1985 1984

1985 i sammandrag

1985 1984

Rörelsens intäkter, Mkr 6 158 6088

Resultat före bokslutsdispositioner, Mkr 212 382 Räntabilitet på engagerat kapital, % ^{' 7} 14 Räntabilitet på justerat eget kapital, % 11 ¹²

Beräknat årsresultat/aktie, kr 21 23

Utdelning/ aktie, kr *10:- 8:50

*styrelsens förslag.

Framtida inriktningen fastlagd Kraftigt fallande metallpriser

Otillfredsställande operativt resultat Ökad utvinning av ädelmetaller Erbjudande till Ahlsells aktieägare

Ordinarie bolagsstämma

Ordinarie bolagsstämma hålls i lndustrisalen, lndustrihuset, star- gatan 19, Stockholm, måndagen den 12 maj 1986 kl 16.00. (Förfrisk- ningar serveras från kl 15.30).

Aktieägare som önskar delta i stäm·

man skall anmäla detta senast kl 15.00 onsdagen den 7 maj 1986

hos bolaget genom huvudkontoret, Sturegatan 22, Box 5508, 114 85 Stockholm, te/. 08-183 55 00.

För att få delta i stämman skall aktieägare vara införd i eget namn i den av Värdepapperscentralen VPC AB förda aktieboken senast tredagen den 2 maj 1986. Den som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste därför senast denna dag till- fälligt ha registrerat dem i eget namn för att få rätt att delta i stämman.

Utdelning

styrelsen föreslår utdelning av 10:- kronor per aktie. Som avstämnings- dag för rätt till utdelning föreslår sty- relsen torsdagen den 15 maj 1986.

Om bolagsstämman beslutar i en- lighet med förslaget beräknas utdel- ningen komma att utsändas från VPC fredagen den 23 maj 1986.

Arsredovisning ¹⁹⁸⁵

Koncernchefens kommentar 2 Den internationella metallmarknaden 6 Förvaltningsberättelse 1985:

Koncernöversikt 10

Ekonomisk redovisning 21

Förslag till disposition av vinstmedel 34

Revisionsberättelse 34

Fakta om Boliden:

VO Råmaterial 36

VO Metaller 38

VO Kemikalier 40

VO Avancerade Material 42 VO Internationell Service 43 Konsult- och entreprenadverksamhet 44

Tioårsöversikter 46

Bolidenaktiens utveckling 49 styrelse, revisorer och koncernledning 50

Adresser 52

Koncernchefens kommentar:

Kostnadseffektivitet och satsning på nya områden

Fallande metallpriser i kombination med vissa produktionsstörningar resulterade i en be- tydande resultatförsämring för Bolidenkoncer- nen under verksamhetsåret 1985. Detta illu- strerar Bolidens alltjämt stora· beroende av prisutvecklingen på icke-järnmetallområdet och känsligheten för störningar i komplicera- de processanläggningar. Trots ett negativt operativt resultat på 6 Mkr kunde Boliden visa ett positivt resultat före bokslutsdisposi- tioner på över 200 Mkr. Till detta bidrog fram- för allt den strategiska metallhandeln och den aktiva finansförvaltning företaget engagerat sig i genom uppbyggandet av en börsport- följ. Dessa finansiellt inriktade verksamheter initierades just i syfte att dämpa effekterna av den till följd av metallprisernas svängningar cykliska resultatutvecklingen.

Efter tillfredsställande metallpriser under 1983 och 1984 förutskickade vi att det fanns en risk för att metallpriserna skulle kunna utveck- las negativt under 1985. Så blev tyvärr också fallet. Efter en uppgång under årets första månader sjönk priserna under resten av året till de lägsta nivåerna hittills under BO-talet.

Räknat i svenska kronor förstärktes prisned- gången ytterligare under året genom dollar- kursens fall.

Boliden har de senaste åren aktivt arbetat för att minska sitt beroende av de internationella metallpriserna. Det har skett på olika sätt.

Genom strategisk metallhandel och realisa- tionsvinster på aktieportföljen har vi till vissa delar kunnat utbalansera resultatsvängningar- na. Det är dock vår uppfattning att detta)nte är tillräckligt sett i ett längre perspektiv. Aven andra åtgärder har bedömts vara nödvändi-

2

ga för att uppnå en lånf)siktigt tillfredsställan- de lönsamhet. Under 1985 lade vi därför ned ett betydande arbete på att precisera koncer- nens långsiktiga utveckling inom viktiga om- råden.

Arbetet med att ange inriktningen för Boli- dens framtida utveckling har resulterat i ett antal viktiga principbeslut. Alla dessa beslut ligger i linje med visionen att Boliden skall vara såväl en effektiv och konkurrenskraftig råvaruproducent som en kvalificerad mate- rialleverantör till framtidens industrier.

För att kvarstå som en tramsfående råvaru- producent måste vi ständigt förbättra produk- tiviteten inom våra basverksamheter. Boliden producerar och säljer idag främst bulkvaror såsom minera/koncentrat, metaller och kemi- kalier. Dessa bulkvaror framställs i stora mängder av ett stort antal företag över hela världen. Den stora mängden varor och det stora antalet producenter leder till hård kon- kurrens. Vår bedömning är att konkurrensen under de närmaste 10- 15 åren kommer att hårdna ytterligare. Efterfrågan på våra pro- dukter kommer att i flera fall sannolikt utveck- las i en något långsammare takt än tidigare.

Samtidigt kan utbudet komma att öka från länder som har ett fördelaktigt kostnadsläge.

Kostnadseffektivitet i alla led kommer därför att få avgörande betydelse för framgång in- om denna sektor.

Vår bedömning är dock att Boliden även framöver har goda möjligheter att vara en konkurrenskraftig råvaruproducent. Detta för- utsätter emellertid att vi snabbt och resolut anpassar vår kostnadsmassa och förbättrar våra utbyten,

så

...

konkurrensförmåga. Ett åtgärdsprogram för att i ett snabbt tempo minska kostnaderna Janserades därför i början av 1986.

De personalkonsekvenser som följer av åtgärdsprogrammet bedöms få en sådan storleksordning att de inte kan klaras enbart med

s

Nu räcker det inte enbart med kostnads- minskningar och produktivitetsförbättringar.

