Arbetsolyckor 1985-1986

(1)

Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek.

Alla tryckta texter är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet. Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med verkets bilder för att avgöra vad som är riktigt.

Th is work has been digitised at Gothenburg University Library.

All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text.

Th is means that you can search and copy text from the document. Some early printed books are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the images to determine what is correct.

1234567891011121314151617181920212223242526272829

(2)

■ • ’ V .

(3)

OTEk-

m I

[1 <

_fn

Centralbiblioteket

Ref.

Oi-c SOS

(4)

(5)

---;

(6)

Arbetsolyckor 1985-1986

Sveriges officiella statistik

Statistiska centralbyrån

Arbetarskyddsstyrelsen

(7)

t Sos

(8)

Arbetsolyckor 1985-1986

Sveriges officiella statistik

Statistiska centralbyrån

Arbetarskyddsstyrelsen

Stockholm 1989

(9)

Official Statistics of Sweden

National Board of Occupational Safety and Health Statistics Sweden

Stockholm 1989

Tidigare publicering

Årlig statistik om arbetsskador har fram tom år 1978 utgivits under titeln Yrkesska

dor i serien Sveriges officiella statistik av riksförsäkringsverket. Under åren 1979-1984 publicerades materialet under titeln Arbetsskador. Fr o m 1985 har en delning av publikationen skett, dels denna föreliggande bok som behandlar arbets

olyckor 1985-1986 och dels en under året tidigare publicerad om arbetssjukdomar 1985.

Previous publication

The annual report on Occupational Injuries has until 1978 been published within the series of Official Statistics of Sweden by the National Social Insurance Board.

During the period 1979-1984 the material was published under the title Occupatio

nal Injuries. After 1984 the book has been divided into two parts, Occupational diseases and Occupational accidents.

t— “

Statistiska centralbyrån

CENTRAL- B1BUOTEKET

ISBN 91-618-0342-1 ISSN 1100-8822 Printed in Sweden Fälths, Värnamo 1989 ALLF 410 9 064

(10)

I samband med att riksdagen år 1978 tog ställning för införandet av ett informationssystem om arbetsskador (ISA), med arbetarskyddsstyrelsen som huvudman, beslöts att årlig arbetsskadestatistik skulle ut

formas av arbetarskyddsstyrelsen och produceras av statistiska cent

ralbyrån.

Syftet med informationssystemet är att förbättra underlaget för ar

betarskyddets behov. Framtagandet av den officiella arbetsskadestatistiken är ett led i denna verksamhet.

Den föreliggande publikationen, Arbetsolyckor 1985-1986 bygger på detta informationssystem. Preliminära sammanställningar över ar

betsskador för år 1985 och 1986 har tidigare publicerats i serien Sta

tistiska meddelanden. Statistiken följer det arbetsskadebegrepp som definierats i lagen om arbetsskadeförsäkring (SFS 1976:380) och lagen om statligt personskadeskydd (SFS 1977:265).

Från och med 1985 har den tidigare publikationen Arbetsskador delats i två delar, dels i den föreliggande Arbetsolyckor 1985-1986 dels i en under året tidigare publicerad Arbetssjukdomar 1985.

Under våren 1990 kommer Arbetssjukdomar 1986 att utges.

I Arbetsolyckor 1985-1986 finns även uppgifter för 1985 om yr- kesrelaterade risker baserade på Folk- och bostadsräkningen (FoB 85 ) medtagna.

Ansvarig för den innehållsmässiga utformningen har varit Elisabet Broberg vid arbetarskyddsstyrelsen. Bidrag har vidare lämnats av Börje Bengtsson, Ulf Hallne och Eva Malmros.

Från statistiska centralbyrån har Madeleine Bastin varit ansvarig.

Stockholm i november 1989 Arbetarskyddsstyrelsen Birgitta Malker

Statistiska centralbyrån Berndt öhman

(11)

Innehåll

Sida

8 Sammanfattning

9 Bearbetningar från informationssystemet om arbetsskador (ISA) 10 Engelsk sammanfattning

14 Svensk-engelsk ordlista

22 Register till tabellerna avseende näringsgren, yrke och yttre faktor 32 1 Jämförelser med tidigare statistik

37 2 Arbetsskadestatistiken-allmän översikt 37 2.1 Arbetsskador 1985-1986

37 2.2 Arbetsolycksfall bland förvärvsarbetande efter yrke 1985 40 2.3 Arbetsolycksfall bland arbetstagare 1986

44 2.4 Arbetsolyckor med dödlig utgång

48 3 Arbetsolycksfall inom olika näringsgrenar (SNI)

48 3.1 Arbetsolycksfallens och sysselsättningens fördelning på olika näringsgrenar

51 3.2 Jordbruk, skogsbruk, jakt- och fiske (SNI 1) 54 3.3 Gruvor och mineralbrott (SNI 2)

56 3.4 Tillverkningsindustri (SNI 3)

60 3.5 El-, gas-, värme- och vattenverk (SNI 4) 62 3.6 Byggnadsindustri (SNI 5)

64 3.7 Varuhandel, restaurang- och hotellrörelse (SNI 6) 67 3.8 Samfärdsel, post- och televerk (SNI 7)

69 3.9 Banker, försäkringsinstitut, fastighetsförvaltning och uppdrags

verksamhet (SNI 8)

72 3.10 Offentlig förvaltning och andra tjänster (SNI 9) 76 4 Statistikens omfattning och innehåll

76 4.1 Lagen om arbetsskadeförsäkring (LAF) och lagen om statligt personskadeskydd (LSP)

78 4.2 Statistikens omfattning och grundmaterial 78 4.2.1 Arbetsskadeanmälan

79 4.2.2' Klassificering och registrering 80 4.3 Definitioner och indelningsgrunder

83 4.4 Riskbegrepp: Arbetsskadefrekvens och svårhetstal 84 4.5 Kvalitetsredovisning

