Teknik i Förskolan : Förskolepersonalens synsätt och konsekvenser för arbetet i förskolan

ÖREBRO UNIVERSITET

Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap

Huvudområde: pedagogik

______________________________________________________________________________

Teknik i Förskolan

Förskolepersonalens synsätt och konsekvenser för arbetet i

förskolan

Viola Beauman

Pedagogik med didaktisk inriktning C

Examensarbete, 15 högskolepoäng

Vårterminen 2010

Förord

Jag har under den här terminen lagt ner många timmar och mycket arbete för att få denna uppsats att bli så intressant som möjligt.

Jag vill tacka min handledare Sven- Erik Nilsson för Dina viktiga kommentarer, Dina kunskaper, Ditt positiva engagemang och Din uppmuntran.

Jag vill även tacka min man Alf Beauman för all stöd, uppmuntran och hjälp jag fick från Dig.

Sist men inte minst vill jag självklart tacka alla Er som har ställt upp på intervjuer. Utan Er hade denna uppsats inte varit genomförbar.

Viola Beauman

Sammanfattning

Syftet med denna studie är att belysa förskolepersonalens syn på teknik samt problematisera förskollärarens utbildning och behörighet i teknikämnet och synliggöra dess konsekvenser för teknikundervisning i förskolan. Vidare är syftet att belysa förskolepersonal syn på teknikkunskap som en komponent i barnens utveckling och att problematisera uppfattningen om vilken betydelse barns erfarenhet i teknik har för arbete i förskolan. Dessutom är syftet att få en bild av vad fortbildning i teknikundervisning för förskolepersonal kan bidra med för att aktualisera och aktivera teknikämnet i förskolan. Metoden som användes i studien är kvalitativa samtalsintervjuer med förskolepersonal på en teknikprofilerad förskola och en teknikpedagog.

Studiens resultat visar ett samband mellan hur utbildad förskolepersonal i teknik kan genom sitt positiva synsätt till teknik bidra med att utveckla barnens eget lärande, starkare självförtroende och rikare fantasi.

Innehållsförteckning

2 SYFTE OCH FORSKNINGSFRÅGOR...4

2.1 SYFTE...4 2.2 FRÅGESTÄLLNINGAR...4 3 BAKGRUND...5 3.1 BEGREPPSDEFINITIONER...5 3.2 STYRDOKUMENT...6 3.3 TEKNIKÄMNETFORSKNINGSRESULTAT...9 3.3.1 Teknikundervisning...9 3.3.2 Teknikdidaktik...10

3.4 FORTBILDNINGENSINVERKANPÅLÄRARENSKOMPETENSITEKNIKUNDERVISNING11 3.5 SAMMANFATTNING...13

4 METOD...15

4.1 METODVAL...15

4.2 URVAL...16

4.3 RELIABILITETOCH VALIDITET...17

4.5 INTERVJUFRÅGOR...19

4.6 GENOMFÖRANDE...20

4.7 ANALYS...21

5 RESULTAT...21

5.1 INTERVJUERMEDFÖRSKOLPERSONALENOCHTEKNIKPEDAGOGEN...21

5.1.3 Redovisning av intervjusvar...24

6 DISKUSSION...33

6.1 RESULTATDISKUSSION...33

6.1.1 Synsätt och inställning till teknik...33

6.1.2 Teknik som komponent i barnets utveckling...35

6.1.3 Fortbildningens roll i lärande i teknik...36

7 SLUTORD...37

7.1 METODDISKUSSION...37

7.2 FRAMTIDAFORSKNING...39

REFERENSER...40

BILAGA 1 MISSIVBREV TILL ANSVARIG OMRÅDETSREKTORN...43

BILAGA 2 MISSIVBREV TILL EN TEKNIKPROFILERAD FÖRSKOLEPERSONAL...44

BILAGA 3 INTERVJUFRÅGOR MED FÖRSKOLEPERSONAL...45

1 Inledning

Jag har studerat på lärarprogrammet med inriktning natur och skapande sedan hösttermin 2007. Jag blev inspirerad av studierna i många olika kurser. Mycket upplevdes användbart i en verksamhet som arbetar med småbarn. Men ett särskilt intresse väcktes inom mig för ett ämne som speglar våra liv i olika sammanhang, speciellt när vi står inför ett problem som behöver lösas på ett vettigt och skicklig sätt. Ingen levande varelse har så effektivt påverkat livet på jordklotet som vi människor, delvis tack vare människans kunskaper i teknik.

Tekniken finns mer än någonsin runt omkring oss i vårt vardagliga liv. Den tekniska utveckling går fortare än vad vi hinner med. Gunilla Mattsson (2002) skriver i sin avhandling Teknik i ting och tanke att detta ger oss en anledning till att skapa en bild av att teknik är svårt och komplicerat samtidigt som vi förknippar den enbart med mekanik och elektronik som i själva verket är delar av vad tekniken är. Man förknippar inte teknik med annat som den också kan innebära, det vill säga de kläder vi bär, det språk vi använder, glasögon som vissa av oss använder, bilar, tåg, båtar, spadar, hinkar, knivar, böcker, pennor, tråd, nålar till och med hundar och grisar är tekniska uppfinningar. Men trots detta har teknik inget omfattande innehåll i förskolans verksamhet. I läroplan för förskolan (Lpfö 98) uppmärksammas teknik inte på samma sätt som andra ämnen görs som t.ex. matematik, språk och naturkunskap. Det enda som man kan hitta om teknik är det som finns i mål att sträva efter att varje barn utvecklar:

Sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika material och tekniker. Sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen (Lpfö 98, s 9).

Ingrid Pramling Samuelsson och Eva Johansson skriver i sin bok Förskolan - barns

första skola (2003) hur barnens nyfikenhet och kreativitet spelar en central roll i deras

lärande av naturvetenskap och teknik men att det är den negativa attityden mot teknik som pedagogerna har i mötet med teknik samt att det finns ytterst få förskolor som arbetar effektivt med teknik. Det resulterar i att man inte kan ta tillvara på barnens glödande intresse och utveckla det till en givande och lärofull upplevelse för dem i

förskolans verksamhet. Ett viktigt perspektiv som jag vill ta upp är Eva Blomdahls rapport (2007) som förankrar Pramling Samuelssons och Johanssons (2003) aspekt om lärarens attityd mot teknik.

Blomdahl (2007) anger i sin doktorsavhandling, som handlar om Styrdokument och klassrumsverklighet i skolans teknikundervisning, att olika rapporter från detta forskningsfält visar att lärare saknar en lämplig utbildning i teknik. Blomdahl skriver:

Att teknikundervisning endast förekommer i liten utsträckning i skolorna, att lärare saknar adekvat utbildning och att det dessutom bland lärarna finns en osäkerhet kring ämnets innehåll (se CETIS enkätundersökning, 1998/1999 i Skogh, 2001; samt uppföljningen CETIS enkätundersökning, 2003/2004; Fabricius, Malm & Pisilä, 2002; Teknikföretagen, 2005). Det finns dessutom ännu så länge endast lite forskning rörande grundskolans teknikämne i Sverige (Blomdahl 2007, s 9).

Pramling Samuelsson (2009) hävdar i sin artikel Mer teknik i förskolan att barn som tidigt involveras i kommunikation och samspel kring frågor i sin omvärld strävar efter att begripa världen. De iakttar, undersöker, ställer hypoteser och drar slutsatser. Ju mer barn får möjlighet till detta, desto mer nyfikna blir de och då ställer de också fler frågor och vill veta mera. Då undrar man hur en icke kompetent förskolepersonal kan hjälpa barnen till att lära sig ett mer tekniskt förhållningssätt till sin omvärld.

Teknikämnet är relativt nytt. Det fick en egen kursplan i Lpo94 trots att tekniken speglar vår vardag. Dessutom kan teknikämnets identitet och lärares/forskares syn på teknik och teknikämnet beskrivas som att ämnet befinner sig mellan eller inom andra skolämnen genom att det integrerats i skolans andra ämnen som matematik, naturvetenskap, samhällskunskap, bild och slöjd (Mattsson 2005). Det finns dessutom inte många avhandlingar eller forskning i ämnet teknik i förskolan. Dock finns det flera som tar upp teknikämnet i grundskolan. Man kan allmänt säga att det saknas en djupare diskussion om teknikämnet inom förskolan.