Inom våra nuvarande basområden måste vi

också utveckla nya produkter och kvaliteter, som är mindre utsatta för konkurrens och för vilka kunderna är beredda att betala ett hög- re pris. Därför skall t ex forsknings- och ut- vecklingsverksamheten inom koncernen kon- centreras till områden där vi kan uppnå dessa mål. Vi vet redan idag att ett flertal av de ideer som bearbetats har stor bärkratt in- för framtiden.

Koncernens nuvarande verksamhet måste därtill kompletteras med produkter, material och tjänster till branscher som vi bedömer kommer att få en stark tillväxt och därmed vara intressanta framtidsmarknader Boliden vill därför kompfettera sin roll som råvaru- producent med ett engagemang i nya verk- samheter som exempelvis material till elektro- nikindustrin.

Att vara kvalificerad råvaruproducent och samtidigt utveckla sig till att bli materialleve- rantör till framtidens industrier kräver inte bara goda ideer och uppslag utan även fi- nansiell styrka och uthållighet. Den finansiella styrkan skapas genom olika åtgärder En har varit att bygga upp en aktieportfölj som ut- gjort alternativ tilllikvida medel. En annan har varit att aktivera de reserver som Boliden hatt

·bundna i sina kraftengagemang. Det sist~

nämnda har frigjort totalt 430 Mkr Detta har skett samtidigt som vi kunnat behålla viss rå- dighet över kraften och tillförsäkrat oss lång- siktiga kraftleveranser

Uthållighet och jämn resultatutveckling är en annan nödvändighet för fortsatt framgång för koncernen. Erbjudandet att förvärva samtliga aktier i Ah/sel/ AB skall bl a ses mot den bak- grunden. Vi tror nämligen att Ah/sel/ har en

uthållig vinstnivå, vilket gör att vi ser Ah/sel/

som ett intressant komplement till Boliden.

Ah/sel/ har därtill framgångsrikt etablerat en modern grosshandelsverksamhet och en aggressiv entreprenadverksamhet samtidigt som man sökt utveckla sitt teknik/elektronik- område till en spjutspetsverksamhet

Vi har inte baserat förvärvet på några uttala- de, traditionella synergieffekter men tror att Ah/sel/ genom sin väl utvecklade marknads- orientering kan tillföra Bolidenkoncernen yt- terligare styrka. Erbjudandet att förvärva Ahl- sell görs för att skapa en koncern, där Boli- dens process-och produktionskunnande kompletteras med ett brett marknadskunnan- de. Det ger oss större möjligheter att söka oss mot områden där vi uppnår en annan konkurrenskraft än när det gäller de rena bulkprodukterna.

l arbetet med Bolidens framtida inriktning har slagits fast att Boliden skall vara en svensk in- dustrikoncern med internationell förankring.

Boliden är redan idag en av Sveriges största nettoexportörer. Samtidigt är vi starkt beroen- de av den internationella marknaden för vår råvaruförsörjning. Vi måste därför fortsätta att bygga ut vårt internationella nätverk för mark- nadsföring, råvaruförsörjning och marknads- information. Det är i det sammanhanget vik- tigt att den svenska basorganisationen får ökad förståelse för och kunskap om de krav som måste gälla för att Boliden skall kunna vara konkurrenskraftigt på de internationella marknaderna.

De närmaste åren kommer att bli händelse- rika för Boliden. Flera viktiga vägval måste göras. Alla i koncernen vet målet - förbätt-

4

rad lönsamhet. Detta mc!il kan endast nås ge- nom hög produktivitet, starkt kostnadsmed- vetande, ökad marknadsorientering, aktivt engagemang på utlandsmarknaden och, sist men inte minst, en engagerad och kunnig personal.

Boliden befinner sig, när detta skrives, i en besvärlig situation till följd av de låga interna- tionella metallpriserria. l koncernen finns

t

dock en sådan inneboende styrka och ett så- - dant gediget kunnande, att jag är övertygad om att Boliden även i framtiden kommer att utvecklas på ett positivt sätt till glädje för så- väl våra anställda som aktieägare och andra intressenter.

Koncernchef

Tradition och förnyelse

v\~ .• h .... ,, __ .. ,_.., (!f>-..t··~ .:. .J 'l."': ~-,~. '"' •. --"~t·:· fl•( j/. •! ),/ l'fl !J'«

\~ ~-~'\/;· ~~;:::_lf;.'-.ri·J,;;:~:,.~~?:!7-,;;~ ~~ ~ ~-;;;,.:~;~·~~

-."-l'•;;~· W:'.~'"~.::

..

f • " .... ~~·/.:.:·:·~ "'.·;,.".f'!·;,:.-;-:·~.:;-.,:.~:~',~1.:;r,:=~~~

·:.:.~--::.,:~;~;:.:~·~: ... "?~;.·:;...::··.;":.:~·r:'.~:~;!-::.:~·~.

' l '·.. • ~-:-.

~-:~#""~··

6ft.til"""'"'tt'.6'l>....,,...,. ... .,,il~...,. •

... !fb.:. ... (fo\,/>Jt!~,.JII,IIJ ...

~':r~~:::~: ... ::

rlo~tl D.l,f~') . . .,~.,·~·-·

~ ~r...,."'N--....:t,.Mid.t

~~wt&pefo ... 1!tto~.,;..,"tv~

1WN!II•~'H1 ,.,.,...,._,,.; ..

