Idrottslärares multimodala arbete
- En kvalitativ studie om lärares undervisning i
gymnasieskolan.
Trevor Biamba & Gustaf Årman
GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN
Självständigt arbete Avancerad nivå 119:2020
Ämneslärarprogrammet 2016-2021
Handledare: Magnus Kilger
Examinator: Sigmund Loland
Sammanfattning
Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att undersöka vilka ämnesområden som fokuseras, samt hur gymnasielärare i ämnet idrott och hälsa använder olika modaliteter i sin undervisning.
• Vilka modala verktyg använder lärare i idrott och hälsa sig av för att organisera planera och genomföra aktiviteter som bidrar till elevernas lärande?
• Vilka ämnesområden fokuseras och vilka didaktiska ställningstaganden gör lärare i idrott och hälsa vid valet av en aktivitet?
Metod
Studien utfördes med en semistrukturerad intervju på 5 lärare från olika gymnasier i Sverige. Studien utgick ifrån en tematisk kvalitativ analysmetod och är skriven utifrån ett multimodalt perspektiv och hur det kan påverka undervisningen.
Resultat
Resultat visar att undervisning tenderar att kretsa kring kunskapsområdet rörelse och friluftsliv får en mindre roll med enstaka friluftsdagar och orientering. Hur lärarna väljer att lägga upp sin undervisning tenderar att skilja sig mellan lärare som jobbat innan övergången till Lgy 11 och de som började undervisa efter. Där de förstnämnda lärarna lägger ett stort fokus på praktik som modalitet med vissa delar teori och de sistnämnda försöker att ha fler renodlade teorilektioner i sin undervisning. Studien visar vidare att lärarna skapar en
varierande undervisning där dans, träningspraktiker, orientering och lagspel dominerar där de pendlar mellan lärarcentrerad undervisning och elevcentrerad undervisning.
Slutsats
Undervisningen skiljer sig mellan lärarna, de skapar sin undervisning utifrån de
förutsättningar, skolan de undervisar i ger. Det skiljer sig en del mellan skolorna i vilka modala verktyg och material som finns till hands, vilket tvingar lärarna att göra didaktiska Ställningstaganden som inte alltid är fördelaktiga för undervisningen. Våra resultat pekar på att styrdokumenten skulle kunna förtydligas vilket skulle underlätta lärarnas arbete, samt att ämnesspecifik fortbildning och multimodala verktyg som litteratur och metoder som
stimulerar flera sinnen att medverka vid inlärning hos eleverna skulle kunna vara värdefulla resurser för att underlätta lärarnas arbete med undervisningen.
Abstract
Aim
The purpose of the study is to investigate which subject areas are focused on, and how upper secondary school teachers in the subject sports and health use different modalities in their teaching.
• What modal tools do teachers of sports use and get rid of to organize, plan and carry out activities that contribute to students' learning?
• Which subject areas are focused on and what didactic positions do teachers in sports and health make when choosing an activity?
Method
The study was conducted with a semi-structured interview of 5 teachers from different upper secondary schools in Sweden. The study is based on a teamed qualitative analysis method and is written from a multimodal perspective on teaching.
Results
Results show that teaching tends to revolve around the area of knowledge movement and outdoor life is given a smaller role with occasional outdoor days and orientation. How teachers choose to structure their teaching tends to differ between teachers who worked before the transition to Lgy 11 and those who started teaching after. Where the former teachers place a great deal of focus on practice as a modality with certain parts of theory and the latter try to have more pure theory lessons in their teaching. The study further shows that teachers create a varied teaching where dance, training practices, orienteering and team play dominate where they commute between teacher-centered teaching and student-centered teaching.
Conclusion
The teaching differs between the teachers, they create their teaching based on the conditions, the school they teach in provides. There are some differences between the schools in what modal tools and materials are available, which forces teachers to make didactic positions that are not always beneficial for teaching. Our results indicate that the governing documents could be clarified, which would facilitate the teachers' work, and that subject-specific continuing education and multimodal tools such as literature and methods that stimulate several senses to participate in students' learning could be valuable resources to facilitate teachers' work with teaching.
Innehållsförteckning
1 Beskrivning av Problemområdet ... 1
1.1 Undervisning i svenska skolan... 1
1.2 Idrott och hälsa ... 1
2 Syfte och frågeställning ... 3
3 Existerande forskning ... 3
4 Teoretiska utgångspunkter ... 6
4.1 Modaliteter och multimodalitet ... 6
4.2 Multimodalitet ett perspektiv om lärande ... 6
4.2 Didaktik och lärande ... 8
5 Metod ... 9
5.1 Ansats ... 9
5.2 Metod ... 9
5.3 Urval ... 10
5.4 Etiska ställningstaganden ... 10
5.5 Analys och utförande ... 10
5.6 Tillförlitlighetsfrågor ... 11
6 Resultat ... 11
6.1 Didaktiska Val ... 12
6.2 Modala verktyg ... 16
6.3 Didaktiska ställningstaganden ... 20
6.4 Utvecklingsområden inom idrott och hälsa. ... 22
7 Diskussion ... 25 7.1 De didaktiska valen ... 25 7.2 De modala verktygen ... 27 7.3 Didaktiska ställningstaganden ... 29 7.4 Metoddiskussion ... 30 8 Slutsats ... 32 Referenser ... 34
1
1
Beskrivning av Problemområdet
1.1 Undervisning i svenska skolan
Från 60 talets början och framåt så bedrevs undervisning utifrån ett lärarcentrerat perspektiv, där läraren var den som medierar kunskap och eleven skulle var som en svamp, som sög upp kunskapen (Isling, 1988). När 1994 års läroplan trädde i kraft, så skedde det i Sverige ett paradigmskifte i den svenska skolutbildningen. Styrdokumenten övergick från att vara centralt styrda, vilka i detalj beskriver hur och vad som skulle läras ut till att styrdokumenten decentraliserade och bygger på en mål- och resultatbaserad styrning (Karlefors & Larsson 2015).
Vid övergången som indirekt skedde i Lgr 94 så skulle undervisningen bli mer elevcentrerad där läraren skulle skapa en undervisningsmetod och ett innehåll tillsammans med eleven (Karlefors & Larsson 2015). I den nuvarande läroplanen från 2011 så är en individanpassad undervisning en nyckel till att fostra elever att vara självständiga. Läraren ska genom sin undervisning tydliggöra läroplanens innehåll och syfte för eleven och den individanpassade undervisningen ska ge eleven förutsättningar att genom skolan fostras i demokratiska
värderingar, där eget ansvar och möjligheten att styra över hur eleven når sina kunskapsmål är en viktig del av svenska skolan (Karlefors & Larsson, 2015). Den som är högst ansvarig för att säkerställa att eleverna får ta del av varierade metoder i sin undervisning är huvudläraren (Skolverket, 2011).
1.2 Idrott och hälsa
I och med detta paradigmskifte så skedde en förskjutning mellan att utgå ifrån metodik i lärarutbildningarna till att återinföra begreppet didaktik (Larsson & Meckbach, 2012). I boken Idrottsdidaktiska utmaningar beskriver Meckbach och Lundvall (2012) didaktik som läran om undervisning. Traditionellt utgår didaktik från frågorna: vad, hur och varför där lärande är det som efterfrågas. Författarna menar dock att didaktiken inte enbart styrs utifrån vad som ska läras. Didaktik innefattar flera aspekter, där till exempel politiska intressen påverkar
styrdokumentens uppbyggnad eller att en politisk agenda kan gå i annan riktning än den forskningen om ämnet gör. Andra aspekter som påverkar är hur läraren och elevernas
2
erfarenheter skiljer sig åt kring ämnet idrott och hälsa vilket avspeglas i undervisningen (Meckbach, & Lundvall, 2012).
I en rapport från Skolinspektionen (2012) beskrivs undervisningsmetoder som något som lärare i ämnet idrott och hälsa är osäkra på och då särskilt vilka undervisningsmetoder som skulle kunna var till fördel för ett individanpassat lärande. Skolverket menar på att denna osäkerhet hos lärare om undervisningsmetoder skulle kunna påverka kvaliteten på elevernas utbildning, samt påverka lärarens bedömning av eleverna utifrån ämnets kurskrav och centrala innehåll på ett negativt sätt (Skolinspektionen, 2012).
En lösning som Skolinspektionen kom fram till var att lärare i ämnet idrott och hälsa behöver en bredare bas av undervisningsmetoder att förhålla sig till. Vilket skulle kunna leda till att lärarna får större möjlighet att tydliggöra ämnets innehåll utifrån syftet och i samspel med eleverna skapa en undervisningsmiljö där eleverna bättre når kunskapskraven för ämnet (Skolinspektionen, 2012). De lärare som lyckats med detta, menar Skolinspektionen, har satt eleven i centrum för lärande och där lektionen byggs på en aktivitet som främjar ett lärande och inte aktivitet som ett mål i sig själv (Skolinspektionen, 2012).
