VTI Tjäldataarkiv

(1)

VT1 meddelande Nr 727 Jörgen m * 1993

,

VT1 Tjäldataarkiv

Svensson

NOV

DEC , JAN

TJÄLDJUP

FEBR ) MARS j APRIL ) MAJ ; JUNI

(2)

(3)

transport-VT1 meddelande Nr 727 = 1993 VT1 Tjäldataarkiv Jörgen Svensson div Väg- och transport-forskningsinstitutet ä

(4)

(5)

Utgivare: Publikation: VTI MEDDELANDE 727 Utgivningsår: Projektnummer: 1993 60140

? Väg- f_n W

Projektnamn:

Åforskningsi

VTT Tjäldataarkiv

581 95 Linköping

Författare:

Uppdragsgivare:

Jörgen Svensson

Kommunikationsforsknings-beredningen

Titel:

VTT Tjäldataarkiv

Referat (bakgrund, syfte, metod, resultat) max200 ord:

Mätningar av tjäldjup och undersökningar av fysikaliska orsaker till tjälningsförloppet har

genomförts i många forskningsprojekt och konsultuppdrag på VTT. Tjäldjupsmätningar har utförts

vid studier och bedömning av bl a blockuppfrysning, tjällyftning, isolering i vägkonstruktioner,

vägars bärighet i tjällossningen och vid kontroll av tjäldjup i gator, där risk för skador på

VA-ledningar kunnat uppstå.

Syftet med arkivet är att insamla resultat från tjäldjupsmätningar inkluderande uppgifter om

undergrund, grundvattenförhållanden, vägkonstruktion och klimat. Uppgifterna skall öka

erfaren-heter och kunskaper om tjälförhållandena i olika delar av landet. Arkivet skall även användas i

forskningen och sist men inte minst vid förfrågningar från lokala och regionala väghållare.

Mätresultat med tillhörande uppgifter om undergrund m m har hämtats från VTT-publikationer,

projektansvariga samt från Vägverket, kommuner och SMHI

Arkivet innehåller för närvarande 221 registrerade mätpunkter. Dessa representerar tillsammans

650 mätsäsonger.

Från mätpunktsdata och mätresultat har tider fastställts för tjälnedträngning och urtjälning inom

olika klimatzoner runt om i landet. Vidare redovisas sammanställningar av uppmätta, maximala

tjäldjup, för olika undergrundsförhållanden. En mera detaljerad redovisning och

erfarenhetsbe-dömning ges från mätningarna i Kronobergs län.

Slutligen redovisas en förteckning över tjäldataarkivets mätpunkter.

ISSN: 0347-6049

Språk:

Svenska

Antal sidor: 61

(6)

(7)

Publisher: Publication: YTL MEDDELANDE 727 Published: Project. code:

1993 60140

Sweodisk Hoedaad ä Project

#Transport Research institute Frost Data Base (FDB) S-581 95 Linköping Sweden

Author: Sponsor:

Jörgen Svensson Swedish Transport and

Communications Research Board

Title:

Frost Data Base (FDB)

Abstract (background,aims, methods, results) max 200 words:

Measurements of frost depth and investigations of physical properties causing freezing of soil have been carried out in a large number of projects at VTT.

Measurements of frost depth have been carried out in studies of boulder heave, frost heave and insulation in road construction. Such measurements have also been carried out in normal construction of roads and streets, where an estimate of the bearing capacity during spring was made, as well as tests to reduce the risk of damage to the water supply systems.

The main purpose for establishing the Frost Data Base (FDB) is to collect the results from measurements of frost depth together with various properties of the subgrade, road pavement, groundwater level and climate. The information enhances the knowledge of frost penetration in Sweden. The FDB can be used in research as well as in assistance to local and regional road administrations.

The FDB contains 221 points where measurements and physical properties are collected. They represent 650 frost seasons.

The information has been used to determine the periods when frost penetration and thaw start. Observed maximal frost depth in different subgrades is also registered.

The measurements from the county of Kronoberg in southern Sweden are described in detail.

The positions of the measurement points are listed at the end of the paper.

(8)

(9)

FÖRORD

VTT-Tjäldataarkiv är en databas med uppgifter om bl a tjäldjup, vägkonstruktion, undergrundsförhållanden och klimat.

Föreliggande meddelande har utarbetats inom projektet "VTT-Tjäldataarkiv", be-kostat av VTI och KFB. Meddelandet redovisar dels arkivets innehåll dels erfaren-heter, som kan göras från de uppgifter som har insamlats och lagrats.

Initiativtagare till projektet är Hans G Johansson. Uppbyggnaden av datorpro-grammet för lagring, redovisning, sökning och utskrift har utförts av Kerstin Persson. Behjälpliga med inlagring och ajourhållning har varit Håkan Arvidsson, Monica Dahlberg och Gunilla Sjöberg. Dessutom har ett flertal praktikanter med-verkat med bearbetning och inlagring av mätdata.

Ett speciellt tack riktas till Er inom VTI, Vägverket och kommuner som lämnat och förhoppningsvis fortsätter att lämna uppgifter till VTT-Tjäldataarkiv.

Linköping i december 1993

Jörgen Svensson

(10)

(11)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING SUMMARY 1 BAKGRUND 2 SYFTE 3 - TJÄLGRÄNSMÄTARNAS ANVÄNDAR-KATEGORIER Å TJÄLDATAARKTVETS UTFORMNING 4.1 Datainsamling 4.2 Mätpunktsdata 4.3 Tjäldjup 4.4 Köldmängd 4.5 Grundvattennivå 5 TJÄLDATAARKTVETS INNEHÅLL 5.1 Länsvis fördelning av mätare

5.2 Bedömning av väg- och undergrundsförhållanden 5.3 Mätarnas fördelning på varierande

överbyggnades-konstruktioner

5.4 Mätarnas fördelning i varierande undergrundsför-hållanden

5.5 Mätarnas fördelning i områden med varierande köldmängd 5.6 Mätarnas fördelning på varierande terrängtyper

5.7 Mätarnas fördelning i vägars olika profilplan

6 NÅGRA ERFARENHETER AV MÄTNINGARNA 6.1 Tjälnedträngnings- och urtjälningsperioder

6.1.1 Klimatzon 1 6.1.2 Klimatzon 2 6.1.3 Klimatzon 3 6.1.4 Klimatzon 4 6.1.5 Klimatzon 5 6.1.6 Klimatzon 6

6.2 Uppmätta maximala tjäldjup i olika undergrundsför-hållanden i landets sex klimatzoner

6.3 Jämförelse mellan uppmätt köldmängd och medel-köldmängd enligt BYA 92 VTI MEDDELANDE 727 Sida Q u u E L L LD -10 13 13 15 15 15 18 22 23 29 32 34 38

(12)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING (forts) 7 7.1 7.2 7.3 7.3.1 7.3.2 8.1 8.2 8.3

EXEMPEL PÅ TJÄLDJUPSMÄTNINGAR I ETT LÄN, KRONOBERGS LÄN

Placering av tjälgränsmätare Mätsäsonger

Erfarenheter Köldmängd

Tjälens nedträngning, maximala djup och urtjälning

FORTSATT ARBETE

Tjäldataarkivet och dess sökmöjligheter Mätbehov

Nuvarande mätutrustning

FÖRTECKNING ÖVER TJÄLDATAARKITVETS MÄTARE Sida 43 43 46 46 46 47 52 52 52 53 35

(13)

VTT Tjäldataarkiv

av

Jörgen Svensson

Statens Väg- och Transportforskningsinstitut (VTT) S-581 95 LINKÖPING

SAMMANFATTNING

VTT- Tjäldataarkiv är ett register där uppgifter lagras och har lagrats från

tjäldjups-mätningar i olika delar av Sverige. Mätningarna har skett i samband med

VTT-projekt exempelvis i provvägar, installationer i riksvägnätet och i gator.

I arkivet finns uppgifter om bl a mätplats, vägöverbyggnadstyp,

undergrundsför-hållanden, vägens profilplan, köldmängd, ned- och urtjälning samt tjäldjup.

Mät-ningarna i VTT- projekt härrör från slutet av 1950-talet och framåt i tiden. Mätdata

och mätresultat från vägverkets och kommuners tjälgränsmätare finns från början

av 1980-talet.

I arkivet finns för närvarande 221 mätpunkter registrerade. Dessa representerar

tillsammans 650 mätsäsonger. Från mätpunktsdata och mätresultat har tider

fast-ställts för tjälnedträngning och urtjälning för olika klimatzoner i landet. För varje

klimatzon redovisas den vecka eller de veckor, som tjälen börjar tränga ned

re-spektive urtjäla. Vidare redovisas sammanställningar av uppmätta, maximala

tjäl-djup, i olika undergrundsförhållanden samt jämförelser mellan uppmätt

köld-mängd och medelköldköld-mängd enligt BYA 92.

En mera detaljerad redovisning och erfarenhetsbedömning görs från mätningarna

utförda i Kronobergs län. I Kronobergs län utplacerades tjälgränsmätare

huvud-sakligen med avsikt att jämföra skilda jordartstyper och lokala klimatområden.

Er-farenheterna från mätningarna visar bl a på betydelsen av grundvattenytans läge i

förhållande till vägkonstruktionen. Grundvattennivån har avgörande betydelse för

tjäldjupet.

(14)

II

Frost Data Base (FDB)

by Jörgen Svensson

National Road and Traffic Research Institute (VTT) S-581 95 LINKÖPING Sweden

SUMMARY

The Frost Data Base (FDB) is a data base in which results from measurements of frost depth in roads have been stored. The results are collected from various places in Sweden. Measurements of frost depth have been carried out in a large number of projects at VTT as well as for the Swedish National Road Administration and some municipalities.

The results from the measurements of frost depth are collected together with various properties of the subgrade, pavement material, road structure and climate.

The FDB contains 221 measurement points representing 650 frost seasons. The first measurements in VTT projects were made at the end of the 19505.

