Nedbrytning av bärlagergrus i laboratoriekvarn (Degradation of base course aggregates in laboratory mill)

ISSN 0347-6049

V//meddelande

440

i

1985

Nedbrytning av bärlagergrus i laboratoriekvarn

Bo Karlsson och Curt Wichmann

_

Väg-UCI) Trafik- Statens väg- och trafikinstitut (VT!) * 581 01 Linköping

Maudei.

₄₄₀

_.

1935

Nedbrytning av bär/agergrus i labaratoriekvarn

Bo Karlsson och Curt Wichmann

VTI, Linköping 1985

' Vag;øcll all/(- Statens väg- och trafikinstitut (VTI) - 581 01 Linköping

FÖRORD

Med anledning av att kraven ökar på stenmaterial i bärlager har undersökningar gjorts om möjligheten

av att hitta relevant metod för att prova detta material. Föreliggande meddelande utgör första

delrapport om en utrustning som kvalitetSprovare av

sten till bärlager.

Utfört arbete initierades av resultaten från

Medde-lande 369. Tidigare erfarenheter om bärlagergrus finns samlade i VTI Internrapport 32, 63, 80, 82,

83, 96, 147, 189, 210, 260, Meddelande 121, 126,

147, 164, 165, 217, 253 samt Rapport 140.

Undersökningar och resultat som beskrivs i denna rapport har bekostats inom VTI:s egen FoU-budget.

Curt Wichmann

ABSTRACT

SAMMANFATTNING SUMMARY

1 INLEDNING

1.1 Bakgrund

2

KVARNFÖRSÖK I ANDRA LÄNDER. EN

LITTERATUR-UNDERSÖKNING

3 PROVADE MATERIAL 4 KVARNEN 4.1 Beskrivning av utrustning 4.2 Redovisning av resultat 5 OPTIMERING PARAMETRAR

6

JÄMFÖRELSE MELLAN OLIKA MATERIAL

6.1 Jämförelse mellan Loke och Olivehult

6.2 Jämförelse mellan övriga material

LITTERATURLISTA Bilagor 1-49 VTI MEDDELANDE 440 II III

I4

F4

<

10 10 11 14 20 20 23 28

Nedbrytning av bärlagergrus i laboratoriekvarn

Av Bo Karlsson och Curt Wichmann

Statens väg- och trafikinstitut (VTI)

581 01 LINKÖPING

REFERAT

Nedbrytning av bärlagergrus sker i huvudsak genom

nötning. I vissa länder används olika typer av

roterande trummor för att bedöma kvaliteten hos

bärlagermaterial. Det får rotera tillsammans med stålkulor och vatten, varefter ökningen av

finmate-rialet ligger till grund för bedömningen.

I en tidigare undersökning (VTI Meddelande 369) introducerades en laboratoriekvarn för malning av sten. Föreliggande undersökning har Optimerat parametrar av betydelse för nedmalning i

stålkulsmängd, vattenkvot, maltid samt typ av

malkroppar. I en inledande undersökningsserie

provades ett svagt bärlagermaterial som bestod av

skiffergrus från Loke, Jämtland, varvid

försöksparametrarna bestämdes till 25%

vattenkvot, 1 kg stålkulscharge vid 30 min maltid.

Senare jämfördes resultatet med 20 andra grus- och

bergmaterial. Resultatet redovisas som förhöjning av halt passerad mängd på varje sikt i fraktionsin-tervallet 0.074-4 mm. Meddelandet innehåller också ett förslag till tre kvalitetsklasser på

bärlager-grus med avseende på nedbrytningsbenägenhet.

Degradation of base course aggregates in laboratory

mill

By Bo Karlsson and Curt Wichmann

Swedish Road and Traffic Research Institute (VTI)

8-581 01 LINKÖPING

Sweden

ABSTRACT

Degradation of base course aggregates mainly appears

through wearing. In some countries different types of rotating mills are used to evaluate the quality

of the aggregates. The aggregates rotate together

with steel-balls and water. The increase of fines is

the basis for the evaluation.

In previous report (VTI Meddelande 369) a laboratory

ball mill for grinding was introduced. This research

has Optimized the following parameters weight of

steelball-charge , waterratio, grinding time and

type of grinding balls. In an early part of the

in-vestigation a base course material consisting of shaly gravel from Loke, Jämtland, was examined.

Through trials optimal degradation was found at 25%

waterratio, 1 kg of steelballs and 30 minutes grinding

time.

Later the results were compared with 20 other gravel and rock aggregates. The result was expressed as the

increase of grade passing amount on each sieve in the grain-size interval 0.074-4 mm. The report also

contains a suggestion of three quality classes of

base course materials.

III

Nedbrytning av bärlagergrus i laboratoriekvarn

Av Bo Karlsson och Curt Wichmann

Statens väg- och trafikinstitut (VTI)

581 01 LINKÖPING

SAMMANFATTNING

Nedbrytning av bärlagergrus sker normalt genom

nötning stenar emellan och i huvudsak i

byggnadsske-det. Tidigare försök att finna lämplig försöksut-rustning för att bedöma nedbrytningen hos bärlager-grus har i Sverige misslyckats pga dålig apparatkva-litet.

I en tidigare undersökning (VTI Meddelande 369)

introducerades en laboratoriekvarn för malning av

sten inom mineralindustrin. Vid försöken erhöll

man god överensstämmelse mellan nedbrytning i väg

och i kvarnen.

Andra länder använder sig av olika typer av

roteran-de trummor för att bedöma kvaliteten hos

bärlager-grus. Tillsammans med stâlkulor och vatten tvingas provmaterialet att rotera under varierande tid. Exemm

pel på normerade trummor är Los Angeles och Deval

resp Micro-Deval.

Vid Texas Highway Department användes en kulkvarn

med dimensioner som överensstämmer med VTI:s. Där

provas material för användning till bär- och

förstärkningslager och resultatet stämmer väl överens med erfarenheter från fältförsök. Metoden

är normerad. I föreliggande undersökning har i första hand optimerats maltid, stålkulmängd och vattenkvot på ett skiffergrus från Loke, Jämtland.

Det framkom att mest realistiska resultat erhålls

vid 30 min malning, 1 kg stålkulor samt 25%

vatten-kvot. Resultatet har uttryckts som absolut

förhöj-ning av passerad mängd material vid varje fraktion i intervallet 00074-4 mm.

Ökningen i lerhalten har också studerats varvid

kunde konstateras en maximal ökning av l.9%-enheter efter 5 min malning, 50% vatten och 5 kg stålkuls-charge. En jämförelse finns också mellan nedbryt-ning efter kvarnförsök och provväg Lillängen av skiffergrus från Loke. Vidare undersöktes i kvarnen 20 material med varierande kvalitet, varvid konstate-rades att resultatet bäst uttrycks dels som

förhöj-ning av finmaterialhalt (<0.074 mm), dels som maximal

förhöjning i intervallet 0.074-4 mm. Genom att jämföra materialen kan vi föreslå följande mate-rialkvalitetsgrupper:

Materialw

Ökning % passerar

Ex. på material

typ sikt i intervallet

0.074-4 mm

<0.074 max.ökning

l <l7 och <22 granit, kvartsit,

diabas

2 <20 och <26 glimmerrik gnejs,

kalksten

3 >20 eller >26 lerskiffer, vittrat berg

Degradation of base course aggregates in laboratory mill

By Bo Karlsson and Curt Wichmann

.Swedish Road and Traffic Research Institute (VTI)

8-581 01 LINKÖPING

Sweden

SUMMARY

Degradation of base course materials normaly appears

as wear between stones, mainly at the building stage. Previous investigations to find test methods for

estimating degradation of base course aggregates

have failed because of the bad quality of the test

equipments.

In an earlier report (VTI Meddelande 369) a laboratory ball grinding mill was introduced. There was a close

correspondence between mill tests and degradation in

roads.

Other countries are using different types of rotating mills to estimate quality of base course aggragetes.

The aggregates are forced to rotate during varying time periods with steel-balls and water .

At the Texas Highway Department a ball mill is used with the dimensions very similar to the one used at

VTI. Aggregates were tested for use in road base and subbase and results were equal to field tests. The

method is standardized.

In this investigation grinding time, amount of

steel-balls and water ratio have been examined on a shaly gravel from Loke, Jämtland. The most realistic results

were found at the grinding time of 30 minutes, 1 kg

of steel balls and at 25% waterratio. Results have

been expressed as the absolute increase in the amount

passing each sieve-size in the interval of

0.074-4 mm.

Increase of clay content has also been examined where

a maximal increase of l.9%-units was found after 5

minutes of grinding, 50% water ratio and 5 kg of steelballs. Comparisons were also made with

degrada-tion of shaly gravel from Loke at mill tests and test road Lillängen. Later 20 materials with varying quality were investigated, at which was found that

the result was best expressed both by the increase in grade of fine-grain size (<0.074 mm) and maximal increase in grade in the interval 0.074-4 mm. Through comparing different materials we were able to suggest the following qualityclasses:

Quality Increase in % pas- Ex. of materials

classes sing sieve in the

intervall 0.074-4 mm

<0.074 max. incr.

l <l7 and <22 granite, quartsite,

' diabase

2 <20 and <26 mica rich gneiss,

lime-stone

3 >20 or >26 shale, weathered

rock

1 INLEDNING

Vägverkets krav på material till bärlager framgår av BYA 84 kap 6:06. Där står att bärlagermateria-let ska ha viss kornstorlekssammansättning, lerhalt

<3% i fraktionen 0-16 mm, krossytegrad 0/50 i varde-ra fvarde-raktionerna 8-ll.2 och 25-32 mm samt "Om materia-'

let innehåller lösa, vittrade eller lätt nedbrytba-ra beståndsdelar, skall dess lämplighet som

bärla-ger utredas".

Hittils gjorda bedömningar med avseende på det se"

nare kravet har gjorts utifrån petrografisk samman-sättning i kombination med vissa ej normerade test-försök och personliga erfarenheter. Det är vår

förhoppning att genom nedbrytning i kvarnförsök

som presenteras i föreliggande meddelande på sikt

få fram en metod för objektiv bedömning av

bärla-germaterials nötkänslighet. Föreliggande rapport

redogör för hittills gjorda försök.

Sammanställ-ning av resultat och jämförelser med nedbrytSammanställ-ning i

väg är planerad att göras i januari 1986.

1.1 Bakgrund

Enligt VTI Rapport 140 är våtnötning i planetom-rörare en utmärkt utrustning för prov av

nöt-känsligheten hos bärlagergrus. God korrelation mellan resultat från planetomröraren uttryckt som

förhöjning av halt <0.074 mm och nednötning vid provvägsförsök kunde iakttas. Nednötningen ansågs bero på att ingående stenar bestod av svaga mineral.

Med tiden förslets delarna i planetomröraren och

ny utrustning gick inte att få fram. Senare provning

(VTI Meddelande 369) visade på sämre korrelation mellan våtnötning i planetomröraren och halt av

I Meddelande 369 beskrevs också en alternativ

nöt-utrustning som utfördes som malning i roterande trumma (se fig. 1). Utrustningen är en

standardmäs-sigt byggd labcratoriemalkvarn för mineralindustrin. Utrustningen är stabil och tål omild behandling av

stenmaterial.

