Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping Avdelningen för rehabilitering
Box 1026, SE-551 11 JÖNKÖPING
Minskade prestationskrav
- Nio kvinnors upplevelser av
arbetsterapeutiska interventioner
Annie Hermansson & Emma Tapper
Examensarbete, 15 hp, kandidatuppsats
Arbetsterapi
Jönköping, juni 2009
Handledare: Carita Håkansson, universitetslektor
Sammanfattning
Det ökade livstempot som medför allt högre krav på människan är en bidragande faktor till att psykiska besvär blivit vanligare i dagens samhälle. Sjukskrivning till följd av psykiska besvär har ökat under de senaste åren och det är en vanligare sjukskrivningsorsak bland kvinnor än män. Syftet med detta examensarbete var att beskriva hur kvinnor, med psykiska besvär, upp-lever att den arbetsterapeutiska interventionen har bidragit till att de sänkt sina prestationskrav i relation till vardagliga aktiviteter. En kvalitativ ansats tillämpades då kvinnornas upplevelser ville fångas. Ett lämplighetsurval användes, vilket resulterade i nio informanter. Semistruktu-rerade intervjuer utfördes därefter. Genom dataanalysen framkom tre kategorier med tillhö-rande subkategorier, som sammanfogades utav det centrala temat aktivitetsbalans. Resultatet visar att arbetsterapeuter gjort det möjligt för informanterna att uppnå aktivitetsbalans i var-dagen genom insikt om sitt eget aktivitetsutförande, tillämpning av olika strategier för att han-tera sin stress samt förståelse för sitt eget värde. Slutsatserna av detta examensarbete är att det är oerhört viktigt för människan att ha aktivitetsbalans i vardagen och att arbetsterapeuten kan ha en betydande roll i rehabiliteringen för kvinnor med psykiska besvär.
Summary
Reduced performance requirements
- Nine women’s experiences about the occupational therapy intervention
The increased pace of life that brings increasing demands for the human being is a contribut-ing factor to why mental illness has become more common in today's society. Sick-leave due to mental disorders has increased in recent years and it is a frequent cause of sick leave among women. The aim of this examination paper was to describe how women with mental disord-ers, experience how the occupational therapeutic intervention has contributed to reduce of theirs performance requirements in relation to everyday activities. A qualitative approach was applied to catch the women's experiences would be caught. The selection process was based on an appropriate selection, which resulted in nine informants. Semi-structured interviews were conducted thereafter. The data analysis revealed three categories and related subcatego-ries, which were merged out of the central theme occupational balance. The results show that occupational therapists have made it possible for informants to achieve a balance of occupa-tion in everyday life through insight of their own activity patterns, the adaptaoccupa-tion of different strategies to manage their stress and understanding of their own value. The conclusion of this examination paper is that it is important for humans to have the occupational balance in eve-ryday life. Occupational therapists can have a significant role in the rehabilitation of women with mental disorders.
Keywords: activity diary, insight, mental disorders, occupational balance, strategies
Innehållsförteckning
Inledning ...1
Bakgrund ... 2
Kunna balansera vardagen i en miljö full av krav ... 3
Syfte ... 5
Material och metod ... 5
Urval ... 5 Datainsamling ... 5 Dataanalys ... 6 Etiska överväganden ... 8
Resultat ... 9
Aktivitetsbalans ... 10Fått insikt om sitt eget aktivitetsmönster ... 10
Utvecklat strategier ... 11
Fått förståelse för sitt eget värde ... 13
Diskussion ... 14
Metoddiskussion ... 14 Urval ... 14 Datainsamling ... 14 Dataanalys ... 15 Resultatdiskussion ... 15Insikt om sitt eget aktivitetsutförande ... 15
Utvecklat olika strategier ... 16
Fått förståelse för sitt eget värde ... 18
Betydelse för arbetsterapi ... 19
Slutsatser ... 19
Omnämnanden ... 20
Referenser ... 21
Bilaga 1 ... 23
Bilaga 2 ... 24
Bilaga 3 ... 25
Bilaga 4 ... 26
Bilaga 5 ... 27
1
Inledning
Under de senaste 15-20 åren har hälsoproblem och symtom, relaterade till stress, ökat mycket i många västerländska samhällen. Det är påfrestande för många att hänga med i det ökande livstempot. Det måste finnas en balans mellan det vi kan ge och vad livet kräver. Om denna balans rubbas under en längre tid kan följden bli att kroppen visar starka stressreaktioner (Rose & Perski, 2008). Stressrelaterade besvär kan vara ett resultat av att en individ har för mycket att göra i sin vardag, det vill säga har en obalans mellan aktivitet och vila. Detta be-nämns som occupational imbalance. Långvarig stress kan leda till både mentala och fysiska besvär. Terapeutiska interventioner kan hjälpa individen att hantera de situationer som orsakar stressen (Wilcock, 2006).
Psykiska besvär har ökat som sjukskrivningsorsak under de senaste åren. Mellan åren 1999 och 2003 ökade andelen sjukskrivna, för psykiska besvär, från 18 till 30 procent. Det är vanli-gare bland kvinnor än män att vara sjukskrivna för psykiska besvär och de har även oftare stressrelaterade besvär. Psykisk sjukdom är i dagsläget den vanligaste orsaken till sjukskriv-ning bland kvinnor och bland dessa är stressreaktioner, depression och ångesttillstånd de mest förekommande (Riksförsäkringsverket, 2004a). Vid sjukskrivning kan människor uppleva det som den arbetsterapeutiska teoretikern Wilcock (2006) benämner som occupational alienation och occupational deprivation. Om individen inte har ett arbete att försörja sig på kan detta leda till utanförskap, det vill säga occupational alienation. Brist på arbetstillfällen kan leda till occupational deprivation, vilket innebär förlust av meningsfulla aktiviteter samt svårigheter att uppnå det meningsfulla som individen strävar efter (Wilcock, 2006).
Författarna anser att det är viktigt att påvisa nyttan med arbetsterapeutens arbete gällande att sänka prestationskraven bland kvinnor som är eller har varit sjukskrivna. Kraven i dagens samhälle är stora och många kvinnor har flera roller och olika arenor att befinna sig på och det kan vara svårt att leva upp till alla krav. Genom att ta tillvara på klienternas tankar, erfarenhe-ter och uppfattningar om arbetserfarenhe-terapeutens arbete kan kunskap erhållas angående på vilket sätt arbetet med denna målgrupp kan utvecklas och förändras. Detta kan göra att individen får den bästa tänkbara rehabiliteringen och att samhället ur ett kostnadseffektivt perspektiv vinner på detta genom att fler kan återgå till arbete efter avslutad rehabilitering.
2
Bakgrund
”Målet med arbetsterapi är att främja patientens/kundens möjligheter att leva ett värdefullt liv i enlighet med sina egna önskemål och behov och i förhållande till om-givningens krav” (Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, 2005, s. 9).
Model of Human Occupation (MoHO) är en arbetsterapeutisk modell som präglas av en holis-tisk människosyn, där varje enskild individ ses som unik. Modellen beskriver människans aktivitetsutförande utifrån de fyra komponenterna vilja, vänjande, utförandekapacitet och den omgivande miljön. Dessa komponenter interagerar ständigt med varandra (Kielhofner, 2008). Genom att författarna använder sig utav Model of Human Occupation som teoretisk grund och bygger intervjufrågor kring denna, kan en helhetsbild av varje enskild individ skapas. Det unika i individens situation kan då tas tillvara.
En individs vilja styr motivationen till aktivitet. I viljan ingår värderingar, självuppfattning och intressen. Värderingar handlar om vad individen uppfattar som är rätt och viktigt i sitt liv. Det som individen anser är meningsfullt speglas i värderingarna. Självuppfattning innebär den tro och de förväntningar som en individ har på sig själv. Detta kan vara kopplat till effektivite-ten och kapaciteeffektivite-ten i relation till arbetet. Vänjandesystemet innefattar de vanor och roller som utgör vår livsstil. Vanor innebär den process där aktivitet är organiserad i mönster och rutiner. Utförandekapacitet är de fysiska och mentala förmågor som ligger bakom aktivitetsutförande. Den omgivande miljön har en ständig påverkan på aktivitet. Personens aktivitetsförhållanden kan inte värderas utan en förståelse för den omgivande miljön (Kielhofner, 2008).
Den omgivande miljön kan begränsa eller styra våra handlingar. Det kan vara både den fysis-ka och sociala miljön som bidrar till dessa begränsningar. Arbetskrav, sociala normer och andra förväntningar kan påverka människors handlingar, aktivitetsvanor och motivation. Den omgivande miljön skapar krav på vissa beteenden hos människan och kan antingen möjliggö-ra eller begränsa delaktighet i aktiviteter (Kielhofner, 2008).