. . ~~rt·.-.ar...~

""!""'•

~~~~

..

..-u.~~~flltatlltllf

~.W"1$•Yil.,.,..,...._.~

1'!1.,..-..h ... ~,o.,:.;,~ •

...

Den internationella metallmarknaden 1985:

Overskottsproduktion ••

och fallande priser

Trots fortsatt expansion av yärldsekonomin och fallande dollar minskade efterfrågan på basmetallerna i västvärlden. Till försäm- ringen av världsbalansen mellan tillgång och efterfrågan bidrog att produktions- kapaciteten för metallerna efter de senaste årens expansion är betydligt större än kon- sumtionen. Efter en prisuppgång i början av året sjönk priserna för flera metaller un- der resten av året till de lägsta nivåerna hit- tills under BO-talet. Priserna på guld och silver pressades ned av den lägre infla- tionstakten och höga rea/räntan. Nedgång-

en i svenska kronor blev särskilt markant

genom det minskade värdet på dollarn.

Koppar

l början av 1985 rådde stort underskott i västvärl- dens kopparbalans. Produktionen i USA gick med begränsat kapacitetsutnyttjande. strejker i Australien och Peru samt jordbävninger-U Chile bi- drog även till att minska tillgången. Tilltagande brist på kvalitetskoppar utlöste omfattande speku- lationsköp på Londonbörsen vars lager föll till en låg nivå. Detta drev upp LME-noteringen som i maj nådde f 1 350/ton. Noteringen i svenska kronor (14 900 kr/ton) var den högsta någonsin.

Underskottet i världsbalansen eliminerades under tredje kvartalet och världslagren steg snabbt. Or- saken var minskad efterfrågan. Till detta bidrog att konsumenterna inför utsikterna till en förbätt- ring av tillgången minskade sina lager. Av samma skäl sålde spekulanterna ut. Marknaden trycktes under hösten även av den akuta tennkrisen som skapade oro på metall börsen, vilket fick en däm- pande effekt på handeln med samtliga metaller.

Kopparnoteringen föll under årets senare del

Kr/lon koppar

111000 12&00 10000 7500

5000 2500

1977 78 79 80 81 62 83 84 85 86

6

successivt till lägst t 915/to~ (10 400 kr/ton) i de- cember. Tack vare haussen i början av året blev dock årsgenomsnittet f 1103 (12 230 kr), vilket var högre än för 1984, f 1 032 (11 370 kr).

Västvärldens gruv- och metallproduktion låg i stort sett oförändrad vid 6,3 respektive 7,2 Mton. Ge- nom att konsumtionen gick ned med 4 procent till 7,2 Mton och nettoexporten till öst sjönk till 75 kton (120) minskade årsunderskottet i världsbalan- sen till 110 kton (460 kton).

l början av 1986 rådde i stort sett balans mellan tillgång och efterfrågan i västvärlden. Världslag- ren låg något över normalnivå. Den fortsatta ut- vecklingen blir i hög grad beroende av konjunktu- ren och dess inverkan på efterfrågan. Lägre olje- priser och ytterligare nedgång av dollarvärdet bi- drar till att stimulera konsumtionen.

A

Genomförda produktionsbegränsningarna, främst i USA, beräknas motsvara en kapacitet av 1 Mton koppar per år som åtminstone delvis kan aktive- ras. Då denna kapacitet är betydligt större än den förväntade ökningen av efterfrågan under det när- maste året måste producenterna genom begräns- ningar och nedläggningar anpassa utbudet till efterfrågan om en återhämtning från det låga pris- läget skall kunna ske.

Bly

När USA:s blyproduktion i början av 1985 åter kom igång efter en nio månader lång strejk häv- des den rådande bristen på blymetalL l USA upp- stod överskott som till en början lagrades hos pro- ducenterna men som efter hand i stigande om- fattning skeppades över till Europa. Trots god ef- terfrågan i Europa kunde marknaden inte absor- bera det ökade utbudet varför Londonbörsens la- ger snabbt steg under sista kvartalet. Mot bak- grund av denna utveckling sjönk Londonnote- ringen successivt från f 396/ton (3 990 kr) i ja-

Kr/ton bly

8000

genomsnittsnoteringen

5000 på Londonbörsen

4000 3000

2000 1000

o 1977 78 79 80 81 82 83 84 85 86

nuari till f 265 (2 900 kr) i december. Årsgenom- snittet blev f 304 (3 370 kr) jämfört med f 332 (3 665 kr) året mnan.

Västvärldens gruvproduktion gick upp med hela 5 procent till 2,5 Mton, vilket förklaras av bortfallet genom USA-strejken året innan. Produktionen av raffinerat bly steg något till 4,1 Mton. Primärpro- duktionen ökade med 6 procent till 2,4 Mton me- dan sekundärproduktionen gick ned med 5 pro- )cent till 1,7 Mton till följd av den låga prisnivån.

Konsumtionen sjönk med ca 3 procent till 3,9 Mton, framför allt på grund av minskad efterfrå- gan i USA. Nettoexporten till öst var i stort oför- . ändrad, ca 100 kton. Världslagren av blymetall

1 ökade med ca 50 kton till 450 kton, vilket anses som normal nivå. Produktionsöverskottet och den låg'! prisnivån tvingade flera producenter i Nord- amerika att under senare delen av året begränsa sin produktion.

Vid ingången av 1986 var marknaden i stort sett i balans. För året förutses inte någon nämnvärd uppgång av konsumtionen. Avgörande för balan- sen och därmed för priset blir produktionsutveck- lingen. Bristande utbud på skrot kommer att häm- ma sekundärproduktionen så länge priset förblir lågt. Till följd av låga priser på zink och silver minskar även brytningen av de komplexa malmer- na. Detta medför en brist på blyslig, en situation som efterhand kan leda till en prishöjning.

Zink

1Under första delen av 1985 var efterfrågan på zink fortfarande hög och producenterna kunde fram till mitten av april höja sitt europeiska produ- centpris till 960 $/ton (8 740 kr). Under andra kvartalet vände marknaden. Efterfrågan gick ned, 1framför allt i USA, där den starka dollarn ledde till

att zinkindustrin förlorade marknad till konkurre- rande import. Samtidigt drog konsumenterna ned

