Barn – Unga - Samhälle
Examensarbete i fördjupningsämnet Barndom &
lärande
15 högskolepoäng, grundnivå
Förskolpersonalens tankar kring
litteraturen och litteraturens fysiska plats
i förskolan
Preschool Teachers’ thoughts on literature and literature
physical location of literature in preschool
Rebecka Borgström
Förskollärarexamen, 210 högskolepoäng Examinator: Nils Johansson
2
Förord
Studien kring förskolepersonalens reflektioner kring litteratur och miljöns påverkan av förskolebarnen är skriven av en förskollärarstuderade vid Malmö högskola. Jag har valt att skriva detta examensarbete enskilt.
Jag vill tacka all förskolepersonal som har tagit sig tid till att delta i denna studie och min handledare Martin för handledningen. Ett särskilt tack till min familj och släkt för stödjade och uppmuntrade ord.
Rebecka Borgström Malmö högskola 2015
3
Abstract
Studiens syfte handlar om att belysa förskolepersonalens kunskap och reflektioner kring litteratur och miljöns påverkan av förskolebarnen.
Studien som har genomförts är en kvalitativ studie med enkätundersökning. Valet av enkätundersökning grundar sig på att få ett bredare perspektiv av förskolepersonalens reflektioner kring litteraturen och miljön, där enkätundersökningen skickades ut till sex förskolor i Skåne. Det samlades in 30 besvarade enkäter ifrån olika yrkestitlar såsom förskollärare och barnskötare. Studien tar avstamp i frågeställningarna: vad anser förskolepersonalen kring hur deras litterauranvändning påverkar förskolebarnen och vad anser förskolepersonalen kring deras miljö i läshörnan förhåller sig till förskolebarnen? Mitt resultat i denna studie har synliggjort att på varje studerad förskola finns en läsmiljö som tar avstamp i förskolepersonalens kunskap, reflektioner och åsikter kring miljö och litteratur i relation till förskolebarnen. Studien visar att läsmiljön används minst en gång per dag av de flesta deltagande förskolepersonal. I enkätsvaren finns det tre urskiljbara grupper angående barnlitteraturens påverkan av barnen. Jag har valt att kalla de tre grupperna för; positiv inställning, negativ inställning och neutral inställning. Förskolepersonalen benämnde önskemål om förändrad läsmiljö. Förändringarna berörde allt ifrån små förändringar såsom en ny soffa till de mer drastiska förändringar som utbyggnad och enskilda rum.
Jag har valt att namnge ett generellt namn för deltagarna i undersökningen då alla är kvinnliga, ordet är förskolepersonal och henne.
5
Innehåll
Förord ... 2
Abstract ... 3
1. Inledning ... 7
2. Syfte och frågeställning ... 9
2.1. Frågeställningar ... 9
3. Litteraturgenomgång ... 10
3.1 Literacy ... 10
3.2. Barnböcker ... 11
3.3. Högläsning ... 12
3.3.1. Fantasi och verklighet ... 13
3.4. Miljö ... 13 3.4.1. Placering av litteraturen ... 14 3.4.2. Högläsningsplatsen ... 15 4. Metod ... 16 4.1. Undersökningsmetod ... 16 4.2. Urval ... 17 4.3. Genomförande ... 17 4.4. Databearbetning ... 18 4.5. Etiska aspekter ... 18 4.6. Metoddiskussion ... 19 5. Resultat ... 20 5.1. Litteratur ... 20 5.2.1. Positiv inställning ... 21 5.2.2. Neutral inställning ... 22 5.2.3. Negativ inställning ... 23 5.2.4. Fantasiperspektivet ... 25 5.3. Läshörnans miljö ... 26 5.3.1. Drastiska förändringar ... 27 5.3.2. Några förändringar ... 28
5.3.3. Knappt inga förändringar ... 29
5.3.4. Förskolornas läshörnor ... 30
6
6.1. Förskolepersonalens reflektioner kring litteraturen ... 31
6.1.1. Högläsning ... 34
6.2. Förskolepersonalens reflektioner kring miljön ... 34
6.3. Frågeställningarna besvaras ... 35
7. Diskussion ... 37
7.1. Resultatdiskussion ... 37
7.2. Metoddiskussion ... 38
7.3. Förslag till vidare studier ... 39
Referenser ... 40
Bilaga 1 ... 42
7
1. Inledning
Mitt intresse för litteratur och läshörnans miljö är baserat på mina tidigare möten med förskolepersonal och förskolebarnen genom vfu (verksamhetsförlagd utbildning). Med dessa möten som grund har jag sett och fått uppleva hur förskolepersonalen använder litteraturen. Det jag har reflekterat över är böckernas användningsområde som oftast har använts som väntamoment och vid tillfällen som förskolepersonalen upplever att barnen är stökiga. Litteratur finns på alla deltagande förskolor, där böckerna är inte alltid lättillgängliga för förskolebarnen. ”Barnen har rätt till att få höra böckernas förundrade värld” (Förskollärare, arbetar med 1-3 år). Förskolepersonalen har skilda meningar kring högläsning för barnen och de vuxnas roll har en betydelse för hur böckernas innehåll förmedlas till barnen.
Läsning för förskolebarnen är bland annat en språkupplevelse (Dominković, Eriksson & Fellenius, 2006). Högläsningstillfällena ger förskolebarnet en bättre och större kunskap om ord än vad som sker vid muntliga samtal och diskussioner, vilket hjälper förskole-barnets språkutveckling (Dominković, Eriksson & Fellenius, 2006). I Läroplan för
förskolan Lpfö98 (Skolverket, 2010) finns strävansmål som berör högläsning och
bilderboken i förskolan. ”Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen” (Skolverket, 2010, s. 7). Förskolebarnen bjuder gärna in förskolepersonal och vuxna till boktittande och högläsning, detta hjälper barnet att skapa ett rikt ordförråd och utveckar barnets språkutveckling (Dominković, Eriksson & Fellenius, 2006).
Utgångspunkten för detta arbete är inte enbart litteraturens betydelse för barnets språkutveckling, även miljön i läshörnan. Läroplan för förskolan (Skolverket, 2010) tar upp miljö som strävansmål: ”Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barns intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter” (Skolverket, 2010). Miljön i läshörnorna skiljer sig betydligt mellan de sex deltagande förskolorna. Läsmiljön bör ge barnen utrymme att kunna sitta utan att sitta
8
inpå varandra, dock behöver barnen sitta tillräckligt nära förskolepersonalen för att kunna ta del av bilderna i litteraturen (Schwindt och Tegeler, 2010).
Ur forskningsperspektiv kan detta bidra till en större förståelse för hur förskole-personalen reflekterar kring användning av litteratur och miljö som är viktig för barnets utveckling samt hur förskolepersonalen reflekterar kring miljö och litteratur.
Jag är intresserad av förskolepersonalens reflektioner kring arbetet med litteraturen, och jag vill veta hur de tänker kring läsmiljö på förskolan – detta eftersom det är förskole-personalens tankar, reflektioner samt hur de resonerar kring dessa frågor, som är utgångspunkt för arbetet som sker med litteratur i förskoleverksamheten. Frågan om läsmiljöns betydelse kan dessutom kopplas till läroplanens strävansmål.
Jag har sammanställt empirin bestående av 30 enkäter ifrån förskolepersonal. Med enkätsvaren som utgångspunkt har jag funnit likheter och skillnader i olika tidigare forskning och teorier. Jag har använt mig av bland annat Simonsson (2004) perspektiv kring bilderboken, Arnesson Eriksson’s (2009) teorier kring utformningen av miljön och Chambers (2011) angående människans förhållande till litteraturen och betydelse av högläsning varje dag.
Jag har redogjort för mina teorietiska utgångspunkter och tidigare forskning kring litteratur, miljö och läsning kring förskolepersonalens reflektioner och kunskap.
9
2. Syfte och frågeställning
Syftet med denna studie är att studera förskolepersonalens uppfattningar kring litteratur och miljöns påverkan av förskolebarnen. Studien kommer att belysa problemområdena som förskolepersonalen har uppmärksammat: tidsfaktorn och miljöpåverkan av förskolebarnen. Genom denna studie ökar medvetenheten hos förskolepersonalen om litteraturens betydelse för barnens utveckling och hur miljön kan påverka förskole-barnens intresse för litteratur.
Förskolepersonalen som har valt att delta i studien arbetar med barn mellan 1 och 5 år.
