorientering i undervisningen. Detta för att få både en praktisk samt en teoretisk inblick hur en arbetsplats och ett yrke kan se ut. Genom fler arbetslivsorienterade inslag menade informanterna att de skulle få ytterligare kunskaper kring varför de behöver lära sig olika ämnen. Vidare skulle det medföra att motivationen och inspirationen till skolarbetet skulle öka och vikten av att gå i skolan och faktiskt bruka allvar. Informanterna önskade dels fler arbetslivsorienterade inslag i de olika ämnena men även att skolan skulle erbjuda möten mellan yrkesverksamma och eleverna. Fler arbetslivsorienterade inslag skulle därmed kunna öka informanternas kunskaper om arbetslivet, vilket kan jämföras med Patton och McMahons (2014, 247–250) influens arbetslivskunskap. En av informanterna nämnde att möten med individer utanför skolmiljön kunde vara särskilt lärorikt för de elever som saknar individer i sin omgivning att prata med gällande studie- och yrkesval. Det kan kopplas samman till Careershipteorin där Hodkinson och Sparkes (1997, 33) anser att familjebakgrund och kulturell bakgrund är faktorer som inte går att bortse från vid studie- och yrkesval. Några av informanterna hade förväntat sig att träffa studie- och yrkesvägledaren tidigare då denna först blivit synlig i samband med det kommande gymnasievalet. Bourdieu (1995, 18–19) menar, som vi nämnt tidigare, att individers habitus börjar utvecklas under uppväxten, och styr vilka studie- och yrkesval som är synliga och lämpliga. Därför anser vi att det hade varit en fördel om studie- och yrkesvägledaren blev tillgänglig tidigare i skolan. Vidare beskriver Patton och McMahon (2014, 243) hur de olika influenserna kan förändras över tid och där familjen är den största influensen, men senare även skolan och kommande arbetsplatser, vilket pekar på vilken roll skolan har till studie- och yrkesvalet.

genom det få en bredare bild samt lärdomar om andra yrken än där de själva valt lägga sin praoperiod. Fler yrken som skulle kunna vara möjliga alternativ blev därmed tillgängliga, vilket kan kopplas till Hodkinson och Sparkes (1997, 34–36) begrepp handlingshorisont. Skolans arbete med praon har därmed varit en betydande del i hur den påverkar hur studie- och yrkesvalet görs. Även Patton och McMahon (2014, 250) menar att skolan kan vara en betydande influens i studie- och yrkesvalet. För våra informanter har praon således främst belyst hur den kan vara till nytta för ett kommande arbetsliv, och har då inte haft något större betydelse för kommande gymnasieval.

6.4 Sammanfattning

Vi kan se att informanternas handlingshorisont har vidgats genom praon men främst när det kommer till lärdomar om hur en arbetsplats och ett specifikt yrke kan se ut. Handlingshorisonten har vidgats genom att informanterna har utvecklat sitt självförtroende, anpassningsförmåga samt självkännedom.

Vidare framkommer det i analysen att praon inte har vidgat informanternas perspektiv när det kommer till studie- och yrkesval utan här spelade istället andra faktorer in såsom informantens habitus (Bourdieu 1995, 18–19) samt influenserna familj och intresse (Patton och McMahon 2014, 247–250). Det som även framkom var att praon bidragit till att några av informanterna fick bekräftat vilka utbildningar och yrken som skulle väljas bort då de genom erfarenhet från praon fick prova på ett yrke som visade sig inte uppfyllde informanternas förväntningar. Här har synsättet på praon påverkat, beroende på hur de har sett på praon har det också haft olika betydelse för hur den påverkat gymnasievalet. Alla informanter menar att praon främst är ett sätt att få en insyn i arbetslivet, vilket också är den bild som skolan har förmedlat i beskrivningen av syftet med praon.

Samtliga informanter påtalade att fler arbetslivsorienterade inslag under skolgången hade varit lärorikt och ett bra komplement till praon. I vår analys blir de tydligt att studie- och yrkesvalet är en längre process, vilket bekräftar elevernas önskningar om att arbetslivsorienterade inslag bör komma in tidigare i årskurserna. I analysen framkom även att skolan är en influens som kan vara olika betydelsefull beroende på hur de arbetar med arbetslivsorienterade inslag (Patton och McMahon 2004, 247–255). Genom att både arbeta

och lära sig praktiskt och teoretiskt så menade några av informanterna att det skulle ge dem mycket som kunde vara användbart inför kommande studie- och yrkesval. Informanterna menar att det sällan pratas om vikten av att lära sig specifika ämnen och vilken relevans ämnena har till framtida studie- och yrkesval. Informanterna menade att motivationen troligtvis ökat om skolan aktivt arbetat med att föra in arbetslivet mer i de olika ämnena.