The results from the measurements for the Swedish National Road Administration and some municipalities derive from the beginning of the 19805.

The information has been used to determine the periods when frost penetration and thaw start. Maximal frost depth in different subgrades is registered. A comparison between average frost index and estimated values of frost index has also been made.

The measurements of frost activity in the county of Kronoberg in southern Sweden are described in detail. In that county, the frost indicators were installed in order to compare different subgrades and climate areas. The results of these measurements show the importance of the groundwater.

(15)

1 BAKGRUND

Mätningar av tjäldjup och undersökningar av fysikaliska orsaker till tjälningsför-loppet har genomförts i många forskningsprojekt och konsultuppdrag på VTT.

I forskningsprojekten har tjäldjupet mätts, huvudsakligen för att bestämma lämp-lig tidpunkt under tjällossningen när fallviktsmätningar bör genomföras exempel-vis på provvägar, som byggts med varierande material och lagertjocklekar. Tjäl-djupsmätningar har också utförts för att studera blockuppfrysning, tjällyftnings-egenskaper hos olika jordarter samt för dräneringsåtgärder. Mätare vilka monterats på uppdrag av vägverket, har använts och används fortfarande för bedömning av vägens bärighet i början av nedtjälningsperioden och under tjällossningen med tanke på framkomligheten för tung trafik. Ett antal tjälgränsmätare har monterats på uppdrag av kommuner. Mätarna har satts för att kontrollera tjäldjup i exempel-vis gator där risk för skador på VA-ledningar kan föreligga.

Med utgångspunkt från mätningarna påbörjades en uppbyggnad av VTT-Tjäldata-arkiv 1985 i syfte att tillvarata resultat och erfarenheter.

(16)

2 SYFTE

Syftet med arkivet är att samla resultat från tjäldjupsmätningar och tillhörande uppgifter om undergrund, grundvattenförhållanden, vägkonstruktion och klimat. Uppgifterna skall öka erfarenheterna om tjälförhållandena i olika delar av landet. Arkivet skall även användas i forskningen och sist men inte minst vid förfråg-ningar från lokala och regionala väghållare.

(17)

3 TJÄLGRÄNSMÄTARNAS ANVÄNDARKATEGORIER

Användare av tjälgränsmätare kan indelas i tre grupper.

1. Mätningar som utförs av VTI i forskningen. Mätningarna genomförs för be-stämning av lämplig tidpunkt för fallviktsmätningar, bebe-stämning av olika jord-arters tjälegenskaper samt studier av olika isoleringsmaterials förmåga att re-ducera eller förhindra tjälnedträngning i skilda vägkonstruktioner.

2. Mätningar, vilka utförs i vägverkets regi med primärt syfte att bedöma fram-komligheten under tjällossningen.

3. Mätningar i kommunal regi, där intresset fokuserats på frostfritt djup för VA-ledningar.

(18)

4 TJÄLDATAARKIVETS UTFORMNING

4.1 Datainsamling

Datainsamlingen sker genom kontakter med berörda personer inom VTI, väg-verket och kommuner.Tillgängligheten på mätuppgifter från mätare utom VTI:s verksamheter varierar. Mätresultaten från vägverket och kommunerna inhämtas efter förfrågan. Klimatuppgifter för bedömning av köldmängd erhålls från SMHI.

4.2 Mätpunktsdata

De tjälgränsmätare som ingår i tjäldataarkivet har placerats i snöröjd mark, dvs huvudsakligen i vägar. Mätarna har suttit eller sitter vanligtvis i allmänna vägnätet eller i s k referenssträckor. I många av VTI:s provvägar har olika överbyggnads-konstruktioner provats. Då flera tjälgränsmätare monterats i provvägar har de mätare valts som varit monterade i en s k referenssträcka. I andra fall där flera mätare förekommer i en provväg, har mätare medtagits, om de sitter i olika under-grunder.

För varje registrerad tjälgränsmätare finns förutom tjäldjup och köldmängd, upp-gifter om identifikation. Den består av länsbokstav och ett löpnummer. Dessutom innehåller arkivet följande uppgifter:

e monterings- och avslutningstidpunkt,

e vägnummer, vägsträcka,sektion eller sträcka mellan orter samt gatunamn, e arbetsområde/väghållare,

e VTT-provväg eller annan väg,

e lägesbestämning, x- och y-koordinat på topografiska kartan i skalan 1:50 000 samt en höjdangivelse,

e terrängtyp där mätaren är placerad, exempelvis skog, e mätarens placering i vägens profil exempelvis skärning, e material i vägkonstruktion och undergrund,

e eventuell isolering och i så fall vilket isoleringsmaterial och dess tjocklek, e överbyggnadstyp exempelvis GBÖ,

e grundvattenobservationer om dessa finns i anslutning till tjäldjupsmätning-arna,

(19)

e mätstation för temperaturmätningar ( SMHI alternativt VTT ),

e medelköldmängd enligt vägverkets byggnadstekniska anvisningar, BYA 92, e uppgiftskälla.

4.3 Tjäldjup

Tjälgränsmätaren ger uppgifter om tjäldjup, upptining och återfrysning. Mätinter-vallen skiljer sig mellan mätarna beroende på bl a syftet med mätningen. Vanligast är mätningar påbörjade under senhösten och avslutade på våren. Mätsäsongerna skiljer sig på grund av de geografiska förutsättningarna. Det bör påpekas att redo-visade mätsäsonger inte är jämnt fördelade under hela den tidsperiod som tjäldata-arkivet representerar. Därför kan en viss över- och/eller underrepresentation av milda respektive kalla vintrar förekomma.

Mätsäsongen är mest intressant under nedtjälnings- och urtjälningsperioderna. Då avläses mätarna i regel en gång per vecka ibland oftare. Efter vårsäsongen insam-las mätresultaten och lagras under respektive identifikation.

4.4 Köldmängd

Köldmängden är en viktig faktor för jämförelse mellan olika mätstationer. Köld-mängden är också en faktor för dimensionering av en vägkonstruktion. För att be-räkna köldmängden måste temperaturen på mätplatsen vara känd. Köldmängden är summan av dygnsmedeltemperaturerna, både positiva och negativa, under en vin-tersäsong. Vid många av VTI:s äldre provvägar mättes temperaturen direkt på platsen. På det viset erhölls en köldmängd som var representativ för mätpunkten. I övriga fall har temperaturen från närmaste SMHI-station använts vid köldmängds-beräkningen. Här i finns svårigheter med lokala klimatvariationer, vilka kan ge ickerepresentativa köldmängder.

(20)

4.5 Grundvattennivå

Grundvattennivån och fuktigheten ovanför densamma har stor betydelse för tjälens nedträngning och urtjälning. På ett fåtal mätstationer har grundvattenobser-vationsrör monterats för att följa grundvattnets nivåförändringar. Det är emellertid svårt att mäta grundvattennivåer i rör under vinterhalvåret. Grundvattenobserva-tioner redovisas ändå men bör betraktas med försiktighet främst under tjälnings-perioden.

(21)

5 TJÄLDATAARKIVETS INNEHÅLL

I tjäldataarkivet finns för närvarande 221 mätare registrerade. Av dessa har 75 varit i funktion senast under vintersäsongen 1991/92. Antalet mätsäsonger varierar och inte minst när under året mätningarna har utförts. Från VTI:s provvägar redo-visas mätningar från slutet av 1950-talet och med relativt jämn mätfrekvens under årtiondena fram till idag. Mätresultat från vägverkets och de kommunala mätarna finns registrerade från början av 1980-talet.

För att belysa hur arkivets innehåll fördelar sig t ex i olika överbyggnadstyper, undergrundsförhållanden etc. redovisas nedan mätarnas fördelning i ett antal mäta-re med skilda fysiska förutsättningar. Erfamäta-renheterna från tjäldjupsmätningarna redovisas i kapitel 6.

5.1 Länsvis fördelning av mätare

Fördelningen av mätare är ojämn över landet. I vissa län, exempelvis Väster-norrland, Västerbotten och Östergötland har det varit mera förekommande med tjälgränsmätare placerade i provvägar. Det finns även regioner utan eller endast ett fåtal mätare. Mätare, vilka varit i bruk under den senaste vintersäsongen finns huvudsakligen i Gävleborgs-, Värmlands-, Östergötlands- och Kronobergs län. I figur 1 redovisas arkivets samtliga mätare fördelade på länen.

1 vätcre totalt I provväg An ta l m ä t a r e B CD E FOG HM NP S T UV W X V Z ACBD Län

Figur 1 Tjälgränsmätare, länsvis fördelade.

(22)

5.2 Bedömning av väg- och undergrundsförhållanden

För att utvärdera och jämföra tjäldjupsmätningar behövs uppgifter om väg- och undergrundsförhållanden. Beroende på vägkonstruktionens materialinnehåll, undergrundens sammansättning och vatteninnehåll har tjälen olika nedträngnings-hastighet och djup. I en mark med grovkornigt och relativt torrt material tränger tjälen ned snabbare och djupare jämfört med ett område med finkornigare jord-arter. Jordartsförhållandena i såväl vägöverbyggnad som undergrund bestämmer också tjällyftningens storlek, tjälnings- och tjällossningsperiodens längd.

I alla mätpunktsdata finns en bedömning av väg- och undergrundsförhållanden, vilka bedöms i tre klasser, dokumenterad, osäker och okänd. Vid dokumenterade förhållanden finns redovisade resultat från bl a borrningar och provgropsgräv-ningar. När osäkra förhållanden råder har en ungefärlig uppfattning om vägupp-byggnaden och undergrundsmaterialet gjorts. Vanligen är det uppgifter som härrör från vägbyggares erfarenheter, konstruktionsritning, geologiska kartor eller iakt-tagelser vid monteringstillfället. Då förhållandena bedöms som okända finns ingen uppfattning om jordartsförhållandena vare sig i väg eller undergrund.