Kielhofner (2008) skriver om vardagliga aktiviteter vilka innefattar arbete, nöje och dagliga aktiviteter. Dessa beskrivs inom ett tidsmässigt, fysiskt och sociokulturellt sammanhang. Dag-liga aktiviteter är livsuppgifter som behövs för egenvård och för att ta hand om sig själv. Detta kan vara sådant som att äta, tvätta och städa. Nöje beskrivs som frivilliga aktiviteter som ut-förs för ens egen skull, såsom sport eller att utföra en hobby. Då Kielhofner (2008) talar om arbete syftar han på både betalda och obetalda aktiviteter där någon form av produktivitet sker. Detta inkluderar bland annat att vara student, volontär, förälder samt anställd. Arbete är en grundläggande faktor för välbefinnande. Individen får genom sitt arbete en yrkesroll, där vissa krav och förväntningar ställs. Arbete är en viktig del i individens liv då det bidrar med en tydligare struktur i vardagen utifrån de ramar som arbetet innefattar (Kielhofner, 2008).
Trots att arbete är en grundläggande faktor för välbefinnande har sjukskrivningstalet ökat i Sverige under de senaste åren och sjukskrivningsperioderna blir allt längre. Sjukskrivning till
3
följd av psykisk ohälsa är något som i synnerhet har ökat (Riksförsäkringsverket, 2004a). Un-der psykisk ohälsa ingår depression, anpassningsstörning och reaktion på svår stress (World Health Organization, 2004). Det finns olika stressfaktorer som kan bidra till psykiska besvär. Samspelet eller konflikt med andra människor, kravfyllda relationer eller känslor av att den egna prestationen står i konflikt med omgivningens krav är exempel på sådana faktorer (ut-mattningssyndrom, 2008).
Enligt Riksförsäkringsverket (2004b) ökade antalet långtidssjukskrivna med psykiska besvär kraftigt under året 2003. De psykiska sjukdomarna utgjorde då 30 procent utav långtidssjuk-skrivningarna. Det är bland kvinnorna som den största ökningen har skett och det har blivit den vanligaste orsaken till långtidssjukskrivning. För att räknas som långtidssjukskriven ska individen ha varit sjukskriven i minst 60 dagar. Andelen av de kvinnor som efter ett års sjuk-skrivning kan återgå till heltidsarbete har minskat. De förändringar som skett på arbetsmark-naden och i arbetslivet under 1990-talet kan ha bidragit till många långvariga sjukskrivningar. Samtidigt kan denna utveckling ha försvårat möjligheterna till arbetslivsinriktad rehabilitering och i sin tur återgång i arbete. Den psykiska ohälsan ökar och de människor som drabbas kan i vissa fall vara svårare att rehabilitera tillbaka än de med fysiska svårigheter. Detta kan vara ytterligare en aspekt som påverkar möjligheten till att komma åter i arbete (Riksförsäkrings-verket, 2004b).
Det är av stor betydelse att ha en helhetssyn på individen i rehabiliteringsprocessen och att ge individen möjlighet att vara delaktig i processen. Individens motivation och tillfredsställelse är något som påverkar rehabiliteringsresultatet, det är därför viktigt att skapa en god rehabili-teringsmiljö. Det är av stor betydelse att rehabiliteringsprocessen karaktäriseras utav ett män-niskovärdigt förlopp där individens behov, förutsättningar och möjligheter tas hänsyn till (Vahlne Westerhäll, Bergroth & Ekholm, 2006).
Kunna balansera vardagen i en miljö full av krav
Behovet av att ständigt visa sig duktig är vanligt bland människor. Detta är något som kan ligga bakom svårigheter i vardagslivet och i längden bli en utlösande faktor till allvarliga sjukdomar. Prestationer kan för vissa individer vara ett sätt att få bekräftelse (Rose & Perski, 2008). Hallsten, Josephson och Torgén (2005) skriver om prestationsbaserad självkänsla och utbränning. De menar att utbränning delvis beror på ouppfyllda duktighetskrav och därmed dålig självkänsla. Personer som har ett starkt engagemang för vad de gör och en självkänsla som de främst baserar på sina arbetsprestationer, ligger ofta i riskzonen för att bli utbrända.
Renstig och Sandmark (2005) har genom att intervjua 13 långtidssjukskrivna kvinnor med diagnoser som utmattningsdepression, utbrändhet och andra stressrelaterade sjukdomar, funnit gemensamma mönster för anledningen till att besvären uppstått. Att arbeta för mycket, utföra medarbetares arbetsuppgifter och sträva efter perfektionism är något som varit gemensamt bland dessa kvinnor under deras yrkesutövanden.
Larsson (2007) skriver i sin avhandling att en kombination utav de ökade kraven i arbetslivet och minskade resurser är en bakgrund till den ökade ohälsan i arbetslivet. Informanterna i
4
studien menade också att sjukdomen grundade sig i ett stressigt arbetsliv. De flesta informan-terna menade att det går att arbeta i ett stressigt klimat under en ganska lång tid, men då de aldrig upplever att förhållandena förändras eller att de får någon uppmuntran, säger kroppen ifrån. De ökade kraven i arbetslivet tillsammans med minskade resurser ökade kvinnornas känsla utav maktlöshet. De ökade kraven handlar i denna studie främst om att vara kunnig inom många områden, att ständigt behöva förändra och att öka flexibiliteten. De minskade resurserna kan vara personalrationalisering, minskad tid för reflektion, omorganisationer och följderna av dessa. Kvinnorna kämpar med att finna en balans mellan familje- och arbetslivet. Då arbetslivet blir mer krävande, blir det obetalda arbetet lidande. De menar att den största kraften läggs på arbetslivet och då energin inte räcker till är det familjelivet som påverkas först (Larsson, 2007).
Nylén, Melin och Laflamme (2007) har i sin studie undersökt om kraven på arbetet påverkar familjelivet negativt och om kraven inom familjen påverkar arbetet negativt. De har även un-dersökt sambandet mellan de ovanstående punkterna och sömnkvalitén och den självskattade hälsan. Resultatet visade att då kraven på arbetet påverkar familjelivet, finns ett samband mel-lan en icke optimal sömnkvalité och en sämre skattad hälsa, för både kvinnor och män. Dessa samband försvinner då kravnivån minskar och det finns möjlighet till vila. Då det gäller hur kraven inom familjen påverkar arbetet syns även här ett samband mellan dålig sömnkvalité och sämre självuppskattad hälsa hos både kvinnor och män. Sambandet mellan kraven inom familjelivet och den icke optimala sömnkvalitén försvinner vid vila ifrån arbete och andra förpliktelser. Detta gäller dock inte den sämre skattade hälsan (Nylén et al., 2007).
I en annan studie gjord av Berntsson, Lundberg och Krantz (2006), var syftet att analysera könsskillnader i den totala arbetsbördan. Med den totala arbetsbördan menas lönearbete, hus-hållsarbete och att ta hand om barnen. Studien analyserar även könsskillnader då det gäller symptom av stress och konflikt mellan krav och kontroll bland hushållssysslor. Gruppen som medverkade i studien var svenska yrkesverksamma kvinnor och män som hade barn i hem-met. Resultatet visade att kvinnor i en högre yrkesposition var friskare än den genomsnittliga populationen. Samtidigt upplevde dockdessa kvinnor mer stress ifrån det betalda arbetet samt fler konflikter mellan kraven och den totala arbetsbördan än männen i samma position. Studi-ens resultat visar att kvinnorna hade mer kontroll över hushållssysslorna, medan männen var mer fokuserade på det betalda arbetet. I slutsatsen skriver författarna att kvinnorna i en högre yrkesposition var friskare än den genomsnittliga populationen, men att de i framtiden riskerar att få sämre hälsa på grund av den stora arbetsbördan, stressen och känslan av att de olika kraven är i konflikt med varandra.
De studier som författarna funnit tar upp hur krav kan påverka hälsan. Genom litteratursök-ning har inga relevanta studier där arbetsterapeutens arbete i relation till den målgrupp som examensarbetet fokuserar kring framkommit. Författarna till detta examensarbete anser därför att det är viktigt att beskriva hur sjukskrivna kvinnor upplever att arbetsterapeutens arbete hjälper dem att sänka sina prestationskrav.
5
Syfte
Syftet är att beskriva hur kvinnor, med psykiska besvär, upplever att den arbetsterapeutiska interventionen har bidragit till att de har sänkt sina prestationskrav i relation till vardagliga aktiviteter.
