Förekomsten av den kvinnliga idrottstriaden. Preventiva strategier ur ett fysioterapeutiskt perspektiv - En litteraturstudie

Förekomsten av den kvinnliga

idrottstriaden. Preventiva strategier ur ett

fysioterapeutiskt perspektiv

- En litteraturstudie

Emilia Backman

Olivia Weslien

Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap

Luleå Tekniska Universitet Institutionen för hälsovetenskap Fysioterapeutprogrammet 180hp Examensarbete 15hp Grundnivå

Förekomsten av den kvinnliga idrottstriaden. Preventiva strategier ur ett

fysioterapeutiskt perspektiv

-

En litteraturstudie

Prevalence of the Female Athlete Triad. Preventive strategies in a

Physiotherapeutic perspective

A literature study

Handledare: Mascha Paulsen, Doktorand

Abstrakt

Introduktion: Den kvinnliga idrottstriaden beskriver sambandet mellan komponenterna

energitillgänglighet, menstruationens funktion och skelettets mineralsammansättning. I kliniken kan det här yttra sig genom ätstörningar, dysfunktion i menstruationen och

benskörhet. Kunskapen om den kvinnliga idrottstriaden och dess komponenter varierar bland idrottare, tränare och fysioterapeuter trots att många idrottare är drabbade. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka prevalensen av den kvinnliga triaden. Syftet var även att undersöka vilken kunskap idrottare och fysioterapeuter har om den kvinnliga idrottstriaden, samt att ta reda på hur fysioterapeuter kan arbeta preventivt. Metod: En

litteratursammanställning har genomförts. Studien består av en systematisk, metodisk och kritisk granskning av artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter. En fritextsökning

genomfördes i databaserna Pubmed, Cinahl, Medline och Sportdiscus. Resultat: Förekomsten av triadens komponenter är vanlig hos kvinnliga idrottare, normalt fysiskt aktiva kvinnor och kontrollgrupp. En hög förekomst av triadens komponenter kan observeras hos idrottare där kroppsvikten spelar roll för prestationen. Kunskapen om triadens konsekvenser hos

fysioterapeuter, tränare och idrottare varierar, men har visat sig vara relativt låg. Konklusion: Förekomsten av triadens komponenter ses hos både idrottare och kontrollgrupp. Mer

forskning inom ämnet behövs för att erbjuda adekvat utbildning och utveckla preventiva åtgärder. Fysioterapeuter bör vara en profession som arbetar med triaden tillsammans med läkare, psykologer, dietister och andra vårdgivare.

Innehållsförteckning

Abstrakt ... 2

1. Bakgrund ... 1

1.1 Idrottens krav ... 1

1.2 Leanbuild sports & Non-lean-build sports ... 1

1.3 Energitillgänglighet ... 2

1.4 Menstruell dysfunktion ... 2

1.5 Benhälsa & Skelettets mineralsammansättning ... 3

1.6 Den kvinnliga idrottstriaden ... 4

1.7 Fysioterapeutiskt perspektiv ... 5

2. Syfte ... 6

2.1 Frågeställningar: ... 6

3. Material och metod ... 7

3.1 Design ... 7 3.2 Sökstrategi ... 7 3.3 Urvalsprocessen ... 8 3.4 Kvalitetsgranskning ... 8 3.5 Etiska överväganden ... 8 4. Resultat ... 9

4.1 Prevalens av kvinnliga idrottstriaden och/eller någon/några av dess komponenter ... 9

4.1.1 Ätstörningar eller lågenergitillgänglighet ... 9

4.1.2 Menstruell dysfunktion ... 9

4.1.3 Försämrad benhälsa eller låg bentäthet ... 10

4.2 Medvetenhet hos idrottare och fysioterapeuter om den kvinnliga idrottstriaden ... 11

4.3 Fysioterapeutens preventiva arbete ... 12

5. Diskussion ... 13

5.1 Metoddiskussion ... 13

5.2 Resultatdiskussion ... 14

5.2.1 Prevalens av kvinnliga idrottstriaden eller någon/några av dess komponenter ... 14

5.2.2 Fysioterapeutiskt perspektiv ... 15

5.2.3 Reflektioner av författarna ... 17

6. Konklusion ... 19

7. Referenser ... 20

Bilaga 1: Artikelsammanställning ... 24

1. Bakgrund

1.1 Idrottens krav

Kvinnliga idrottare på hög nivå utsätter sin kropp för en stor träningsbelastning för att nå sina mål. Under träning bryts kroppen ner och desto hårdare träningspasset är desto längre

återhämtning krävs. Kroppen återhämtar sig med hjälp av vila, en välbalanserad kost och sömn. Prestationsförmågan förbättras om idrottaren hittar en bra balans mellan

träningsbelastning och återhämtning. Om idrottaren istället tränar för mycket i förhållande till återhämtningen så kommer det leda till en prestationsförsämring över tid som i sin tur kan leda till överträning (1). För att en idrottare ska bli bra i sin idrott krävs en hög

träningsbelastning, vilket också leder till att idrottare på hög nivå ofta befinner sig i

gränslandet mellan hälsosam och ohälsosam. Kvinnliga idrottare skadar sig oftare än manliga idrottare, förklaringen till det här kan bero på anatomiska, fysiologiska, psykologiska och sociologiska faktorer (2). För att undvika skador på lång sikt, orka med den tuffa träningen och genomföra en hälsosam idrottssatsning krävs att idrottare får hjälp att hitta en balans mellan träning och återhämtning (2).

1.2 Leanbuild sports & Non-lean-build sports

Idrotter där kroppsvikten eller en lätt fysik förbättrar prestationen definieras enligt engelskan som “lean-build sports” eller “leanness sports”, (ex. Löpning, friidrott, simning, cykling, triathlon, dans och rodd). Idrotter där kroppsvikten eller att ha en lätt fysik inte nödvändigtvis förbättrar prestationen kallas istället “non-lean-build sports” (ex. basketboll, nätboll, fotboll, tennis, ishockey, volleyboll, squash, trampolin) (3).

Det är vanligt förekommande med restriktivt energiintag i lean-build-sports där kroppssammansättningen har en avgörande roll för prestationsförmågan (1), men det förekommer inom alla typer av idrotter (2). I lean-build-sports är det vedertaget att desto lättare idrottaren är desto lättare blir det att exempelvis springa, i alla fall på kort sikt. Vilket kan påverka att kvinnliga idrottare vill gå ner i vikt eller utvecklar en ätstörning på sikt (2). Studier har visat att kvinnliga löpare på elitnivå som äter restriktivt har sju gånger större risk att drabbas av skador jämfört med de som får i sig tillräckligt med energi (4). Förutom att skaderisken ökar så kan restriktivt energiintag leda till hormonella rubbningar (5). På sikt

sjunker även ämnesomsättningen, det leder till att många kvinnliga idrottare är smala men normalviktiga (BMI 18,5–25,0), trots att de äter för lite går de alltså inte ner mer i vikt (1). Det förekommer även att kvinnliga idrottare är omedvetna om att de äter för lite och har en låg energitillgänglighet till följd av det, på sikt leder det till samma konsekvenser för de idrottare som medvetet äter restriktivt för att gå ner i vikt (6).