Jämförelser mellan olika mätare är därför vanskliga att göra. I figur 2 redovisas fördelningen av dokumenterade, osäkra och okända väg- och undergrundsförhåll-anden. 160 140 100 A n t a l m ä t a r e o 8 8 B 8

Okänd Osäker Dokumenterad

Figur 2 Fördelning av tjälgränsmätare med dokumenterade, osäkra och okända väg- och undergrundsförhållanden.

(23)

5.3 Mätarnas fördelning på varierande överbyggnadskonstruktioner

Typ av vägkonstruktion utgår bl a från trafikmängd, klimatförhållanden och undergrundsförhållanden. Konstruktionerna åtskiljs beroende på material och lagertjocklekar. De vanligaste överbyggnadstyperna är grusbitumenöverbyggnad (GBÖ), indränkt grusbitumenöverbyggnad (IBÖ), bergbitumenöverbyggnad (BBÖ), helt bitumenstabiliserad överbyggnad (HBÖ), cementbitumenöverbyggnad (CBÖ) och grusöverbyggnad (GÖ).

En annan kategori av vägkonstruktioner, som förekommer i arkivet, är förstärkta vägar, där ursprunglig väg utgjorts av oljegrusväg eller grusväg. Bland tjäldata-arkivets mätare är de flesta placerade i GBÖ- konstruktioner med skiftande tjock-lek (figur 3). 160 140 An tal m ä t a r e & i , _ EEE _ GO GBÖ HBÖ BBÖ IBÖ Figur 3 Fördelning av tjälgränsmätare på olika överbyggnadskonstruktioner

5.4 Mätarnas fördelning i varierande undergrundsförhållanden

Tjälgränsmätarna är främst placerade i vägar med terrass av finkorniga sediment och finkornig morän (figur 4). De finkorniga sedimenten är i regel silt eller lera och i finkorniga moräner är siltmorän vanligast. Indelningen i jordartsgrupper har gjorts enligt Svenska Geotekniska Föreningens (SGF) laboratoriekommittés jord-artsindelning 1981.

Beteckningen "Min. okänd" och "Sed.okänt" har använts i de fall då respektive jordarts kornstorleksfördelning ej kunnat fastställas.

(24)

10

Undergrundsförhållandena har som nämnts stor betydelse för resultatet av tjäl-ning- och urtjälning. Uppgifter om grundvattenytans nivå under vägen har inte medtagits på grund av bedömningssvårigheter. Intill en del tjälgränsmätare som är placerade i provvägar, finns öppna grundvattenobservationsrör. Dessa ger en upp-fattning om grundvattenytans fluktuationer under den del av året, då marken ej är tjälad.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 Antal mätare

Figur 4 Mätarnas fördelning i varierande undergrundsjordarter.

5.5 Mätarnas fördelning i områden med varierande köldmängd

Köldmängden är summan av dygnsmedeltemperaturerna, både positiva och nega-tiva. Köldmängd är en av förutsättningarna vid dimensionering av olika vägbygg-nadskonstruktioner. Sverige kan indelas i sex klimatzoner. Klimatzonerna är om-råden med likartat klimat. Dessa zoner baseras på mångåriga klimatobservationer, som utförts av SMHI.

Med utgångspunkt från temperaturmätningarna har köldmängden bestämts för re-spektive klimatzon (figur 6). Den s k medelköldmängden baseras på temperatur-mätningar utförda mellan vintersäsongerna 1961/62 och 1988/89.

(25)

11

Från söder mot norr indelas klimatzoner/köldmängdsområden enligt följande:

Klimatzon Medelköldmängd (- dygnsgrader)

1 0 - 300 2 301 - 600 3 601 - 900 4 901 - 1200 5 1201 - 1500 6 1501

-Inom respektive köldmängdsområde förekommer lokala klimatvariationer, vilka kan ge både högre och lägre köldmängder än vad som är normalt för klimatzonen i fråga.

Figur 5 visar arkivets tjälgränsmätare fördelade på klimatzoner.

1501-2000 en _ 1201-1500 © © = -8 © _901-1200 Z & T - L 601-900 % 8 19 2 301-600 0-300 0 20 40 60 80 100 Antal mätare

Figur 5 Mätarnas fördelning i klimatzoner.

(26)

&" 12 14" 16"

mHI Medelköldmängd_{1961 /62 - 88/89}

Figur 6 Klimatzoner med tillhörande köldmängdsområden

(27)

13

5.6 Mätarnas fördelning på varierande terrängtyper

Avsikten med att åtskilja olika terrängtyper är försök att konstatera hur tjäldjupen och urtjälningen eventuellt påverkas av omkringliggande terräng. Skog kan ge skuggeffekt på vägytan. Att bedöma påverkan från omkringliggande terräng är dock mycket svårt. Variationen i bl a jordartsförhållandena och mätnoggrannheten påverkar mätresultatet i större omfattning.

I figur 7 redovisas tjälgränsmätarnas fördelning på terrängtyper.

Antal mätare

Figur 7 Mätarnas fördelning med avseende på terrängtyp.

5.7 Mätarnas fördelning i vägars olika profilplan

Med vägens profilplan avses vägens läge i tvärled dvs i marknivå, i skärning eller bank (figur 8). Väg i marknivå har en terrassyta som motsvarar intilliggande mark-nivå. Ingen gradering av skärningsdjup eller bankhöjd har gjorts. Uppdelningen kan även ses som ett mått på närheten till grundvatten under vägytan. Om tjäl-gränsmätaren är placerad i exempelvis en skärning kan tjälningsförloppet och dess konsekvenser bl a relateras till närheten av grundvattnet.

(28)

14

Väg på bank

Väg i morknivå

0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 Antal mätare

(29)

15

6 NÅGRA ERFARENHETER AV MÄTNINGARNA

6.1 Tjälnedträngnings- och urtjälningsperioder

Med klimatzonindelningen som bas (se kap. 5.5) har tjälgränsmätare inom respek-tive klimatzon, studerats med avseende på tjälning och urtjälning samt vid vilken tidpunkt på året 2 50 cm tjäle erhållits. Undersökningen har gjorts på ett antal mät-säsonger till och med vintern 1991/1992. Tiderna har angivits med en veckas marginal för första avläsningen vid nedtjälningen samt början av urtjälningen.

Början av nedtjälning respektive tjällossning är svår att bedöma eftersom avläs-ningsintervallen har varierat. Ofta har tjälen och urtjälningen nått en eller ett par decimeter ner i vägen vid första noteringen. Vid observation av urtjälningen har bedömningen gjorts så att föregående avläsningsdatum kan sättas som starttid-punkt om denna ligger inom en tvåveckorsperiod. Vid enstaka mätsäsonger har återfrysningar noterats dvs tunna ytlager på underliggande urtjälade lager. Dessa uppgifter finns ej med i sammanställningen.

Nedan redovisas tider för tjälning och urtjälning inom respektive klimatzon (figurerna 9-32).

6.1.1 Klimatzon 1

Inom klimatzon 1, 300 neg dygnsgrader, finns bara tre registrerade tjälgräns-mätare. De representerar tillsammans 14 mätsäsonger under vilka start för tjälens nedträngning, 2 50 cm tjäle och tidpunkt för urtjälning kunnat bestämmas. Tjäl-gränsmätarna är och har varit placerade i Kalmar- respektive Malmöhus län.

Redovisade mätsäsonger tillsammans med uppmätt köldmängd finns i nedanstå-ende tabell.

(30)

16

Tabell 1 Mätsäsonger inom klimatzon 1.

Mätsäsong Uppmätta köldmäng- Antal mätare der, neg dygnsgrader

1970-1971 75 1 1971-1972 60 1 1972-1973 0 1 1973-1974 - 1 1984-1985 450 1 1985-1986 324 2 1986-1987 450 2 1987-1988 9 2 1988-1989 0 2 1989-1990 0 1 1990-1991 57 1 1991-1992 0 1

Flera av de registrerade mätsäsongerna har inte haft någon köldmängd alls vilket beror på, att beräkningen av köldmängden görs efter hela månadens medeltempe-ratur. Den beräkningsmetoden ger inga enstaka kallare perioder under en månad, om den i övrigt varit "varm".

Sammanställningen i nedanstående figurer, 9-12, bygger på få mätlokaler och mät-säsonger och bör därför tolkas med viss försiktighet.

KLIMAT ZON 1 40 + __35 -= W 30 + © = 2 254 S å 204 01915

äng 10 4

5-_ 0) i t o 4 m 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 1 2 3 Vecka

Figur 9 Start för tjälnedträngning samt tjäldjup 20 cm vid den första avläs-ningen.

(31)

17 KLIMAT ZON 1 a B B % a v an ta l m ä t s ä s o n g e r 0 O d 47 48 49 50 51 52 1 "2 3 4 5 16 7 8 9 Vecka

Figur 10 Start för tjälnedträngning och tjäldjup > 20 cm vid den första avläs-ningen. KLIMAT ZON 1 % a van ta l mä t s ä s o n g e r _.T 47 48 49 50 51 52 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Vecka

Figur 11 Tidpunkt då tjälen nått 2 50 cm djup.

(32)

18 KLIMAT ZON 1 Q O l T o u © å B B % a v an ta l m ä t s ä s o n g e r i T 49 50 51 52 1

Figur 12 Start för urtjälning inom klimatzon 1.

6.1.2 Klimatzon

Klimatzon 2 omfattar köldmängdsområdet 301 - 600 negativa dygnsgrader. Inom denna klimatzon är 97 st tjälgränsmätare registrerade. Dessa representerar 343 mätsäsonger där tidpunkt för tjälnedträngning kunnat bestämmas. För 324 mätsä-songer har tjäldjup 2 50 cm observerats. Tidpunkt för urtjälning har bestämts för 274 mätsäsonger.

Tjälgränsmätarna inom denna klimatzon är och har varit placerade i Stockholms-, Uppsala-, Södermanlands-, Östergötlands-, Jönköpings-, Kronobergs-, Kalmar-, Hallands-, Älvsborgs-, Värmlands-, Örebro-, Västmanlands-, Kopparbergs- och Gävleborgs-län.