Figur 1 Morgårdshammars kvarn för malning av sten

I ett första försök vid Morgårdshammars laborato-rium erhölls god överensstämmelse mellan

nednöt-ning och fälterfarenheter. Öknednöt-ning av halt <0.074 mm

för skiffergrus (Loke) och granit (Skärlunda)

jämfördes efter 10 minuters malning med 45 kg

stål-stänger, och den blev 30 resp 20%.

Kvarnen införskaffades av VTI och inledande

för-sök redovisas i föreliggande Meddelande.

2 KVARNFÖRSÖK I ANDRA LÄNDER. EN

LITTERA-TURUNDERSÖKNING

Nedbrytning av bärlagermaterial i väg pga

byggnads-trafik sker troligtvis till största delen som

nöt-ning stenar emellan. Gummihjulen åstadkommer en

försiktig tryckning (6-8 kp/cmz) i kombination med

omlagring av materialet. Detta får till följd att stenarna roterar något och samtidigt nöts. En för-utsättning är att vatten finns med. Vältningen i samband med vägbygget orsakar enbart krossning av

större stenar i ytlagret.

Efter det att vägen är färdig styrs nedbrytningen

av bärlagermaterial under beläggning delvis också

av andra processer som vittring pga frostsprängning eller urlakning av vittringskänsligt material (t ex

svavelkis, gips).

De metoder som har som grundprincip för att

efterlik-na nednötningen av bärlagergrus bestäms av

proces-serna försiktig krossning och malning. Olika kvarnar för malning svarar mer eller mindre väl mot denna process. Materialet tvingas att rotera och tillsats av t ex stålkulor hjälper till att försiktigt kros-sa materialet. De kvarnar som standardmässigt utnytt-jas för att bedöma vägbyggnadsmaterial är bl a

vilket orsakar i huvudsak krossning av materialet. Provningen utförs torrt. Stenmaterialet (i regel 5 kg) blandas före provning med stålkulor var och

en vägande ca 450 9. Olika provfraktioner och olika antal stålkulor kan användas vid provningen samt

varvtalet varieras. Krossningsenergin har anpassats

så att lika värden på neddélningen skall erhållas vid olika provfraktioner, vilket dock ej alltid blir

fallet i praktiken. Fraktionen 9.5-19 mm utsättes

för slag av ll st stålkulor när maskinen går 500 varv. Uppsiktning sker därefter på 1.6 mm maskvidd och

passerande vikt-% genom denna är lika med

Los-Angeles-talet. Metoden är normerad i bl a USA, Canada, Frankrike, Österrike, Ungern, Sovjet och Finland.

Deval- (NF P18-577) trumman och Micro-Deval- (NF Pl8-572) trumman har utvecklats i Frankrike och

bedömer huvudsakligen beläggningssten, med också

bärlagermaterial. Micro-Deval som utvecklats ur Deval mäter 20 cm i diameter och är 30 cm lång.

Provet på 500 g roterar nära kritiska varvtalet

utan att följa med runt (ca 100 varv/min) tillsam-mans med 5 kg stålkulor (diameter 10 mm). Försöket utförs under 2 timmar (el. 12000 varv). Material

som skall provas väljs i snäva fraktioner (4-6,

6-10 eller 6-10-14 mm) och resultatet redovisas som andel

på sikten 2 mm. Kvarnen kan användas såväl med som utan vatten. Metoden finns normerad i bl a Frankrike

och Ungern. Vidare används metoden i Italien och Spanien.

Dallaire (1982) beskriver Micro-Devalförsöket vått som metod för att klassificera sten till vägbyggnad.

Han provar 360 grusprov och 183 bergprov och jämför

resultatet med saltsprängning med MgSO4 (ASTM C88) och petrografinummer (MTC LS-609). Han påstår sig kunna få snabbare och säkrare resultat med

Micro-Deval-trumman.

Vid Road Research Unit (RRU), Wellington, Nya Zeeland

(1978) har man utvecklat en metod att bestämma ned-brytningen av bärlager genom roterande kvarnförsök. Försökstrumman är gjord av gummi och är 500 mm i diameter. 45 kg prov och 15 kg vatten roterade utan

stålkulor i l, 2, 4 och 8 timmar. Resultatet registre-rades som tryckhållfasthet i triaxialcell och

sand-ekvivalensvärde, men med dålig korrelation till

fälterfarenheter. Det har beslutats att utrustningen

och provningen skulle utvecklas.

Vid Texas Highway Department utnyttjas en kulkvarn

för bedömning av bär- och förstärkningsmaterial (Test method Tex-ll6-E, 1966). Provet utförs i

fuk-tigt tillstånd. Kvarnen består av en stålcylinder ca 270 mm lång och med ca 255 mm diameter. Provet väljs

i lämplig fraktion (hel kurva) <4 mm och ca 4 kg. 6

stålkulor å ca 450 g/st utnyttjas. Provet roterar med 60 varv/min i 600 varv varefter provet tvättas

över 0.425 mm sikt (siktnr. 40). Provet är

genomfuk-tat. Resultatet redovisas som

totalvikt - Vikt av mtrl >siktnr. 40 . 100

tobihdkt

De som utvecklat testmetoden framhåller att denna

metod är mer tillförlitlig än Los Angeles-metoden

för provning av bärlagermaterial. Genom

fältför-sök har man också påvisat denna goda

överensstäm-melse.

Andra metoder som liknar nötning i trumman är t ex den Australiska metoden ASll4l.25. Metoden är

150 mm höjd skakas 1 kg prov (2-13.2 mm) tillsammans

med 200 ml vatten. Efter 20 minuter siktas <0.074 mm bort och höjden hos sedimentationspelaren vid

sand-ekvivalentbestämningen anges. Resultatet uttryckt

som nedbrytningsfaktorn D 380-H

D- _

_{' 100' . där}

H=höjdflokulerings-38+1O75.H _pelaren

Lo Bianco m fl (1975) jämför resultatet från

prov-ning av olika sicilianska stenmaterial med Los Angeles,

Deval-trumma och krossbarhet. De finner god överens-stämmelse mellan trum-provningsmetoderna, men inte i jämförelse mellan trumma och krossbar. De finner

vidare att Los Angeles-trumman ger det jämnaste och mest tillförlitliga resultatet i en längre testserie. Genom att variera kulmängd vid Los Angelesförsöket

gör Roth (1983) den iakttagelsen att skillnaden i nednötning mellan prima och svaga gruskorn blir

större med minskande mängd kulor och är maximal när han inte använder nâgra kulor, Man kan alltså förmoda att prima gruskorn inte nöts nämnvärt

vid en viss Optimal kulmängd, under det att svagt.

grus alltid nöts mer eller mindre. *

Salinas m fl (1978) undersöker olika typer av

sten-material (kalksten, kvartsit, basalt, granit, grå-vacka, amfibolit, porfyr) med avseende på bl a petro-grafisk gruppering, vittringsförmåga ("soundness

test") samt Los Angeles värde. De finner att nöt-ningsförmågan, mått som Los Angelsevärdet, inte står i relation till den petrografiska grupp den tillhör. Vid deras undersökning fann de att granit,

skiffer och kvarts hade LA-tal större än 25 under det att basalt kunde ha värden ned till 12.5. De förklarar detta med att bergartens kvalitet inte

återspeglar de vägtekniska egenskaperna. Kornfogning, sprickighet och omvandling av berget har större

betydelse. En petrografisk bedömning kan alltså inte bara bestå i att hänföra bergarten till en petrografisk grupp, utan måste också innehålla en

mineralisk bedömning enligt ovan.

1? Demi-Wern GoIF/00,8! MM M ' V 13- 12-11..

10-Löv

s _. XXO x xvu s - D EA OV] 5 .. 3 - X" Les-Angde-chc L 1 l 2 12 15 ' 20 25

Figur 2 Korrelation mellan Los Angeles och Deval-värdet (Wieden m fl (1974).

Deval metoderna med en tysk variant av sprödhetsap-parat (figur 8). De finner goda överensstämmelser mellan resultat från utrustningar men kan också ge

för- och nackdelar med den ena eller andra metoden.

Dock saknas i litteraturen goda jämförelser mellan fälterfarenheter och någon testmetod för undersök-ning av vägbyggnadsmaterial.

3 PROVADE MATERIAL

Marginella stenmaterial har rönt allt större

ekono-miskt intresse vad gäller användning till

vägöver-byggnad. Dessa kan i huvudsak beskrivas så att de

antingen består av svaga bergarter (t ex skiffer,

kalksten och vittrande bergarter), har svaga kornfo-gar i mineralen eller innehåller svaga mineral (t ex

glimmer). De kan också ha ofördelaktig

kornfördel-ning (t ex sandigt grus) eller beståndsdelar som kan

äventyra miljön omkring vägen (t ex sulfidhaltigt

grus).

I detta meddelande har enbart provats de material

som är svaga pga innehåll av svagt berg, svaga eller

vittrade mineral. Undersökningen skiljer mellan grus- och bergmaterial. Grus är vanligen välrundat,

men samtliga grusmaterial har i denna undersökning

tagits från krossade bärlagermaterial i produktion. I undersökningen har följande uppdelning i under-grupper gjorts:

Grus, svagt resp prima

H I'

Följande material har hittills provats. Petrografisk sammansättning framgår av tabell 1.

Svagt grus: Loke Handog Fannberget Landö Forsmark Svennevad Gökhem Dalum Vinberget Snårestad

Ölanda

Transås Tibro Prima grus Olivehult Dala Tyrsbo Erikslund Svagt berg Hejdeby Rydboholm Kållered Prima berg Skärlunda Styvinge I kolumnen Jämtland, N ll 'I Västerbotten, Närke, Västergötland I'

Östergötland

Skåne Västergötland, W

Östergötland

'I Jämtland Gotland, Västergötland Göteberg

Östergötland,

1' skifferbergarter, tabell 1, VTI MEDDELANDE 440 skiffergrus

sandsten och vittrat

grus

kalksten och skiffergrus glimmerrik gnejsgrus H I! urbergsgrus kalksten glimmerrik gnejs finkornig granit grovkornig " ingår dels

mjuk alunskiffer och något hårdare omvandlad

fjäll-skiffer.

Tabell 1 Petrografisk sammansättning av provade

grusbärlagermaterial.

BERGARTER % i fraktioner

Lokal Skiffer Kalksten och Urberg

sandsten >16 8-11.2 4-5.6 >16 8-11.2 4-5.6 >16 8-11.2 4-5.6

Miaa

W

Loke 56 88 87 33 4 3 11 8 10 Svennevad 33 47 39 30 19 7 37 43 54 Fannberget 78 78 70 7 5 2 15 18 28 Landö 91 88 79 0 0 1 9 12 20 Iiandog 52 62 77 40 28 13 8 10 10 Forsmark 84 73 79 0 2 0 16 25 21 Vinberget 3 2 9 50 53 39 47 45 52

Övrigt svagt

EEE IDahnn 5 13 10 20 28 18 75 59 72 Snårestad 0 0 1 38 41 32 62 59 67 ?Röruni 6 1 2 25 24 15 69 75' 83 Gökhem 58 39 42 61

Olivehult, Dala, Tyrsbo och Erikslund består av enbart urbergsmaterial. Gnejs från Rydboholm och Kållered består av ca 20% glimmer.