84 4.5.1 Formella avgränsningar 84 4.5.2 Bortfall

85 4.5.3 Uppgifternas kvalitet på anmälan

(12)

Sida 86 87 87 88 89 90 91 91 92

105 123 125 127 129 132 135 137 139 154 169

197 201 204

206

4.5.4 Tillförlitligheten i kodning och uppdatering

4.6 Förändringar av arbetsställeuppgifter 1982 och 1985 4.6.1 Förändringar i antalet arbetsställen 1982

4.6.2 Beräkning av den arbetade tiden 1982-1984 4.6.3 Förändringar fr o m 1985

Uppbyggnad av SNI (svensk standard för näringsgrensindelning) Tabeller

1 Anmälda arbetsolycksfall efter kön och yrkesställning, 1979-1987.

Samtliga kategorier

2 Anmälda arbetsolyckor efter näringsgren (SNI) och kön 1985 och 1986. Arbetstagare

3 Anmälda arbetsolyckor yrke och kön, 1985. Arbetstagare och egen

företagare

4 Anmälda arbetsolyckor efter näringsgren (SNI) och huvudsaklig händelse, 1986. Arbetstagare

5 Anmälda arbetsolyckor per 1000 anställda efter näringsgren (SNI) och huvudsaklig händelse, 1986. Arbetstagare

6 Anmälda arbetsolyckor efter näringsgren (SNI) och ålder, 1986.

Arbetstagare och egenföretagare

7 Anmälda arbetsolyckor efter näringsgren (SNI) och län, 1986.

Arbetstagare

8 Anmälda arbetsolyckor per 1000 anställda efter näringsgren (SNI) och län, 1986. Arbetstagare

9 Anmälda arbetsolyckor efter näringsgren (SNI) och skadans art, 1986. Arbetstagare

10 Anmälda arbetsolyckor efter näringsgren (SNI) och huvudsaklig skadad kroppsdel, 1986. Arbetstagare

11 Anmälda arbetsolyckor efter yrke och huvudsaklig händelse, 1986.

Arbetstagare och egenföretagare

12 Anmälda arbetsolyckor efter yrke, huvudsaklig yttre faktor och huvud

saklig händelse, 1985. Antal fall per 1000 sysselsatta. Arbetstagare 13 Anmälda arbetsolyckor efter huvudsaklig yttre faktor och huvudsak

lig händelse samt totala antalet fall där faktorn medverkat, 1986.

Arbetstagare

14 Anmälda arbetsolyckor efter huvudsaklig händelse och huvudsaklig skadad kroppsdel, 1986. Arbetstagare

15 Anmälda olyckor under färd till/från arbetet efter näringsgren (SNI), kön, typ av händelse och genomsnittligt antal sjukdagar, 1986. Arbetstagare 16 Anmälda arbetsolyckor per 1 miljon arbetstimmar 1979-1984 och per 1000

anställda 1985-1986 efter näringsgren (SNI). Arbetstagare Bilaga 1 Arbetsskadeanmälan

(13)

Sammanfattning

Resultat från Informationssystemet om ar

betsskador (ISA), presenteras här slutgiltigt i denna årsrapport över arbetsolyckor 1985- 1986. Rapporten har tagits fram och produce

rats tekniskt i samarbete med SCB.

Arbetsskadeanmälan utgör grunden i syste

met. Den sänds till försäkringskassan och där

ifrån till yrkesinspektionen. Där granskas och klassificeras uppgifterna. Anmälningarna registreras både i ett ADB-register och mikro

filmarkiv. Detta möjliggör uttag av olika slag, som t ex officiell statistik och riktade uttag på mer detaljerad nivå till olika användare.

År 1985 var antalet anmälda arbetsskador 158 635 och 1986 162 332. Fördelningen på olika kategorier 1986 är följande:

Arbetsolyckor 109 973 varav 153 dödsfall Arbetssjukdomar 36 999 ” 37 "

Färdolyckor 15 360 " 57 "

Utöver detta anmäldes 27 600 olycksfall i arbetet som ej ledde till sjukskrivning.

Av de anmälda arbetsolycksfallen avser 76 % män och 24 % kvinnor.

Kvinnornas relativa arbetsolycksfallsfrekvens är lika hög 1985 som 1980, nämligen 12,2 fall per 1000 förvärvsarbetande. Männens relativa frekvenstal har däremot minskat med 15 % under motsvarande period och är 35,4 fall per 1000 förvärvsarbetande. Den högsta relativa frekvensen återfinns i den lägsta åldersgrup

pen.

Den vanligaste arbetsolyckan är överbelast

ning av kroppsdel, 21 % av arbetsolyckorna är av denna typ. Oftast sker de i samband med tunga lyft, huvudsakligen av patienter (29 %) eller material och emballerat gods (45 %).

Andra vanliga arbetsolyckor är fallolyckor (16 %) huvudsakligen på befintlig nivå och oftast förorsakat av halkning. Vanligt är även hanteringsolyckor (15 %). De sker oftast i samband med hantering av verktyg och red

skap (42 %) eller material och konstruktions- element (32 %).

De näringsgrenar som är hårdast drabbade är slakterier och järn- och stålgjuterier som har flest arbetsolycksfall per 1000 anställda samt däck- och slangindustri och hamnväsen som har flest sjukdagar per anställd.

De enskilda yrkesgrupper som är hårdast drabbade är för männen slakteri- och charkuteriarbetare, gjuteriarbetare, grov- och diver

searbetare samt gruvbrytare och bergspräng- are vilka har flest olycksfall per 1000 för

värvsarbetande. Flest sjukdagar per yrkesar

betande har stuveriarbetare, rörläggare samt pappersvaruarbetare.

För kvinnorna har pappersarbetare, verkstads- mekaniker samt lantarbetare och husdjurs- skötare både flest olycksfall per 1000 för

värvsarbetande samt flest sjukdagar per yr

kesverksamma.

