Malmö högskola
Lärarutbildningen
SOL
Examensarbete
15 högskolepoängSkogsutbildningen
-En studie av före detta elevers åsikter om sin skogliga
naturbruksutbildning
Forestry training
-
A study of former students´ opinions on their forestry and natural resource education
Ola Svanberg
Lärarutbildning 90hp Examination: 2009-12-17
Examinator: Kristian Lutz Handledare: Annette Byström
A
BSTRACT
Studienbehandlar hur före detta elever vid naturbruksgymnasiets skogsutbildning ser på sin utbildning och hur verksamheten på skolan uppfattas av dessa personer. Genom en enkätundersökning undersöks det om skolans verksamhet, det pedagogiska arbetet, lärandemiljön med mera håller en god nivå eller om det finns några delar som måste förbättras. Syftet leder fram till frågeställningar som; om studenterna på skolan upplever att utbildningen ger relevanta skogliga och allmänna kunskaper för deras yrkesutövning; om studenterna på skolan upplever att de fått den pedagogiska hjälp de behövt; om det finns några elever som valt att inte arbeta inom skogsnäringen och i sådana fall varför; samt om det finns några skillnader i ovanstående frågor mellan de elever som gått en individuell skolgång (IV-elever) och de elever som gått NB-programmet Skog. De som ingått i enkätundersökningen har avslutat sina studier på skolan år 2003, 2004 och 2005. I de tre årskurserna så var det totalt 55 personer varav 41 svarande. Undersökningen var en kvantitativ enkätundersökning med inslag av kvalitativa frågeställningar där attityderna hos de före detta eleverna undersöktes.
De teorier och den litteratur som studerats inför detta arbete handlar om styrdokumenten som skolan går efter; kunskapsförmedlingen och lärandet som finns omnämnt i litteraturen; delar om extra stöd och hjälp i undervisningen samt forskning kring det skogliga yrket.
Det var 22 procentav personerna i urvalsgruppen som ansåg att deras skogliga utbildning i stort var mycket bra. Var femte person ansåg att lärarna inte hade förmågan att kunna förmedla kunskaper. Det var framför allt lärarna i ämnena matematik, svenska, engelska, ekonomi samt avverkningsmaskinskörning som kritiserades för detta. När det gäller stöd i undervisningen så var det var femte person som ansåg att de inte fick det stöd de ville ha i undervisningen. 54 procent anser att studie- och undervisningsmiljön är dålig eller mycket dålig på skolan. De klagade framför allt på att det var stökigt, bråkigt, få stunder då det var tyst, men även att det var dåliga lokaler att vistas och ha undervisning i. Det är 95 procent av de tillfrågade som har en anställning eller som är egenföretagare. Det är endast hälften av de tillfrågade som arbetar inom skogsbranschen. De skogskunskaper som de tillfrågade saknade var bland annat mer djupgående kunskaper om gallring från avverkningsmaskin, motorsågsarbete, fördjupande skogsskötsel samt datorernas användning i det praktiska skogsbruket. Det var 29 procent av de tillfrågade i urvalsgruppen som ansåg att de inte hade fått de tillräckliga kunskaperna i de allmänna ämnena svenska, engelska, matematik, ekonomi m.m. för sitt nuvarande yrkesutövande. De före detta elever som hade gått IV-inriktningen på programmet svarade i stort sett likadant som den övriga urvalsgruppen.
Nyckelord
I
NNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. Inledning...4
1.1 Bakgrund ... 4
1.1.1 Skolan...4
1.1.2 Den skogliga yrkesutbildningen ...5
1.2 Syfte och frågeställningar ... 6
2. Litteratur...6
2.1 Styrdokument... 6
2.1.1 Skollagen, 1985:1100...7
2.1.2 Läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf 94 ...7
2.1.3 Handlingsplaner...8
2.1.4 Åtgärdsprogram...8
2.2 Kunskap och lärande ... 9
2.3 Stöd och hjälp i undervisningen...11 2.4 Skogsyrket...12 3. Metod...13 3.1 Urval...13 3.2 Val av metod ...14 3.3 Frågeställningar...14 3.4 Tillvägagångssätt...15
4. Resultat, analys och slutsats...16
4.1 Resultat och analys ...16
4.1.1 Allmänt om skolan ...16
4.1.2 Lärarna och stödet i undervisningen ...17
4.1.3 Arbete och livssituation...19
4.1.4 Kunskaper och studiemiljö ...20
4.1.5 Mål och förväntningar ...21
4.2 Slutsats ...22
5. Diskussion...23
5.1 Resultatdiskussion ...23
5.2 Metoddiskussion...27
5.3 Förslag till fortsatt forskning ...29
Referenser...31 Böcker ...31 Andra källor...31 Bilagor ...33 Bilaga 1 ...33 Bilaga 2 ...36
1.
I
NLEDNING
Jag är karaktärämneslärare på ett naturbruksgymnasiummed inriktning mot
skogsmaskinteknik, grävmaskinsutbildning och skogs- och viltvård. Jag har arbetat på skolan några år och har under denna tid blivit allt mer säker i min roll som lärare. Det finns dock vissa elementära saker som jag och övriga lärare går och funderar över. Skolans framtidsmål är att vi ska bli en bättre skola inom vårt undervisningsområde, och arbetet med detta fortgår hela tiden. Vi har genom detta förbättringsarbete alltmer börjat fundera över om vi undervisar rätt saker och om dessa saker är relevanta för eleverna när de går ut skolan och tar anställning inom skogsnäringen. Vi funderar även över hur många av våra tidigare elever som anser sig vara rustade inför arbetslivet och om vi pedagogiskt och kunskapsmässigt gjort vad vi kunnat. Vi hade kanske kunnat göra saker och ting annorlunda, och detta skulle vi vilja veta. Dessa och andra frågor går vi ständigt och funderar över i vårt förbättringsarbete på skolan.
1.1 Bakgrund
Skogsutbildningarna i Sverige kommer inom en snar framtid att genomgå en förändring i och med den nya gymnasiereformen skall träda i kraft år 2011. Skolvärlden förändras ständigt och detta gäller givetvis även skogsutbildningarna. För att möta denna förändring och lättare kunna genomföra den framtida reformen behövs kunskaper om vad som måste bli bättre, vilka kursämnen som är viktiga för branschen med mera. Idag finns det tyvärr en liten kunskapslucka när det gäller dessa delar. Lärarna som arbetar på skogsgymnasierna har bra kontakt med näringslivet men det finns fortfarande en faktor som saknas enligt många lärare. Detta är vad eleverna verkligen anser om utbildningen och om de efter avslutade studier på skogsutbildningen fått en bra och givande bildning för deras framtida arbetsliv. Om denna kunskap kunde utredas och det gick att få klarhet i dessa frågor skulle
utvecklingsarbetet mot en ännu bättre skola gå bättre och smidigare och det skulle resultera i en ännu mer konkurrenskraftig och av skogsbranschen änmer uppskattad utbildning än vad den redan är idag.
1.1.1 Skolan
Skolan som undersökningen görs på består av två utbildningsdelar. Den ena är
huvudskolan där den gemensamma skolledaravdelningen, administrationen och kansliet ligger och den andra skoldelen är utlokaliserad till en annan ort. Hela skolan utbildar inom naturbrukssektorn på gymnasial och eftergymnasial nivå. Huvuddelen av skolan har inriktningar som jordbruk, naturvetenskaplig inriktning, miljö och vetenskap samt en hundinriktning. På den utlokaliserade delen av skolan finns skogsutbildningarna och dessa är nu uppdelad i skogsmaskinteknik, skogs- och viltvård samt grävmaskinsutbildning i skogen.
Landstinget i länet är huvudman och ägare till skolan. Det finns i dagsläget inga planer på att skolan skall bli friskola eller att kommunerna skall ta över ansvaret eller
huvudmannaskapet. Skolan där skogsutbildningen bedrivs har varit ett tekniskt lärosäte och södra Sveriges skogliga institution sedan tidigare. Dessa utbildningar är borta nu och på skolan utbildas det idag endast skogliga gymnasister och skogliga KY-elever (KY-Kvalificerad Yrkesutbildning). Dessutom finns det ett samarbete med en
skogsmaskinsproducent där skolan tillhandahåller utbildning för deras kunder och köpare. Samarbetet och kontakterna med det skogliga näringslivet är en grundbult i skolans arbete.
De praktiska perioderna under utbildningens tid som är förlagda till företag inom skogsbranschen är en viktig faktor till att eleverna på skolan ska få en allsidig utbildning inom skogsbruket. Skolan eftersträvar genom detta att varje elev med sin individuella studieplan ska hamna i fokus och därigenom kan utforma sin ”egna” utbildning med valbara kurser för att vid examen vara så attraktiv som möjligt för den skogliga näringen.
