brännskada - en litteraturstudie
Josefin Jeppsson
Marcus Åkerholm
Sjuksköterska 2020
Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap
Personers upplevelser av att drabbats av brännskada - en litteraturstudie
People’s experiences of having suffered a burn injury - a literature study
Josefin Jeppsson
Marcus Åkerholm
Luleå tekniska universitet
Institutionen för hälsovetenskap
Avdelningen för omvårdnad och medicinsk teknik
Abstrakt
Brännskador är ett stort folkhälsoproblem som orsakar 180 000 dödsfall världen över årligen. De som överlever lider ofta av smärtor, funktionsnedsättningar och förändrat utseende. Utseendet är viktigt för en persons identitet i dagens samhälle och när personer drabbas av brännskada kan detta innebära ett stort fysiskt, psykiskt och socialt lidande. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att ha drabbats av brännskada. Åtta vetenskapliga kvalitativa artiklar analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys med en induktiv ansats. Analysen resulterade i sex huvudkategorier: Att vilja dölja brännskadan och slippa bli påmind, Att känna sig begränsad i vardagen, Att relationerna påverkas, Att behöva bekräftelse och stöd efter brännskadan, Att tiden förändrar upplevelser och Att finna sätt att kunna leva med brännskadan. I resultatet framkom det att personer som drabbats av brännskada kände sig uttittade, men upplevde samtidigt att de inte blev sedda. Personer upplevde det viktigt att få stöd och stöttning men de utvecklade också sätt för att kunna gå vidare i livet. Relationer är en stor del i detta resultat, det fanns upplevelser som att relationer förändrades och blev starkare även upplevelser att acceptans var viktigt för att kunna gå vidare i livet. Att ha kunskap om detta område är viktigt för sjuksköterskan för att skapa en förståelse för den drabbade, kunna ge en individuellt anpassad vård och hjälpa personer med brännskador att minska lidandet.
Nyckelord: Brännskada, upplevelse, kvalitativ innehållsanalys, litteraturstudie, omvårdnad.
Huden är människans största organ, men det är också en skyddande barriär för våra inre vitala delar. Huden reglerar kroppstemperatur, är involverad i det immun- och sensoriska systemet och gör det möjligt för människor att uppfatta och engagera oss i omgivningen (Titscher, Lumenta, Kamolz, Mittlboeck & Frey, 2010). Huden kan drabbas av brännskador som framförallt orsakas av värme men även av radioaktivitet, strålning, elektricitet, kemikalier eller genom friktion. En brännskada kan även orsakas av inandning av rök (World Health Organization [WHO], 2018)
WHO (2018) anser att brännskador är ett allvarligt folkhälsoproblem då det uppskattas att ungefär 180 000 dödsfall sker varje år av enbart bränder. Dödssiffran anses vara högre eftersom det inte finns global data tillgänglig för dödsfall som orsakas av exempelvis skållning eller elektricitet.
Brännskador kan variera i allvarlighetsgrad från mindre, måttlig till allvarlig. Bedömning av skadans grad utgår ifrån hur stor skadan är, vilket djup skadan är på, ålder samt sjukdomshistoria hos den drabbade, vilken del av kroppen som är brännskadad och om det finns en associerad skada till brännskadan. Bedömning av djupet av brännskadan är en väsentlig del för att kunna klassificera allvarlighetsgraden. Bedömningen delas in i tre olika kategorier där första graden är ytliga brännskador som drabbar epidermis. Andra gradens brännskada delas in i två olika
kategorier där den första är en ytlig delhudsskada som drabbar epidermis och den andra kategorin är djup delhudsskada som drabbar djupare och berör övre delen av dermis. Tredje graden är en fullhudsbrännskada som involverar hela epidermis och dermis (Parasca, Calin, Mane, Miclo & Savastru, 2018).
För att personen ska få bästa resultat av behandlingen behöver personen bedömas i ett tidigt skede för att avgöra vilken av dessa tre allvarlighetsgrader brännskadan bedöms vara i. Detta kan vara problematiskt eftersom de metoder som används för att bedöma djupet och allvarlighetsgrad av brännskador anses vara svåra eftersom de förlitar sig mycket på den erfarenhet och expertis som finns hos mottagande kliniker (Parasca et al., 2018). När personer som drabbats av
brännskador inkommer till en brännskadeenhet möts de där av olika experter som arbetar genom ett vetenskapligt tillvägagångssätt där sjuksköterskor har en central roll i vården som bedrivs
(Bayuo, Agyei Bediako, Allotey & Kyei Baffour, 2019). Vidare beskriver Bayuo et al. (2019) att det krävs erfarenhet av sjuksköterskorna för att kunna behandla och vårda en kritiskt
brännskadad person men även för att själva kunna klara av att återhämta sig från traumat. Att arbeta med brännskadade beskrivs därför som krävande eftersom det är en svår vård att förutsäga men även känslomässigt utmanande vård att bedriva (Bayuo et al., 2019).