Antalet sjukdagar per fall har fortsatt att öka och är 28 dagar för arbetstagarna, 26 för män och 34 för kvinnor. En jämförelse med 1980 visar att olycksfall med under 30 sjukdagar minskat medan olycksfall med över 90 sjuk

dagar ökat. De flesta sjukdagarna per fall för

orsakas av överbelastning av kroppsdel eller fallolyckor.

(16)

Bearbetningar fi arbetsskador (ISA)

informationssystemet om

Specialbearbetningar

ISA har utformats både för att framställa offi

ciell statistik och för att möjliggöra special

bearbetningar efter olika konsumenters ön

skemål.

Utöver de uppgifter som redovisas i förelig

gande årsrapport, innehåller ISA ytterligare ett flertal variabler från arbetsskadeanmälan.

Dessa variabler ger information om

• den skadade (ex antal år i yrket, språktillhörighet)

• arbetsplatsen (företagshälsovårdens omfattning)

• den skadades arbetssituation (t ex utbildning för det arbete han/hon utförde då olyckan inträffade, vana och erfarenhet av det aktuella arbetet, arbets

tidens förläggning),

• skadans omfattning och förlopp (t ex skadade kroppsdelar, skadans art resp sjukdomsorsak och diagnos, antal dagar med uppburen sjukpenning)

• skyddsaspekter (faktorer som kan ha medverkat vid skadans uppkomst, vidtagna och planerade åt

gärder för att förhindra att skadan upprepas)

Alla uppgifter som lämnas på arbetsskade

anmälan (jfr bilaga) ingår i registret. Samtliga dessa uppgifter kan användas för att göra spe

cialbearbetningar ur registret utifrån konsu

mentens önskemål.

Specialbearbetningar kan beställas hos arbetarskyddsstyrelsen. Uppdragen utförs till själv

kostnadspris.

Det bör dock beaktas att arbetsskadeanmäl- ningama är sekretesskyddade och att utläm

nande av material och tabeller inte får göras mot gällande sekretessregler.

Till vägledning för forskare och andra använ

dare som har fått eller avser att söka tillstånd att arbeta med arbetsskaderegistret, har en informationsskrift framställts: Hur man använder ISA”. Skriften kan rekvireras från arbetarskyddsstyrelsen.

Beställningar av specialbearbetningar eller andra förfrågningar om statistiken kan ställas till Arbetarskyddsstyrelsen eller Statistiska centralbyrån

ISA Avdelningen för arbetsmarknadsstatistik

171 84 Solna 115 81 Stockholm

Det går också bra att ringa

Elisabet Broberg 08-730 95 79

Madeleine Bastin 08- 783 46 54

(17)

Summary

Background

A new system for collecting information on occupational injuries (known under the ab- breviation ISA) was instituted on the 1 st of Ja- nuary 1979, under the authority of the Natio

nal Board of Occupational Safety and Health.

Until that date the National Social Insurance Board had been responsible for the statistics on occupational injuries.

ISA now presents its annual report. ”Occupa

tional accidents 1985-1986”, in collaboration with Statistics Sweden (SCB), which is res

ponsible for the technical production.

The purpose of ISA is to provide the basic information required for injury prévention measures in industry.

The system is based on the work injury insurance form drawn up by the National Social Insurance Board in co-operation with the National Board of Occupational Safety and Health. The Official Statistics on occupatio

nal accidents and diseases will mainly en- compass the same population and nomen

clature as the work injury insurance scheme.

Work injury insurance

The Employment Injury Insurance Act was replaced by the Work Injury Insurance Acton the 1st of July 1977.

All economically active persons - em

ployées, employers and selfemployed per

sons, regardless of nationality - are compulso- rily insured for occupational injuries. Per

sons undergoing training are also insured for occupational injuries insofar as their training involves any such risk.

Work injury insurance is co-ordinated with general health insurane for the first 90 days after an injury occurs, which means that du-

ring this period the injured person receives the same health insurance benefits as others, viz medical care on the conditions of general health insurance and sickness benefit corres- ponding to 90 per cent of his eamed income.

In addition, work injury insurance covers the full cost of dental treatment. After the co

ordination period the sickness benefit paid from work injury insurance in principie pro

vides 100 per cent compensation for loss of eamings. All necessary medical care cost incurred by a person whose disability conti

nues beyond the 90-day period are covered by work injury insurance. A person whose work capacity has been permanently reduced as the resuit of an occupational injury will receive an annuity which in principie provides full compensation for his loss of eamings.

Work injury insurance, like general social insurance, employs an economic concept of invalidism. This means that the law does not regúlate questions conceming compensation for incapacity and injury and other such in- conveniances. In these respects, the injured employée is instead able to obtain compensa

tion under special social security insurance agreements which have been concluded be- tween employer associations and trade unions and which include most employées in Swe

den.

Unlike previous législation, the work injury insurance scheme presents a general descrip

tion of occupational injuries. Occupational injuries are taken to comprise injuries resul- ting from accidents or other harmful influen

ces at work. As examples of other types of in

fluence besides accidents, the drafting docu

ments of the Act refer to substances, energy

(18)

radiation, monotonous, unusual or unusually strenuous, movements, continuons, repeated or unusual pressure, vibrations from machinery or tools, noise, low or high températures, sudden changes of température and damp and heavy draughts. Harmful factors also inelude all monotonous, unusual or unusually stre

nuous work operations, which means that they also inelude strenuous working postures.

Mentally strenuous conditions directly asso- ciated with work can also hâve such a harmful effect as to come within the scope of the new Act.

Special rules apply, however, to infectious diseases, because it has been judged unrealis- tic to make the work injury insur anee scheme inelude coverage for colds and similar comp- laints which can be contracted by anybody whether or not they are gainfully employed.

Occupational injuries are taken to inelude accidents occuring on the way to or from a workplace (commuting accidents) on condi

tion that the joumey was accasioned by and was closely connected with the insured person’s work.