4 KVARNEN

4.1 Redovisning av utrustning

Vid försöken har använts en laboratoriekvarn typ Morgårdshammar SBBZB (figur 1). Utrustningen har en

höjd av 920 cm och en malcylinder med en volym av ca 11 liter. Rotationshastigheten är 90 v/min. Som malkroppar har man använt stålkulor med en diameter av 15 mm och stenmalkrOppar (22.6-32 mm) av samma

/_,

ll

material som provet. Några flänsar inuti kvarnen tvingar chargen att rotera mot kvarnens rotations-riktning utan att följa med. I bilaga 1 finns en

enklare metodbeskrivning av förfarandet vid

kvarn-försök.

4.2 Redovisning av resultat

De processer som äger rum är nötning av samtliga

partiklar mot varandra tillsammans med svag krossning. De finare partiklarna dämpar något nötningen.

Nednötning av bärlagergrus har redovisats som abso-lut förhöjning av lerhalt (<0.002 mm), finmaterial-halt (<0.074 mm) samt förändringar av kornkurvan

(>0.074 mm). Beroende på materialets petrografiska

och mineraliska sammansättning kan det förändras olika efter nötning.

Man kan konstatera att finkorniga, mjuka aggregat skapar ett överskott på finmaterial (<0.074) vid nötning (t ex skiffer, kalksten) medan hårdare

mine-ral med dålig kornfogning skapar överskott på korn

som är lika stora som aggregatets kristallkorn

(0.25-5 mm) efter nötning (t ex glimmerrik gnejs, grovkor-nig granit). Det är därför av betydelse att också

studera var eventuell ökning av fraktionen

förekom-mer.

I figur 3 finns två exempel på olika typer av

ned-nötning i kvarnförsök grundade på laboratorieför-sök.

Ö'knêign: °/o

av' ssemd %

A

/ skiffergrus

\ glimmerrik

gnejs

fr'ion,

Figur 3 Ökning av passerad halt i fraktioner efter

nötning i laboratoriekvarn.

Båda materialen har nötts ned på ett ogynnsamt

sätt. Ökningen av skiffergruset har pga ingående svaga mineral ökat i alla fraktionerna och ackumule-ringen sker vid 0.074 mm fraktion, under det att

enskilda mineralkorn hos gnejsmaterialet är starka, men saknar god kornfogning. Skifferberget är från

trakten av Loke och har tidigare utnyttjats i

prov-väg vid Lillängen 1961 (Meddelande 165), till pla-netomrörarförsök (Meddelande 369) samt

kvarnför-sök, varvid det visar på god överensstämmelse mellan nednötning i provvägsförsök och kvarnför-sök enligt figur 4. Nednötningen har uttryckte som ökande absolut halt av passerad mängd.

13 Ökningshau' 0 T5d o \ ' ,*/ *' °7 \e\x \\\\\ \F%0vväg Lillüngen 1961

10_

A I'

\\\\* o

\ (Meddelande 165)

\

'.

:;;/

\

O \\\\ x - ° _A4 Kvarnförsök I + \\Planef0mrörare O ' ' I I T I i

0,074 0,125 0,25 0,5

10

7

2,0

1.0

[mm]

Figur 4 Jämförelse av ökning av halt passerande

resp sikt.

-Alternativa sätt att presentera resultaten från nötförsöken kan alltså vara:

-

Ökning av lerhalten

-

Ökning av passerad mängd på varje sikt

-

Ökning av halt <0.074 mm

- Maximal ökning av passerad halt vid angivande av

fraktion

- Ökningen av halt vid varje sikt 0-4 mm

Ökning av halt på varje sikt anger bara var

föränd-ringen har skett. Det är däremot genom att studera

den ackumulerade ökningen som man ser skillnaden

mellan svaga och starka material. Man får den totala

ökningen av halten t ex 0.074-4 mm och man ser också

i vilken fraktion den största ökningen har skett.

Genom att studera den absoluta skillnaden av halt före och efter nötning eliminerar vi effekten av

kornkurvans utseende, dvs vi diskuterar inte i detta meddelande betydelsen av om ökningen har skett från

1 till 2% eller från 10 till ll%-enheter.

Vi har i föreliggande meddelande valt att redovisa föhöjning av passerad.halt vid 0.074 mm,

0.074-4 mm samt lerhalten.

5 OPTIMERING AV PARAMETRAR

För att få en uppfattning om påverkan från olika parametrar och få fram optimal nötning gjordes en inledande serie prov med skiffermaterial från Loke i Östersundsområdet med avseende på följande parametrar:

u Vattenkvot - Kulmängd

- Maltid

« MalkrOppstyp

Till försöken i laboratoiekvarnen användes 1.5 kg

prov (0-16 mm) med kornfördelning enligt bärlager-kurva. Först kördes en serie med konstant

malnings-tid (5 min) och med varierande vattenkvot och mängd

kulcharge för att få fram den vattenkvot, där mal-ningen blir maximal. Vattenkvoterna som användes

var 0, 5, 10, 25, 50 och 100%. Till charge användes stålkulor med vikt 1, 3 och 5 kg. Vid Optimal

vatten-kvot testades proverna vid andra maltider med

varie-rande chargevikt. Nöttiderna var 10, 30, 60 och

120 min. Dessutom har en stencharge (22.6-32 mm) av

15

samma typ som provet använts.

I bilaga 2-10 och tabell 2 framgår nednötningen vid olika vattenkvoter. Av resultaten från Lokeförsöket framgår en ökning av finmaterialhalten upp till

w=25% varefter den sjunker. Den Optimala vattenkvoten i våra försök är 25%. Vid fortsatta undersökningar har w = 25% använts och nöttiderna och

chargevikter-na har varierats, dessutom har stencharge av samma material använts.

Tabell 2

Ökning av halt <0.074 mm vid malning i

" laboratoriekvarn. Nöttid 5 min.

Vatten-

Kul-

Ökning av

kvot, % charge, kg halt <0.074 mm

0 1 1.9 0 3 2.9 0 5 5.4 5 1 2.2 5 3 3.7 5 5 6.1 10 1 2.9 10 3 6.8 10 5 10.3 25 1 6.0 25 3 11.1 25 5 13.9 50 1 4.3 50 3 9 6 50 5 12.6 100 1 4.0 100 3 7.4 100 5 13.0

I bilaga ll-lB framgår att den största ökningen av passerande halt har skett vid fraktion >O.25 mm. Vid större chargevikt sker nernötningen vid mindre

maskvidd (tabell 3). Vidare framgår av bilaga ll-l3

att den maximala undersökningen i samtliga försöken äger rum vid 25% vattenkvot.

Tabell 3 Fraktion (mm) där maxökning av passerande material sker. Nöttid 5 min.

W % Charge kg 1 3 5 0 2.0 1.0 1.0 5 0.25 0.25 1 0 10 2.0 0.5 0.5 25 0.5 0.5 0.5 50 0 5 0.5 0.25 100 1.0 0.5 0.5

Av figur 5 framgår ett linjärt samband mellan

charge-vikt och ökning av halt <0.074 mm.

ökninghalf

<O,A07l mm

40-?-I

30"

20'"

\ I

O

1

2

3

4

5 Charge kg

Figur 5 Samband mellan kulchargemängd och ökning av halt <0.074 mm för Lokegrus vid 25% vattenkvot.

17

Sedimentationsanalys utfördes på samtliga prov

(bi-laga l4-3l) och ökningen av halt 2.5u.m redovisas

i tabell 4. Ökningen av halt

2.5LLm är måttlig

varför vi ej i fortsättningen kommer att utföra sedimentationsanalys på relativt korta nötningsti-der. I bilaga 32-36 och tabell 5 framgår nednötningen

vid olika nötningstider med varierande charge.

Tabell 4 Ökning av halt <N2.5nm efter 5 min nöttid

av skiffergrus från Loke i kvarn.

Vattenkvot

Charge

Lerhalt

Ökning %

(%) (kg) efter passearde (%) nötning 2.5 m 0 1 2.3 0.2 0 3 3.0 0 0 5 3.4 0.9 5 1 3.2 0.5 5 3 3.7 0.2 5 5 4.0 0.8 10 1 2.9 0.2 10 3 3.4 0.4 10 5 3.6 0.8 25 1 3.0 0.6 25 3 4.2 1.7 25 5 4.2 1.5 50 1 3.0 0.2 50 3 3.9 1.1 50 5 4.7 1.9 100 1 3.4 0.1 100 3 3.9 0.8 100 5 4.1 1.1 VTI MEDDELANDE 440

Tabell 5

Ökning av halt <0.074 mm vid konstant

vattenkvot (25 %) och varierande maltid och chargemängd vid kvarnförsök på skif-fergrus från Loke. Ökning av halt <0.074 mm, W = 25% Tid Charge (kg) (min) 0 l 3 5 5 3.0 6.0 11.1 13.9 10 5.7 9.4 21.1 24.1 30 12.7 24.6 41.6 60 33.8 120 37.6

Av figur 6 framgår att det råder ett ungefärligt linjärt samband mellan maltid och ökning av halt

<0.074 mm i intervallet 0-30 minuter, varefter

nöt-ningen i kvarnen avtar, uttryckt som minskad ökning

av halt <0.074.

ökninghulf

<0,07L mm

I

40 -

T 7

30 "

I I

510

3b

60

-

1å0 min

Figur 6 Samband mellan maltid och ökning av halt

<0.074 mm för skiffergrus från Loke vid

1 kg kulcharge.

19

Sedimentationsanalys utfördes på proverna där mal-tiden var 60.0ch 120 min. Resultatet redovisades i tabell 6 och bilaga 37-38.

Tabell 6

Ökning av halt q,2.5 pm (W=25%) och halt

efter nötning vid varierande maltid i

kulcharge.

Nöttid 1 kg 3 kg 5 kg

ökning lerhalt ökning lerhalt ökning lekhalt

efter efter efter

nötning nötning nötning

min % % % % % %

5 0.6 3.0 1.7 4.2 1.5 4.2

60 6.6 9.4

120 7.6 10.3

Vid nästa försök användes sten-charge av samma

material som provet. Av provet siktades en fraktion (22.6-32 mm) fram och tvättades för användning

som charge. Resultatet av malning med sten-charge redovisas i tabell 7 och bilaga 39-40.

Tabell 2 Ökning av halt <0.074 mm efter malning

med stencharge.

Ökning av %

<0.074 mm

W = 25% stencharge

Nöttid

min 1 kg 3 kg 5 kg

10

10,7

'10.4

6.0

30

21.5

Att procenthalten sjunker vid ökning av stenchargen kan förklaras av att material från stenchargen

nöts ner till mindre än 16 mm och kommer med i vikten för framräkning av siktkurvan, vilket får

till följd att halten <0.074 mm minskar.