För att kunna bemöta brännskadade personer på bästa sätt är det viktigt för sjuksköterskan att få utbildning inom trauma. En traumautbildning ger en ökad kunskap när det gäller trauma och vilka åtgärder som är lämpliga, det blir lättare att bedöma den drabbade mer exakt samt att personalen lär sig uttrycka empati på ett annorlunda sätt i förhållande till traumapatienten. En traumautbildning ger även en ökad kunskap i hur sjuksköterskan själv kan reagera på och hantera olika traumatiska händelser (Phoenix, 2007).
När personer drabbas av brännskada kan det bli förödande konsekvenser för både den drabbade och dennes anhöriga. I direkt anslutning till skadan kan anhöriga känna en mängd upplevelser som chock, sorg, ångest och depression men även skuld till den drabbade. Dessa känslor kan efter en tid dämpas men kan ibland vara associerade med PTSD och då blir mer långvariga (Sundara, 2011).
Att drabbas av en brännskada kan vara traumatiskt för personen där brännskadan inledningsvis orsakar väldigt mycket smärta samt att skadan medför stora risker för patienten att ådra sig infektioner. En brännskada kan även leda till att den drabbade på längre sikt får en försämrad livskvalité eftersom det finns en risk att drabbas av depression eller posttraumatiskt stressyndrom (Socialstyrelsen, 2016).
I samhället är utseendet viktigt och huden spelar en stor roll för människan. Med tanke på detta och att huden är vårt största organ är det av stor vikt att ha förståelse för människors upplevelse vid ett förändrat utseende (Titscher et al., 2010). För de som överlever en brännskada kan en del vara tvungna att leva med livslånga missbildningar och funktionsnedsättning, vilket kan leda till ett lidande (WHO, 2018). För personer med brännskador kan detta innebära nedsatt livskvalitet. Kunskap om personers upplevelser av att ha drabbats och att leva med en brännskada kan
underlätta för sjuksköterskan att kunna ge dessa personer stöd och främja deras livskvalitet. Författarna till denna studie ville därför studera detta område. Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelse av att ha drabbats av en brännskada.
Metod
Syftet var att beskriva personers upplevelser. Vid studier av personers upplevelser är det lämpligt att använda sig av kvalitativ forskning då den ger en djupare förståelse för dessa (Segesten, 2017). För att få fram ett resultat som svarade mot det valda syftet valde författarna till denna studie att genomföra en kvalitativ litteraturstudie med ett inifrånperspektiv.
Litteratursökning
När ämnet valts gjordes en pilotsökning för att se hur mycket och vilken information som fanns om ämnet (Willman, Bahtsevani, Nilsson & Sandström, 2016, s.61–62). Efter att ha konstaterat att det fanns relevanta studier på området inleddes litteratursökningen.
Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Willman et al. (2016, s.79) menar att de studier som ska ingå i litteraturstudien kan finnas med hjälp av sökningar i olika databaser och att det därför inte är tillräckligt med att enbart göra litteratursökningen i en
databas. PubMed är en databas som innehåller artiklar inom bland annat ämnen som sjukvård och omvårdnad. Även Cinahl är en databas som innehåller artiklar inom omvårdnad (Willman et al., 2016, s.80–81). För att finna vetenskapliga artiklar som svarar mot det valda syftet valdes olika ämnesord beroende på vilken databas de tillhörde. MeSH termer är ämnesord som finns i databasen PubMed medan motsvarigheten i Cinahl är Cinahl Headings. Dessa ämnesord består av förutbestämda begrepp och en sökning på ett ämnesord tar med alla synonymer till söktermen i sökningen. På så vis missas inte artiklar i sökningen (Willman et al., 2016, s.70). För att kunna kombinera olika sökord i sökningen användes de booelska sökoperatorerna OR och AND. Willman et al. (2016, s.72–73) beskriver booleska sökoperatorer som ord som används för att begränsa eller utöka sökningen. AND söker på alla termer som inkluderar sökorden som används. Söktermen OR breddar sökningen då den inkluderar båda sökorden som används
(Willman et al., 2016, s.72–73). Sökorden som användes för att få fram artiklar som svarade på syftet till denna litteraturstudie var Burn injury, burn injuries, Qualitative study, experience, quality of life, burns, burns chemical och burns electric.
Inklusionskriterier var att artiklarna skulle finnas på engelska och inte vara äldre än från 2010. Exklusionskriterier var artiklar som inte fanns tillgängliga i fulltext, artiklar som handlade om sjukdomsrelaterade brännskador och artiklar som handlade om brännskador som orsakas av strålbehandling vid cancer. I Cinahl var även exklusionskriteriet Medline med för att dubbletter skulle sorteras ut. Barn var ett exklusionskriterium som dock inte användes som en begränsning i själva sökningen då det upptäcktes att relevanta studier som kunde svara på syftet innehöll upplevelser från vuxna och barn.