1.1.2 Den skogliga yrkesutbildningen
Skolan och undervisningen har under tidens gång ständigt ändrats. Den organiserade undervisningen och skolan har inte funnits mer än en liten tid av hela mänsklighetens tid på jorden. Skolan och undervisningen bygger bland annat på kunskapsförmedling av alla dess former, både teoretiskt, praktiskt och inte minst socialt.
Kraven på skolorna har höjts i takt med att samhället har ändrats från industrisamhälle till informations- och tjänstesamhälle. Därigenom har även kvinnan fått en större roll och i vissa fall blivit ledande i sin yrkeskategori, till exempel inom vård, omsorg och
undervisning. Skolan idag skall vara en skola för alla och efterleva de styrdokument som t.ex. läroplanerna och skollagen. Demokrati, omtanke, jämlikhet och jämställdhet skall genomsyra skolväsendet enligt dessa dokument men tyvärr har vi inte fullt ut lyckats uppnå dessa mål hittills. (Lpf 94)
I skogsnäringen har skolverksamheten ändrats dramatiskt över tidens gång. På 1600- och 1700-talet var det främst tjär- och kolframställningen som stod för den skogliga
finförädlingen. Fram på 1800-talet hade en annan industri vuxit fram. Det var sågade eller kluvna timmervaror som efterfrågades inte bara inom riket utan i hela Europa. Detta inledde industrialiseringen inom skogsbruket och med detta kom även
sågverkskunskaperna samt verkmästarkunskaperna, vilket i sin tur ledde till de första statliga skogsskolorna. Fortfarande avverkade man med yxa och såg, och det dröjde ända till början av 1900-talet innan den första motorsågen kom, vilket blev en revolution inom skogsbruket. Den starkt mansdominerande näringen kom att få en ny tidsera då
skogsmaskinerna ersatte en stor del av de manuellt arbetande människorna på 1960-talet, samt 1980-talets datorisering av skogsbranschen. Dessa processer har även avspeglats i skogsskolornas utbildningar och fram tills idag går skogsskolorna och näringen hand i hand när det gäller tekniksprången inom skogen. (Kardell, 2004)
För de yrkesförberedande programmen kommer det sannolikt att bli en stor förändring i synen på eleverna och på hur skolpolitiken förs idag gentemot igår. Gy 2007 lades ner och i den skulle man minska antalet programkurser men ändock inte sänka kraven på några ämnen, varken de teoretiska eller de praktiska. Den sittande regeringens förslag till ny gymnasieskola om de tre huvudinriktningarna; examen med högskolebehörighet, yrkesexamen utan högskolebehörighet samt en lärlingsexamen innebär att de skogliga utbildningarna kommer att bli mer praktiskt inriktade och på så sätt mer distanserade från de mer teoretiska och akademiska programmen. Dock skall möjligheter att läsa in
högskolebehörigheten finnas för alla. (Skolverket)
I och med att gymnasieskolan troligtvis kommer att få en ny kostym till år 2011 så ställs det nya krav med allt vad detta kommer att innebära, och samtidigt kommer det att ges nya möjligheter för skolan att utveckla sin verksamhet och förhoppningsvis bli än bättre än vad den är idag. (Skolverket)
1.2 Syfte och frågeställningar
Det som ska utredas är om skolans verksamhet, den pedagogiska kompetensen,
lärandemiljön med mera håller en god nivå eller om det finns några delar som skolan inte uppfyller och som därför måste förbättras. Vidare skall det undersökas var skolans elever hamnar efter att de tagit studenten och påbörjat sitt liv efter gymnasietiden och hur deras livssituation ser ut idag.
Det som med andra ord skall utredas är om vi i vårt arbete gör rätt saker. Förmedlas rätt och relevanta kunskaper eller finns det något som skolan brister i. På skolan anses det att det undervisas på ett rätt sätt och att det är rätta kunskaper som förmedlas. Dock går självfallet inte bara anta en sådan sak. Den enda utvägen att ta reda på detta är att fråga de elever som har genomgått utbildningen och som nu varit ute i arbetslivet ett antal år efter utbildningens slut.
Syftet leder fram till följande frågeställningar:
• Undersöka om studenterna på skolan upplever att utbildningen ger relevanta skogliga och allmänna kunskaper för deras yrkesutövning inom skogsbruket • Undersöka om studenterna på skolan upplever att de fått den pedagogiska hjälp de
behövt.
• Undersöka om det finns några elever som valt att inte arbeta inom skogsnäringen och i sådana fall varför.
• Undersöka om det finns några skillnader i ovanstående frågor mellan de elever som gått en individuell skolgång (IV-elever)1 och de elever som gått
NB-programmet Skog.
2.
L
ITTERATUR
Skogsutbildningarna i Sverige har en samsyn gällande hur och vilka kurser som skall ingå i den gemensamma delen av utbildningen. Vårt land är avlångt och skolornas geografiska placering gör dock att kursutbud, materialtillgång och andra delar skiljer en del mellan olika skolor. Trots dessa skillnader så har alla till stor del en gemensam och fastslagen
utgångspunkt i bland annat styrdokumenten och den rådande litteraturen på området. I detta avsnitt redovisas delar av styrdokument, litteratur och vissa teorier som kan knytas till den undersökning som gjorts och de frågeställningar som ställts.
2.1 Styrdokument
I följande kapitel redogörs för de styrdokument som används på skolan och som skolan utgår ifrån i sin verksamhet och undervisning. Dessa styrdokument är skollagen, läroplanen för de frivilliga skolformerna, handlingsplanerna samt de olika åtgärdsprogrammen som finns på skolan.
1
IV-elever i studien avser elever som går på Naturbruksgymnasiets skogsutbildning utan att vara godkänd i vissa ämnen från grundskolan och som har ett specialutformat program utifrån detta. Dessa elever får ej ut någon programexamen vid avslutad utbildning utan enbart ett samlat betygsdokument, förutsatt att de ej lyckats få godkända betyg i de saknade kursavsnitten från grundskolan och fått godkända betyg på programmet. Oftast saknas det vissa grundläggande betyg i t.ex. svenska, engelska eller matematik från grundskolan för dessa IV-elever.
2.1.1 Skollagen, 1985:1100
I skollagen så står det bland annat att; ”Alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön, geografiskt hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till
utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdomar. Utbildningen skall inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet”.(Skollagen, 1985:1100, 1 Kap., 2§) I denna paragraf så säkerställs elevens rätt i huvudsakliga ordalag. I lagens femte kapitel som handlar om gymnasieskolan så går det att läsa att varje kommun är skyldig att erbjuda utbildning på ett nationellt program för samtliga ungdomar i kommunen som har gått ut grundskolan och som ännu inte fyllt tjugo år. Eleverna skall under denna studietid ha inflytande över hur deras utbildning utformas. På detta sätt säkerställs vissa av elevernas rättigheter, men skollagen har en vid ram som är mycket fri för egna tolkningar.
Läroplanerna kan detaljera och specificera rättigheterna ytterligare i detta fall. (Skollagen, 1985:1100).
2.1.2 Läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf 94
Läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94, är ett styrdokument som omfattar hela verksamheten på skolan. Den beskriver vilken värdegrund och uppgift skolan skall hålla sig till samt vilka mål och riktlinjer skolan skall följa. Vid en tydligare uppdelning av Lpf 94 så finner man ett antal punkter som lättare kan relateras till de ovan nämnda problemen och frågeställningarna. (Lpf 94)
Under stycket i Lpf 94, som behandlar de särskilda uppgifter och mål för olika skolformer står det att gymnasieskolan skall vara den instans som ska förbereda eleverna inför
vuxenlivet genom studieförberedande eller yrkesförberedande kunskaper. Här ska varje elevs svårigheter stå i fokus och ges så goda förutsättningar som möjligt för att ta till sig kunskaper. För de elever som går en utbildning på det individuella programmet ska det vara en målsättning för skolan att eleven efter utbildningen; ”har en planering för och goda möjligheter till fortsatt utbildning eller förvärvsarbete” (Lpf 94, Kap. 2.1).