7. Diskussion

Syftet med studien var att få en ökad förståelse för vilken betydelse praon haft för elever i årskurs 8 och 9 till deras studie- och yrkesval. Vidare ville vi också få en förståelse för om det finns något behov av ett komplement till praon i form av fler arbetslivsorienterade inslag i undervisningen.

7.1 Sammanfattning av studiens resultat

Studien indikerar på att prao kan ha en betydelse till gymnasievalet, men att faktorer såsom tidigare intressen och familjebakgrund överväger detta. Vår första frågeställning ”hur

resonerar eleverna att praon har bidragit till deras studie- och yrkesval?” visade att praon

till viss del har bidragit till studie- och yrkesvalet. Detta med hänvisning till att några av informanterna menade att den fungerade som ett hjälpmedel för att kunna välja eller välja bort ett yrke. Individerna menade dock främst att den är ett hjälpmedel för att få en inblick i arbetslivet. Vidare visade vår andra frågeställning ”hur har elevernas perspektiv

vidgats/förändrats genom praon” att informanternas perspektiv inför gymnasievalet inte

förändrades, men att de menade att de fått en större förståelse för vilka fler yrken som finns. Slutligen visade vår tredje frågeställning ”Hur resonerar eleverna kring att implementera

arbetslivsorienterade inslag tidigare i skolan” att informanterna gärna hade sett fler och

tidigare inslag av arbetsorientering och att det hade kunnat vara hjälpmedel till gymnasievalet. Studien åskådliggör även att skolans arbete med prao och hur den framställs kan påverka elevernas syn på prao samt dess betydelse. Vår slutsats är att, även om familjebakgrund och tidigare intressen är övervägande i studie- och yrkesvalet, hade praon kunnat ha en större betydelse om arbetet kring den sett annorlunda ut. Informanterna menade att praon kunnat ha en större betydelse om berörd personal på skolorna varit bättre på att implementera arbetslivsorienterade inslag i undervisningen, bjöd in yrkesverksamma personer samt uttryckte praons syfte tydligare.

7.2 Resultatdiskussion

Resultatet i vår analys pekar på att samtliga informanter anser att praoperioden varit lärorik och berikande. Informanterna fick prova på yrken och arbetsuppgifter de inte tidigare gjort vilket stärkte deras självförtroende, utvecklade deras arbetsrelaterade förmågor samt breddade deras handlingshorisont. Liknande resultat beskriver Achewhu-Nowurgo et al. (2016, 276) som i sin studie fått fram att arbetsplatsförlagd praktik är positiv på många sätt och kan vara betydande till studie- och yrkesval. Detta är något som även Hirasawa och Sundelin (2003, 23–27) menar är en fördel med prao. Eleven får ökade kunskaper om sig själv och får känna sig behövd på en arbetsplats genom att ta mer och bredare ansvar.

Praon har även betydelse inför elevens studie- och yrkesval eftersom eleven får kännedom kring olika yrken och arbetslivet. Samma linje är Bardick et al. (2005, 156) inne på och menar att praon kan vidga elevens perspektiv. Det var även något som några av informanterna påtalade för oss, att praon kunde ses som ett hjälpmedel och genom den kände de sig mer trygga i att välja och välja bort yrken.

Informanterna i vår undersökning ansåg att praon hade breddat deras handlingshorisont eftersom de fick ta del av yrken och arbetsplatser som de tidigare inte hade befunnit sig på. Dels genom att de efteråt fick arbeta med uppgifter som de fått i samband med praon och att de fick ta del av andra klasskamraters erfarenheter. Däremot framkom det att praon inte hade vidgat informanternas perspektiv när det kom till att fatta beslut till gymnasiet utan där utgick informanterna från tidigare intressen. Att utgå från tidigare intressen samt vilka resurser som är synliga för eleven är avgörande för när denne ska fatta sitt karriärval menar Fransson och Lindh (2004, 86). Waller et al (2012, 329) anser liknande och menar att beslut fattas beroende på vilken social klass en tillhör och genom den öppnas olika alternativ upp.

samband med detta, är att ett flertal av våra informanter valt praoplats med hjälp av personliga kontakter och inte efter tidigare intressen, och därmed menat att praon inte fått någon större betydelse i gymnasievalet. Det framkommer inte i studien huruvida skolorna arbetar med fördelningen av platser. Om det vore möjligt att fler av eleverna valde, och hade möjlighet att få praoplats utefter det de är intresserade av att arbeta med sedan, hade kanske praon kunnat få en större betydelse till gymnasievalet.