För att välja ut artiklar läste författarna igenom titel och abstrakt för att se om artiklarna kunde svara mot syftet med litteraturstudien. Ansåg författarna att artiklarna kunde svara mot syftet granskades artiklarna mer utförligt, 28 artiklar granskades djupare genom att hela artiklarna lästes igenom. Denna genomgång gav ett totalt antal av 8 artiklar som valdes ut för
kvalitetsgranskning (Tabell 1).
Tabell 1. Översikt av litteratursökning.
Syftet med litteratursökningen: Beskriva personers upplevelse att ha drabbats av en brännskada.
PubMed 2020-09-10
Begränsning: English, publicerad 2010–2020
Söknr Sökord Term Antal träffar Antal granskade Antal valda
#1 Burn injury FT 3,218 0 0
#2 Burn injuries FT 1,814 0 0
#3 Burns MeSH 11,981 0 0
#4 Burns, chemical MeSH 1,206 0 0
#5 Burns, electric MeSH 391 0 0
#6 1 OR 2 OR 3 OR 4 OR 5 13,590 0 0
#7 1 OR 2 4,351 0 0
Tabell 1 forts. Översikt av litteratursökning
#9 Experience FT 824,369 0 0
#10 Quality of life MeSH 170,706 0 0
#11 6 AND 9 2,710 0 0
#12 11 AND 8 38 7 4
#13 7 AND 9 353 5 2
#14 6 AND 9 AND 10 48 11 1
Term: MeSH – Medical Subject Headings, FT – Fritext, CH – Cinahl Headings
Kvalitetsgranskning
Kvalitetsgranskningarna av de åtta utvalda artiklarna (se Tabell 2) utfördes med hjälp av granskningsmallen från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU, 2017). Kvalitetsgranskningarna gjordes först separat och sammanställdes sedan av författarna för att avgöra kvalitétsgrad. Vid kvalitetsgranskning bedöms hur syfte, frågeställning, kontext, urval, datainsamling, analysmetod och resultat är beskrivet (Willman et al., 2016, s.104–105). Varje positivt svar gav ett poäng och varje negativt svar gav noll poäng. Författarna gjorde sedan om totalpoängen till procent vilket gjorde att artiklarnas kvalitétsgrad (låg, medelhög, hög) kunde avgöras (jfr. Willman et al., 2014, s.108), där 60–69% stod för låg kvalitet, 70–79% för
medelhög kvalitet och 80–100% för hög kvalitet. 7 av 8 artiklar i kvalitetsgranskning var av hög kvalitet och en av medelhög kvalitet. Artikeln av medelhög kvalitet togs med i resultatet till denna studie då den ansågs av båda författarna kunna svara på syftet med studien.
CINAHL 2020-09-10
Begränsning: English, publicerad 2010–2020, Exclude MEDLINE records
Söknr Sökord Term Antal träffar Antal granskade Antal valda
#1 Burn injury FT 452 0 0 #2 Burn injuries FT 337 0 0 #3 Burns CH 1,887 0 0 #4 Burns, electric CH 66 0 0 #5 Burns, chemical CH 178 0 0 #6 1 OR 2 OR 3 OR 4 OR 5 2,426 0 0 #7 Experience FT 90,854 0 0 #8 Quality of life CH 34,271 0 0 #9 7 OR 8 107,292 0 0 #10 6 AND 9 158 5 1
Tabell 2. Översikt av artiklar som ingår i analysen (n= 8)
Analys
Författarna har analyserat den vetenskapliga litteraturen genom metoden kvalitativ
innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Artiklarna analyserades genom en
Författare/År/ Land
Typ av studie Deltagare Metod Huvudfynd Kvalitet
Gauffin et al. (2019) / Sverige
Kvalitativ 20 Semistrukturerad intervju / Kvalitativ innehållsanalys
Beskrivning av känslor kring en förändrad kropp som utseende, funktion, relationer, arbete och mentalitet.
Hög
Gullick et al. (2014) / Australien
Kvalitativ 10 Narrativa intervjuer / Fenomenologisk analys
Man känner sig isolerad, att man inte vågar visa känslor för andra. Konstant återupplevelse. Hög Hunter et al. (2013) / Kanada Kvalitativ 10 Semistrukturerad intervju / Narrativ metod
Förändrad känsla av deras kroppar, missnöje över utseende, svårt att berätta för andra. Hög Jones et al. (2015) / England Kvalitativ 10 Semistrukturerad intervju / Fenomenologisk analys
Att leva med ett förändrat utseende, egen syn på skadan, andras syn på skadan, tidens påverkan på personen. Medel Martin et al. (2017) / Australien Kvalitativ 16 Intervjuer/ Fenomenologisk analys
Sociala utmaningar som att vänskaper förändrades, blickar, frågor, undvikande.