2.1. Frågeställningar
Studiens frågeställningar är följande: Hur anser förskolepersonalen att deras litteraturanvändning påverkar förskolebarnen?
Hur anser förskolepersonalen att deras miljö i läshörnan är anpassad för förskolebarnen?
10
3. Litteraturgenomgång
I detta avsnitt kommer studiens teoretiska perspektiv med teori samt tidigare forskning presenteras som används i examensarbetet. Det är uppdelat i fyra huvudperspektiv: Literacy, litteratur, högläsning och miljö. Högläsning- och miljöavsnittet förgrenar sig och fördjupar sig i fantasi och placering av litteratur samt om högläsningsplatsen.
3.1 Literacy
Makin och Jones Diaz (2002) anser att literacy inte enbart berör den tekniska färdighet där fokus ligger på varje enskild individ och dess inlärningsförmåga. Literacy tar ingen hänsyn till den sociala verklighet där läsning och lärandet tar plats enligt de australienska forskarna Makin och Jones Diaz i artikeln Literacies in early childhood (2002). Roger Säljö (2002), professor i pedagogisk psykologi, lärande, utveckling och kommunikation i Göteborg, påpekar att literacy handlar om möjligheten att kunna avkoda ord, dra slutsatser ifrån det skrivna ordet, göra associationer, ha ett kritiskt förhållningssätt till det lästa, ha förståelse för det lästa ordet och kunna anknyta detta till en självupplevd händelse och redan erfarna kunskaper.
Säljö påpekar att uttrycken läsa och skriva, är diffusa och kan stå för skilda färdigheter. Det engelska begreppet Literacy kan översättas som Skriftspråkliga aktiviteter som anses vara komplext (Säljö, 2002). Makin och Jones Diaz (2002) anser att ett synsätt på literacy är enbart berör läsning och skrivning är snävt, begränsar den sociala praktiken och avskiljer vår förståelse för hur barnens lärande kring läsning och skrivning sker. Enligt de två australienska forskarna är literacy ett komplext arbete som är fortlöpande genom hela lärsituationen (Makin och Jones Diaz, 2002).
11
3.2. Barnböcker
Bilderboken finns i olika storlekar, material och former skriver Maria Simonsson, universitetslektor i samhälls- och välfärdsstudier, i avhandlingen Bilderboken i
förskolan: en utgångspunkt för samspel (2004). Bilderboken i förskolan är anpassad
från kriterier som barnens ålder, intresse och kunskap (Simonsson, 2004). Ragnhild Söderbergh, professor i barnspråk, framhävdar i Barnets tidiga språkutveckling (1988) att vuxna kan göra texten synlig genom att dela erfarenheter eller genom gemensamma erfarenheter. Den vuxna kan vara påhittig vid läsningen, tänka ut nya sätt att förmedla sagan eller leken på till barnet där det skrivna ordet är centralt, naturligt och intressefångade. Vid tillfällen där text har väckt barnets intresse och nyfikenhet bör tas vara på och göra texten synlig och förståbar för barnet (Söderbergh, 1988). Vuxna verkar tro att det är alltid lätt för barnen att tolka både bilden och texten (Simonsson, 2004).
Söderbergh (1988) hävdar att den vuxnas roll vid högläsning är central och betydelsefull. Den vuxna bör ta sig tid till att lyssna på barnet, leva sig in i barnets sätt att se, vara lyhörd och ett gemensamt tänkande är grunden för en god kommunikation (1988). Förskolepersonalen väljer ofta att läsa sagor som de fick höra som barn eftersom förskolepersonalen anser att dessa sagor tillhör vårt kulturarv. Ett kulturarv som är berikat med klassiska sagor och böcker och som för vuxna har ett större affektionsvärde än för förskolebarnen. Förskolepersonalen förmedlar kulturarvet till förskolebarnen genom att introducera och berätta de klassiska sagorna för barnen och ger dem tillsammans en grund för diskussion kring sagorna (Simonsson, 2004). Enligt Chambers (2011) är förskolepersonalens personliga intresse för litteratur en påverkande faktor kring deras arbete med litteraturen i förskolan. Det handlar om hur mycket förskolepersonalen läser och vilken litteraturgenrer individen föredrar. Detta ligger som en grund där förskolepersonalen omedvetet försöker påverka barnens intresse till ett gemensamt intresse med förskolepersonalens favoriterböcker (Chambers, 2011).
Förskolebarnen bör ha en ständig tillgång till böckerna och de vuxna borde skapa en miljö och inställning som uppmuntrar förskolebarnens intresse för böckerna. Enligt Kåreland (2001) bör förskolepersonalen ge barnen möjlighet att i ensamhet få utforska böckerna. Simonsson (2004) skriver att förskolepersonalen generalliserar
förskole-12
barnets förmåga att tolka och läsa av bilderna i böckerna. Bilderbokens berättelse förmedlas genom text och bild, där texten och bilden har skilda berättelser. Ett exempel angående detta är ledsenhet, ilska och glädje. Genom ett samspel kan upplevelsen för förskolebarnet förstärkas (Simonsson, 2004).
3.3. Högläsning
Schwindt och Tegeler (2010) har skrivit om att som hjälpmedel kan förskolepersonalen använda sig av visuella medel när boken tar upp okända ord och begrepp för förskolebarnet. Hjälpmedel kan vara en karaktär ifrån boken som ber om hjälp av förskolebarnen för att förstå det okända begreppet eller ordet (Schwindt och Tegeler, 2010). Högläsningen sker varje dag i förskolans verksamhet och är en metod för att skapa en relation mellan barnet, böckerna och skriftspråket (Kåreland, 2001). Högläsning är bra för barnet, det är en nödvändighet för att barnen ska kunna bli läsare själva (Chambers, 2011). Högläsningen ger barnen ett större ordförråd jämförelsevist med ett samtal och vid läsningen bjuder gärna förskolebarnen in den vuxna till samtal (Dominković, Eriksson och Fellenius, 2006).
Synen på litterauren skiljer sig mellan olika individer och Chambers (2011) anser att tro att enbart tro att läsningen inte behövs i skolans lägre klasser. Chambers anser att idealet vore att högläsning sker varje dag (2011). Enligt Fox (2013) finns det en andel av vuxna anser att högläsning för förskolebarnet är ett slöseri med tid. Fox påpekar att enligt forskning påpekar att barnen i skolåldern som har blivit läst för regelbundet, lär sig att skriva och läsa betydligt lättare och fortare än de barn som inte har fått höra sagor regelbundet. S. Brotherson (2009) som är familjevetenskapsspecialist och filosofisk doktor menar att om läraren lär barnen att älska böckerna, kommer läsningen att berika barnets liv som inget annan kan göra. Får barnen höra sagor varje dag hjälper det barnen i framtiden då barnet ska lära sig läsa och skriva och högläsningen berikar barnens ordförråd (Mesrobian, 2008). Fox (2013) skriver om att det finns vuxna som anser att läsning för förskolebarnen är slöseri med tid då barnen är för unga för att kunna förstå bokens handling.
13
3.3.1. Fantasi och verklighet
Vygotskij (1995) anser att fantasin har en större betydelse för barn än vuxna dock har detta inte kunnat bekräftas vid vetenskaplig undersökning. Fantasin har en funktion hos människans utveckling samt beteende där miljön har en betydelse för barnets fantasi. Det är utav vikt att barnet lär sig skillnaden på verklighet, fantasi och föreställningsförmåga och kunna skilja på verklighet och fantasi. Det är då essentiellt att barnen inte blir utsatta för fantasifoster och sagor som kan förvirra deras världsbild (Hansson, 1994). I avhandlingen Young children’s knowledge about the apparent-real
and pretend-real distinctions (Flavell, Flavell och Green, 1987) om att deras studie har
kommit fram till att barnen är medvetna om vad som var verkligt och vad som var fantasi. Resultatet i Flavell, Flavell och Green’s (1987) studie är att barnen är medvetna och kompetenta och kan urskilja verklighet och fantasi. Vygotskij menar att föreställnings- och inlevelseförmågan är nära förbundet med fantasin (1995).
3.4. Miljö
Chambers (2011) skrev att det finns erfarenheter om att specifika platser för läsning är underlättande för barnen, vilket kallas för läshörnor. Det finns enkla regler som gäller för denna plats, det är en plats där läsning sker i låg samtalston för att inte störa andra läsande eller att det finns regler emot att springa och skoja i läshörnan. Läsplatsen hjälper till att visa böckernas värde för barnen (Chambers, 2011).