(33)

19

Mätsäsong Uppmätta köldmängder, neg dygnsgrader Antal mätare 1966-1967 475, 501 2 1967-1968 675, 925 3 1968-1969 675, 700 3 1969-1970 725, 875, 1025 5 1970-1971 225, 325 3 1971-1972 200, 225, 250, 325, 400 6 1972-1973 50, 75 3 1973-1974 150 1 1974-1975 39, 54 2 1975-1976 351, 500 2 1976-1977 321, 420 4 1977-1978 234, 351 5 1979-1980 477, 592 5 1980-1981 192, 204, 222, 305, 393, 690 9 1981-1982 519, 552, 630, 666, 675, 688 11 1982-1983 81,93, 120, 132, 140, 147, 159, 237, 264 14 1983-1984 120, 162, 186, 243, 285, 303, 312, 315, 393, 702 19 1984-1985 498, 522, 528, 537, 549, 564, 594, 606, 609, 23 633, 669, 678, 702, 705 1985-1986 339, 363, 366, 369, 399, 414, 423, 495, 498, 40 504, 507, 534, 552, 585, 648, 654, 687, 699, 726 1986-1987 48, 441, 477, 498, 501, 507, 510, 513, 540, 597, 41 603, 621, 627, 663, 678, 699, 714, 735, 825 1987-1988 30, 36, 42, 45, 48, 52, 57, 60, 90, 102, 108, 111, 34 126, 153, 156, 177, 204, 222 1988-1989 0,9, 15, 29,39, 51, 57, 74, 75, 81, 90, 93, 105, 37 111, 135 1989-1990 0, 12, 33, 34, 36, 39, 45, 48, 72, 75, 81, 180 33 1990-1991 21, 57,81, 84, 87, 102, 105, 111, 117, 141, 147, 38 153, 156, 168, 171, 240, 345 1991-1992 0, 3,9, 12, 84 21

Av ovanstående sammanställning framgår att redovisade mätsäsonger represente-rar både milda, normala och kalla vintersäsonger. Det innebär att start för tjälned-trängning, 2 50 cm tjäle och urtjälningstidpunkter är mera spridda över vinter-säsongen (figur 13-16).

Början på tjälnedträngningen dvs när första avläsning givit tjäldjup © 20 cm, ligger i vecka 48 (figur 13). Variationerna i vinterklimatet återspeglas väl i tiden för tjälnedträngningen. Under kalla vintersäsonger har tjälen börjat veckorna 44

(34)

20

och 45. Då vintern varit mild har tjälnedträngningen i flera mätpunkter skett i vecka 52 samt vecka 2.

I figurerna 14 och 15 framgår tydligt de klimatvariationer som observerats under vintersäsongerna. Starten för tjälnedträngning med > 20 cm vid första avläsningen och tidpunkten, då 2 50 cm tjäle erhållits är koncentrerade till två perioder, veckorna 47 - 50 och 1 - 4.

Urtjälningens början är koncentrerad till veckorna 10-12 (figur 16). Även starten för urtjälningen är spridd över mer eller mindre hela vintersäsongen beroende på klimatvariationerna inom zonen och mellan vintersäsongerna.

KLIMAT ZON 2 % a v an ta l m ät s ä s o n g e r 0 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1011 12 Vecka

(35)

21 KLIMAT Z ON 2 O NM A % av an ta l m ä t s ä son g e r 4 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 O NM KR O 09 Vecka

Figur 14 Start för tjälnedträngning och tjäldjup > 20 cm vid första avläsningen.

KLIMAT ZON 2 O N RA o-% a v an ta lm ä t s ä s o n g e r J 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 O NW RA O 00 Vecka

Figur 15 Tidpunkt då tjälen nått 2 50 cm.

(36)

22 KLIMAT ZON 2 20 - [10-10 cm | _ 8 15 _ M >i0cm | 3 g! d E -EZ 5 5 i 2 10 --x» :0 *" E 5 - CO- ä 0___.lem& ::..? | H : o a_i _ 5 id k [:P.- l ga n :

%%NMwmmäl23456789mnmmmwmw

Vecka

Figur 16

Start för urtjälning (förklaringen anger urtjälningsdjup vid första

av-läsning av urtjälning).

6.1.3 Klimatzon

Inom klimatzon 3, köldmängdsområde 601-900 neg dygnsgrader, finns 20 st

av-lästa tjälgränsmätare. Mätarna representerar 60 mätsäsonger med tidpunkt för

tjäl-- nedträngning och 56 mätsäsonger med notering av start för urtjälning. Tjälgränstjäl--

Tjälgräns-mätarna är och har varit placerade i Värmlands-, Kopparbergs-, Örebro- och

Gävleborgs län.

(37)

23

Mätsäsong Uppmätta köldmängder, neg dygnsgrader Antal mätare 1969-1970 1050, 1200 2 1970-1971 400 ] 1971-1972 350, 450 2 1973-1974 342 1 1974-1975 147 1 1975-1976 500 ] 1977-1978 850 1 1978-1979 1167 1 1980-1981 630, 816, 867 4 1981-1982 912 1 1982-1983 177, 258 2 1983-1984 396, 477, 495 3 1984-1985 615, 825, 1002 4 1985-1986 576, 843, 984 4 1986-1987 867, 915, 1056 4 1987-1988 306, 309, 429, 441 5 1988-1989 162, 208, 333, 336, 345 5 1989-1990 165, 240, 243, 264, 324, 381 6 1990-1991 222, 402, 444, 498, 519 5 1991-1992 33, 120, 144, 156, 186 6

De flesta tjäldjupsobservationerna är gjorda under de senaste fem förhållandevis milda vintrarna. I figurerna 17-19 redovisas de veckor, då tjälnedträngningen i vägen har startat. Tjälens nedträngning börjar i vecka 42 och är mest koncentrerad till veckorna 44-46. Tidpunkten då första avläsning visat djupare tjäle än 20 cm ligger inom veckorna 45-47. En viss koncentration med avläsningar på mer än 20 cm tjäldjup vid första avläsning observeras i vecka 1 och 2. Spridningen i an-talet veckor kan förklaras av klimatvariationerna.

Samma mönster upprepas när tjälen nått 50 cm eller mer. Tidpunkten då tjälen nått 2 50 cm djup är koncentrerad till vecka 47 och 48.

Urtjälningen börjar vanligen i veckorna 9-13. Även i figur 20 framträder de se-naste vintersäsongernas milda klimat.

(38)

24 KLIMAT ZON 3 --ND N O O Q m ä t s ä s o n g e r 0 % a v an ta l QO 7 O 41 42 43 AA 45 46 47 48 49 50 51 Vecka

Figur 17 Start för nedtjälning och tjäldjup 20 cm vid den första avläsningen.

KLIMAT ZON 3 N Q nan d _{Qi 4} % a van ta l m ä t s ä s o ng e r å -0 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 1] 2 3 Vecka

Figur 18 Start för tjälnedträngning och tjäldjup > 20 cm vid den första avläs-ningen.

(39)

25 KLIMAT ZON 3 % a v anta l m ä t s ä s o n g e r

KLIMAT ZON 3

ZOT

£

cm

%

av

an

ta

l

mä

ts

äs

on

ge

r

0 HTF

Br:

»I,

KZ:

Tra

38

4 get

#1, mer

cons

å

Al

h

0 J 4:15 ; 2 #8; 3 Säl ä "S: 51 52 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11] 12 13 14 15 16 Vecka

Figur 20 Start för urtjälning (förklaringen anger urtjälningsdjup vid första

av-läsning av urtjälningen).

6.1.4 Klimatzon 4

Inom klimatzon 4, köldmängdsområde 901 - 1200 neg dygnsgrader, finns 46

av-lästa tjälgränsmätare. Mätarna representerar 121 mätsäsonger med tidpunkt för tjälnedträngning och 101 mätsäsonger med notering av start för urtjälning.

(40)

26

Tjälgränsmätarna är och har varit placerade i Västerbottens, Västernorrlands, Jämtlands, Gävleborgs- och Kopparbergs-län.

Mätsäsong Uppmätta köldmängder, neg dygnsgrader Antal mätare 1960-1961 700 1 1961-1962 1000, 1025, 1150 3 1962-1963 1150, 1225 4 1963-1964 -558, 800, 875 4 1964-1965 600, 825 2 1965-1966 1740 1 1970-1971 1050 2 1971-1972 700, 1000 3 1972-1973 150, 200, 400, 475 4 1973-1974 447, 550, 735, 900 5 1974-1975 345, 375, 528 4 1975-1976 837, 1050 2 1977-1978 762, 948 3 1980-1981 1191 1 1981-1982 927, 1020, 1152, 1227, 1266, 1266 9 1982-1983 660, 681, 783 6 1983-1984 825, 828, 858, 995, 1077 11 1984-1985 1107, 1128, 1134, 1182, 1215, 1260, 1320, 19 1347, 1371, 1464 1985-1986 1176, 1215, 1248, 1260, 1299, 1350, 1365, 20 1410, 1473, 1512, 1536, 1560 1986-1987 1223, 1233, 1275 4 1987-1988 618, 669, 702, 774, 897, 948 8 1988-1989 190, 498, 612 5 1989-1990 426, 669 2

Uppmätta köldmängder representerar både milda och kalla mätsäsonger. Flest av-läsningar finns under två förhållandevis kalla vintrar, 1984-1985 och 1985-1986. I figurerna 21-23 redovisas de veckor som tjälnedträngningen börjar. Tjälnedträng-ning börjar inom veckorna 43-45. Tjäldjup 2 50 cm är koncentrerade till vecka 46. Urtjälningen börjar vanligen inom veckorna 11-13 (figur 24).

(41)

27 KLIMAT ZON 4 % a v an ta l m ä t s ä s o ng e r

Figur 21 Start för tjälnedträngning och tjäldjup © 20 cm vid den första

ningen. KLIMAT ZON 4 35 -s 207

5525-6 © 204

$ 3)

X :

T

© £ 51

0)

4

4 +

4

4 t

4 T

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52 1]

2

3 Vecka

Figur 22

Start för tjälnedträngning och tjäldjup > 20 cm vid den första

avläs-ningen.