1.3 Energitillgänglighet

Begreppet energitillgänglighet definieras som den energin som finns kvar i kroppen efter träning, det vill säga den energi som finns kvar för att upprätthålla basala kroppsfunktioner som reproduktion av nya celler och ämnesomsättning (6).

En kvinnlig idrottare som tränar mellan 10–20 timmar per vecka behöver minst 2200–2500 kcal/dag, för de idrottare som håller på med exempelvis längdskidor eller annan högintensiv konditionsträning kan energibehov vara högre än 4000 kcal/dag (6). Hos fysiskt aktiva

kvinnor rekommenderas ett energiintag på mer än 45 kcal (188 kJ) /kg fettfri massa/dag för att kroppen ska kunna upprätthålla fysiologiska funktioner, lägre energiintag än det hos

normalviktiga kvinnor med regelbunden menstruation sänker frisättningen av könshormoner (7). När en kvinnlig idrottare har ett energiunderskott under en längre period leder det till en för låg energitillgänglighet som påverkar kroppens produktion av könshormoner som i sin tur kan leda till menstruationsbortfall (7).

1.4 Menstruell dysfunktion

Amenorré definieras som utebliven eller upphörd menstruation genom att det har skett en minskning av antalet menstruationscykler under ett år (typiskt är mindre än två cykler per år). Det finns två typer av amenorré; primär och sekundär. Primär amenorré eller försenad

menstruationsdebut definieras som att inte ha fått en enda menstruation vid 16 års ålder. Sekundär amenorré innebär istället att menstruationen uteblivit efter menstruationsdebuten. Fysiologiskt innebär det att vid sekundär amenorré har reproduktionsaxelns alla delar (äggstockar, hypotalamus, livmoder och hypofys) fungerat tillsammans, men av någon anledning har den integrerande funktionen upphört (6).

Förekomsten av amenorré hos kvinnliga idrottare varierar beroende på vilken idrott som studerats. I konditionsidrotter som cykling, medel- och långdistanslöpning har det visat sig att

hårt, men symtomen bör beaktas som en allvarlig riskfaktor för att drabbas av skada eller ohälsa. Efter fem dagar med låg energitillgänglighet ses en minskning i produktionen av lutealt hormon (LH). Det är ett tecken på att sekretionen av gonadotropinfrisättande hormon (GnRH) från hypotalamus är minskad, som i sin tur leder till en minskning av könshormoner som östrogen, LH och progesteron. Konsekvensen av det blir en funktionell hypotalamus amenorré (FHA) som visar sig som utebliven menstruation (2).

Vid en oregelbunden, rubbad eller utebliven menstruation så finns likheter i de hormonella förhållanden som uppstår vid menopaus. I en studie gjord på råttor kunde man se att

återhämtningsförmågan är bättre hos de som hade en högre östrogennivå i kroppen. Östrogen bidrar till att minska expressionen av inflammatoriska metaboliter och ökar expressioner av myogenetiska gener som stödjer uppbyggnaden av muskelproteiner, vilket leder till att

skelettmuskulaturen tar minskad skada efter träning (1). Yngre kvinnor verkar vara känsligare för en låg energitillgänglighet jämfört med kvinnor som har haft en regelbunden menstruation i flera år. Den största förlusten av benmassa (BMD) sker vid en tidig fas vid amenorré. Att upprätthålla östrogenhalten hos premenstruella unga kvinnor genom medicinering kan därför vara viktigt för att minska risken att drabbas av amenorré och därmed undvika att drabbas av benskörhet i tidig ålder (8).

1.5 Benhälsa & Skelettets mineralsammansättning

BMD (benmassa, bentäthet eller benmineraldensitet) är ett mått på hur mycket av skelettets benvävnad som består av mineralmassa. BMD mäts oftast med en DXA-mätare (Dual-energy X-ray absorptiometry) (8). Östrogen stimulerar till osteoblasternas (bencellernas) aktivitet och skapar därmed förutsättningarna för bildandet av vissa typer av tillväxthormon, inklusive transformerande tillväxtfaktor beta (TGF-β), insulinliknande tillväxtfaktor 1 (IGF-1) och benmorfogenetiskt protein 6 (BMP6). Vid östrogenbrist, som är en konsekvens vid FHA, så undertrycks produktionen av ben på grund av att osteoblasterna dör, vilket hämmar

tillväxtfaktorproduktionen (6). Frånvaron av östrogen leder också till en minskning av osteoprotegerins genuttryck vilket hindrar inhiberingen av osteoklastbildning. En ökad osteoklastaktivitet bryter ner benvävnaden och stimulerar till ytterligare processer som bidrar till benförlust. Östrogenbristen som uppstår vid FHA är därför en allvarlig riskfaktor för att utveckla osteopeni (minskad bentäthet) eller osteoporos (benskörhet) redan i ung ålder (8). Kalciumabsorptionen i mag-tarmkanalen blir också sämre vid östrogenbrist och benförlust

Kalcium/dag (6, 8). Vid hög belastning av kroppen som inom viktbärande konditionsidrott och en samtidig låg BMD så ökar risken för stressfrakturer markant (2). Faktorer som avgör benhälsan är genetik, nutrition (kalciumintag), hormoner (testosteron och östrogen),

viktbärande idrott, rökning, alkoholkonsumtion och kortisolnivåer (6). Har man som ung lidit av amenorré eller oligomenorré är risken högre att man som äldre drabbas av benskörhet. Försämrad benhälsa i ung ålder kan alltså ge livslånga konsekvenser som osteoporos (9). Osteoporos eller försämrad BMD är en tyst sjukdom i det tidiga förloppet, och det är vanligt att missa varningssignalerna i tid då de första indikationerna på sjukdomen är en stressfraktur. För att få så optimal behandling som möjligt särskilt hos unga kvinnor är det viktigt att

uppmärksamma symtomen så snabbt som möjligt precis som vid andra sjukdomar (6).

1.6 Den kvinnliga idrottstriaden

Den kvinnliga idrottstriaden (triaden) beskriver sambandet mellan de ovanstående komponenterna energitillgänglighet, menstruationens funktion och skelettets

mineralsammansättning. I kliniken kan det här yttra sig genom ätstörningar, dysfunktion i menstruationen och benskörhet (2).