Rummets form kan påverka möjligheten att kunna möblera ett rum, där närhet och distans kan ske. Dörrar och fönsters placering är ut av betydelse för planering av möblering. Strategiskt placerade möbler med öppna eller stängda dörrar kan bli hjälpmedel för förskolepersonalen för att kunna skapa lugn och ro tillsammans med ett fåtal barn, avskilt ifrån resten av barngruppen (de Jong, 2010). Lokalernas utformning vid planering av ett bygge samt vid utvärdering av den pedagogiska verksamheten kommer oftast i andra hand. Björklid, professor i pedagogik, anser att det finns en outtalad åsikt om att en bra pedagog kan utföra ett bra arbete oavsett utformningen av lokalerna (Björklid, 2005). Arnesson Eriksson, förskollärare, anser hur miljön påverkas av rumsplacering till läshörnan. I Lärande i sagans värld – om temaarbete i förskolan
14
och förskoleklass (Arnesson Eriksson, 2009) lyfter Arnesson Eriksson hur de på hennes
arbetesplats har lyft fram och byggt upp läshörnan. Läshörnan bör vara inbjudande och tilltalande för barnen. Läshörnan är i behov av vara en plats där lugn och ro härskar. Den traditionella soffan finns, med flera andra sittmöjligheter för förskolebarnen med böckerna. De har en madrass med kuddar, böckerna placerades på hyllor på väggen, lampor för läsning och lite mysig belysning och en korg full med karaktärer ifrån böckerna, allt inom förskolebarnens räckvidd. Karaktärerna har barnen tillgång till och de kan vara med vid läsningen av karaktärernas böcker. Barnen har möjlighet att själva gå till läshörnan som har blivit ett eget rum (Arnesson Eriksson, 2009).
Barnens miljö borde vara utformad så att barnen inte behöver be om hjälp, utan det bör vara en miljö där barnen kan vara självständiga (Björklid, 2005). Barnet kommer ofta i en tidig ålder kontakt med böcker och därmed blir tillrättavisad tills barnet hanterar en bok på ett acceptabelt sätt enligt vuxna. Barnen får lära sig att det är bra att ställa frågor kring boken och händelserna samt att barnet lär sig om bokens värde. Det finns ett allmänt tankesätt om att böckerna och sagorna lär barnen något av vikt (Simonsson, 2004).
3.4.1. Placering av litteraturen
de Jong (2010) lyfter placeringen av litteraturen skiljer sig från de olika förskolorna och en faktor vid möbleringen är förskolepersonalens inställning till litteratur och deras perspektiv på litteratur och läsningens betydelse för förskolebarnets utveckling. Vid planering och utformning av miljön gör förskolepersonalen aktiva val. Ett exempel på detta kan vara placeringen av litteraturen: bör barnen själva kunna nå den eller ska vi begränsa deras tillgång till böckerna (Simonsson, 2004)? Edwards, litteraturpedagog, anser att böckerna ska vara synliga för barn och de ska ha fri tillgång till litteraturen. Edwards (2008) anser att förskolebarnen bör ha fri tillgång till ett mindre antal böcker som byts ofta istället för ett större antal böcker som sällan byts ut och att dessa böcker borde reflektera barnens intresse. Litteraturen kan placeras i lekhörnan, så barnen kan använda böckerna i leken, men förskolepersonalen måste tydligt visa att boken är fortfarande en bok som behandlas därefter. Edwards påpekar att böckerna börs förvaras med framsidan utåt på en hylla eller en tavellist i förskolebarnens räckvidd (Edwards,
15
2008). Förskolepersonalens personliga intresse för litteratur påverkar arbetssätt kring litteraturen. Är förskolepersonalen intresserad av litteratur, läggs mer tankeverksamhet bakom bokval och hur de förmedlar bokens innehåll till barnen (Simonsson, 2004). Står soffan där läsningen sker mitt i ett rum med många aktiviteter och människor som passerar påverkar detta barnens intresse och koncentration för boken (Damber, Nilsson och Ohlsson, 2013).
3.4.2. Högläsningsplatsen
Högläsningsplatsens miljö och de rutiner som sker på platsen antingen hjälper barnet att koncentrera sig på boken eller att barnets fokus hamnar på annat. Utrymmet där läsningen sker behöver vara i den storlek som gör att alla barnen får plats, utan att sitta för nära som lockar barnen till att börja peta på varandra. Utrymmet för högläsningen borde inte vara för stort så barnen behöver anstränga sig för att se bilderna och ser inte barnen bilderna kan detta leda till konflikter i barngruppen. Finns det en speciell plats där enbart läsning sker lär barnen sig hur man bör uppföra sig och intresset för boken blir större då distraktionsmomenten försvinner (Damber, Nilsson och Ohlsson, 2013). Högläsningsstunden kan ske när som helst under dagen, även om högläsningen sker på olika tider på dygnet går det att göra läsningen till en ritual som sker på samma plats, med samma kuddar och kramdjur (Fox, 2003).
16
4. Metod
Studiens undersökningsmetod har varit en kvalitativ enkätundersökning med utgångspunkt i förskolepersonalens reflektioner kring litteratur och miljö. En kvalitativ metod innebär att det är meningar och innebörder som hamnar i fokus. Det sker genom analyser och där skapas en förståelse för fenomenet. Eftersom jag kommer att tolka data, utvecklas detta till en färdighet att kunna betrakta vår omvärld, bidra till en nyanserad förståelse av fenomenet (Alvehus, 2013). I boken Förskollärarens metod och
vetenskapsteori (2014) av Löfdahl, Hjalmarsson och Franzén skriver de att
enkätundersökning vanligen är en metod som väljs när undersökningen har ett stort antal deltagande. Enkätundersökningen används kring en snäv frågeställning angående förekomst, uppfattningar och synpunkter (Löfdahl, Hjalmarsson och Franzén, 2014).
4.1. Undersökningsmetod
Undersökningsmetoden var enkätundersökning av det skälet att förskolepersonalen har möjligheten att delta när det finns möjlighet samt har möjlighet att reflektera kring frågorna. En bidragande faktor är att jag ville ha ett tämligen stort antal deltagare som studien och tidsramen tillät. Den valda undersökningsmetoden tar avstamp i ett stort antal deltagare ifrån flera förskolor med ett relativt stort spridningsområde och tidsaspekten. Jag kunde ha valt att använda mig av intervjuer, där det finns möjlighet att få ett djupare svar och möjlighet att ställa följdfrågor. Enkäter och intervjuer har likheter såväl som skillnader, den grundläggande skillnaden är att enkätundersökningsmetoden är förhållandevis självständig metod eftersom deltagarna kan besvara frågorna och skriva ner dem personligen (Trost 2012). En annan aspekt för valet av undersökningsmetod är tidsfaktorn som gjorde att jag valde enkäter istället för intervjuer eller observationer. Mitt val av enkätundersökning fungerade med tidsramen för detta examensarbete. Enkätundersökning har förutsättning att kunna nå ut till ett stort antal deltagare där frågeställningen är dessamma.
17
Vikten av hur frågorna formuleras i enkäten har en stor betydelse, enligt Patel och Davidsson (2003). Enkäterna behöver vara lättförståelig formulering, där frågorna ska uppfattas på det sätt som undersökaren avser (Stukát, 2011).
4.2. Urval
Enkätsundersökningsmetoden som användes i denna undersökning, beror på att jag ville ha ett relativt stort spridningsområde och tidsfaktorn. Förfrågan om deltagarnas möjlighet, intresse och villighet att delta skickades ut via mail till tio förskolor i Skåne. I studien var det tio tillfrågade förskolor, varv sex valde att delta i undersökningen. En av de tillfrågade förskolorna nekade till deltagande på grund av tidsbrist. Anledningen till urvalet var att jag ville ha en variation mellan förskolorna, ha spridningsområde och förskolor som hade möjlighet att delta. Det var totalt sex förskolor med det totala antal deltagande förskolepersonal var trettio stycken.
4.3. Genomförande
Det skickades ut tio förfrågningar om deltagande till förskolor i Skåne (se bilaga 1). Jag frågade förskolepersonalen om de kunde fotografera sina läsmiljöer åt mig, där reseavståndet var stort. Det var fyra förskolor som fotograferade miljöerna åt mig, två förskolor som förskolepersonalen bad mig att komma och hämta enkäterna. När jag besökte dessa två förskolor fotograferade jag läsmiljön. Det blev 30 enkätsvar ifrån de sex deltagande förskolorna, de som deltog hade olika yrkestitlar bland annat förskollärare och barnskötare.