400-J-- - - - - - , - - -- - - - - - - l 200- J - -- -- - - -- - - -- - - l

0~1=on=-~n~=79~8~o~e~1~e2~8~3~8~4--e~5~es~

sin lagerhållning inför utsikterna till förbättring av tillgången. Till försämringen av marknaden bidrog i hög grad även att Kina, som gjort stora inköp i början av året, plötsligt upphörde med sina köp.

Trots den starkt minskade efterfrågan fortsatte smältverken att producera med full kapacitet, vil- ket ledde till att lagren växte i snabb takt. Under hösten bidrog även tennkrisen med åtföljande dämpning av aktiviteten på Londonbörsen till att underminera prisnivån. Europapriset gick på sju månader ned med hela 30 procent till $ 670 (5 150 kr). En tillfällig uppgång i efterfrågan höjde priset i december till $ 700. Årsgenomsnittet blev

$ 845 (7 264 kr) jämfört med $ 1 000 (8 271 kr) för 1984. l början av 1986 har priset åter fallit till

$ 670 (5 000 kr).

Västvärldens gruvproduktion steg något till 5,1 Mton och metallproduktionen till 4,9 Mton. Världs- konsumtionen gick däremot ned till 4,6 Mton. Net- toexporten till öst sjönk något till 225 beroende på minskade leveranser till Kina. l västvärldens balans uppstod ett överskott på 130 kton.

Zinkmarknaden var i början på 1986 fortsatt svag på grund av obalansen mellan produktionskapa- citet och efterfrågan. Tillgången på zinkslig har de senaste åren varit god vilket drivit upp smältlö- nerna. Smältverken har därför försökt utnyttja sin fulla kapacitet, vilket lett till växande metallager. Om marknadsbalansen skall kunna återställas och priset åter vända uppåt måste producenterna i långt större utsträckning än hittills begränsa sin produktion och lägga ned olönsamma enheter.

Guld

Londonnoteringen låg i början av 1985 vid

$ 300/troy ounce (87 700 kr/kg). Efter en uppgång i mars, bl a på grund av dollarns begynnande fall, svängde noteringen under resten av året mesta- dels inom området$ 315- 325. Årsgenomsnittet

guld

Kr/kg

126000T---,

genomsnittsnoteringen på Londonbörsen

0 1on 78 79 80 81 e2 83 84 85 88

blev $ 317 (87 700 kr) jämfört med genomsnitts- priset 1984 som var$ 360 (95 800 kr).

Guldpriset var under 1985 ovanligt okänsligt för förändnngar i dollarkursen. Priset påverkades inte heller nämnvärt av den tilltagande oron i Sydafri- ka. l stället dominerades marknaden allt mer av pristryckande faktorer som den höga realräntan och utsikterna till lägre inflation till följd av det fal- lande oljepriset.

Världsproduktionen av guld ur malm steg med 3 procent till 1180 ton. Återvinningen ur skrot fort- satte att minska på grund av den lägre prisnivån.

Nettoexporten från öst beräknas ha uppgått till 250 ton (205). Detta hängde samman med Sov- Jets ökade behov av västvaluta för att kompensera det minskade värdet av energiexporten.

Konsumtionen steg till 1170 ton (1120) tack vare en ökning på juvelerarsidan, som svarar för drygt 70 procent av guldfabrikationen. Sydafrikas beslut i november att upphöra med tillverkningen av KrOgerrand minskade användningen inom mynt- sektorn.

De gynnsamma förutsättningarna för lägre världs- inflation kommer under 1986 att minska eftertrå- gan på guld från investerare och därmed hålla nere guldpriset. En prisuppgång är emellertid möjlig om en mer djupgående finansiell eller poli- tisk kris skulle inträffa.

Silver

Prisutvecklingen för silver följde i stort sett samma mönster som för basmetallerna. Londonnotering- en steg fram till april från $ 6,00/tr oz (1 740 kr/kg) till$ 6,75 (1 934 kr) men sjönk under resten av året till $ 5,85 (1 435 kr), en nedgång på 14 pro- cent i dollar och 26 procent i svenska kronor. Års- genomsnittet blev$ 6,13 (1 694 kr) jämfört med

$ 8,14 (2163 kr) 1984.

Kr/kg

Västvärldens produktlon a'v silver ur malm steg något till 10 092 ton och har därmed gått upp med 24 procent sedan 1980. Tillväxten har främst ägt rum i Mexiko, Kanada, Peru och Australien.

Utvinningen ur skrot sjönk däremot med 5 pro- cent till 2 315 ton till följd av den lägre prisnivån.

Av samma skäl minskade exporten från Indien till 25 ton (265). Nettoimporten från öst blev 200 ton, vii ket står i kontrast till 1984 års nettoexport på 590 ton, främst till Kina och Sovjet. Den totala till- förseln i västvärlden blev 12 700 ton (12 300). Ef- tersom konsumtionen var i stort sett oförändrad, ca 11 000 ton, innebar detta att ytterligare ca 1 700 ton tillfördes världens silverlager, vilka nu beräknas vara uppe i motsvarande 2,5 års kon- sumtion.

Intresset för silver som investeringsmetall som al- ternativ till guld har under de senaste åren mins- kat. Detta återspeglas i prisförhållandet guld/silver som stigit från 43:1 1981 till 56:1 i slutet av 1985.

Orsaken är främst de stora och alltjämt växande silverlagren, som motverkar en varaktig prisupp- gång. Det låga priset har tvi ng at gruvor, främst i USA, att stänga. För att världsbalansen skall kun- na återställas fordras i första hand ytterligare stängning av olönsamma gruvor.

silver

80 0 0 - r - - - , genomsnittsnoteringen

~ooo+---•---'p=å-=Lo=nc::=do:.:.::nbö:.:. .. r:.:.se=in

~00+---·~---~

o 1977 78 ]g 80 81 82 83 84 85 86

8

Bolidenkoncernen:

Förvaltningsberättelse 1985

Koncernsfru/du r:

Framtida inriktningen fastlagd

Under 1985 fastlades koncernens framtida inrikt- ning. l korthet innebär den att Boliden skall vara en

- effektiv och konkurrenskraftig råvaruproducent - materialleverantör till framtidens industrier - svensk industrikoncern med internationell för-

ankring

Detta skall åstadkommas genom hög produktivi- tet och starkt kostnadsmedvetande, ökad mark- nadsorientering samt aktivt engagemang på ut- landsmarknaden.

Engagemang i Ahlsell