I Lpf 94 så kan man läsa under rubriken ”En likvärdig utbildning” att undervisningen skall ta hänsyn till elevernas olika förutsättningar, behov och kunskapsnivå. Med andra ord ska skolan ge de elever som har svårigheter med inlärningen det stöd som krävs för att de ska tillgodose sig kunskaperna i undervisningen. Skolan ska enligt Lpf 94 ge utbildning till alla elever oavsett hur stora inlärningshinder de har, och dessutom ge alla eleverna denna utbildning i stort sett under samma tak men i olika omfattning beroende av elevernas behov. (Lpf 94)
De riktlinjer som skolan ska arbeta efter när det gäller kunskaper enligt Lpf 94 är bland annat att alla som arbetar på skolan ska hjälpa elever som har behov av särskilt stöd samt göra skolan till en säker och god miljö för undervisning och lärande. Läraren skall; ”utgå från den enskilda elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande”, samt ”att stimulera, handleda och stödja eleven och ge särskilt stöd till elever med svårigheter” (Lpf 94, Kap 2.1). När det gäller riktlinjer för hur läraren skall hantera elevernas ansvar och inflytande skall läraren även bland annat; ”uppmuntra sådana elever som har det svårt att framföra sina synpunkter att göra det” (Lpf 94, Kap 2.3). Alla röster måste få bli hörda oavsett hur stark eleven är i skolans olika ämnen, så detta måste läraren på ett observant sätt se och infria i sin undervisning. (Lpf 94)
2.1.3 Handlingsplaner
De huvudsakliga handlingsplanerna som skolan i denna studiearbetar efter kan nämnas jämställdhetsplanen, verksamhetsutvecklingsplanen, krishanteringsplanen,
arbetsmiljöplanen, plan mot mobbing samt den generella handlingsplanen för de olika arbetsenheterna på skolan. Alla dessa planer arbetar skolan efter och vissa används mer flitigt än andra. Till exempel används arbetsmiljöplanen både när det gäller den psykiska som den fysiska arbetsmiljön, och med tanke på de utrustningar som används i
utbildningen (motorsågar, skogsmaskiner etc.). Denna plan är även hårt knuten till de lokala och centrala styrdokumenten inom ämnet, såsom delar av skollagen, läroplanen, programmålen och framför allt i kursplanerna.
I den generella handlingsplanen säkerställs elevens rätt i stora drag av vad som även inbegrips i skolans filosofi. Det är bland annat att undervisningen ska ske på ett
professionellt och jordnära sätt med en stor samhörighet med näringslivet inom sektorn. Varje anställd ska få möjligheter att utnyttja sina resurser samt få den fortbildning som leder till modernitet i sin yrkesutövning. Detta leder till att alla elever kan få ett bra och modernt pedagogiskt stöd.
Skolan ska hela tiden sträva mot att öka förmågan att skapa ett bra inlärningsklimat såväl dag- som kvällstid, samt ett tryggt och bra boende och ett rikt utbud av fritidsaktiviteter. Flertalet av de skogliga eleverna bor ej hemma hos sina föräldrar under skoltiden, utan bor i eget boende eller inackorderade på skolans internat. Därför är det även viktigt att ta hänsyn till vad som sker efter skoltid och att detta betyder mycket för studieresultaten.
2.1.4 Åtgärdsprogram
De åtgärdsprogram som sätts in på skolan skapas oftast på grund av att en elev hamnat snett i skolsituationen där frånvaro, stökighet, omotivation och skoltrötthet varit några av orsakerna. Dock handlar de flesta åtgärdsprogram om hur skolan skall kunna finna en väg för eleven att klara av utbildningen på ett underlättande sätt.
Åtgärdsprogrammets arbetsprocess för elever i behov av särskilt stöd kan på skolan beskrivas i fem steg. Det första steget är att uppmärksamma eleven. Elevens särskilda behov kan naturligtvis uppmärksammas när som helst men görs på ett systematiskt sätt via klasskonferenser, elevomdömena som skrivs av ämneslärarna varje termin samt vid samtal mellan klassföreståndare och elev. Dessutom genomför klassföreståndaren
utvecklingssamtal med eleven. Därefter ska elevens situation utredas. Klassföreståndaren samlar in information om närvaro och studieresultat. Programrektor kallar till
elevvårdskonferens där klassföreståndare, elev och föräldrar till omyndiga elever deltar. På detta möte utreder man problemet, sätter upp konkreta mål och bestämmer vilka åtgärder som ska sättas in för att eleven ska nå målet.
Allt ska därefter givetvis dokumenteras. Elevomdömena dokumenteras, liksom ett tydligt protokoll från elevvårdskonferensen som innehåller åtgärdsprogrammet. Programmet innehåller följande rubriker; nuläge, kortsiktiga mål, långsiktiga mål, åtgärder, ansvarig och utvärdering. Åtgärderna följs senare upp av klassföreståndaren enligt vad som bestämts i åtgärdsprogrammet. Här är det viktigt att detta får utrymme i tiden och inte glöms bort. Åtgärdsprogrammet utvärderas slutligen av klassföreståndaren tillsammans med eleven inom en rimlig tidsperiod. Även med denna punkt är det viktigt att det ges tid till att verkligen utvärdera om målen är uppfyllda eller ej.
I skolverkets skrift om ”Att arbeta med särskilt stöd med hjälp av åtgärdsprogram” skriver man bland annat att stödet från skolan ska vara förankrat och i nära samråd mellan eleven själv, lärarna, skolledningen och inte minst elevens föräldrar. (Skolverket, 2001) Det kan vara ett stort problem att få ett åtgärdsprogram att lyckas ifall t.ex. föräldrarna inte stödjer vad som beslutats. Alla måste så att säja ro åt samma håll. ”Det handlar om att arbetet med åtgärdsprogram är hela skolans ansvar och också påverkar hela skolans arbete, även om den enskilda eleven är i fokus” (Skolverket, 2001, Sid. 4). Alla lärare på skolan blir mer eller mindre berörda av vad som utarbetas i ett program. Detta kan leda till att alla lär sig något gällande att undervisa och stödja en elev som är i behov av särskilt stöd i undervisningen. Att arbeta med elevernas åtgärdsprogram ger en god erfarenhet av hur man kan gå till väga senare med framtida elever, men givetvis måste man ha med sig i bakhuvudet att alla elever är olika individer och att det därför krävs helt individuella åtgärdsprogram. Det är faktiskt som det går att läsa i skolverkets skrift gällande åtgärdsprogram, nämligen att; ”Ju tidigare stöd sätts in, ju snabbare kan en negativ utveckling hejdas och ju mindre insatser krävs i regel” (Skolverket, 2001, Sid. 7).
2.2 Kunskap och lärande
Begreppet kunskap används och diskuteras numera inom olika områden i samhället. Inom skolväsendet så har det diskuterats fram och tillbaka genom tiderna vad kunskap verkligen är. Beroende på vem som försöker beskriva begreppet kunskap så får man oftast ett varierande svar, eller åtminstone någon skillnad i svaret.
Historiskt sett så har skolan pendlat mellan två synsätt när det gäller kunskap. Det är mellan det förmedlingspedagogiska sättet att förmedla kunskap på och det progressivistiska synsättet att förmedla kunskap på. Det förstnämnda sättet har under historiens tid haft den mer framträdande rollen medan den sistnämnda haft en mer betydande roll senare i
historien där elevens motivation och intresse varit tyngdpunkten för kunskapsintagandet. Det progressivistiska synsättet att erhålla kunskap på går i stora drag ut på att eleven själva genom deras motivation och intresse skall söka den kunskap som behövs inom ett ämne. Förmedlingspedagogiska synsättet går i stora drag ut på att eleven tar emot den förmedlade kunskapen som en redan färdig produkt och att eleven i mindre utsträckning själva söker kunskap. Mellan dessa två synsätt i kunskapsförmedlingen svävar skoldebatten idag där de politiska blocken i Sverige står på var sin sida. Dock har vi idag blandningar mellan dessa två synsätt inom skolan och kommer sannolikt även fortsättningsvis ha en mix mellan det förmedlingspedagogiska sättet att förmedla kunskap på och det progressivistiska synsättet att förmedla kunskap på. (Gustavsson, 2002)
I Bernt Gustavssons bok ”Vad är kunskap?, går det att läsa att det finns tre sätt att se på
kunskap. Det första sättet är att se kunskapen som en vetenskaplig-teoretisk kunskap. Det andra är att se kunskapen som en praktisk-produktiv kunskap och det tredje och sista sättet är att se den som praktisk klok kunskap. Det är som Gustavsson skriver; ”Dessa tre former av kunskap kan vi avläsa som tre fåror i nutida diskussion om kunskap. Vetandet,
kunnandet och klokheten står hela tiden i olika slags relationer till varandra. I skolans verksamhet vill vi ju utbilda både vetande, kunniga och kloka medborgare.” (Gustavsson, 2002, s.55) Att kombinera dessa tre kunskaper gör att vi på så sätt får en komplett bild av begreppet kunskap. (Gustavsson, 2002)
På de praktiska utbildningarna i gymnasiet och som fortfarande benämns som yrkesförberedande utbildningar så finns det en tydlig och uttalad åsikt att det är den
praktiska kunskapsförmedlingen som skall vara den mest dominerande och det tydliga spåret. Ofta säjs det att teoretiska ämnen i skolan är sådana man läser sig till, medan man i de praktiska ämnena gör någonting konkret. Dock ska teori och praktik förenas i många utbildningar. Man läser teoretiskt om olika saker för att sedan praktisera detta och helt enkelt se hur allt fungerar i praktiken.