Material och metod
Då studiens syfte var att beskriva kvinnors upplevelser valde författarna en kvalitativ design. Det är individen själv som har kunskap om sin subjektiva verklighet. Intervju är en metod, inom den kvalitativa designen, som tar tillvara på den subjektiva kunskapen. Med en kvalita-tiv analys skapas en bild över de variationer och likheter som finns bland de individer som intervjuas (DePoy & Gitlin, 1999).
Författarnas förförståelse
Författarna har under tre år studerat på arbetsterapeutprogrammet och fått ett arbetsterapeu-tiskt synsätt på människan, vilket kommer att ligga till grund för hela studien. Författarna är även yngre kvinnor. Synsättet, kön och ålder kan leda till att resultatet inte blir detsamma som om en annan yrkesgrupp, manliga eller äldre författare hade utfört studien.
Urval
Den urvalsmetod som författarna valde att använda sig utav var lämplighetsurval, vilket inne-bär att tillgängliga individer tillfrågas angående medverkan. Det finns exklusions- och inklu-sionskriterier som informanterna ska väljas ut efter (DePoy & Gitlin, 1999). Inklusionskriteri-erna var kvinnor i yrkesverksam ålder som är eller har varit sjukskrivna för psykiska besvär såsom utmattningssyndrom, stressrelaterad smärta eller depression till följd av stress. Kvin-norna skulle även ha träffat en arbetsterapeut under en tid och kommit till den fas då interven-tionerna kunde tänkas ha börjat ge resultat. Exklusionkriterier var personer som aldrig arbetat samt personer med språksvårigheter, det vill säga bristande förmåga att kommunicera på det svenska språket. Nio intervjuer genomfördes.
Datainsamling
Missiv (bilaga 1) skickades ut till arbetsterapiverksamheter i stad A, B och C som tidigare kontaktats via telefon eller mail och sagt ja till att förmedla kontakt med lämpliga personer angående medverkan i studien. Arbetsterapeuterna delade därefter ut missiv (bilaga 2) till kvinnor som stämde överens med inklusionskriterierna. Efter detta togs återigen kontakt med arbetsterapeuterna för att se hur många kvinnor som ville delta. Enligt DePoy och Gitlin (1999) är valet av miljö viktigt i en kvalitativ design. Med tanke på detta valdes plats och tid-punkt för intervjuerna i samråd med arbetsterapeuten och informanterna. Intervjuerna genom-fördes på respektive arbetsterapiverksamhet i så hög utsträckning som möjligt, detta med tan-ke på att informanterna fick vara i en bekant miljö. Undantag gjordes vid ett tillfälle då infor-manten inte hade möjlighet att åka till arbetsterapiverksamheten under dagtid. Därför
genom-6
fördes intervjun på en för henne mer lämplig plats, där hon var trygg och bekant med den om-givande miljön. För att öka informanternas bekvämlighet och trygghet ytterligare fick de själ-va bestämma sittplats i rummet vid intervjutillfället. DePoy och Gitlin (1999) tar upp vikten av den omgivande miljön, då de menar att det är lättare för personer att berätta när de befinner sig i en trygg miljö.
Genom att använda intervju som datainsamlingsmetod får informanterna möjlighet att beskri-va sina erfarenheter med egna ord (Granskär & Höglund-Nielsen, 2008). Den metod som till-lämpades var semistrukturerade intervjuer och en intervjuguide (bilaga 3) sammanställdes i syfte att fokusera kring studiens syfte. Semi-strukturerade intervjuer går ut på att likartade frågor ställs i olika intervjuer. Intervjuaren behöver inte ställa frågorna i samma ordningsföljd och det är viktigt att låta den intervjuade få möjlighet att utveckla sina tankar och idéer (Denscombe, 2000). Intervjuerna som blev mellan 20-30 minuter långa, spelades in på band och båda författarna var närvarande vid alla intervjuer. En av författarna ställde frågor, medan den andra förde anteckningar om kroppsspråk. Detta skedde växelvis, då båda författarna ville intervjua. Ett antal följdfrågor var förberedda för att kunna få grundligare svar och föra inter-vjuerna vidare. Spontana följdfrågor förekom också i samma syfte.
Det är viktigt att den som intervjuar har förmåga att kunna sätta sig in i den andres liv och kan ställa frågor som ger intervjupersonen utrymme för att reflektera över sina erfarenheter. Tillit i kontakten mellan den som intervjuar och den som blir intervjuad är en betydelsefull faktor. Intervjupersonens förmåga att kunna uttrycka sig i ord är även en betydelsefull faktor, då detta påverkar vad som kan synliggöras genom intervjun (Granskär & Höglund-Nielsen, 2008). Författarna ansåg att dessa faktorer var viktiga att ha i åtanke vid intervjuerna. Genom detta kunde intervjuerna bli så innehållsrika som möjligt.
Under datainsamlingsprocessen har författarna tillsammans reflekterat över intervjuerna och på så sätt kunnat utvärdera vad som gått bra, om det fanns något som kunde utvecklas, vilka frågor som varit relevanta och om den röda tråden följts under intervjuerna.
Dataanalys
Analys av insamlad data pågår kontinuerligt i kvalitativa undersökningar (DePoy & Gitlin, 1999). Detta ansåg författarna var viktigt för att kunna föra en god dialog med informanten och utveckla intervjufrågorna efter hand. Genom analys under den pågående intervjun kunde passande följdfrågor skapas.
Dataanalysen baserades på Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys. Intervjuerna transkriberades ordagrant, innefattande alla tankepauser och mellanord (Granskär & Höglund-Nielsen, 2008). Kroppsspråk som noterades under intervjuerna fördes in i texten och analyse-rades därmed. Detta gjordes för att få en bättre förståelse för det som sades. För att skapa en helhetsbild av det som kommit fram under respektive intervju lästes sedan hela texten igenom upprepade gånger. Den insamlade datan analyserades rad för rad, för att kunna plocka ut me-ningsbärande enheter. De meme-ningsbärande enheterna ska innefatta meningar eller fraser som är relevanta för projektets syfte. Under denna process är det viktigt att den omgi-
7
vande texten finns kvar i tanken så att sammanhanget kvarstår (Graneheim & Lundman, 2004).
De meningsbärande enheterna kondenserades, vilket innebär att meningarna kortades ner och skrevs med egna ord, samtidigt som de skulle bibehålla sin betydelse. För att kunna återspegla det centrala budskapet i intervjuerna gjordes efter kondenseringen en kategorisering av de meningsbärande enheterna. De meningsbärande enheterna ska tillhöra en relevant kategori och de ska inte kunna hamna under fler än en kategori. En kategori innefattar vanligtvis olika subkategorier. De meningsbärande enheterna kategoriserades utifrån gemensamma egenska-per. Avslutningsvis formulerades ett tema, som kopplade samman de olika kategorierna med varandra (figur 1) (Graneheim & Lundman, 2004).
Figur 1. Schematisk bild över dataanalysen.
I det andra analysstadiet fördes all information samman, självreflektion och en tolkning gjor-des. För att belysa olika infallsvinklar av tolkningen valdes exempel och citat ut (DePoy & Gitlin, 1999).
Trovärdighet och Tillförlitlighet
Genom att författarna själva genomförde intervjuerna och sedan transkriberade de inspelade intervjuerna ordagrant, ökar trovärdigheten för datainsamlingen (Granskär & Höglund-Nielsen, 2008). För att öka trovärdigheten och tillförlitligheten beskrevs datainsamling, urval och analys noggrant. Båda författarna var närvarande vid insamling och analysering av data, i
T
E
M
A
Kategori Subkategori Subkategori Subkategori Subkategori Subkategori Kategori Kategori Subkategori8
syfte att öka trovärdigheten och tillförlitligheten. Författarna genomförde de första analysste-gen individuellt, för att sedan jämföra resultaten. Detta kan ses som en form av ”granskning utförd av kollegor” som DePoy och Gitlin (1999) menar säkerställer att tolkningen av datama-terialet är trovärdig. En annan åtgärd för att öka trovärdigheten och tillförlitligheten är att uppnå en mättnad. Detta innebär att ingen ny information uppkommer efter att ett visst antal personer medverkat (DePoy & Gitlin, 1999). Enligt författarna uppnåddes mättnad efter sex intervjuer, vilket ökar trovärdigheten och tillförlitligheten.
Det är viktigt att vara medveten om sin förförståelse för att detta inte ska kunna påverka tolk-ningen av datainsamlingsmaterialet och därmed ge ett missvisande resultat. Att vara medveten om sin förförståelse kan stärka studiens trovärdighet (DePoy & Gitlin, 1999).