Boliden törvärvade under 1985 drygt 3 000 000 A-aktier i Ahlsell AB. Tillsammans med tidigare in- nehav uppgick Bolidens innehav av aktier i Ahl- sell vid årsskiftet 1985/86 därmed till 35,3 procent

av aktiekapitalet och 25,9 procent av röstetalet.

l början av 1986 beslutade Boliden att rikta ett er- bjudande till Ahlsells aktieägare om förvärv av utestående aktier. Som ett led i detta träffade Boli- den en överenskommelse med övriga intressenter i ett konsortium av C-aktieägare om att kontant förvärva deras aktieposter i företaget. Förutom Boliden bestod konsortiet av AEG-Telefunken, Alfa Laval, KF, Ratos och Skanska. Efter detta förvärv uppgick Bolidens innehav i Ahlsell till 44,0 pro- cent av aktiekapitalet och 71 ,O procent av röste- talet. Boliden AB:s styrelse beslöt vidare att rikta ett erbjudande till ägare av A-aktier i Ahlsell om överlåtelse av sina aktier till Boliden.

Förvärv av aletiepost i Forsinvest

l slutet av 1985 förvärvade Boliden 30 procent av

aktierna i AB Forsinvest som innehar 19 procent

av aktierna i Boliden. Genom förvärvet skapades förutsättningar för en långsiktigt stabil ägarbild för Boliden, vilket bedömts vara väsentligt både för koncernens industriella utveckling och kommersi- ella relationer.

10

Försäljning av kraft

Boliden överförde under 1985 sitt kraftinnehav i Kvistforsens vattenkraftverk- uppgående till 154 GWh ~till ett nybildat bolag, Gruvkraft AB. Sedan institutionella pfacerare, bl a SPP, Fjärde AP-fon- den och Kooperationens pensionsanstalt tagit viss ägarandel i Gruvkraft AB, frigjordes närmare 230 Mkr för koncernen. Någon vinstavräkning till följd av försäljningen ·har ännu ej ägt rum, då affä- rens fullbordan villkoråts av ^utfallet på en ansökan om förhandsbesked hos Riksskatteverkets nämnd för rättsärenden. Boliden kommer även i fortsätt- ningen att ha rådighet över kraftleveranserna från kraftverket och har genom optionsavtal tillförsäk- rat sig möjligheten att återköpa samtliga aktier i Gruvkraft AB.

l början av 1986 träffade Boliden en överenskom- melse med Vattenfall och Skellefteå Kraftverk om försäljning av Bolidens aktieinnehav i vattenkraft- verken Grytforsen och Rebnis längs Skellefte- älven. Bolidens innehav i de båda kraftverken motsvarar ca 120 GWh. Affären, som bl a kräver regeringens godkännande, frigör ca 200 Mkr för Boliden. Försäljningen är kopplad till avtal om fortsatta kraftleveranser till Boliden.

VO Råmaterial

Boliden förvärvade i slutet av 1985, från Curragh Resources Corp., en minoritetsandel i en bly- och zinkgruva i Yukon, Kanada. Fara-gruvan, som var i drift 1970-82, kommer åter att sättas i produk- tion under 1986. Boliden kommer att som agent svara för marknadsföringen av gruvans produk- tion av bly- och zinkkoncentrat

l början av 1986 förvärvade Boliden genom sitt amerikanska dotterbolag Boliden Metech lnc.

samtliga aktier i STC Recycling lnc., USA.

VO Metaller

Under 1985 bildades Boliden Ädelmetall AB för marknadsföring av tackor i guld, silver och plati-

t> '

na. Försäljningen sker bl a via banker och guld- smedsaffärer.

Boliden Metall sålde under året till Svenskt Stål AB (SSAB) 40 procent av aktierna i det tidigare helägda dotterbolaget Luleå Metall AB.

l början av 1986 förvärvade Boliden lntertrade 51 procent av aktierna i Supermetals SRL, Italien, samt 20 procent av aktierna i Laterios SpA, Italien.

( . Företagen marknadsför och vidareförädlar spe-

\,_ )cialmetaller, bl a titan, speciella terralegeringar och rostfritt stål. Boliden bildade vidare under 1985 ett dotterbolag i USA, Boliden Steeltrade lnc., för handel med produkter för järn- och stålindustrin.

\ ,.:-l

- VO Kemikalier

Under 1985 förvärvade Boliden Kemi 50 procent av aktierna i grossistföretaget Hanson & Möhring, Halmstad. Företaget marknadsför och säljer bl a olika sorters salt. ·"

Boliden sålde i slutet av 1985 sina aktier i Master Plast AB, Helsingborg, till Nordsjö AB inom Nobel Industrier. Delar av Master Plasts verksamhet överfördes till division Prestationsmineral inom verksamhetsområde Avancerade Material.

Boliden Determinex AB bildades för tillverkning- och marknadsföring av analys- och styrsystem för i första hand massa- och pappersindustrin.

Scandinavian Silver Eel AB bildades för drift av det ålodlingsprojekt som under våren 1986 beräk- - nas starta i full skala vid Boliden Kemis anlägg- l--~ lningar i Helsingborg.

~oliden Kemi Abwassertechnik GmbH bildades för marknadsföring av Bolidens kemikalier och system för vattenvård på västtyska marknaden.

r,

verkar pelleterat svavel vid en anläggning i Long Beach, Kalifornien.

VO Avancerade Material

Boliden Finemet, som arbetar med utveckling av halvledarmaterial för elektronikindustrin, bytte i början av 1986 namn till Boliden Semitronic.

För samordning av Bolidens aktiviteter på indu- strimineralområdet bildades i början av 1986 divi- sion PrestationsmineraL Till divisionen har förts projektet Aitik lndustrimineral, det under 1985 till 80 procent förvärvade företaget Fillite (Runcorn) Ltd., England, samt det i början av 1986 nybilda- de företaget Boliden Compound, Helsingborg.

VO Internationell Service

Boliden övertog den 1 januari 1985 vissa

produktions- och marknadsrättigheter i Danmark från Paul Bergs0e & S0n A/S, Danmark. Samtidigt förvärvades Paul Bergs0e & S0ns A/S dotterbolag i Norge, numera Boliden Norge A/S.

Bolidens representationskontor i Tokyo omoriente- rades från handel i mineralkoncentrat till att svara för samordningen av koncernens samtliga aktivi- teter på den japanska marknaden.

Konsult- och entreprenadverksamhet, teknologiförsäljning