Vad har vi då för nytta av kunskapen som vi skaffar oss? En stor fråga i detta sammanhang har att göra med vad man anser vara nytta. Det kan vara av i huvudsak två nyttor. Den första kan man kalla för en ekonomisk och arbetsmässig nytta. Denna nytta med kunskapen behövs för att du ska kunna utföra dina arbetsuppgifter eller förbättra dina prestationer inom det område du är verksam i. Den andra nyttan med kunskaper går att benämna som en välbefinnande eller nöjesmässig nytta av kunskap. Till exempel så kan kanske en naturbrukselev räkna upp vilka traktormodeller en viss tillverkare lagerför i Sverige. Detta är naturligtvis inte en kunskap som behövs för att arbeta inom denna sektor, men för den enskilde individen så kanske detta skänker välbefinnande och lycka. Här finns det givetvis många fler exempel på ”ointressanta” vetanden för de olika arbetsuppgifterna man ställs inför i arbetslivet. (Gustavsson, 2002)
Dock finns det alltid en diskussion på skolorna om vad som är relevanta kunskaper eller inte. I den dagliga skoldebatten diskuteras det om vilka ”flumutbildningar” som skall läggas på is och om kurser som inte är relevanta för yrkena. Relevansen i kunskaperna blir i och med dessa diskussioner hela tiden mer belysta och kommer i framöver även
uppmärksammas i de olika yrkesråden som finns för de praktiska gymnasieinriktningarna. (Gustavsson, 2002)
I Lpf 94 går det att läsa; ”Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former – så som fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – som förutsätter och samverkar med varandra.” (Lpf 94, Kap. 1.2). Fakta, förståelse och färdighet är kanske rätt lätt att lista ut vad dessa innebär, men förtrogenhet kanske är ett lite diffust begrepp. Förtrogenhetskunskapen kommer till största delen till uttryck i det goda omdömet. Med detta menas att man har förmågan att veta när och vad någonting skall göras. Principerna för dessa delar lär vi oss genom att delta i praktiska övningar. Förtrogenhetskunskap innebär med andra ord att man kan tillämpa dessa principer på ett varierat och situationsanpassat sätt. I och med att man har skrivit in förtrogenhetskunskapen i läroplanen och anammat denna i skolan så skulle man kunna beskriva att skolans kunskapsuppdrag som tidigare var förknippat med fakta (att göra), färdigheter (att veta hur), har utvidgats till att även innefatta att ha förståelse (veta varför) samt att ha förtrogenhet (att veta vad man lär sig). (Carlgren, Marton, 2004) Denna
förtrogenhetskunskap efterfrågas numera mycket av skogsbranschen i och med att de som arbetar som maskinförare måste vara självständiga och ensamförsörjande. Detta innebär att de måste ha en bra och tydlig koll på att de vet vad de har för kunskap och hur de ska kunna sätta denna i relation till sin egen arbetsplats.
I de skogliga ämnena så bygger elevernas kunskaper oftast på att se helheten av både de teoretiska problemen och de praktiska lösningarna. För att få en bra och neutral
bedömning av elevens kunskaper så varvas det mycket mellan både teoretiska uppgifter och praktiska arbeten för att sedan utefter deras förmåga att lösa dessa problem bedöma dem efter de betygskriterier som finns. Här i ligger även kompetenser i att kunna arbeta i lag och även kunna utföra problemlösningar på egen hand. Det kan till exempel vara att enskilt göra en mekanisk felsökning på en skogsmaskin ute i fält vintertid eller att i grupp på ett naturvårdfrämjande sätt röja ett skogsområde utmed en skogsbäck.
En del elever har svårigheter att uttrycka sig i skrift och tal medan de kan vara mycket duktiga på att praktiskt kunna utföra en uppgift, medan det finns elever som har svårigheter med de praktiska momenten men klarar de teoretiska delarna på ett bra sätt. Av denna anledning så är det bra om det går att kombinera både praktisk och teoretisk
kunskapsbedömning. Det går att beskriva som Helena Korp skriver i sin bok, nämligen; ”att använda en mångfald av bedömningsformer är också viktigt av det skälet att olika prov mäter olika saker…”, och vidare; ”Därför är det både för relevansen i bedömningen och för att stödja utvecklingen av flexibel och robust förståelse, bra att använda mer än en bedömningsform för att utvärdera ett visst undervisningsmål.” (Korp, 2003, s.102). Det är oftast så att den kunskap som eleven vunnit inte visas förrän den sätts i praktiken. Därför är det som Korp menar, att det måste finnas flera former av kunskapskontroller för att verkligen kunna bedöma om eleven besitter kunskaper eller ej. (Korp, 2003)
För att kunna ta till sig av den kunskap som förmedlas till eleven så behövs det en trygg och bra lärandemiljö. När man studerar Lpf 94 och den relevanta litteraturen så inser man ganska fort att det blir en omfattande lista över de krav som faktiskt ställs på skolans lärandemiljö. Det finns dock vissa delar som är sammanfattande och mer övergripande än andra.
Skolan ska på ett fullgott sätt förmedla kunskaper och skapa goda förutsättningar för att eleverna ska tillägna och utveckla kunskaper för ett livslångt lärande. Skolan ska vidare ge eleverna en överblick och sammanfattning av sina studier samt ge eleverna en individuell studieplan som fortlöpande revideras under skolgången. Skolan ska tillsammans med eleverna planera undervisningen och eleverna ska ha inflytande i hur arbetssätt,
arbetsformer och innehåll ska se ut i undervisningen för att kunskapsförmedlingen skall optimeras för den enskilde individen. Rektorn är ansvarig för att det finns lokaler för en god studiemiljö och för att det kan ske en trygg och säker inlärning. (Lpf 94)
2.3 Stöd och hjälp i undervisningen
Det kan i vissa fall vara svårt att beskriva vem eleven i behov av stöd i undervisningen är eller vem som under studietiden blir denne eleven. Det går att säja att det finns två
huvudsakliga typer av elever i behov av särskilt stöd som kan beskrivas lite närmare. Dessa två typer skiljer sig åt på en del sätt men det de har gemensamt är att de verkligen är i behov av särskilt stöd i undervisningen på ett eller annat sätt. (Myrberg, 2001)
Den första typen av elev i behov av särskilt stöd är individen som sedan längre tillbaka har haft det svårt i skolan och i sitt dagliga liv på grund av att denne t exhar en läs- och skrivsvårighet som handikapp. Det kan till exempel vara att eleven har levt med detta hinder sedan en länge tid tillbaka och att denne har dolt detta handikapp på olika sätt. Det behöver givetvis inte betyda att eleven inte har förståelse för texternas innebörd utan det kan bero på att denne har en bristande fonologisk förmåga att tyda texterna. Som Myrberg skriver så ska människan för att kunna uppfylla tillräckliga villkor för läsförmågan både kunna ha en förståelse för vad som läses samt ha förmågan att kunna avkoda vad denne läser. En elev som eventuellt har sådana problem som nämnts ovan ska insatserna från skolan komma så snabbt som möjligt genom att ge eleven det stöd som krävs. (Myrberg, 2001)
Den andra typen av elev ibehov av särskilt stöd i undervisningen är individen som på ett eller annat sätt på grund av sociala eller privata orsaker hamnat i skolrelaterade problem. Det kan till exempel vara en elev som i grundskolan skolkat mycket beroende på fel umgänge eller tragiska familjeförhållanden. Det kan även bero på att eleven inte varit tillräckligt motiverad för skolan utan mer intresserad av intressen utanför skolan och på detta sätt hamnat efter i skolans ämnen. Dessa elever kommer till gymnasiet med
otillräckliga kunskaper och när det har gått en tid på den ”nya” skolan så börjar det bli för stor börda för eleven med att ta igen dessa kunskaper. Detta leder i många fall till större omotivation för skolarbetet och mer skolk. För att komma tillrätta med denna typ av elev så sammanställs oftast, som även i den föregående typen av elev, ett åtgärdsprogram där orsaken till problemet utreds, fastställande av mål görs, planering och genomförande utförs samt en uppföljning och utvärdering av programmet. (Myrberg, 2001)
Sammanfattningsvis går det att konstatera att behovet som eleven har av särskilt stöd beror på antingen dess arv i form av dess eventuella handikapp eller den miljö som skapat elevens situation. Dessutom finns det en stor variation och kombination mellan dessa faktorer hos vissa elever med behov av särskilt stöd i undervisningen. Det som trots allt är det viktigaste är dock att eleven får det stöd den kräver för att klara av studierna. (Myrberg, 2001). Alla som arbetar på skolan ska stödja och hjälpa elever som har behov av särskilt stöd i undervisningen och läraren ska utgå från den enskilde elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande samt ge särskilt stöd till elever med svårigheter. (Lpf 94, Kap. 2.1) Skolan ska alltså ge elever särskilt stöd ifall detta behövs och läraren ska i
undervisningen bl.a.utgå från den enskilde elevens behov och förutsättningar samt att elevens tidigare erfarenheter och kunskaper utnyttjas. Det är dock rektorns ansvar att undervisning, syoverksamhet och elevvårdsarbete utformas så att elever som är i behov av särskilt stöd får detta. (Lpf 94, Kap. 2.6)
2.4 Skogsyrket
Eftersom en av frågeställningarna i undersökningen utreder om det finns några elever som valt att inte arbeta inom skogsnäringen och i sådana fall varför, så finns det redan viss forskning inom området. Inom denna kategori av forskning så har bland annat Karin Valinger skrivit rapporten ”Skogsbrukets framtida arbetskraftsförsörjning –
skogsmaskinföraryrkets attraktionskraft” vid SLU i Umeå.