Etiska överväganden
En etisk egengranskning (bilaga 4) utifrån Hälsohögskolan i Jönköpings anvisningar är gjord (Hälsohögskolan, 2009). Det finns fyra olika subkategorier under individskyddskravet, vilka är informations-, samtycke-, konfidentialitets-, och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet [VR], 2009).
Informanterna fick både muntlig och skriftlig information om att medverkan i studien var fri-villig och om hur genomförandet av studien skulle gå till. De var även väl medvetna om stu-diens syfte samt om rätten att avbryta medverkan när som helst utan konsekvenser för deras behandling hos arbetsterapeuten. Genom dessa punkter uppfylldes informationskravet. Infor-manterna gav sitt muntliga samtycke till arbetsterapeuten som frågar dem om deltagande i studien samt sitt skriftliga samtycke (bilaga 5) vid intervjutillfället. Detta gjorde att
samtyck-eskravet uppfylldes. Konfidentialitetskravet infriades genom att tystnadsplikt råder och att
inga obehöriga har insyn i studien. I detta krav ingår också att alla uppgifter som framkommer genom intervjuerna ska förvaras oåtkomligt för obehöriga och att ingen enskild individ ska kunna igenkännas. Nyttjandekravet infrias genom att den insamlade datan enbart används till detta examensarbete (VR, 2009).
9
Resultat
Under databearbetningen framkom tre centrala kategorier med tillhörande subkategorier. Ett tema som sammanfogade dessa kategorier fastställdes därefter (figur 2). Utifrån dessa kate-gorier och subkatekate-gorier kommer resultatet att presenteras i form av en beskrivande text med citat som belyser informanternas upplevelser.
Figur 2. Schematisk bild över resultatets tema, kategorier och subkategorier.
A
K
T
I
V
I
T
E
T
S
B
A
L
A
N
S
Fått insikt om sitt eget aktivitetsutförande
Utvecklat strategier
Fått förståelse för sitt eget värde
Lärt sig att hantera stressen och varva ner
Lärt sig att säga nej och sätta gränser
Lärt sig att be om hjälp
Ställt orimliga krav på sig själva
Har inte lyssnat på kroppens sig-naler
Gör aktiviteter som är viktiga för dem själva
10
Aktivitetsbalans
Fått insikt om sitt eget aktivitetsmönster
Utifrån databearbetningen framkom att informanterna, genom den arbetsterapeutiska interven-tionen, fått större insikt om sitt aktivitetsmönster. Informanterna beskriver att de tidigare bara ”kört på” och att de genom kontakten med arbetsterapeuten insett att de måste begränsa sina aktiviteter i vardagen.
Ställt orimliga krav på sig själva
Informanterna beskriver att de fått insikt om att kraven som de ställer på sig själva ofta är all-deles för höga. Dessa krav kan yttra sig i form av viljan att utföra många olika aktiviteter på en begränsad tid och ställa upp för sin omgivning, vilket kan vara familj, vänner och/eller arbetskamrater. Samtidigt finns en strävan efter perfektionism bland informanterna under de-ras aktivitetsutförande. Informanterna beskriver att arbetsterapeuten har bidragit till att de fått insikt om sina höga prestationskrav genom att de fört en dialog kring detta och använt kart-läggning av aktivitetsmönster som ett verktyg i denna process. Då informanterna kartlagt sitt aktivitetsmönster har de fått skriva ner allt som de gjort under dygnet och hur de upplevt det-ta, både fysiskt och psykiskt. Detta har sedan diskuterats med arbetsterapeuten och ohälso-samma aktivitetsmönster har tydligt framkommit för informanterna. Dessa aktivitetsmönster har bidragit till en obalans i vardagen, där ett allt för uppbokat schema gjort att tid för vila och nöjen inte funnits. Gruppträffar tillsammans med andra personer med liknande problem, är något som informanterna även uttrycker har varit en bidragande faktor till denna insikt. Det har hjälpt dem att få berätta för andra om sina problem samtidigt som de känt igen sig i andras erfarenheter, varav de fått en förståelse för de orimliga krav som de ställer på sig själva. In-formanterna beskriver att de genom att få insikt om sitt aktivitetsmönster och sina orimliga krav på sig själva, har börjat tänka efter och begränsar sig själva mer idag än de tidigare gjort.
”...just det om man är en sån person med som vill göra det bästa överallt, på jobbet, hemma och med vänner och familj och ah, det går inte har jag ju insett nu, fast det tog tid”.
”…när man tittar på det där så tänkte jag asså det första då jösses vad håller man på med för det var hela tiden någonting asså”.
Har inte lyssnat på kroppens signaler
Lyssna på kroppens signaler är något som informanterna uttrycker att de tidigare inte gjort i samma utsträckning som idag. Vissa beskriver en rädsla för att ”trilla tillbaka” i gamla vanor där de haft svårt att balansera vardagen, vilket haft negativ påverkan på deras utförande kapa-citet. De beskriver att de genom samtalen med arbetsterapeuten har blivit mer uppmärksamma på kroppens signaler och lärt sig att de måste ta dessa på allvar. Informanterna berättar att de numera känner av de signaler som kroppen ger dem när de blir stressade av sina höga presta-tionskrav.
11
”Känner direkt när det är för mycket nu, ont i hela kroppen och allt möjligt. Störtar neråt igen, men då vet jag vad det är, vet vad jag ska göra... att man ska lyssna på kroppen”
”Nu känner jag i min kropp att jag behöver sätta mig ner och vila och då struntar jag i det andra. Det har jag inte känt, utan jag har kört på ändå, så där”.
Utvecklat strategier
Tillsammans med arbetsterapeuten har informanterna utvecklat olika strategier för att minska sina höga prestationskrav. Detta har exempelvis varit att lära sig att säga nej och sätta gränser, be andra personer om hjälp samt varva ner.
Lärt sig att säga nej och sätta gränser
Informanterna beskriver att de under den tid som de träffat arbetsterapeuten fått träna på att säga nej. Vissa beskriver att de tidigare varit tillgängliga jämt och ständigt och alltid ställt upp för sin omgivning, där framförallt familje- och arbetsrollen har värderats högt. Informanterna har genom samtalen med arbetsterapeuten blivit bättre på att sätta gränser och säga nej, men de tycker fortfarande att detta är svårt. Kraven ifrån dem själva och omgivningen har de där-med fått försöka dämpa. En annan strategi som arbetsterapeuten bidragit där-med är att informan-terna ska försöka hålla sig lite i bakgrunden och inte ta på sig för mycket ansvar. De ska tänka efter innan de beslutar sig för att delta i eller ta ansvar för en aktivitet. I syfte att finna balans i vardagen och lägga sina prestationskrav åt sidan, har vissa informanter även fått konkreta hemläxor utav arbetsterapeuten. Dessa hemläxor har bland annat varit att de inte får städa mer än ett visst antal gånger i veckan eller inte städa barnens rum. Informanterna beskriver att det har hjälpt att få hemläxor, då de har fått någon annan att lägga ansvaret på, vilket i detta fall är arbetsterapeuten.
”Fick jag skriva NEJ, med stora bokstäver på varje veckosida, för att jag skulle komma ihåg det när jag bläddrade, du skulle ju säga nej. Så det fick jag lära mig mycket”.
”Det är ju ingen annan som har kraven, det är inte familjen som har kraven på mig utan det är ju jag. Så då har jag känt att okej, men då får X (arbetsterapeuten) ta att jag inte viker ihop filtarna här, då kan jag liksom skjuta ifrån mig på någon annan”.
Några informanter menar att arbetsterapeuten har haft en betydande roll i deras återgång till arbete. Det har varit viktigt för dem att arbetsterapeuten dämpat dem i återgången till arbete, då vissa velat mer än vad de egentligen klarat av. De beskriver att den sociala normen att ar-beta 40 timmar i veckan är det som tidigare varit det enda rätta för dem. Nu har de dock fått insikt om att de ska tänka på hur mycket de klarar av, vilket de menar att de inte hade gjort utan arbetsterapeutens hjälp.
”…för jag tyckte ju att ja men då kan jag lika gärna gå och jobba åtta timmar, fem dagar i veckan nästan lite så. Men då har ju hon sänkt mig och sagt att nej men nu
12
börjar vi försiktigt och det är ju det som krävs. Jag jobbade igår, jag är jätte sliten idag. Det är ju inte lång stund jag är på jobbet men. Så hon är den som dämpar mig och så”.