Av hittills gjorda försök kan man dra följande

slutsatser:

- Vid 25% vattenkvot är nednötningen maximal,

.- Det är möjligt att använda 1-5 kg kulcharge,

men pga praktiska skäl är 1 kg att föredra - 10-30 minuters maltid ger optimal nötning - Stencharge är olämplig pga tolkningsproblem.

6 JÄMFÖRELSE MELLAN OLIKA MATERIAL

6.1 Jämförelse mellan Loke och Olivehult

Vid fortsatta undersökningar gjordes en jämförelse mellan skiffergrus från Loke som är ett förhållande-vis dåligt material med ett förhållandeförhållande-vis bra

bärlagergrus från Olivehult, Östergötland. Vatten-kvoten fastställdes till w=25% enligt erfarenheter

i kap 5. Siktanalyser redovisas i bilaga 41-45 för

Olivehult och för Loke i bilaga 32-36. Resultat från försöken i form av ökningen av % passerad sikt vid varje fraktion i intervallet 0.074-4 mm,

redovisas i tabell 8.

V T I M E D D E L A N D E 4 4 0 'FabeU.8 Adal» 'üd Charge stål-kulor (DISrnnl 0.074 L (3 (L125 L (3 0.25 L C) 0.5 L

Ökning av % passerad mängd vid malning i laboratoriekvarn w=25%, L=L0ke, O=Olivehult 1.0 (3 21) L C) quO L C) 10 30 10 10 10 30 30 60 120 O O O -* M h -a M -d -w 2.7 5.6 12.6 9.5 20.9' 24.1 24.6 41.4 33.8 37.5 0.9 1.3 4.6 5.1 10.6 15.3 13.1 29.1 22.6 36.5 2.3 5.4 12.5 9.9 23.1 26.6 25.5 45.# 36.1 40.4 1.1 1.5 5.1 6.# 13.5 20.0 15.2 33.7 25.9 41.0 2.1 5.2 11.9 10.5 25.3 28.4 25.8 46.8 37.2 41.7

17

1.3

5.2

7.6

18.7

23.9

15.1

32.4

25.0

39.7

1.6 4.8 10.8 10.3 25.8 26.7 25.1 45.0 36.1 40.0 1.9 1.6 5.4 8.4 17.1 21.4 11.5 28.3 20.9 34.7 0.6 4.3 9.8 8.8 24.3 23.1 21.5 40.9 32.7 35.7 2.0 0.6 4.2 4.9 9.9 12.1 2.8 19.0 11.1 2#.2 -l.O #.6 8.8 6.7 20.2 16.6 15.8 32.2 24.8 26.4 3.0 0.8 4.6 4.5 8.1 8.2 -O.3 13.3 7.5 18.1 -2.5 3.7 5.4 -l.0 7.5 4.3 1.5 2.8 12.8 5.7 5.5 4.0 6.5 3.1 15,6 5.6 10.7 3.2 9.7 9.5 21

Av tabellen framgår att ökning av passerad mängd <0.074 mm är nästan dubbelt så stor för Loke som för Olivehult vid 10 och 30 min och 1 kg charge. Därefter avtar skillnaden med ökande maltid och

kulmängd (se figur 5 och 6).

Ett exempel på nednötningsförloPPet ges i figur 7 där det framgår att det svaga skiffergruset från

Loke har en större Ökning av halt 0.074 mm än

materialet från Olivehult som är ett bra

bärlager-grus.

ökning % passerar

30A

20 m

Loke 30 min

// '""°\\0uvehut+ 30min

\

10"

Loke'IO min

,..ø-*xå

/

,z/01ivehun10mm\\\_

\ '

l

\

1 l l l \ 1'_>

0,074 0,125 0,25 0,5

1,0 2,0\\,O sikfmm

Figur 7. Ökning av % passerar sikt i intervallet

0.074-4.0 mm, w=25%. Charge 1 kg stålkulor

ø 15%, efter 10 resp 30 min malning.

23

Vi utförde sedimentationsanalys på de prov där

nöttiderna var 30, 60 och 120 min. Kurvorna redovi-sas i bilagorna 46-49 för Olivehult och i bilagorna

37-38 för Loke. Ökningen halt <2.5 um redovisas i

tabell 9.

Tabell 9 Ökning av halt 'v2.5 um (W=25%) och halt efter nötning vid varierande maltid i kulcharge.

Lokal 30 min 60 min 120 min

ökning lerhalt ökning lerhalt ökning lekhalt

efter efter efter

- nötning nötning nötning

% % % % % %

Olive-hult 1.5 2.4 3.9 5.2 5.1 6.4

Loke - 6.6 7.6 9.4 10.3

6.2 Jämförelse mellan övriga material

Vid följande undersökningar på material som finns

beskrivna i kap. 3 har kvarnförsök utförts vid en

nöttid av 10 resp 30 min med Charge-vikt 1 kg

stål-kulor och w=25%. Vidare tillkommer fyra stycken

mate-rial från vägföretag där vi studerar nednötningen

från byggtrafik, för att om möjligt hitta korrela-tion mellan mednötning i väg och laboratorieförsök.

Dessa material benämns:

Dala, Östergötland, prima naturgrus

Ölanda, Västergötland, glimmerrikt gnejsgrus

'I 'I 7'

Transåsjön,

Tibro, " gnejsgrus

Resultaten finns redovisade i tabell 10.

Om man jämför nednötningen vid en maltid av 10 min, chargevikt 1 kg och w=25%, mellan olika material framgår att skillnaden i nednötning mellan prima

grus resp bergmaterial och svaga grus resp

bergmate-rial är liten. Metoden visar efter dessa inledande försök med andra ord ingen skillnad mellan

natur-grus och motsvarande bergkross, vilket tidigare har varit ett problem med andra provningsmetoder (planet-omröraren). Om man istället studerar värden som

erhålls efter 30 min nöttid vid för övrigt samma

förhållanden, erhåller man i de flesta fall större skillnad mellan svaga grus resp bergmaterial och

prima grus resp bergmaterial uttryckt som ökning av halt <0.074 mm. Detta får ses som ett utslag för kvalitetsskillnad hos materialen och var från början förhoppningen med denna metod.

Tabell 10 Okning av % passerar-Sikt 1 intervallet 0.074-4.0 mm. Charge 1 kg kulor 0 15 mm, w=25%

Sikt mm 0,074 0,125 0,25 0,5 1,0 2,0 4,0 Mtrl Berg*

WP WP

Lokal 10 min 30 min 10 min 30 m1n10 min 30 min 10 min 30 min 10 min 30 min 10 min 30min 10 min 30 min

Loke 9,5 24,6 9,9 25,5 10,5 25,8 10,3 25,1 8,8 21,5 6,7 15,8 1,5 6,5 A 3 Handog 9,4 10,0 10,9 8,7 6,3 4,3 0,3 " " Fannberget 7,6 8,4 7,7 7,7 6,3 2,6 1,7 " " Forsmark 8,5 10,2 10,9 10,6 8,5 4,6 0,8 " " Gökhem * 6,7 20,0 9,3 27,3 8,7 34,5 8,3 27,0 6,8 19,0 5,3 11,2 4,1 4,2 " " Svennevad 9,2 10,7 8,3 13,3 12,5 10,6 10,5 " " Snárestad 5,5 7,1 6,4 7,2 3,2 0,6 0,0 " " Landö 11,8 13,9 12,6 14,5 11,5 8,1 4,0 " " Ölanda 6.4 15.2 8.1 20.5 11.2 22 7 11.4 22.7 8.8 16.7 4.5 9.5 0.6 4.6 " 2 Transás 5.9 14.8 8.4 20.0 11.7 25 6 12.9 24.5 8.2 14.3 9.2 6.3 2.7 3.8 " 2 Tibro 7.5 16.0 8.7 19.8 10.8 21.5 11.6 20.5 9.3 15.6 4.5 8.2 3.1 6.7 " 2 Dalagrus 4.6 12.3 5.5 14.4 5.1 14.8 2.9 9.9 0.5 5.5 0.2 4.9 0.6 4.5 " 1 .Erikslund 5.0 13.7 6.1 16.1 7.2 17.5 6.5 14.6 3.0 9.2 2.8 5.4 2.3 3.2 " 1 O11vehu1t 5,1 13,1 6,4 15,2 7,6 15,1 8,4 11,5 4,9 2,8 4,5 -0,3 2,8 -3,1 B 1 Tyrsbo 7,4 15,3 8,8 17,4 10,4 18,9 10,5 17,5 9,1 13,7 6,8 8,0 6,2 5,2 " 1 Hejdeby 14,3 15,5 16,4 15,2 11,8 9,2 6,5 " 3 Rydboholm 6,1 12,7 7,4 15,4 9,8 20,5 10,8 23,6 8,8 24,7 7,0 18,7 5,2 12,0 2 Kållered 7,5 8,7 9,6 9,1 7,1 5,2 3,0 " 2 Skärlunda 5,7 13.7 6,5 16.1 7,1 16.9 6,5 14.1 4,2 9.9 1,5 5.3 1,8 1.7 1 Styvinge 6,4 14,6 7,4 16,9 8,6 18,5 9,0 17,0 7,8 13,8 6,6 10,9 5,3 9,9 " 1 A) Svaga grusmaterial B) Prima grusmater1a1 C) Svaga bergmateria1 D) Prima bergmaterial

*) Bergtyp förklaras nedan

25

I figur 8 finns kurvorna för ökningen av % passe-rar sikt i intervallet 0.074-4.0 mm uppritat. Som framgår av tabell 10 och figur 8 erhålls inte alltid

en större Ökning av halt <0.074 mm för svaga i

jämförelse med prima material. Exempelvis hos mate-rial från Rydboholm som vi klassat som ett svagt

bergmaterial med utgångspunkt från petrografisk

under-sökning ser vi att ökningen av % passerar sikt vid

0.074 mm är lika med eller lägre än material som

vi klassat som prima grus resp berg. Studerar vi istället den maximala ökning i intervallet 0.074-4.00 mm är det däremot lättare att särskilja

svaga och prima material.

För att kunna särskilja material med hjälp av kvarnförsök bör man således ta hänsyn både till ökning vid 0.074 mm och maximala ökningen i

inter-vallet 0.074-4.0 mm. Nedan följer ett förslag till

uppdelning av material i kvalitetstyper enligt rikt-linjer från BYA 84 för klassning av bergtyp. Detta förslag måste naturligtvis verifieras med

fortsat-ta försök.

30"

I

25-20 "-=

15 »

\Rydboholm

10

\Styvinge Tibro oke . Iyrsbo ' Olandn Dulagrus \ Gökhem Transås \ Erikslund \ Skärlundn l l 1

0,074

0,125

0,25

0,5

1,0

2,

4,0 Sik? mm

Olivehulf

Figur 8

Ökning % passerar i intervallet

0.074-4.0 mm, charge=l kg kulor ø 15 mm, w=25%.