Den internationella olympiska kommittén (IOC) sammankallade 2014 en expertpanel för att uppdatera den tidigare sammanställningen från 2005 om den kvinnliga idrottstriaden. Den här uppdaterade sammanställningen ersätter den tidigare och innehåller riktlinjer för att vägleda riskbedömning, behandling och återgång till idrott. De kom även fram till att använda sig av en ny och bredare term, “relative energy deficiency in sport” (RED-S) som även inkluderar manliga idrottare. Termen beskriver snarare ett syndrom där energibrist orsakar nedsättning av olika fysiologiska funktioner som exempelvis benhälsa, kardiovaskulär hälsa och

menstruation. Psykologiska faktorer kan antingen orsaka RED-S eller vara en konsekvens av RED-S, det vill säga att individer som är drabbade av en ätstörning (orsak) eller FHA

(konsekvens) uppvisar fler depressiva symtom än friska individer. I sammanställningen ingår också praktiska kliniska modeller för att hjälpa idrottare som drabbats. Som behandling uppmärksammas bland annat vikten av utbildning för idrottare, ledare och hälsoprofessioner, samt preventiva åtgärder (10). I den här litteraturstudien används den äldre termen, den kvinnliga idrottstriaden, då studien endast undersöker kvinnor och det finns fler studier som använder sig av den äldre termen.

1.7 Fysioterapeutiskt perspektiv

Fysioterapeuter träffar frekvent idrottare med skador, ofta flera gånger i veckan under en längre period. Att identifiera och uppmärksamma avvikelser är en del av arbetet, redan när fysioterapeuten tar anamnes utesluts allvarliga tillstånd genom standardfrågor. Att fråga en ung idrottande kvinna om hon har regelbunden menstruation borde vara en självklarhet (6). Om fysioterapeuter lär sig att upptäcka varningstecken och riskfaktorer för triaden skulle det kunna hjälpa fler idrottare i tid. I ett långsiktigt perspektiv skulle fysioterapeuter med rätt verktyg kunna hjälpa fler idrottare att undvika en annars lång och komplicerad rehabilitering med uppehåll från sin idrott, men även för att undvika konsekvenser som kan påverka den drabbade individen resten av livet. För att kunna hänvisa de här patienterna vidare bör fysioterapeuter ha kunskap om Triadens olika komponenter, både för patientens skull men också för de andra professioner som fysioterapeuten eventuellt samarbetar med.

Förhoppningsvis ska den här studien bidra till att fler fysioterapeuter inser omfattningen av problematiken och vågar omfamna den här kunskapen. Exempel på varningstecken och riskfaktorer presenteras i tabell 1 (6, 11).

Tabell 1: Varningstecken och riskfaktorer för triaden (6).

VARNINGSTECKEN RISKFAKTORER

• Plötslig förändring av kroppskomposition

• Frekventa kommentarer om viktminskning

• Tvångsmässig träning utöver planerad träning eller rehabilitering

• Har svårt att vila från träning • Stressfrakturer

• Långsam läkning och rehabilitering av skador

• Perfektionism och höga förväntningar från sig själv

• Själv-Kritiskt beteende

• Låg självkänsla

• Deltagande i idrotter med: - Låg kroppsvikt - Estetiska bedömningar - Där kläderna visar mycket hud - Viktklasser

• Idrottare på elitnivå eller hög tävlingsnivå • Viktiga tävlingar

• Rädsla att gå upp i vikt • Press från sponsorer

• Press att gå ner i vikt från föräldrar, tränare, domare eller en annan viktig person • Bristande kunskap om nutrition

2. Syfte

Syftet med litteraturstudien var att undersöka prevalensen av den kvinnliga triaden. Syftet var även att undersöka vilken kunskap idrottare och fysioterapeuter har om den kvinnliga

idrottstriaden, samt att ta reda på hur fysioterapeuter kan arbeta preventivt.

2.1 Frågeställningar:

1. Vilken är prevalensen av den kvinnliga idrottstriaden och/eller någon av

komponenterna i den?

2. Vilken kunskap har idrottare och fysioterapeuter om den kvinnliga idrottstriaden och/eller dess komponenter?

3. Hur kan fysioterapeuten arbeta preventivt för att minska prevalensen av den kvinnliga idrottstriaden?

3. Material och metod

3.1 Design

En litteratursammanställning av tidigare utförda studier inom valt område har genomförts. Studien består av en systematisk, metodisk och kritisk granskning av artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter (12).

Inklusionskriterierna var studier som undersökt prevalens av den kvinnliga idrottstriaden. Även studier som innehöll den kvinnliga idrottstriaden med anknytning till fysioterapi, prevention eller behandling. Exklusionskriterier var reviews, para-idrottare, fall-studier, studier där det inte finns någon koppling till prevention eller behandling i ett

fysioterapeutiskt- eller teamperspektiv, studier som inkluderar manliga idrottare.

3.2 Sökstrategi

Fritextsökningar har genomförts i SportDiscus, CINAHL, Medline och Pubmed via Luleå Tekniska Universitets hemsida för att få tillgång till fler artiklar. För att få fram lämpliga sökord användes Svensk Mesh. De sökord som användes var the female athlete triad,

prevention, rehabilitation och treatment. Kombinationen av sökord tillsammans med AND

och OR presenteras i tabell 2. Avgränsningar som användes i databaserna PubMed, CINAHL och SportsDiscuss var full text och English. I databasen Medline användes avgränsningarna Full Text, English och Humans.

Tabell 2: Artikelsökningar i databaser.

DATABAS SÖKORD ANTAL

TRÄFFAR

RELEVANTA (DUBBLETT)

UTVALDA AVGRÄNSNINGAR SÖKNING GENOMFÖRD

PubMed The female athlete triad AND prevention OR rehabilitation OR treatment

202 7 7 Full text, English. 2019-09-16

CINAHL The female athlete triad AND prevention OR rehabilitation OR treatment

133 5 (4) 1 Full text, English. 2019-09-16

SportDiscuss The female athlete triad AND prevention or rehabilitation or treatment

121 4 (3) 1 Full text, English. 2019-09-16

Medline The female athlete triad AND prevention or rehabilitation or treatment

30 1 1 Full text, English,

3.3 Urvalsprocessen

Det första urvalet av artiklarna från PubMed, CINAHL, SportDiscus och Medline genomfördes genom att läsa rubrikerna och abstrakt. Det andra urvalet genomfördes i en process där inklusions- och exklusionskriterier bedömde om artiklarna var relevanta eller inte. De artiklar som slutligen valdes ut hade relevanta inklusions- och exklusionskriterier.

Eftersom det första urvalet enbart genomfördes genom att läsa rubrik och abstrakt så blev fler artiklar relevanta i den första urvalet jämfört med i det andra urvalet där inklusions- och exklusionskriterier användes för att bedöma relevans. Efter en noggrann genomgång av rubrik, abstrakt, resultat och slutsats inkluderades 10 artiklar. En genomgång av referenserna i de valda artiklarna utfördes för att säkerställa att relevanta artiklarna inte missats.

Referenserna innehöll dubbletter eller reviews, varför ingen inkluderades.