Lärt sig att be om hjälp
För många informanter har det tidigare varit helt uteslutet att be någon annan om hjälp. An-ledningar till detta har många gånger varit informanternas krav på perfektionism, där de opti-mala resultaten enbart har kunnat uppnås genom att de utfört aktiviteten på sitt eget sätt. Om en aktivitet har utförts utav en annan individ och ett perfekt resultatet enligt dem inte upp-nåtts, har de känt missnöje. Missnöjet har bidragit till att de justerat eller gjort om aktiviteten. Detta är krav som de numera har släppt allt mer och de har börjat överlämna uppgifter till andra. Att be någon annan om hjälp är en strategi som arbetsterapeuten och informanterna arbetat med i syfte att de ska släppa sina krav på perfektionism och finna en bättre aktivitets-balans. Vissa informanter anser fortfarande att det är påfrestande att lämna över uppgifter och se på när någon annan utför aktiviteten, men de försöker numera att inte lägga sig i.
”jag är väldigt frustrerad och irriterad när han städar för han städar mycket lång-sammare och det blir ju inte alls så när jag gör det, men jag har fått lämna de...för det är ju jätteskönt att man får lite hjälp”.
Lärt sig att hantera stressen och varva ner
Informanterna beskriver strategier som arbetsterapeuten lärt dem, vars syfte är att de ska kun-na hantera sin stress bättre. Denkun-na stress har i många fall sin bakgrund i de prestationskrav som de upplever. En strategi som vissa informanter beskriver att arbetsterapeuten har bidragit med och som de har haft stor nytta utav, är att försöka fokusera på någonting annat än det som stressar dem. Detta kan till exempel vara att räkna föremål i omgivningen. I relation till arbete har några även fått rådet att ta pauser då stressnivån blir för hög, vilket de försöker få in i sina rutiner för att må bättre. Då det gäller dagliga aktiviteter har andra fått rådet att gå ifrån och vila då kraven är för många och en mental eller fysisk trötthet infunnit sig.
Dagen innefattar många krav ifrån olika håll och informanterna upplever att det ofta kan vara svårt att fokusera på en aktivitet i taget på grund av detta. Vissa informanter har tillsammans med arbetsterapeuten diskuterat detta, vilket har resulterat i att de i dagsläget försöker fokuse-ra mer på en sak i taget. Andfokuse-ra informanter uttrycker istället att de ofta blir för engagefokuse-rade i aktiviteter och strävar efter det perfekta resultatet, varav de ofta får svårt att avsluta aktivite-ter. Här beskriver informanterna att arbetsterapeuten har hjälpt dem att lägga aktiviteten åt sidan och ta en paus. Något annat som informanterna beskriver har haft betydelse för deras välmående är att de lärt sig att varva ner och på så sätt exempelvis fått en bättre sömn. Detta kan vara att de innan sänggående utför en lugnare aktivitet såsom att läsa en bok eller titta på TV.
”Jag stressar väldigt lätt upp mig när jag får lite för mycket och just att man stannar upp och räknar saker, det tycker jag är en fantastisk övning och så enkel. Den har hjälpt mig jätte mycket”.
13
”Jag var överallt och ingenstans. Pratade i telefon, diskade samtidigt, lagade mat, plockade i ordning tvätten och allt. Idag pratar jag i telefon och då pratar jag i tele-fon”.
Fått förståelse för sitt eget värde
Många beskriver att de har haft svårt att känna tillfredställelse med sig själva då de upplevt att de inte kunnat leva upp till sina egna och omgivningens krav. Genom att träffa arbetsterapeu-ten och få insikt om sina prestationskrav och lära sig att ställa rimliga krav på sig själva, kan vissa numera känna att de duger och har ett värde, även om de inte gör allt perfekt eller ställer upp på alla krav som de upplever.
Gör aktiviteter som är viktiga för dem själva
Informanterna beskriver att de talat mycket om vikten av balans i vardagen med arbetstera-peuten. De har genom detta fått insikt om att de måste ha rimliga krav på sig själva och försö-ka balansera vardagen så att de förutom arbete och familj också prioriterar vila och lustfyllda aktiviteter. De har tidigare haft många krav som de känt att de måste leva upp till och tid för att vila och nöjen har prioriterats bort. Nu försöker informanterna att prioritera detta mer, då det är viktigt för deras välbefinnande.
Informanterna beskriver en vardag full med aktiviteter, där de oftast prioriterar bort sig själva för att kunna leva upp till de krav som de tror omgivningen har på dem. Några informanter menar att arbetsterapeuten har haft en bidragande roll till att de fått en större förståelse för att omgivningen inte har så höga krav på dem som de oftast tror. De beskriver att arbetsterapeu-ten fått dem att känna sig värdefulla. Informanterna menar att de har börjat tänka mer på sig själva och beaktar sina egna intressen och drömmar mer än de gjort tidigare. Detta har de kunnat göra mycket på grund av att de fått insikt om sina höga prestationskrav, lärt sig att ställa rimliga krav på sig själva och fått en förståelse för att omgivningen inte har så höga krav på dem som de tidigare trott.
”Och att hon övar i att jag är värdefull, att jag inte alls behöver göra allting för att duga till, utan det är bra det lilla jag gör. Det, så hon har ju varit ett väldigt stöd i det”.
14
Diskussion
Metoddiskussion
En kvalitativ design valdes i genomförandet av detta examensarbete, eftersom det ger möjlig-het att fånga variationer i informanternas upplevelser kring det som studeras. Ytterligare en anledning till att författarna valde en kvalitativ design är att det inte fanns någon tidigare forskning som fokuserar på hur kvinnor med psykiska besvär upplevelser att den arbetstera-peutiska interventionen bidragit till att de sänkt sina prestationskrav. DePoy och Gitlin (1999) menar att en kvalitativ design bör tillämpas då bristande forskning föreligger om ämnet som ska studeras.
Urval
Lämplighetsurval tillämpades där informanter valdes utifrån uppsatta inklusions- och exklu-sionskriterier. Genom att valet av informanter grundade sig på arbetsterapeuternas kännedom av dem, kan trovärdigheten ha påverkats negativt. Detta anser författarna då en förförståelse ligger bakom valet av informanter, vilket kan ha bidragit till att resultatet har blivit annorlun-da än om ett slumpmässigt urval hade skett. Författarna anser dock att urvalet var positivt i den mån att rika svar erhölls, vilket gav författarna ett stort och innehållsrikt datamaterial att arbeta med.
Under urvalsprocessen uppkom vissa svårigheter att finna informanter som stämde överens med de uppsatta inklusions- och exklusionskriterierna. De största svårigheterna fann författar-na vara att få tag i arbetsterapiverksamheter som arbetade med denförfattar-na målgrupp. Författarförfattar-na anser att missiv kunde ha skickats ut tidigare och att även fler telefonkontakter kunde ha tagits i tidigare skede. Författarna anser att nio intervjuer har givit dem tillräcklig information för att finna tydliga mönster bland kvinnornas uppfattningar och upplevelser av den arbetsterapeu-tiska interventionen i syfte att sänka deras prestationskrav. Redan efter sex intervjuer fram-kom dessa mönster tydligt och författarna kände att de följande intervjuerna inte gav någon ny information. Detta innebär att mättnad uppnåddes, vilket anses öka tillförlitligheten och tro-värdigheten (DePoy & Gitlin, 1999). Efter dessa sex intervjuer genomfördes dock ytterligare tre stycken, eftersom författarna ville förstärka resultatet.
Datainsamling
På grund av svårigheter att finna informanter kunde ingen testintervju genomföras. Författar-na anser att detta hade varit bra, då de hade erhållit respons på frågeställningarFörfattar-na inFörfattar-nan de reella intervjuerna skulle genomföras. Författarna reflekterade över intervjufrågorna alltefter-som intervjuerna genomfördes och vissa justeringar gjordes. Några utav dessa justeringar kunde ha skett efter en testintervju.
Då båda författarna ville utveckla sin intervjuförmåga, genomfördes fem respektive fyra in-tervjuer per författare. Detta anser författarna kan ha påverkat tillförlitligheten på examensar-betet på ett negativt sätt, då frågorna kan ha ställts på olika sätt. Detta var författarna
medvet-15
na om innan datainsamlingen startade, varav en intervjuguide skapades i syfte att fokusera kring studiens syfte. Denna intervjuguide tillsammans med att författarna hade ett gemensamt upplägg, gjorde dock att intervjuernas innehåll blev likvärdiga.
Frågorna som ställdes under intervjuerna var semistrukturerade och författarna utgick ifrån en intervjuguide, vilket gjorde att samtalet kunde fokuseras kring studiens syfte. Detta anser för-fattarna var betydelsefull, då båda var ovana intervjuare och har genom detta känt sig tryggare i sin roll. Anledningen till att författarna valde att båda medverka vid alla intervjuer och spela in dessa på band, var att det enligt DePoy och Gitlin (1999) ökar trovärdigheten.