Hög McLean et al. (2015) / Australien Kvalitativ 6 Semistrikturerad intervju / Induktiv innehållsanalys
Relationen till sin kropp och med andra personer samt övriga utmaningar. Hög Ren et al. (2018) / Kina Kvalitativ 16 Djupgående intervjuer / Grounded theory
Psykisk ohälsa var vanligt bland brännskadade, rädsla för att söka sig till vården, rädsla för psykiska besvär Hög Simons et al. (2016) / Australien Kvalitativ 30 Semistrukturerad intervju / Tematisk analys
Hur brännskada påverkar den drabbade samt anhörigas livskvalité
kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Manifest innebär att författarna inte har gjort en egen tolkning av det som står i analysmaterialet. Att arbeta med induktiv ansats innebär att analysen utgår från innehållet i artiklarna (Danielsson, 2018, s.70). Analysen fortsatte sedan genom att författarna från resultatdelen i de valda artiklarna plockade ut meningsenheter som svarade på studiens syfte. Meningsenheterna blev alla märkta med två siffror för att författarna lätt skulle finna var meningsenheterna hade plockats ut från. Den första siffran stod för vilken artikel meningsenheten kom ifrån och de andra siffrorna stod för var i texten som
meningsenheten var tagen ifrån, exempel 2:5, 8:19. När meningsenheterna hade plockats ut översattes varje meningsenhet till svenska för att sedan kondenseras av författarna. Vid en kondensering av meningsenheter kortas texten ner men det som svarar mot syftet bevaras (Graneheim & Lundman, 2004). När kondenseringen var avslutad skapades en första
kategorisering där kondenserade meningsenheter med liknande innehåll fördes ihop. Vid första kategoriseringen skapades 41 kategorier. Antalet kategorier fortsatte att minska genom fortsatt kategorisering, vilket i denna studie gjordes i 5 steg. Detta resulterade i sex huvudkategorier som utgör resultatet i denna studie (se Tabell 3).
Resultat
Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av att ha drabbats av en brännskada. Resultatet beskrivs i brödtext nedan och brödtexten styrks med citat.
Tabell 3. Översikt över huvudkategorier (n = 6). Huvudkategorier
Att vilja dölja brännskadan och slippa bli påmind Att känna sig begränsad i vardagen
Att relationerna påverkas
Att behöva bekräftelse och stöd efter brännskadan Att tiden förändrar upplevelser
Att finna sätt att kunna leva med brännskadan
Att vilja dölja brännskadan och slippa bli påmind
Studier (Jones, Buchanan & Harcourt, 2015; Martin, Brynes, McGarry, Rea & Wood, 2017; Hunter et al., 2013) beskrev att personer med brännskador upplevde att deras utseende var av
stor betydelse och att de inte var nöjda med hur de såg ut efter traumat. En studie (Martin, Brynes, McGarry, Rea & Wood, 2017) beskrev att personer med brännskador upplevde ärren som dåliga, och om ärren var i ansiktet upplevdes det än mer traumatiskt (Gullick, Taggart, Johnston & Ko, 2014). Personer beskrev att de hade förlorat den de en gång varit med sitt förändrade utseende (Jones, Buchanan & Harcourt, 2015) och att de jämförde sitt utseende med vanställda fiktiva figurer (Hunter et al., 2013).
Studier (Gauffin & Öster, 2019; Jones et al., 2015; Martin et al., 2017; McLean et al., 2015; Ren, Zhang, Wang & Wang, 2018; Simons, Price, Kimble & Tyack, 2016) beskrev att personer med brännskador upplevde sig uttittade bland andra människor och att andras reaktioner påverkade dem. En studie (Martin et al., 2017) beskrev detta som att de ofrivilligt hamnade i centrum. De upplevde att folk tittade på dem, trots att de själva inte ens ville se sig själv i spegeln (McLean et al., 2014). Studier (Jones et al., 2015; Simons et al., 2016) beskrev hur personer med
brännskador uttryckte att de inte ville att andra skulle titta på dem. De skämdes för sitt utseende inför andra (Jones et al., 2015; Hunter et al., 2013) där blickarna fick dem att känna sig värdelösa (Jones et al., 2015) och att de blev dömda av andra (Martin et al., 2017: Ren et al., 2018). De upplevde även en oro för att andra människor inte skulle se dem för den person dem är bakom ärren (Jones et al., 2015). I en studie (Hunter et al., 2013) beskrev personer med brännskador att de nu var tvungna att bemöta andras blickar med ett naket ansikte.