Koncernens konsult- och entreprenadverksamhet samt teknologiförsäljning, som i Sverige bedrivits genom WP-System och utomlands genom dess dotterbolag Boliden Contech, sammanfördes den 1 januari 1985 till ett företag, Boliden WP-Contech med huvudkontor i Stockholm.

Personal

Antalet anställda räknat som heltidsanställda upp- gick till i medeltal 8 886 personer (8 841), varav 441 (417) utomlands.

För lagstadgade uppgifter om löner och ersätt- ningar samt personalens geografiska fördelning hänvisas till not 13 (sid 28) i kommentarerna till bokslutet.

antal anställda per verksamhetsområde

VO Ketnlkaller 1528

Konjunktur och marknad:

Minskad efterfrågan på basmetallerna

Den internationella konjunkturen präglades under 1985 av avtagande tillväxttakt inom OECD-områ- det - speciellt USA -, minskad inflation, lägre dollarkurs och sjunkande råvarupriser.

Den internationella metallmarknaden utvecklades sämre än väntat. Efterfrågan på basmetaller mins- kade i västvärlden. Efter en viss uppgång under början av året sjönk priserna för flertalet metaller till de lägsta nivåerna hittills under 1980-talet. Till detta bidrog också den allmänna oro som skapa- des på metallmarknaden till följd av den akuta situation som uppstod på tennmarknaden under sista kvartalet.

Den internationella metallmarknaden belyses ut- förligare i en särskild artikel på sidorna 6-8.

VO Råmaterial

Bolidens produktion av koppar- och blykoncentrat levererades i huvudsak till smältverk inom Boli- denkoncernen. En tredjedel av zinkkoncentraten såldes till det av Boliden hälftenägda Norzink i Norge. Övriga kvantiteter levererades till externa kunder, huvudsakligen i Europa. Produktionen av svavelkiskoncentrat avsattes i huvudsak till Boli- den Kemi.

Den internationella handeln med mineralkoncen- trat präglades under året av en mycket besvärlig marknadssituation och låga bruttomarginaler.

Genom engagemang i och agentavtal med en bly-och zinkgruva i Yukon, Kanada, kommer Boli- den, inklusive koncernens egen produktion, att från 1987 bli en av de ledande leverantörerna av zinkkoncentrat i världen.

Bolidens inköp av sekundära smältmaterial hade en tillfredsställande utveckling i USA. Den under året hårdnande konkurrensen på den västeuro- peiska marknaden orsakade emellertid betydan- de förluster för Boliden France.

Boliden Mineral - fakturering: 1 681 Mkr

llvrlgt S%

12

VO Metaller

Boliden Metalls produktion av metaller och spe- cialprodukter kunde till största delen avsättas utan

svårigheter. Boliden Metalls konkurrensläge vid in- köp av smältmaterial försämrades till följd av att den allmänna svenska kostnadsutvecklingen över- steg utvecklingen av behandlingslönerna.

Marknaden för Boliden Bergsöes metaller och metallegeringar var god. En stabil inhemsk mark- nad och en sträng vinter medförde hög efterfrå- gan på bly till batteriindustrin.

Norzinks försäljning av zink och zinklegeringar ut- vecklades positivt. Erhållna priser påverkades av det jämfört med 1984 lägre internationella zinkpri- set och den under året sjunkande dollarkursen.

Norzinks lager minskade kraftigt och låg i slutet av året långt under normalnivå.

Huvuddelen av Preussag-Boliden-Biei:s produk- tion av bly och blylegeringar kunde liksom tidiga- re säljas på den västtyska marknaden.

Boliden lntertrades handel med oljeprodukter kännetecknades av en mycket svag marknad med låga bruttomarginaler för raffinering av av- fallsolja och drastiskt fallande oljepriser i slutet av året. Fortsatt nedgång i priserna under 1986 har påverkat verksamheten negativt. Handeln med produkter för järn-och stålindustrin utvecklades tillfredsställande.

VO Kemikalier

Försäljningen av Bolidens kemikalier var god på såväl den skandinaviska marknaden som på ex- port. Bland annat ökade leveranserna av super- fosforsyra till Sovjetunionen.

Kapacitetsutnyttjandet inom den svenska pappers-och massaindustrin var totalt sett högt, vilket resulterade i en fortsatt god efterfrågan på Bolidens kemikalier och kemikaliesystem.

Boliden Meta/J - fakturering: 3 228 Mkr

...

Efterfrågan på kemikalier för användning i tvätt- och dis~medel, mineralfoder och gödselmedel ökade. Aven den totala försäljningen av kalcium- klorid ökade, främst tack vare de nya kvaliteter som utvecklats för användning inom oljeborr- ningsindustrin.

Försäljningen av kemikalier och utrustningar för vattenvård i Skandinavien var god. satsningarna (- på export fortsatte och resulterade dels i ökad för-

\ lsäljning till Afrika, dels i ett femårsavtal gällande

· leveranser av vattenreningskemikalier till USA.

Bolidens internationella handel med svavel, sva- velsyra och natronlut visade åter ett positivt re-

( 1sultat.

~ Trots en svag marknad kunde koncernens externa transportuppdrag ökas. Intressanta kontakter för samordning av transportflöden togs såväl inom som utom Norden.

VO Avancerade Material

Boliden Semitronic, tidigare Boliden Finemet, fort- satte under 1985 marknadsbearbetningen och provleveranser av galliumarsenid genomfördes.

Leveranser i större skala väntas komma igång un- der 1986.

Inom division Prestationsmineral startades under 1985 leveranser av s k plastkompound. Som struktur- och armeringsmaterial används inom Bo- liden producerad glimmer.

Fillite (Runcorn) Ltd., som marknadsför s k ceno-

~ ^- ₁sfärer, fortsatte under året sin marknadsutveckling

.___y och stärkte ytterligare sin marknadsledande posi- tion. Genasfärer är små runda och ihåliga kulor som utvinns ur flygaska från koleldade kraftverk.

. VO Internationell Service

~-"")Ett

under året för att bredda och fördjupa koncer- nens internationella kontaktyta. Agenturverksam-