27

Material-tYP

Ökning % passerar

sikt i intervallet

_0.074-4 mm

<0.074 max ökning

Beskrivning av bergtyp enl BYA 84

l <l7 och <22

2 <20 och <26

3 >20 el. >26

Bergtyp 1

Till denna typ räknas normalt hårda

och hållfasta bergarter. Dessa ut-gör huvuddelen av de svenska

berg-arterna såsom granit,

glimmerfat-tig gnejs, kvartsit, diabas, porfyr och leptit. Dessa bergarter ger vid bearbetning och krossning

rela-tivt små finmaterialmängder och

mot-står normalt nedkrossning av bygg-nadstrafik.

Bergtyp 2

Till denna typ räknas bergarter med måttlig hållfasthet och dålig slit-styrka. Här ingår bland annat

kalk-sten, glimmerskiffer och glimmerrik gnejs. Dessa bergarter krossas rela-tivt lätt ner av byggnadstrafik. Bergtyp 3

Till denna typ räknas lösa, vittrade eller lätt nedbrytbara bergarter. Här ingår bl a lerskiffer,

kritkalk-sten och leromvandlat berg. Dessa bergarter ger vid bearbetning och krossning stora finmaterialmängder och mals ned av byggnadstrafik.

Hittills har bara material med strikt anpassad bär-lagerkurva studerats. Fortsatta försök bör gå ut på att undersöka betydelsen av kornkurvans

utseende. Vad betyder sandpuckel på kornkurvan eller förhöjd finmaterialhalt för resultatet vid

kulkvarnsförsöket? I vägen har det mycket negativ

inverkan. Dessa och andra frågor kommer att förhoppningsvis besvaras genom fortsatta försök inom projektet.

LITTERATURLISTA

Dahir, S.H. Petrographic insights into the

suscepti-bility of Aggregates to wear and polishing. TRR 695

(1978).

Dallaire G. Essai Deval Humide. Laboratoire Central

- Ministere des Transports. Proj nr SA 79 A-121,

Quebec (1983)

Degradation factor-source rock. Australian Standard

AS 1141.25 (1981).

Gregorio, H., Roth, H. Prüfverfahren zur Bestimmung des Schlechtkorngehaltes. Bundesministerium f. Bauten u. Technik. Strassenforschung Heft 213 (1983).

Höbeda P. Undersökning av nedbrytningen av

grusma-terial från Jämtlands kambrosilurområde. VTI Medde-lande 165 (1979).

Lo Bianco, A, Di Mino, A. Esamie confronti fra le prove Deval, Los Angeles e Frantumazione su materiali lapidei siciliani. Le Straden nr 4 (1975).

Pavement aggregate durability testing phase I stage

II - preliminary test series. Road Research Unit.

Report digest no. 6 (1978). Nya Zeeland.

Petrografic Number MTC LS-609. Ministry of Transport

and Communications, Ontario, Canada (1979)

Roth, H. Prüfverfahren zur Bestimmung des Schlecht-korngehaltes. Bundesministerium f. Bauten u. Technik Strassenforschung Heft 213 (1983).

29

Salinas, J.L., Montoto, M., Ubach, A. Practical cor-relations between petrographic Characteristics and

physical preperties Of roadstones. Int. ass. of Eng.

geol. III Int congress. Madrid (1978).

Soundness of aggregates by use of sodium sulfate or magnesium sulfate. ASTM C88-76.

Tourenq, C. L'essai micro-Deval. Bull. Liaison lab.

P et C. 54, 1971.

Wichmann, C. Svagt grusmaterial till bärlager, VTI Meddelande 369, (1983).

Metodbeskrivning för provningar av bärlagergrus

med laboratoriekvarn Mogårdshammar SEB-23

INLEDNING

Vid undersökningar beträffande bärlagermaterials

nötmotstånd utförs vid VTI:s laboraotium

våtnöt-ning med laboratoriekvarn.

Förbehandling av material

Provningsfraktionen är 0-16 mm av bärlagerkurvans sammansättning. Materialet torkas i ugn (om hydro-.meteranalys skall utföras skall temperaturen vara

max 50°C) och en siktningsanalys utföras. Eventuell

prOportionering utföres om inte sammansättningen överensstämmer med bärlagerkurvans. Därefter delas provet ner till ca 2.5 kg.

Malning i laboratoriekvarn

Provet delas ner till 1.5 kg för malning och ca

0.5 kg till siktningsanalys (resten till eventuell

hydrometeranalys). Följande arbetsmoment utförs:

- Provet om 1.5 kg tömmes i malcylindern. - Vatten tillsätts (vald vattenkvot räknas på

torrt material). Vanligtvis används 25%.

- Charge tillsätts. Stålkulor, stänger, sten eller

ingen charge.

'

- Vald tid inställes på tiduret och kvarnen startas.

- Efter malning tömmes materialet genom en sikt ned i uppsamlingskärl (lämpligtvis en 12 mm sikt om stålkulor ø 15 mm används). Därefter

spolas cylindern med vatten så allt material spo-las ur och samspo-las upp i kärlet.

- Stålkulorna plockas bort från sikten och material

Bilaga 1

Sid 2(3)

som är >12 mm hälles till det övriga materialet.

-

Om sedimentanalys ei skall utföras kan en

sikt-ningsanalys utföras direkt på allt material.

- Om sedimentationsanalys skall utföras torkas

allt material vid max 50°C.

_ Provet delas ner i två delprov varav det ena skall

användas till siktningsanalys och det andra till

hydrometeranalys.

- Siktnings- och hydrometeranalys utföres.

Redovisning

Resultatet redovisas med siktkurva före och efter

försöket (hydrometeranalys före och efter i vissa

fall).

Diagram där ökning av passerad % avsätts motsikt

(0.074-4 mm). Vattenkvot

Nöttid

Typ av malkr0ppar (stänger, stålkulor, sten eller

ingen)

m

barlagerprov

/o 2,I _\

om

_43130,

_Om

'0 0%

hydromefer-analys

0 - 0,074 mm

0,7 kg / \ 0,7 kg

sikfnings- å

mtrl' <2,0mm __

analys

framsikfas

0,074 - 16

VTI MEDDELANDE 440

V T I M E D D E L A N D E 4 4 0 Lo ke 2, nöt ti d 5 mi n, H2 0= O% , ch ar ge 3 kg 0. 07 4 0.1 25 0.: : 0.5 1.0 2

4

5.;

3

11

31

62

0

32

50

64

.a 1:! (I) Passerande mdngd vikiproccn!

8 '8

3

8

8

3

saê

-6-0 'ut' A

i--. --'ii-Iis--b i-_-5- ...Då ---i ..-Iow-I'IK'III V '1711' Ii \ \ I 5 6 I I;

'IIUIIUII 'III'II" IIUIIIIIIIIIIIUII' 'IIUIIIII 'llllllII Illilil'l I'UIIVIII

III'IIU'! 'UI |I|U|

. 7 7 1 1 5 1 0 _{...DIDIIIT .I} ..-III'lIl'l ;-L-. \ ll'lIU'II .III|DCD<N IIIIIIIII .il-tilli* FIIllIII' --L--IIIIIIIII ....1-I'lllllll -L-. Illllllil ! I I' I 6 "I""|| \ .1:1 \

'IIIIIIII Illllll'l Illlllii' Illllllll IIUIIIIII

H '1111!' V 'FIX ollllllll I'll' I' --L-qu- 4 p.:-0 3 6 3 I III'I' ...D lill

\

IIIllU'II --L-lilllllll ..l_._ 4 \ 2 1 IllllI|I| _-L.. IIIII'IIU l ----d IIIUlllll Clintd. -Illllilll --L-. 0 --L-UP IIIIlIIII lll'll'l' I 5 l B 0 0 6 1 0 i' I | Illll II'II'I

x) '

i IIIIIIIIl \ , i \ . \ g \ 1

lll'lllllIll'll'll lIIIIII'I 'III'IIII

1 0

Illli'lll IllllllllIII'III'II

\

l IIIIIlI III'III'I

\

x-

\

'Illlilll l|II|IIIIl IIIIJIIII

1 '111,711' !, I'IIIUIII III'II'I' -._l_.. IIIIIIUILIII'I'U" .J ...blrlñd _v_-3 I 1 0 3 t i I IIIVIIIIU --L-. I .I'll -- .4 x III'IIITI 'IIIIIIII --L4. IIIIIIIII \. ...il-1.1-IIIIIIII! u. 'bullrar-Jp '.III'III Illlll'll c 4

.-III'II'II IIIIlIIII IFI'IIUUI Ill'llil' Ill'l'll'

D\\

'IIIi?I'I saäNhäähh IIIIIIUII S .4 "II'III' 'IIIlUUI' I 1 . d å lg ] no ll :GL-II.-L-N 'O 6 a. IIIUIIII' c . o - -C1 . \ 'I'Il.ll1 --L-- ...Il-Inti II1I|UUII --L__ IIII'Ilil --L-.1 IIII'VIII .ICI|I .D_ 'FITIITII --L-.l Il'llllll '0.9.5 dr: .4 1 .v 'VIII'I'I 'IlIIIIIU 1 n. a a I] 4 0 0 i § I

IIIUlIII'

II'I'IIII IUIIIIITI

I'l'lllliIIIII'II' IIIIlYVI''1111771' i» . nu .4

v Gr ovm o Å 0.2 4< -r ° .41 1.: j\2 . \.ø' '\5 Me ll on sun d Gr ovs an 0.6

7'

Fin grusA 6 Géøvg rus 20 Lo ke l, nöt ti d 5 mi n, H2 0 0% , c h a r g e 1 kg 2 4' *S .6 8 1 1 3 1 6 2 0 32 50 64 0.0 71 0.1 25 0.2 5 0.5 1.0 1 s ID AI T I la §5 8] Passerande mdngd vlklprocenl -5 'P\J 1:! C:) (2) 8 8 8 8 3 8 .I-C han.- -BI- -åuaub-I--o-.-.iauq-uq

.