“Yeah, well because you know, there is a thing about women (2) you put on your face to face the world. [I: Right] So, I didn’t have my face to put on to face the world. So I was facing the world
with a naked face (Hunter et al., 2013, s. 1593)
Studien (Jones et al., 2015) beskrev att personer med brännskador undvek vissa sammanhang där de kunde uppleva känslan av att vara uttittad, och på så sätt även undvika att bli dömda av andra (Ren et al., 2018). Personer med brännskador kände att om de kunde skulle de vilja dölja sina ärr eftersom det fanns en rädsla av att inte ses som normal av samhället (Martin et al., 2017).
Studierna av (Hunter et al., 2013; Jones et al., 2015; Martin et al., 2017) beskrev att personerna tog till olika alternativ för att dölja ärren och det handlade om att man gick emot medicinsk rådgivning som gavs, att sol kroppen då ärren blev mindre synliga när de var solbrända, att
kläder som dolde ärren valdes för att dölja trots obehag. Det beskrevs att de valde att dölja skadan för att inte få konstiga reaktioner av andra. Personer med brännskador beskrev hur de föredrog att dölja sina ärr eftersom de då inte skulle behöva förklara vad som hade hänt (Martin et al., 2017). I Studien (Hunter et al., 2013) beskrevs det att personerna hade en oro för att vara i offentligheten och valde därför att dölja sina ärr.
“burns patients are not normal in society’s eyes” (Martin et al., 2017, s.78)
I studien (Hunter et al., 2013) beskrevs det att när personer med brännskador ville visa upp något fastnade folks blickar på brännskadan och inte på det som visades. I studien (Gullick et al., 2014; McLean et al., 2015) beskrev personer med brännskador att det fanns en konstant påminnelse om händelsen, exempelvis vid sårvård återupplevdes smärtan som genomleds vid händelsen men det var även ljud som påminde dem om händelsen. Det beskrevs att det regelbundet fanns tankar om brännskadan (Hunter et al., 2013). Flera personer gav en beskrivning om återupplevelser om nätterna eftersom de hade mycket mardrömmar (Gullick et al., 2014).
“You turn the accident on in my mind. I was lying there… and the vision of my accident started happening. It was like someone turned the TV on and showed me the accident over and over and
over again.” (Gullick et al., 2014, s.420)
Personer med brännskador beskrev också hur de försökte undvika att bli påminda om händelsen genom att dricka alkohol (Jones et al., 2015) och använda smärtstillande läkemedel (Gullick et al., 2014). De undvek även att ta itu med sina egna känslor genom att inte prata med andra om händelsen (Ren et al., 2018).
Att känna sig begränsad i vardagen
Personer med brännskador beskrev i studier (Gauffin & Öster, 2019; Simons et al., 2016) att de upplevde kroppsliga begränsningar efter brännskadan. I studien (Simons et al., 2016) beskrev personer med brännskador upplevelser av en förändrad känsla till sin egen kropp. I studier av (Gauffin & Öster, 2019; McLean et al., 2015; Ren et al., 2018) beskrevs att personerna hade obehagskänslor, stelhet i leder eller smärtor i kroppen relaterat till olika väderförhållanden som värme och kyla där det påverkade dem psykiskt och socialt. Personer beskrev hur de upplevde deras kropp som svagare, att inte vara lika stark som tidigare och att ha en förlust av ork.
Personer med brännskador upplevde att de inte klarade av samma saker som tidigare (Gauffin & Öster, 2019).
“Still I don’t feel that much strong like I did before” (McLean et al., 2015, s. 381)
Studier (Hunter et al., 2013; Simons et al., 2016) beskrev att personer med brännskador upplevde en förändrad vardag, exempelvis genom att mycket av deras tid lades ner på att ta hand om sin brännskada. De beskrev svårigheter inför att träffa andra på grund av deras utseende (Gauffin & Öster, 2019). Studien (Ren et al., 2018) beskrev hur de upplevde en oro för att drabbas av psykologiska besvär utöver brännskadan vilket skulle påverkar dem hårt enligt deras egen uppfattning.
Studier (Simons et al., 2016; Hunter et al., 2013) beskrev hur personer med brännskador kände en begränsning i vardagen där de inte kunde utföra normala behov utan smärta, att de inte längre kunde utföra vissa saker de kunde förr som exempelvis en meningsfull hobby. De beskrev hur de inte kunde utföra sitt tidigare arbete på grund av stelhet, svårigheter med motoriken eller det förändrade utseendet (Gauffin & Öster, 2019). Dem beskrev att de inte kunde utföra vissa aktiviteter eller bara vara utomhus utan att känna klåda eller smärta (Simons et al., 2016). I Hunter et al., (2013) beskrev personerna hur de blev begränsade genom att de inte kunde bära specifika kläder.