Dataanalys
Vid databearbetningen utgick författarna ifrån Graneheim och Lundmans (2004) innehållsana-lys. Genom att följa de steg som analysen innefattade kunde författarna på ett strukturerat sätt plocka ut information av relevans för studiens syfte. Under analysens olika steg gjorde förfat-tarna mycket var för sig och jämförde därefter resultaten. Genom detta kunde en form av ”granskning utförd av kollegor” (DePoy & Gitlin, 1999) skapas. Författarnas handledare kon-trollerade även analysen, då en intervju med tillhörande analys granskades. Då författarna jämförde de meningsbärande enheterna visade de sig vara mycket likvärdiga, vilket författar-na anser ökar trovärdigheten. Under denförfattar-na process har även en reflektion över förförståelsen skett tillsammans i syfte att lägga egna värderingar åt sidan för att skapa ett trovärdigt resultat. Vikten av att vara medveten om sin förförståelse är något som DePoy och Gitlin (1999) menar kan stärka studiens trovärdighet.
För att säkerställa att resultatet inte påverkas av författarens egna värderingar kan deltagar-kontroller genomföras (DePoy & Gitlin, 1999). Detta är något som författarna anser att de kunde ha tillämpat i större utsträckning. Författarna har under delar av intervjuerna tolkat in-formanternas svar högt, vilket gjort att informanterna kunnat kontrollera tolkningen i viss mån.
Resultatdiskussion
Resultatet visar att arbetsterapeuter gjort det möjligt för informanterna att uppnå aktivitetsba-lans i vardagen genom insikt om sitt eget aktivitetsmönster, tillämpning av olika strategier för att hantera sin stress samt förståelse för sitt eget värde.
Insikt om sitt eget aktivitetsutförande
Kielhofner (2008) menar att vanor och roller utgör människans livsstil. Vanor organiserar aktiviteter i mönster och rutiner. Informanternas vanor har innefattat ohälsosamma aktivitets-mönster, vilket varit bidragande till deras psykiska besvär. Att få insikt om sitt aktivitetsmöns-ter och sina prestationskrav har varit grundläggande för att informanaktivitetsmöns-terna kunnat uppnå de förändringar som de gjort. Brattberg(2003)menar att en människa som har verklig insikt om sin situation kan påverka sitt liv. Detta i form av att göra förändringar som är möjliga.
Arbetsterapeuten har hjälpt informanten att få denna insikt, genom att använda kartläggning av aktivitetsmönster som en del i rehabiliteringsprocessen. Kartläggning av aktivitetsmönster
16
är en användbar metod för att synliggöra hur dagliga aktiviteter utförs, vilket kan bidra till att människan får insikt om sitt aktivitetsmönster. Utifrån detta kan strategier och mål formuleras i syfte att förändra dagliga rutiner och vanor (Liedberg, Hesselstrand & Henriksson, 2004). Gruppträffar tillsammans med personer med liknande problem har även fått dem att få insikt om sina aktivitetsmönster och sina höga prestationskrav. Detta har de fått både genom att dela med sig av sina egna erfarenheter och tagit del av andras. Att det är betydelsefullt att ta del av andras erfarenheter är även något som framkom i en annan studie. I denna studie visade det sig att kvinnorna som deltog i studien, hade fått insikt om sitt aktivitetsmönster genom grupp-träffar, vilket varit grundläggande för förändring i deras vardag (McGuire, Crowe, Law & VanLeit, 2004).
Informanterna har fått insikt om att de krav som de ställer på sig själva är för höga. Många har tidigare strävat efter det perfekta resultatet på allt de gör, vilket de numera försöker att be-gränsa och på så sätt få lägre stressnivå. Hallsten och Josephson (2005) skriver om presta-tionsbaserad självkänsla, vilket de menar kan leda till utbränning då personen inte kan leva upp till sina krav och därmed får svag självkänsla. Resultatet från Renstigs och Sandmarks (2005) studie visar även att prestationskrav kan vara en bidragande faktor till stressproblema-tik. Med tanke på detta anser författarna att det är viktigt att personer som ligger i riskzonen för psykiska besvär får insikt om sina problem, för att kunna förhindra sjukskrivning.
Kvinnor i högre yrkespositioner riskerar att få sämre hälsa i framtiden på grund av stressen, deras stora arbetsbörda och känslor av att de olika kraven är i konflikt med varandra (Bernts-son et al., 2006). Att kraven ifrån olika roller kan komma i konflikt med varandra är även nå-got som Kielhofner (2008) tar upp. Stress, stor arbetsbörda och konflikt mellan olika rollers krav är något som tydligt framkommer som bidragande faktorer till informanternas psykiska besvär. Tidigare har informanterna haft ett ohälsosamt livsmönster, då de haft många roller som ställt olika krav på dem och de har inte tagit hänsyn till kroppens signaler. Kielhofner (2008) menar att utförandekapacitet är de fysiska och mentala förmågor som ligger bakom aktivitetsutföranden. Informanterna har upplevt och upplever även i nuläget tidvis bristande utförandekapacitet, där både fysiska och mentala svårigheter påverkar. Informanterna lyssnar mer på kroppens signaler idag, där de är uppmärksamma på de fysiska och mentala svårighe-ter som de tidigare upplevt. Dessa fungerar idag som ”varningssignaler” och de vet då att de bör lägga kraven åt sidan och återhämta sig.
Utvecklat olika strategier
Enligt Rose och Perski (2008) måste det finnas en balans mellan vad livet kräver och vad människan kan ge. Arbetsterapeuten har bidragit till att informanterna har fått insikt om vik-ten av balans i vardagen. De har fått konkreta hemläxor i syfte att finna balans mellan hur mycket de gör och hur mycket de orkar. Vila är något som informanterna tidigare ofta priori-terat bort, då alla krav ifrån olika håll har tagit upp all tid. Larsson (2007) skriver att kvinnor har svårigheter med att balansera familje- och arbetslivet och detta är något som tydligt fram-kommer hos informanterna i detta examensarbete. Genom att tala med arbetsterapeuten, få konkreta hemläxor och tillämpa olika strategier har dock informanterna lärt sig att lägga vissa krav åt sidan, vilket hjälpt dem att finna en hälsosammare balans i vardagen. Betydelsen av att
17
tillämpa olika strategier i syfte att finna balans i vardagen, är något som Håkansson, Dahlin-Ivanoff och Sonn (2006) skriver om i en studie där kvinnor med stressrelaterade besvär med-verkat. Det är viktigt för hälsan att ha en balans mellan vila och aktivitet, då detta annars kan leda till aktivitetsobalans (Wilcock, 2006). Andra strategier för att finna aktivitetsbalans i var-dagen har varit att informanterna ska sätta gränser och lära sig att säga nej.
Tidigare har informanterna haft aktivitetsobalans, då de utfört i stort sett alla dagliga aktivite-ter själva. De har haft huvudansvaret för hushållsaktiviteaktivite-ter, vilket tagit mycket tid och deras egentid har därmed blivit lidande. Kielhofner (2008) menar att viljan styr människans motiva-tion till aktivitet. I enlighet med detta kan vi se att informanternas tidigare värderingar och självuppfattning har varit bidragande faktorer till deras psykiska besvär. Värderingar innefat-tar vad som är viktigt och meningsfullt för individen (Kielhofner, 2008), vilket i informanter-nas fall varit att ha det perfekta hemmet och att leva upp till kraven från de olika rollerna. I syfte att finna aktivitetsbalans har arbetsterapeuten bidragit med strategier såsom att fokusera på en sak i taget och be andra om hjälp, vilket varit betydelsefullt för informanterna. Bernts-son et al. (2007) menar utifrån resultatet i sin studie att kvinnor i större utsträckning än män har kontroll över hushållssysslorna, vilket gör att de har en högre total arbetsbörda. Detta är något som författarna ser ett mönster utav även hos informanterna i detta examensarbete. In-formanterna tar ofta på sig för mycket och har svårt att be andra om hjälp, vilket grundar sig i deras prestationskrav och värderingar om vad som är viktigt för dem. Tillsammans med ar-betsterapeuten har informanterna fått lära sig att sänka sina krav på perfektionism och tillåta andra individer att hjälpa dem. Delegation av uppgifter till andra individer har visat sig vara en bra strategi för att kvinnor ska kunna hantera sin vardag lättare (McGuire et al., 2004). Ge-nom detta har det också blivit lättare för informanterna att fokusera på en sak i taget, vilket sänkt deras stressnivå.