3.4 Kvalitetsgranskning

Flertalet studier visar att det inte är tillräckligt att söka i en databas för att få tillförlitliga svar på valt syfte och frågeställningar. Enligt SBU krävs det minst tre databaser för att få större tillförlitlighet till arbetet (13). Artiklar har därför valts ut från fyra olika databaser inom medicin, idrott och hälsa. En kvalitetsgranskning har genomförts genom PEDro-scale, se bilaga 2 (14). Författarna granskade artiklarna var för sig för att sedan enas om vilken poäng varje artikel fick. Poängen redovisas i bilaga 1.

3.5 Etiska överväganden

För att minska risken för att oavsiktliga fel inträffar vid skrivandet av litteraturstudien kommer metoden beskrivas noggrant med urval, vilka sökningar som gjorts, sökord, sökkombinationer och i vilka databaser. Arbetet bedöms att nyttan är större än risken med genomförandet av studien. Det förekommer inga känsliga eller personliga uppgifter i de studier som används i arbetet.

4. Resultat

4.1 Prevalens av kvinnliga idrottstriaden och/eller någon/några av dess

komponenter

Tio studier sammanställdes och redovisas i en översikt, se bilaga 1. Sju studier undersökte förekomsten av triadens komponenter; låg energitillgänglighet, menstruell dysfunktion och bentäthet hos lean-build idrottare (15–21). Deras resultat redovisas översiktligt i tabell 3. Två av studierna inkluderade även en kontrollgrupp (16, 18). Studien av Hoch et al. redovisade att förekomsten av en eller flera komponenter av triaden var hög hos kontrollgruppen men inte lika hög som hos idrottarna (16). Förekomsten av alla tre komponenter i triaden visade sig inte vara signifikant högre hos idrottare jämfört med kontrollgrupp. De redovisade även att förekomsten av två komponenter av triaden varierade mellan grupperna beroende på vilka två komponenter deltagarna drabbats av (18).

4.1.1 Ätstörningar eller lågenergitillgänglighet

Ätstörningar och låg energitillgänglighet är vanligt förekommande hos idrottare men även hos kontrollgrupper (15, 16, 18). Förekomsten av låg energitillgänglighet har visat sig hög inom lean-build sports (17, 18). Resultatet av studierna utförda på lean-build idrottare visar att signifikant stor del av deltagarna har någon typ av ätstörningar eller låg energitillgänglighet (17, 21). Inga signifikanta skillnader i förekomsten av ätstörningar har setts mellan lean-build och non-lean-build idrottare (15). Inga signifikanta skillnader har heller setts gällande

förekomsten av låg energitillgänglighet mellan idrottare och kontrollgrupp (16). 4.1.2 Menstruell dysfunktion

Sex studier redovisade förekomsten av menstruell dysfunktion hos idrottare (15–17, 19–21), två av de sju studierna innehöll kontrollgrupper (16, 18). Förekomsten av menstruell

dysfunktion var högre hos idrottare jämfört med kontrollgrupp (16). Även förekomsten av ätstörning och samtidig menstruell dysfunktion var något vanligare hos idrottare än hos kontrollgrupp, medan menstruell dysfunktion i kombination med låg benmassa var vanligare hos kontrollgrupp än hos idrottare (18). Andra studier visar vanligt förekommande av

menstruell dysfunktion även hos idrottande kvinnor som utövar non-lean-build idrotter (15, 19). Dock verkar förekomsten av menstruell dysfunktion vara hög hos idrottare på elitnivå eller hos idrottare som utövar lean-build idrotter, löpning eller triathlon (15, 17, 20, 21).

Idrottare med menstruell dysfunktion hade en minskad vilometabolism jämfört med de deltagare som hade normal menstruation (20).

4.1.3 Försämrad benhälsa eller låg bentäthet

Flertalet av de inkluderade artiklarna visar att det är vanligt förekommande att både idrottare och kontrollgrupper har försämrad benhälsa (15, 16, 18–20). Tre av studierna visade att kontrollgrupperna hade något högre procentuellt antal deltagare med försämrad benhälsa, låg bentäthet eller en tidigare konstaterad stressfraktur jämfört med idrottarna (15, 16, 18). Det är vanligt förekommande med för lågt intag av Kalcium hos kvinnliga idrottare (21). I de studier som undersökte bentäthet hos idrottande kvinnor såg man att många hade låg försämrad kvalité jämfört med normalvärde (16, 19, 20). Kontrollgruppen som inte var idrottare visade sig också ha låg bentäthet (16). Kombinationen av ätstörning och låg bentäthet skiljer sig inte signifikant mellan idrottare och kontrollgrupp, inte heller kombinationen av menstruell dysfunktion och låg bentäthet skiljer sig signifikant mellan idrottare och kontrollgrupp (18).

Tabell 3: Prevalens av den kvinnliga idrottstriaden.

Studie N = Alla 3 komponenter i triaden

1 eller

(2 komponenter)

ED eller (EA) MD eller (Amenorré) Låg BMD eller (stressfraktur) Lean-build idrotter Inaktiva Lean-build idrotter Inaktiva Lean-build idrotter Inaktiva eller andra idrotter Lean-build idrotter Inaktiva eller andra idrotter Lean-build idrotter Inaktiva eller andra idrotter (15) 180 - - - - 7% 11% 46% 18% (26%) (20%) (16) 160 78% 65% (36%) (39%) 54% 21% 16% 30% (17) 15 - - 60% (47%) - (60%) - (40%) - - - (18) 186 4,3% 3,4% (5,4% till 26,9%) * (12,4 till 15,2%) * - - - - (19) 170 1,2% (5,9%) - - 18,2% - 23,5% - 21,8% - (20) 40 - - - - 25% (63%) - 60% - 37,5% - (21) 300 - - - - 19,4% - 23,0% - - -

(MD = menstrual dysfunction., EA = energy availability, ED = eating disorder, RMR = resting metabolic rate, BMD = bone mass density, PPE= Pre participation physical exam, PT= Physiotherapist.)

* Beskriver förekomsten av 2 komponenter i den kvinnliga idrottstriaden, kombinationerna:

ED & MD, MD & låg BMD, ED & låg BMD. Utförligare siffror återfinns i artikelsammanställning (bilaga 1).