Att relationerna påverkas
Studier (Gullick et al., 2014; Hunter et al., 2013; Martin et al., 2017; McLean et al., 2015) visade att relationerna påverkades hos personer som drabbats av brännskada. I studien (Gauffin & Öster, 2019) beskrev personerna att andra drog sig tillbaka från den brännskadade. I studien (Martin et al., 2017) beskrevs det att vänskaper försvann och att de valde att säga att de mår bra för att inte förlora sina vänner.
‘‘all the friends I thought I had, they all disappeared’’. (Martin et al., 2017, s. 78).
Studier (Hunter et al., 2013; Martin et al., 2017) beskrev att personer med brännskador var rädda över att förlora relationer och valde därför att hålla inne sina känslor. Studien (Jones et al., 2015) beskrev att personer kände tveksamhet över att berätta för familj och vänner eftersom de inte ville påverka någon annan negativt genom deras egna berättelser, de valde att inte träffa gamla vänner för att slippa förklara vad som hade hänt (Martin et al., 2017). Studier (Hunter et al., 2013; McLean et al., 2015) beskrev att de hade en oro över andra hur händelsen kommer att påverka andra personer, de ville inte föra vidare smärtan de kände och valde därför att hålla avstånd från dessa personer (Jones et al., 2015).
“Best to keep to oneself, it’s less complicated and fewer people get hurt. I’ve always wanted a family, to be a husband and father but feel to pass all that pain further down the generations
would not be good at all.” (Jones et al., 2015, s.369)
Studierna (Hunter et al., 2013; McLean et al., 2015) beskrev att personer med brännskador hade funderingar över hur andra personer skulle se på och uppfatta dem. De beskrev att de var rädda för hur vänner skulle reagera och vad ens vänner kommer att tycka om dem efter brännskadan (Martin et al., 2017; Simons et al., 2016). En studie (Gullick et al., 2013) beskrev att de hade slutat ta allt för givet av andra personer.
I andra studier (Gauffin & Öster 2019; McLean et al., 2015) beskrev personer med brännskador att händelsen resulterat i att familjen kom närmare varandra och att banden till familjen samt vänner blev stärkta.
“Well . . . family, yes, I think it affects it positively, that we . . . we became closer sort of” (Gauffin & Öster, 2019, s.1836)
Att behöva bekräftelse och stöd efter brännskadan
Studier (Jones et al., 2015; Simons et al., 2016) visade att personer med brännskador kände sig annorlunda behandlad av andra. De kände att de inte blev accepterade av samhället för att de hade synliga ärr, men även att folk trodde att de inte förstod, det fanns även upplevelser som att bli ignorerad helt (Jones et al., 2015).
“Talking to me as if I am of low intelligence or just completely ignoring me as if I don’t exist” (Jones et al., 2015, s.369)
Studier (Gauffin & Öster, 2019; Hunter et al., 2013; Jones et al., 2015; Martin et al., 2017; McLean et al., 2015; Ren et al., 2018) beskrev att personer med brännskada hade en vilja av att bli bekräftade för den person de är, att bli hörd och sedd utan att människor objektifierade dem eller enbart såg dem för deras skada, men även att bli förstådd för den personen de är av andra. Studier (Martin et al., 2017; Ren et al., 2018) beskrev även att personer med brännskador upplevde känslor av att inte bli tagna på allvar när deras brännskador blev jämförda med andra personers milda och vardagliga brännskador.
Studier (Jones et al., 2015; Martin et al., 2017; McLean et al., 2015) beskrev hur personer med brännskador hade känslor av att vilja prata om sin skada och att få dela med sina tankar, känslor och upplevelser om skadan till andra människor. Studier (Gauffin & Öster, 2019; Hunter et al., 2013; Martin et al., 2017) förklarade att de gärna kunde dela med sig om deras upplevelse av brännskadan eller ärren. Martin et al. (2017) beskrev hur de svarade på frågor om de var ställda på ett respektfullt sätt och hur de blev förvånade när andra accepterade dem efter att de pratat om sin skada.
“I would have liked someone to have given me the permission and opportunity to share my inner most thoughts and feelings. But I grew up feeling that my accident was a TABOO subject”
(Jones et al., 2015, s.369)
Personer med brännskador beskrev i studier att de hade en vilja att få stöd av andra (Hunter et al., 2013; Jones et al., 2015; McLean et al., 2015; Ren et al., 2018). De visste dock inte var de skulle vända sig för att få stöd (Ren et al., 2018) och att brist på stöd kunde leda till isolering (Jones et al., 2015).