Samtliga av våra informanter önskade mer arbetslivsorienterade inslag och att de skulle bli introducerade till studie- och yrkesvägledaren tidigare under skolgången, detta eftersom det, i de flesta fall, först skedde från och med årskurs 8. Att vägledningen varierar, beroende på var i landet en bor och hur utbildningsväsendet ser ut är något som Fransson och Lindh (2004, 69) skriver om i sin studie.

Som studie- och yrkesvägledare är det en fördel att ha en förförståelse för vad praon kan bidra till, då det ofta är dem som har huvudansvaret för praon på skolorna. Vidare är det även till fördel för andra yrkesgrupper som också ska vara delaktiga i de arbetslivsorienterade inslagen i skolan. Genom att ha kännedom om hur det går att arbeta med praon så att den kan bli betydelsefull för eleverna i förhållande till studie- och yrkesvalet. Då några av informanterna menar att deras handlingshorisont breddades, i det avseende att de fick syn på nya yrken, när de efteråt fick ta del av andra klasskamraters upplevelser från praon, kan detta vara ett sätt arbeta med för att ytterligare bredda handlingshorisonten och kanske då också inför gymnasievalet. Fransson och Lindh (2004, 43) beskriver i sin studie att beroende på vilka resurser samt hur bred elevens handlingshorisont är så påverkar det hur eleven fattar sitt beslut. Ett annat sätt att arbeta skulle kunna vara att eleverna får möjlighet att reflektera över vilka nya egenskaper och styrkor de upptäckt hos sig själva efter praoperioden. Detta är något som kan kopplas samman med hur Fransson och Lindh (2004, 18) uttrycker och menar att det krävs att individer utvecklar en trygg och stabil identitet för att kunna ha en chans att hänga med i den osäkra arbetsmarknaden som råder idag. Eftersom detta har framkommit både i den tidigare forskningen och hos våra informanter som något positivt med praon, skulle det kunna vara något att fokusera på för att öka självkännedomen hos eleverna. Genom det skulle de också kunna få ett breddat perspektiv inför gymnasievalet.

Vi har resonerat kring huruvida det finns två sidor av myntet gällande vårt resultat i denna studie. Å ena sidan hade en mer positiv bild kring syfte och resultatet av hur eleverna

upplevde sin praoperiod varit önskvärd. Önskvärt på så vis att regeringens syfte med prao hade uppfyllts och då även att praon fyllde funktionen som ett slags hjälpmedel till elevernas studie- och yrkesval. Vi fick övervägande positiva resultat då samtliga informanter ansåg att praon var ett viktigt inslag som de önskade skulle finnas kvar i skolan. Men en del av praons syfte och där vårt resultat blev negativt var informanternas svar kring hur praon hade vidgat deras perspektiv vad gällde att fatta beslut till deras studie- och yrkesval. Svaren informanterna gav oss var övervägda av att de redan tidigare fattat sitt beslut och mer såg praoperioden som en möjlighet att få bekräftat om deras hypotes stämde eller inte. Å andra sidan så kan vi se möjligheter i att informanterna bekräftade för oss att praoperioden faktiskt inte hade breddat deras handlingshorisont i förhållande till deras studie- och yrkesval.

På sociala medier kan vi följa debatter som visar på en oro hos yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare efter regeringens beslut om att införa obligatorisk prao. Fransson och Lindh (2004, 69) skriver i sin studie att det saknas stödjande insatser från övriga samhället, när det kommer till individers valsituationer och att stödet ser olika ut beroende på var i Sverige en bor samt att tillgången på utbildade studie- och yrkesvägledare varierar. För att knyta an till resultatet av vår studie så anser vi att, i och med regeringens beslut om obligatorisk prao, så krävs det ett nationellt samarbete för att praon ska fylla det syfte och funktion som efterfrågas.

För oss som blivande studie- och yrkesvägledare kan vi, genom vårt resultat, se att det finns möjligheter till utveckling. Fransson och Lindh (2004, 69) påtalar i sin studie att det som avgör vilken tillgång individer får till vägledning är avgörande av vilka förutsättningar som erbjuds. Genom vårt resultat så inser vi vidden av att vi, som blivande studie- och yrkesvägledare, talar om för övrig skolpersonal och föräldrar vikten av att införa studie- och yrkesvägledning tidigare, samt att implementera arbetslivet i undervisningen.