Utifrån det Skolinspektionen kom fram till 2012 har det skett en förändring i ämnet idrott och hälsa idag. Enligt en liknande rapport från Skolinspektionen (2018) som gjorts på åk. 7 - 9 i grundskolan, har skolor med fokus på lärandeprocessen gjort att undervisningen håller en hög klass. I de skolorna är ämnets syfte tydligt förklarat och eleverna är väl medvetna om vilka förmågor som de ska utveckla. Lärarna i dessa skolor leder en elevcentrerad undervisning med stor variation på undervisningsmetoder som främjar det individuella lärandet samt så har lärarna goda kunskaper om hur de framställer ämnets innehåll på ett relevant sätt utifrån läroplanen (Skolinspektionen, 2018). Det som däremot saknas på fler av skolorna är ett undervisningsinnehåll som utgår från hälsa och friluftsliv. Ämnets lektioner kretsar i allt för stor omfattning omkring rörelseområdet, där olika tävlingsmoment innefattar en stor del av både undervisningen och, i vissa fall, bedömningen (Skolinspektionen, 2018). De menar vidare att det ges få, eller inga, tillfällen till reflektion och samtal som leder till lärande (Skolinspektionen, 2018).
I några av skolorna så har specifika regler skapats som ger läraren tillåtelse att neka elever att delta på lektionen om de inte har något ombyte samt att om eleverna får kompletterande uppgifter så är det inte inriktat på lektionsinnehållet. Detta leder till att upp till en femtedel av
3
eleverna på skolorna inte deltar på lektionerna (Skolinspektionen, 2018). Det är tydligt att det blivit klara förbättringar på det didaktiska området men att det fortfarande behöver ske en förändring. I slutet på rapportens sammanfattande diskussion står det att: ”Det finns ett fortsatt behov av att ge ämnet en tydligare kunskapsfokus och att anpassa undervisningen så att alla elever kan och vill delta. Således kvarstår mycket av tidigare kända problemområden” (Skolinspektionen, 2018, s. 45).
Något som inte berörs i litteraturen är huruvida kvaliteten på undervisningen inom idrott och hälsa berör gymnasiet. Syftet med studien är att undersöka hur gymnasielärare i ämnet idrott och hälsa använder olika modaliteter i sin undervisning. Studien utgår från ett lärarperspektiv och kommer med en teoretisk utgångspunkt i multimodalitet förankra hur en varierande undervisning kan genom fler olika sinnen, kommunikations-/ läromedel skapa lärande som blir meningsfull för en elev. Med modalitet avses i denna studie olika sätt, som innefattar olika sinnesintryck, att bedriva undervisning. Att utveckla didaktiken med redskap som bygger på multimodala metoder för inlärning skulle kunna generera en mer mångfacetterad undervisning och kanske bygga broar för den femtedel av eleverna som inte är närvarande på lektionerna i ämnet idrott och hälsa.
2 Syfte och frågeställning
Syftet med studien är att undersöka vilka ämnesområden som fokuseras, samt hur gymnasielärare i ämnet idrott och hälsa använder olika modaliteter i sin undervisning.
• Vilka modala verktyg använder lärare i idrott och hälsa sig av för att organisera planera och genomföra aktiviteter som bidrar till elevernas lärande?
• Vilka ämnesområden fokuseras och vilka didaktiska ställningstaganden gör lärare i idrott och hälsa vid valet av en aktivitet?
3 Existerande forskning
Enligt Skolverkets kvalitetsundersökning i ämnet idrott och hälsa som gjordes 2012 så saknade undervisningen en variation av undervisningsmetoder som kunde stimulera till individuellt lärande (Skolinspektionen, 2012). Det var tydligt enligt Skolverket att de lärare som utgick ifrån olika undervisningsmetoder hade lättare för sig att tydliggöra ämnets syfte och koppla det till läroplanen (Skolinspektionen, 2012). Enligt Karlefors och Larsson (2015) så har det inte funnits något intresse för undervisningsmetoder i den svenska
4
utbildningsmodellen. De nämner att undervisningsmetoder antagligen inte varit en stor del av undervisningen i lärarprogrammet vilket har lett till att idrottslärare inte kan finna forum där de kan utveckla sin kunskap inom ämnet samt att de inte funnits relevant litteraturbas som stärker deras förhållningssätt till att utveckla sin metodologiska verktygslåda (Karlefors och Larsson. 2015). Kvalitetsundersökning som gjordes av Skolinspektionen (2018) visar på en förbättring i hur lärare i ämnet idrott och hälsa bedriver en varierad undervisning, vilket medför att deltagandet ökat på lektionerna framför av flickor men det finns en stor del av eleverna upp till en femtedel som inte medverkar alls under lektionerna (Skolinspektionen, 2018).
Ett av problem grundar sig i att kunskapsområdet rörelse är det som genomsyrar all
undervisning, vilket är en konsekvens av att de elever som tränar någon form av idrott utanför skolan är de som oftast får ett inflytande på undervisningen. Således så återstår en del av problemet med att undervisningen inte innehåller den variation som gynnar alla detta till trots att undervisningen blivit bättre i form av varierade undervisningsmetoder (Skolinspektionen, 2018). Skolinspektionen (2018) trycker på att lärare i idrott och hälsa måste integrera fler av de kunskapsområden som bygger upp ämnet då eleverna känner en osäkerhet på det innehåll som berör hälsa och livsstil och i vissa skolor så har friluftsliv satts på undantag när det handlar om planerade längre vistelser i främmande utemiljö.
Osäkerheten hos eleverna som berör hälsa och livsstil kan härledas till att lektionerna består av fysiska aktiviteter som är löst förankrade i syftet och de förmågor som ska läras. Och kunskapsområdet hälsa och livsstil behandlas av eleverna i from av loggböcker och reflektioner som ska göras mellan lektionerna och inte i syfte att skapa ett lärande mellan kunskapsområden. Att den fysisk aktiviteten får företräde i lektionsinnehållet leder till att eleverna inte behärskar sambandet mellan hur fysisk aktivitet och våran livsstil kan påverka hälsan (Skolinspektionen, 2018). I friluftsliv så är det resurser som enligt skolorna som gör att det sätts på undantag, här bör samarbeten över ämnesgränser ge de resurser som skulle krävas för att stärka friluftsliv som kunskapsområde (Skolinspektionen, 2018). Ämnet bör således utvecklas genom att ge mer plats åt hälsa och friluftsliv än rörelse och fysisk aktivitet samt att samarbete över ämnesgränser skulle kunna ge en ny dimension i hur lärare skapar variation i sin undervisning. En aspekt inom pedagogiken som skulle kunna utveckla ämnet idrott och hälsa är undervisning som utgår från multimodala metoder.
5
Stora delar av dagens pedagogik i vilken didaktiken är inbäddad, utgår ifrån att vi lär oss via monomodala metoder för att införskaffa oss kunskap (Abdulla et al., 2020). En monomodal metod i detta fall innebär att vi använder en teckenvärld för att lära oss något exempelvis när vi använder våra ögon för att läsa en text (Selander & Kress, 2010). Men Textpraktiker som Selander & Kress (2010) behandlar har inte samma innebörd idag som det hade för 40 år sedan den har gått från att vara monomodal till att bli multimodal. Vilket innebär att fler teckenvärldar används när vi kommunicerar. De sätt vi läser, skriver och talar med varandra har förändrats då vi med dagens teknik kan nå varandra och skapa mening med språk på flertalet olika sätt, vi kombinerar vårt kommunicerande med texter, bilder, filmer, danser, etc. Där sociala medier är ett forum som tar stor plats (Selander & Kress, 2010). Att bara genom ett knapptryck tillförskansa sig stora mängder med information har förändrat hur vi ser på kunskap idag. Att då fortsätta att använda de rent textbaserade teckenvärld som fortfarande till viss del finns inbitet i skolans habitus gör att lärare får svårt att skapa varierande
undervisningsmiljöer (Selander & Kress, 2010). Att ge möjlighet för elever att läsa flera olika varianter av multimodala texter och analysera dem har visat sig kunna ge dem större insikt i hur olika multimodala metoder ger dem än större förståelse i ämnet de ska få kunskap om (Abdulla et al., 2020).