Att tiden förändrar upplevelser
Studier (Gauffin & Öster 2019; Martin et al., 2017; Simons et al., 2016) beskrev att olika aspekter av brännskadan förbättrades med tiden, det beskrevs att tiden hjälpte personerna med hur de skulle handskas med sig själva och vad som ansågs var lämpligt (Martin et al., 2017). I studien (Simons et al. 2016) beskrev personerna att smärtan, klådan samt rörelsen blev bättre med tiden, men även deras rädsla för eld förbättrades med tiden (Gauffin & Öster, 2019). Studien (Jones et al., 2015) beskriver att personer med brännskador måste få tid för att anpassa sig till det nya utseendet och att anpassningen fortsätter hela livet men är inte lika påtaglig. Studien (Jones et al., 2015) beskrev att personer som drabbats av brännskador som barn upplevde att det blev lättare som äldre eftersom de då växte upp med ett förändrat utseende där de inte kom ihåg hur de såg ut innan skadan vilket gjorde att de inte hade något att sörja, och i studien (Gullick et al., 2014) beskrev personer med brännskador att om de inte mindes skadan kunde de hjälpa dem att gå vidare. De beskrev att när de fick brännskador som barn lärde dem sig att utveckla strategier för att handskas med personers negativa reaktioner (Jones et al., 2015).
“Then suddenly you get a whole lot better. And then you just plateau again and then suddenly you get better” (Simons et al., 2016, s.628)
Att finna sätt att kunna leva med brännskadan
Studier (Gauffin & Öster, 2019; Jones et al., 2015) visade att personer med brännskador
upplevde det viktigt att hitta sätt att anpassa sig för att lära sig att leva med brännskadan och att de funderade vad de kunde göra för att få ökad livskvalitet (Simons et al., 2016). Detta kunde handla om att lära sig mer om sig själv och ens egna förmågor (Jones et al., 2015), som hur personen skulle använda sina händer, och hur saker känns att röra vid (Jones et al., 2015) och anpassa sitt beteende när de var utsatta för solljus (Simons et al., 2016). Det kunde också handla om att hitta aktiviteter som fick personen att må bättre, som exempelvis träning (Simons et al., 2016), eller att använda humor för att lätta spänningen (Martin et al., 2017; McLean et al., 2015). De upplevde det också viktigt för att kunna leva med skadan att få tänka på annat än skadan (Gauffin & Öster, 2019; McLean et al., 2015), exempelvis att fokusera på att överleva och att få spekulera och fundera kring skadans uppkomst (McLean et al., 2015).
“Something always comes out of the worst episode you learn more about yourself and your abilities to cope” (Jones et al., 2015, s.368)
Personer med brännskador kunde också ta hjälp för att hitta sätt att leva med brännskadorna. En studie (Simons et al., 2016) beskrev att personer med brännskador hade tagit hjälp av kirurgi för att kunna leva med skadan, vilket ledde till att personerna upplevde att rörligheten och
livskvaliteten blev bättre efter kirurgi. Brännskadorna kunde också leda till
funktionsnedsättningar som innebar att personerna behövde ta emot hjälp av andra (McLean et al., 2015), ibland dygnet runt (Gauffin & Öster, 2019).
Studier (Gauffin & Öster, 2019; Gullick et al., 2014; Hunter et al., 2013; Jones et al., 2015; Martin et al., 2017; McLean et al., 2015; Simons et al., 2016) visade att personer med
brännskador ibland upplevde att de hittade sätt att se på sig själva och sitt liv för att kunna leva med skadan. Detta kunde handla om att acceptera sitt nya utseende (Gullick et al., 2014; Jones et al., 2015) att försöka förstå och hitta en mening med skadan, att ta en dag i taget (McLean et al., 2015), och att se det som att livet går vidare (Hunter et al., 2013). Personer med brännskador beskrev att de själva inte såg sitt förändrade utseende (Gauffin & Öster, 2019) utan istället såg sin kropp som en helhet (McLean et al., 2015) och som något positivt, något som fortfarande
kunde användas trots ärren (Hunter et al., 2013). De försökte också behålla sitt självförtroende genom att reflektera kring sig själv (Jones et al., 2015; Simons et al., 2016).
‘‘I always put a brave face on and face the world as you always do’’ (Martin et al., 2017, s.79)
Studier (Hunter et al., 2013; Jones et al., 2015; Martin et al., 2017) visade också att personer med brännskador kunde hitta sätt att förhålla sig till andra för att kunna leva med skadan. Personer beskrev att de lärde sig att hantera samtal med andra personer och finna sätt för att berätta om olyckan (Martin et al., 2017). I studien (Hunter et al., 2013) beskrevs det att dem hade lärt sig att inte känna oro för att visa sina ärr offentligt, att främlingars åsikter inte spelade någon roll. De beskrev att de förstod hur viktigt det var att presentera sig själv vid socialt integrerande (Jones et al., 2015). I studie (Martin et al., 2017) valde personer med brännskador att bära
kompressionshandske för att inte folk skulle fokusera på ärren.