Mattsson (2000) anger i sin IPD- rapport Tekniktankar - en studie om vad skolämnet

teknik innebär för lärarstudenter och lärare, att Göteborgs Universitet har vidtagit

åtgärder sedan Lpo 94 för grundskolan kom med en kursplan i skolämnet teknik. Dessa åtgärder har varit i form av anordnandet av en utbildning för blivande grundskollärare i teknik och fortbildning för lärare i teknik. Man vill att små barn och elever i grundskolan

ska få möjlighet att upptäcka den potential som finns i teknikens värld och att på detta sätt öka deras intresse för teknik. Men det krävs mer än fortbildning och extra kurser. För att kunna uppnå den önskan måste läraren själv ha en kunskapspotential och en positiv syn på ämnet innehåll. Mattsson (2009) påpekar vidare i boken Teknisk bildning att elever som har blivit undervisade av utbildade lärare i teknik har en större förståelse och intresse i teknik än de som hade obehöriga lärare som saknade teknikkunskaper. Hon lägger stor press på samtliga ansvariga i landet att satsa mera resurser till att hjälpa förskole- och skolpersonal att få fortbilda sig i teknikdidaktik.

Enligt en uppföljning och utvärdering av Komteks verksamhet (Den kommunala entreprenörs och teknikskola) i Örebro som är gjord av Hannu Larsson, Ann-Sofie Hellberg och Åke Grönlund (2009) visar Skolverkets data att antalet lärare och förskollärare som söker tekniska utbildningar minskar generellt. I hela Sverige har andelen sjunkit från 28 % till 23 % under de senaste sju åren. Detta gäller även för Örebro län, intresset är lägre än för Sverige som helhet. Men enligt Örebro kommuns hemsida så fortsätter kommunen sin satsning på teknik genom att utbilda tre förskolors pedagoger inom teknik hos Komtek under förra vårterminen och startar till hösten tre förskoleavdelningar med teknikprofil.

Jag vill med detta arbete studera lärarens syn på teknik i förskola och teknikkunskap som en komponent i barnens utveckling.

Uppsatsens disposition

För att denna studie skall kunna genomföras kommer jag att dela upp mitt arbete i tre delar. Första delen kommer att vara teoretiskt baserad. Den kommer att behandla teknik som ett undervisningsämne utifrån olika perspektiv. Dessa perspektiv är bland annat att se teknik utifrån läroplanerna och styrdokumenten, vad forskningen inom området har givit teknikämnet samt få en översikt om fortbildningens betydelse till att bidra till fördjupat kunskap och positiv attityd till teknik.

Andra delen kommer att bygga på en empirisk undersökning. Detta undersöknings resultat kommer att ligga till grund för diskussion. Undersökningen kommer att vara i

form av intervjuer med verksam förskolepersonal i en förskola med teknisk inriktning samt en intervju med en teknikpedagog från Komtek.

Tredje delen är baserad på diskussion av intervjuresultat. Det betyder att intervjuresultatet kommer att förankras i tidigare forskning inom området. Uppsatsen avslutas med förslag till fortsatt forskning samt en metoddiskussion, där jag gör några korta reflektioner kring den metod jag valt och vilken betydelse mitt val hade för studiens resultat.

2 Syfte och forskningsfrågor

Syftet med denna studie är att belysa personals syn på teknik i en teknikprofilerad verksamhet inom förskolan. Därtill problematisera förskollärarens utbildning och behörighet i teknikämnet och synliggöra dess konsekvenser för teknikundervisning i förskolan. Vidare är syftet att belysa förskolepersonals syn på teknikkunskap som en komponent i barnens utveckling och att problematisera uppfattningen om vilken betydelse barns erfarenhet i teknik har för arbete i förskola. Vidare är syftet att få en bild av vad fortbildning i teknikundervisning för förskolepersonal kan bidra med för att aktualisera teknikämnet i förskolan.

2.2 Frågeställningar

Som konsekvens av syftet kan följande forsknings frågor formuleras

 Vilken syn på teknik har förskolans personal och vad har denna syn för konsekvenser i arbetet på förskolan?

 Hur betraktar förskolans personal teknik som en komponent i barnets utveckling?  Vad kan fortbildning bidra med till arbetet med teknik i förskolans verksamhet?

3 Bakgrund

För att kunna ge en djupare förståelse för teknik i förskolan kommer jag att presentera vad tidigare forskning har kommit fram till. Vidare en historisk bakgrund för att kunna visa hur teknikämnet har utvecklats som ett undervisningsämne under de senaste 20 år. Dessutom kommer jag att belysa fortbildningens betydelse för en förändrad attityd i teknikämnet.

3.1 Begreppsdefinitioner

Under denna rubrik vill jag definiera teknik som ett undervisningsämne samt ta upp olika synsätt på sambanden mellan teknik och naturvetenskap med anledningen av att teknik integreras i naturvetenskapliga ämnen och ses som en del av det.

Flera studier om samtal med lärare och elever kring definitionen av begreppet teknik som ett undervisningsämne visar, enligt Thomas Ginner (2009), att många tyckte att det varit lättare att diskutera tekniken i skolan när relationen mellan teknik och skolans teknikämne tydliggjorts (Ginner 2009). Man ska inte betrakta skolämnet teknik som själva tekniken. I skolans teknikundervisning kan endast en mycket begränsad del av det stora området teknik studeras. Dessutom varierar teknikämnets mål och innehåll från grupp till grupp beroende på elevernas behov, tiden och samhällets krav på utbildningen och arbetsmarknadens efterfrågan på tekniker (Ginner 2009). Medan i förskolan har man inget manus om vad som ämnet teknik i förskolan skulle innefatta. Teknik i förskolan är ett öppet område för allt vad teknik är då utgångspunkten är barnets intresse.

I ett internationellt perspektiv som skapats av en av de mest inflytelserika forskarna inom naturvetenskaplig forskning och teknikutbildning, den engelske professorn David Layton (1993), bör teknik undervisning betraktas i fyra ”röda stråk” nämligen:

Tekniskbildning som betyder att eleverna bekantar sig med ett urval av vardagsbegrepp inom teknik innehåll och tekniker. Tekniskmedvetenhet som innebär att eleverna blir medvetna om individuella, moraliska, sociala, etiska, ekonomiska och miljöinriktade konsekvenser av teknikutvecklingen. Teknisk förmågan som förställer att eleverna får förmåga och tilltro att lösa tekniska problem på en individuell nivå och med andra i grupper. Teknisk information som betyder att eleverna blir kompetenta och förtrogna i det tekniska hanterandet av information (Layton 1993, s21).

Layton menar att ämnet teknik har en speciell karaktär som inte går att förstå om man inte tar hänsyn till ämnets specifika kunskapsområden. Om man betraktar teknik som ett språk och inte bara som ett verktyg framstår utbildningens funktion tydligt. Det är nästan omöjligt, enligt honom, att endast med ord beskriva en specifik teknik och hur den fungerar. Det krävs ritningar och bilder. Oftast måste man praktiskt pröva för att kunna förstå vad som händer och hur det händer.

Skolämnet teknik förs ibland fram som tillämpad naturvetenskap. Det uttrycks ofta ”naturvetenskapåteknik”. En sådan definition har som konsekvens att skolans teknikämne innebär praktisk problemlösning med tillverkning av produkter som har sitt ursprung i naturen (Mattsson 2005). Sven Sjøberg (2004), är professor i naturvetenskapens didaktik och är än en forskare inom samma fält. Han menar att man kan använda sig av konstruktivt tänkande för att definiera sambandet mellan naturvetenskap och teknik. Han menar att allt vi omger oss med är skapat utifrån vår kunskap om den fysiska verkligheten. Man kan välja en teknisk uppfinning och försöka spåra eller följa dess beståndsdelar tillbaka till deras ursprung. Då kommer man till råmaterial som man har grävt fram eller tillverkat tack vare människans kunskap om naturen (Sjøberg 2004). För att kunna skilja mellan naturvetenskaplig kunskap och teknisk kunskap ska man lägga fokus på dessa områdens mål och syfte. Naturvetenskap förklarar fenomen och lagar i naturen medan teknik manipulerar och gör saker utifrån någons behov (Mattsson 2002). Sjøberg (2004) tillägger att naturvetenskapens mål är att förstå världen då man frågar sig är detta rätt, sant eller fruktbart? Naturkunskapen producerar tankar, begrepp, idéer lagar och teorier. Teknikens mål är att lösa praktiska problem då man frågar sig fungerar det? Håller det? Man kan vidare säga att naturvetenskap präglas av ”Know why” medan tekniken präglas av ”Know how” (Sjøberg 2004).