Ett verktyg som skulle kunna underlätta för lärarna att möta Skolverkets kritik; “att det är för lite hälsa i undervisningen” är en mer ämnesfördjupande litteratur som presenteras utifrån ett multimodalt perspektiv, teori och praktik som rör sig genom flera modaliteter på samma gång. Chandler-Olcott, (2017) argumenterar för detta synsätt där hon presenterar hur bilder som förklarar en spelserie i basket blandat med text som beskriver förfarandet ökar förståelsen för läsaren och ger mening till det som ska läras. Om lärare i ämnet idrott och hälsa börjar använda sig av kursmaterial som utgår från ett multimodalt perspektiv kan det stärka kunskapsområdet hälsa. I artikeln så beskrivs fler möjligheter som belyser att kursmaterial som genom multimodala metoder kan använda sig av kurslitteratur som gränsar till andra ämnen än idrott och hälsa. Vilket leder till att ett samarbeta över ämnesgränserna för att vidga elevernas kunskap ämnen emellan är en välgrundad möjlighet (Chandler-Olcott, 2017). Denna argumentation skulle kunna skapa goda möjligheter att öppna upp för friluftslivets
problematik: att det krävs samarbete över ämnesgränser för att kunna bedriva friluftsliv i okänd miljö i vissa skolor (Skolinspektionen, 2018).
6
Multimodalitet inom lärande är inte bara applicerbart på läs och skrivpraktiker utan innefattar så mycket mer. Vi människor lär oss genom fler modaliteter än synen och hörseln. Människan lär sig med alla sinnen/modaliteter, känsel, lukt, kinestetisk för att nämna några (Abdulla et al., 2020). I ämnet idrott och hälsa så kan vi avgjort påstå att vi använder mer än en form av “modalitet” vid flera olika tillfällen när vi ska lära oss och lära ut de kunskapsområden som innefattas i ämnets centrala innehåll. Att presentera innehållet i ämnet idrott och hälsa för elever och låta dem få utveckla undervisningen tillsammans med läraren med hjälp ex. olika undervisningsstilar tagna ur Spectrum teorin av Muska Mosston (2008) kan ge
undervisningen en variation. Med ett varnande ord i bakhuvudet från Karlefors och Larsson (2018) som nämner att Skolverkets beskrivning av problemet: att det saknas en “variation av undervisningsmetoder” inte får tolkas i en för snäv mening utan bör underbyggas utifrån det vidare begreppet didaktik för att kunna kopplas till styrdokumentens syfte och innehåll.
4 Teoretiska utgångspunkter
4.1 Modaliteter och multimodalitet
I boken “Design För lärande” skriver Selander och Kress (2010) att: “Multimodalitet tar sin utgångspunkt i de Resurser av olika slag som finns till hand för att tolka världen och skapa mening”. Vi människor sätter mening till våran närvaro utifrån flera resurser som kan hjälpa oss att tolka världen i form av föremål, ord och gester som i sig själva inte symboliserar ett värde om vi inte tillsammans både ur biologiska, psykologiska och sociala förutsättningar valt att skapa mening utifrån dem (Selander & Kress, 2010). Med de olika resurserna så skapar vi människor olika teckenvärldar (modaliteter), dessa teckenvärldar hjälper oss att skapa allt från målningar till musik, dans, idrotter, bilder som beskriver utan ord eller med ord, texter som ger mening till världen både via fiktion och fakta (Selander & Kress, 2010). Teckenvärldarna bygger upp vår kommunikativa värld.
4.2 Multimodalitet ett perspektiv om lärande
Det akademiska samhället värderar och rangordnar modaliteter, där skrift- och talspråket är det som värderas högst (Kress, 2010). Jewitt, et al. (2016) och Kress (2010) argumenterar att språket inte är vår ända modalitet/teckenvärld vid kommunikation och beskriver de
7
modaliteter/teckenvärldar som kroppsspråket och ansiktsuttrycket medierar mening till den sociala kommunikationen.
Undervisningen i skolan idag bygger mycket på de språkliga modaliteterna. Det är dock inte den enda modaliteten som styr över inlärningen hos elever. Detta skildras av Taylor, (2014) som visar hur multimodaliteter förbättrar inlärningen för elever i de yngre åldrarna. Att skapa en undervisning genom flera modaliteter kan öka elevernas förståelse om de studerade ämnet vilket kan leda till den variation i undervisningen som Skolinspektionen (2018) fortfarande söker inom ämnet idrott och hälsa. Men hur kan då inlärning som sker multimodalt se ut? Kress (2010) ger en beskrivning hur multimodal inlärning sker i en operationssal; Vid en operation så får en kirurgstudent medverka med en handledande kirurg, under operationen så sker det ett konstant flöde med informtion mellan de som är inblandade, komunikationen sker genom flera teckenvärldar där narkosläkare sjuksköterskor arbetar efter en speciell ordning för att allt ska flyta på. Kommunikationen sker multimodalt och det krävs erfarenhet och perception för att så effektivt som möjligt spåra vad som kommuniceras från de olika delarna av rummet för att kunna utföra operationen (Kress, 2010).
Klassrummet vilket blir operationssalen för läraren, om en i en mindre akut del av en
människas liv. Här sker en myriad av teckenvärldar hela tiden, mellan elever och läraren ofta samtidigt som undervisningen sker. I klassrummet lär sig eleverna genom fler modaliteter än en. Vilket också blir tydligt i hur viktigt ett rum som är anpassat för lärande är med de olika resurser och verktyg som läraren använder och har till sitt förfogande. (Selander & Kress 2010). Selander & Kress (2010) beskriver hur skolans olika ämnen styr elever genom fler olika teckenvärldar av kunskap. Där inlärningen sker utifrån ett multimodalt perspektiv genom att vi utsätts för flera olika situationer där vår kunskap testas på nytt eller får ett annat perspektiv på samma fenomen. Varje person bildar ett mönster av världen genom dessa fenomen som vi sedan omprövar, omformar och jämför med olika begrepp och
klassifikationer som leder oss till ny förståelse om vår omgivning. Vi lär oss genom att
imitera andra samt att vi skapar vår identitet genom att försöka vara som andra och därigenom försöka hitta tillhörighet och meningsfullhet till våran närvaro (Selander & Kress, 2010).
Lärare har en viktig roll i samhället genom att förmedla information som ska bli kunskap både om och genom dessa teckenvärldar. Stora krav ställs på lärare att med goda didaktiska
8
som kunskap hos eleverna, studien kommer att utgå från ett multimodalt perspektiv och hur det skulle kunna appliceras på didaktiken i ämnet idrott och hälsa.
4.2 Didaktik och lärande
“Didaktik betyder undervisningslära och behandlar enkelt uttryck frågor kring vad
undervisningen innehåller, varför man undervisar, när man undervisar, hur man undervisar, hur undervisningen läggs upp, för vem man undervisar och vem som undervisar” (Larsson & Meckbach 2012) Vidare menar Larsson att lärare ska lyfta blicken och se undervisning i ett större perspektiv där varje undervisningssituation bygger på en kontinuerlig
undervisningsprocess som inkluderar både organisation av aktiviteten och elevens lärande. Det bygger på att kunna organisera den enstaka undervisningen till att kunna variera olika modaliteter för att främja lärande i en löpande process.
Eftersom didaktiken sätter undervisningsprocessen och kommunikationen kring hur innehållet skapas i centrum, blir lärarens repertoar och förmåga att skapa en miljö som främjar lärandet en central faktor. Larsson & Meckbach (2012) menar vidare att “genom en modell kan man urskilja aktörer som står i fokus. Centralt återfinns läraren, eleven och de överenskommelser som finns kring vilken kunskap och tillhörande kroppsövningskultur som ska ingå i ämnet idrott och hälsa".
Inom fransk didaktisk forskning talar man om “det didaktiska kontraktet” detta bygger på hur lärprocesser går till och vad som påverkar denna, vilket kan vara didaktiska frågor till olika former av verktyg för att presentera information. Även hur denna process förändras i själva undervisningssituationen till hur det ser ut över en längre tid. Viktiga aspekter blir som nämnd didaktiska medvetandet. Alltså elevers förförståelse och förkunskaper och den interaktion och icke interaktion som infinner sig mellan elever och läraren. Sedan hur den planerade
innehållet många gånger resulterar i en mängd olika lärprocesser hos eleverna, men även lärarens kunskap och skicklighet att växla mellan olika modaliteter baserad på förförståelse och förkunskap (Larsson & Meckbach 2012).
Nyberg och Sterner i sitt kapitel menar att en stor didaktisk utmaning är att skapa en positiv lärmiljö. vad blir då en positiv lärmiljö? Eleverna bör få arbeta i ett tryggt och gynnsamt klimat. Det bygger på att lärande är kontinuerlig och reflektion kring det som förhoppningsvis blir kunskap. Det är nödvändigt att eleverna ställs inför krav som matchar deras kompetens ur flera aspekter såväl psykiskt, fysiskt, kognitivt som socialt så inte osäkerhetskänslor uppstår,
9
vilket kan kopplas eller byggas till motivations teorin SDT (självbestämmande) (Larsson & Meckbach, 2012). Slutligen menar Nyberg och Sterner (2012) att en lärare på ett djupare plan bör förstå ämnets och lärandets strukturer och anpassa undervisningen i relation till dessa. Med detta menas att läraren bör förstå hur syftet är uppbyggd som kan innebära en rörelse och hur eleven lär sig samt hur man på bästa sätt organiserar en undervisningssituation, motivera deltagande som förhoppningsvis blir lämplig för varje individ.