18
4.4. Databearbetning
Enkäterna samlades in i min undersökning och sammanställdes i utgångspunkt till frågorna (se bilaga 2) angående förskolepersonalens syn på och reflektioner kring litteratur och miljön i läshörnan. Svaren som eftersträvades i enkäterna var att få fram likheter, skillnader, mönster och reflektioner ifrån förskolepersonalen. Enkätsvaren gicks igenom och sammanställdes i en tabell, där det relevanta innehållet användes som stöd vid reproduktionen av resultatet.
4.5. Etiska aspekter
Studien har utgått ifrån Vetenskapsrådets (2002) krav angående studier. Vetenskaps-rådet har fyra olika krav gällande informationskravet, samtyckeskravet, konfidenti-alitetskravet och nyttjandekravet.
Det första kravet är informationskravet och handlar om att forskaren ska ge information till deltagare och uppgiftsutlämnare om deltagarenas uppgifter i projektet och de villkor som finns för deras deltagande. Deltagarna ska veta att det är frivilligt att delta i undersökningen och har möjlighet att välja att avsluta deltagandet under hela den pågående undersökningen (Vetenskapsrådet, 2002).
Det andra kravet ifrån Vetenskapsrådet (2002) är samtyckeskravet och det är att forskaren ska inhämta undersökningsdeltagarnas godkännande. I mina mail som skickades till förskolornas förskolechefer och personal, samlades samtycke in.
Tredje kravet är konfidentialitetskravet som berör hur deltagare i undersökningen ska förbli anonyma i studien och att det ska vara omöjligt att kunna identifiera enskilda personers deltagande. Kravet innebär att den insamlade informationen ska förvaras på ett säkert sätt (Vetenskapsrådet, 2002). I min studie benämns inga enskilda personer vid namn eller förskolor. Mitt insamlade material har förvarats på ett säkert sätt så ingen utomstående har haft tillgång till materialet.
19
Nyttjandekravet är det fjärde kravet ifrån Vetenskapsrådet (2002). Detta krav handlar om att forskaren inte får sälja eller låna ut sitt insamlade material till exempelvis företag för användning i deras marknadsföring. Forskaren kan få dela med sig av sitt insamlade material till medforskare. Jag har inte haft någon medforskare och eller inte delat med mig av mitt material till utomstående som kan använda materialet i andra syften.
4.6. Metoddiskussion
Denna studie hade kunnat ha en annan undersökningsmetod såsom intervjuer med förskolepersonalen. Intervjuerna hade kunnat ge studien ett djup som inte det går att få med enkäter samt möjligheten att försäkra sig om att frågorna tolkades på avsett sätt och att möjlighet att ställa följdfrågor. Vid enkätundersökningsmetod finns det risken att deltagarna i studien misstolkar frågorna och vid intervjuer finns möjlighet för forskaren att försäkra sig om att undersökaren förstår frågorna. I enkäterna svarar deltagarna anonymt och gör det med svårare att försäkra sig om att deltagaren förstår frågorna (Stukát, 2011).
Anledning till valet av enkätundersökning i denna studie är att få ta del i förskoleperso-nalens reflektioner, åsikter och kunskap kring litteratur och miljöns påverkan av för-skolebarnen. I denna undersökning fick förskolepersonalen möjlighet att tänka och reflektera kring frågorna, då de fick tid till att besvara dem i lugn och ro.
Alvehus (2030) menar jämförelser mellan multipla fallstudier kan vara av intresse och kan förbättra generaliseringspotentialen. Det negativa är att det behövs ett stort antal deltagare för att statistiken ska vara intressant. Vid jämförelse mellan exempelvis två arbetslags olika arbetsmetoder inom samma yrkeskategori kan fallstudier vara av intresse.
Jag valde att fokusera på förskolornas fysiska miljö i läshörnan. Genom att fotografera miljöerna kunde jag senare jämföra de sex olika läsmiljöerna. Jag bad förskoleperson-alen att de skulle fotografera sina läshörnor. Vissa förskolor önskade att jag själv skulle komma och ta bilder. Bilderna hjälpte mig att kunna jämföra de sex olika förskole-miljöerna tillsammans med förskolepersonalens åsikter om litteratur samt om miljön.
20
5. Resultat
Studiens empiriska material ifrån de sex förskolorna kommer att presenteras med fokus på studiens huvudområden förskolepersonalens kunskaper och reflektioner kring litteratur och miljö för förskolebarnen. I studiens empiriska material framkom det skilda reflektioner kring litteratur och miljöns påverkan av förskolebarnen. Avsnittet börjar med en kortfattad genomgång kring förskolepersonalens reflektioner. Detta avsnitt är uppdelat ifrån det empiriska materialet i två grenar: litteratur och miljö. I från varje gren finns tre undergrupper som jag presenterar med utgångspunkt i från enkätundresökningen. I litteraturundersökningsdelen tar jag upp fantasiperspektivet och i miljöförgreningen presenteras förskolornas miljöer i läshörnan.
5.1. Litteratur
Deltagarnas reflektioner och kunskap har används vid val av litteratur, där förskolepersonalens val tar avstamp i barnens kunskaper, erfarenheter och intresse. Det finns tre urskiljbara grupper: positiv inställning, neutral inställning och negativ inställning. Tidsbristen har flera av deltagarna påpekat, där det är svårt att ha tid till att lägga på den mängd läsning som barnen önskar.
Barnen kommer ibland med böckerna och vill att vi ska läsa för dem. Det gör vi i mån av tid och då det inte sker något i barngruppen eller i personalstyrkan som kräver vår närvaro. (Förskollärare, arbetar med åldersgrupp 3-4 år).
Enligt förskolepersonalen är arbetsuppgifterna stora, stora och krävande barngrupper är några av faktorerna som förskolepersonalen påpekade. Arbetsuppgifterna och planering tar stor tid ifrån barngruppen.
21
5.2.1. Positiv inställning
Förskolepersonalen med den positiva inställningen beskrev olika sätt som litteraturen används bland annat genom uppslagsverk, flanosagor, berättelser, högläsning och dramatisering. En del av deltagande förskolepersonalen i studien önskade att deras kollegor och barnen kunde finna ett intresse för böckerna som dem själva hade. Förskolepersonal med en positiv inställning till litteraturen ansåg att läsningen ger barnen så mycket, nya ord, grammatik, fantasi, kunskap om hur böcker ska användas och behandlas samt ett intresse för böcker. De påpekade att högläsning ur böckerna kommer att vara till stöd för barnen när de har vuxit och börjat skolan och då skulle alla lära sig att läsa. ”Vi hoppas på att våra ansträngningar kommer att vara till hjälp och stöd för våra barn genom hela deras liv och utmaningarna de kommer att ställas framför” (Barnskötare, arbetar med 3-4 åringar). Förskolepersonalen påpekade att barnen inte alltid kommer vara kvar hos dem och kunde förskolepersonalen hjälpa barnen att skapa ett intresse för böcker och sagor är all möda värd för allt arbete som de skjuter upp för att kunna läsa en eller flera sagor för barnen. De hoppas att barnen och vårdnadshavarna uppskattar detta och att förskolepersonalens ansträngningar kommer att ge barnen en god start till skolan och ett intresse för text och böcker.
Faktaletande och utforskande av sagor använder vi böckerna till. Barnen kommer med frågor om allt, när vår kunskap inte räcker till så söker vi tillsammans med barnet eller barnen i uppslagsböcker, på bibliotek eller på nätet för att finna svaret. (Förskollärare, arbetar med alla barnen)
Förskolepersonalen lyfte upp i enkäten att de använder sig av litteraturen tillsammans med barnen för att utforska och för att söka efter information där barnens frågor och tankar är utgångspunkt. Förskolepersonalen kan även beställa hem böcker om specifika områden ifrån biblioteket och sökning vid iPad och dator. Litteraturen används vid temaarbetet, där har barnens ålder en stor påverkan kring litteraturen. Till de yngre barnen använder förskolepersonalen mer böcker som innehåller mycket bilder och lite text, däremot användes böcker med bilder och mera text till de äldre barnen. Vid ett återkommande tema kan förskolan investera i faktaböcker inom det området. Ibland söks information via internet och förskolepersonalen påpekade att det finns många bra hemsidor som har aktuell information som inte alltid finns i böckerna. En annan aspekt på att använda internet för faktasökande är att barnen ska få tal del i tekniken och inte
22
enbart tillgång till böckerna. Barnen behöver inte kunna läsa för att kunna greppa om en boks innehåll och handling. Barnen tolkar händelserna genom bilderna och skapar sig en berättelse ifrån vad de tolkar bilderna som. En barnskötare beskrev hur barnen på fem-årings avdelningen brukar sätta sig i soffan med en kompis på var sida, hålla i boken och koncentrera sig. Barnen brukar börja berättelsen med Det var en gång… som vuxna ofta gör med så många sagor. Barnen på avdelningen kan inte läsa, men de turas om att berätta boken genom att prata och tolka bilderna. De är noga med att visa bilderna för alla, precis som vi vuxna. Barnen frågar ofta pekandes på ett specifikt ord i boken om vad det ordet betyder.