Denna rapport bygger på intervjuer med personer som finns inom skogsbranschen. En intervjustudie genomfördes på fyra grupper med fyra personer i varje. Grupperna var elever i årskurs ett och tre på ett skogsbruksinriktat naturbruksgymnasium samt anställda
skogsmaskinförare hos ett skogsbolag och hos entreprenörer. Majoriteten av alla
respondenter tyckte att deras maskinintresse hade haft betydelse vid yrkes/utbildningsval, men för de aktiva maskinförarna var både intresset för skogen och maskinintresset viktiga för yrkesvalet. Det var fler gymnasieelever än aktiva maskinförare som kunde tänka sig arbeta som något annat än skogsmaskinförare. Den främsta orsaken till att byta till ett annat yrke var lönen. För att göra skogsmaskinsyrket mer attraktivt var ”högre lön” det förslag som gavs av de flesta respondenterna. Viktigast i ett arbete ansågs dock vara kamratskap samt ett intressant och omväxlande arbete och här brister yrkets nuvarande upplägg enligt de svarande. Möjligheten till flexibla arbetstider uppskattades högt av de aktiva maskinförare samtidigt som arbetstider i form av skiftarbete ansågs vara en av de sämsta faktorerna i arbetet. Frihet i betydelsen att göra arbetet efter eget huvud, arbeta
utomhus och/eller möjlighet till flexibla arbetstider är fortfarande en viktig faktor som attraherar maskinförarna till yrket.
Som åtgärder föreslås det i rapporten att skogsnäringen uppmuntrar ungdomars intresse för skog. För att minska risken för avhopp av kvalificerad arbetskraft bör ledarskap,
arbetsmiljöfaktorer och lön ytterligare utvecklas inom skogsbranschen.
3.
M
ETOD
För att undersöka hur eleverna ser på sin skolgång och hur de upplever den skogliga gymnasieutbildningen har arbetet lagts upp på ett visst sätt. Nedan redovisas hur undersökningen genomförts, vilken metod och urval som använts samt hur frågeställningarna är uppbyggda i studien.
3.1 Urval
Vid en undersökning av denna karaktär går det ju självfallet inte att inkludera samtliga elever i studien. Därför får man ta ett urval av alla de elever som har avklarat studierna på skolan. Detta urval, eller som vissa kallar det; sample, ska vara så representativt som möjlig, och med detta menas att var och en av de utvalda eleverna motsvarar eller representerar en del av samtliga elever på ett sådant sätt att hela urvalet är en miniatyr av alla elever som avklarat studierna på skolan. De ska så att säja representera alla de andra eleverna. (Patel, Davidsson, 2003)
I denna undersökning har jag använt mig av en kombination av ett strategiskt urval och ett bekvämlighetsurval som båda är ett icke-slumpmässigt urval. Själva populationen av före detta elever var inte speciellt stort men att på ett slumpmässigt sätt ta ut individer från denna population ansåg jag vara en sämre modell för denna studie. Jag bestämde mig för att inkludera tre avgångsklasser i undersökningen och dessa före detta elever skulle få utgöra det urval som jag ville skulle representera hela populationen. Klasserna hade avslutat sina studier på skolan år 2003, 2004 och 2005. Detta var enligt min åsikt inte allt för länge sedan i tiden och dessa personer hade samtidigt lite av skolan i färskt minne. En annan aspekt som jag ville få med var att de tillfrågade skulle ha haft chans att vara ute i
arbetslivet i minst tre år från det att de avslutade sina studier på skolan. Detta anser jag är en viktig detalj i valet av urvalet för att få en bra och rättvisande bild av de frågor som jag ville ställa i undersökningen.
Vid valet av vilka elever eller årskurser som skulle ingå i undersökningen ställdes jag inför ett etiskt övervägande. Eftersom jag varit verksam som lärare på skolan i ett antal år har jag på ett eller annat sätt kommit i kontakt med de senast utgångna årskurserna på skolan. Detta gjorde att jag kände till hur eleverna i de olika årskurserna var och vad de i grova drag hade presterat i skolan. Detta ansåg jag dock inte skulle vara något hinder för att de utvalda personerna i urvalsgruppen inte skulle anses vara tillräckligt representativa för
undersökningen. Det var även av denna anledning som jag beslöt mig för att helt enkelt ta de tre intilliggande årskurserna till den urvalsgrupp som undersökningen skulle byggas på.
I de tre årskurserna så var det totalt 55 personer. Fördelningen mellan könen i denna grupp var snedvriden med enbart tre kvinnor och resten män. Denna könsfördelning är dock representativ gällande hur det ser ut på skogsutbildningarna idag. Det är en stark
överrepresentation av killar på utbildningarna och det är inte unikt att det är hela klasser med enbart killar.
3.2 Val av metod
Man kan göra undersökningar med hjälp av olika metoder. Man kan använda sig av flera metoder tillsammans eller fördjupa sig extra mycket i en och samma metod. Det finns olika typer av undersökningar som man vanligen brukar kalla kvalitativa och kvantitativa
undersökningar. Kvantitativa undersökningar är till exempel en enkät. Här kan man till exempel få reda på hur många människor som tycker att det är trevligt att gå ute i skogen. Denna undersökningsform kanske inte så exakt, utan resultatet blir oftast i mer eller mindre exakta sifferformer. Resultatet från en kvantitativ undersökning är dock lätt att
sammanställa i statistik. Kvalitativa undersökningar går lite djupare. De båda typerna av undersökningar kompletterar varandra på ett bra sätt. En kvantitativ studie kan också ligga till grund för den kvalitativa, där man får veta lite mer. Ett bra exempel på detta är att man gör en enkätundersökning (kvantitativ) om vad eleverna på en skola har för favoritsyssla på fritiden. Det visar sig att balettdans får absolut lägst antal röster. Då kan man välja att göra en fokusgrupp (kvalitativ) om varför balettdans är så illa omtyckt och vilka förslag på andra aktiviteter som finns. (Jacobsen, 2002)
Det går att något förenklat beskriva det som att om frågeställningen gäller hur ofta, hur många eller hur vanligt, så skall man göra en kvantitativ undersökning. Om det däremot skulle vara en frågeställning där det gäller att förstå eller att hitta ett mönster så skall man göra en kvalitativ undersökning. (Trost, 2007)
Med de ovanstående kunskaperna och de givna frågeställningarna i huvudet så kom jag fram till att göra en kvantitativ enkätundersökning med inslag av kvalitativa frågeställningar där attityderna hos de före detta eleverna skulle undersökas. Denna enkätundersökning skulle på bästa sätt göras via telefonkontakt där samma frågor ställdes direkt till de avsedda personerna. Anledningen till att enkäten skedde via telefonkontakt var att det skulle bli mer tidskrävande att få reda på adresserna till de utvalda personerna än att få tag på deras telefonnummer. Resultatet av enkäten redovisas både i siffror, diagram och i mer generella slutsatser och har därför både ett kvantitativt och ett kvalitativt perspektiv.
Denna undersökning har med andra ord i sin helhet ett kvalitativt perspektiv vilket i grova drag innebär att man studerar olika människors uppfattningar och tolkningar av
verkligheten. Det går med andra ord att säja att resultaten blir subjektiva och att undersökningen av denna anledning i sin helhet inte får vetenskapligt helt objektiva sanningar och svar.