Begreppsförklaring
Teckenvärld/modalitet: En teckenvärld som använder sig av symbolsystem för att
kommunicera information som exempel texten i en bok. Detta sätta att komunicera genom en teckenvärld kan kallas för att kommunikationen sker unimodalt. (Ex: Text, tal, stillbild eller rörlig bild, ljud, känsel, kinestetisk. etc.) (Selander & Kress, 2010).
Multimodalitet: Flera teckenvärldar som tillsammans kan kommunicera samma information utifrån olika symbolsystem ex: (Böcker med bilder i för att illustrera för läsaren. Film, Sociala medier, Etc.) (Selander & Kress, 2010).
5 Metod
5.1 Ansats
Vi utgår från en kvalitativ ansats i denna studie, då ett kvalitativt perspektiv kan bidra till att förstå en situation, ett fenomen eller en företeelse ingående (Patel & Davidsson, 2019). I denna uppsats vi vill göra en djupdykning i de subjektiva tolkningar som en lärare måste göra för att skapa en undervisning som kan gynna ett individuellt lärande (Lgr, 11).
5.2 Metod
Studiens metod kommer att bygga på semistrukturerade intervjuer (Patel & Davidsson, 2019). Intervjuerna kommer att utföras med fem lärare i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet, där syftet är att få en berättande intervju utifrån de olika lärarnas perspektiv på undervisning. Utgångspunkten är att undersöka hur de ser på lärande, ämnets innehåll och modalitet, där deras svar ska kunna ge oss en bild på vilka olika undervisningsmetoder som bygger upp deras modala verktygslåda. Aanalytiskt innebär det att identifiera vilka mönster vi kan se i materialet och diskutera vad det kan beror på. Intervjun är hermeneutisk i det avseende att
10
avsikten är att tolka svaren och vad de innebär i termer av ämnesinnehåll och modalitet under intervjuerna med lärarna (Patel & Davidsson, 2019).
5.3 Urval
De respondenter som är med i studien söktes upp utifrån ett bekvämlighetsurval, då en av författarna arbetar med ungdomar inom föreningsidrotten så frågade vi dem om de kunde fråga sina lärare ifall de kunde tänka sig att ställa upp på att bli intervjuade. Alla lärare som tillfrågas måste ha gått lärarutbildningen och arbeta på en gymnasieskola (Hassmén & Hassmén, 2008).
5.4 Etiska ställningstaganden
Intervjuerna kommer om möjligt ske öga mot öga med de lärare vi ska intervjua men med ett avstånd på minst 2 meter, p.g.a. Covid 19 pandemin, när läraren som ska intervjuas får informationen om det som ska studeras så har denne valmöjlighet att bli intervjuad över medieprogrammet Zoom. Alla respondenter har blivit delgivna ett informationsbrev innan intervjun där syftet med studien presenterats enligt informationskravet samt att de i brevet och innan inspelningen av intervjun får information om samtyckeskravet, att de när som helst fick avbryta intervjun (Vetenskapsrådet, 2002). Intervjun kommer att spelas in och därefter
transkriberas, alla data från intervjuerna kommer att sparas på en extern hårddisk. All data från hårddisken kommer att raderas efter transkribering och analys för att kunna ge
intervjupersonerna trygghet utifrån nyttjande- och konfidentialitetskraven. Inget gymnasium kommer att nämnas i studien och lärarna kommer att i texten benämnas med namn som är fiktiva Håkan, Bengt, Britta, Suzanne och Magnus (Vetenskapsrådet, 2002).
5.5 Analys och utförande
Intervjuerna kommer att utföras mellan en intervjuare och en intervjuperson för att det ska vara så likt ett samtal mellan två kollegor som möjligt då svaren till frågorna ska ge en så livsnära bild som möjligt (Patel & Davidsson, 2019). Då intervjun är av en semistrukturerad utformning så har vi skapat frågor och följdfrågor som är öppna med berättande utformning för att ge respondenten möjlighet att svara så djupgående som hen vill, där vi strävar efter att intervjun blir så narrativ som möjligt (Patel & Davidsson, 2019). Intervjuerna kommer att
11
transkriberas och analyseras utifrån en tematisk analys och presenteras utifrån teman som bygger på forskningsfrågorna och den tidigare forskningen (Hassmén & Hassmén, 2008).
5.6 Tillförlitlighetsfrågor
Syftet med studien är att undersöka hur gymnasielärare använder sig av olika modaliteter i sin undervisning. Hassmén & Hassmén, (2008) beskriver att validitet och reliabilitet är två viktiga aspekter som påverkar en studies framgång. Forskning vi ska försöka att göra ska ge en så sann bild av verkligheten som möjligt. Validiteten bygger på förmågan att mäta eller undersöka det som ämnas att mätas eller undersökas. Reliabilitet däremot handlar om tillförlitligheten att reproducera undersökningen eller mätningen.
För att vi skulle få en så trovärdig studie som möjligt, läste vi in oss noga på ämnet inför våra intervjuer. Tog del av tidigare forskning som gjorts och försäkrade oss att vi tog den
riktningen vi ämnade att ta. Samtliga lärare som deltog i studien är utbildade och examinerade inom ämnet. Lärarna hade allt från 2 års erfarenhet till över 20 års erfarenhet inom yrket, vilket ökar brädden hur respondenterna resonerar kring undervisningen. Detta skapar förutsättningar för att öka studiens validitet, då studien vill ta reda på hur lärare inom ämnet arbetar. Vi har intervjuat 5 yrkesverksamma lärare vilket i sig är en faktor som påverkar validiteten av våran studie då flera lärare hade varit till det positiva. Strävar du efter att ge en sann bild av verkligheten som möjligt, vill du öka antalet deltagare inom ämnet (Hassmén & Hassmén, 2008).
För att säkerställa reproducerbarheten, valde vi att spela in våra intervjuer. Detta medför att vi kunde lyssna noga ett flertal gånger för att kunna tolka språk och information. För att fortsätta säkerställa tillförligheten, genomfördes intervjuerna på samma villkor i form av att vi ställde samma frågor under samtliga intervjuer. För att ytterligare stärka reliabilitet för att underlätta arbetsprocessen tog vi hjälp av en intervjuguide som följde Patel & Davidsson (2019) idé om en kvalitativ semistrukturerad intervju med öppna frågor som gav respondenterna möjlighet att utveckla sina svar för att få dem så verklighetsförankrade som möjligt.
6 Resultat
Vårt resultat är tematiserat utifrån uppsatsens syfte och frågeställningar och den tidigare forskningen. Tema 1 beskriver vilka didaktiska val som lärarna gör vid planeringen av sin undervisning, hur lärarna väljer att arbeta med undervisningen utifrån kunskapsområdena:
12
rörelse, friluftsliv och hälsa, vilka genomsyrar det centrala innehållet som ingår i ämnet idrott och hälsa (Skolinspektionen, 2012). Tema 2 ska utveckla det första temat med att beskriva vilka modala verktyg som lärarna använder för att kunna presentera innehållet i
undervisningen som bygger på de didaktiska val som läraren gjort utifrån tema 1. Med
modala verktyg så menar vi de olika hjälpmedel som kan underlätta undervisningen genom att sätta mening till det som ska läras (exempel: Material, litteratur, lokaler, metoder mm.). Tema 3 ska knyta ihop säcken med lärarnas ställningstaganden, hur de genomsyrar de didaktiska valen samt styr över valet av modala verktyg som enligt lärarna kan underlätta
undervisningen. Tema 4 belyser utvecklingsområden för ämnet idrott och hälsa, vad som enligt de intervjuade lärarna kan utvecklas och förbättras ur ett samhällsperspektiv samt ett lärarperspektiv, hur det skulle kunna påverka undervisningen. Detta tema är fristående från de andra teman som vi presenterar, här finner vi lärarnas egna tankar kring utveckling av ämnet idrott och hälsa vilket blir relevant utifrån våran diskussion.