Informanterna talar om att då de hade höga prestationskrav var sömnkvalitén och hälsan säm-re än vad den är idag. De har spenderat kvällarna åt dagliga aktiviteter såsom att plocka i ord-ning efter middagen eller städa, vilket gjort att de ofta kommit i säng ganska sent. Detta har resulterat i att de har haft svårt att somna på grund av stress och att de sover för få timmar och får en orolig sömn. Att kraven påverkar sömnkvalitén är något som styrks utav Nylén et al. (2007). Informanterna i detta examensarbete upplever att insikten om deras ohälsosamma aktivitetsmönster och höga prestationskrav, har legat till grund till att de numera försöker var-va ner tidigare på kvällen. De försöker ta sig tid till att göra lugna aktiviteter såsom att läsa eller kolla på TV en stund innan de går och lägger sig. Informanterna upplever att detta bidra-git till en bättre sömn.
Kielhofner (2008) menar att den omgivande miljön kan begränsa eller styra våra handlingar. Det finns sociala normer, arbetskrav och andra förväntningar som påverkar människors hand-lingar och aktivitetsvanor. Denna miljöpåverkan är något som beskrivs av informanterna där de bland annat upplever att den sociala normen säger att människan normalt ska arbeta 40 timmar i veckan. Kraven på arbetsmarknaden har blivit större samtidigt som möjligheten till återhämtning har minskat (Larsson, 2007). Många beskriver att arbetsterapeuten har haft en betydande roll för dem i deras återgång till arbetsmarknaden.
18
Larsson (2007) skriver i sin avhandling att kvinnors maktlöshet kommer utav de minskade resurserna och de ökande kraven i arbetslivet. De minskade resurser kan bland annat vara om-organisationer och minskad tid för reflektion. Genom att informanterna erhållit olika strategi-er såsom att sätta gränsstrategi-er, be andra om hjälp och säga nej har vila och pausstrategi-er blivit en del i deras dagliga rutiner. Genom detta har tid för reflektion blivit möjlig, vilket varit viktigt för deras välmående. Tid för pauser och reflektion ses som betydelsefulla strategier i syfte att sänka stressnivån (Anderberg, 2002).
Fått förståelse för sitt eget värde
Kielhofner (2008) skriver om vardagliga aktiviteter som innefattar arbete, nöjen och dagliga aktiviteter. Det finns en variation gällande vilka vardagliga aktiviteter som informanterna upplevt de största förändringarna i, då några framför allt beskriver en förändring i dagliga aktiviteter i hemmet medan andra ser att det är inom arbetet detta skett. Nöje är något som dock är ganska likvärdigt bland informanterna, då det ofta har prioriterats bort eller påstås inte finnas i deras liv. Det är viktigt att ha en balans mellan aktiviteter, där det ska innefattas både förpliktelser och valmöjligheter, spänning och lugn (Wilcock, 2006) Informanterna beskriver att arbetsterapeuten har haft en bidragande roll till att de fått insikt om hur viktigt det är med denna balans och att de numera tänker mer på sig själva och att de också försöker lägga sina prestationskrav åt sidan. Genom att informanterna i nuläget försöker prioritera vila och lust-fyllda aktiviteterhar de fått en bättre balans i vardagen och anser att de mår bättre.
Informanterna anser att arbetsterapeuten har hjälpt dem att börja prioritera sig själva mer än tidigare och beakta sina egna intressen och drömmar. Tidigare har informanterna oftast priori-terat andra människor före sig själva. Kielhofner (2008) skriver om den omgivande miljön som skapar krav på vissa beteenden hos människan. Dessa krav kan antingen möjliggöra eller begränsa människans delaktighet i aktivitet. Författarna ser att den omgivande miljöns krav på vissa beteenden har begränsat informanterna i deras aktivitetsutförande, då de ofta förstorat dessa krav.
Informanternas självkänsla baseras på deras prestationer. Hallsten och Josephson (2005) skri-ver i sin studie att personer som baserar sin självkänsla främst på sina arbetsprestationer, ofta ligger i riskzonen för utbränning. De skriver även att utbrännig delvis kan bero på att duktig-hetskraven inte uppfyllts och att självkänslan därmed blir försämrad. Genom att informanter-na träffat arbetsterapeuten har de ändrat på den självuppfattning som de tidigare haft. De har lärt sig att de duger utan att uppnå perfektionism och de har även fått förståelse för sitt eget värde, där de inte behöver basera sin självkänsla på sina prestationer i aktivitetsutförandet.
Att få en förståelse för sitt eget värde har varit bidragande till att informanterna kunnat uppnå aktivitetsbalans. Håkansson et al. (2006) skriver om aktivitetsbalans. I denna studie framkom att aktivitetsbalans blev möjlig genom att kvinnorna hade förståelse för sitt eget värde och behov samt prioriterade meningsfulla aktiviteter.
19
Betydelse för arbetsterapi
Arbete är enligt Kielhofner (2008) en grundläggande faktor för välbefinnande. Det bidrar med en tydlig struktur i vardagen utifrån de ramar som arbetet innefattar. Under de senaste åren har hälsoproblem och symtom, relaterade till stress ökat allt mer (Rose & Perski, 2008). Psy-kiska besvär är något som ökat stort som sjukskrivningsorsak på senare tid och det är bland kvinnor som det är mest förekommande (Riksförsäkringsverket, 2004a). Med tanke på detta anser författarna att det är oerhört viktigt att arbeta med denna målgrupp. Utifrån informan-ternas berättelser om den arbetsterapeutiska interventionen har det framkommit vad som hjälpt dem att sänka sina prestationskrav i relation till vardagliga aktiviteter. Informanterna beskriver hur de arbetsterapeutiska interventionerna varit bidragande till deras återgång till arbete. De anser att de strategier som de erhållit bidragit till att de i nuläget kan hantera de krav som arbetsrollen medför. Med tanke på att kraven är större på arbetsmarknaden idag än tidigare, anser författarna att det är viktigt för denna målgrupp att ha en person som stöttar dem i processen att komma åter i arbete. På detta sätt kan fler kvinnor minska riskerna för att hamna utanför arbetsmarknaden, vilket annars kan leda till det som Wilcock (2006) benämner som occupational deprivation och occupational alienation.
Då författarna genom litteratursökning inte fann någon relevant forskning som belyser arbets-terapeutens arbete med denna målgrupp, anser författarna att detta examensarbete kan tillföra betydelsefull kunskap till professionen. Det ger en förståelse för hur arbetsterapeuter kan ar-beta med denna målgrupp och vad arbetet bidrar med. På detta sätt anser författarna att arbets-terapeuter kan få möjlighet att utveckla sitt arbete. Resultatet från detta examensarbete pekar på att gruppträffar är en effektiv metod som arbetsterapeuter kan använda sig utav i rehabili-teringsprocessen med denna målgrupp. Kartläggning av aktivitetsmönster samt tillämpning av olika strategier är även av betydelse för målgruppen, då detta kan bidra till aktivitetsbalans. Författarna anser att de interventioner som arbetsterapeuterna tillämpat gjort det möjligt för informanterna att vara delaktiga i rehabiliteringsprocessen. Detta är en oerhört betydelsefull faktor då det kan påverka rehabiliteringsresultatet (Vahlne Westerhäll et al., 2006).
Slutsatser
Informanterna beskriver hur de under sina liv har känt stora prestationskrav i vardagliga akti-viteter, vilka ofta har kommit ifrån dem själva men även ifrån deras omgivning. Prestations-krav beskriver informanterna som en stor stressfaktor, vilket har varit en bidragande faktor till deras psykiska besvär. Informanterna beskriver att arbetsterapeuten har bidragit till att de fått en förbättrad livsstil. Resultatet visar att arbetsterapeuter gjort det möjligt för informanterna att uppnå aktivitetsbalans i vardagen genom insikt om sitt eget aktivitetsmönster, tillämpning av olika strategier för att hantera sin stress samt förståelse för sitt eget värde. Författarna anser att fler studier som fokuserar kring denna målgrupp i relation till arbetsterapi bör göras, då psykiska besvär är något som ökar allt mer i dagens samhälle.
20
Omnämnanden
Författarna vill tacka handledaren Carita Håkansson för vägledning genom examensarbetet. Ett stort tack även till arbetsterapeuterna som hjälpt till att medla kontakt med informanter. Informanterna som delgivit sina upplevelser vill författarna avslutningsvis tacka. Utan Er hade inte detta examensarbete kunnat genomföras.
21
Referenser
Anderberg, U-M. (2002). Stress och smärta könshormonella aspekter på stress. Ekman, R., & Arnetz, B. (Red.), Stress: molekylerna, individen, organisationen, samhället (s.209-223). Stockholm: Liber AB.