Ibland kommer våra barn och vill höra saga, vilket vi läser. Kommer ett barn och de andra märker att det barnet fick höra den önskade sagan, brukar det komma flera önskemål. Det sker att andra aktiviteter måste ske, då skriver jag ner barnens önskemål och sparar det till ett annat tillfälle. Vi använder mycket flanosagor för de yngsta barnen, fast de kommer i kontakt med böcker också. De äldre barnen kommer även och sätter sig när de yngsta barnen får höra en saga – precis som om vi inte hela tiden läser för dem! (Förskollärare, arbetar med alla åldrar)
En del av deltagarna har med ett kritiskt perspektiv valt boken med eftertanke och omsorg. Det kritiska perspektivet som ett antal deltagare har påpekat är att förskolpersonalens påverkan av litteraturens betydelse för barnens språk- och ordförrådsutveckling.
5.2.2. Neutral inställning
I gruppen neutral inställning till litteraturens påverkan av förskolebarnen, där utgångspunkten är förskolepersonalens reflektioner berörde förskolepersonalen om tidsbrist, intresse och satsningar på andra aktiviteter. Förskolepersonalen påpekade att läsningen sker i barngruppen, men litteraturen har inte huvudfokuset.
Barnen är inte jätte intresserade av böckerna, då lägger vi tid och pengar på barnens intresse. Vi har kontakt med biblioteket och lånar nya böcker ungefär var tredje till fjärde vecka. På det visset har vi resurser som läggs på andra områden, utan att böckerna inte är tillgängliga för våra barn. (Barnskötare, arbetar med 4 år)
23
Förskolepersonalen använder olika former av litteratur för att lugna barngruppen efter en aktiv stund eller för att lugna barngruppen så att det blir lugn och ro. Förskolepersonalen betraktade litteraturen som användningsbara för förskolebarnens språkutveckling och skapandet av intresse för litteraturen. Förskolepersonalen i denna grupp ansåg att deras personliga intresse för litteraturen fanns, dock är den inte stor och de lämnar hellre över det ansvaret på kollegor som läser mycket och har läsning som intresse. Förskolepersonalen påpekade att barnens intresse för böcker är sparsam och det intresset finns enbart vid utflykter till biblioteket där de färdas med buss till närmsta bibliotek eller när bokbussen är på besök.
Våra barns intresse för böckerna finns, men det är annat som är i fokus när vi nämner att vi behöver ha nya böcker. Bussturen, bokbussen och att komma till andra lokaler än enbart förskolan har vi uppmärksammat att det glänser över allt annat. När barnen blir hämtade de dagar vi har haft besök av bokbussen eller besökt biblioteket, när föräldrarna frågar deras barn om dagens aktiviteter och händelser, så det enda barnen pratar om bland annat är att det satt en ny karaktär i bokbussen eller bussen som körde förbi så fort att bokbussen vaggade. (Barnskötare, 3-5 år)
Förskolebarnens intresse är större för bokbussen än vad det är för böckerna. Förskolepersonalen får hjälp av bokbusspersonal och förskolebarnen får välja ut de böcker de finner intressanta och tror att förskolebarnen kommer att tycka om. En av förskolepersonalen påpekade att de klassiska karaktärerna som Pettson och Findus, Bu och Bä, Alfons Åberg, Pippi Långstrump, Mamma Mu, Prick och Fläck samt Spöket Laban som förskolebarnen finner följer med till förskolan där barnen bläddrar i böckerna. Det fanns även andra böcker som barnen valde att läsa och förskolepersonalen läser böckerna för barnen vid förfrågan.
5.2.3. Negativ inställning
Ett annat perspektiv kring litteratur som förskolepersonalen lyfte fram är att böckerna inte är i fokus, då det är bland annat mycket teknik som har huvudfokus istället. Flera av de deltagande förskolepersonalerna påpekade att böckerna används ofta som väntamoment för att barnen ska klara av tillfällena de behöver vänta på andra aktiviteter
24
eller på maten. Förskolepersonalen lyfte fram att om barnens intresse inte är befintlig satsas pengarna på andra områden där barnens intresse finns.
Det är inte vårt arbete med att lära barnen att läsa. Jag menar barnen är för unga. Visst läser vi för dem, men vi försöker lika mycket att locka våra barn till andra aktiviteter där de inte enbart sitter i en soffa och bläddrar i en bok. (Barnskötare, arbetar med 4-5 år)
Förskolepersonalen ansåg att barnen kunde få litteraturens kunskaper på andra sätt än läsningen. Förskolepersonalen försökte locka barnen till mer aktiviteter där barnen rör på sig. De påpekade att givetvis utesluter de inte litteraturen ifrån barnen, men den hamnar inte i fokus. De läser för barnen två gånger om dagen enligt schemat. Dessa två schemalagda lässtunder är i samband med fruktstund på förmiddagen och efter maten då förskolepersonalen har en lugn stund tillsammans med barnen för att samla energi för eftermiddagens aktiviteter samt att förskolepersonalens rotation för rast avlösning.
Vårt val att försöka minsta bokläsandet är ett aktivt val ifrån oss där vi anser att barnen behöver få motion och bli utmanade på andra sätt än enbart genom läsningen. Barnen får den traditionella läsningen i en soffa. Vi försöker komma bortom det. Ibland handlar det om att sitta och läsa på udda platser som i hallen eller på toaletten. Vi tar med oss en bok, exempelvis Mamma Mu gungar och gör en dramatisering av bokens händelser tillsammans med barnen. Det slutar med att alla får gunga på Mamma Mus gunga (Förskollärare, arbetar med 3-5 år)
Förskolepersonalen som hamnar under negativ inställning påpekade fortfarande litteraturens vikt för barnens språkutveckling, där förskolepersonalen ansåg att språkutveckling och förklaringar av nya ord får barnen genom andra aktiviteter.
Jag har försökt med många olika lösningar, det fungerar inte eftersom om det inte är barngruppen som behöver vara i fokus så är det trassel med personalen: vissa ska iväg, andra är sjuka och det är svårt att få ihop arbetsdagen. Det slutar ofta med att vi delar upp barnen ifrån en avdelning och de barnen får komma in till oss andra. Det leder till att vi får ett större antal barn att vaka över och kommunicera med, det leder inte alltid till att det blir mer personal på avdelningen. (Förskollärare, arbetar med 5 år)
Det som flera av deltagarna påpekade är att de försöker få ihop arbetsdagen då olika avdelningar har olika aktiviteter samt att kunna täcka upp för personalbortfall. Vid dessa tillfällen är det andra aktiviteter som att förskolepersonalen väljer att fokusera på.
25
Förskolepersonalen påpekar att uppdelning av barngrupp ifrån andra avdelningar påverkar deras planering av dagen då det är många olika aktiviteter som skjuts upp på grund av personalbrist.
Vi får in vikarier ibland om vi har ett större bortfall av personal. Vi får sällan samma vikarie och ingen annan från de andra avdelningarna kan tänka sig att gå över till småbarnsavdelning. Detta leder till att även om vi har vikarie, så minskar inte vårt arbete eftersom vikarien är främmande för barnen och de flesta vill inte sitta vikaren nära och lyssna på saga. Det slutar vanligen med att vi ordinarie får försöka klämma in högläsning för barnen. (Barnskötare, arbetar med 1-3 år)
Barnsötaren påpekar i enkäten att högläsning är något som de inte ordinarie personalen kan göra tillsammans med barnen men det krävs att barnen känner personen. Vid de tillfällen är det läsningsstunderna som blir lidande och försvinner ifrån dagens schema. Detta visar att det inte enbart är förskolepersonalens personliga förhållningssätt till litteratur som är faktorer i förskolan. Det var flera deltagande förskolepersonaler som påpekade att tidsfaktorn och barngrupperna som är avgörande för läsningsstunderna tillsammans med barnen. Det gäller både de schemalagda och de som sker på barnens initiativ.