Då vi inte avsåg att generalisera vårt material utan istället få möjlighet att använda oss av den samtalsmetodik vi behärskar, genom att ställa följdfrågor samt utveckla svaren, så föll valet naturligt på en kvalitativ metod. Att välja en kvantitativ metod istället hade gett oss en bredare bild och vi hade kunnat generalisera svaren, detta är något vi diskuterade fram och tillbaka under examensarbetets förstadium. Då vi kände att en kvantitativ metod inte kändes lika trygg som en kvalitativ och då tidsutrymmet var begränsat så föll valet på en kvalitativ metod, något vi i efterhand är nöjda med.

Under våra intervjuer strävade vi efter att använda oss av öppna frågor, detta för att frågorna inte skulle bli ledande och att svaren från informanterna skulle påverkas. Det har medfört att studien får en ökad reliabilitet och chanserna för att samma resultat ska framkomma om andra forskare utför en liknande studie med samma informanter. Däremot är det svårt att helt avgöra om våra informanter hade svarat annorlunda vid ett annat tillfälle och med andra forskare. Hade en enkätundersökning gjorts istället finns det även en möjlighet att svaren hade blivit annorlunda då informanterna hade varit anonyma. Något att ta i beaktning är att hälften av våra informanter går i åttonde klass och har således inte gjort sitt gymnasieval än och har ytterligare än praoperiod kvar. Det medför att resultatet skulle kunna se annorlunda ut för dem om studien skulle göras igen med dem nästa år när de gjort sitt gymnasieval. Då har de hunnit längre i sin valprocess. Som vi skrev i tidigare metodkapitel så anser vi att den interna validiteten, i studien, var god, detta då vi har undersökt det som vi skulle undersöka. Intervjuerna har varit fokuserade på att ta reda på betydelsen av praon inför gymnasievalet och hur behovet ser ut av fler arbetslivsorienterade inslag. I våra argument och slutsatser har vi använt oss av de teoretiska begrepp som legat till grund för studien för att öka styrkan i våra yttranden (Kvale och Brinkmann 2014, 295–296).

För att få kontakt med informanterna så använde vi oss av snöbollsmetoden. Tidigare VFU-handledare blev kontaktade och de fick i sin tur välja ut elever som de ansåg kunde passa in i vår studie och som kunde tänka sig att ställa upp. Eleverna som skulle intervjuas skulle gå i årskurs 8 eller 9, vilka våra tidigare VFU-handledare valde ut till oss. Valet av snöbollsmetoden kan ha påverkat vårt resultat då informanterna i vår undersökning hade någon slags relation till de studie- och yrkesvägledare som vi kontaktade och vårt resultat kan ha påverkats på så vis att informanterna kom från liknande bakgrunder. I princip så hade samtliga av våra informanter en relativt klar bild över hur de skulle välja till gymnasiet. De

har haft tydliga intressen samt tydliga framtidsvisioner även om själva yrkesvalet inte varit helt bestämt. Genom att välja studie- och yrkesvägledare, som vi författare, hade någon slags relation till sedan tidigare så kan de i sin tur ha valt informanter som de ansåg skulle ge oss de bästa svaren för att besvara våra frågeställningar och vårt syfte. När vi analyserar vårt material så funderar vi kring detta och genom informanternas tydliga intressen och framtidsvisioner ledde det till att praon inte hade någon större betydelse för dem. Kanske hade vi fått annorlunda svar om vi hade intervjuat elever som inte hade någon aning om deras framtid utan istället såg praon som en avgörande faktor till studie- och yrkesvalet. Vad som även kan tas i beaktning är att resultatet hade kunnat se annorlunda ut om samma studie genomförts på andra skolor som erbjuder prao. Dessa kan ha arbetat annorlunda med detta inslag vilket också skulle kunna påverka betydelsen av praon inför gymnasievalet.

Till vårt examensarbete och i vårt metodavsnitt valde vi att inte ta faktorer som kön, etniskt ursprung samt geografiskt läge i beaktning utan slumpen fick avgöra vilka informanter vi blev tilldelade. Med resultatet framför oss så anser vi inte att dessa faktorer har haft någon betydelse och att vi gjorde rätt val som inte tog dem i beaktning. Från vår insamlade data kan vi inte urskilja några speciella särdrag beroende på dessa faktorer utan svaren både liknar och skiljer sig från varann oavsett kön, etniskt ursprung samt geografiskt läge. Om vi hade valt att ta dessa faktorer i beaktning så menar vi att studien hade blivit betydligt mer omfattande. Omfattande på så vis då samtliga kapitel hade behövt utökats med fakta kring kön, etniskt ursprung samt geografiskt läge. Vi anser att om dessa faktorer skulle använts i vår studie så hade en kvantitativ metod varit den mest fördelaktiga metoden att använda sig av, detta för att få en bredare helhetsbild.

7.4 Teoridiskussion