3.2 Styrdokument

Kursplanen i teknik meddelar att undervisning i teknik ska sträva efter att stimulera både pojkars och flickors intresse för teknik och att underlätta deras framtida val av studier och yrke. Undervisningen ska präglas av undersökande arbetssätt. Undervisnings innehåll och utformning ska utgå från utveckling, vad tekniken gör, konstruktion och verkningssätt, komponenter och system samt tekniken, naturen och samhället. I Skolverkets hemsida

står det att forskarna inte ser att kursplanen (Kursplanen i teknik i svenska grundskolan Lpo94) är tydlig i varesig arbetssätt eller innehåll i teknikundervisning. Enligt Blomdahls doktorsavhandling (2007) om teknik i skolan är nuvarande läroplaner (Lpo 94 respektive Lpfö 98) utan något tydligt innehåll om hur arbetssätt och innehållet i teknikundervisning för barn borde vara. Båda läroplanerna överlämnar dessa centrala aspekter till läraren själv. Mattsson i sin rapport teknik ämnet i skolan (2005) som är en uppföljd till sin avhandling Teknik i ting och tanke (2002) har diskuterat detta ämne. Hon skriver att varken en central satsning av ekonomiska resurser eller av fortbildning av lärare har skett som en följd av kursplanen Lpo94. Detta innebär att de förändringarna i teknikens kursplan i Lpo94 måste klaras inom befintliga budgetramar i kommunerna. Mattsson (2005) anger även vilka konsekvenser detta har medfört. Hon skriver att skolornas resurstilldelning för teknik undervisning har bedrivits på olika villkor beroende på kommunernas ambition och förmåga. Många skolor har valt att integrera teknik i andra ämnen eller förmedla den på ett passivt och omedvetet sätt till mottagarna det vill säga barnen.

Regeringen håller med om att förskolans och skolans läroplaner behöver förtydligas samt att det behövs mer satsning angående fortbildning och kunskapslyft hos pedagoger i både skolans och förskolans verksamheter. När det gäller förskolan anser Regeringen att förskolans läroplan innehåller otydlighet avseende vissa mål, personalens ansvar samt verksamhetens uppföljning och utvärdering. Som lösning har Utbildningsdepartementet lämnat ett uppdrag till Statens Skolverk om förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan (Skolverket 2009). På Skolverkets hemsida finner man Skolverkets förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan, ett nytt förslag till förskolans läroplan som ger tydliga detaljer om hur förskolan ska kunna ge de grundläggande kunskaperna om teknik för barnen. Det anges att lärandet inom teknik ska ske i kombination med lek. Detta förklaras på följande sätt

Att teknik har nära kopplingar till andra målområden, som språk, matematik, skapande och också till värdegrundsfrågor. Genom lek och med ett utforskande arbetssätt får barnen goda möjligheter att på ett mångsidigt sätt bearbeta olika frågeställningar som är angelägna för dem och som upptar deras intresse (Skolverket 2009, s18).

När det gäller arbetssättet anser Skolverket att förskolan ska uppmuntra barnen till experimenterande och undersökning av olika fenomen och tekniska företeelser.

Personalens roll är att vara medforskare som uppmuntrar. Personalen ska dessutom ta tillvara barnens tankar då utgångspunkten för lärandet är att ta vara på barnens tidigare erfarenheter, intresse och engagemang.

När det gäller vilka mål som Skolverket föreslår anges följande i deras rapport:

Förskolan ska främja barns utveckling och lärande genom att ge varje barn rika tillfällen att:

I samspel med andra barn och vuxna upptäcka och utforska naturvetenskap och teknik i vardagen, Bearbeta sin förståelse av naturvetenskap och teknik i samspel med andra barn och vuxna och med hjälp av olika uttrycksformer,

Bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika material, redskap och verktyg,

Utveckla en förståelse för naturens olika kretslopp och hur människans livsstil, natur och samhälle är relaterade till varandra (Skolverket 2009, s 20).

Detta förslag har lyfts fram till regeringskansli för granskning september 2009 och nu pågår en sedvanlig beredning inom regeringenskansliet gällande detta förslag (Skolverket 2010).

Det finns flera motiv och argument bakom syftet med lärande i teknik i förskoleåldern. Enligt Skolverket är det viktigt att barnen får ta del av teknisk kunskap för att kunna lösa vardagliga problem samt för att få ett perspektiv på människans delaktighet och samspel med sin omgivning utifrån tekniska uppfinningar. Dessutom understryks vikten om medverkandet av hur våra val av redskap påverkar vår miljö och omgivning. Det finns flera händelser i barnens omgivning som kan kopplas till teknik och som ofta fångar barnets intresse och nyfikenhet. Förskolans uppdrag blir här att ta tillvara och vidareutveckla barnens engagemang och utmana deras förståelse för tekniska företeelser som barnen möter i sin vardag. CETIS, Centrum för Teknik I Skolan skriver i sin tidskrift (mars 2010) att detta nya förslags mål stämmer med deras syn på små barns lärande i teknik. CETIS menar att barnen ska kunna få tillfälle att bearbeta sin förståelse för teknik med hjälp av olika uttrycksformer som bland annat att få bygga och skapa med hjälp av olika material. Sådant stimulerar barnets tänkande genom bland annat att låta barnet öva sitt val av material som både håller bra och är miljövänligt och användbart. Barnet får öva på att göra ett eget val som är både miljövänliga och är goda tekniska val.

3.3 Teknikämnet forskningsresultat

Som det är angivet ovan är forskning inom teknikämnet än så länge begränsad. En central orsak är att det är ett relativt nytt ämne i grundskolan och inte minst i förskolan. Jag vill i denna del av arbetet visa vad forskning inom båda teknikundervisning och teknikdidaktik har kommit fram till.

3.3.1 Teknikundervisning

Utvecklingen och introduktionen av allmän teknikundervisning i den svenska skolan har dokumenterats och diskuterats i en studie av Ulla Riis och Ole Elgström (1990) vid Linköpings Universitet, Läroplansprocesser och förhållningsdynamik: exemplet

obligatorisk teknik i grundskolan. I deras studie framhålls att teknikutbildningen har

tilldelats olika och gradvis motstridiga uppgifter. Är det användarens vardagsbehov eller teknikproducentens kunskapsintressen som skall vägleda? Är det allmänbildning eller specialkunskaper som skall förmedlas? Är det teknikens sociala och kulturella effekter eller dess uppbyggnad och skapande som ska intressera mest? Kan teknikundervisning förmedla ett experimenterande och undersökande arbetssätt till nytta för andra skolämnen? Undervisar skolan i teknik för att öka intresset för senare ingenjörsutbildningar eller för att stärka medborgarkunskaper som behövs för att utöva en demokratisk kontroll av te knikutvecklingen? Riis och Elgströms (1990) observationer visar att företrädare för olika kunskapskulturer kan ha helt olika syn på teknikutbildningens mål. Tekniken har integrerats i andra ämnen som naturkunskap vilket resulterade i att tekniken fick en teoretisk inriktning. Dessutom var teknik enligt många en del av slöjdutbildningen och därmed betraktades teknik som en manuell hantverkstradition. En annan grupp ansåg då att teknik handlade endast om praktisk yrkesinriktade kunskaper (Riis och Elgströms 1990). I forsknings rapporten skolans

undervisning och elevers lärande i teknik som producerats av vetenskapsrådet 2005 anger

man att Riis och Elgströms studie1990 öppnade för en diskussion om vad teknik som ämne kan vara och hur teknikämnet ska presenteras i grundskolan (Vetenskapsrådet 2005). Efter fyra år av Riis och Elgströms studie blev teknik ett självständigt ämne med egen kursplan i grundskolan.

Ulla Riis som är professor och forskaren vid tema Teknik och social förändring har medverkat i Thomas Ginner bok Teknik i skolan (2009). Hon skriver att man har iakttagit en oro i samhället inför barnens och ungdomars svikande intresse för teknik. Dessutom är det alldeles för få som söker till tekniska yrkesutbildningar. Hon föreslår en större satsning på allmänbildningen i teknik för att barn och ungdomar ska kunna analysera och värdera teknik av olika slag (Riis i Ginner 2009).