6.1 Didaktiska Val
Vårt resultat visar att lärarna överlag väljer att planera sin undervisning utifrån block som läggs över läsåret. Varje block innehåller en eller flera av de kunskapsområden som bygger upp idrott och hälsa. Till stor del är det kunskapsområdet rörelse som dominerar
undervisningen med lika del dans och rörelse till musik som lagspel och träningslära. Vad vi kan avgöra så involveras livsstil och hälsa som en del av bland annat träningsläran men där fokuset ligger på rörelse. Lärarnas undervisning i friluftsliv begränsas utifrån tid och
arbetskraft, friluftslivet består till stor del av orientering med några få utspridda friluftsdagar. Lärarna bygger upp sin undervisning och planering utifrån kunskapskraven som präglas av det centrala innehållet. Vi ser på olika sätt i vilken ende lärarna börjar. Vilken riktning lärarna tar beror på vilka förutsättningar, möjligheter eller hinder som dyker upp. När lärarna har analyserat sina förutsättningar tar de ett beslut på vad som ska läras. I följande exempel beskriver lärarna vilken riktning de väljer i valet av aktiviteter, Bengt beskriver hur planeringen av undervisningen tar form: “Jag bygger upp undervisningen väldigt mycket kring moment, eh och vi har väl valt att kalla det för aktivitetskurser kan man väl säga, alla fall de praktiska momenten”. Som de senare skapar en detaljerad planering utifrån. I exempel 1 berättar Håkan precis som Bengt om hur hans lärarlag planerar undervisningen kring
13
moment och tillägger hur detaljplaneringen innefattar en terminsplanering med progression utifrån kursmålen:
Exempel 1:
Allt startar med en grovplanering så klart, där framförallt läsåret är representerat. Försöker ha en mer detaljerad terminsplanering redo som följer de blocken som vi tagit fram. Vilka utvecklas i flera steg så att vi kan nå dom målen på kunskapskraven som vi vill nå.
Både Bengt och Håkan uttrycker under intervjuns gång hur viktig deras planering är för att dels själva få en struktur, dels hur grovplaneringen snabbt kan överföras till eleverna så de kan följa med på vad kursen innehåller. Planeringen kan lätt användas som en modalitet som beskriver syftet med lektionerna som kommer, vi kan inte avgöra hur mycket av planeringen som eleverna får ta del av.
En förutsättning som inte går att förutse men som styr planeringen av undervisningen är de olika årstiderna. Två av lärarna beskriver i Exempel 2, hur de så effektivt som möjligt ska kunna maximera årstidernas förutsättningar och anpassa undervisningen, Susanne menar att:
Exempel 2
Tittar man på idrott och hälsa, så går det ganska mycket med årstiderna, att undervisningen drar igång i augusti sen så är det utomhusundervisning. allt från teambuilding till friluftsliv, lagbollspel till lekar fram till och med vecka 43. sen från vecka 45 så är det inomhusidrott. Sedan har vi en gemensam planering för kommande period. av planering skäl har vi 3 salar där vi har idrott i, en sal där vi tar fram pingisbord på morgonen, en sal där vi tar fram trampetter och en sal där vi tar fram lite övriga gymnastikredskap. och så får de stå där hela dan. så att samma lärare slipper ta fram och ta bort. så att det blir effektivare undervisning. och sen så varvar man det under en 3 veckors period.
Britta beskriver ett liknande scenario:
Vi har ju tillgång till en mindre idrottshall som är typ 10 gånger 20 meter, och vi har klasser på 30 elever så vi försöker vara ute så mycket som möjligt som jag sa när det handlar om lagspel vilket vi börjar läsåret med. Dels för att det är lämpligt att kunna vara ute den årstiden, och sen går vi in under hösten och kör gymmomentet.
14
Vårt resultat visar att en stor del av grovplaneringen skapas med årstiderna i åtanke då de är en självklar del av både idrott utanför skolan och inom friluftslivet. Att som idrottslärare inte ta hänsyn till väder och vind i sin planering verkar vara uteslutet för de lärare vi har intervjuat. Planeringen av undervisningen består inte enbart av väder och vind utan andra didaktiska val har betydelse för att forma en god undervisning; Suzanne beskriver ett didaktiskt dilemma kring planering i Exempel 3, Där planeringen påverkas av vad elevgrupperna har med sig från högstadiet.
Exempel 3:
Om man generaliserar lite granna och backar bandet till att hitta om det är liksom rörelseglädje och att lära dom röra på sig som är syftet med idrotten, vilket de som kommer från högstadiet inte kan idag, Det finns ganska många elever där det känns som om att dom mest har suttit och läst böcker hela högstadieperioden. Väldigt mycket teoretisk undervisning, än att faktiskt lära dom röra på sig. Och därigenom försöker jag omforma de teoretiska kunskapskraven i idrott och hälsa 1 och få eleverna att genomföra dem praktiskt. Att lära sig de teoretiska och det praktiska genom rörelse, där nånstans startar min läsårsplanering.
Lärarna ställs ofta inför olika alternativ som präglar deras val kring planeringen av undervisningen. Lärarna vi intervjuat undervisar all kursen idrott och hälsa 1. Kursen är spridd över två läsår för eleverna. En uppdelning på detta sätt gör att lektionerna får en bestämd längd och det blir ca en lektion per vecka. I exempel 4 så beskriver Britta hur en lärarcentrerad undervisning styr det första året för eleverna, som sedan övergår till en mer elevcentrerad undervisning.
Exempel 4:
Våra elever läser idrott under 2 år, det betyder att det är en 100 poängskurs som blir ungefär 80 min i veckan, passen blir alltså utspridda över året med ett pass i veckan. Och i ettan brukar jag alltid säga till eleverna att det är jag som leder och håller i allt medan elevinflytande kommer in först i tvåan. I ettan startar vi egentligen med lagspel och då blir det en automatisk koppling till profilen eleverna har. Det blir mycket lagspel och vi provar en del nya sporter alltså det är inte dom där traditionella sporter som fotboll där vissa har spelat och det är bra och andra inte har spelat och är betydligt sämre på den aktiviteten så att vi spelare en del ultimate frisbee som är nytt för många lacrosse som är också nytt för många.
15
Britta fortsätter i Exempel 4 att beskriva ett didaktiskt val som handlar om att bygga samman elevgruppen i samband med en undervisning som är lärarcentrerad, vilket enligt Britta ger eleverna möjlighet att lära känna varandra och kursen. Dessutom så kopplar Britta undervisningen till elevernas gymnasieprofil vilket skapar möjlighet för multimodalt lärande mellan kurser. Britta tar dessutom bort sporter ur undervisningen som eleverna redan har kunskap om vilket utsätter eleverna för nya utmaningar, då momentet bygger på lagspel så kan undervisningen ge en viss igenkänningsgrad då lagspel liknar varandra men där nya regler och andra former av redskap gör dem olika.
För att summera temat så ser vi att skolans förutsättningar och kulturen mellan lärarna bestämmer hur blocken presenteras för eleverna (ex. moment, aktivitetskurser, aktiviteter). En viktig detalj som kommer fram i vårt resultat är hur viktig tillgången av lokaler och platser är där undervisningen kan bedrivas på ett fördelaktigt vis. Detta resultat är gemensamt för alla de lärare som intervjuats. Att klassrummet är en viktig förutsättning för en god undervisning är tydligt. Lärarna väljer att planera sin undervisning utifrån tillgänglighet på lokaler, uteplatser och salar. Magnus berättar i exempel 5 hur hans undervisning påverkas av tillgången på lokaler: Exempel 5
Vi delar den anläggningen med en annan skola som ligger väldigt nära oss. det innebär att jag som lärare hoppar ganska mycket mellan olika salar. och olika salar innebär olika förutsättningar. Jag kan ha en sal som har klättring måndag, låt säga att en klass har 2 lektioner i veckan. Vi kanske har klättring måndag och så är vi på simhallen onsdag. Veckan därpå kanske jag ligger i ishallen och veckan därefter igen är jag tillbaka till klättringen. Så ett vanligt läsår har liksom ett rull kopplat till alla andra lärare och kopplat till hallarna.
I kontrast till hur de intervjuade lärarna har det nu så beskriver Bengt i exempel 6 hur han vid en tidigare arbetsplats var tvungen att vara mer lik en administratör som bokade aktiviteter än en lärare som ska undervisa i idrott och hälsa:
Exempel 6:
Ja där har jag ju en ganska... tydlig skillnad så att säga, jag började jobba som många gör när man är ny exad på en friskola. Den här friskolan hade då ingen egen idrottshall utan vi som lärare förväntades lösa problemet. I början så hade vi lektioner ute, men när vinterhalvåret kom och vi skulle flytta in undervisningen så var vi tvungna att kuska ut
16
eleverna till annan ort. Där hade vi ett bollskåp och i ett stort tält så fanns det en massa handbollsplaner typ. Det tog ca 45 minuter att ta sig ut dit ungefär så där hade man ju lite att jobba med så att säga. Dels för att försöka motivera eleverna att överhuvudtaget ta sig dit men också att trolla med knäna för att få momenten att gå ihop. Det försvann ganska många moment för att vi inte hade material helt enkelt (suck).