Data collection and classification

The injury forms are sent by the employer to the social insurance offices. Copies of these are sent on to the Labour Inspectorate where specialized staff examine, codify and register the information given in the form. Occupatio

nal injuries are divided, according to type of injury into three groups, namely occupatio

nal accidents, commuting accidents and occu

pational diseases.

For accidents to be ineluded in the register - except dental accidents - the injured person has to be away from work at least one day after the day of the accident. Ail occupational diseases are registered.

The following information on occupational injuries is included on the form:

1 The enterprise, including the econo

mic activities and the number of emp

loyed at the establishments.

2 The injured person- age, occupa

tion, length of service, etc.

3 The working conditions - form of payment working hours, training and expérience of injured person, etc.

4 The nature and extent of the injury, number of day s’ absence from work and final diagnosis (from the National Insurance Office).

5 Circumstances of injury - special sections suited to the requirements of worker protection are provided. This makes it possible to codify the place where the injury occurred,the activity of the injured person before it occurred, the course of events and the extemal agencies such as tools, equipment, machinery, materials, workpieces etc.

which influenced the course of events.

Unlike the earlier statistics on occupational injury which reported only the cause, it is possible with the new system to record both the event and the extemal agencies that were involved in the accident. The chain of events leading up to the accident and the agencies or factors that influenced each stage of the aci- dent can be described. For example: a man receives head injuries when he slips and falls against a lathe while at work. The cause was a patch of oil on the floor.

(19)

Starting with the injury, the description is as follows:

By using this classification it is possible to know, for a particular machine, the type of activity in progress when accidents usually occur, e.g. when tools are being changed or when handling workpieces; it is also possible to know the sequence of events leading up to an accident, as in this case for instance, the fall against the machine. This coding system pro

vides a sounder basis for accident prévention

measures.

For the purpose of tables for official statistics, one main event and one principal agency is chosen according to a rating system based on ILO:s recommendations for classification of accidents.

The economic-branch classification used is the Swedish Standard Industrial Classifica

tion of ail Economie Activities (SNI) which is based on ISIC 1968. Data on economic branch of industry division at establishment level within different enterprises are obtained from the Central Register of Enterprises, which is compiled within SCB. From the same sour

ce the number of employées at the establish

ment is obtained.

The occupation of the injured person is clas- sified according to the Nordic Occupation Classification, which is based on ISCO.

A Activity Agency

B Event causing injury C Contact event

Agency

D Preceding event Agency

Normal production Lathe

Blow

Impact with stationary object

Lathe

1 Fall on same level 2 Slipping

Oil

The information obtainable from ISA

The figure below shows the information that is collected in, and can be obtained from, the system.

Forms Individual

extracts Register of forms

Alarm (automatic) Official half-

year and yearly statistics Occupatlonal Injury Notification

Branch of Industry (SNI code) from SCB

Extra et for Indust

rial branches

Days of absence etc from Social Insurance office

Computer register of occupatlonal Injuries

(20)

In 1985 the number of occupational injuries was 158 635. In 1986 they were 162 332 and they break down as follows:

In addition 27 600 minor injuries were repor

ted. These are defined as occupational acci

dents not leading to absence from work. The figures above include occupational injuries for employers, self-employed persons and army conscripts etc.

The most common occupational accident is overloading of part of the body (21 %). The majority occur during lifting, mostly mate

rial, producís and buildning elements (45 %) or patients (29 %).

Other common occupational accidents are falls (16 %), mostly on the same level and mainly due to slipping.

Handling accidents are also common (15 %), mostly when handling handtools and hand equipment (42 %) or material and construc

tion elements (32 %).

Slaughtering and iron-and Steel foundries have the highest accident frequency rate (number of accident per 1 000 employées), while tyre and tube manufacturing and docks have most sicklisting days per employed.

The individual occupational categories with the highest accident frequency rate are among men butchers and meat preparers and metal casters and moulders and among women paper and paperboard makers and toolmakers, machine-tool setters and operators.

The occupational categories with most sick

listing days per employed are among men dockers and freight handlers and pipelayers and among women agricultural and livestock workers and paper and paperboard makers.

The number of sicklisting days per case is increasing and is 28 days per accident, 26 for men and 34 for women. A comparison with 1980 shows that accidents with less than 30 sicklisting days have decreased while acci

dents with more than 90 sicklisting days have increased. Most sicklisting days per case ha

ve the main events overloading of part of bo

dy and falls.

• occupational accidents 109 973 of which 153 were fatal

* occupational diseases 36 999 of which 37 were fatal

• occupational accidents 15 360 of which 57 were fatal

(21)

List of terms

Anställd(a) Arbetsolyckor Arbetssj ukdomar Arbetsskador

Arbetstagare, uppdragstagare Studerande

Dagar Därav Dödsfall Egenföretagare Invalidi tetsfall

Huvudsaklig händelse

Huvudsaklig skadad kroppsdel Huvudsaklig yttre faktor

Kvinnor Kön

LSP (lagen om statligt personskadeskydd) Mer än 7 dagar Män

Näringsgren (SNI)

Olyckor på väg till/från arbetet Personskadans följd

Samtliga

Sjukfrånvarons troliga längd Skadad kroppsdel

SNI (Svensk standard för närings- grensindelning)

Studerande Summa

Employee(s)

Occupational accidents Occupational diseases Occupational injuries Employée, contractor Student, apprentice Days

Of which Fatality

Self-employed person Disability cases Main event

Main part of body injured Principal external agency Women

Sex

Act conceming state protection in connection with personal injuries More than 7 days

Men

Branch of industry (SNI)

Accidents on way to or from work site

Severity of injury Ail

Estimated duration of absence of work

Part of body injured

SNI (Swedish standard for industrial classification of all economic activi- tiesj.Identical to ISIC’s first four levels

Students Total

Totalt Total

(22)