-att (Si)

3,_

A...

a

a

1m

a

IIHIIIT Ilil'l'l Ii|llllu 'IIIlUIH lllllllll Illllll|l 'Illlll'l

I

IIIIlIlII

'IIIIIIT| II'IIII IIIIIUIII lll'l'lll lllllllll IIlIIlIII Illllllll

| I I I I I_ I 1 3 I! 1 1 1 1 ! _{.Ill|- llod\[}

'0 .nu 1;-nlncblu una-lucnwu sh .illll4- antal. .nu ...5101-01

\ 1 Illll'lll -L--IIUIIIIII --L-q Illlllel \ .nu-lpdn-dl- * IIIIIIIIY I IIII IIIIIUIII Illvlllll Illllllll 'Illllllv lllllllll

\z \ 1 I i l lll'lll'l [i'llil'i lll!|llll

.Illlllll 'III [KFN IIIIIIIII IIIIIIIII IIIIIIUII lllll'lll lililllll

n_ - z 5 \\ .2. 3 . . '0. I \ _-L-'Illlilll ....1... 'IIIl'I'U _pibil .Id i 4 lllilllll IIIIIIIII ;

-11r\t\; varulv!!! 'çlllllll lllillll' Illillllv

. i s ' '_\\. \ \ \\\\\\\:\ P % l . 0 I i I 1 I 3 L I JJ TY Y

IlII'IUII I'lllllll 'IUIIIIIU

I I I i * I I

'Illllfll IIIIIIIII IIIlIIIII I1liTI(.IIIIIIII| IIUIIIIII Illllllll

\

_\

uuqilvluuI *

\

IIIII||II l|I|11111 III'IIIUI III'IIIII llllllll' 'I' Ikll Ill'lIIVY

1:..tOIIOlQIUIt-IIH Clint-..11 ...nl-.all .ul-lllbu 00- -;.-lb'.i

' \

l i i i b I 0 I lll'llll' \ ...plnll4 IIIIIIIIU - i '§. . IlIIIIUWV _ub'ua::an *

loIUl'II' III'I'Ill lIIII'TTI IIIIlIlUI Illllllll I'l'l'l 'l' 'III'III'

0

\

. ll'I'IHI

\

IIIIIIUII A Gr ovm nd

I'IIIIUIY _{llI'IIIII III'IJUIY 'IIIIIIII IIIIIIIII 'IIlI'IlI 'Illlil"}

c. I . 'IIIIIIII llIIlIUII "...I'DIÄ Gr ovm o Me ll an so nd 0.2 (16 Fin grus 2 6 Gr ovg rus -.L;f_ 1:; .n .i

IIIIl'III IIIIIIIU! IIIIIUIII VI'UIIIUI IIII'IIII II'I'II'I Illllllll -. n_ -.

:i 4 s 5 Å i I

Ilill'lII 'llll'I'I III||IIII .A .1 .1

Si d 1 (1 ) Bi la ga 2

VT

I

ME

DD

EL

AN

DE

44

0

L o k e 4, nöt ti d 5 H1 1 n, H2 0: Åäc h a r g e 1 kg 5 . 7 . . . . 4\ nu' li t 1 01 4 5.6 8 1 1 3 1 6 2 0 32 50 64 i:) ..D(D

Passerande mangd viktproceni 9' 4

. 0

38388388

-.-b 'UU' Å'ii .täto- --31-...6 ute-iii

court-'III'III ;I i l Ö 1 i . AIUIII'U i b I 41

IIIIIII" II'I'IIU'Illll'lll IIIIIII"IIUIlVIIV 'IIIIVU'I 'IIIIVIIU

II'Il'IIU FI IZ IÃK * .- lit...-I I'l" ?Str I'd VIIIIII" \ 3 LL-. IllIlIIIV --L--Il'l'llll .Illtllll I'll'lll' ubuntu-.-Illillll' .IID'I== L A_L-d llllll'li urll|øubc4 'IYUIIII' 'I I II' \ Ilvl|llll . u\Ir \ lr-'\ I'l'llll' & \!

Illlllill IIIIIIIII IIIIII'I' Illllllll IUIIIIIII lll'lllf!

'Ililllll ...utan-i I 'I'll' I

-..dä

Illllf;" 5L-q . 'Il'|I|II l|C.|D...I \ 'IUIIII'I -hL-U --L-i 'IIIIIII' _-L-IIIII!I" -nL-U IIIIIIIII _-L-. 'II'II'II 0-11.01 Illilllll i 1 I II 05 !! ll'llilll IIIIIIII' I 4 "II'IIII \ - \

I'lllllvlIIIIIIUII III'IIIII II'IIIIII IVUU'I'II

i vvvvllvll I* I I 1 lll'll'l! 4'J lII'lIlII

\

I \

\Q

J lllllllll \ \ 'Ilillill 77"|UIII'111.171'l 'I'llfl" :-L-. 3 i I I 3 Iolflll'l ..._l.._ UIIIJUIII 'IIYIIUI' .IIIllII01 Ill'l'lll -L-ü 'Ii' UI" A --L-A UllU'UYUV i I;II|.:.,1 IIIIlIIUI \ \_\ ...I|;|.<-Ill'l'!l1 --L-d *\\ III'IIUI' --LJZ 'a'llUIII "I'IIVIU d 'I'Vl'III Ill'lll" J

Ill'lllll IIUY'lII' ll'r*.il: IIIIIVIII 'HIiiiIl'

N

I'lIIIII' .i §\\ IUUI|IIII H:anlnlno A I ii a 31 cl !! -F -O 'IIVIIUUU ...alllbq III'.IIII l -:U;.--L-. IIIUlOUUI IIIIIIUI' _-L-U 'Illliili -ULud III'III'I --..--'III'VII' --L-.l 'III'IIUU _.L-U 'III'IIII u» 1.10.04- 0 .c VlIVl'UVY . . p. -W °" V I p

Il'll'll! lll'lll'l IIIIIIUII IIIIIII'I 'lllllll' 'II|'II|U .4 .4 .4

L .ur ana za yn 'sr z-9 1 A G r o vm o 0.2

Mil

'

an sa nd . L 0.6 *

Grovk

o'n

d

., '2 cFi ngr us 6 Gr ovg rus Lo ke 3, nöt ti d 5 mi n, H2 0 0% , c h a r g e 5 kg _ O$ W4 0.1 25 0.5 10 2

-..4_

n.-5-5

8

"3

1.6

?9-?in

-'9

6*

du ' <2! .JIC:) Posserande mdngd vikfprocent 8 6 8 23 23 8 8 fx) (3)

§

-Q-b .-'ett .tunt -5-6 .-\- 0... .S_. -3-6 3.* -I

III [Ilvx IIIIIIII' IIII'IIIIIIIIIIIII Illll'l" IIIIIIUIII'll'll" IUUI'VI" Illll'l"

L H I I lv] q å [ [ 3 1 3 1 ] . 1 III'JIII Chill-al. 77:71 11 5 \\ ..l5.. \ L 'Illlllll

..-L-.E

'IIIIIIII -CL-U IIIIIIIII ...ill-I-IIII'TIII -L-H_=L ..._l_ IIIIIUIII '- --L-. IlII'IUIU Illllllb d B-5 I 5 Ill'lll"I IIIII' lll'lll h \ ' \ ! lllllvlll

1 Illllllll 'IIIIUUI' lllll'lll llllll'il lli'l'I'I

Mei

lcn

son

d

6 3 Ö _-L-N lill' Ill .bd-. nätX% \ \ I'I'l'III .Illiid-'N

\

lllllllll --L-d III'IIIII -xL-.--L--Ill'l'll' ,, 'lIIIIll' --L-q III'IVII' --L-. IIUUIUIUV --L-4r 4 0.6 I I I S I K T I I

IIIIIIIII IUII'IIII I'lllll'VI [III |\:::::\N ;L 'UllllillIllllllll . I IIIIII'II UI|I|lIII Gr ovs on d l

Illli'l'l _lllllllllI 'IIIIIIIII \.__|,I 'I' [[1 'IIIITIYI

\

l

IIIIIIIIU'II'IIIIU IIIIIIII'l

l 2 A I'YIIII'] :-L-. 'OI'I'I" --L-. IIIIIIIII --L-M lllllllll --L-d 'Illllll' --L-. l'lll'll' NK;;;:-uoa 'IUIIUIII cpcu|ncic IIIIIIIUI . quan!a a-c IIIIIII'V --L::

ångr

a:

6 +4

'O"l"" U'UIIIIII I'Illllll IIII'YI" l'lllll" IIIU'III' I'Ivilg 'III'IIUU

å

'IIIIVII'

N

IIIU'VUIY Gr ovg rus i I i I 3 i l 1 i I 5 Al l ti l) 01 51 I |UII|IIIV :-L.d G. . III'IIII' ...Illa-.1 'I'IIUIlY .I'll-I. d 'Il'.llll -L--'IlIIIIII --L-. IIIIIVIIV --L--a _Illlltq 'III'IUI' ...Itijrnn IUUIlIIVI --L; . nu 20 i i 4 o I I 'll'l'lll . d -d. II[I|I'II l'l'l'll''IIIIIIII G

Illllllll llllllli' 'IIIl||II

.i una

\J B i l a g a 3 Si d 1 (l )

V T I M E D D E L A N D E 44 0 L o k e 6, TI O

"t

ti

d

5

mi

n,

H2

0

5% , c h a r g e 5 kg a 4 4 . 4 : än 1 3 m a 0 nu.0 . Pussemnde mdngd VIHprocenl 8 8 8 8 8, 3 8 8

53'

i 4 -r-- - I U S J -1-. lasa-4-..'- _-'ø-ø -..sin .5;-llllllll "77A[II

L IIIIlII'IIllllllll lllllllll IIl'I'IIV IIII'II" I'III'IUI II'IIIUI'

II i 6 5 1 0 1 . 1 1 I H H IIIIIVUUI ...IIDGDH 'I'll L'Å '7 'I' I [I

å.L-\

Ullllllll I'lltilitd 'IIIIIIUI .IIItnIIOl IIIIII'II ...Itt-ID! 'IIIII'II ...il-...1 url-l...-Illlllll' nu.. ln..d Illillil' --L-m : T r i IUI'IUII' II'l'II' \ \ \ .

Illlliill 'l'llllll'UlllllllI'IUIUIIU IIIIIII'U Illllflll

6 I si'lllll' Cilltlllii Illill I

-..LSK

...il

TTC

\

IIUFIII'I --L.{_\ IIII'IIIU...Dinar-4--L-. Ill'l'll' _lill-l. H 'IIU'IIII .Iihllllti IIIII'III ...Elbilll 'UI'IE'UU ...Il-1. 4p ; 1 1 1 6 0 1 0 0 1 l'I'lUIII L IIlI'IlI' \;. Illll'l \ \ \ L

IIIIllU'I IIIIIIIIU lllllllll IIUIIIIV'

\

'IUUlIIUIHIIIH"l IIIIIIIIIl 'I'Irw nnlun*l

-i

Å

Illllllll \ N \ I

"UlllllYIITJIIII unlnnl

T i 4 l i i Ö I lilllllll ----L-q Iall'I'II .I'll-II. Hult?" 11.10....-IIIIIIIII . ...DLIIDO IIIIII'II ...lllil-vn Ink4 --L_ 'IIIiVlII 'I'lllll' .N ...nl4. -Illllllll

--..-J

.. Ill'lIIII --LJZ i i * o øl a i l ui I

1.'IIVII' IIIIIYU'I IYIIlVI'I lllllllll IIIIIIIII IIIIIII'I

\\

IIIITIII'I

%

IUIIIIIII IIVI|UI|1 Z-L--1. <-III'lI'VV .51. I... N 'I'VIIIYU I 1.::,illi1 A I||Ulcl" .III|D I. U --L--0 III'I'IU' -L-IUIIIU'II --L-T 'IIIIII" --Lcu Illillll| - ..|. .-4_ IIII'IIUI .ICD'I -:: .1 .4 IUIVIVI" .-n. ha 4-o a f l äl l

IIIII'II' IIIIIIITI

'UIlIVIII IIII'II'I .-.d

09 6

i

02

Gr ovm o Me ll an so nd 0.6 Gr ovs on d V. Fi 2 v ngr us L 6 Gr ovg rus L o k e 5, n öt t i d 5 m i n , H 2 0 =5 %, c h a r g e 3 kg