6.2 Modala verktyg
Det vi menar med ett modalt verktyg är att det är ett instrument som med hjälp av en eller flera teckenvärldar skapar mening utifrån ett visst kunskapsområde vilket betyder att verktyget kan vara multimodalt i sin utformning men behöver inte vara det. Det modala verktyget ska hjälpa läraren att presentera vad eleverna ska lära sig. Det kan vara allt ifrån enkla planeringsprogram som Excell, som lärarna använder för att skapa en planering eller tabell som presenteras för eleverna. Andra modala verktyg som används är till exempel de redskap som måste vara till hands för att kunna bedriva gymnastik eller lagspel. Tillhörande litteratur som är specifikt för den fysiska aktivitet som läraren väljer att använda inom ett specifikt kunskapsområde räknas också in till modala verktyg. Modala verktyg som ingår i didaktiken kan vara metoder i, om och genom undervisning.
Vårt resultat visar att de modala verktygen som används skiljer sig från lärare till lärare, i alla 5 fallen så har lärarna tillgång till modala verktyg och material som bör vara generellt för idrottsämnet som: lokaler vilka är utrustade med gymnastikmaterial samt material som underlättar för lagspel, racketspel, dans, träningslära etc. Men precis som i tema 1 (didaktiska val) så spelar lokalerna en stor roll för hur undervisningen bedrevs, vilket förklaras av Bengt under tema 1, exempel 6. Bengt fortsätter att beskriva hur en stor del av tiden som finns tillgänglig går åt eller försvinner i samband med att möjligheterna till lokaler försvinner. Tid som annars skulle kunna vara värdefull till undervisning. Bengt fortsätter i Exempel 1 med att beskriva hur det skiljer sig på hans nuvarande arbetsplats.
Exempel 1:
Sen förväntades man ju dessutom att boka in sig på olika externa verksamheter. Och dessutom få tag på planer eller försöka hitta någon konstgräsplan som vi skulle vara på och så vidare. Så det var ju helt andra förutsättningar, man blev nästan som någon form av administratör som liksom försökte styra upp olika aktiviteter genom att roffa åt sig möjligheter att genomföra idrott över huvud taget... och kanske liksom motivera
17
eleverna att ta sig dit. På min nya arbetsplats är det mer som man tänker sig. Vi har en egen idrottshall vilket börjar bli en lyx nästan i alla fall inne i Stockholm. Vi har en ganska liten hall med ganska skralt utbud, i alla fall om man jämför med det jag själv Hade i gymnasiet. Det är helt andra förutsättningar här det går liksom att bedriva någon form av vettig idrottsundervisning.
Det vi kan se i detta exempel är hur viktig en välutrustad lokal kan betyda för att kunna bedriva en god undervisning i ämnet. Lokalen påverkar lärarna i hur de arbetar med modala verktyg, behöver läraren leta efter det som till och med är grundläggande för att bedriva undervisning så kan tid till att hitta nya modala verktyg försvinna vilket kan leda till att undervisningen bara blir till ett administratörsjobb.
Alla lärarna i våran studie har tillgång till modala verktyg som finns i en välutrustad idrottshall, och den används på liknande sätt. Det som skiljer lärarna åt är hur de väljer att arbeta med externamodala verktyg som finns tillgängligt men som lärarna får söka efter själva, exempelvis: Instruktionsvideor från Youtube, litteratur både egenskapad men också från internet eller skolböcker. Hur dessa modala verktyg används är högst individuellt från lärare till lärare, vilket beror på vad deras erfarenhet har tagit dom vid materialsökning. Håkan beskriver i exempel 2 hur hans arbetslag arbetar med litteratur som de själva har arbetat fram:
Exempel 2:
Litteraturen som vi har består av kompendier som vi har arbetat fram och den utgår all våran planering i från givetvis. Litteraturen är vetenskapligt förankrad... där dom har arbetat fram den kunskap som vi vill få ut till eleverna... Det svåra i idrotten är ju att det inte finns eller något som är svårt inom skolans nivå av idrotten är ju att det inte finns jättemycket litteratur... färdig eh utan då har man ju fått arbeta fram de det själv. Till skillnad ifrån andra kurser som jag har där en heter aktivitetsledarskap som det finns i en färdig bok som man kan utgå ifrån t.ex.
Magnus använder istället den befintliga litteraturen som är skapad för idrott och hälsa i gymnasiet, han kombinerar den med nytt material från bland annat sociala medier, poddar, nyheter etc. Vilket han beskriver i exempel 3.
18
Ja asså vi har litteratur i form av böcker i idrott och hälsa 1 och 2. Sen så har vi massa litteratur till speciellt idrottsämnet då. Det är väl en del att vi använder fysisk litteratur på det sättet. Sen använder vi mycket av aktuella händelser som händer om det är någonting kopplat till något nyhetsinslag vilket vi då jobbar digitalt. Eleverna har ju datorer så det underlättar att göra saker och plocka upp saker som har hänt. Olika typer av poddar, klipp.. aa men det är väl det jag kommer på.
Magnus använder elevernas digitala kompetens i och med att han arbetar med internet som modalt verktyg för att diskutera nyheter med eleverna inom ämnet. Här arbetar Magnus utifrån ett multimodalt perspektiv utifrån den litteratur som är relevant för vad eleverna ska lära sig, dels för att internet är skapat och utformat för att vecka flera sinnen genom
multimodal informationsförmedling, en hemsida eller sociala medier är skapat för att vecka vårat intresse med hjälp av flera teckenvärldar som ska stimulera oss. Att kombinera den litteratur som redan finns tillgänglig för gymnasiet med internet och sociala medier är ett tydligt exempel på multimodal undervisning. Vi kan inte avgöra om ett multimodalt perspektiv implementeras medvetet av någon lärare men att det används i den mån läraren förstår sig på internet och andra verktyg som använder fler en än en modalitet för att förmedla information är tydligt. Magnus är den enda som vi kan se som jobbar på detta sätt med att implementera multimodala verktyg utifrån litteratur jämfört med de andra lärarna. Det vi också kan avgöra angående litteraturen är att det bara är en av fem lärare som till synes använder kurslitteratur som verktyg för eleverna att arbeta med. Där några av dem dessutom tar avstånd ifrån den.
De andra lärarna använder sig också av multimodala verktyg i sin undervisning men med material som används praktiskt i undervisningen istället, Suzanne beskriver i Exempel 4 följande scenario:
Exempel 4:
Pratar vi just tekniska hjälpmedel? Så tycker jag pulsklockan är fantastiskt. Där kan ju även eleverna själva ladda ner appen. Vi har en annan period därefter när dom själva ska vilket ju är ett kursmål egentligen med träningsplanering. Att planera genomföra och utvärdera sina egna kunskaper inom ämnet. Och då får vi låna pulsklockor som de kan arbeta med på lektionstid, spara ner alla data på sin telefon och därigenom värdera sina pulskurvor och sen ska dom visa att dom här pulskurvor svarar upp mot dom målen jag har satt här. Det blir väldigt tydligt för dom och det blir väldigt tydligt för
19
mig och det blir en bra teoretisk uppgift samtidigt som dom gör det praktiskt är ett annat exempel tycker jag.
Suzanne använder pulsklockan tillsammans med sina egna erfarenheter inom området samt att eleverna har tillgång till litteratur som behandlar konditionsträning, vilket gör att eleverna jobbar multimodalt genom fler sinnen: de kinetiska sinnena, där kroppen får känna att den arbetar samtidigt multimodalt lärande skapas genom synen och hörseln som får arbeta kognitivt med inlärningen då eleverna med hjälp av pulsklockan kan se vad som sker i kroppen. Litteraturen tillsammans med mätinstrumenten i mobilen hjälper dem att förstå hur kroppen fungerar. Här ska understrykas att de flesta textböcker inom idrotten är multimodala till det att de ofta är textböcker med bilder och illustrationer. Så rent krasst så är det att arbeta multimodalt men endast med synen som modalitet av kroppens olika sinnen. När vi refererar till ett multimodalt verktyg så menar vi att det också kan beröra fler sinnen än bara ett. Ett annat verktyg som inte direkt går och ta på men som lärarna använder i sin undervisning antingen medvetet eller omedvetet är olika undervisningsstilar. Britta börjar i exempel 4 under didaktiska val beskriva hur undervisningen är mer lärarcentrerad den första delen av kursen för att sedan bli mer elevcentrerad i andra kursen: “I år två så får våra elever 2 och 2 planera, hålla och utvärdera en egen lektion” vilket följer idén om hur Spectrum teorin för
undervisnings stilar ser ut (Goldberger et al., 2012). Det är inte bara Britta som använder sig av undervisningsstilar. Suzanne använder sig av inkluderande undervisningsstil vilket vi ser i Exempel 5. Där eleverna får avgöra hur de ska utveckla sina kompetenser på egen hand och när de vill gå upp en nivå.