4.2 Medvetenhet hos idrottare och fysioterapeuter om den kvinnliga

idrottstriaden

Undersökning av idrottares kunskapsnivå om den kvinnliga idrottstriaden och hur

energitillgänglighet och menstruell dysfunktion kan leda till försämrad benhälsa visade att endast 10% hade kunskap om triadens alla tre komponenter och 45% trodde inte att amenorré kan påverka benhälsan (15). En studie visar att kunskapen om den kvinnliga idrottstriaden, screening och behandling är bristande hos läkare, fysioterapeuter, läkarstudenter, fystränare och tränare, se tabell 4 (22). De La Torre et al. undersökte om skolorna erbjöd utbildning om triaden för idrottare och tränare. Resultatet visade att 33% av skolorna screenade och erbjöd utbildning till sina idrottare, 24% erbjöd utbildning till tränare och 9–15% av skolorna kräver obligatorisk närvaro vid utbildningstillfällena (23). Pantano undersökte även hur väl

fysioterapeuterna kunde lista de tre komponenterna i triaden, där 42% lyckades identifiera den första, 58% den andra komponenten och 53% den tredje och 21 % lyckades lista alla 3

Tabell 4: Olika professioners kunskap om den kvinnliga idrottstriaden (22). TILLFRÅGADE PROFESSIONER KÄNDE TILL TRIADENS 3 KOMPONENTER SCREENADE FÖR TRIADEN BEKVÄMA MED ATT BEHANDLA TRIADEN KUNSKAP OM TILLRÄCKLIGT KALCIUMINTAG KUNSKAP OM ÄTSTÖRNINGAR STÄLLDE FRÅGOR OM MENSTRUATION LÄKARE 48% 31% 11% 28% 51% 74% FYSIOTERAPEUTER 43% 29% 14% 0% 43% 29% LÄKARSTUDENTER 32% 32% 0% 32% 41% 73% FYSTRÄNARE 38% 26% 18% 18% 68% 79% TRÄNARE 8% 13% 31% 16%

4.3 Fysioterapeutens preventiva arbete

Av de fysioterapeuter som var bekväma med att prata om ätstörningar och menstruell dysfunktion med kvinnliga idrottare, var majoriteten överens om att menstruell dysfunktion inte är en normal konsekvens av idrott se tabell 5 (24).

Tabell 5: Fysioterapeuters preventiva arbete med den kvinnliga idrottstriaden.

Kände till 3 av

komponenterna Behandlat idrottare med symtom från den kvinnliga idrottstriaden

Genomförde PPE men screenade inte för triaden:

Bekväma med att prata om ED och MD med kvinnliga idrottare

PT som var överens om att MD inte är en normal konsekvens av idrott:

5. Diskussion

5.1 Metoddiskussion

Sökningar av lämpliga artiklar genomfördes i fyra olika databaser, vilket anses vara tillräckligt många för att få tillförlitliga svar på syfte och frågeställningar (13).Lämpliga sökord som användes i de olika databaserna togs fram med hjälp av Svensk Mesh. I PubMed är det vanligt att genomföra sökningar med MeSH-termer för att få fler relevanta träffar. Inga MeSH-termer hittades som liknade sökorden, vilket kan innebära färre träffar och relevanta artiklar. Även inklusionskriterierna kan ha bidragit till få relevanta träffar då det inte finns många studier som undersöker prevention kopplat till fysioterapi. Inga kvalitativa studier har inkluderats vilket stämmer överens med studiens syfte. Sökhjälp via Luleå Tekniska

Universitetsbibliotek har använts för att få hjälp med sökord, hitta relevanta databaser och få tillgång till fler artiklar. Att sökningen inte är tidsbegränsad gör att det inte uteslutits äldre artiklar som fortfarande är relevanta, vilket ökar kvalitén. De inkluderade studierna är utförda i flera olika länder vilket anses som en styrka då det belyser konsekvenserna av den kvinnliga idrottstriaden. Det ger också underlag för att forskning inom detta område är motiverat då kvinnor riskerar sin hälsa i samband med idrott.

Kvalitetsgranskningen av artiklarna utfördes enligt PEDro-scale, se bilaga 2. Samtliga artiklar fick låga poäng (3–5 av 11) vilket antas bero på att de inte var RCT-studier. Att granska enligt PEDro kräver mycket kunskap, författarna hade aldrig tidigare utfört granskning vilket kan ha medfört felkällor. För att underlätta och skapa struktur i litteratursökningen kunde ett

flödesschema ha använts som hjälp. Antalet granskade artiklar är relativt lågt, det anses som både en styrka och svaghet. Med färre antal artiklar finns mer tid att granska varje enskild artikel, med fler antal artiklar blir resultatet starkare.

I resultatdiskussionen inkluderas källor som inte finns med i artikelsammanställningen i resultatdelen. Det beror på att artiklarna endast studerade förekomsten av ätstörningar, och inte alla triadens komponenter. Författarna valde att inte heller inkludera artiklar som använt sig av den nyare och bredare termen RED-S, det kan ha kan medfört att relevant data har missats. I den här studien syftade dock till att studera enbart kvinnliga idrottare, medan begreppet RED-S även inkluderar manliga idrottare.

5.2 Resultatdiskussion

5.2.1 Prevalens av kvinnliga idrottstriaden eller någon/några av dess komponenter Resultatet av studierna visar att förekomsten av triadens komponenter är vanlig hos kvinnliga idrottare (15–21), men även hos normalt fysiskt aktiva kvinnor eller kontrollgrupper (15, 16, 18). Det finns tidigare studier som inkluderar en kontrollgrupp, trots det finns svårigheter att dra slutsatser om prevalensen av den kvinnliga idrottstriadens komponenter hos normalaktiva kvinnor ur ett större perspektiv, de studier som finns presenterar dock liknande resultat. En högre förekomst av den kvinnliga idrottstriadens komponenter kan ses hos idrottare inom lean-build idrotter jämfört med non-leanbuild idrotter.

Resultatet visar att förekomsten av ätstörningar och/eller låg energitillgänglighet är relativt vanlig hos både idrottare och kontrollgrupp (15, 17–21), ibland till och med vanligare hos kontrollgrupp (15, 18). I tidigare studier har man dock sett att förekomsten av ätstörningar är vanligare hos idrottare än kontrollgrupp, och ännu vanligare i lean-build idrotter. Med tanke på det låga studieantalet kan inga slutsatser om förekomsten mellan grupperna dras (25, 26, 27).

Förekomsten av menstruell dysfunktion var vanligare hos idrottare än hos kontrollgrupp (18). Lean-build idrottare var också drabbade i högre utsträckning än non-lean build (15, 19). En skillnad mellan idrottare och kontrollgrupp var att förekomsten av ätstörningar och menstruell dysfunktion var vanligare hos idrottarna medan menstruell dysfunktion och låg bentäthet var vanligare hos kontrollgruppen (18). Att problematiken med låg bentäthet ses hos både

idrottare och kontrollgrupp kan bero på olika saker, idrottaren kan till en början gynnas av att belasta skelettet genom aktivitet, men triadens negativa konsekvenser kan få belastningen att leda till stressfrakturer och hos kontrollgruppen kan istället bristen på aktivitet vara orsaken till den låga bentäthet (28, 29).