Qw4

1M

B

1 ,0

4

5.6

8

11

31

62

0

505

4

C) C) C) Passcrande mdngd vlktprocenl

áaasasaêc

-A N

Ii - J - .IKi na .FS - a i.- - a -Ib- T - _.üib un . \|- om 5 h -a .nu . a L - W .05

I I I I I H

l'l'l'lll I' 'I'I llllllll' Ullllllll 'Ililllll UllllIIII |Illlllll

1 ||I|I|IU| Ullllll'i IUII'UIII

A

IIIU:IIII IV' 'I' Illllllll Illllllll 'Illlllll IIIII'UII 'llIl'III II'II'II' 'lllll'i' 'UUUIVVVV

Gr

ovm

o

|

unlbln .su ut I; _{.la-'n - q ...nl-n: 4 nu .nl-.nan .anslag-»u ...nina-un .II-IOCIIH .5-5'015 - .nu |ua_ 4}

\|

02

3

i

Illllill' 'III III 'V'Yl'lll III'IIIUI 'IIIIUUIY I'llll'l' IIII'IUUI ll'l'llll lll'lll'l III'II'YI

5 | . Å. 0 i* . A . Me ll on sa nd i I

;llllllll Illl'lll [I 'III' lllIIIVII Illllllll IIIIIIIIV lllllllll Iliiljlll IIIIIIIII IIII'IIYI unknduaLøu - _{-ñ--anonLuu-huu_hund--LO--9L-auLuqnÄ} 0-*1' \ ' .A 0,6 ,. 3 [4 1 1 Å bl IT

'Illlllll I|lllllll II]Y!T\<\ 'lllllYIU ;til|lll' Illllill' lllllllllIIIIIII" IIIIIIIII I'TIIY'V'

\ \. Gro vm ñ' d I .'I J 2 i l 1 I 1 l l

nnlun "Inn" nulun unlnmvvqun "Iqu nlquu unlun uulvm uulnn_\\\\:§...4 1

\ ' \ .\ \ s '. i_n \\\\\Hä\ä\q . s Fin -år a:

'III'IIUI Ill'lllll IUUIIUITI 'll'l'II' Illll'll' 'VIUIYIV Å: IIIIIVY 'IIIII'II lllllllll UlIIIUIII

:_L-_--L-n--L-h--L-N--L-a-L_u;§_{. .} --CJaooLod--L:.

\ v 1 6

\ k '

lclll'll{ I'llllill IIIIIIUIU A

IIIIIIII! Illllllll 'lill'lll IIIIIIIIY I 'II' 'l'll'lll I'IV'IIII

. . _ 0 N . \ .n . \\|..§.... .H Gr avg rus

I'IIIUIVV III'IUUI' III'lIlII IIIIIIII' IIII.||II '1IUII'II III'I'U" 'IlIIIIIIIlIV'IIII uu'uu J

1- in

Q

l'lllilll _{IIII|YI|I IIIIIVII' IIIUIII'I IIIIIIII' 'lillilll 'Illlllil UIIIl'IUI 'IIUIVUI' 'I'lIUVVV}

- _-4 a. .-71. p. .b

Si d 1 (1 ) B i l a g a 4

Posserandc mängd viktprocent

...L

oasssasaaaso

.

4-....- --54- -u-.h-.ø-_qu ..-...- ..-L._.«_-l._-4.._u.o _Au-.04 .-5.. 18

Passeronde mängd vlktprocent -L

, s 's 8 a *a s a' a 3 80

»-- a-s- -n- -w --- -- -o--uu nu nu VR 0, 07 4 0. 4 i Å

"'YTY1' ""l " ""I"" ""|"" 'II'K'I" 1'17l'll7 'Il'IT'S' ""l"" ""l"" 'Illlllll 111|111 1' 1]1111 111111111 1111|1111 111111111 111111111 1111|1111 111111111 111111111 1111|111|

L o k e 7, W ? r q 0- I 5 0.2 5 V T I M E D D E L A N D E 4 4 0 I G r o vm o ) 1 G r o vm

V ""!"" "'IVVW\ n ln 'IIIIIIII 111111111 111111111 111111111 111111111 Illllllll IIHF"l 11111111 11 1111 1111|1111 11Ir|1111 1111.1111 111111111 111111111 111111111 111111111 1111|1111 I

1

v

DL

0.2 -CL-IJ .- -1 -kal-cum _nl-cpu -zL-n -..Lan-1 __L-t -u-L-a-J-øL-u --L-u-4

i '7L U Me l! 0.2 (

""l"" "' 1771' w 1717' ""T"T' '1111717' ""I"" " I " ""l"" ""I"" ""I"" : 11111111 11 [1 1 1111|1111 111111111 111111111 111111111 1111|1111 111111111 111111111 111||1|11

l

b

n öt t i d 5 1 Me ll an sa nd 0.5 an sa nd H J ! " 0 5 '\. .ø' I C? Y 0.6 . _-L-- ..-L-\-.. -L--..-L--....1.--

..-L..---L....-..L..-.._L...4-r

\ \

...La-.1__L- .- |L_d-L---L_-I_Uh-L...-O-L-J-L-_uåL-du-L_-p 1

.IIqUH HIIIIHI Hqu INlIHII ITHIIHI IUIIHH IIHIHH 1111|1111 "1111111111111111

'i

m

i

n

, Vulllll 'HIFK IIIIIU It'll HHIIIH Illllllll "1111]" IHIIIIH 1111|11111111|1111

ft Å \\ I_ 4. x \ . .; \L \* I 1, 0 Lo ke 8, nöt ti d 5 mi n, H2 0-4 5,6 10 %, c h a r g e 3 kg 8 11, 3 16 20 .i:-L-.--L»--_L---_L----L_-__L---L--_-L---L_-_L-:-J

THIIIII "HIIIIU N 'N 'HUUIH "HIFI" "IIIHU HUIHII "HIHII "HPI" IlIllllll

HYUPHT IHIIHH [NKF YITH' IIII'IUI III'IH" HHIHU "Hill" HHIIHI HIIIYIII L\

\\

_ 1 i 1

- 1.1111111 111111111 111111111 1111rr(11

:

IYYfIHU 1311171 IIHIIHI 11111111111111111111r15

5

TI 1 It'll" IIIIIHH HH'HIT HIFIUTI

x

1

Gr ovs cn d

.-11

1%

!

c'

H 2 0 : v' 1 % ' Gr ovs cm d 10 %, c h a r g e 1 kg '1 2 2 V' V 1 : ) ' 1 1 l 1 * 1 l l l 1

IUTIWI I'lllllll YIIIII' III'III" 'I1YITIH * \ 1111.11" "1111111 'I'llUUII IIIIIIIII IIII'IIII 4

h a : l a 1 l 1

11111111 HHIWII "HIFI" HUYKK4

\ Fin grus \. vu» O Fi ng rus ia I

YIIIIIII UTVIIHI HIIIIIH IIIVIIlIl IH'ITHII HIIWIIIUIIIII "lllllll IIIIIIIII lllllllll

1-1...- -L-- ..-1.-- -L-- -..1.-- -Au-K... _..L-. -..1.-. -..L-1.4

JII'IU I'l'lll fIlIl'I'II ITIIlHII IIIIIIIII Hull!"1111|nqu1r111111 "win" IIII'IIII

*i* w* .

.-AlAIAYYll 'I'llrlll IIIIlIIIT tilll-,II ?Irltllll '11111111 HIFITIYI YI|IIII'| II'II'UII HHIHH 'llljlll '['I|IIII 'llillllr .II'I_'||1'II|(||| I'lllllll '|||I|'[' |'|]'||[l [IIII]["|]1'II[|I

:url-uuu-Luw-Lnd-L-whøLcmn_L-. :- --.øL-.a .-L----L-b:rq - 6 6 ,

Ls

ån

a/

grus

0.- ,HlllJ IlllllIlI :IIVIIIIY HIFI [[1'11'11 IIn'TIII II II! IWEIIT'IIII IIIUIIIUI Gr

ovg rus 20 _{:_L-- -L-. ..-1.5.- ....L..- -L---L--L---L-- -..l--..--L-_Å- a} . .-1 20 . .-_- 0- u " ' '-32 50 64 Pr nf nk nl l

. ""l"" ""I"" ""I"" ""I"T' FT1'I'1" 1 IHF 11111111' Ill111111 111111111 111111111 11111111 111111111 111111111 111111111 111||I|11 1111|1111 1111|1111 111111111 111111111 1111|v||1

- -1 ...m ._ - __1 a.. .-a 0 . P.. -1 _- _ ,_

. . _ _ -. . . 0 0 -B i l a g a 5 Si d 1 (l )

L o k e 1 0 , n o 'K un ' tt id 5 V T I M E D D E L A N D E 4 4 0 h r 1 0 m l n , H 2 0 4 5.6 25 %, c h a r g e 1 kg 8 1 1 3 1 6 2 0 32 50 64 Passercnde mängd vlkfpmcent o 8 8 8 a 8 8' 3 8 '8 8 0-'. --'t ..-'- -- ---b -nl-8 _-50-Passerunde mdngd viklprocent o 3 8 8 8 8 8 8 8 8 8 -.-i 'J - _.5. --bÖ-O-bn -. . a -u, . . .0,0 74 1 ___5. _..d_____: --5n4_uku._uuáq-n\6 ..-i 0.0 6 A

'II'|'I'\ III _11!! lllllill' 'Illlilil 'I'll'lll ll'll'll' IUU'I'I" IIIIIUIIU 'IlllllYl IIIUIIIUI

L o k e 9, i ._{\ \} | s v

'IIUIIII\ 'FIIIUI' Ullllllll 'IIII'II' lllllllll 'IIIIIIII IIl'l'II' IIIIII'II lllllllil III'I'III

\

\.l. aj!i .

III'IUIII 'llyjllll | ll'l'l 37171111' III'I'III IIIIIUIII 'llllllll IIIII'III IIUIlITIY IIIIIIVII

\_\ ._x \ \ ...0L|a d o * ; l i l l

IlIII'IIU 'III' 'I I'lllUli' Illllllll Illllllli IIIIITTII IIIIlIIII IIIIIII'U III'II'IV |TIVITTTY

\

\ 't .

-oLoa -Lo _{UTLQQ-MLGQU-Lha-UL-dG-LndnudennL-d-Lmuwi}

* \

IIIIIUIIV ' VIII! _{lllll'lll llII'III' IIII'IIII II'IIIIIU IIIIIIIII IUUI'IIII IUIIIUI'U IIIIIIIKI}

\ R \\ (q. 0' \ 0.1 25 0 V Gr ovçño 1 1 1 -; T 1 n §uuu| _l i i l l l l l 0.2 x '4

IlU'lIIU' 'F\(l|ll1 'III' III IIIU'UUII "'II'IIU I'll'l'll 'I'll'lll 'I'llilil IIUII'I'I III'l'Ill

0.1 5 i \ n öt t i d 5 _.-4§ . _\'1 _\

allllllil "IUI [1 IIIUIIIU OII||ITTI IIIIIIIII lllll'lll llllllll' IIIUIIIII IIIIiIIII I'l'IIIVI

-mL-q--L 4-..qu -dLouooL-d--L-q ha. \ \ . li .