3.3.2 Teknikdidaktik

Trots att teknik har fått en egen kursplan och blev ett självständigt ämne i grundskolan så väljer vissa förskolor och skolor att fortfarande integrera teknikundervisning i andra ämnen (Mattsson 2002). Forskning om teknikämnet börjar ta en annan inriktning trots allt. Nu är teknikdidaktik mer intressant. Forskarna vill undersöka hur läraren undervisar och vad som krävs för att teknikundervisning ska nå till alla elever. Mattsson (2002) är en av de få som forskar inom teknik i skolan. Hon hävdar i sin avhandling Teknik i ting och

tanke (2002) att en förutsättning för ämnets utveckling är att utbilda lärarna i teknik och i

handlingskompetens för att undervisningen ska löpa enligt läroplanernas krav. Hon påpekar vidare vikten av att ha ett praktiskt arbetsmoment i teknik för att locka elevernas intresse. Enligt hennes undersökning ökar intresset för teknik hos eleverna när de är delaktiga i sitt lärande. Teknikämnet är för många barn och ungdomar ”diffust” då eleverna inte känner till att teknik som skolämne finns. Eleverna ska inte agera passivt som mottagare eller endast lyssnare. Eleverna ska istället vara medvetna om att de sysslar med teknik varje gång de löser ett problem eller stöter på tekniska företeelser (Mattsson 2002).

En annan forskare som forskat i teknik med utgångspunkt i teknik som ett undervisningsämne är Blomdahl (2007). Hon har forskat kring hur teknik som skolämne formas till pedagogisk handling i två lärares praktiker. Hon har också undersökt, utifrån praktikfallen, hur teknikundervisningens innehåll och undervisningsprocess beskrivits samt hur ramfaktorer påverkar detta. Det slutliga resultatet som man kan utläsa från hennes avhandling tyder på att läraren försöker att i sin undervisning i teknik utgå från sina elevers egna erfarenheter i enlighet med teknikämnets kursplan, samt att läraren använder sig av den omgivande tekniska miljön som läromedel. Detta kan ställa stora

krav på både ämneskunskaper och didaktiska kunskaper eftersom det kan vara svårt för läraren att arbeta på nytt sätt när han/hon är van vid andra undervisningstraditioner (Blomdahl 2007).

En internationell studie gjord av K W M Siu och M S. Lam (2005) Early Childhood

Technology Education: A Sociocultural Perspective ger nästan liknande resultat som

Blomdahls forskning (2007). Siu och Lam (2005) anger i sin forskning som är gjort i tre länder, England, Hong Kong och Nederländerna, hur en otillräcklig lärarutbildning i teknik kan påverka lärarens attityd inför teknikundervisning. Vidare, att lärarnas utbildning i teknik och teknikdidaktik fortfarande är begränsad. Forskarna har kommit fram till att läraren upplever rädsla inför att göra misstag som till exempel att hans/hennes experiment ska misslyckas.

3.4 Fortbildningens inverkan på lärarens kompetens i teknikundervisning

Internationella rapporter som European Commissions rapport (2007) Science educations

Now – A Renewed Pedagogy for the future of Europe visar att Sverige inte skiljer sig från

andra länder när det gäller undervisningen i teknik i lägre årskurser nämligen att undervisningen sker av lärare med annan utbildningsbakgrund än teknik. Dessa lärare, enligt rapporten, är i stort behov av stöd för att de ska kunna ge en intresseväckande undervisning i teknik.

Utbildningsdepartementet (2009) har i sitt uppdrag angett att syftet med fortbildning som Skolverket ska anordna är att stärka lärares kompetens och därmed öka elevers måluppfyllelse. Detta ska uppnås genom att lägga fokus på att stärka lärares ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kompetens.

På Skolverkets hemsida kan man läsa en redovisning av det uppdrag som Regeringenskansliet föreslår till förtydliganden i förskolans läroplan. Där står det bland annat att det uppdrag som finns i förskolans läroplan ställer höga krav på förskolans verksamhet och kräver att förskolans personal besitter goda pedagogiska kunskaper. Skolverket (2009) betonar vikten av att förskolans personal ska vara högskoleutbildade med goda kunskaper om barnens utveckling och lärande. Men ett dilemma som speglar

förskolans verksamhet är att kommunerna inte ställer samma krav på personalens utbildningskvalitet och menar att den kommande läroplanen som nu är på Regeringenskansliet för granskning kommer att ställa ännu högre krav på personalens kompetens. Som en lösning på detta kommer Skolverket att föreslå ”implementeringsinsatser” riktade till förskolans personal utifrån de förändringar som kan bli aktuella. Behovet av fortbildning och kompetensutveckling kommer att vara stort i samband med de nya förändringar som kan komma i den nya läroplanen för förskolan (Skolverket 2009).

Kunskaper i naturvetenskap och teknik blir allt viktigare för det samhälle vi lever i. Men det finns ett samband mellan grundskollärare och förskollärare bristande kunskaper i ämnet teknik och dess didaktik, och barns och ungdomars minskande intresse för ämnet (Sjøberg 2009). Skolverket har som uppdrag att på olika sätt stödja förskolor och skolor i deras arbete med att öka elevernas intresse för naturvetenskap och teknik (Skolverket 2009). Enligt Skolverket finns det stora möjligheter att uppnå en förändring i barns och ungdomar attityd mot ämnet genom att använda fortbildning som ett stöd till lärarna och pedagogerna. Fortbildning ska förse lärare och pedagoger med nya utvecklade arbetsmetoder. Dessa arbetsmetoder innebär en förändring av arbetssätt, tämligen att integrera över ämnesgränser och en sprida av kunskap och inspiration från andra verksamheter som arbetar med ämnet på ett kreativt och spännande sätt (Skolverket 2009).

Enligt Mattsson (2005) bör lärarens fortbildning i teknikundervisning och teknikdidaktisk kompetens fokusera på att väcka elevernas intresse för teknik. Fortbildningen kan hjälpa pedagogerna att vara målmedvetna i sin undervisning i teknik. Enligt en IPD- rapport gjort av Inger Björneloo, Jan Landström, Ingrid Pramling Samuelsson och Monica H Sträng ”Stenar sjunker hur små de än är” kompetensutveckling i naturvetenskap, miljö

och teknik med personal inom barnomsorg och skola (2003) är pedagogerna instängda i

vissa traditionella arbetssätt och i sitt synsätt på lärande. Det är lätt att skylla på elevernas passivitet, men man borde lära sig att hitta nya vägar för att få fram en fungerande kommunikation som bygger på sociokulturellt perspektiv på lärandet. Fortbildningen och

kompetensutveckling kan öppna dörrar för en sådan tankegång. Därför uppmuntras de till att komma in på sådana utbildningar (Mattsson 2005).

Men det finns hinder som gör att fortbildning inte kan nå till alla pedagoger som behöver den. Enligt en undersökning som Skolverket (2009) har gjort visar att löneavdrag och att balansera studierna med arbetstiden är ett stort dilemma för dem som går en fortbildning. Vissa deltagare blir tvungna att finansiera studierna själva; eftersom de inte uppfyller kriterierna för att ta del av fortbildningssatsningen eller att skolan är för liten och inte haft någon tilldelning av poäng under fortbildningens pågående termin (Skolverket 2009). Det här väcker besvikelse och en känsla av orättvisa från dem som får bekosta studierna själva (Skolverket 2009).

Teknikdelegationen är en grupp utredare som tillsattes av regeringen år 2008 med uppdrag att, bland annat, kartlägga hur välutbildade lärare inom ämnena matematik, teknik och naturvetenskap är. Dessutom var uppdraget att lyfta fram goda exempel på hur man kan öka intresset särskilt bland flickor och kvinnor för de nämnda ämnena. Delegationen har under april 2010 överlämnat sitt utredningsresultat till högskole- och forskningsminister Tobias Krantz för granskning. Delegationen kritiserar i sin rapport regeringens satsning på lärarlyftet i form av fortbildning. Delegationen menar att lärarlyftet inte har gynnat dessa ämnen då kompetensutveckling ligger på den enskilda lärarens ansvar. Delegationen anser att kommuner och skolledningar måste ta sitt ansvar gentemot lärarnas kompetensutveckling i dessa ämnen. Delegationen föreslår full lön för lärare som fortbildar sig i dessa ämnen. Det betyder en satsning på 1,2 miljarder kronor för 6000 grundskollärare. I detta förslag nämns inte förskolepersonal och deras behov av fortbildning i teknik (Teknikdelegation 2010).

3.5 Sammanfattning

Teknik i skolan är ett relativt nytt ämne i läroplanerna med eget kursplan. Skolämnet teknik är inte detsamma som Teknik då endast ett mycket begränsat del av det stora området teknik studeras. Teknik har en speciell karaktär som endast begripas när man tar hänsyn till ämnets specifika kunskapsområden nämligen: Teknisk bildning, Teknisk medvetenhet, Teknisk förmågan och Teknisk information.