Uppgift saknas

Värnpliktiga och övriga Yrke

Yrkesställning Yttre faktor Ålder

Huvudsaklig händelse

Elolyckor

direkt kontakt med elström Brand, explosion, sprängning

brand

explosion, sprängning skjutning

stötkokning, överkokning Kontakt med kemiskt ämne

stänk od; normal förekomst stänk od; av oväntad förekomst stråle av gas, vätska ed

via hanterat föremål ed inandning, nedsväljning Kontakt med värme eller kyla

vid stöt mot föremål i vila stänk, splitter od, normalt stänk, splitter od (oväntat) stråle av gas, vätska ed via hanterat föremål

fallande föremål (egen hantering) låga, ljusbåge, strålning o d Fall av person

Fall på samma nivå därav till följd av halkning

snubbling knuff

yrsel, trötthet, svimning

Data not available Conscripted personnel Occupation

Employment status Extemal agency Age

Main Event

Electrical accidents

direct contact with electrical current Fire, explosion, blasting

fire

explosion, blasting shooting

collision-boiling, boiling-over Contact with Chemical element

spatter etc, normal occurence spatter etc, unexpected occurrence jet of gas, liquid etc

via handled object, etc inhalation, ingestion Contact with heat or cold

collision with stationary object spatter, splinters etc, normal spatter, splinters etc, unexpected jet of gas, liquid etc

via handled object

falling object (own handling) fíame, electric arc, radiation etc Fall of person

Fall on same level

of which as resuit of slippage

stumbling pushing

dizziness, fatigue, fainting

(23)

förlorat stöd, genomtramp steg i luften

förlorat grepp, slintning Fall till lägre nivå

därav tillföljd av halkning snubbling knuff

yrsel, trötthet, svimning förlorat stöd, genomtramp krängning, ryck hos fordon steg i luften

förlorat grepp, slintning Hopp

Trampning på ojämnhet, fel

tramp, snedtramp, spiktramp spiktramp ed

feltramp, snedtramp

Slag, klämning, skärning ed, mot föremål i vila (ej trampning, fall)

därav tillföljd av halkning

förlorat grepp, slintning Träffad av flygande föremål, sprut etc

flygande föremål, normalt flygande föremål, oväntat strömmande vätska, gas o d Träffad av fallande föremål

från egen hantering

loss of support, stepping through floor etc

Step off walkway

loss of grip, missed movement Fall to lower level

ofwhich as result of slippage

stumbling pushing

diziness, fatigue, fainting

loss of support, stepping through floor etc

lurching, jerk of vehicle Step off walkway

loss of grip missed movement Leap

Step on uneven surface, misstep, step on nail

Step on nail misstep

Blow, press, cutting etc against stationary object (not stepping, fall) ofwhich as result of

slippage

loss of grip, slipping

Struck by flying object, spatter etc flying objects, normal

flying objects, unexpected flowing liquid, gas etc Struck by falling object

handled by viction

(24)

maskindel, fordon od i rörelse kontakt med rörliga maskinde

lar m m därav

handhållen maskin under egen hantering

annan maskin

Olycka med fordon, fartyg ed under färd, påkörd

påkörd kollision

köm, mot förem; dike ed vältning, omkullköm. kantring Slag, spark od, från annan person eller djur

slag, spark ed av annan person spark, bett ed. av djur

annan kont. m. levande varelse Överbelastning av kroppsdel därav tillföljd av

överbelastning genom lyft o d ansträngande rörelse utan lyft

Klämning, skärning m m av han

terat föremål, verktyg ed förlorat grepp, slintning

hanterat föremål lossnar eller går sönder

Övrigt

eget oavsiktligt tillfogande utan redskap

obehaglig upplevelse (chock) Uppgift saknas

Summa

vehicle etc in motion

contact with moving machine parts etc ofwhich

hand-held machine during own handling

other machine

Accidents with vehicle, vessel etc in motion, overrun

overrun collision

driving into stationary object, ditch etc overtuming, capsizing, veering

Blow, kick, etc from other person or animal

blow, kick etc from other person kick, bite etc from animal other contact with living being Overexertion of body part

ofwhich as a result of

overexertion through lifting etc through strenous movements without lifting

Pressing, cutting etc by handled object, instrument etc

loss of grip, missed movements

handled object coming loose or breaking

Remaining

accidentai self-infliction excluding equipment

unpleasant experience (shock) Data not available

Total

(25)

Huvudsaklig skadad kroppsdel

Ansikte Arm Axel Ben Bröst Buk Bäcken Fingrar Fot Fotled Hals Hand Handled

Hela eller större delen av kroppen Huvud

Höftled Knä Nacke

Rygg utom nacke Tår

Ögon

Huvudsaklig yttre faktor

Handhållen maskin, verktyg, redskap

Lyftanordning, transportör Fordon, motorredskap Annan maskin

Elutrustning

Behållare, pump, panna, rörled- ning

Övriga tekniska hjälpmedel, sprängmedel

Byggnadsdel, inredning, ställning, stege

Material, gods, emballage Kemiskt ämne, fysikalisk eller

biologisk faktor Levande varelse

Main part of body injured

Face Arm Shoulder Leg Chest Abdomen Pelvis Fingers Foot Ankle Neck Hand Wrist

Multiple locations of the body Head

Hip-joint Knee

Back of the head

Back except back of the head Toes

Eyes

Principal external agency

Hand held tools and implements Lifting machines and appliances,

transmission machinery Vehicles, mobile machinery Other converting machines Electrical equipment

Pressure vessels, pumps, ovens and fumaces, pipings

Technical aids, blasting agents Construction parts, interior, fittings,

scaffolding, ladders

Materials, goods, packaging, contai

ner

Chemicals, physical or biological factors

Other person and live animais

(26)

Jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske

därav

11 Jordbruk, jakt 12 Skogsbruk

Gruvor och mineralbrott därav

23 Malmgruvor Tillverkningsindustri därav

31 Livsmedels-, dryckesvaru- och tobaksindustri 32 Textil-, beklädnads-,

läder- och lädervaruind 33 Trävaruindustri

34 Massa-, pappers- och pappersvaruindustri, grafisk industri

35 Kemisk industri, petro

leum-, gummivaru-, plast och plastvaruind 36 Jord- och stenvaruind

37 Järn-, stål- o metallverk 38 V erkstadsindustri 39 Annan tillverkningsind 4 El-, gas-, värme och

vattenverk

5 Byggnadsindustri därav

5011 Schaktnings verksamhet 5012 Husbyggnads-, väg-,

vatten-, och linjebygg

nadsindustri 502 Byggnadshantverk

Agriculture, forestry, hunting and fishing

ofwhich

Agriculture, hunting Forestry and logging Mining and quarrying

ofwhich

Metal ore mining Manufacturing

ofwhich

Manufacture of food, beverages and tobáceo

Textile, wearing apparel and leather industries

Manufacture of wood and wood products including fumiture

Manufacture of paper and paperpro- ducts, printing and Publishing Manufacture of Chemicals and Chemical petroleum, coal, rubber and plastic products

Manufacture of non-metallic mine

ral products, except product of petroleum and coal

Basic metal industries

Manufacture of fabricated metal- products,machinery and equipment Other manufacturing industries Electricity, gas and water

Construction of which

Excavating and other foundation work

Building and engineering

Building, crafts work

(27)

6 Varuhandel, restaurang- och hotellrörelse

därav

61 Partihandel och varuför

medling 62 Detaljhandel

63 Restaurang- och hotell

rörelse

7 Samfärdsel, post- och televerk

därav

71 Samfärdsel

8 Banker och försäkrings- institut, fastighetsförvalt

ning, uppdragsverksamhet 9 Offentlig förvaltning och

andra tjänster därav

91 Offentlig förvaltning, försvars-, polis- och brandväsen

92 Renings- och renhåll

ningsverk, städningsrö- relse m m

93 Undervisning, forsk

ning, sjukvård m m 95 Reparations-, tvätteri

och annan serviceverk

samhet Näringsgren saknas Samtliga näringsgrenar

Wholesale and retail trade, restaurants and hôtels

ofwhich

Wholesale trade Retail trade

Restaurants and hôtels

Transport, storage and communication

ofwhich

Transport and storage

Financing, insurance, real estáte and business services

Community, social and personal services

ofwhich

Public administration and defense

Sanitary and similar services

Social and related community servi

ces

Personal and household services

Data about the industry is missing Ail industries

(28)

Skelettskada

Stukning, sträckning Hjärnskada

Skada på inre organ

Sårskada inkl blodförgiftning Tandskada

Förlust av kroppsdel

Kross, kläm- mjukdelsskada Brännskada

Förgiftning, påverkan av ämne Frätskada

Annan skada

Skeletal injury Sprain, strain Brain injury

Injury to internai organs

Wounds, including blood poisoning Dental injury

Loss of part of the body

Crushing, pressing, tissue injuries Bums

Poisoning, effect of substance Corrosion injury

Other injury

(29)

Hjälpregister till tabellerna efter näringsgren, yrke och yttre faktor

Näringsgren

3117 Bageriindustri 3822 Jordbruksmaskinindustri

81-62 Banker och försäkringsinstitut 37103 Järn- och stålgjuterier 8 Banker, försäkringsinstitut, fastighets 37101 Järn-och stålverk

förvaltning, uppdragsverksamhet 37 Järn-, stål- och metallverk 93401 Barnavård och ungdomsvård 2301 Järnmalmsgruvor

322 Beklädnadsindustri utom skoindustri 7111 Järnvägar

63293 Bevakningsrörelse 35 Kem ind, petroleum-, gummi-,

3843 Bil- och bilmotorindustri varu-, plast- och plastvaruindustri 9513 Bilreparationsverkstäder 351 Kemikalie-, gödselmedels-och

91004 Brandväsen plastindustri

502 Byggnadshantverk 3116 Kvarnindustri

5 Byggnadsindustri 711 Landtransport

50201 Byggnadsplätslagerier 7114 Lastbilsåkerier

3692 Cement- och kalkindustri 31 Livsmedels-, dryckesvaru-och

31112 Charkuterier tobaksindustri

3119 Choklad- och konfektindustri 311-312 Livsmedelsindustri 3825 Datorindustri och kontors- maskin 713 Lufttransport

industri 3411 Massa- och pappersindustri

62 Detaljhandel 341 Massa-, pappers- och pappersvaru-

313 Dryckesvaru industri industri

41 El-, gas- och värmeverk 34 Massa-, pappers-, pappersvaru- 4 El-, gas-, värme-och vattenverk industri och grafisk industri 50203 Elektrisk installations-entreprenad 3112 Mejeriindustri

383 Elektroindustri 3812 Metallmöbelindustri

83 Fastighetsförvaltning och fastighetsför- 50205 Målerientreprenad

medling, uppdragsverksamhet 91 Offentlig förvaltning, försvars-,

37102 Ferrolegeringsverk polis- och brandväsen

3114 Fisk- och fiskkonservindustri 91001 Offentlig förvaltning

3113 Frukt-och grönsakskonservindustri 9 Offentlig förvaltning och andra tjänster

91002 Försvarsväsen 3412 Pappers-och pappförpackningsindustri

323 Garverier, Pälsberederier och läder- 61 Partihandel och varuförmedling

varuindustri 353 Petroleumraffinaderier

362 Glas-och glasvaru industri 356 Plastvaruindustri

50204 Glasmästeri 91003 Polisväsen

342 Grafisk industri, förlag 361 Porslins- och lergodsindustri

2 Gruvor och mineralbrott 72 Post- och televerk

355 Gummivaruindustri 94 Rekreationsverksamhet, kulturell

7123 Hamn- och lotsväsen, stuverirörelse serviceverksamhet

50121 Husbyggnadsindustri 92002 Renhållningsverk

9331 Hälso- och sjukvård 92 Renings-och renhållningsverk,

2302 Icke järnmalmsgruvor städningsrörelse m m

372 Icke järnmetallverk 95 Reparations-, tvätten- och annan

36 Jord- och stenvaruindustri serviceverksamhet

11 Jordbruk, jakt 63 Restaurang-och hotellrörelse

1 Jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske

(30)