Endast en studie redovisade att de frågat deltagarna om de tidigare haft en stressfraktur, vilket ofta tyvärr är det första symtomet på försämrad benhälsa (15). För att förebygga att idrottaren drabbas bör andra faktorer beaktas, som exempelvis menstruationshistorik, tillräckligt

5.2.2 Fysioterapeutiskt perspektiv

Kunskapen om triadens konsekvenser hos fysioterapeuter, tränare och idrottare varierar, men visar sig generellt som låg. Hur fysioterapeuter, tränare och skolor arbetar med screening, utbildning och behandling av triaden varierar i omfattning (25, 26, 27). Fysioterapeuter arbetar för att främja hälsa och minska ohälsa. En viktig del av det arbetet är att utbilda och öka kunskapen hos patienter och andra vårdgivare (30). Av de tio artiklarna som granskats har endast två undersökt medvetenheten hos idrottare och fysioterapeuter om den kvinnliga idrottstriaden (22, 24). Båda artiklarna presenterade dessutom att medvetenheten var låg, det förekommer inte i artiklarna om fysioterapeuterna är verksamma inom idrottsmedicin eller inte vilket gör det svårt att dra slutsatser hur det ser ut inom de sektionerna i exempelvis Sverige.

Om det finns möjligheter till teamverksamhet kring en kvinnlig idrottare bör det innehålla en läkare, dietist, mental rådgivare, fysioterapeut eller fystränare och tränare. Det är viktigt att alla inom teamet samarbetar för att hjälpa idrottare som är drabbade av triaden då deras gemensamma kompetens bidrar till en ökad förståelse av triaden (31). Fysioterapeuter som arbetar i idrottslag kan fördelaktigt utnyttja sin kunskap för att utbilda tränare och deras medarbetare om den kvinnliga kroppen och hur den påverkas negativt av

menstruationsrubbningar, och för att eliminera myten om att amenorré är ett positivt tecken på att idrottaren tränar tillräckligt mycket (6). Det är hälsoprofessionernas ansvar, exempelvis fysioterapeuters, att utbilda idrottare, föräldrar och tränare om triadens komponenter så att de upptäcks i tid (32). Förslag på vad fysioterapeuter borde kunna presenteras i tabell 7.

Fysioterapi utvecklas ständigt, det är därför viktigt att fysioterapeuter kontinuerligt uppdaterar sina kunskaper och är uppmärksamma på ny forskning. För fysioterapeuter verksamma inom framförallt idrottsmedicin bör det även inkluderas kunskap om ätstörningar, låg

energitillgänglighet och menstruation hos idrottande kvinnor (6). Resultatet i två av studierna visar att det finns bristande kunskap hos fysioterapeuter för att kunna identifiera

komponenterna i triaden, och kunskap om hur de här idrottarna ska behandlas eller hur triaden kan förebyggas (22–24). Med tillräcklig kunskap om triaden, är fysioterapeutens kompetens lämplig för prevention och hälsopromotion (32). Även om triadens komponenter kan vara enkla att definiera och förstå i teorin, är det ofta svårt och komplext att identifiera de idrottare som lider av en eller fler av komponenterna i den kvinnliga idrottstriaden. För att

behandla en idrottare, krävs även att idrottaren själv är samarbetsvillig att delta i processen (31). Fysioterapeuter som är verksamma inom idrottsmedicin och träffar många idrottare eller unga aktiva kvinnor borde kunna (32):

• Identifiera den kvinnliga idrottstriadens komponenter

• Redogöra för hur komponenterna påverkar kvinnliga idrottares hälsa

• Screena för riskfaktorer

• Tydligt redogöra för vilken roll fysioterapeuten kan ha i ett multidisciplinärt team som

jobbar med prevention och behandling.

Många idrottare förnekar ofta att de har problem, eftersom de inte tror att den hjälp de får kommer vara positivt för prestationen. Det förekommer även att idrottare är omedvetna om att de har symtom från någon av komponenterna (6). Därför är en viktig del i mötet med

idrottaren att fysioterapeuten vågar ställa frågor gällande triaden. Det är vanligt att unga kvinnor har svårt att öppna upp sig och då gäller det att fysioterapeuten ställer rätt typ av frågor på ett empatiskt sätt. Vid interventioner eller undersökning av stressfrakturer bör fysioterapeuten ställa specifika frågor om menstruationscykeln, matvanor, försök till viktminskning, kroppsuppfattning och tidigare skador (6). Flertalet andra frågor kan också ställas angående träningshistorik jämfört med hur träningen är upplagd just nu, stressorer i livet, hur tillfredsställd idrottaren är med sin kroppsvikt och form. Byt ut frågan:

‘‘Har du regelbunden menstruation?’’ mot ”Hur ofta har du menstruation?”, idrottare kan svara ja på den första frågan även om de vanligtvis bara har mens en gång var 4–5 månad, därför blir svaret mer tillförlitligt om fysioterapeuten frågar hur ofta idrottaren har

menstruation. Prevention är viktigt för att förhindra att idrottare drabbas, förslag på vad fysioterapeuter kan göra sammanfattas i tabell 7 (6).

Tabell 7: Tabell från en review av Papanek, här beskrivs preventiva strategier som kan användas av fysioterapeuter (6).

UPPMUNTRA OBJEKTIV UTBILDNING STÄLL FRÅGOR OM MINSKA FOKUS PÅ

- Sunda kroppsideal - Våga ta vilodagar - Minska träningsmängd vid behov - Nätverka med andra professioner - Kaloribalans

- Mat är bränsle inte en fiende - Mat förser kroppen med viktiga näringsämnen som förbättrar prestationen

- Kvinnor behöver mellan 1000 till 1500 mg Kalcium/dag - Varningstecken på triaden - Att vara smalare är inte alltid bättre

- Idrotter har inte en ideal kroppsvikt

- Stresshantering och coping strategier

- Amenorré ska inte vara normalt - Vikt är bara en faktor relaterat till prestation

- Förhållandet mellan coach och idrottare - Träningsupplägg - Menstruationscykel - Uppfattningen om energiintag i förhållande till träningsmängd - Vikt - Idrottarens kropp, fokusera på personen istället - Fettprocent på kroppen - Coachers myter om menstruation

Fysioterapeuter som har tillräckligt med kunskap bör utbilda idrottare, kollegor, föräldrar och tränare. Utbildningen bör inkludera typiska drag hos riskgrupper som varningstecken på ätstörningar eller ätstört beteende (6). Utbildningen ska innehålla konsekvenser av den kvinnliga idrottstriaden och att den inte enbart är kopplad till menstruationsfunktion samt benhälsa. Låg energitillgänglighet påverkar många av de kroppsliga systemen men kan även ge psykologiska konsekvenser som till exempel depression, låg självkänsla och ångest (31). 5.2.3 Reflektioner av författarna

Egna erfarenheter av bristande kunskap hos fysioterapeuter, tränare och andra verksamma i idrottsmiljön gav inspiration till det här examensarbetet. Om det går att hjälpa en idrottare från att drabbas är det en vinst. Många idrottare tränar med för lite energi och många svälter sig själva helt i onödan, konsekvenser blir inte viktnedgång och förbättrad prestation som kanske är målbilden. Istället ger det konsekvenser som kan bli livslånga, försämrad prestation och fysisk och psykisk ohälsa. Vi som kommande fysioterapeuter har en vision om att kunna arbeta mer preventivt för att öka kunskapen hos kollegor, idrottare, tränare och föräldrar i framtiden genom att ta fram ett handlingsprogram.