Exempel 5:
Under orienterings period väljer dom själva svårighetsgrad på banor eller kartor lite beroende på var dom befinner sig för att det är fördel med att vi har ganska många nivåanpassade kartor. Samma sak kan dom välja om dom känner att dom vill ha en teoretisk genomgång på en kartpromenad eller om dom direkt vill ge sig ut på en avancerad bana.
20
6.3 Didaktiska ställningstaganden
Det didaktiska ställningstagandet genomsyrar undervisningen genom att avgöra varför läraren väljer vad som ska och inte ska vara med i undervisningen, alltså vad får läraren att ta
ställning till att just detta didaktiska val är det som ska läras samt vilka verktyg som passar i olika undervisningssituationer. Vårat resultat visar att några av lärarna vi intervjuat anser att eleverna har för lite kunskap om hur de ska röra sig praktiskt då idrotten i högstadiet tycks präglas av stora mängder teori. Suzanne beskriver i Exempel 3 under temat didaktiska val just detta. Bengt är av en liknande uppfattning som Suzanne. I Exempel 1 beskriver Bengt hur han planerar sin undervisning utifrån ett liknande ställningstagande.
Exempel 1:
Där emellan sticker man ju in ett par teorilektioner kanske blir i snitt 1 till två per termin kanske, tonvikten är ju ändå på det praktiska, det har jag mer blivit varse om att jag kör mer praktiskt och mindre teoretiskt. Mina elever har kört 50/50 på högstadiet och det tycker man ju e så där… det är bedrövligt kan jag tycka, men men. Så jag försöker ha så mycket praktiskt som möjligt sen får de göra teoretiska grejer vid sidan om.
Att utgå från vad eleverna har med sig från högstadiet är för flera av lärarna en viktig förutsättning att ta ställning till när de planerar sin undervisning, att försöka omforma teorin till praktik vilket Suzanne gör eller väljer att lägga tonvikten på de praktiska som Bengt gör är ställningstaganden som är betydelsefulla för hur eleverna tar emot det som ska läras. Ett annat exempel på ställningstagande kring undervisning som görs utifrån vilka kunskaper som eleverna har med sig från grundskolan eller fritiden beskriver Britta i Exempel 2. Där Britta väljer bort vissa mer populära sporter mot sporter som eleverna inte provat förut.
Exempel 2:
Det blir mycket lagspel och vi provar en del nya sporter alltså det är inte dom där traditionella sporter som fotboll där vissa har spelat och det är bra och andra inte har spelat och är betydligt sämre på den aktiviteten så att vi spelare en del ultimate frisbee som är nytt för många lacrosse som är också nytt för många.
21
Lärarna formar sin undervisning och väljer innehållet utifrån ställningstaganden som görs i första hand ur läroplanen och sedan deras egen erfarenhet av vad elevgrupperna de möter behöver. Verktygen lärarna väljer avspeglas i våra resultat som dels att grundläggande material och en fungerande lokal att utöva idrott i ska vara till hands för att kunna bedriva en undervisning i ämnet över huvud taget. Men från den punkten så skiljer sig lärarnas
ställningstaganden utifrån didaktiska verktyg. Lärarna använder sig av verktyg som de har goda erfarenheter av själva, vilket gör valen av verktyg högst individuella mellan lärarna. Exempel 2 och 3 under didaktiska verktyg visar på detta utifrån Magnus och Håkans beskrivning om hur de använder sig av litteratur i ämnet. Här gör båda lärarna
ställningstaganden om sin undervisning utifrån deras erfarenhet av olika former av litteratur, där Håkan också präglas av ett stort arbetslag som tillsammans arbetar utifrån samma
litteratur medans Magnus väljer sin litteratur mer utifrån sig själv och kombinerar den med litteratur som tillhör ämnet.
På vilket sätt som eleverna är involverade i undervisningsprocessen skiljer sig inte mycket mellan lärarna enligt vårat resultat. De flesta av lärarna gör inte eleverna delaktiga i
planeringen av undervisningen men undervisningen innehåller flera moment, oftast i mitten eller mot slutet av kursen, där eleverna får enskilda uppgifter som gör att de får utforska olika delar av ämnet idrott och hälsa. Så här beskriver Britta i Exempel 4 hur eleverna blir
involverade i undervisningen: Exempel 4:
Då är det elever som mer eller mindre styr år 2 då när det kommer till idrott och hälsa då får våra elever 2 och 2 planera, hålla och utvärdera en egen lektion. Det momentet startar jag med väldigt tidigt. Då tanken är att eleverna ska förstå att det är viktigt att de görs seriöst eftersom dom bara har en chans. Dom får välja vad dom vill göra om det är inomhus, utomhus eller aktiviteter på annan plats. Jag försöker uppmuntra eleverna till att det ska bli en spridning. I tvåan har vi också ett ytterligare ett gymmoment vilket betyder att dom får, dom får chansen att än en gång visa på kunskap kring det här.
Eleverna är fortfarande delaktiga i sin undervisning men lärarna ger dem uppgifter som de får lösa i stort sett på egenhand. Suzanne låter eleverna välja vilken nivå de vill anpassa
undervisningen i Exempel 5. Exempel 5:
22
Dom äger delar av planeringen, exempelvis under orienterings period kan dom själva svårighetsgrad på banor eller kartor lite beroende på var dom befinner sig för att det är fördel med att vi har ganska många kartor nivåanpassat. och samma sak där dom kan välja om dom känner att dom vill ha teoretisk genomgång på en kartpromenad eller om dom vill direkt ge sig ut på en avancerad bana. vilket till viss del bidrar till elev
delaktighet. Annars i stora blocket när vi har konditionstränings perioden när dom helt väljer antingen egna pass eller pass som idrottsläraren håller i eller erbjuder.
Och när de arbetar med kondition får de skapa egna pass eller arbeta med pass som läraren skapar åt dem. Ett annat exempel på hur eleverna blir delaktiga i undervisningen är hur Håkan i exempel 6 arbetar med litteratur.
Exempel 6:
I den teoretisk biten då. och i och med att vi har dom här litteraturhäftena som vi nu arbetat fram, med litteraturhäftena så finns det också laborationshäften … där det finns färdiga laborationer att genomföra för eleverna under lektionstid. Där eleverna på ett explorativt sätt får utveckla och lära sig nya kunskaper.
Hur lärarna arbetar med elevernas delaktighet är beroende av elevgruppen samt hur lärarna ställer sig till hur högt elevernas inflytande bör vara på undervisningen. Sen är frågan om eleverna bör ha inflytande på planering eller om det är på sitt eget lärande som detta inflytande gäller och vart gränsen går.
6.4 Utvecklingsområden inom idrott och hälsa.
Det ställs stora krav på idrottsläraren redan under utbildningen att inte bara lära sig att undervisa utan också att följa med i utvecklingen av ämnet. Det gör lärarstudenterna redan under utbildning där de ska bekanta sig med aktuell forskning men även bidra med forskning för att svara på vissa frågor, vilket ska kunna bidra med ny kunskap. Precis som det är viktigt att bidra med ny kunskap anser lärare att vi behöver tydliggöra det vi redan har, lära oss applicera det till rätt nivå och se till att det blir bra. I vårat resultat så ger lärarna några exempel hur de skulle vilja utveckla ämnet idrott och hälsa. Håkan Berättar i Exempel 1 att det i hans menig saknas litteratur som är gemensam för ämnet.
23
Jag tror, min spontana tanke e litteraturen, det vill säga att vi är som jag sa vi har arbetat fram egen litteratur här. men frågan är ju alltid vart och vilken nivå man lägger sig på. jag tror att det kan skilja en hel del ... från idrottslärare till idrottslärare.
Håkan upplever att flera lärare tycker att tolkningen av styrdokumenten är så bred och otydlig vilket gör att undervisningen blir olika mellan lärare med det så följer också att bedömningen i ämnet blir olika beroende på läraren, Håkan menar vidare i Exempel 2 att om det fanns mer gemensam litteratur för lärarna så skulle det kunna utveckla ämnet i stort.
Exempel 2:
Det skiljer sig nog också en hel del mellan lärarna vid bedömning exempel vad som är ett E ... vad är en C och så vidare. om man inte har tidigare erfarenheter heller, så det fins ju det här stödmaterialet som GIH och Skolverket har tagit fram, eh även till gymnasiet nu. jag är ganska säker på att det finns va [mm jo det tror jag] som man absolut kan ta del utav och lära sig mer om, men det kan ju vi känna på våran skola också att just det här med bedömningen är svår [mm] så att mer och hoppas om vi pratar om litteratur och teoridelen så är det man fastnar på tycker jag. Sen så är det ju enklare att peta in på en grundläggande nivå. [just det]. ehm så det är väl det ena... det andra är ju en yrkeserfarenhet och en skicklighet som är svår att lära sig innan man är ute i verkligheten så att säga.