(42)

28 KLIMAT ZON 4 M NM O Q O OI O % a v an ta l m ä t s ä s o n g e r u

KLIMAT ZON 4 307 [B2 0-10CN 20 + M > 10 cm % a v an ta l m ä t s ä s o n g e r un 11 12 13 Vecka

Figur 24 Start för urtjälning (förklaringen anger urtjälningsdjup vid första av-läsning av urtjälningen).

(43)

29

6.1.5 Klimatzon

Inom klimatzon 5, köldmängdsområde 1201-1500 neg dygnsgrader, finns 41 av-lästa tjälgränsmätare. Mätarna representerar 88 st mätsäsonger med tidpunkter för nedtjälning och 72 mätsäsonger med notering av start för urtjälning. Tjälgräns-mätarna är och har varit placerade i Norrbottens-, Västerbottens-, Västernorrlands-och Jämtlands län.

Mätsäsong Uppmätta köldmängder, neg dygnsgrader Antal mätare 1956-1957 1350 1957-1958 1350 1958-1959 1000 1960-1961 1150 1961-1962 1400, 1525, 1650 1962-1963 1475, 1500, 2000 1963-1964 1100, 1200 1966-1967 1008 1967-1968 1566 1971-1972 925, 1350 1972-1973 375, 575, 750, 975 1973-1974 850, 950, 1000 1974-1975 650, 750, 900 1975-1976 1050, 1110, 1200, 1224, 1300, 1400 1976-1977 1107, 1200, 1230, 1251, 1450, 1500 1977-1978 1179, 1269, 1350 1981-1982 1470 1982-1983 830, 981, 1008 1983-1984 1029, 1152, 1242, 1332 1984-1985 1404, 1416, 1419, 1536, 1566, 1593, 1713 1985-1986 1233, 1362, 1446, 1710, 1740, 1824, 1827, 1839 1986-1987 1632, 1671 1987-1988 888, 993, 1065, 1134 1988-1989 636, 780 1990-1991 912 -Q A N g 09 Ä W N W q -W W E N öm -N M R Ä NM 2-2 2-2

>-Variationerna i köldmängd mellan mätsäsongerna är ett mått på hur kalla vintrarna varit. Variationerna inom en mätsäsong speglar bl a lokala klimatvariationer som förekommer inom en klimatzon beroende på var mätaren är placerad.

(44)

30

I figurerna 25-27 redovisas de veckor då tjälnedträngningen börjar.

Tjälnedträngningen börjar inom vecka 41 och är mest koncentrerad inom veckorna 43-45. Under veckorna 45 och 46 har över hälften av redovisade mätsäsonger tjäl-djupet 2 50 cm. Urtjälning startar i något enstaka fall vecka 8, men är mest kon-centrerad inom veckorna 12-15 (figur 28).

KLIMAT ZON 5 % a v an ta l m ä t sä s o n g e r Vecka

Figur 25 Start för tjälnedtjälning och tjäldjup © 20 cm vid den första avläs-ningen.

(45)

31 KLIMAT ZON 5 % a v an ta l m ä t s ä s o ng e r 41 42 43 44 45 4 4 48 9 59 51 52 1 2 Vecka

Figur 26 Start för tjälnedträngning och tjäldjup > 20 cm vid den första avläs-ningen. KLIMAT ZON 5 % a v an ta l m ä t s ä s on g e r un 0 ' t n 4 t t i t t 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 1 2 Vecka

(46)

32 KLIMAT ZON 5 25 - s ©) 0-10 cm - © 20 + rem

% -

E > 10 cm

8 5 15+

> id

d

403 10 + akg X =E 14 pl 11 _ 1 __1 p ds _ Få 8 9 10 11] 12 13 14 15 16 17 18 19 Vecka

Figur 28 Start för urtjälning (förklaringen anger urtjälningsdjup vid första av-läsning av urtjälningen).

6.1.6 Klimatzon

Inom klimatzon 6, köldmängdsområde > 1500 neg dygnsgrader, finns 13 avlästa tjälgränsmätare som representerar 25 mätsäsonger. Tjälgränsmätare är och har varit placerade i Västerbottens- och Norrbottens län.

Mätsäsong Uppmätta köldmängder, neg dygnsgrader Antal mätare 1960-1961 1300, 1600 4 1961-1962 1500, 1950 4 1962-1963 1750, 1975 4 1971-1972 1128, 1358 2 1972-1973 710 1 1973-1974 1050 1 1974-1975 950 1 1975-1976 1200 1 1976-1977 1600 1 1984-1985 1584 1 1985-1986 1791, 1818, 2115 3 1986-1987 1698, 1710 2 1987-1988 1533 1

(47)

33

Nedtjälningen börjar vecka 41 och är mest koncentrerad till veckorna 43-46. Inom vecka 46 finns flest observationer med tjäldjup 2 50 cm. Urtjälningen börjar inom veckorna 11-14 (figur 32). Sammanställningen i nedanstående figurer 29-32 bygger på relativt få mätlokaler och mätsäsonger och bör därför tolkas med viss försiktighet. KLIMAT Z ON 6 35 + 5 30 '© e 25 + 6 S 204 8 2 18] se : 10 + E 5 4 [0 + 4 4 + i 40 41 42 43 14 45 46 47 Vecka

Figur 29 Start för tjälnedträngning och tjäldjup © 20 cm vid den första

avläs-ningen. KLIMAT ZON 6 5 3 8 O m ä t s ä s o n g e r N Q o % a v a n t a l O O 41

Figur 30 Start för tjälnedträngning och tjäldjup > 20 cm vid den första

avläs-ningen.

(48)

34 KLIMAT Z ON 6 % a v anta l m ä t s äs o n g e r Vecka

KLIMAT ZON 6 SP 30-10 com 25 + ra Lt 20 1 15 i i r r . p LE Si] , El , föl i 11 12 13 14 15 16 Vecka M > 10 cm % a v an ta l m ä t s ä s on g e r Figur 32 Start för urtjälning (förklaringen anger urtjälningsdjup vid första

av-läsning av urtjälningen).

6.2 Uppmätta maximala tjäldjup i olika undergrundsförhållanden i landets sex klimatzoner

Med maximalt tjäldjup avses här det största avlästa djupet, till vilken tjälen trängt ner. I vissa fall kan tjälgränsen ha varit djupare men den har inte observerats i av-läsningarna på grund av allt för glesa avläsningstillfällen. Det vanligaste

(49)

avläs-35

ningsförfarandet innebär tätare avläsning på senhöst och vår, då tjälen tränger ned respektive lossar.

I nedanstående tabeller (7-12) redovisas uppmätt maximalt tjäldjup i klimat-zonerna. Undergrunden indelas i fyra grupper, grovkorniga-, finkorniga sediment samt grovkorniga och finkorniga moräner. Till grovkorniga och finkorniga sedi-ment räknas t ex sand och grus respektive silt och lera. Den säsongs köldmängd då observationen gjordes redovisas också i tabellen. Som jämförelse till uppmätt köldmängd anges den köldmängd, vilken enligt BYA 92 satts för mätlokalen ifråga. Överbyggnadstyp med bedömd tjocklek är också redovisad i tabellen.

Tabell 7 Maximala tjäldjup i olika undergrunder i klimatzon 1.

Under- Max Säsong Köld- Medel- Mätare Öb-typ grund tjäldjup mängd köld- län/nr Tjocklek

cm uppmätt mängd cm

BYA 92

Fin Min 155 85-86 450 250 H/02 GBÖ

(45)

Observera att alla mätare sitter i finkornig morän!

BYA 92

Grov Min 180 85-86 369 310 G/09 GBÖ (78)

Fin Min 179 86-87 - 550 T/05 IBÖ (85)

Grov Sed 200 84-85 609 450 F/15 GBÖ (80)

86-87 621 420 E/23

Fin Sed 200 81-82 630 500 D/07 GBÖ (100)

(50)

36

cm uppmätt mängd cm BYA 92 Grov Mn 174 80-81 867 880 W/04 GBÖ (115) Fin Mn 225 86-87 1056 820 W/10 Först. GÖ Grov Sed 148 91-92 33 750 X/08 GBÖ (-50) Fin Sed 250 84-85 1002 900 X/04 GBÖ (-50) 85-86 1116 n -- # 86-87 1116 -- -- t

Under- Max Säsong Köld- Medel- Mätare

Öb-typ

grund

tjäldjup

mängd

köld-

län/nr

Tjocklek

cm

uppmätt mängd

cm

BYA 92

Grov Min

250 84-85

1371

1100

Z/06

GBÖ (-40)

85-86

1536

1100

Z/06

Fin Min

270 85-86

1473

1180

Z/10

GBÖ (-50)

Grov Sed

250 80-81

1191

1050

AC/18

-GBÖ (+-75)

84-85

1182

920 Y/26

Först. GO

85-86

1299

920 Y/26

Fin Sed

250 84-85

1320

1100

Z/09

GBÖ (-50)

84-85

1347

1150

Z/20

GBÖ (-40)

84-85

1107

1000

Z/25

Först. GÖ

84-85

1182

1000

Z/26

Först. GÖ

85-86

1473

1100

Z/09

85-86

1350

1150

Z/20

85-86

1215

1000

Z/25

85-86

1299

1000

Z/26

(51)

37

cm uppmätt mängd cm BYA 92 Grov Min 250 85-86 1740 1300 Z/07 GBÖ (-50) 85-86 1233 1250 Z/21 Först. GÖ Fin Mn 275 86-87 1671 1500 AC/20 GBÖ (-40) Grov Sed 224 67-68 1566 1450 BD/03 (-90)

Fin Sed 234 85-86 1710 1350 Y/29 Först. GÖ

BYA 92

Grov Min 295 86-87 1710 1600 AC/21 -GBÖ (-50)

Fin Mn 300 85-86 1791 1600 AC/O1 (80)

Grov Sed 285 62-63 1750 1550 BD/10 (-80)

Fin Sed 250 71-72 1358 1540 AC/07 GBÖ (-50)

Av tabellerna 7-12 framgår klart att under vintersäsongerna 1984-85, 1985-86 och 1986-87 registrerades de flesta maximala tjäldjupen. Det var förhållandevis kalla vintrar. Fördelningen av mätsäsongerna är också lite ojämn. Eftersom nivåerna på uppmätta köldmängder inom respektive klimatzon ligger bland de högsta eller till och med högst 1984-85,1985-86 och 1986-87 så är dessa vintersäsonger represen-tativa då maximala tjäldjup kan nås i skilda undergrundsförhållanden. Beroende på hur mätarna är och har varit placerade inom respektive klimatzon kan givetvis andra maximala tjäldjup uppmätas.