3.3 Frågeställningar
Studien går ut på att jag ska undersöka attityden till skolan och det som frågorna berör. Att undersöka en attityd, eller rättare sagt en värdering, hos någon kan vara lite svårt i vissa fall. Det kan bero på om den tillfrågade är på ett bra eller dåligt humör, om personen i fråga är
frisk eller sjuk eller om det kanske finns några andra omständigheter som kan göra att attityden till saker och ting påverkas av yttre faktorer.
Det finns två olika sätt att ställa attitydfrågor på. Det första sättet är att den utfrågade får ta ställning till ett antal påståenden och därefter ange i vilken utsträckning han eller hon instämmer i påståendena. Det andra sättet är att ställa enkla JA- eller NEJ-frågor. Det går även att indela frågorna i om de har fasta eller ej fasta svarsalternativ. Med detta menas ifall det finns fasta svarsalternativ eller om den svarande måste svara med egna ord. De frågor som har ett fast svarsalternativ har på så sätt en mer strukturerad uppbyggnad än de frågor som den svarande kan skapa sina egna svar på. Jag har i denna undersökning försökt att så långt som möjligt skapa frågor med fasta svarsalternativ så att de har så hög
struktureringsgrad som möjligt. De enda frågorna som inte har fasta svarsalternativ är de så kallade följdfrågorna som finns efter vissa huvudfrågor. Dessa följdfrågor är uppbyggda så att de syftar till den föregående frågeställningen och går i huvudsak ut på att den svarande kan motivera och mer utförligt beskriva sitt svar på frågan. (Se bilaga 1)
Vid formandet av de frågor som ingick i undersökningen så kom jag även här fram till ett etiskt övervägande. Eftersom det var de enskilda personernas åsikter och attityder till t ex skolan och dess personal så var det kanske inte så klokt att jag skulle registrera de enskilda svaren. Därför var det viktigt att de svar som inkom inte kunde spåras till den enskilde individen som svarade på enkäten, och detta informerades även de svarande om. Anonymiteten fick därför komma i första hand och detta resulterade i att det ej gick att fastställa vem av de tillfrågade som svarat på vad. Det kvarstår dock ett etiskt dilemma trots att det rådde en anonymitet bland dem som svarade på enkäten. Den personal som är verksam på skolan har en mer eller mindre aning om vilka elever som ingick i de tre årskurserna som frågorna ställdes till. Av denna anledning så har jag vidare inte presenterat de enskilda årskursernas resultat utan i de flesta fall presenterat resultaten gemensamt över de tre årskurserna.
3.4 Tillvägagångssätt
Det första jag gjorde i denna undersökning var att ta reda på hur det skulle kunna gå till att göra denna studie på. Litteratur undersöktes och personer i omgivningen rådfrågades. Under tiden så togs det fram underlag för vilka personer som skulle ingå i undersökningen och urvalet togs ut. Enkätfrågorna skapades utifrån de frågeställningarna jag hade i grunden och testades därefter på en skara av sex testsvarare. Enkäten och frågeställningarna blev klara tillsammans med en introduktionstext (Se bilaga 2) som skulle läsas upp för de
tillfrågade personerna innan enkätfrågorna ställdes. Samtidigt togs kontaktuppgifter fram på de personer som skulle ingå i undersökningen. Detta moment tog mycket tid på grund av att de flesta i gruppen inte hade kvar sina gamla uppgifter i skolans register utan hade flyttat eller på något annat sätt fått andra kontaktuppgifter.
Telefonenkäten genomfördes under maj, juni, augusti samt september månad år 2009. De som inte svarade eller kunde nås under första kontaktförsöket kontaktades därefter ytterligare två gånger. Vissa personer kunde trots detta inte nås utan ansågs vara onåbara och kunde på så sätt inte utfrågas. Varje enskilt samtal tog ungefär mellan tio till tjugo minuter och genomfördes på vardagarna i veckan och på förmiddagstid. Inga kontakter togs under helgdagar eller efter arbetstid på grund av att jag inte ville störa de tillfrågade på deras fritid.
När enkäten hade genomförts med alla de utvalda personerna i undersökningen så
sammanställdes svaren, en bortfallsanalys gjordes och svaren analyserades så långt det gick, vilket redovisas vidare i denna rapport.
4.
R
ESULTAT
,
ANALYS OCH SLUTSATS
Som det har nämnts tidigare i rapporten så skulle tre avgångsklasser inkluderas i undersökningen och dessa personer skulle få utgöra det urval av hela populationen. Klasserna hade avslutat sina studier på skolan år 2003, 2004 och 2005. I de tre årskurserna så var det totalt 55 personer. Fördelningen mellan könen i denna grupp var snedvriden med enbart tre kvinnor och femtiotvå män.
Av de 55 personerna som ingick i undersökningen så var det 41 personer som svarade. I denna grupp var det inga av kvinnorna i urvalet som svarade. Att det var 14 personer som ej svarade berodde på att de ej gick att kontakta under de premisser som redovisades i metodavsnittet tidigare, nämligen att det inte gick hitta några kontaktuppgifter på dem eller att de ej svarade när de kontaktades. Som det nämndes tidigare så kontaktades varje person i urvalet vid tre tillfällen. Om de inte svarade vid dessa tillfällen så antecknades de som icke svarande.
4.1 Resultat och analys
Nedan kommer resultaten av enkätundersökningen att redovisas. Resultaten är en sammanställning av alla de tillfrågade men vid vissa frågor där årskurserna skiljer sig åt i svaren finns det vissa kommentarer angående skillnaderna.
Redovisningen har delats in i fem olika delar. De är indelade i ämneskategorier och kommer därmed att tydliggöra svaren då de ses lättare om de, så att säja, kan hamna i samma fack. Ämneskategorierna är; Allmänt om skolan; Lärarna och stödet i
undervisningen; Arbete och livssituation; Kunskaper och studiemiljö; samt Mål och förväntningar. I varje del kommer svaren från enkäten att redovisas och sammanfattas. Observera att alla frågor som finns med i enkäten, (Se Bilaga 1), ej kommer att redovisas nedan utan det är endast en sammanställning av de olika områdena som gjorts.
4.1.1 Allmänt om skolan
Det var 78 procentav de tillfrågade som hade gått inriktningen Skogsmaskinsteknik och således hade 22 procent gått Skogsskötselinriktningen. Sju personer, eller 17 procent, av de före detta eleverna hade gått IV-programmet och inte det ordinarie naturbruksprogrammet som de resterande 83 procent av dem hade gjort. Dessa IV-elever var jämnt representerade i de tre årskurserna.
Samtliga elever som hade gått på skogsutbildningen och ”IV-inriktningen” hade valt skogsmaskinsteknik och ansåg över lag att utbildningen i stort var bra. Två av de sju eleverna ansåg att de inte hade fått tillräckligt stöd av lärarna i undervisningen. Framförallt gällde detta i ämnena matematik, svenska och engelska. Samtliga IV-elever ansåg att deras studiemiljö och inlärningssituation var dålig eller mycket dålig. Trots detta missnöje så har
alla arbete eller annan sysselsättning idag. Dock är det som för samtliga före detta elever, nämligen att det är ungefär hälften av dem som arbetar i skogsbranschen och de övriga i andra branscher. Samtliga var nöjda med sin livssituation idag. De sju eleverna svarade att de ansåg att deras kunskaper i stort var tillräckliga för deras arbetsliv men det var fem av eleverna som ansåg att de saknade vissa kunskaper så som i svenska, engelska, matematik och i ekonomi. I övrigt överrensstämde svaren från dessa personer från de övriga i urvalsgruppen.
Som det går att se i Figur 1 nedan så är det 22 procent av de tillfrågade som anser att deras skogliga utbildning allmänt sett i stort var mycket bra. 56 procent av dem ansåg att den var bra och 22 procent ansåg att den var medelgod. Det var ingen av de tillfrågade som i stort tyckte att utbildningen var dålig eller mycket dålig. Detta var en överensstämmande bild från de tre årskurserna.
Figur 1: Vad anser du allmänt om din skogliga utbildning? Den var;(Procent)
22 56 22 0 0 0 10 20 30 40 50 60 MYCKET BRA
BRA MEDEL DÅLIG MYCKET DÅLIG
4.1.2 Lärarna och stödet i undervisningen
Det var 3 procent av de tillfrågade som ansåg att lärarna allmänt var dåliga på skolan och 41 procent ansåg att lärarna var av medelgod standard. Dock var det en majoritet av dem (56 procent) som tyckte att lärarna var bra eller mycket bra på skolan.