Berntsson, L., Lundberg, U., & Krantz. (2006). Gender differences in work-home interplay and symptom perception among Swedish white-collar employees. Journal of Epidemiol
Community Health, 60, 1070-1076.
Brattberg, G. (2003). Psykologisk smärtbehandling och patientutbildning. Werner, M., Strang, P. (Red.), Smärta och smärtbehandling (s.210-229). Stockholm: Liber AB.
Denscombe, M. (2000). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom
sam-hällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
DePoy, E., & Gitlin, L. N. (1999). Forskning - en introduktion. Lund: Studentlitteratur.
Utmattningssyndrom. (2008). I Farmaceutiska Specialiteter i Sverige. Hämtad mars 2, 2009, från http://www.fass.se/LIF/lakarbok/artikel.jsp?articleID=5648.
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. (2005). Etisk kod för arbetsterapeuter. Nacka: Författa-ren.
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: Concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24,
(2), 105-112.
Granskär, M., & Höglund-Nielsen, B. (2008). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och
sjukvård. Lund: Studentlitteratur.
Hallsten, L., Josephson, M., & Torgén, M. (2005). Performance-based self-esteem: a driving force in burnout processes and its assessment. Arbete & Hälsa, 4, 1-35.
Håkansson, C., Dahlin-Ivanoff, S., & Sonn, U. (2006). Achieving balance in everyday life: Insight from women with stress-related disorders. Journal of Occupational Science 2006, 13,
(1), 74-82.
Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping. (2009). Etisk egengranskning vid examensarbete. Hämtad mars 2, 2009, från http://www.hhj.hj.se/doc/3871.
Kielhofner, G. (2008). A model of human occupation. Theory and application (4th ed.). Bal-timore: Lippincott Williams & Williams.
Larsson, A-K. (2007). Empowermentprocesser – ett sätt att öka långtidssjukskrivna kvinnors
resurser? En studie om att återta balansen i arbetslivet och i vardagslivet (avhandling,
22
Liedberg, G. M., Hesselstrand, M. E., & Henriksson, C. M. (2004). Time use and activity patterns in women with long-term pain. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 11, 26-35.
McGuire, B. K., Crowe, T. K., Law, M., & VanLeit, B. (2004). Mothers of children with dis-abilities: Occupational concerns and solutions. Occupational Therapy Journal of Research:
Occupation, Participation and Health, 24, (2), 54-63.
Nylén, L., Melin, B., & Laflamme, L. (2007). Interference between work and outside-work demands relative to health: unwinding possibilities among full-time and part-time employees.
International Journal of Behavioral Medicine, 14, (4), 229-236.
Renstig, M., Sandmark, H. (2005). Duktighetssyndromet – därför går allt fler kvinnor in i
väggen. Stockholm: Wombri Förlag.
Riksförsäkringsverket. (2004a). Psykiska sjukdomar och stressrelaterade besvär –
Långvari-ga sjukskrivninLångvari-gar åren 1999 till 2003.
Hämtad april 1, 2009, från http://www.forsakringskassan.se/filer/publikationer/pdf /red0408.pdf
Riksförsäkringsverket. (2004b). Långtidssjukskrivna – diagnos, yrke, partiell sjukskrivning
och återgång i arbete.
Hämtad april 1, 2009, från http://www.fk.se/filer/publikationer/pdf/red0407.pdf
Rose, J., & Perski, A. (2008). Duktighetsfällan – en överlevnadsbok för prestationsprinsessor. Stockholm: Prisma.
Vahlne Westerhäll, L., Bergroth, A., & Ekholm, J. (Red.). (2006). Rehabiliteringsvetenskapen
– rehabilitering till arbetslivet i ett flerdisciplinärt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet [VR]. (2009). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.
Hämtad februari 16, 2009, från http://www.vr.se/download/18.7f7bb63a11eb5b697f3800012 802/forskningsetiska_principer_tf_2002.pdf
Wilcock, A. (2006). An occupational perspective of health (2nd ed). Thorofare: SLACK in-corporated.
World Health Organization. (2004). International statistical classification of diseases and
23
Bilaga 1
Förfrågan om medverkan
Vi är två arbetsterapeutstudenter som läser sista terminen på Hälsohögskolan i Jönköping. Snart börjar vi med vårt examensarbete, vars syfte är att beskriva hur kvinnor, upplever att de arbetsterapeutiska interventionerna har hjälpt dem att sänka sina prestationskrav, i relation till arbete och andra dagliga aktiviteter. Vi anser att det är viktigt att se vilken nytta arbetstera-peuternas arbete gör för denna målgrupp, då kraven i samhället är något som ökar allt mer.
Den målgrupp som vi är intresserade av är sjukskrivna kvinnor eller de som efter sjukskriv-ning återgått i arbete. De ska vara eller ha varit sjukskrivna för psykiska besvär, såsom ut-mattningssyndrom, depression eller stressrelaterad smärta. Kvinnorna ska även ha träffat en arbetsterapeut under en tid och kommit till den fas då interventionerna kan tänkas ha börjat ge resultat. Deltagarna ska ha arbetat tidigare och där depression förekommer ska stress vara en betydande faktor. För att underlätta kommunikationen under intervjun söker vi kvinnor som inte har några språksvårigheter.
Underlaget från intervjuerna kommer endast att användas i examensarbetet och alla uppgifter kommer att behandlas konfidentiellt. Detta innebär att ingen obehörig kan ta del av intervju-materialet och att ingen enskild individ kan kännas igen i studien. Vi har tystnadsplikt och intervjuerna kommer att förvaras oåtkomligt för andra personer.
Vi har tänkt oss att genomföra individuella intervjuer, som kommer att spelas in på band. Var-je enskild intervju beräknas ta mellan 20-30 minuter.
Vi undrar om Ni arbetar med denna målgrupp och är intresserade av att hjälpa oss att tillfråga lämpliga patienter om de kan tänka sig att medverka i vår studie. Vi hör av oss under vecka XX.
Ni kommer att erbjudas vårt slutliga examensarbete om intresse finns.
Vid frågor är Du välkommen att kontakta oss.
Med vänliga hälsningar
Annie Hermansson Emma Tapper
Arbetsterapeutstudent Arbetsterapeutstudent
Tfn. nr: 0733-XX XX XX Tfn. nr: 0709-XX XX XX
Mail: ath6hean@hhj.hj.se Mail: ath6taem@hhj.hj.se
Handledare: Carita Håkansson, universitetslektor. Avdelning för Rehabilitering, Hälsohögskolan. Tfn. nr: 036-XX XX XX
24
Bilaga 2
Förfrågan om medverkan
Vi är två arbetsterapeutstudenter som läser sista terminen på Hälsohögskolan i Jönköping. Snart börjar vi med vårt examensarbete, vars syfte är att beskriva hur kvinnor, upplever att arbetsterapeutens arbete har hjälpt dem att sänka sina prestationskrav i relation till arbete och andra dagliga aktiviteter. Vi anser att det är viktigt att se vilken nytta arbetsterapeuternas arbe-te gör för denna målgrupp, då kraven i samhället är något som ökar allt mer.
Vi undrar om Du är intresserad av att dela med dig om dina erfarenheter och uppfattningar under ett intervjutillfälle. Vi har tänkt genomföra individuella intervjuer, som kommer att spelas in på band om Du samtycker. Intervjuerna beräknas ta ungefär 30 minuter. Plats och tidpunkt för intervjuerna bestäms senare.
Deltagandet är frivilligt och kan avbrytas när som helst utan förklaring och medför inte några konsekvenser för den pågående behandlingen. Underlaget från intervjuerna kommer endast att användas i examensarbetet och alla uppgifter kommer att behandlas konfidentiellt. Detta in-nebär att ingen obehörig kan ta del av intervjumaterialet och att ingen enskild individ kan kännas igen i studien. Vi har tystnadsplikt och intervjuerna kommer att förvaras oåtkomligt för andra personer.
Om intresse finns kan vårt slutgiltiga examensarbete skickas ut till Dig.
Vid frågor är Du välkommen att kontakta oss.
Med vänliga hälsningar
Annie Hermansson Emma Tapper
Arbetsterapeutstudent Arbetsterapeutstudent
Tfn. nr: 0733-XX XX XX Tfn. nr: 0709-XX XX XX
Mail: ath6hean@hhj.hj.se Mail: ath6taem@hhj.hj.se
Handledare: Carita Håkansson, leg arbetsterapeut, fil dr & universitetslektor. Avdelning för Rehabilitering, Hälsohögskolan.
Tfn. nr: 036-XX XX XX Mail: HCar@hhj.hj.se