Näringsgren (forts)

3842 Rälsfordonsindustri och reparations

verkstäder

50202 Rörlednings-, ventilationsverkstäder 7 Samfärdsel, post-och televerk 5011 Schaktningsverksamhet 7121 —

7122

Sjöfart

3841 Skeppsvarv och båtbyggerier 122 Skogsavverkning, flottning

12 Skogsbruk

121 Skogsvård, kolning 324 Skoindustri

92003 Skorstensfejarrörelse 31111 Slakterier

354 Smörjmedels-, asfalt- och kol- produktindustri

934 Socialvård 3118 Sockerindustri

7112 Spårvägar och bussrörelse 2901 Stenbrott, sandtag

71232 Stuveri rörelse 92004 Städningsrörelse

33111 Sågverk, hyvlerier, träimpregneringsverk 7113 Taxirörelse

Yrke

i Administrativt arbete 333 Affärsbiträden m fl 332 Affärsföreståndare

9081 Ambulans-och bärgningsbilförare 908 Ambulansförare, väktare m m 874 Anläggningsmaskinförare 503 Anrikningsarbetare

7933 Asfaltsarbetare, sandasfaltläggare 4413 Avverkningsarbetare, huggare 942 Badpersonal

822 Bagare, konditorer 678 Banbiträden 203 Bankkassörer 292 Banktjänstemän 041 Barnmorskor

914 Barnsköterskor (ej sjukhus) 6011 Befälhavare

947 Begravningsbyråföreståndare 338 Bensinförsäljning, demonstratörer 793 Betongarbetare, byggarbetare 093 Bibliotekarier, museitjänstemän

3691 Tegel'mdustri

32 T extil - beklädnads-, läder- och lädervaruindustri

321 Textilindustri 3 Tillverkningsindustri 314 Tobaksindustri

719 T ransportförmedlings- och lagrings- rörelse

11102 Trädgårdsodling och -skötsel

33112 Trähus-och byggnadssnickeriindustri 332 Trämöbelvaruindustri

33 Trävaruindustri

331 Trävaruindustri, utom möbelindustri 952 Tvätterier och tvättbarer

931 Undervisning

93 Undervisning, forskning, sjukvård m m 6 Varuhandel, restaurang- och hotell

rörelse 42 Vattenverk 38 Verkstadsindustri

3811 Verktygs- och redskapsindustri

50122 Väg-, vatten-och linjebyggnadsindustri 11101 Åkerbruk och husdjursskötsel

93402 Åldringsvård

081 Bildkonstnärer 02 Biologiskt arbete 806 Bokbinderiarbetare

201 Bokförare och kontorskassörer 20 Bokförings-och kassaarbete 901 Brandman

502 Brunsborrare, diamantborrare 824 Bryggeri- och vattenfabriksarbete 636 Buss-och spårvagnskonduktör 6333 Bussförare

204 Butiks- och restaurangkassörer 001 Byggnadstekniskt arbete 771 Byggnadsträarbetare

772 Bänk- och möbelsnickare m fl 823 Choklad- och sötvaru arbetare 90 Civilt bevaknings- och skyddsarbete 291 Datamaskinsoperatörer

814 Dekoratörer, glaserare 302 Detaljhandlare

87 Driftövervakning och maskinskötare 871 Driftmaskinister m fl

(31)

61 Däcks-och maskinmanskap 6111 Däcksmanskap

094 Ekonomer, statistiker 76 Elektroarbete

002 Elkraft- och teletekniskt arbete 662 Expeditionsvakter, kontorsbud 046 Farmaceuter

601 Fartygsbefäl

931 Fastighetsarbetare m fl

295 Fastighetsförvaltning, lagerföre

ståndare

93 Fastighetsskötsel, städning 741 Finmekaniker

74 Finmekaniskt arbete 431 Fiskare

43 Fiskeriarbete 432 Fiskodlare 4415 Flottningsarbetare 62 Flygförare m fl 642 Flygtrafikbefäl m fl 888 Flyttkarlar m fl

812 Formare (keramiska produkter) 082 Formgivare

946 Fotografer

854 Fotolaboratoriearbetare 941 Frisörer, skönhetsvårdare

671 Fyrvaktare, sluss-, färjvakter m fl II Företagsadministrativt arbete m m III Företagsledare

084 Författare

311 Försäkringsförsäljare

297 Försäkringskassetjänstemän 31 Försäljning av egendom, tjänster 056 Förskollärare

853 Garvare och skinnberedare 013 Geologer, meteorologer m fl 736 Gjuteriarbetare

81 Glas-, porslins-och keramikarbete m m 811 Glashyttearbetare

795 Glasmästeriarbetare 80 Grafiskt arbete

86 Grov-och diversearbetare 5 Gruv-och stenbrytningsarbete 501 Gruvbrytare, bergsprängare 005 Gruvtekn och metallurg arbete 745 Guld- och silversmeder 851 Gummivaruarbetare 641 Hamntrafikbefäl m fl 331 Handelsresande, inköpare 915 Hemvårdare m fl

7971 Hissmontörer, kran montörer 916 Hotellportierer

92 Hovmästare, servitörer 405 Husdjursuppfödare 91 Hushållsarbete m m

731 Hytt- och metallugnsarbetare 04 Hälso- och sjukvårdsarbete 732 Härdare, glödgare m fl 00 Ingenjörer och tekniker 208 Inkasserare m fl 765 Inspelningstekniker m fl