15 41 41 3 0 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 MYCKET BRA
BRA MEDEL DÅLIGA MYCKET DÅLIGA
85 procent av de tillfrågade svarade att lärarna var kompetenta inom sina
undervisningsområden. 15 procent ansåg dock att de inte var kompetenta. De som hade svarat att lärarna inte var kompetenta hade i följdfrågan svarat att lärarna i matematik, svenska, ekonomi samt avverkningsmaskinskörning var orsaken till deras negativa svar. 80 procent av de tillfrågade svarade att lärarna var tillräckligt duktiga på att lära ut sina
kunskaper. Var femte person ansåg dock att de inte hade denna förmåga. I likhet med den ovanstående kommentaren så var lärarna inte duktiga på att lära ut i ämnena matematik, svenska, ekonomi, avverkningsmaskinskörning samt även engelska.
När det gäller stödundervisning och stöd i skolan så var det var femte person som ansåg att de inte fick det stöd de ville ha i undervisningen (Se Figur 3). 80 procent av de tillfrågade
fick det stöd de efterfrågade. De 20 procent av de tillfrågade som inte fick det stöd de ville ha svarade att det var speciellt i kärnämnena de inte fick det stöd de ville. Det var även i vissa praktiska ämnen där studietakten ansågs vara för hög, såsom i
avverkningsmaskinskurserna som de ansåg att de inte fick tillräckligt med stöd i undervisningen.
Figur 3: Anser du att du fick det studiestöd du krävde av lärarna på skolan?
80%
20%
JA NEJ
agare. 5 rocent har inte någon anställning utan är antingen arbetslös eller studerande.
,
ersoner av iga
kogsarbeten, såsom manuellarbetare och försäljare inom skogsbranschen.
ingen trots ille
av de tillfrågade som eller närliggande sektorerna träindustrin och
ntreprenadbranschen.
igur 4: Inom vilken näringsgren arbetar du inom idag?(Procent)
4.1.3 Arbete och livssituation
Det är 95 procent av de tillfrågade som har en anställning eller som är egenföret p
Som det går att se i Figur 4 nedan så är det cirka hälften, (54 procent), av de tillfrågade som arbetar inom skogsbranschen. Det är 10 procent som arbetar inom träförädlingsindustrin 15 procent som arbetar inom entreprenadbranschen med gräv och anläggningsmaskiner och 21 procent som arbetar med övrigt. De 21 procent som arbetar med övrigt arbetar bland annat som industriarbetare, truckförare, vaktmästare, fastighetsförvaltare samt inom verkstadsbranschen. Utav dem som svarade att de arbetar med skog var det 17 p
22 som arbetade med skogsmaskiner och 5 personer som arbetade med övr s
De som svarade att de inte arbetade inom skogsbranschen var 46 procent av de tillfrågade. De svarade att anledningen till att de inte arbetar inom skogsnäring, som utbildn
allt huvudsakligen vänder sig till, var bland annat att det är ett enformigt arbete
(skogsmaskinsförare), att det är dåliga arbetstider och löner inom skogsarbetet, att man v arbeta med sina gamla kompisar i ett annat yrke och att det var slumpen som gjorde att man inte hamnade inom skogssektorn. Vissa av dem svarade även att de trodde att de skulle få arbeta mer med skogsmaskiner och verkstadsyrket efter avslutade studier på utbildningen. Det går även att analysera svaren så att det är 79 procent
arbetar inom de skogliga e F 54 10 15 21 0 10 20 30 40 50 60
SKOG TRÄINDUSTRI ENTREPRENAD ANNAT
e ig lön, årda arbetstider och för lite tid till familj och fritid samt att någon var arbetslös.
Av alla som svarade så ansåg hela 90 procent att de var nöjda med sin livssituation idag. D 10 procent som ansåg att de inte var nöjda med sin livssituation klagade på för dål
4.1.4 Kunskaper och studiemiljö
Det var 86 procent av gruppen som arbetade inom skogssektorn som ansåg att de hade tillräckliga skogskunskaper för att utöva sina skogliga arbeten. Dock var det 14 procent av de tillfrågade som ansåg att de inte hade tillräckliga kunskaper i detta ämne. De kunskaper som de ansåg sig sakna gällde framför allt mer djupgående kunskaper om gallring från maskin, motorsågsarbete, fördjupande skogsskötsel samt datorernas användning i det praktiska skogsbruket.
Det var 29 procent av alla tillfrågade som ansåg att de inte hade fått de tillräckliga kunskaperna i de allmänna ämnena svenska, engelska, matematik, ekonomi m.m. för sitt nuvarande yrkesutövande, (Se figur 5). De flesta angav att de saknade kunskaper i matematik, företagsekonomi och i vissa fall teknisk engelska.
Figur 5: Anser du att dina allmänna kunskaper (svenska, engelska, matematik, ekonomi m.m.) från skolan har varit tillräckliga för ditt yrkesutövande?
71% 29%
JA NEJ
Det var samtliga tillfrågade som på det stora hela ansåg att de hade tillräckliga kunskaper för att klara av sitt liv och sin vardag efter gymnasietiden.
En majoritet av 56 procent ansåg att de inte studerade tillräckligt när de studerade i
gymnasiet. Det var 44 procent som ansåg sig ha studerat och fått tillräckligt med kunskaper under sin studietid.
Hela 54 procent, (Se figur 6), anser att studie- och undervisningsmiljön är dålig eller mycket dålig på skolan. 39 procent anser att den ligger på en medelgod nivå medan det endast är 7 procent som anser att den är bra. Ingen ansåg att den var mycket bra. Detta resultat var överensstämmande från de tre årskurserna. De flesta kommentarerna från dem som ansåg att det var en dålig studiemiljö på skolan var att det var stökigt, bråkigt, få stunder då det var tyst, men även att det var dåliga lokaler att vistas och ha undervisning i.
0 7 39 44 10 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 MYCKET BRA
BRA MEDEL DÅLIG MYCKET DÅLIG
4.1.5 Mål och förväntningar
Det var 88 procent av personerna som svarade att utbildningen på skolan motsvarade deras förväntningar av densamma. Alltså var det nästan var tionde person som ansåg att skolans utbildning inte levde upp till deras förväntningar. Dock var det en överrepresentation från en årskurs som ansåg att utbildningen på skolan inte motsvarade deras förväntningar i denna fråga. De orsaker som nämndes var bland annat att de trodde att utbildningen skulle vara roligare, mera inriktad mot verkstadsutbildningen samt en tryggare och säkrare
arbetsmiljö i verkstäderna.
85 procent av de tillfrågade ansåg att de hade uppfyllt sina mål med utbildningen. De resterande 15 procent, sex personer, svarade att de inte hade uppnått vissa mål med utbildningen. Dessa mål som ej infriades var enligt de svarande att bland annat
utbildningen inte erbjöd vad de hade trott från början; att de trodde att det skulle vara mer maskinkörning/-utbildning; och att matematiken inte skulle vara så svår och tråkig. Av de sex personer som svarade att de inte hade uppfyllt sina mål med utbildningen så var det 67 procent, eller fyra personer, som svarade att anledningen till detta var de själva och inte skolans fel. Två personer ansåg dock att det helt och hållet var skolans fel att de inte hade uppfyllt sina mål med utbildningen.
Figur 7: Om du EJ nådde upp till dina egna målsättningar med utbildningen, anser du att det berodde på skolan eller på dig själv som elev?
33%
67%
SKOLAN MIG SJÄLV
4.2 Slutsats
Det var 78 procent av de tillfrågade som hade gått inriktningen Skogsmaskinsteknik och således hade 22 procent gått Skogsskötselinriktningen. 83 procent av personerna hade gått det ordinarie naturbruksprogrammet och inte IV-programmet som de resterande 17 procent av de tillfrågade hade gjort. Det var 22 procent av personerna i urvalsgruppen som ansåg att deras skogliga utbildning i stort var mycket bra. Det var ingen av de tillfrågade som i stort tyckte att utbildningen var dålig eller mycket dålig.
Det var 3 procent av de tillfrågade som ansåg att lärarna var dåliga på skolan. Dock var det en majoritet av dem, (56 procent), som tyckte att lärarna var bra eller mycket bra. 85 procent av de tillfrågade svarade att lärarna var kompetenta inom sina
undervisningsområden. Var femte person ansåg dock att lärarna inte hade förmågan att kunna förmedla kunskaper. Det var framför allt lärarna i ämnena matematik, svenska, engelska, ekonomi samt avverkningsmaskinskörning som var dåliga på detta. När det gäller stödundervisning och stöd i skolan så var det var femte person som ansåg att de inte fick det stöd de ville ha i undervisningen. Det var speciellt i kärnämnena de inte fick det stöd som de ville ha. Hela 54 procent anser att studie- och undervisningsmiljön är dålig eller mycket dålig på skolan. De flesta kommentarerna från dem som ansåg att det var en dålig studiemiljö på skolan var att det var stökigt, bråkigt, få stunder då det var tyst, men även att det var dåliga lokaler att vistas och ha undervisning i.