En kall vintersäsong behöver inte betyda att resultatet av en djup tjälnedträng-ningen är särskilt märkbar, dvs att olika typer av tjälskador uppstår. En mild vinter

(52)

38

eller en vinter med många växlingar mellan milt och kallt väder kan vara betydligt mer besvärlig med tjälskador och nedsatt bärighet som följd.

Det framgår också av tabellerna att uppmätta köldmängder i de flesta fall överstiger bedömda medelköldmängder enligt BYA 92 (medelköldmängd 1961/62 -88/89 enligt SMHTD). Vid användning av köldmängder bör de lokala klimatvaria-tionerna, som förekommer i alla klimatzoner beaktas.

6.3 Jämförelse mellan uppmätt köldmängd och medelköldmängd en-ligt BYA 92

Jämförelsen syftar till att visa hur uppmätta köldmängder inom respektive klimat-zon varierar mot medelköldmängden enligt BYA 92. Det är intressant att studera hur mycket högre den uppmätta köldmängden för respektive mätlokal kan vara jämförd med den medelköldmängd som enligt BYA 92 råder för mätlokalen. Med uppmätt köldmängd menas här den köldmängd som beräknats efter uppmätta luft-temperaturer för mätpunkten. Mätsäsongerna representerar både milda och kalla vintrar. Vissa vintersäsonger har varit kallare än normalt och de framträder med betydligt högre uppmätt köldmängd än medelköldmängden. Det bör påpekas att redovisade mätsäsonger inte är jämnt fördelade över den tidsperiod som tjäldata-arkivet representerar. Därför kan en viss över- och/eller underrepresentation av milda och kalla vintrar förekomma. Om man bortser från de mätsäsonger, då den uppmätta köldmängden varit lägre än medelköldmängden enligt BYA 92 och endast studerar de som varit högre framgår, att flera mätstationer inom klimat-zonerna 1-5 borde tillhöra andra klimatzoner.

I figurerna 33-38 redovisas uppmätta köldmängder i jämförelse med medelköld-mängd enligt BYA 92.

(53)

39 KLIMAT ZON 1, 00-300 » 500 25 h :© lg 400 © Mo © Z 300 * 2 & E Z 100 g u a e & 7 a 0 t X nama 170 250 Medelköldmängd enligt B YA 92

Figur 33 Uppmätt köldmängd jämförd med medelköldmängd.

Från klimatzon 1 finns för få mätresultat för att en jämförelse skall vara menings-full.

(54)

40 KLIMAT ZON 2, 301-600 700 B s 600 $

E%

Ä

K

x

$

»

*

5 $ UTT

-

e

=)

81 400 +-X X | x X X 10 X xt p m '2 9 200 å 4 X X X XX & * 100 -% Z % L 0 % %

g

x

Q +- -_- o

joo de annan

åå rn dra Kons -a

320 330 340 350 360 380 400 410 420 430 Medelköldmängd enligt B YA 92 KLIMAT ZON 2, 301-600 k g 1200 8 1000 x --'10 g x >l( E Er 800 1-- r I -= c X X x. X X X 2 E 6001-22-17 ] i x X % 8 4004-% Z x x 3-E © % | x X k e & © 200 -X s X x f X ) 0 X T o + -X * 450 500 510 520 530 570 580 600 Medelköldmängd enligt BY A 92

Figur 34 Uppmätta köldmängder i jämförelse med medelköldmängd.

Inom klimatzon 2 har registrerats flera mätsäsonger med högre uppmätt köld-mängd än vad BYA 92 anger.

(55)

41 KLIMAT ZON 3, 601-900 e 1200 _T _x _x l X Z $ 1000 F se k -'10 g x X f X E E., BCD _ V X X 2 & | | 4 12 S, 600_p _| x_X _X 0_J _X :d 9 400 +-xX X i | ä E m l X T X Q X | [v 8 _ 4 4 :> X :; e 2 200 t-x X X F F D 0 )( ] 640 650 700 750 780 800 820 830 850 880 900 Medelköldmängd enligt B YA 92

Figur 35 Uppmätt köldmängd i jämförelse med medelköldmängd.

Inom klimatzon 3 ligger ca 16 % avuppmätta köldmängder över 900 -d?C.

Maxi-malt ligger några mätsäsonger upp emot 50 % över bedömd medelköldmängd

en-ligt BYA 92. KLIMAT ZON 4, 901 -1200 nde o a mmm 2 X X X o B B B B B E E E B | X -X -X X X X X X 2 X X -P F , X X R X H X X X X 2 X X U p p m ä t t k ö l d m ä n g d . n e g . d y g n s g r a d e r

+

-xx

>(

|(

;x

*x

X

X:

X

920 930 950 1000 1020 1050 1100 1120 1150 1160 1170 1180 1200

Medelköldmängd enligt BY A 92

Figur 36

Uppmätt köldmängd i jämförelse med medelköldmängd.

Av uppmätta köldmängder inom klimatzon 4 ligger ca 30 % över 1200 -d?C.

Maximalt har värdet 1740 neg. dygnsgrader uppmätts för en mätsäsong. Värdet är

> 80 % högre än bedömd medelköldmängd enligt BYA 92.

(56)

42 KLIMAT ZON 5, 1201-1500 j 2000 X Dans 21% X x >|( ? ä 8 B 1500 2-1 ] X ' så s 2 28 q; X ** | X 2 & X I 25 X 3 X x >.( X 35110m_ >>? x d 7 N % X i A X I 6 + JP _| ₇I X_, X X E å 500 # e F X CL e D O j ) L L 1 ] N j; 1250 1280 1300 1320 1350 1400 1420 1450 1500 Medelköldmängd enligt BY A 92

Inom klimatzon 5 är ca 20 % av uppmätta köldmängder högre än zonens övre

gräns. Maximalt ligger uppmätt köldmängd 30 % och 45 % över bedömd

medel-köldmängd enligt BYA 92. KLIMAT ZON 6, > 1501 n e g . d y g n s g r a d e r U p p m ä t t k ö l d m ä n g d . NM 0 8 1520 1530 1540 1550 1600 1700 1740 Medelköldmängd enligt BY A 92

Jämförelsen visar inte så stora skillnader, maximalt 20 %, mellan uppmätt

(57)

43

7 EXEMPEL PÅ TJÄLDJUPSMÄTNINGAR I ETT LÄN, KRO-NOBERGS LÄN

7.1 Placering av tjälgränsmätare

I samband med ett projekt om blockuppfrysning i mitten av 1980-talet inventera-des bl a flera vägavsnitt i Kronobergs län i avsikt att finna en lämplig provsträcka för närmare studier av väg- och undergrundsförhållanden. Tre provsträckor under-söktes och instrumenterades med tjälgränsmätare och grundvattenrör. Undersök-ningarna och resultaten är redovisade i VTI Rapport 312 och VTI Meddelande 435.

Undersökningarna och mätningarna av tjäldjup väckte stort intresse hos dåvarande vägförvaltningen i Kronobergs län. På uppdrag av vägförvaltningen placerades med något års mellanrum ytterligare tjälgränsmätare och grundvattenrör i länets vägar.

Före nedsättningen tillfrågades VTT om lämpliga vägobjekt med avseende på kli-mat, geologiska förutsättningar och typ av vägkonstruktion. För att kunna göra jämförelser mellan mätstationerna rekommenderades dokumentation av väg- och undergrundsförhållandena.

Av 13 st tjälgränsmätare är 5 något osäkra, vad gäller vägöverbyggnad och undergrundsförhållanden. De andra är väl dokumenterade.

Följande tjälgränsmätare är och har varit i drift i Kronobergs län (se även figur 39).

(58)

Mätare Väg Sträcka Väg - ÖB Undergrund Profilplan

G/01 117 Markaryd- GBÖ-50 cm Grovkornigt Marknivå

Knäred Sed

G/02 124 Ljungby- GBÖ, 60 cm Finkornig Mn Marknivå Liatorp

G/03 685 Kalvsvik- GBÖ-50 cm Finkornig Mn Marknivå Urshult

G/04 949 Älghult- GBÖ - 50 cm Grovkornig Mn Marknivå / Alstermo

G/05 884 Asa GBÖ - 50 cm Finkornigt Sed Marknivå

G/06 126 Torpsbruk GBÖ, 50 cm Finkornig Mn Skärning

G/07 23 Växjö-Åseda GBÖ,75 cm Finkornig Mn Skärning Hultängs- Finsed. skikt

backen

G/08 25 Ljungby- GBÖ, 108 cm Grovkornig Mn Skärning Växjö,

Långstorp

G/09 29 Tingsryd - GBÖ, 78 cm Grovkornig Mn Marknivå Karlshamn

G/10 126 Grimslöv - GBÖ,80 cm Grovkornigt Skärning

Alvesta Sed

G/11 25 Halmstad- GBÖ,40 cm Grovkornigt Marknivå

Ljungby Sed

G/12 E4 Ljungby- GBÖ,70 cm Grovkornigt Marknivå

Värnamo Sed

G13 25 Ljungby- GBÖ-70 cm Finkornig Mn Skärning Alvesta

(59)

Figur 39

VTI MEDDELANDE 727

Översiktskarta över Kronobergs län med inprickade tjälgränsmätare.