5.2.4. Fantasiperspektivet
Ett perspektiv på barnlitteraturen är fantasi, om förskolebarnen är för unga för att kunna skilja verklighet från fiktion.
Barn under 4 år har svårt att förstå skillnaden mellan verklighet och fantasi, därför är det bra att utesluta sagor med fantasifigurer i. Sagoberättande/läsning är bra för barnens språkutveckling och ordförråd. (Pedagog 3 -6 år)
Det var några av förskolepersonalen som lyfte fram att barn under fyra år är för unga för att kunna särskilja på verklighet och fantasi. Därför behöver förskolepersonalen göra väl utfunderade val innan boken presenteras för förskolebarnen. Idealet är att bokinnehållet behandlar något självupplevt för förskolebarnet. Empirin rörande fantasi och förskolebarnens ålder var få antal deltagare som berörde. Vid ett muntligt samtal med en barnskötare vid insamling av enkäter på förskolan berättade att hon hade arbetat i 16
26
yrkesverksamma år, i alla dessa år har hon aldrig valt aktivt att utesluta vissa böcker. Hon berättade att efter högläsningsstunder med barnen pratar hon med barnen om bokens handling, karaktärerna och händelser som inte alltid bör efterhärmas i verkligheten, exempelvis när Madicken försöker att flyga.
Ämnet barnens ålder och att utsätta dem för fantasi hade förskolepersonalen skilda åsikter kring, där några av förskolepersonalen framhöll att vissa de klassiska sagorna har orealistiska drag. De klassiska sagorna utesluts inte från barnens liv då förskolepersonalen vill ge förskolebarnen ett rikt kulturarv.Det fanns förskolepersonal som lyfte fram läsningen som ett hjälpmedel för barnens fantasi och språkutveckling.
Vårt sagoberättande och högläsning för ett barn eller flera barn, är bra hjälpmedel för att barnens fantasi ska få möjlighet att nå så långt den bara kan. Detta måste vi arbeta hårt med, hjälpa barnen att kunna urskilja fantasin och verkligheten. Språket förbättras och barnen kommer i kontakt med nya ord på ett mer naturligt sätt. (Barnskötare, arbetar med åldersgrupp 4-5 år)
Förskolepersonalen arbetade aktivt med att barnen skulle komma i kontakt med nya ord. De använder sig mycket av dramatisering vid högläsning och olika lekar med lite nya och krångliga ord för förskolebarnen.
5.3. Läshörnans miljö
Miljön i förskolornas läshörnor är ett perspektiv i studien och förskolepersonalen har tydligare enhetligt resonemang och svar. Förskolepersonalen lyfte fram att miljön har mer att önska av, några få förändringar skulle betyda en hel del för verksamheten, där det finns möjlighet att för läsning för ett fåtal barn och inte hela barngruppen som har andra aktiviteter runt omkring.
Vi har många små platser med sittmöjligheter för att kunna få höra en saga eller bläddra i litteraturen. Ofta sitter flera av mina kollegor och läser för några barn. De barn som har svårare att koncentera sig, eller svårt att sitta still vandrar mellan de olika sagorna eller leker i närheten. Det verkar ofta som att barnet är inne i leken, men så kommer barnet och berättar om något barn fastnade för eller ville se en bild. Detta är utforskande,
27
litteraturanvändning och vi har många lugna perioder mellan flera aktiva aktiviteter. (Förskollärare, arbetar med alla barnen)
Studiens empiri kring läshörnorna i förskolorna har skilda perspektiv och åsikter. Förskolepersonalen fick frågan vad de skulle ändra på (se bilaga 2, fråga 4) om de fick. Det som var enhetligt var att förskolepersonalen vill generellt förändra miljön i läshörnan, alltifrån mindre förändringar till mer drastiska förändringar. Det är tre grupper som kan urskiljas i empirin: drastiska förändringar, några förändringar och knappt inga förändringar.
5.3.1. Drastiska förändringar
Förskolepersonalernas åsikt var att det skulle behövas byggas ut, då förskolan kan ha ett läsrum, där alla barnen kan besöka och med en mer tilltalande miljö samt att det är avskilt ifrån andra aktiviteter som sker samtidigt. I denna miljö skulle förskolepersonalen kunna arbeta med att bland annat presentera olika författare och deras verk för förskolebarnen och därmed utöka deras kulturarv.
Avskild läshörna där barnen kan sitta i lugn och ro och läsa böcker […] Pratade mer om våra kända författare så som A. Lindgren och E. Beskow och pratade mer kring deras litteratur med barnen. (Pedagog, arbetar med 3–6 år)
Förskolepersonalen ville ha ett separat rum där läsningen är i fokus och en speciell plats för läsandet där barnen kan förhålla sig till de lite speciella regler som uppstår vid läsningen. Förskolepersonalen påpekade att läsningen sker i samma rum som måltider förtärs, leker och utforskar. Detta blir svårt för barnen att förstå att nu behöver vi vara stilla och lyssna på sagan istället för att leka med den spännande leksaken en bit bort.
Mina kollegor och jag har lagt ett önskemål hos vår förskolechef om att bygga ett vindskydd på vår gård. Vi skulle ha läsning och berättade i detta rum, vårt önskemål tillät ekonomin inte just nu, men kanske i framtiden. Vi har diskuterat mycket om detta, där vi ville ha läsning utomhus oavsett väder och årstid. Hade vi ett bra utrymme utomhus hade vi kunnat utmana oss själva genom att finna nya medel för barnens lärande. (Barnskötare, arbetar med 4-5 år)
28
Förskolepersonalen önskade att förändring av utemiljön, där en koja eller vindskydd byggdes. I detta utrymme skulle finnas kuddar, filtar, mysbelysning och läslampa. Förskolepersonalen hade önskemål om att få ha läsningen på ett annorlunda ställe i en miljö som skiljer sig ifrån innemiljön. Om ett nytt rum eller vindskydd byggdes skulle behovet av att bygga ut huset minska. Det ansåg förskolepersonalen skulle vara mer ekonomiskt för verksamheten.
Det verkar som att de som styr anser att vi kan arbeta i vilken miljö som helst, med få personal och stora barngrupper och vi ska ha tid till allt som ska ske runt om. Vi är inga superhjältar, många som arbetar inom samma yrke som jag har antingen gått in i väggen eller minskat arbetstiderna för att de mår psykiskt dåligt. Vissa verkar tro att vi kan utföra vårt arbete korrekt och exemplariskt i denna miljö vi har. (Förskollärare, arbetar med 1-3 år)
Det var enbart en förskolepersonal som påpekade att uppfattningen kring att yrket kan utföras i vilken miljö som helst, utan påverkan av faktorer som miljöns utformning.
5.3.2. Några förändringar
Några av förskolepersonalens åsikter och kunskaper kan i empirin anses ha en neutral inställning där de ansåg att deras miljö fungerar och att de hellre lägger tiden på andra aktiviter med barnen än enbart läsning. De läser två gånger per dag enligt schemat och barnen verkar inte ha viljan till att höra flera sagor påpekade flera av förskolepersonalen.
På avdelningen har vi gjort en läshörna med soffa och sidan om finns en hylla med böcker […] Det är bra med en tydlig läshörna. (Förskollärare, arbetar med åldersgrupp 1-2 år)
Förskolepersonalen i den neutrala gruppen påpekade att deras förskolebarn kommer i kontakt med böcker, de har givetvis de nästan obligatoriska biblioteksbesöken och bokbussen kommer och byter ut böckerna hos dem.
Utrymma ett förråd som knappt används och sätta in en soffa och lådor med hjul på, var tre förskolepersonals önskemål kring miljön i läshörnan. De ansåg att miljön var tillräckligt utvecklad för tillfället med utgångspunkt i barnens intresse och kunskaper.
29
Förskolepersonalen ansåg att i ett separat rum, ansåg förskolepersonalen skulle barnens intresse hålla igenom en hel bok, vilket de har tidigare haft svårigheter med då andra aktiviteter sker runt om förskolebarnen.
En annan grupp ansåg att ommöblering av ett stort rum och skapa flera små rum genom avskiljning av bland annat hyllor, skulle hjälpa barnen att behålla sitt fokus för boken. Möbleringen skulle fungera som flera små utrymmen för förskolebarnen och personalen skulle kunna ha uppsikt över alla barnen, trots olika pågående aktiviteter.