Det finns ett samband mellan Naturvetenskap och Teknik. För att kunna förstå detta samband ska man använda sig av ett konstruktivt tänkande. För att kunna skilja mellan både ämnarnas kunskaper ska man lägga fokus på dessa områdens mål och syfte. Naturvetenskap präglas av ”Know why” medan teknik präglas av ”Know how”.

Nuvarande läroplaner (Lpo 94 respektive Lpfö 98) saknar tydligt innehåll om hur arbetssätt och innehållet i teknikundervisning för barn borde vara. Båda läroplanerna lämnar dessa centrala aspekter till läraren själv. Skolornas resurstilldelning för undervisningen i teknik har bedrivits på olika villkor beroende på kommunernas strävan och förmåga. Många skolor har valt att integrera teknik i andra ämnen eller förmedla den passivt och omedvetet till barnen. Förskolans och skolans läroplaner behöver förtydligas. Dessutom behövs det mer satsning rörande fortbildning och kunskapslyft hos pedagoger i skolans och förskolans verksamheter.

Det finns en oro i samhället inför att många barn och ungdomar tappar intresse för teknik. Forskning om teknikämnet är begränsat. Teknikämnet är för många barn och ungdomar diffust. Lärarnas utbildning i teknik och teknikdidaktik är fortfarande begränsad. Detta resulterar i att lärarens attityd inför teknikundervisning påverkas negativt då läraren upplever rädsla inför att inte ha kontroll över situationer som kan uppstår i undervisningen.

Undervisning i teknik sker oftast av lärare med annan utbildningsbakgrund. Sådana lärare har stort behov av stöd för att kunna driva en intresseväckande undervisning i teknik. Ett dilemma som speglar förskolans verksamhet är att kommunerna runt om i landet inte ställer krav på personalens utbildningskvalitet. Ett annat dilemma är att pedagoger som väljer att gå en fortbildning i vissa fall kan riskera löneavdrag och bekymmer över att kunna balansera mellan studierna och arbetstiden. Fortbildning för lärare i teknikundervisning och teknikdidaktisk kompetens borde fokusera på att väcka elevernas intresse för teknik. Den ska ses som en resurs som hjälper pedagogerna till att vara målmedvetna i sin undervisning i teknik.

4 Metod

Den metod jag har valt att använda mig av är en kvalitativ intervjuundersökning. Jag kommer att intervjua verksam förskolpersonal i en förskola med teknisk inriktning. Syftet med att använda en kvalitativ metod är att få kunskap om förskolepersonalens syn på teknik och vilka konsekvenser deras syn medför i arbetet med teknik på förskolan. Vidare är syftet att belysa förskolepersonalens syn på teknikkunskap som en komponent i barnens utveckling.

Jag kommer dessutom att intervjua en teknikpedagog från Komtek som utbildar förskolepersonal. Detta eftersom jag vill få en bild av vad fortbildning i teknikundervisning för förskolepersonal resulterar i när det gäller intresse och förståelse för ämnet teknik samt att aktualisera arbetet i ämnet på förskolan.

4.1 Metodval

Jag valde att använde mig av kvalitativ forskningsmetod eftersom kvalitativ intervju är en metod som fångar erfarenheter och innebörder i undersökningspersonernas vardagsvärld. Genom intervjun kan deltagare förmedla sin situation till andra ur ett eget perspektiv och med egna ord (Kvale 1997). Det finns några exempel på specifika kvalitativa metoder som deltagande observation, samtalsintervju, och djupintervju (Barbosa Da Silva & Wahlberg 1994). Alla dessa metoder behöver inte användas i en studie. Det är syftet med undersökningen samt forskningsfältet som valet av metoder ska baseras på (Barbosa Da Silva & Wahlberg 1994). Samtal är en grundläggande form för mänskligt kommunikation och samspel. Forskningsintervjun bygger på vardagens samtal (Kvale 1997):

Att erhålla beskrivningar av den intervjuades livsvärld i avsikt att tolka de beskrivna fenomenens mening (Kvale 1997 s 25).

Som nämns ovan är teknik ett relativt nytt ämne i förskolans verksamhet. Syftet med att introducera teknik som allmänbildning till barn i förskola är att främja deras intresse och öka deras måluppfyllelse i ämnet teknik. Detta kan förverkligas genom fortbildning vars roll är att stärka lärares ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kompetens (Skolverket 2009). Det är fortfarande få förskolor som inkluderar teknik i deras verksamhet och arbetar aktivt och medvetet med teknik. Då syftet är att utveckla kunskap om en specifik situation, teknik i förskolan, ansåg jag att det är passande att använda mig av båda

samtalsintervju och deltagande observation. Men jag kommer att använde mig endast av samtalsintervjuer. Detta eftersom avgörande faktorer som brist på tid och svårt att få tillåtelse att använda mig av videokamera som en dokumenterande teknik gör det omöjligt för mig att använda deltagande observation som metod i min studie. Anledningen till mitt val av metod, Kvalitativa samtalsintervjuer är för att få ett helhetsperspektiv på personalens arbetssätt i teknik. Jag räknar med att få personalens neutrala och spontana svar samt få dem att reflektera över det som specificerar genom mina frågor.

Den kvalitativa forskningsintervjun hjälper forskaren att finna beskrivning och meningsförståelse i centrala teman hos den intervjuades livsvärld (Kvale 1997). Detta betyder att jag som forskare måste kunna tolka och förstå, vara observant på, ansiktsuttryck, tonfall och andra kroppsliga uttryck hos deltagarna.

Kvale (1997) beskriver en strukturerad intervju genom frågornas struktur och placering. Denna metod skiljer sig från den ostrukturerade intervjun där målet är att deltagaren ska svara så fritt och berättande som möjligt. Kvalitativa intervjuer ger i stort sett intervjuaren möjlighet till att få utrymme för den intervjuade att svara med egna ord (Kvale 1997).

4.2 Urval

Jag baserade mitt urval från början på två förskolor. En förskola vars personal har en utbildning i teknik och de arbetar målmedvetet med teknik i sin verksamhet. Den andra förskolan har en annan profil än teknik och dess personal saknar teknisk utbildning. Tanken var att göra en jämförelse mellan båda verksamheterna får att kunna se vilken verksamhet som gynnar barnens utveckling och förmåga till problemlösning. Vidare att jämföra personalens synsätt på teknik och få en uppfattning på hur de arbetar med läroplans (Lpfö 98) mål i teknik. Jag fick nya tankar då jag insåg att mitt syfte inte är att pröva huruvida förskolor når upp till läroplanens mål utan att få ett perspektiv på teknikämnet i förskolan. Samt att veta hur förskolans personal syn på teknik har ändrats eller snarare blivit efter att dem har gått en fortbildning i teknik och har börjat arbeta målmedvetet med teknik på förskolan.

För att förverkliga mitt syfte och undersöka mina frågor valde jag att genomföra intervjuerna med tre verksamma förskolepersonal som arbetar i samma förskola. Personalen har gått fortbildning i Komtek tillsammans sedan 2006. De har arbetat med teknik i förskolan sedan dess. De går fortfarande utbildningen för att få nya idéer och inspiration. Dessutom träffar de annan personal från olika verksamheter som har erfarenhet av teknik i förskolan. Syftet med dessa träffar är att få ett annat perspektiv på arbetet samt att diskutera vissa problem och hinder som inträffar i deras verksamhet. Jag har inte känt till förskolan eller träffat någon av dess personal tidigare. Jag fick kontakt med dem via en representant i det län som förskolan finns. Den representanten förslog att jag tar kontakt med Komtek i deras län för att i Komtek vet man bäst vilken förskolepersonal som har kommit långt i utbildning. Komteks personalansvarige i detta län hjälpte mig att komma i kontakt med ansvarig rektor för området i den kommun som förskolan finns. Rektorn har i sin tur förslagit denna förskola. Sådant urval kallas för Snöbollurval (Kedjeurval). Det betyder att forskaren får en initial kontakt med ett mindre antal individer som är relevanta för undersökningens frågeställning och med deras hjälp för kontakt med andra individer som är relevanta för undersökningen (Bryman 2002). Jag har även valt att göra en intervju med en teknikpedagog som undervisar barn och pedagoger i teknik med utgångspunkt teknik som allmänbildning. Denna pedagog arbetar på en av Komteks lokaler i landet. Det finns inget samband mellan denna teknikpedagog och mitt val av förskolepersonal. Jag valde en teknikpedagog som inte arbetat med dem förskolepersonal som jag intervjuade. Valet av teknikpedagog blev ett bekvämlighets val (Bryman 2002). Syftet med intervjun med en teknikpedagog är få ett perspektiv på vilka arbetsuppgifter teknikpedagogen har för att stärka förskolepersonalens kunskaper i teknik. Vidare att veta vad Komtek kan bidra med för att aktualisera teknikämnet i förskolan.