KART A OVE RALL MÄ NN A VÄ QAR IN OM KRO N O B E R G S L Ä N 0 S 10 15 KM v SKAL A 1 25 00 00 + + + ++ LA NS GR ÄN S KOMM UN GR AÄ NS RI KS VA G(E 3 -9 9) LA ÄN SV AG (1 00 -4 99 ) LÄNS MG (5 00 -) MO TORV ÄG MO TO RTRA FI KL ED -Q -PLAN SK IL D KO RS NING © FA RJ EF ÖR BI ND ELSE OM RÅ DE pär KO MM UN EN AR VÄ GH ÅL LA RE N (1 X _ Q g , GRON SK ÅR A . " g + & L AL ST ER MO + v | FR OS EK E , %5 > % m L 2 25 0 ns o9 / % s 1 % S X p n h t n s x% dr Ve> ä -s m t K # H1 01 7 4 5 0 e t N R U V x, 45

(60)

46

7.2 Mätsäsonger

De första tjälgränsmätarna, G/07 och G/08, monterades hösten 1983. Övriga mä-tare sattes ner under hösten 1984, 1985 och 1987. Antal mätsäsonger som mätarna varit i funktion sträcker sig fram till och med 1990-91. De milda vintrarna 1987-88 och åren därefter har inneburit få eller inga avläsningar. Under de förhållande-vis kalla vintersäsongerna 1984-85, 1985-86 och 1986-87 gjordes däremot regel-bundna avläsningar av de flesta tjälgränsmätarna. Dessa tre säsonger ligger till grund för en närmare granskning av tjälnings- och köldmängdsförhållandena i Kronobergs län. Mätare G/13 som monterades hösten 1987 ingår inte i utvärde-ringen.

. 7.3

Erfarenheter

7.3.1 Köldmängd

Bedömningen av köldmängden för varje mätlokal har utgått från

temperaturupp-gifter från närmaste SMHI väderstation. Hänsyn har tagits till de topografiska

för-hållandena vid mätlokalen vid valet av närmaste och/eller mest representativa

SMHI-stationen.

Följande väderstationer har legat till grund för köldmängdsbedömningen.

SMHI- station

Tjälgränsmätare

Markaryd

G/01

Ljungby

G/02 och G/12

Växjö

G/03, G/06, G/07, G/08 och G/10

Lessebo

G/04

Berg

G/05

Ekefors

G/09

Singeshult

G/11

Enligt den nya indelningen av landets klimatzoner ingår mätarna i klimatzon 2

(300 till 600 neg. dygnsgrader). I figur 40 redovisas registrerade köldmängder för

både mätlokal och mätsäsong samt bedömd medelköldmängd enligt BYA 92.

(61)

47 = BYA92-köldm. * Uppmätt köldm. 84-85 X Uppmätt köldm. 85-86 D Uppmätt köldm. 86-87 K ö l d m ä n g d n e gd y g n s g r a d e r GA! GN2 GKM6 GMNZ7 GÅMN8 GQ G/10 6/11 6/12 T jälgräns mätare Figur 40 Uppmätta köldmängder och medelköldmängd enligt BYA 92.

Av figuren framgår att alla uppmätta köldmängder ligger högre än den bedömda medelköldmängden enligt BYA 92 för mätlokalen. Ingen uppmätt köldmängd ligger över 600 neg. dygnsgrader. De uppmätta köldmängderna för mätsäsongerna visar inga större skillnader mellan mätstationerna med undantag för G/05, som ligger högre. G/01 och G/09 ligger lägre. Dessa mätstationer är belägna inom länets norra respektive södra del.

7.3.2 Tjälens nedträngning, maximala djup och urtjälning

Vid studier av tidpunkten för nedtjälningen har bedömningen gjorts från första avläsningstillfället för säsongen och därvid förekommande tjäldjup. I tabellen redovisas vilka veckor tjälen har börjat.

(62)

48

Tabell 13 Start för tjälning och eventuell tjäle vid första avläsning.

Mätare Säsong 1984-85 Säsong 1985-86 Säsong 1986-87 Vecka + (ev tjäle) Vecka + (ev tjäle) Vecka + (ev tjäle)

G/01 52 50 50 G/02 1 (63 cm) 47 52 (48 cm) G/03 1 (53 cm) 48 1 (48 cm) G/04 1 (63 cm) 48 (48 cm) 52 (59 cm) G/05 1 (66 cm) 46 (40 cm) 1 (100 cm) G/06 49 3 (134 cm) G/07 52 48 1 (100 cm) G/08 51 49 3 (107 cm) G/09 47 (21 cm) 1 (88 cm) G/10 46 (38 cm) G/11 47 52 (55 cm) G/12 47

Från mätningarna under vintersäsongen 1984-85 konstaterades att tjälen, inom de områden som mätarna representerat, började under vecka 51 med variation på en vecka före eller efter. Följande vintersäsong 1985-86 visar att tjälen började mellan veckorna 46 och 50. Resultaten från 1986-87 är svårbedömda eftersom den första avläsningen i flesta fall gjordes redan då tjälen trängt ned.

Gränsen för framkomlighet för tunga fordon på svagare vägar brukar sättas vid tjäldjup mer än 50 cm i vägkonstruktionen.

(63)

49

Tabell 14 Tidpunkt då tjälen trängt ned mer än 50 cm.

Mätare Säsong 1984-85 Säsong 1985-86 Säsong 1986-87

Vecka Vecka Vecka

G/01 1 2 52 G/02 1 1 52 G/03 1 3 1 G/04 1 50 52 G/05 1 49 1 G/06 2 3 G/07 2 1 G/08 1 3 G/09 52 1 G/10 48 G/1 1 1 52 G/12 1

Vid samtliga mätstationer i G-län är vägöverbyggnaden en GBÖ-konstruktion med en minsta tjocklek på 40 cm. Det betyder att hela eller övre delen av vägkroppen är frusen vid 50 cm tjäldjup. Frysmotståndet i överbyggnaden kan påverkas av vatteninnehåll, som i sin tur bl a beror på undergrunds- och dräneringsförhållan-den. På grund av variationer mellan mätlokalerna är det svårt att jämföra dem. För hela länet kan man emellertid säga att mer än 50 cm tjäldjup mestadels nås under vecka 1 med variation på en vecka framåt eller bakåt i tiden under vintrarna 1984-85, 1985-86 och 1986-87.

Av tabellen framgår att några mätlokaler hade mer än 50 cm tjäle några veckor tidigare under säsongen 1985-86. Mätaren G/05 kan förklaras av sitt nordligare läge. Även mätaren G/10 uppvisar en tidig tjälnedträngning. En orsak till detta kan vara fuktinnehållet i vägbyggnadsmaterialet och undergrundens kornstorlekssam-mansättning. Mätare G/05 har ca 50 cm överbyggnad och finkornig sediment-undergrund. Mätlokalen vid G/10 består av 80 cm överbyggnad på grovkornigt sediment.

Maximalt tjäldjup för redovisade mätsäsonger nås vanligtvis under veckorna 9, 10 och 11.

I nedanstående tabell redovisas den vecka, då observerat maximalt tjäldjup upp-nåtts.

(64)

50

Tabell 15 Vecka med maximalt tjäldjup i Kronobergs län.

Mätare Under- Säsong 1984-85 Säsong 1985-86 Säsong 1986-87 grund Djup, i cm och Djup, i cm och Djup, i cm och

vecka vecka vecka

G/01 Grov Sed 137/9 130/10 135/12 G/02 Fin Mn 154/10 129/10 130/10 G/03 Fin Mn 141/9 113/10 133/11 G/04 Grov Mn 166/9 157/10 179/12 G/05 Fin Sed 152/10 144/10 151/12 G/06 Fin Min 163/12 163/11 G/07 Fin Mn 143/9 125/9 126/6 G/08 Grov Min 125/10 96/10 134/13 G/09 Grov Min 180/10 170/11 G/10 Grov Sed 137/10 G/11 Grov Sed 126/10 120/10 G/12 Grov Sed 117/10

Det framgår av tabellen att de maximala tjäldjupen erhållits i företrädesvis grova och antagligen relativt torra moräner i mätpunkterna G/04 och G/09.

Vattnets betydelse för tjälnedträngningen exemplifieras av mätarna G/08 och G/09. Mätsäsongerna 1985-86 och 1986-87 har inte så stor skillnad i uppmätt köldmängd. Undergrunden på båda lokalerna består av grovkornig morän. Den registrerade skillnaden ligger i placeringen. Mätaren G/08 är placerad djupt i en skärning med riklig tillgång på vatten högt upp i terrassen medan G/09 ligger i ett högre och torrare terrängläge. Det kan tilläggas att en dräneringsåtgärd genomför-des för några år sedan i skärningen.

Avslutningsvis visar mätresultaten att urtjälningen inom länet huvudsakligen kom-mit igång under veckorna 10 - 12.

(65)

51

I tabell 16 redovisas start för urtjälning i de fall den har noterats.

Tabell 16 Start för urtjälning i Kronobergs län.

Mätare Säsong 1984-85 Säsong 1985-86 Säsong 1986-87

Vecka Vecka Vecka

G/01 11 11 12 G/02 10 G/03 11 10 G/04 11 12 12 G/05 10 10 10 G/06 10 11 G/07 13 G/08 10 10 10 G/09 11 12 G/10 9 G/11 11 12 G/12 11 VTI MEDDELANDE 727

(66)

32

8 FORTSATT ARBETE

8.1 Tjäldataarkivet och dess sökmöjligheter

Om medel erhålls kommer fortsättningsvis tillgängliga tjäldjupsuppgifter att in-samlas. I arbetet ingår också att ajourhålla arkivet med tillkomna tjälgränsmätare samt att inhämta temperaturuppgifter från SMHI.