5.3.3. Knappt inga förändringar
Några av förskolepersonalen önskade en ny hylla och soffa, som är lägre och lättare för barnen att ta sig upp i.
Miljön är så tilltalande och inspirerande den redan kan bli, läsning har inte en stor vikt vid barnens utveckling. Vi satsar på andra områden. Litteratur, högläsning, bokläsning och boksamtal är något som hör skolan till och inte förskolan. (Barnskötare, arbetar med åldersgrupp 3-5 år)
Förskolepersonalen inom denna grupp ansåg att en ny soffa och hyllor skulle vara trivsamt, då den gamla soffan är nedsutten, vinglig och alldeles för hög för de yngsta barnen att komma upp i. Det enda sätt för förskolebarnen är att klättra på lådor och kravla sig upp eller om förskolepersonalen lyfter upp och ner dem ifrån soffan. Hyllor som enbart förskolepersonalen kunde nå och därmed ökade böckernas levnadslängd betydlig samt en lite lägre hylla med mer oömma kartongbilderböcker för de yngsta barnen.
Barnens intresse styr hur verksamheten utformas menar förskolepersonalen i denna grupp och förskolebarnen använder mera böckerna som rekvisita i olika lekar. Förskolepersonalen hänvisar till detta resonemang flera gånger, att barnens intresse för litteraturen är liten och därmed fokuserar förskolepersonalen på andra aktiviteter där barnens intresse ligger.
30
5.3.4. Förskolornas läshörnor
Studien har haft fokus på förskolornas sex läshörnor, där förskolepersonalen har fotograferat deras läshörnor och skickat tillbaka bilderna tillsammans med enkäterna. På fyra av förskolorna var böckerna placerade på tavellister eller hyllor cirka en till en och en och halv meter upp på väggen och de yngsta barnen har svårigheter med att nå böckerna utan hjälpmedel. För att nå behöver barnen klättra upp på stol, låda eller vända sig till en vuxen eller ett äldre barn. De två sista förskolorna hade placerat böcker på hyllor och tavellister i barnens höjd och i lådor på golvet.
I läshörnorna fanns soffor på fem av förskolorna. På en av dessa sex förskolor fanns en madrass med myggnät, kuddar, kramdjur och filtar. I denna hörna fanns en liten låda med barnens favoritböcker enligt förskolepersonalen.
På en annan av förskolorna fanns det uppbyggt en slottsborg i trä med ett hemligt krypin. I detta krypin fanns det madrass på golvet, på väggarna hängde det tyger, för ingången hängde ett draperi. På insidan av borgväggen fanns utrymme för böcker, kramdjur och filtar. I taket fanns ljusslingor som ger mysbelysning. På väggarna fanns tre stycken riktbara läslampor uppfästa. Utrymmet är stort nog för en förskolepersonal och barn. Förskolepersonalen har satt upp ett max antal för barnen som samtidigt får vistas inne i borgen, i sagorummet på grund av säkerhets skäl. Förskolepersonalen hade byggt upp miljön för att barnen skulle kunna få vara ett fåtal barn som tillsammans tittade och läste på barns vis. Det fanns soffa i ett angränsade rum med en dörr med glas i där fler av barnen kunde tittar i böckerna, och en vägg av glas så förskolepersonalen fortfarande kunde se barnen i de andra rummen. Rummet var uppbyggt med tyger på väggarna, dämpad belysning med en riktbar läslampa, massor av kuddar och filtar. På väggarna hade förskolepersonalen målat upp flera kända karaktärer ur barnböckerna som satt och läste i böcker antingen enskilt eller i grupper. Några av karaktärerna var bland annat Nalle Puh, Alfons Åberg, Pettson och Findus, Pippi med Tommy och Annika.
På fyra av de sex förskolorna fanns det enbart en soffa, oavsett barnens ålder, antingen en hylla eller en låda på golvet med böcker i. På de yngsta barnens avdelningar hade barnen mellan ett och ett halvt till två år stora svårigheter att ta sig upp på soffan om
31
inte förskolepersonalen hjälpte barnen eller satt på golvet och läste. Det fanns bilder på väggarna som de äldre barnen hade ritat, pyssel från barnen eller sånger och ramsor. Det var flest av personalen på dessa förskolor som önskade sig annan läsmiljö, allt från småförändringar till storförändringar. Det fanns förskolepersonal som ansåg att deras miljöer var bra och barnen använde böckerna ofta. Förskolepersonalen bedömde att där var ingen anledning till att förändra miljön.
6. Analys
Gemensamma drag för studien har varit att litteraturen har befunnit sig i en läshörna på varje avdelning. Läsningen sker minst en gång per dag, i olika situationer på de sex deltagande förskolorna. Studien har haft två vinklingar och därmed kommer analysen av empirin ha två förgreningar. Studien har handlat om förskolepersonalens kunskap och reflektioner kring litteratur och miljöns påverkan av barnen i förskolan. Här kommer studiens empiri analyseras med litteraturgenomgången.
6.1. Förskolepersonalens reflektioner kring litteraturen
Det var få av förskolepersonalen som använde sig av begreppet literacy i enkäterna. Det var i stort sätt alla som påpekade att barnen inte behöver kunna läsa för att berätta om händelserna i litteraturen. Det lärande barnet kommer senare kunna använda sig av de olika literacy-situationer barnet har stött på tidigare i skolåldern, då barnet själv ska börja lära sig att läsa och skriva. Förskolebarnen som satt och berättade för varandra med utgångspunkten i böckerna enligt Säljö (2002) kan beskrivas som skriftspråkliga aktiviteter. Makin och Jones Diaz (2002) beskriver literacy som en social aktivitet, barnen i exemplet är sociala med varandra och utomstående i och med att de undrar om enskilda ords betydelse. Förskolebarnen kanske lär sig känna igen enklare och vanligare ord som och, vi samt med.32
Literacy handlar inte enbart om att kunna läsa och skriva, utan literacy handlar om att kunna tolka, göra associationer och knyta det till en självupplevd erfarenhet (Säljö, 2002). Barnen i denna händelse anlägger grunden för framtida kunskaper om läsning och skrivning och barnen har påbörjat lärsituationen i en social situation (Makin & Jones Diaz, 2002). Det fanns ett fåtal förskolepersonal som ansåg att de inte vill arbeta för mycket med böcker, då de anser att det då handlar om att lära barnen att läsa. Några av förskolepersonalen tog upp att deras kollegors inställning till litteraturen har en påverkan för arbetet med läsningen för förskolebarnen, som skiljer sig ifrån deras egen åsikt och relation till litteraturen. Förskolepersonalens förhållningssätt till litteraturen är en faktor om att barnen som kommer i kontakt med. Brotherson (2009) tar upp om att förskolepersonalen förhållningssätt kommer att påverkar förskolebarnen. Kommer barnen att finna glädje i böckerna kommer läsningen att berika barnens liv som inget annat kan göra (Brotherson, 2009). Förskolepersonalen som ser på litteraturen med positivt sätt, anser att läsningen ger barnen kunskaper om ord, grammatik, fantasi, kunskap och intresse.
Böcker läses på barnens begäran, i mån av tid och utöver de dagliga rutinerna. Varje förskola som har deltagit i studien har olika tillvägagångssätt och perspektiv vid läsning, där förskolepersonalens personliga åsikter är utgångpunkt. Förskolepersonalens egna personliga förhållningssätt och intresse för böcker påverkar hennes arbetssätt kring litteratutren med förskolebarnen. Omedvetet försöker förskolepersonalen att påverka barnen att tycka om liknande genre som den vuxna gör (Chambers, 2011). Förskolepersonalen använder sig av litteraturen på olika individuella sätt, där deras relation till läsningen är utgångspunkt i arbetet med förskolebarnen.
Söderbergh (1988) förklarar att genom enkla medel kan hjälpa barnen att förstå textens handling genom att dela erfarenheter med barnen. Förskolepersonalen använder olika hjälpmedel för att förmedla berättelsen. Dessa hjälpmedel som används i förskolan är bland annat flanosagor och dramatisering. Den vuxna kan vara uppfinningsrik gällande att förmedla berättelsen för barnen genom att finna nya sätt att förmedla sagan, finna på lekar anpassade för sagans händelser (Söderbergh, 1988). Dominković, Eriksson och Fellenius (2006) anser att genom högläsningen utvecklas barnens ordförråd och de deltagande förskolepersonalerna påpekade att det är genom sagoläsning som barnen kommer i kontakt med nya ord och de orden berikar deras språk. Högläsningen sker
33
minst en varje dag i studiens deltagande förskolor, högläsningen kan ses som en metod för att skapa en relation mellan barnet och böckerna (Kåreland, 2001).