4.3 Reliabilitet och Validitet

I denna undersökning arbetade jag kontinuerligt och systematiskt i frågor som berör beprövning av reliabilitet och validitet. Genom att studera och granska olika forsknings resultat som berör min studie, intervjua personer med olika relation till mitt syfte, motivera mitt urval av deltagare och skriva i detalj hur urvalet skett, använda mig av

inspelning utrustning med hög kvalitet. Jag har även försökt vara så neutral som möjligt under intervjuernas förlopp då jag försökte vara uppmärksam på min kropp språk och vad den ger för signal till deltagarna. Genom min analys av samtalsintervjuer försöker jag att få perspektiv på vilka tankar och vilken syn på teknik teknikutbildade förskolepersonal har samt undersöker, utifrån en teknikpedagogs- och förskolepersonalens perspektiv, hur fortbildning i Komtek kan bidra med för att aktualisera och aktivera teknikämnet i förskolan. Intervjuerna sker vid ett tillfälle. Intervjuerna genomfördes under ett förmiddagspass i förskolan där intervjudeltagare arbetar. Med anledningen av att det inte finns många förskolor som inkluderar teknik i deras verksamhet kan jag inte dra generella slutsatser. Men jag vill belysa ett fenomen och jämföra mitt resultat med tidigare forskningsresultat.

Att jag är obekant med alla deltagarna i studien anses ha sina fördelar som påverkar studiens pålitlighet. Enligt Pål Repstad (2007) kan pålitlighet, lojalitetsrelationer och andra faktorer påverka forskningens kvalitet och pålitlighet. Sådant uppstår när forskaren blir okritisk i miljöer där han/hon har bekanta

Mason (1996) menar i sin bok om kvalitativ forskning att validitet handlar om hur man observerar, identifierar eller mäter det man gör. När det gäller validitetsaspekten i min undersökning följer mina frågor en ganska strukturerad form. Deltagaren fick chansen att tala fritt och öppet det fanns utrymme till vidare diskussioner i en del tema för vissa frågor.

Frågorna testades även i en pilotstudie. Det innebär att jag har genomfört en testintervju på två deltagare som är före detta teknik lärarstudenter för att försäkra att frågorna är tydliga och förståeliga och kommer att tolkas på samma sätt som jag avsett.

På detta sätt har jag försökt höja reliabiliteten i hela studien och pröva validiteten av uppsatsens syfte.

Intervjuerna kommer att genomföras i enlighet med de fyra huvudkrav som ställs av Vetenskapsrådet (2009) på forskaren. Dessa huvudkrav är informationskrav, samtyckeskrav, konfidentialitetskrav och nyttjandekrav. Informationskravet innebär att forskaren informerar de som är berörda av forskningen om forskningsuppgiftens syfte. Jag har tagit kontakt med ansvariga rektorerna via e-mail och telefonsamtal samt intervjudeltagarna om syftet med intervjuerna. Samtyckeskravet innebär att deltagare i undersökningen har rätt att bestämma över sin medverkan. Jag har informerat samtliga deltagare om deras rätt att avbryta sin medverkan om frågorna anses medföra negativa konsekvenser för undersökningsdeltagarna. Konfidentialitetskravet och nyttjandekravet innebär att uppgifter om alla i en undersökning ingående personer ska ges största möjliga konfidentialitet samt att personuppgifter ska vara anonyma och bevaras oåtkomligt för obehöriga. De svar som kommer att lämnas under intervjuerna kommer jag att behandla konfidentiellt. Endast jag och min handledare kommer att ha tillgång till materialet och intervjusvaren kommer att vara anonyma. Materialet som jag kommer att använda i arbetet kommer inte att kunna spåras till vare sig person eller förskola. Jag kommer inte heller att använda materialet i något annat sammanhang. Materialet kommer att förstöras när detta arbete har ventilerats.

4.5 Intervjufrågor

Jag gjorde två olika manus av intervjufrågor. En var menat till teknikpedagogen och den andra till förskolepersonalen. Jag konstruerade mina frågor utifrån mitt syfte och bakgrund. Men Gunilla Mattssons intervjufrågor som hon använde sig av i sin doktorand avhandling 2002 var en inspirationskälla till en del frågor som jag formulerade.

Jag har valt att gruppera huvudfrågorna i tre grupper/tema av intervjufrågor och som svarar mot de tre forskningsfrågorna i uppsatsen. Tema ett svarar mot forskningsfrågan Vilken är förskolans personal syn på teknik och vad har denna syn för konsekvenser i arbetet på förskolan? Tema två svara frågan angående hur betraktar förskolans personal teknik som en komponent i barnets utveckling? Medan tema tre handlar om fortbildningens roll i att bidra till bättre lärande i teknik i förskolan.

4.6 Genomförande

Under mars 2010 kontaktade jag en representant i kommunlednings kontur i det län som förskolan finns. Representanten föreslog att jag skulle ta kontakt med Komtek i deras län för att personalen på Komtek vet vilken förskolepersonal som kommit långt i utbildningen. Jag kontaktade en personalansvarige på Komtek i detta län via e- post. Denna person har i sin tur hjälpt mig att komma i kontakt ansvarig rektorn, områdes chef, för området i den kommun som förskolan finns samt hjälpte mig att vidare kunna ta kontakt med en teknikpedagog i samma Komtek lokal.

Områdets chef gav mig numret till förskolans rektor som i sin tur gav mig sitt samtycke till att göra min studie och e-posten till den förskola där jag genomförde studien. Under april 2010 kontaktade jag, via e-post, förskolepersonal för att informera om mitt syfte med intervjun. Att den skulle spelas in samt att inspelningen kommer att behandlas konfidentiellt.

Förskolepersonalen var positiva till intervjuerna och gav mig sitt samtycke till medverkan i studien. De fick bestämma tid och datum för intervjun vilket var en förmiddag i förskolelokalen.

Jag ringde teknikpedagogen och informerade om mitt syfte med intervjun och fick ett positivt svar. Vi bestämde under samtalet platsen och tiden för att genomföra intervjun. Intervjun ägde rum i Komtekslokalen en eftermiddag under april 2010.

Jag använde mig av en Mp3 spelare, av märket Creative Media vid intervjun. Valet av denna apparat baserades på att den är liten och är lätt att använd samt att den kan används på ett längre avstånd från informanterna. Allt detta gör att den inte stör dem intervjuade som en vanlig bandspelare gör. En annan anledning till mitt val är att kunna underlätta transkriberingsmomentet, det vill säga att genomarbeta intervjun i datorn utan några konverteringsomvägar. Vid intervjun förklarade jag ännu en gång syftet med studien. Jag påminde deltagarna om de etiska huvudkrav på en forskning som ställs från Vetenskapsrådet. Intervjutiden varierade mellan cirka 14 till 21 minuter. Jag ville hålla intervjutiden kort för att minska risken för bortfall då samtliga deltagare hade ont om tid på grund av olika arbetsuppgifter. Jag hade intervjufrågorna nedskrivna men visade dessa inte för de deltagande. Detta för att jag ville få så många spontana svar som möjligt. Frågorna togs inte alltid upp i den ordning som redovisas i denna studies resultat. I vissa

fall svarade deltagarna spontant på någon fråga och då avstod jag från att ställa den i förutplacerad ordning.

4.7 Analys

Intervjufrågorna som användes i intervjun är konstruerade efter mina tre forskningsfrågor. Efter att intervjuerna genomförts transkriberade jag materialet. Intervjutiden var mellan 14 till 21 minuter lång och detta resulterade i cirka två till tre sidor ren text per intervjuperson. Dock detta text innefatter enbart mina frågor och deltagarnas svar. Sammanlagt blev det 13 sidor text som kategoriserades i följande tema: Tema 1 handlar om teknik i verksamheten då förskolepersonalens definition och synsätt på teknik lyfts fram. Jag har ställt 7 delfrågor som anses berör detta tema.

Tema 2 behandlar sambandet mellan barnets utveckling och teknik inlärning. Jag har ställt 12 delfrågor i detta tema.

Tema 3 handlar om fortbildnings roll i att bedra till en aktualisering av ämnet teknik i förskolan. Jag har ställt 11 delfrågor i detta tema. Tre av de delfrågorna besvarades av förskolepersonalen medan resten har teknikpedagogen svart på.