Tjäldataarkivet kompletteras av ett sökprogram. I detta kan sökas data som härrör från själva mätlokalen exempelvis överbyggnadstyp, undergrund och medelköld-mängd enligt BYA 92. Det går till exempel att söka alla mätare, som är placerade i 70 - 80 cm GBÖ på finkornig morän. Dessutom kan utskrifter fås på mätpunkts-data. Grafer kan framställas som visar en mätsäsongs ned- och urtjälning. Sökpro-grammet kommer att vidareutvecklas allt efter behov från olika intressenter.

8.2 Mätbehov

I dagsläget används tjälgränsmätare i huvudsak till tre uppgifter:

1. Ett instrument för väghållaren, vilken kan bedöma bärighet och framkomlighet på svagare vägkonstruktioner. I många områden där mätare är och har varit ut-placerade har väghållaren genom flera års uppföljningar i många fall erhållit en god erfarenhet av hur tjälförhållandena kan variera mellan olika vintersä-songer.

2. För kommande VTT-projekt är det något osäkert vilket mätbehov som finns. Användningen av tjälgränsmätare är emellertid starkt förknippad med all prov-vägsverksamhet.

3. Tjälgränsmätare inom olika kommuner är hittills ganska få. Erfarenheter från kommuner med tjälgränsmätare har flera vintersäsonger givit värdefull känne-dom om tjäldjupen. Det har besparat utgifter för reparationer av sönderfrusna Va-ledningar.

(67)

53

mera automatiserade mätutrustningar, sannolikt även tjälgränsmätare. Sådana ut-rustningar måste därför utvecklas. En annan viktig aspekt mot den traditionella tjälgränsmätaren är säkerheten för den som utför avläsningen. Strängare regler för arbete på väg pekar mot en automatiserad mätprocedur av tjälgränsmätare.

8.3 Nuvarande mätutrustning

Den traditionella tjälgränsmätaren, typ Gandahl, togs fram på 1950-talet och har sedan dess använts vid tjäldjupsmätningar. Det är en beprövad mätutrustning som med rätt handhavande och skötsel mycket väl fyller sin funktion. Vissa svårigheter har emellertid förekommit bl a med läckande och fastfrusna mätrör som spolierat avläsningar.

VTT, men även forskningsinstitut i andra länder har gjort jämförande mätningar mellan traditionella tjälgränsmätare och elektroniskt konstruerade temperatur-givare. Resultaten har visat att den traditionella mätutrustningen givit en mera re-presentativ bild av ned-och urtjälningsförloppet.

I takt med den omfattande datoranvändningen hos exempelvis väghållaren samt skärpta föreskrifter för skydd vid arbete på väg har Vägverket gjort försök med el-ektroniskt konstruerade mätutrustningar. Dessa finns i anslutning till några av väg-verkets VVIS-stationer. Vid några av stationerna i Jämtland bl a vid Handöl har temperaturregistrering gjorts på flera nivåer i vägkropp och undergrund. Dessa mätresultat plus övrig väderinformation har via tele förmedlats till en central enhet inom vägverket. Där har mätdata bearbetats och redovisats.

Fördelarna med ett mätsystem som bygger på elektronik är flera

e Snabbt och enkelt görs mätningen

e Temperaturen i vägytan och i luften mäts på samma lokal som tjäldjups-registreringen. En representativ köldmängd erhålls därvid för motsvarande tjäldjup

e Arbetarskydd fungerar helt tillfredsställande

(68)

54

Svårigheterna ligger i tolkningen av erhållna mätresultat från temperaturgivarna och omsättningen av dem till tjäldjup. Möjligheterna att utveckla ett elektroniskt mätsytem som variant av VVIS- systemet bör vara stora. Den skall naturligtvis kunna registrera temperaturen i både vägkropp och undergrund. En sådan mätut-rustning kan också snabbt registrera ytuppmjukningar.

(69)

55

9 FÖRTECKNING ÖVER TJÄLDATAARKTVETS MÄTARE

På följande sidor redovisas en datautskrift på arkivets samtliga mätare fördelade på de olika länen. Identiteten anges med länsbokstav och ett löpnummer. Tidpunkt anges för montering och eventuellt avslut, vägnummer och vägsträcka. Dataut-skriften baserar sig på ajourhållna uppgifter t 0 m vintersäsongen 1991-92. An-givna vägnummer kan i vissa fall vara ersatta med nya nummer. För mera exakt lägesangivelse av mätlokalen finns i arkivet angivet mätpunktens x- och y- koordi-nat enligt den topografiska kartan i skala 1: 50 000.

VTI MEDDELANDE 727 FSVITIEW: (EB) __ __ Command ===> I P MONTERAD AVSLUTAD _ -VAGSTR

ACT / 01 S 4 - 09 87 - 06 370 MAL ÅTRÄSK-HOLMFORS

AC / 02 75 - 10 78-06 E 79 GRANÖLUND-L TLLSELE , VÄNNÄS 75 AC / 03 7 3 - 10 77-06 1067 MALGOVIK , STRÄCKA 10

AC / 0 4 75 - 10 77-02 867 _{SÄNDFORS-ÖSTERJÖRN , STRÄCKA 14} AC / 05 75 - 10 77 - 06 3 63 VINDELN , STRÄCKA 14

AC /0 71 - 10 7 2 - 07 9 2 ÄSELE , ÄLGSJÖÅS

AC / 07 7 1-1 0 7 2 - 06 1067 _{WILHELMINA, BULL ERFORS EN} AC / 08 75-10. 76-05 _{RISBERGSGAT AN} A C / 09 7 1 - 10 73 - 05 370 BOL IDEN-RENSTRÖM AC / 10 7 2 - 1 0 7 4 - 0 4 353 ÖRTRÄ S K AC / 1 i 7 2 - 10 73 - 06 1067 LÖVL I D EN AC / 1 2 70-10 73 - 04 E 4 INN ERV I K AC / 13 7 0 - 1 0 73-05 E 4 YTTERV T K

AC / 1 4 60 - 10 63 - 06 $ 2 _{BRÄNNLAND 1960 , NUMERA VÄGNR. E79} AC /15 6 1 - i 0 5 4 - 0 & 353 _{ÖRTRÄSK, NUVARANDE VÄGNR. 597} AC / 16 & 1 - 10 6 4 - 05 E 4 NORDMAL ING (A)

AC / 17 6 1 - 10 6 4 - 0 & E 4 NORDMAL ING (5 )

(70)

56

F Sv I EW: J, TJALREG (B)

Command ===>

I D MONTERAD AVSLUTAD VAGNR VAGSTR

AC /1 9 85 - 10 S 8-05 3 63 5ORSEL E - AMMARN å S

AC / 20 85 - 10 £ 9 - 03 365 LYCKSELEÅÄSELE , TUVTRÄSK -& C / 2 1 35 - 10 57-05 E79 STORUMAN-TÄRNABY , VALLNÄS AC / 23 9 1 - i 0 E 79 GRAN&LUND - LILLSELE ' AC / 2 4 9 1 - i 0 E 75 GRÅN&LUND + LILLSEL E B /0 1 85 - 10 88-12 E 4 EROHAGEN-JäÖRNA,HöL 5, SEKTION 19/850 B /0 2 85 - 10 88-12 E 4 BROHAGEN-J&RNA, Hölö SEKTION 19/740 B / 03 74-11 77 - 03 60 1 V ENDEL Sö BD / 01 73 - 1 0 78 - 05 GAMMELSTAD , FROVVÄGAR BD / 02 74-11 76 - 05 GAMMEL STADEN , TINGSVÄGEN BD / 03 & 6 - 1 1 68 - 05 595 B ENSBYN-ÖRARNA . BD / 04 7 4 - 1 1 75 - 05 GAMMELSTADEN , STADSÖN BD/05 5 5 - 10 5 9 - 05 22 2 RUTVIK NUVARANDE VÄGNR. 968 ED / 06 57-11 63 - 06 E 4 Ö JE BYN BD /07 5 - 1 0 53 - 06 3 6 Ö 3 E B Y N BD /08 5 8 - 10 63 --0 6 98 RÄKTFORS E D / 09 60-10 6 3 - 07 E 4 KLINTEN (å) BD / 10 560 - 10 5 3 - 06 E 4 KLINTEN (B)

FSVTEW: +J.TJALREG (E) Command ===>

I t MONTERAD AVSLUTAD VAGSTER

ED ;/ 1 i 60 - 10 63 - 07 E 4 KLINTEN (C) 8D / 1 2 1 - 11 & 4 - 0 5 E 4 BROÄNG EN E D / i 4 S 6 - 1 0 3 8 - 0 69 5 SEKTION 0/3 75 ED / 15 = E - 1 0 58-016 695 $ E KT ITON 0 / 8 0 ä , C ;01 89-10 90-02 E 18 ENKÖPING - BåLtsTta C ; 0 2 89 - 10 20-02 E 18 ENKÖPING - Båt C /03 59 - 10 530-02 E 15 ENKÖPING - Båi3TA D / 0 1 75 - 11 75 - 0 4 2 2 4 Lä STRINGE D /0 2 71 - i 1 7 4 - 0 3 5 50 V ING K ER C; 0 3 74-117 75 - 03 67 & FL EN D / 0 4 76 - 1 i 78-05 8 6 2 DUNKER, SEKTION 0 /335 0/05 76 - 1 1 78-05 862 NYTORP , SEKTION 0/5 45 D / 0 5 76 - i i 78 - 05 2 23 TIBBLE, SEKTION 0/235 D / 07 21 - 1 i 5 2 - 03 55 KÄTRINEHOLM-EL EN D /0 & 21-11 9 2 - 03 4 3 VALLA-ST MALM D /C S 21 - 1 1 $ 2 - 03 7 &, 7 E VAL L Å

E /D i 25 - 19 23 - 01 LÄMBOHGVSLEDEN, SEKTION i; E /0 2 35 - 05 89 - 01 LAÄMBOHOVSLEDEN , SEKTION