Håkan nämner också att yrkeserfarenheten spelar roll när det gäller bedömning och upplägget av undervisning. Vi ser likheter i svaren mellan lärarna vi intervjuat om vad som behövs för att ämnet ska ta steg vidare. Tydlighet är ett ofta återkommande svar på hur en god lärare ska vara men då krävs det enligt lärarna att styrdokumenten är det med. Ofta, försvinner
tydligheten när lärarna ständigt måste tolka och transformera det som står i läroplanen vilket påverkar bedömningen. Ämnet ska vara likvärdig när det kommer till undervisning och bedömning. Bengt påpekar i Exempel 3 att det centrala innehållet som styr undervisningen i idrott och hälsa är större än andra ämnen.
Exempel 3
Jag kan väl uppleva att dels så är ju idrottsämnet styrdokument ganska mastigt vi har ju sju mål som vi jobbar mot åh det är ju ganska mycket om vi jämför med många andra ämnen asså i historia så har vi fem och det blir mycket som ska in i en kurs. kan jag tycka.
24
Denna problematik nämner fler av de intervjuade lärarna; att det tycks som att ämnets fokus läggs på att ha ett mastigt innehåll men det finns ingen tydlighet när det gäller hur det ska bedömas, utan också bedömningen ligger i lärarnas händer vilket gör att det saknas en tydlig röd tråd kopplad till bedömning vilket förvirrar både lärare och elever vilket Britta beskriver i Exempel 4:
Jag tänker ett mer tydligt. tydligare riktlinjer vad som förväntas kring bedömning. Jag tycker idag att det är ganska luddigt, en luddighet som leder till att likvärdig bedömning inom landet blir väldigt svårt. så jag skulle vilja ha som det finns exempelvis på
högstadiet tydliga instruktionsfilmer med förslag på vad rörelse på olika betygsnivåer är. det kan jag inte förstå för att det inte har kommit än till gymnasiet på Skolverkets hemsida exempelvis.
I Exempel 5 ser vi något som kan påverka ovanstående otydlighet, enligt Suzanne så saknas det ämnesspecifik fortbildning för lärare då skolorna i vissa områden inte har en ekonomi som kan täcka just detta utan den fortbildning som ges, är tillsammans med andra lärare i skolan. Exempel 5:
Det som är det stora problemet skulle jag säga i dom skolorna jag har varit i dom senaste åren är skolorna har så pass dålig ekonomi. det finns sällan pengar till individuell fortbildning. samtidigt som skolorna är så bundna med fackliga avtal att dom måste erbjuda individuell fortbildning. och då billigast möjliga är att utbilda samtliga lärare i samma sak. vilket i så sällan blir ämnesspecifikt. medan en gång i tiden egentligen innan GYI 11 med den gemensamma skolpengen så var ekonomin mycket bättre i våran skola. Pengarna som våran kommun erbjöd var mycket högre förut än liksom den där riksprislistan man har nu, då fanns det pengar till individuell fortbildning, vilket blir bättre.
Slutligen så ska vi presentera ett område som är intressant att få djupare inblick kring. Nämligen hur riktning lärarna väljer att ta sin undervisning vilket kommer prägla innehållet av undervisningen för eleverna. Det finns en otydlighet som gör att lärare skapar egna tolkningar som innebär olika riktningar för undervisningen. Magnus beskriver i Exempel 6 hur denna otydlighet syns i samtalen med familjerna till eleverna och andra kollegor.
25
Jag tror att mycket handlar om att tvätta bort den där gamla bilden om att. och där finns de en delning i kåren också där vissa lärare tycker fortfarande att man ska röra på sig och ha kul på idrotten och vissa menar på att det är ett kunskapsämne. jag tror att de som är skillnaden att jag som är ny i ämnet och då har utbildad för inte så länge sen är ganska färgad av att utbildningen nu menar att det ska vara ett kunskapsämne. jag jämför ju i diskussioner med föräldrar och elever så jämför andra ämnen att det är liksom ingen skillnad även om det är ett praktiskt ämne, kunskapsmätning och
kunskapskrav ska ske på samma sätt. och det är väl de jag utifrån mitt perspektiv anser att det finns en förbättringsområden utifrån att det är lite olika ställning bland ämnena och det är lite så det är i samhället.
Att det fortfarande finns en otydlighet kring om idrott och hälsa är ett kunskapsämne eller inte gör att det för Magnus blir tydligt att lärare och elever har olika syn på hur undervisningen i idrott ska se ut.
7 Diskussion
Syftet med studien är att undersöka vilka ämnesområden som fokuseras, samt hur
gymnasielärare i ämnet idrott och hälsa använder olika modaliteter i sin undervisning. För att svara på syftet så ställde vi oss frågorna: Vilka modala verktyg använder lärare i idrott och hälsa sig av för att organisera planera och genomföra aktiviteter som bidrar till elevernas lärande? Samt vilka ämnesområden fokuseras och vilka didaktiska ställningstaganden gör lärare i idrott och hälsa vid valet av en aktivitet?
7.1 De didaktiska valen
Didaktik betyder undervisningslära och behandlar enkelt uttryck frågor kring vad
undervisningen innehåller, varför man undervisar, när man undervisar, hur man undervisar, hur undervisningen läggs upp, för vem man undervisar och vem som undervisar” som vi nämner under didaktik och lärande stycket. Dessa frågor ska lärarna ta ställning till och planera sin undervisning ifrån, vilket ska leda eleverna till att nå de kunskapsmål som ställs i idrott och hälsa. Det vi såg som återkommande i våra resultat som avgjorde vilka didaktiska val som lärarna gjorde var hur undervisningen lades upp utifrån vem som skulle undervisas. De didaktiska valen gjordes av lärarna utifrån de centrala innehållet med tanken “Vad har lärarna för elevgrupp och vad kan dom ”. Väldigt vanligt återkommande såg vi att
26
att kunna röra sig, därför präglas undervisningen till stor del av rörelse. Ett bra exempel är under tema 1 exempel 4 där Britta lyfter att undervisningen bygger mycket på lagspel där dom testar flera olika sporter som eleverna normalt sett inte testar. Vilket vi tycker speglar ett bra didaktiskt val inom kunskapsområdet rörelse. För alla de lärare vi intervjuat så är rörelse en central modalitet och återkommer på olika sätt, men lärarnas olika förutsättningar leder till att upplägget av undervisningen ser olika ut. Vi kan se att dom nyexaminerade lärare kontra de mer erfarna lärare skiljer sig i sin syn på idrott och i vilken riktning dessa lärare planerar sin undervisning. Dom nyexaminerade lärarna tar en riktning som trycker på att modaliteter som utvecklar teorin är en viktig del av ämnet, medan dom äldre lärarna anser att det bör vara mer ett praktiskt ämne att det är modaliteter som kommunicerar hur eleverna ska röra på sig som ska styra undervisingen, men med teoretiska modaliteter insprängda i den praktiska
undervisningen. Ambitionen hos de olika lärarna är att få samman teori och praktik men de skiljer sig i hur de lägger upp undervisningen utifrån de olika modala verktyg som de är bekväma med. När vi t.ex frågade Suzanne att beskriva en yrkesskicklig lärare, svarar hen: att det är en lärare som lyckas förmedla rörelseglädje till klassen. Inte bara till dom eleverna som gillar att röra på sig, för dom får man gratis. Utan att kunna hitta en metodik och pedagogik som gör att man fångar hela klassen svarar Suzanne. Denna tanke tycks prägla hur lärarna ser olika på varje elevgrupp och där det får ske finskysteringar från grundplanering till
detaljplanering av undervisningen beroende på vart elevgruppen befinner sig kunskapsmässigt.
Klassrummets betydelse gör sig påmind i vårt resultat. Vilket kan ses som självklart men precis som Bengt beskriver om sin gamla arbetsplats i Exempel 6 under tema 1, så finns det skolor som saknar någon form av standardiserad lokal med tillhörande material. Då genom att mycket av lärarnas tid till planering går åt ifall det saknas tillgång till lokaler eller nödvändigt material i anslutning till skolan. Ett klassrum är inte bara lokalen eller platsen där
undervisning sker, det bör vara så mycket mer. Läraren använder klassrummet som ett forum där olika modaliteter ska användas för att kommunicera kunskap till elever, en del av
kunskapsbildning är att skapa trygghet i undervisningen en trygghet som försvinner om inte klassrummet med dess olika möjligheter inte är närvarande. Klassrummet blir en
återkommande plats där eleverna själva och tillsammans i ett socialt sammanhang ska få inhämta kunskap och få en mening med den, att då som lärare inte ha en trygghet i att det finns ett klassrum med essentiella modala verktyg skapar svårigheter i undervisningen. Detta