761 Installations- och maskinelektriker m fl 794 Isoleringsmontörer

42 Jaktvårdare och jägare

023 Jordbruks- och trädgårdsforskning 41 Jordbruksarbete, trädgårdsskötsel m m 085 Journalister, förlagsredaktörer

07 Juridiskt arbete

73 Järnbruks- och metaliverksarbete 632 Järnvägsexpeditörer m fl

298 Kalkylatorer, orderbehandlare 2 Kameralt och kontorstekniskt arbete 831 Kemiska processarbetare

01 Kemiskt och fysikaliskt arbete

83 Kemiskt- och cellulosa tekniskt arbete 011 Kemister, fysiker

004 Kemitekniskt arbete 053 Klasslärare

912 Kockar, kallskänkor 3 Kommersiellt arbete 825 Konservarbetare 29 Kontorsarbete annat 850 Korgmakeriarbetare 872 Kran-och traversförare 821 Kvarnarbetare

913 Köksbiträden 712 Körsnärer

014 Laboranter, laboratoriebiträden 883 Lager-och förrådsarbetare

401 Lant-, skogs- och trädgårdsbrukare 411 Lantarbetare, husdjursskötsel

4 Lantbruks-, skogs- och fiskeriarbete 40 Lantbruks-, skogs- och trädgårds-

ledning 402 Lantbruksbefäl

007 Lantmätare, mätningstekniker 6332 Lastbilsförare

08 Litterärt och konstnärligt arbete 82 Livsmedelsarbete

631 Lokförare, lokbiträden 602 Lotsar

031 Läkare

054 Lärare i övningsämnen 052 Lärare i teoretiska ämnen

(32)

055 Lärare i yrkesinriktade ämnen 086 Scenkonstnärer

603 Maskinbefäl 290 Sekreterare, maskinskrivare

6112 Maskinmanskap 60 Sjöbefälsarbete

751 Maskinmontörer och -reparatörer 047 Sjukgymnaster, massörer 045 Medicinsk-tekniska assistenter 040 Sjuksköterskor/skötare

03 Medicinskt arbete 043 Sjukvårdsbiträden

827 Mejeriarbetare 042 Skötare inom psykiatrisk vård

003 Mekaniskt arbete 773 Skiktträ- och träfiberskivearbetare

757 Metalliserare m fl 72 Sko- och läderarbetare

98 Militärt arbete 722 Skoarbetare

713 Modister, hattmakare 44 Skogs- och flottningsarbete 633 Motorfordonsförare och spårvagns- 403 Skogsbefäi

förare 024 Skogsbruksforskare m fl

791 Murare 4414 Skogsmaskinförare

087 Musiker 4412 Skogsvårdsarbetare

855 Musikinstrumentmakare 050 Skolledare

78 Målare, lackerare 721 Skomakare

312 Mäklare, värderingsmän m fl 933 Skorstensfejare

743 Optiker 711 Skräddare, sömmerskor

881 Paketerare och emballerare 826 Slakteri-och charkuteriarbetare 88 Paketerings- ock lagerarbete 876 Smörjare

836 Pappers- och papparbetare 735 Smeder

857 Pappersvaruarbetare 092 Socialtjänstemän

30 Parti-och detaljhandelsföretagare 294 Speditörer, skeppsklarerare

301 Partihandlare 945 Sportledare, travtränare

05 Pedagogiskt arbete 856 Stenhuggeriarbetare

096 Personalmän m fl 792 Stenmontörer

6331 Personbi Isförare 911 Storköksföreståndare

4411 Plantskolearbetare, skog 882 Stuveriarbetare m fl

852 Plastvaruarbetare 6012 Styrman

902 Polismän 932 Städare

65 Post- och telekommunikation 7972 Ställningsbyggare.ställningsmontör 66 Postait och annat budarbete 755 Svetsare, gasskärare m fl

651 Postassistenter, postexpediter 097 Systemmän, programmerare

661 Postiljoner 71 Sömnadsarbetare

061 Präster och predikanter 032 Tandläkare

944 Pressare 044 Tandsköterskor

095 Psykologer 744 Tandtekniker

917 Pursers, trafikvärdinnor 714 Tapetserare

414 Pälsdjursskötare 296 Tarifferare, skadereglerare

406 Pälsdjursuppfödare 008 Tekniska biträden

774 Ram och cirkelsågare, hyvlare 652 Teleassistenter m fl

313 Reklammän 653 Telefonister

06 Religiöst arbete 766 Telefonreparatörer,-installatörer

407 Renägare 655 Telegraf och radioexpeditörer

415 Renskötare 764 Telemontörer och -reparatörer

293 Resebyråtjänstemän 70 Textilarbetare

091 Revisions-och redovisningsexperter 715 Tillskärare m fl

873 Riggare 84 Tobaksarbetare

754 Rörarbetare 64 Trafik-och trafikarbetsledning

797 Rörläggare, dykare 643 Trafikbefäl vid järnväg

726 Sadelmakare, lädersömmare 875 Truckförare, transportörskötare

Arbetsolyckor 1985-1986

m I

[1 <

Arbetsolyckor 1985-1986

Sveriges officiella statistik

Statistiska centralbyrån

Arbetarskyddsstyrelsen

t Sos

Arbetsolyckor 1985-1986

Sveriges officiella statistik

Statistiska centralbyrån

Arbetarskyddsstyrelsen

Stockholm 1989

Official Statistics of Sweden

National Board of Occupational Safety and Health Statistics Sweden

Stockholm 1989

Innehåll

Contents

Sammanfattning

Bearbetningar fi arbetsskador (ISA)

informationssystemet om

Specialbearbetningar

Summary

Background

Work injury insurance

Data collection and classification

The information obtainable from ISA

List of terms

Huvudsaklig händelse

Main Event

Huvudsaklig skadad kroppsdel

Huvudsaklig yttre faktor

Main part of body injured

Principal external agency

Hjälpregister till tabellerna efter näringsgren, yrke och yttre faktor

Näringsgren

Yrke