5 Resultat

Inom resultatkapitlet presenteras först institutionen där jag gjorde intervjuerna för att ge en beskrivning av dess miljö. Sedan kommer en närmare presentation av intervjudeltagarna. Deras uppfattningar kommer att konkretiseras med citat. Sista delen av resultatkapitlet kommer att handla om intervjun med teknikpedagogen från Komtek.

5.1 Intervjuer med förskolpersonalen och teknikpedagogen

5.1.1 Presentation av institutionen

Förskolan är belägen i en liten stad omgiven av bostadsfastigheter. Det är nära till en badsjö och växlande natur. Intill förskolan finns idrottsplats med hockeyrink och elljusspår.

Förskolan består av en avdelning med 17 barn. I huset finns också förskoleklass, skola åk 1-4 samt fritidshem. Förskolan har mottagningskök. Arbetslaget består av 2 förskollärare

och 2 barnskötare. Förskolans ledning är en rektor som även leder andra förskolor och familjedaghem, och en arbetslagsledare.

Jag kommer att använda mig av ett fingerat namn för förskolan, för att värna om anonymiteten. Jag kommer att använda mig av namnet Magneten när jag refererar till förskolan.

5.1.2 Presentation av intervjupersonerna

För att läsaren ska kunna skapa sig en uppfattning om den intervjuade förskolepersonalen kommer jag att presentera dem med fingerade namn för att värna om anonymiteten. De kommer att presenteras som Personal X, Personal Y och Personal Z. Detta gäller även teknikpedagogen; då jag förmår att läsaren ska kunna skapa sig en uppfattning om teknikpedagogen som jag intervjuade kommer jag att presentera denna person med ett fingerat namn för att värna om anonymiteten. Teknikpedagogen kommer att presenteras som pedagog A

Personal X

Personal X är barnskötare. X är från början utbildad transportledare och lastbil-busschaufför. Efter det utbildade X sig på folkhögskola. Sedan sökte X in till förskollärareutbildning men ville först prova på att arbeta för att kunna mer säkert känna inför ett sådant yrke. X har sedan dess arbetat i förskolan Magneten i 11 år. Personal X ångrar att inte utbildad sig till förskollärare. Samtidigt menar X att på grund av sin ålder är det svårt att ta ledigt och ta lån och utbilda sig nu.

Personal X var intresserad av teknik före fortbildningen i Komtek. X har gått olika fortbildningskurser men teknik har varit mest intressant. Då man redan har intresse blir Komteks roll, enligt Personal X, att ge idéer och inspirera pedagogerna till hur man kan introducera teknik för barnen i förskoleåldern.

Personal Y är utbildad förskollärare. Y har gått lärarutbildning från 1991 till 1996. Personal Y har sammanlagd 13 års erfarenhet av arbetet som förskollärare. Y har börjat arbeta i förskolan Magneten redan 1999.

Personal Y tycker att det är roligt att få vara med på inspirationsdagar på Komtek. Personal Y har varit mycket glad och tackade ja direkt när möjligheten fanns till att gå fortbildning i teknik på Komtek. Personal Y har varit i kontakt med teknik sedan Y var liten men då visste Y inte att när man skruvade, byggde och konstruerade i pappas lilla verkstad i källaren sysslade Y med teknik. Den erfarenheten gav Personal Y extra trygghet i mötet med verktyg och att av praktiska aktiviteter inte var främmande.

Personal Z

Personal Z är barnskötare. Personal Z hade gått tilläggskurser för att sedan arbeta som dagbarnvårdare i 20 år. Personal Z har arbetat på förskolan Magneten i sju år. Personal Z tycker att teknik är ett intressant ämne. Personal Z går snart i pension men trots det är Z villig att inta nya utmaningar.

Personal Z har varit positiv till att gå en fortbildning i teknik på Komtek med sina kollegor. Personal Z fick ett annat synsätt på barns inlärning och problemlösning under fortbildningen. Personal Z tycker att fortbildning i teknik dessutom har hjälpt till att ändra synen på förskolan som en plats för lek och fostran. Teknik, enligt Z, ger möjlighet att få göra saker med barnen som är intressanta på ett helt annat sätt.

Pedagog A

Pedagog A har blivit teknikpedagog genom en utbildning som startades 2002. Pedagog A var på den tiden arbetslös. Det var en 80- veckors AMS-utbildning som anordnas av Arbetsförmedlingen. Pedagog A tyckte att utbildningen var intressant. Pedagog A tillägger att denna utbildning betraktas som unik eftersom den inte finns på någon högskola eller något universitet. Det finns ingen officiell beteckning som teknikpedagog som teknikpedagog. Pedagog A är en utbildad grundskollärare med inriktning mot skolans tidigare år.

5.1.3 Redovisning av intervjusvar

Definition, synsätt och inställning till teknik

Alla tre av förskolepersonalen definierade teknik som allting vi omger oss med. Att det är allting som människan har berört för att skapa något nytt med eller använda sig av. Sedan gav de en definition utifrån relationen mellan teknik och skolans teknikämne.

Personal Y definierade teknik som en del av allt man gör. Sedan gav Y en definition av teknikbegreppet utifrån förskolans värld:

Det är väldigt mycket och olika saker. Teknik är det mesta man gör. När man skapar, eller målar eller bygger. Det kan vara att man bygger med lego med klossar det kan vara elektriska grejer. Det kan vara att man bakar. Det är också teknik att mäta och väga och experimentera och hålla på med vatten. Eller när man går i skogen. Det är så mycket (Y).

Personal X definierade teknik på samma sätt men X anknöt det till skolans värld och menade att man kan hitta teknik i alla möjliga ämnen:

Teknik är ju nästan allting. Matte är teknik, att vara ute i naturen är teknik. Hur man gör det och de redskap man använder är teknik, språk är teknik, slöjd, … Allt runt omkring oss och allting är ju teknik. Så att skolämnet teknik kan bli vilket ämne du vill (X).

Personal Z definierade teknik utifrån ett tidsramsperspektiv. Personal Z menade att begreppets betydelse har förändrats med tiden:

Det har förändrat med tiden sedan jag har varit elev. Tekniken är nu i det mesta man gör. Allting vi gör idag är teknik. Förr var det mera motorer och slöjd (Z).

Förskolepersonalen hade en gemensam tankegång gällande deras inställning till teknik. Personalen är positiva till teknik. De hade använt sig av teknik före fortbildningen men begreppet var då skapandet. Nu är de mer medvetna om det och försöker göra barnen uppmärksamma på teknik genom att använda sig av tekniska begrepp och vara positiva i arbetet med teknik i verksamheten.

Personal X har ändrat sin inställning till teknik sedan fortbildningen då X fick mer förståelse för teknikens betydelse:

Man har ändrat sig. Man tycker att vi har mer teknik nu än för. Ja. Det som vi kallar pyssel förut. Är nu teknik. För det är ju det som det är egentligen när man sätter ihop saker som rör sig tillexempel. Man säger inte till barnen att det här är ju teknik. Den får liksom ingå i arbetet. Vi uppmuntrar barnen och bygga på och låta de komma vidare med det. Vi försökt att plocka bort ord som pyssla och säga istället att nu konstruerar vi. Vi benämner verktygen i deras rätta namn (x).

Personal Y hade ett tidigt möte med teknik. Det var redan i barndomen. Men att man förstår begreppets innebörd gör det lättare för ens att nå barn och uppmuntra de till tekniska aktiviteter:

Att barnen ska få pröva på så mycket som möjligt och göra själva och känna att de fixar och att det är roligt att bygga och konstruera och pröva på nya saker… Det tror jag mycket för att jag tycker att sådant har varit roligt sedan jag varit liten. Det kanske man inte visste då att man håll på med teknik men jag fick vara med pappa. Han hade en snickarebord i källaren. Jag fick vara med och skruva och greja. Sådan kallade man inte för teknik och jag tyckte att det är roligt att det är inte främmande med verktyg och att spika och greja (Y).

Teknikens roll i barnens lärande

De tre pedagogerna gav ett intryck av att barnens inlärning och självständighet hos dem har påverkats positivt. Barnen är nyfikna. Deras finmotorik har förbättrats ju mer de får chansen att använda sig av tekniska verktyg. Barnen vågar pröva och ta till sig nya utmaningar. Dessutom får barnen bekräftelse och starkare självkänsla varje gång de lyckas i en teknisk utmaning.

Personal Y ger en bild av att barnens fantasi har förbättrats. De är självständiga och det är slutresultat av en teknisk aktivitet blir stadigare och stabilare. Barnen har dessutom blivet snabbare på att fixa saker och använda verktygen. Personal Y menar att det speglar hela förskolebarnet.