Boliden Bergsöe - fakturering: 361 Mkr

bly ac·h blylegerlna•r 34%

övrigt 3%

heten vid koncernens utländska marknadskontor utvecklades tillfredsställande, i synnerhet i Dan- mark. Inför Spaniens och Portugals inträde i EG

·Intensifierades aktiviteterna på dessa marknader.

Konsult~ och entreprenadverksamhet, teknologiförsäljning

Den svaga konjunkturen för den svenska bygg- nadsindustrin fortsatte även under 1985. Trots det- ta kunde Boliden WP-Contech upprätthålla full sysselsättning bl a genom uppdrag inom energi- området.

Den internationella marknaden för konsult- och entreprenadtjänster kännetecknades av hård kon- kurrens. Boliden befäste sin position på de mark- nader som tidigare bearbetats samtidigt som nya intressanta marknader etablerades i bl a Kina, Spanien och Portugal.

Boliden Kemi - fakturering: 1 568 Mkr

flytande göd$4'!11- medel 11%

övtigt 10%

·'l l

. i

,J

Produktion:

Driftstörningar och sträng kyla hämmade produktionen

VO Råmaterial

Brytning pågick under året vid 18 gruvor i norra och mellersta Sverige. Det totala malmbrytningen uppgick till 15,9 miljoner ton.

Trots den oförändrade malmbrytningen blev det totala metallinnehållet högre än föregående år. l kombination med färre antal arbetstimmar ökade produktiviteten med ca 5 procent. Innehållet av koppar och bly minskade något. Däremot var in- nehållet av zink och silver det högsta någonsin.

Innehållet av guld i koncentraten ökade till 4,3 ton, det högsta sedan 1930-talet. Till detta bidrog i stor utsträckning den under 1984 öppnade guldgruvan Enåsen. Malmbrytningen under gru- vans första hela verksamhetsår uppgick till plane- rade 200 000 ton med ett innehåll av närmare 700 kg guld, vilket kraftigt översteg tidigare ställda förväntningar. l början av 1986 kommer guldfyn- digheten Holmtjärn i Skelleftefältet att tas i drift.

strax före årsskiftet lämnade regeringen tillstånd för exploatering av silverfyndigheten Dammsjön i Dalarna. Beslutet var emellertid förknippat med för Boliden oacceptabla villkor. Boliden har därför beslutat avbryta förberedelserna för exploatering av Dammsjöfyndigheten.

VO Metaller

Boliden Metalls totala produktion av koppar upp- gick till 100 kton (103) varav drygt 64 kton koppar- katoder. Till den något lägre totala kopparproduk- tionen bidrog den stränga vintern.

Blyproduktionen drabbades av kraftiga störningar till följd av haverier i blyhyttan och fuktproblem i inlevererat material. Produktionen av bly och bly- legeringar vid Bolid~n Bergsöes smältverk i Landskrona ökade. Aven produktionen av tenn ökade medan produktionen av koppar och kop- parlegeringar minskade något. Preussag-Boliden- Biei:s produktion av bly och blylegeringar blev, trots bristande tillgång på råbly, över 100 kton.

metallinnehåll l egen malm

125

100

75

50

koppar 25

o

1976 n ^{78 79 80 81 82} as 84 15

14

Boliden Metalls produktion av raffinerat guld öka- de till 5,8 ton (4,7) medan produktionen av raffine- rat silver var i stort sett oförändrad. Produktionen av raffinerat guld och silver kommer under 1986 att kunna öka med drygt 30 procent.

Norzinks produktion av zink och zinklegeringar översteg 90 kton även under 1985. Produktions- kapaciteten är under utbyggnad och kommer från och med augusti 1986 att uppgå till 110 kton/år.

VO Kemikaller

Produktionen av svavelsyra vid koncernens an- läggningar i Helsingborg löpte mycket väl och kunde tack vara hög drifttillgänglighet öka till drygt 625 kton. Produktionen av fosforsyra och saltsyra var oförändrad. Produktionen av super- fosforsyra löpte väl.

Leveranserna från Sovjetunionen av apatit för fos- forsyratillverkningen löpte väl under 1985. Beträf- fande framtida leveranser råder stor osäkerhet.

Alternativa råvarukällor undersöks.

Miljöbelastningen från VO Kemikaliers anlägg- ningar i Helsingborg minskade, dels som en följd av övergång från olja till naturgas, dels genom in- stallation av en sk dubbelkontaktpanna.

Konsult- och entreprenadverksamhet, teknologiförsäljning

De fldigare erhållna uppdragen vid gruvprojekt l

Iran, Liberia, Saudiarabien och Turkiet fortsatte som planerat. l Kina inleddes arbetet med att mo- dernisera och öka produktionen vid landets störs- ta nickelgruva.

Byggledningsuppdraget vid utbyggnaden av Nor:

zinks smältverk i Norge påbörjades i februari 1985.

l Sverige avslutades bygguppdraget vid Högfors kraftverk. Vidare inleddes bl a ett projekt i samar- bete med Skellefteå Kraft för att utnyttja spillvärme från Rönnskärsverken.

ton metallinnehåll i egen malm ~~~d

silver

500 5.0

4.5

400 4.0

3.5

300 3.0

2.5

200 2.0

1.5

100 1.0

0.5

o ^0.0

1976 n 78 79 80 81 82 83 84 85

k too Boliden Metall, produktion k ton Boliden Kemi, produktion

125 700

600 svavelsyra - -- -

100 ₅₀₀

..

75 400

50 ³⁰⁰

200 25

100 - fo$torsyr8

o

77 78 79 BO 81 82 83 B4 85 1976 n 78 79 80 81 82 83 84 85

_,:.,• ,,

Prospektering och FoU:

Okad utvinning av ädelmetaller ••

Intensifierad produktutveckling

Prospektering

Bolidens prospekteringsverksamhet låg även un- der 1985 på en hög nivå. Totalt satsades ca 50 Mkr på prospektering och vissa andra malmlet- ningsaktiviteter.

Det huvudsakliga prospekteringsarbetet vid Rocklidenfyndigheten i närheten av Junsele i Väs- ternarrland slutfördes. Goda halter av koppar och zink har påvisats. Fortsatta undersökningar av Skelleftefältets djupare delar (under 200 meter) re- sulterade i vissa intressanta uppslag. l Skellefte- fältet har även ett antal nya indikationer på guld- mineraliseringar påträffats.