Det var några av förskolepersonalen som besvarade enkäten med en positiv inställning till litteraturen, de beskrev även att tiden och barngruppen påverkade möjligheterna till spontana lässtunder tillsammans med barnen. Det var flest av förskolepersonalen som arbetar med de äldre barnen på förskolorna som sade att tiden inte räcker till. Förskolepersonal menade att tiden som läggs på högläsning, läsning och berättande tar tid ifrån andra aktiviteter som är viktigare för barnens utveckling.
Några av förskolpersonalen tog upp att böcker inte längre har lika stor betydelse för barnen, då vårdnadshavare använder media hemma istället för lässtunder. Hon påpekade att det är väldigt få vårdnadshavare som inte läser för sina barn, dock läser merparten av vårdnadshavare ytterst sällan för barnen. Vissa besvarade frågor i enkäten var direkt negativa till böckerna, vad detta beror på förklarade förskolepersonalen inte. Fox (2013) påpekar att det finns vuxna som anser att läsningen för barnen inte bridrar med kunskapsökade aktiviteter. Detta är i likhet med någon av förskolepersonalen avvighet mot böckerna.
En förskolepersonal beskrev att litteraturen inte har någon större tidsåtgång på hennes avdelning, där de mer satsade på rytmik och lek. Hon skrev att kommer ett barn med en bok läser de boken, men försöker ha bokens innehåll som utgångspunkt i andra etiska aktiviteter där barnen får vara aktiva istället för att vara passiva lyssnare. Boken är inte endast bilder och text enligt Simonsson (2004) och vuxna kan tro att barnen finner det lätt att tolka bilderna och sagan.
Fantasin har varit ett stort fokus hos förskolepersonalen med många skilda perspektiv, reflektioner och kunskaper. Det finns skilda perspektiv kring den tidigare forskningen, där Hansson (1994) påpekade att förskolebarnen är för unga för att bli utsatta för fantasifoster medan Flavell, Flavell och Green (1987) anser att barnen är kapabla till att urskilja fantasi ifrån verklighet. Det fanns förskolepersonal som anser att böckerna bör enbart handla om händelser som förskolebarnen har självupplevet, det fanns även förskolepersonalen ansåg att barnen kunde särskilja på verklighet och fantasi. Förskolepersonalen förde diskussioner kring bokens handling, som förskolepersonalen
34
påpekade att efter ha läst om Madicken som försöker flyga hade de en diskussion kring detta med barnen.
6.1.1. Högläsning
Förskolepersonalens reflektioner kring högläsningen som hjälpmedel för förskolebarnen när de kommer upp i skolåldern och ska bli de läsande barnen, där förskolepersonalen ansåg att högläsningen för barnen lägger grunden till det framtida läskunniga barnet. Chambers (2011) påpekar att högläsningen hjälper barnen att bli läsare själva och i enlighet med delar av förskolepersonalens reflektioner och kunskaper. Det fanns förskollärare som ansåg att lära barnen att läsa tillhör skolan och har ingenting med förskolans verksamhet att göra. Enligt Fox (2013) är barnen för unga att förstå berättelsen och i enlighet med förskolepersonalens åsikter blir läsningen ett slöseri med tid. Får barnen regelbundet höra sagorna kan det vara hjälp för barnen i skolan och lär sig lättare att skriva och läsa menar Fox (2013). I de sex deltagande förskolorna sker läsningen varje dag och detta hjälper barnen att utveckla sitt ordförråd enligt förskolepersonalen och Mesrobian (2008).
Ett perspektiv kring böckerna var att förskolepersonalen ville förmedla till förskolebarnen de sagor och böcker som de anser vara ett kulturarv. Simonsson (2004) påpekade att det finns ett synsätt angående böckerna och sagorna lär barnen något som är viktigt.
6.2. Förskolepersonalens reflektioner kring miljön
Förskolepersonalen beskrev hur en ommöblering av deras avdelning skulle förbättra deras miljö, andra förskolepersonal önskade nya rum, utbyggnader, vindskydd eller förflyttning av läshörnan till ett annat rum. de Jong (2010) beskrev hur en möblering kan påverka rummet och dess aktiviteter, i likhet med förskolepersonalens reflektioner och kunskaper. Möbleringen av rummen påverkar inte enbart aktiviteterna som sker i den utan även beteendet och agerande ifrån förskolebarnen samt förskolepersonalen (de
35
Jong, 2010). Förskolläraren tog upp tron om att yrket kan utföras i vilken miljö som helst. Det finns en samhällssyn på förskolläraren, om den är kompetent kan hon utföra ett exemplariskt arbete oavsett miljön (Björklid, 2005).
Några av förskolepersonalen tog upp att de har mindre ömtåliga böcker tillgängliga för barnen och de mer ömtåliga böckerna förvaras utanför barnens räckvidd, där Björklid (2005) påpekat att miljön där barnen vistas i bör vara utformad så att barnen kan vara självständiga och utan behovet om att be om hjälp.
Förskolepersonalen har oftast högläsning på samma plats, vilket hjälper barnen att förstå förhållningssättet och vilket uppförande som gäller vid läsningen som förskolepersonalen förhåller sig till, Chambers (2011) påpekade högläsningsplatsen har specifika regler och detta hjälper förskolebarnen att förhålla sig till förskolepersonalens regler kring läsningen.
Slutsatsen är att om att förskolepersonalen skapar en trivsam miljö vid läshörnan så kan det stimulera barnen till mer läsning anser del av förskolepersonalen medan andra anser att läsmiljön inte utgör någon större påverkan av barnens intresse för litteraturen.
6.3. Frågeställningarna besvaras
Studien har haft två frågor i frågeställningen; vad anser förskolepersonalen kring hur deras litteraturanvändning påverkar förskolebarnen samt vad anser förskolepersonalen kring hur deras miljö i läshörnan förhåller sig till förskolebarnen?
Studien har kommit fram till slutsatsen kring frågan: vad anser förskolepersonalen kring hur deras litteraturanvisning påverkar förskolebarnen, är att förskolepersonalen är medveten om litteraturens betydelse för barnens utveckling och påverkan av förskolebarnen och förhåller sig till detta. Delad personalstyrkas reflektioner påverkar arbetet kring litteraturen på förskolorna.
Den andra frågan: vad anser förskolepersonalen kring hur deras miljö i läshörnan förhåller sig till förskolebarnen? Förskolepersonalen har utformat miljön i läshörnan olika på de sex deltagande förskolorna. De tre grupperna, som ville ha alltifrån mindre
36
förändringar till drastiska förändringar kan jag urskilja i deras förhållningssätt till litterauren. De förskolepersonaler som vill ha mindre förändringar ansåg att litteraturen har en roll för förskolebarnens utveckling men de satsar på andra områden, exempelvis teknik eller rörelse. Förskolepersonalen som var för mer drastiska förändringar ansåg att litteraturen har en stor betydelse för barnens utveckling och försöker läsa så mycket som möjligt för förskolebarnen.
Det som var gemensamt för alla deltagande förskolepersonal var att de ville att något i miljön skulle förändras, där det rörde sig om alltifrån små förändringar till stora och drastiska förändringar. Det finns flera olika reflektioner och åsikter kring användandet av litteraturen samt miljön i läshörnan. Det har varit några av förskolepersonalen som har skrivit ner detta i enkäterna, om att intresset för böcker hos förskolepersonalen påverkar barnen och hur de väljer att prioritera och utforma läshörnan på varje avdelning och förskola. Lokalerna är ett problem för förskolepersonalen, de är för trånga och det är för stora och krävande barngrupper med ett fåtal förskolepersonal. Rummets utformning påverkar både barn såväl som vuxna och att förskolepersonalen verkar acceptera att arbeta i miljöer som de anser påverkar barnen negativt.
Förskolepersonalens relationer till litteraturen påverkar både deras arbetssätt med litteraturen samt hur miljön utformas. En förskola hade gjort aktivt val med att välja ut vissa böcker för barnens eget utforskande med de oömma böckerna och de böcker som förskolepersonalen var rädda om förvarades utomräckhåll för barnen.