Man märker att de har fått konstruera fritt. Vi har en experiment låda som barnet får plocka och konstruera det finns där saker som limpistoler. Man märker att de har blivit bättre och vana vid att använda och hantera sådant. Man ser på andra barnen. Som inte har gjort sådant lika mycket. Men ibland kan man bli hemmablind man tänker inte på det. Det märks skillnaden med det att de ha blivit så snabba. Man ser att när de bygger blir resultaten stadigare och stabilare. Att de tänker efter. De bara gör de är mycket självständiga (Y).

Personal X har bestämt förklarat att självkänslan hos barnen ökar när de får komma i kontakt med teknik i tidigt ålder:

Jag tror att de får en stärkt självkänsla och veta att de kan och så vidare. Och det gör ju mycket. Det spelar igen roll vad det är sedan som de ska gå vidare med men har man liksom en tror på sig själv och att det fungerar. Mycket sådant som de får med sig (X).

Angående teknikens roll i barnens lärande anser personalen att det är viktigt att barnen, oavsett kön och ålder, får möta teknik i förskolan. Det ger mycket för dem under deras utveckling. Barnen får då starkare självförtroende. De kommer att lära sig redan i tidigt ålder att lita på sina förmågor och med tiden automatiskt kunna pröva, fixa och skapa

utan någon rädsla av att göra fel eller misslyckas. Dessutom är det viktigt att, från ett genusperspektiv, flickor får lika stor chans som pojkar att komma i kontakt med allt vad teknik innebär för att förstå att teknik är allmänbildning som är tillgänglig för alla oavsett kön. Teknik är dessutom inte krångligt eller omständligt. Teknik är i sig ett redskap för att vi ska använda våra kunskaper och fantasi för att lösa problem på ett smidigt sätt. Personal X

Jag tror om man får testa och göra sådana här olika grejer och även misslyckas utan att det är något fel så gör ju det stärkande för barnen. Att de lyckas och ser att det fungerar saker och ting. Jag tror att de får en tanke sett på det visit (X).

Personal Y

Jag tror att det är väldigt viktigt att de från början känner att de vågar och prövar på nya saker att man inte är rädd får det utan att man har det med sig automatiskt då är det mycket lättare ju högre upp man kommer även när de är äldre. Det gäller att de blir mycket med teknik och speciellt för tjejer, att det inte något bara för killar utan att det är för alla (Y).

Personal Z

Jag tror att de får använda sin fantasi och påhittighet för att lösa saker. Det är inte så krångligt och omständligt för de. Om man börjar tänka tekniskt så hjälper vi dem att även i framtiden lösa saker i ett enklare tankesätt (Z).

Angående sambandet mellan teknik och barnens effektivitet i problemlösning ger personalen en bild av att sambandet är starkt. Både teknik och problemlösning bygger på en praktisk grund då man utgår från att hitta en lösning som är hållbar, enkel, miljövänlig och praktiskt. Det blir enklare för barnen som är bekanta med teknik i förskoleåldern att senare i skolan hitta smidiga och enkla lösningar till olika slags problem.

Personalen kopplar dessutom ihop matematik och teknik. Man mäter, väger, jämför och räknar i båda ämnena.

Personal Y

Teknik innehåller väldigt mycket andra biter. Det innehåller mycket matematik. Att man grunder det innan man har börjat skolan. Man pratar mycket om learning by doing att man gör och tar in kunskapen mycket lättare när man har gjort och prövat på. Det är likadant med matte det ingår jätte mycket i teknik. Att kunna räkna, vara problemlösare, väga, mäta, jämföra. Det har man gjort länge i förskolan. Det blir inget nytt för barnen i skolan. De sorterar, kategoriserar. Vi uppmuntrar barnen och bygga på och låta de komma vidare med det (Y).

Barnen för det enklare och lösa saker vi ser att barnen har blivit bättre i det de är mera självständiga tar initiativ. Och kommer med lösningar till saker som de vill bygga. De prövar själva (Z).

Personal X

Jag tror att de blir duktiga på att lösa problem. Och just det här.. det kanske egentligen inte har med teknik det väl inställningen kanske också. Det här att barnen ska få prova. Man ska låta barnen få prova själva. Att det inte ska finnas speciallösningar på allting utan man måste testa och sedan det kanske funkar. Nej, det gör det inte det. Men man har lärt sig någonting under vägen. Jag tror att det är lite så (X).

Barnens eget lärande i teknik och personalens arbetssätt

Personalen är ense om att teknik är ett praktiskt ämne. Barn kan arbeta individuellt eller i grupp med teknik. Men det går inte att skilja teknik från andra ämnen då man i förskolans värld arbetar med alla delar i läroplanen på en och samma gång. Man kommunicerar, använder sig av korrekt och klart språk, använder matematiska begrepp och kanske till och med ritar eller målar en plan för hur projektet ska se ut. De flesta barnen tycker att teknik är roligt därför att det är på deras villkor. Arbetet i teknik med små barn i förskola kan i vissa fall innebära styrda aktiviteter, men hittills har detta inte varit något problem då sådana aktiviteter syftar till att träna barnen på att hitta svar på frågor som; vad kommer att hända härnäst eller hur gör vi nu? Detta gör att barnen vill vara med och är nyfikna på slutresultatet.

Avseende barnens egen påverkan av sin inlärning i teknik hävdar personalen att barnen har intresse för att använda det materialet som finns tillgängligt i förskolan. De bygger någonting sedan lekar de med det eller använder det. De minsta barnen försöker bygga på ett enkelt sätt medan de stora bygger på en mer avancerad nivå. Pedagogerna observerar barnens utveckling och planerar i arbetslaget utifrån deras utveckling vad nästa steg ska bli.

Personal Y

Dels så försöker man uppmuntra deras egna initiativ. Man har blivit bättre och se vad som har förändrat hos ett barn som har börjat bygga och lägga på klossar och för större barn som håller på med mera avancerade grejer. Men man försöker uppmuntra och se om det är ett led som är början till teknik. Vi är alltid med och ser på ett annat sätt med andra ögon. Vi pratar mycket med

varandra om vad vi ska göra härnäst. Vi har jobbat med barnens inflytande. Vi har inte en så styrd verksamhet utan man anpassar efter vad barnen är intresserade av just nu (Y).

Personal X

Vi har försökt ändra arbetssättet och få in ännu mer teknik än vad vi har haft tidigare. Men vi har ändrat våra tankesätt. Mer av de saker som vi hade gjorde är redan teknik. Teknik är ändå större än så jag tycker att man ska räkna in matte och alla andra ämnen ingår i teknik. Vi jobbar både i innemiljö och ute. Vi har mycket ute. Vi har skaffat trä som de kan spika och de grejar utom hus. Vi bygger tillsammans motoriska banor. Och en våg som de kan väga saker på. Vi har tillsamman gjort elektriska kopplinga… Det finns jätte mycket (X).

Personal Z

Vi märkte att barnen har lärt sig att kunna tänka runt, på ett annat sätt. Vi hjälper barnen att förstå att teknik är det inget fel och göra fel. Man ser att de är väldigt intresserade av att använda vårat material som finns framme alltid. De leker med grejerna på ett annat sätt De bygger upp en sak sedan lekar dem med det (Z).

Fortbildning

Magnetens personal fick under 2006 en e-postinbjudan till en teknikkväll, inspirationsträff, på Komtek i deras län. Personalen blev nyfikna och bestämde sig för att komma dit och bli inspirerade. Sedan har personalen bestämt sig för att börja en fortbildningskurs hos Komtek som syftar till att presentera teknik som ett allmänbildningsområde för förskolebarn med målen i Lpfö 98 som utgångspunkt.

När jag frågade personalen om varför de valde att gå en fortbildning inom teknik var de ense om att de blev uppmuntrade redan vid första mötet. Personalen hade gått andra sorters fortbildning som språk och sagopåser (en slags mini teaterföreställning av små dockor, möbler och djur) men det var inte lika roligt och intressant som teknik för personalen. Personalen utryckte sig på olika sätt men alla visade ett brinnande intresse för teknik redan innan fortbildningen hade startat men de behövde vägledning i hur man kan presentera det för barnen på ett spontant sätt. En del av fortbildningen bygger på studiebesök. Det innebär att personalen besöker andra förskolor som är engagerade i teknik för att få inspiration och idéer och få se hur andra arbetslag kan tolka och förankra fortbildningen i sin verksamhet.

Personal X

Vi brinner för den och vi tycker att det är jätte roligt. Och allt det som komtek har ordnat har varit väldigt intressant. Nu har vi varit flera grupper på olika förskolor som har gått utbildningen