\

k

-

"

? l i .I .k

cllllllil 'III' I' "I '77' IIIYIVYIY Illllllll 'I'I'U'II lllYIIII' I'l'l'll' 'Illlllll IIlIII'Ul

-_L-.--L .-- ...|r...|...c...c...1....*....v...1...1

*"

_x

'-

-.\

Illlllill 'Ill'llll I Ilfll _{'Ii7i7177 1;"I'IUU 'Illlllll I'l'l'lll IIIII'IUI IIIIIIIII VIIIIYIIV}

j 7 I T m 1 Me ll an sa nd

.0.5

6 - 4 as _-Loib I i 0 1 0 5 .I 1. 0 ' k

III'I'III IIIIIYIIV Y 'I'll' 'II IVT' IIIIIIUUV VIIIIIIII lil'lllll lllllllll IIIUIIIIY I'IIIUI'I

\ n, H 2 0 \ \ \ n \ X\ \ \' \ I I I 1 X i t '-1 l I I 1

Hull!" lllllll" HHIHH H_{F\L\\\T få\\\\\}"II II 11"! "Illllll null!" lllllllll IIIIIIH: unprn

\H

|.\\

"L

'UUUIII" 'll'l'I" 'UIII'III "Ijl"|' lll'II'I' '1 '1 ""i"'1 "'Ull'll 'I'IHUUUU 'I'Il'v"

. .\_

I

-I-ln q

\_ \

'.l'lll" 'IV'I|IIY U|UIIVIVI 'UUIITIIY 'I'llllll I'l'||'|' "'iilLlä "lll'lll IVIU|U|VI III'l'IU'

a. _{h\\\\\\\\Jhii.\..-iJ .W}

"'ll'5'l III'I'I'I IIIIIIIIU UIIchI" 'III.UIII 'II'IVI" III'III" Ill'lVIW 'Il""" III'lII"

l Gr an lun d 1 / c l l i o . 4 U W I I T I 4 1 '\1 1

I ' I III! Illilllll' IIIIIIIII IIUIIIIII VIIIIIII' FUIVIVF"l l 1 1''., (i

I A

'Illllli IIIIIIIII IlIIIIIIl I III 11'. \

a i_ \\ :n

\\\ \

ll'lllll! IÖIIIIIIU 'IIIIUII' Illllilll IIUUIUII' ' 'lr\§g 'III[I|IV III'IIII] IIIIIUIYI IllIIIFIY

l

---..Lu-4 --.no-4 --LI-d _ul--al -L-u ..-L \L-- ...LED-4 ..-Lun -nl-.1%- 1 05 _---L-- _-..00- -mL-H n-L-n ...C --.-00 apa-l:and an|.|-aud 'partnu::<r

\A

L A |

'Dl'l'IIU III'I'VI' 'Ulli'Ill "I'lllll 'Ullll'll 'II'I'IUV va1(; 'II'I'IUV 'UT'IV'UU IIII|IIII

0 .

.a ' Om

.

N \

nnlnn unle _{Illlllu' Iluluu Hult!" "lllull Illllllll null!" Ulllllll "Uni"}

1:....1541 -I-.l-I-<q 0.:;i12_nq unc-Inc. H ...Il-II-4UOC-|.G- q ...uttal-14. .rløa044 qpun|u|..u _...|..;::.. Å :E:

G 1 0 % , c h a r g e 5 k g I 1 1 i j i i o l i l l i l åwn n i

.-1L|I._ _.J ...itu-Iain. :1; .nu ...4- d ...Il-.nu4-.UIIDQD u ...nl-00.44_ -Llliiitdbll'hl- d ...nl-anauL- J

.m '

m

.- c.

.

"HIFI" _{HHIIIII null!" unlun uulnn "IIIIIII I'lllllll IHIIIIII 'IIIIYIYI null!"}

-0 _.hl UUIIIUIII IIII'IIII IIIUlIIU' 'IUUIIIIU 'IVIIIIII 'IIIIUI" IIIIIIII' 'IIIIVIII 'll'l'UII 'I'lliiil

.q L. _0% r. r: 9* 'O -1 -0 ' _I. *

i K j {f r i ||l l l t |i l i øi i l 7 I I T I I I I I 5 1 1 0 1 7 1

4 5,6 8 11 .3 .1 62 0 32 50 64 . A . "; b / ' l b / N Gr ovm c Me lt an sa nd 0.1

0.;

A

Bi l a g a 6 S i d 1 (l ) Gr ovs an d D L ang ros

₃

6 Gr ov; rus 20

V T I M E D D E L A N D E 4 4 0 L o k e 12 , n öt t i d 5 m i n , H 2 0 25 %, c h a r g e 5 kg h 4 5. 6 32 50 64 Passerande mdngd vlklprocen!

Mssss'aaaa

O 0 C

-51. '-rl --I i-"_-aur---iai--B-H-ns- ...i. .31:e 1 0.06

I

I

:

A

"nu" "Hur" H lll" ll"le Illllll" "Hill" IHIIIIII "HIFI" IHIIVIII lllrlvnu

\ *x

"l'l'lll 'IIIIIII UIIII II 'IIIIIUII IIIIIIIII Illllllll 'IIIIIIUI lllllllll 'IIIIIYI' 'III'I'IU

.

...L-01 .nl-;q J-L- -anuoL-du-Lnu -L- 4 L

\_ÄL_L_ 5__ .

IIIIIUIU' 'U Illll 'II'i'III _{"ll'll IIUDIIII' 'Illll'll Ill'lrlll 'II'||II| |||UIIUII ||||IUII|}

u \ , \ - . . _{' i} .4 .. \_ A i * a ; T b i i i h l h 0 -L V G r o vm o O .2 v\ _ ' " Me ll on so nd

.IIIIII'I IIIIIIF\Q II'U'I'II III'i I III Illllllll ll'llllll lll'l'll' 'UIUIIIII III'lUIUI IIUUIITII 0.6

\ b..

:

\>\ Å

a 11 3 16 29 Gr ovs cm d D |' \ . I A I W ñI H i

lllllllll ll'l'llll II 'III 'Iliiir" :i'IIUI' 'IIU'UIUl I'l'lll'l IIIIIIIII llllllill IIIIIIII'

. I \

' v \ \.

1 I 1 1 \| - l i l 1 4

[IIIIIIII IIIIl'IIU I'l'lIIII lll Ill IIIU|I1F\ Iliiullli 'IIUIIYVU IIIVI711I IIIIlVIIT llllgll'I

V. \ \I _ _2

\§§ 'x._\

\ 1x.

lllllilll 'I"l'l" Ill'l'l'1 I'I'l'!ll lllll'll' I' [1717

°

F

ang

rus

.L

"'7771 'IIIIIIII IIIIHUII' 'IUYIII"

\_ 'g

4 .\ _'4

c \ ' \._{_An_}

U.l'l"|l 'II'IUUII Illllllll IIII'IIUU 'U'Iln" III'l'IU' i Ill 'Ululv "I'I'IIYV IIHIUIIU

§ 4 _. \ _L <0 ::==§i...d 0.1 ' o _{I Finii...L} 0

unlun lli'ltlii unlun unlau 'IIUIIIIU lllilvlll IIII'HH 1"!le lllllllll "HIF"

4 0 6 Gr ovg rus ' i i 5 7 : 5 I ÃO T ÃT T I A l uo i 20 . p .-T T a T O 1 ' H

IIIUl'I'I IIIIIIIIU lIlI'UIII "HIFI" IHIIIIII IIIIIIIU "Hill" Illllil" "HIHII "HFVYU

rd-. .-4 T .

L o k e ll , n öt t i d 5 m i n , H 2 0 = 25 %, c h a r g e 3 kg

4

5.6

3

11

31

62

0

32

506

4

0. 07 4 0. 12 5 . 0

9-1.0 Passercnde mdngd vlldprocent .l --1 N o o 8 3 8 8« 3 8 8 8

H

-dl-b ..-iS -ÖHUNI- Kal--i- _I-E_ _ai-S 0..._ --- 0.06

I l l i l l f

'IIIIII' 'l'l'lllU 'IIIIIII' 'IllIUIIU I'll'llfl IIIIIT'II Illllllll I'lllllll IUUUIUIVI IIIIl'IUT

H" \

c

'

I'lll'l'l 'lglllll II II'III Ill'lll" IIIII'III IIUIIIIIU Illllllll lllll'lll IIUUIIVU' lilllIIU'

I

\_! \

.alltnqpq -lnancncnu- _{.nu 'lillillli ...ll-II-IIII-llllll...It-IIUI...ltIII-qilllihllll .DIDLIID d . 4}

\

\

A G r o vm o 0.2 I j T j å \

Iiilllll' Ii 'I'll' 1171]' I IIIIIIIUI IIIIIIIII Illl'lll' Ill'lllll IIII'ClUU IIIIIIIII IHII'IIIU

' \I

\

it in'. i 'Me lla nso nd 1 1 . 7 1

II'llIIII 'I'll' II iäi;['TTT I I'lUUIU Illllllll Illl'llll U'IIl'II' lll'l'll' lll'l'l'l lllIlIIUU -øLøqu-L 7...--4Lhu- _{LId--L-J-JL-d--LOUGOL-d-L-ñ-DLOJh{} K

\\\' :D

;

0.6 I 1 I [ 1 5 1 1 3 1 \ h

llllllll! lllllll" U _{11"" HIIVXIILHIHH IHIlII" Hull!" HIIIII" IIIIIIII! uuluu}

k Gro vs and U n l i \\| I 2 | Ls

"II|7171 'IIIRIIII 'Illlllll UY*<:L; 'II II' ll'll'l'l IIIIIIUII IIUU'lIII IIIIIUII' IIIIIIIII 2

s\ \\ .\ _\ x* \ ' _. x_\ N. Fån ga s L A

nu nu HH II" II" I!" nu nu "II "II_I I' "I_N nu II" II" II" nu nu nu nu_{I I I}

\ \ .0

d \ .q

-pLua-QL-u--LquuL-u--L-J-- u- §-40-LÖ-0-LnjønL-db{ 6

\

L. A

'i"|"|| l'l'lull IIIUIU'IU IIIIlTI" I'IIIHII Iil'lll" ...'l"" IIIIlIII!

- _{N .4} Gr ovg rus . T I * ( T i l -l J 6 ] J I ÖI I J L I U ' I I I 1

IIIlIIIII III'IUUIU III'lJIl' 'IYIIDIYI "Il'l'l' III'I'I" IIIIIIIT' lllllllll ll'llIIll 'UII'II'I

:GL-II -CL-.04 03.:- anc-u ..-L-on --L-o- --Luu -nl--Ia --L--J J

#0 . -H

+- _ .-4

20

i

'III'IIUU 'IUIIUIII lll'll'll IIIIlIUUU Illlllll' Vllll'lll 'lli'llll 'Illlllll 'Ilil'Ill 'IVI'UIII

<0

-'

a

1 I n

PI B i l a g a 7 Si d 1

(l

)