Förslag till handlingsprogram av författarna:

• Utbildning för fysioterapeuter, tränare, idrottare, motionärer, föräldrar och andra

verksamma inom idrott gällande den kvinnliga idrottstriaden.

• Fysioterapeuter kan föreläsa på idrottsgymnasier, riksidrottsgymnasier och

idrottsföreningar på alla nivåer.

• Kunskap om endokrinologi.

• Riskfaktorer och typiska drag.

• Konsekvenser både fysiska och psykologiska.

• Hur fysioterapeuter med flera kan arbeta med preventiva strategier.

• Hur hjälper vi de idrottare som drabbats.

6. Konklusion

Förekomsten av den kvinnliga idrottstriadens komponenter ses hos både idrottare och kontrollgrupp. Medvetenheten och kunskapen hos idrottare, tränare, ledare och

fysioterapeuter varierar, men presenteras generellt som relativt låg. Mer forskning inom ämnet behövs för att erbjuda adekvat utbildning, utveckla preventiva åtgärder och behandling till idrottande kvinnor, men även till normalaktiva kvinnor. Fysioterapeuter bör vara en

profession som arbetar med den kvinnliga idrottstriaden tillsammans med läkare, psykologer, dietister och andra vårdgivare.

7. Referenser

1. Larsen M, Mattsson M. Kondition och uthållighet. 1 uppl. Stockholm: SISU

Idrottsböcker. 2013.

2. Melin A, Sjödin A, Tornberg Å. För lågt energiintag ger hormonrubbningar. Svensk

idrottsforskning. 2013; (2): 37–39.

3. Beals, K.A., & Hill, A.K. The prevalence of disordered eating, menstrual dysfunction,

and low bone mineral density among US collegiate athletes. Int J Sport Nutr Exerc

Metab. 2016; 16(1): 1–23.

4. Rauh MJ. Nichols JF. Barrack MT. Relationships among injury and disordered eating,

menstrual dysfunction, and low bone mineral density in high school athletes: a prospective study. J Athl Train. 2010; 45(3): 243–52.

5. Hirschberg AL. Är elitidrott skadligt för kvinnor? Svensk idrottsforskning. 2014; (2):

32–37.

6. Papanek, P.E. The Female Athlete Triad: An Emerging Role for Physical Therapy. J

Orthop Sports Phys Ther. 2003; 33(10): 594-614.

7. Melin A, Tornberg Å, Skouby S, Faber J, Sundgot-Borgen J, Sjödin A. Low-energy

densitiy and high fiber intake are dietary concerns in female endurance athletes. Scan

J Med Sci Sports. 2016; 26 (9): 1060–70.

8. Warren, M.P. Endocrine menifestations of eating disorders. J Clin Endocrinol Metab.

2011; 96(2): 333–343.

9. Nicodemus KK, Folsom AR, Anderson KE. Menstrual history and risk of hip

10. Mountjoy M, Sundgot-Borgen J, Burke L, Carter S, Constantini N, Lebrun C, Meyer N, et al. Br The IOC consensus statement: beyond the Female Athlete Triad—Relative

Energy Deficiency in Sport (RED-S). J Sports Med 2014; 48(7): 491–497.

11. Melin AK, Heikura IA, Tenforde A, Mountjoy M. Energy Availability in Athletics:

Health, Performance, and Physique. Int J Sport Nutr Exerc Metab. 2019; 29(2): 152–

164.

12. Friberg F. Dags för uppsats-Vägledning till litteraturbaserade examensarbeten. 3

uppl. Lund: Studentlitteratur AB. 2017.

13. SBU. Litteratursökning. (kapitel 4). Stockholm: SBU.

14. De Morton NA. The PEDro scale is a valid measure of the methodological quality of

clinical trials: a demographic study. Aust J Physiother. 2009; 55(2):129–33.

15. Miller SM, Kukuljan S, Turner AI, van der Pligt P, Ducher G. Energy deficiency,

menstrual disturbances, and low bone mass: what do exercising Australian women know about the female athlete triad? - Int J Sport Nutr Exerc Metab. 2012; 22(2):

131–138.

16. Hoch AZ, Pajewski NM, Moraski L, Carrera GF, Wilson CR, Hoffmann RG, et al.

Prevalence of the female athlete triad in high school athletes and sedentary students.

Clin J Sport Med. 2009; 19(5): 421–428.

17. Hoch AZ, Stavrakos JE, Schimke JE. Prevalence of female athlete triad

characteristics in a club triathlon team. Arch Phys Med Rehabil. 2007; 88(5): 681–

682.

18. Torstveit MK, Sundgot-Borgen J. The female athlete triad exists in both elite athletes

19. Nichols JF, Rauh MJ, Lawson MJ, Ji M, Barkai HS. Prevalence of the female athlete

triad syndrome among high school athletes. Arch Pediatr Adolesc Med. 2006; 160(2):

137–142.

20. Melin A, Tornberg ÅB, Skouby S, Møller SS, Sundgot-Borgen J, Faber J, et al.

Energy availability and the female athlete triad in elite endurance athletes. Scand J

Med Sci Sports. 2015; 25(5): 610–622.

21. Thompson SH. Characteristics of the female athlete triad in collegiate cross-country

runners. J Am Coll Health. 2007; 56(2): 129–136.

22. Troy K, Hoch AZ, Stavrakos JE. Awareness and comfort in treating the Female

Athlete Triad: are we failing our athletes? WMJ. 2006; 105(7): 21–24.

23. De La Torre DM, Snell BJ. Use of the preparticipation physical exam in screening for

the female athlete triad among high school athletes. J Sch Nurs. 2005; 21(6): 340–

345.

24. Pantano KJ. Strategies used by physical therapists in the U.S. for treatment and

prevention of the female athlete triad. Phys Ther Sport. 2009; 10(1): 3–11.

25. Sundgot-Borgen J, Torstveit MK. Prevalence of Eating Disorders in Elite Athletes Is

Higher Than in the General Population. Int J Sport Nutr Exerc Metab. 2019; 29(2):

152–164.

26. Sundgot-Borgen J. Prevalence of eating disorders in elite female athletes. Int J Sport Nutr. 1993; 3(1): 29-40.

27. Martinsen M, Sundgot-Borgen J. Higher Prevalence of Eating Disorders among

Adolescent Elite Athletes than Controls. Med Sci Sports Exerc. 2013;

45(6):1188-1197.

29. Sundgot-Borgen J,Torstveit MK. The female football player, disordered eating,

menstrual function and bone health. Br J Sports Med. 2007; 41(1): 68–72.

30. Fysioterapeuterna. Fysioterapi Profession och vetenskap. Stockholm. Fysioterapeuterna; 2017.

31. Nattiv A, Loucks AB, Manore MM, Sanborn CF, Sundgot-Borgen J, Warren MP,

American College of Sports Medicine.Med Sci Sports Exerc. 2007 Oct;

39(10):1867-1882.