l Saudiarabien lokaliserades en guldförande fyn- dighet som preliminärt beräknas vara betydligt större än den i Enåsen och med högre guldhalter.

En lönsamhetsstudie av fyndigheten, som kan brytas i dagbrott, kommer att genomföras 1986.

Undersökningarna av den 1982 förvärvade fyn- digheten Pinas Altos i New Mexico, USA, fortsatte planenligt. Ett underlag för beslut om eventuell ut- byggnad beräknas föreligga under 1986.

Forskning och utveckling

Genom mineralteknisk utveckling har utvinningen av guld ur vissa malmer kunnat höjas. En process för separation av grovkornigt guld har tagits i drift med mycket goda resultat.

Hydrometallurgiska försök att genom lakning framställa renare kopparkoncentrat har givit posi- tiva tekniska resultat. Lovande försök gjordes även med att genom lakning utvinna ädelmetaller ur vissa malmtyper.

FoU-insatserna inom metallurgiområdet var även under 1985 koncentrerade på att utveckla teknik och metoder som väsentligt kan höja kapaciteten för behandling av komplexa smältmaterial och därmed ytterligare bredda koncernens råvarubas.

16

En ny guldprocess utvecklades och togs i drift vid smältverket på Rönnskär. Metoden möjliggör minskad kapitalbindning i processen. Som ett led i arbetet med att utveckla nya produkter och pro- duktkvaliteter byggdes under året en försöksan- läggning för framställning av högren arsenikmetall för användning inom elektronikindustrin.

Betydande framsteg gjordes under året när det gäller framställning av galliumarsenidplattor för elektronikindustrin. Under 1986 kommer även ut- vecklingsarbetet att inriktas på andra elektronik- material än galliumarsenid.

På kemiområdet låg tyngdpunkten i utvecklings- verksamheten även under 1985 inom området papperskemikalier och system för bl a bestryk- ning av papper. En metod som väsentligt ökar pappersbrukens möjligheter att ta till vara fiberrå- varan i sina processer utvecklades och provades med mycket goda resultat.

Utvecklingen av polyaluminiumsulfat för använd- ning vid papperslimning och inom vattenrening fortsatte. De första kvantiteterna av den nya pro- dukten (PAS) beräknas kunna levereras från en pilotanläggning i början av 1986.

Den produktions-och marknadsstödjande forsk- ningen resulterade i förbättrade processer och produktkvaliteter anpassade till nya användnings- områden, bl a ett antal nya kvaliteter av kalcium- klorid för användning inom oljeborrningsindustrin samt nya produktkvaliteter inom området tvättme- delsråvaror.

Utvecklingen av förädlade gipsprodukter fortsatte.

Arbetet inriktades i första hand mot gips i bygg- produkter och som markförstärkning. En pilotan- läggning kommer att byggas under 1986.

~ ' ..

·· ...

·

Ekonomi:

Otillfredsställande operativt resultat

Fakturering och resultat

Koncernens rörelseintäkter uppgick till 6158 Mkr (6 088). Handelsvolymen i koncernens handels- verksamhet uppgick till 4 450 Mkr (4 626), av vil- ken dock endast bruttomarginalen på 150 Mkr {177) är inkluderad i rörelseintäkterna. (Se vidare Redovisningsprinciper på sid 26.)

Den fakturerade försäljningen 1985 fördelad på olika produktgrupper framgår av nedanstående diagram.

Koncernens rörelseresultat efter avskrivningar re- dovisades 1985 till -6 Mkr {487). Resultatförsäm- ringen jämfört med föregående år är huvudsakli- gen hänförlig till försämrade råvarupriser och en otillfredsställande kostnadsutveckling. Framförallt har prisförsämringen på silver och zink samt olja kraftigt försämrat resultatet.

Rörelseresultatet i ett företag av Bolidens karaktär är mycket starkt exponerat för de tidvis kraftiga metallprissvängningarna. Boliden har därför i sin strategi inkluderat aktiviteter för att utjämna rörel- seresultatsvängningarna.

l denna strategi ingår att upprätthålla en hög finansiell beredskap i form av bl a placeringar i omsättningsaktier. Värdetillväxten har varit mycket god. Delar av denna har under 1985 realiserats och uppgick till 279 Mkr, vilket således utgör en delvis avbalansering mot rörelseresultatförsäm- ringen.

Resultatet efter finansiella intäkter och kostnader uppgick till 208 Mkr (346).

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt blev 212 Mkr {382) och fördelade sig på de olika verksamhetsgrenarna enligt följande:

1976 77 18 79 80 81 82 83 84 85

18

1985 1984

VO Råmaterial -8 216

Terminshandel i metaller 102 111

VO Metaller 9 235

Koncernjustering metaller -56 25

VO Kemikalier 52 4

Övriga VO och dotterbolag 8 28

Annan verksamhet 138 -184

Avgår andelar i intressebolag - 33 -53 212 382

Räntabiliteten på det i koncernen genomsnittligt engagerade kapitalet uppgick till 7 procent (14).

Efter dispositioner och skatt uppgick koncernens redovisade årsresultat till 182 Mkr (83).

Beräknat resultat per Bolidenaktie uppgick till 21 kr (23). Detta resultat inkluderar varken resultat- andelar i Sydkraft, Ahlsell och Forsinvest eller i samverkande bolag som Norzink och Preussag- Boliden-Biei.

Beräknat resultat

enligt kapitalandelsmetoden

Boliden har betydande ägarandalar i ett antal bo- lag av vilka flera skall ses som integrerade delar av koncernens verksamhet. Vid en bedömning av koncernens resultat är det väsentligt att beakta detta.

När resultatet beräknas enligt kapitalandelsmeto- den skall koncernresultatet korrigeras med resul- tatandelar i bolag där .Bol idens andel är mellan 20 och 50 procent samt med minoritetsandelar i dotterbolag.

Koncernens resultat före bokslutsdispositioner uppgår då till 328 Mkr (532), enligt följande ta- bell. Vissa mindre bolag, som inte väsentligt på- verkar resultatet, har inte tagits med i beräk- ningen.

Industrirörelsens fakturering: 5 834 Mkr

l)