Det är 95 procent av de tillfrågade som har en anställning eller som är egenföretagare. Det är cirka hälften av de tillfrågade som arbetar inom skogsbranschen. Anledningen till att de resterande inte arbetar inom skogsnäring, som utbildningen trots allt vänder sig till, var bland annat att det är ett enformigt arbete (skogsmaskinförare), att det är dåliga arbetstider och löner inom skogsarbetet, att man ville arbeta med sina gamla kompisar i ett annat yrke och att det var slumpen som gjorde att man inte hamnade inom skogssektorn. Vissa av dem svarade även att de trodde att de skulle få arbeta mer med skogsmaskiner och verkstadsyrket efter avslutade studier på utbildningen.
90 procent av personerna var dock nöjda med sin livssituation idag.
86 procent av gruppen som var verksamma i skogsbranschen svarade att de efter avslutade studier hade tillräckliga skogskunskaper för att utöva sina skogliga arbeten. De
skogskunskaper som saknades var bland annat mer djupgående kunskaper om gallring från avverkningsmaskin, motorsågsarbete, fördjupande skogsskötsel samt datorernas
användning i det praktiska skogsbruket. Det var 29 procent av de tillfrågade i
urvalsgruppen som ansåg att de inte hade fått de tillräckliga kunskaperna i de allmänna ämnena svenska, engelska, matematik, ekonomi m.m. för sitt nuvarande yrkesutövande. I övrigt ansåg de tillfrågade att de hade fått fullgoda kunskaper från sin skogliga utbildning på skolan.
Det var 88 procent av personerna som svarade att utbildningen på skolan motsvarade deras förväntningar. De mål som inte infriades hos de före detta eleverna var enligt de svarande att bland annat utbildningen inte erbjöd vad de hade trott från början; att de trodde att det skulle vara mer maskinkörning/-utbildning; att matematiken inte skulle vara så svår och tråkig.
De elever, alltså sju personer, som hade gått på skogsutbildningen och ”IV-inriktningen” hade valt skogsmaskinsteknik och ansåg att utbildningen i stort var bra. Två av de sju eleverna ansåg att de inte hade fått tillräckligt stöd av lärarna i undervisningen. Framförallt gällde detta i ämnena matematik, svenska och engelska. Samtliga IV-elever ansåg att deras studiemiljö och inlärningssituation var dålig eller mycket dålig. Samtliga sju har arbete men det är som för urvalsgruppen i stort, nämligen att det är ungefär hälften av dem som arbetar i skogsbranschen och de övriga i andra branscher. De sju eleverna svarade att de ansåg att deras kunskaper i stort var tillräckliga för deras arbetsliv men det var fem av eleverna som ansåg att de saknade vissa kunskaper så som i svenska, engelska, matematik och ekonomi. I övrigt överrensstämde svaren från dessa personer från de övriga i
urvalsgruppen.
5.
D
ISKUSSION
I följande kapitel redogörs för hur jag resonerar kring det som framkommit i studien utifrån hur undersökningen har utförts, vad resultaten visat och vad den undersökta och genomgångna litteraturen säjer om detta. Första delen av kapitlet behandlar de reflektioner jag gjort gällande de resultat som framkommit, resultatdiskussionen, och den andra delen behandlar de reflektioner jag gjort angående undersökningens genomförande, metoddiskussionen.
5.1 Resultatdiskussion
Det var 78 procent av de tillfrågade som hade gått inriktningen Skogsmaskinteknik och således hade 22 procent gått Skogsskötselinriktningen. Detta resultat anser jag som representativt med vad som förekommer på skolan idag. 83 procent av personerna hade gått det ordinarie naturbruksprogrammet och inte IV-programmet som de resterande 17 procent av de tillfrågade hade gjort. Idag så är det en högre andel som går det individuella programmet än vad resultatet visar. Det var 22 procent av personerna i urvalsgruppen som ansåg att deras skogliga utbildning i stort var mycket bra. Det var ingen av de tillfrågade som i stort tyckte att utbildningen var dålig eller mycket dålig. Detta resultat är en positiv aspekt för skolan och för skogsutbildningen.
Det var 88 procent av personerna som svarade att utbildningen på skolan motsvarade deras förväntningar. De mål och förväntningar som ej infriades hos de före detta eleverna var enligt de svarande att bland annat utbildningen inte erbjöd vad de hade trott från början; att
de trodde att det skulle vara mer maskinkörning/-utbildning och att matematiken inte skulle vara så svår och tråkig. Detta är aspekter som skolan måste arbeta med. Drygt var tionde elev anser att deras förväntningar på skolan och utbildningen inte överrensstämmer med deras bild. Detta kanske inte är ett så stort antal elever. Dock finns det anledning till att skolan kanske måste informera eleverna bättre om vad utbildningen verkligen innebär. Nedan kommer jag att diskutera de frågeställningar som jag hade inför denna
undersökning. Dessa frågor var att;
• jag vill undersöka om studenterna på skolan upplever att utbildningen ger
relevanta skogliga och allmänna kunskaper för deras yrkesutövning inom skogsbruket
Som går att läsa i resultaten av enkätundersökningen tidigare så var det 86 procent av dem som var verksamma i skogsbranschen som svarade att de efter avslutade studier hade tillräckliga skogskunskaper för att utöva sina skogliga arbeten. De skogskunskaper som dock saknades var bland annat mer kunskaper om gallring från avverkningsmaskin, motorsågsarbete, fördjupande skogsskötsel samt datorernas användning i det praktiska skogsbruket. Dessa arbetsrelaterade kunskaperna har personerna troligtvis stor nytta av att kunna i sitt dagliga arbete, men som de uppenbarligen saknat från utbildningen. Som Gustavsson skriver så är det denna ekonomiska nytta som man har en vinning av att ha rent professionellt och inte enbart av ett rent nöje. Resultat gällande de skogliga
kunskaperna visar tydligt vad skolan kan gå vidare med och utveckla. Dessa
förbättringsområden är tydliga så till den grad att det finns möjligheter till ytterligare diskussioner inom de olika ämnesområdena (Gustavsson, 2002).
Det var 29 procent av de tillfrågade i urvalsgruppen som ansåg att de inte hade fått de tillräckliga kunskaperna i de allmänna ämnena svenska, engelska, matematik, ekonomi m.m. för sitt nuvarande yrkesutövande. I övrigt ansåg de tillfrågade att de hade fått fullgoda kunskaper från sin skogliga utbildning på skolan. Det var som sagt nästan var tredje person som svarade att de inte fått tillräckliga kunskaper i de allmänna ämnena. Detta tyder på att detta område inte har fått tillräckligt med fokus från skolan och att skolan troligen brustit i sitt uppdrag på denna punkt. Det gick att särskilja att vissa delar av missnöjet med
kunskapsförmedlingen berodde på att lärarna inte hade kunskapen eller viljan att lära ut och ge stöd i undervisningen. Detta gällde främst i kärnämnena svenska, engelska och matematik. I Lpf 94 så kan man, som jag tidigare nämnt, läsa under rubriken ”En likvärdig utbildning” att undervisningen skall ta hänsyn till elevernas olika förutsättningar, behov och kunskapsnivå. Med andra ord ska skolan ge extra hjälp till de elever som inte normalt kan ta till sig kunskaperna. Om denna brist på kunskapsförmedling verkligen beror på lärarna eller rentav skolledningens resurstilldelning i form av pedagogisk hjälp i dessa ämnen ska vara osagt, men det är en viktig fråga för skolan att utreda. (Lpf 94)
För att kunna ta till sig all den kunskap som förmedlas på en skola så måste studiemiljön vara trygg och säker för eleven. Varannan person som tillfrågades ansåg att studie- och undervisningsmiljön var dålig eller mycket dålig på skolan. De flesta kommentarerna från dem som ansåg att det var en dålig studiemiljö på skolan var att det var stökigt, bråkigt, få stunder då det var tyst, men även att det var dåliga eller mycket dåliga lokaler att vistas och ha undervisning i. Det ovanstående resultatet förbryllade en aning. Anledningen till detta är att de flesta eleverna på skolan verkar acceptera den studiemiljö som finns i klassrummet under tiden de går på skolan. Den ibland höga ljudnivån, stökiga ordningen och den