32. Stickler L, J. Hoogenboom B, Smith L. THE FEMALE ATHLETE TRIAD‐WHAT

EVERY PHYSICAL THERAPIST SHOULD KNOW. Int J Sports Phys Ther. 2015;

Bilaga 1: Artikelsammanställning

Metod Resultat Konklusion Pedro-

score Miller SM,

Kukuljan S, Turner AI, van der Pligt P, Ducher G. 2012. (15) Deltagare: N = 180 Lean-build (LB): (N = 82) Non-Lean-build (NLB) (N = 94) Gym-based (GB) (N = 4) Anonym enkätstudie 45 frågor om den kvinnliga idrottstriaden. Kunskap triaden: (10%) LB som inte skulle agera vid amenorré: (22 %) Historik av ED: LB (7%). NLB (11%). GB (0%). Historik av MD: LB (46%). NLB (18%). GB (50%). Stressfraktur: LB (26%). NLB (20%). GB (50%). Utbildning borde prioriteras för att hjälpa kvinnliga idrottare att minska risken för att drabbas men också för att hjälpa de som drabbats. 4/11 Hoch AZ, Pajewski NM, Moraski L, Carrera GF, Wilson CR, Hoffmann RG, et. al. 2009. (16) Deltagare N =160 Ålder (13–18 år) Idrottare (n=80) Kontrollgrupp (n=80) Formulär om ätbeteende,

menstruation och fysisk aktivitetsnivå, 3-dagars matdagbok.

Hormonnivåer och bentäthet (BMD) mättes med DXA.

En/flera av komponenter: Idrottare

(78%), kontrollgrupp (65%).

Låg EA: Idrottare (36%). Kontroll

(39%).

MD: Idrottare (54%). Kontroll

(21%).

DXA visade låg BMD:Idrottare (16%), kontrollgrupp (30%).

Utbildning om triaden i skulle kunna verka preventivt för att hindra att unga idrottare och kontrollgrupp att drabbas av triaden. 5/11 2007 Hoch AZ, Stavrakos JE, Schimke JE. 2007, (17) Deltagare (N=15)

Frågeformulär med frågor om menstruell funktion, kroppsuppfattning och hälsa, samt (EAT-26) och matdagbok i 3 dagar.

Lågt EA: ((60%) Av dem åt 53% för

lite kolhydrater, för lite fett 47% och för lite Kalcium 33%).

Amenorré: (40%).

En komponent i triaden: (60%). Hade ED och MD: (47%).

Triatleter riskerar att drabbas av Triaden. Utbildning för idrottare, tränare, föräldrar och hälsoprofessioner bör prioriteras i preventivt syfte. 4/11 Torstveit MK, Sundgot-Borgen J. 2005. Idrottare (N = 186) Kontroll-Tre faser:

I: Enkät.II: Mätning av

bentäthet med DXA.III:

Hade alla 3 komponenter:

Idrottare (4,3%). Kontrollgrupp (3,4%).2 komponenter:

Både idrottare och normalt fysiskt aktiva kvinnor kan drabbas av

ED & MD: Idrottare (26,9%). Kontrollgrupp (13,8%) MD & låg BMD: Idrottare (5,4%). Kontrollgrupp (12,4%) ED & Låg BMD:Idrottare (10,2%) Kontrollgrupp (15,2%). flera av triadens komponenter erbjudas till alla fysiskt aktiva flickor och kvinnor.

Nichols JF, Rauh MJ, Lawson MJ, Ji M, Barkai HS. 2006. (19) Deltagare (N = 170) Ålder (13–18 år) Enkät om menstruationshistorik och ätbeteende, samt BMD-mätning med DXA.

ED: (18,2%). MD: (23,5%). Låg BMD:21,8%, 2 av komponenterna:(5,9%). 3 komponenter: (1,2%). Screening borde användas som preventiv metod för att identifiera högrisk-idrottare. 4/11 Melin A, Tornberg ÅB, Skouby S, Møller SS, Sundgot-Borgen J, Faber J, et al. 2015. (20) Deltagare (N = 40) Ålder (18–38 år) Datainsamling under 2 dagar, samt en 7-dagars registrering i hemmiljö. Undersökning av benhälsa, bedömning avvikande ätbeteende, mm. Låg/minskad EA: (63%). ED: (25%). MD: (60%). Försämrad benhälsa: (45%). Osteoporos lumbal: (7,5%). Låg BMD: (37,5%) 3 komponenter: (23%).

Den höga förekomsten av ED, MD och försämrad benhälsa belyser vikten av prevention, tidig upptäckt och behandling av låg energitillgänglighet. 4/11 Thompson SH. 2007. (21) Deltagare (N = 300)

Ett frågeformulär fylldes i gällande längd, vikt, träningstimmar, upplevelse av ED eller MD, samt mätning av Kalciumintag.

Erfarenhet av eller nuvarande ED hos idrottarna: (19,4%). Deltagare med MD: (23,0%). Otillräckligt kalciumintag: (29,1%). Författaren rekommenderar att utbildningar för att förebygga den kvinnliga idrottstriaden.

4/11

Troy K, Hoch AZ, Stavrakos JE. 2006. (22) Deltagare (N = 239) Varav FT (N = 10)

Formulär med 13 frågor om Triaden. Ett

modifierat frågeformulär tilldelades tränare från tre high schools och ett college.

FT som kände till 3 komponenter:

(43%).

FT som screenade för triaden:

(29%).

FT som frågade idrottarna om ED och MD: (42%), (29%).

Mer kunskap om triaden och arbete i team skapar bättre idrottsliga prestationer,

hälsosammare idrottare och gynnar livslång benhälsa. 4/11 De La Torre DM, Snell BJ. 2005. (23) Deltagare: (N = 34)

Ett introduktionsbrev och enkäten “The Female Athlete Triad Survey” av Dr. Katherine

Screenar för MD (33%). Behandlingsprotokoll för MD

(3 %).

Genom screening och fysisk undersökning av kvinnliga idrottare kan prevention och tidig

Beals mejlades till den ansvariga för skolans kvinnliga idrottare (tränare, idrottslärare, eller administratör).

Screenar för avvikande ätbeteende

(22%).

Behandlingsprotokoll för ED

(18%).

Erbjöd utbildningsprogram (33%) Erbjöd utbildning till tränare

(24%) upptäckt av triadens komponenter ske. Pantano KJ. 2009. (24) Deltagare (n=250) Ålder (25–56 år) Samtliga deltagare svarade på en enkät gällande metoder i praktiken för att upptäcka, behandla och förebygga den kvinnliga

idrottstriaden.

Kände till triaden: (61%). Listade alla 3 komponenter korrekt: (21%).

FT som behandlat triaden:

(26%)

FT som var bekväma med att prata om triaden: (59%). Fysioterapeuter måste ta ansvar gällande prevention av den kvinnliga idrottstriaden. Krävs mer kunskap om triaden inom fysioterapi och fler

utbildningsprogram.