I studier (Gauffin & Öster, 2019; Gullick et al., 2014; Hunter et al., 2013; Jones et al., 2015; Martin et al., 2017; McLean et al., 2015) beskrevs det att personer med brännskador kände tacksamhet för det som hänt. De upplevde att de hade ett bra liv efter olyckan (Jones et al., 2015). De beskrev att de blev mer medvetna om sin kropp (Gauffin & Öster, 2019) och
fokuserade på att kroppsdelen fortfarande gick att använda och skadan därför inte var något att bekymra sig över (Hunter et al., 2013). De upplevde också att de blivit mentalt starkare efter olyckan och att de uppskattade livet mer (Gauffin & Öster, 2019). De hade lärt sig något om sig själva, att fokusera på det som var viktigt i livet (Gauffin & Öster, 2019; Simons et al., 2016) och var tacksamma för att de själva fanns kvar i livet (McLean et al., 2015).
“Something always comes out of the worst episode you learn more about yourself and your abilities to cope” (Jones et al., 2015, s.368)
I en studie (Gauffin & Öster, 2019) beskrev personer med brännskador även glädje och tacksamhet för att relationerna inte påverkades och att deras arbete fanns kvar.
Diskussion
Syftet med studien var att beskriva personers upplevelse att ha drabbats av en brännskada. Den genomförda analysen resulterade i 6 olika kategorier som kunde svara på det valda syftet. Att vilja dölja brännskadan och slippa bli påmind, Att känna sig begränsad i vardagen, Att relationerna påverkas, Att behöva bekräftelse och stöd efter brännskadan, Att tiden förändrar upplevelser och Att finna sätt att kunna leva med brännskadan. Nedan kommer ni att kunna läsa diskussionen av resultatet utifrån relevant vetenskaplig litteratur.
Resultatet visade att personer som drabbats av brännskada använde sig av olika strategier för att dölja ärren eftersom de helst inte ville känna sig uttittade och dömda av andra. De försökte dölja sin skada med hjälp av kläder eller undvek att vara i sociala sammanhang. I studier av
Thompson, Sewards ochBaker (2020) beskrev personer som fått ett förändrat utseende på grund av cancer att de upplevde sig uttittade och dömda av andra människor på grund av sitt förändrade utseende. Detsamma beskrevs i studien av Magin, Adams, Heading, Pond ochSmith (2008) där personer som fått ett förändrat utseende på grund av olika hudsjukdomar upplevde att de blev dömda eller hånade av andra utifrån sitt utseende, vilket ledde till att personerna skämdes och valde att undvika eller isolera sig från sociala situationer. Vidare beskriver de hur de fann sina egna strategier för att slippa bli dömda av andra genom att de använde olika typer av kosmetika för att dölja det förändrade utseendet eller undvek sociala situationer för att därmed slippa reaktioner från andra människor. Konradsen, Kirkevold, McCallin, Cayé-Thomasen och Zoffmann (2012) undersökte hur personer som drabbats av cancer påverkades efter att ha genomgått en operation som förändrade deras utseende, de beskrev att de valde att undvika sociala situationer för att slippa hamna i centrum och bli uttittad. Vidare beskrev de att de använde olika klädesplagg för att dölja utseendet, men valde även att undvika stödjande grupper för att de inte ville bli associerad till den typen av skada eller sjukdom. I studien av Isaksson, Salander, Lilliehorn och Laurell (2016) beskrev personer som drabbats av huvud och halscancer hur personerna fann olika strategier för att undvika sitt nya utseende, de undvek att se sig själv i
spegeln för att slippa bli påmind eller hur någon alltid valde att titta ner i marken vid fotografering för att inte vilja visa upp sitt utseende på bild. De blev även påminda om
sjukdomen efteråt i form av mardrömmar om nätterna, vilket också kunde ses hos personer med brännskador i denna litteraturstudie.
Resultatet i denna litteraturstudie visade att personer som drabbats av brännskador upplevde begränsningar i vardagen, exempelvis att de hade obehag i kroppen och att de inte var lika starka som tidigare. Personer med brännskador upplevde även andra typer av begränsningar, som att de hade svårt att träffa andra för att de inte ville visa hur de såg ut. Thompson et al. (2020) beskrev att personer som drabbats av cancer undvek sociala situationer då deras sällskap förväntade sig att de drabbade skulle bli påverkade i vissa sociala situationer på grund av förutfattade negativa reaktioner från människor runt omkring.
I resultatet framkom att deltagarna inte ville uttrycka sina känslor eller visa sin skada för andra då de ansåg sig vilja skydda dem från deras upplevelse, de ville inte belasta andra med deras sorg och var rädda för att förlora relationer. I studien av Woźniak och Iżycki (2014) beskrevs det hur relationerna påverkades när någon i familjen drabbades av cancer, de beskrev att den drabbade personen valde att skydda sin partner genom att de inte delade fullständig information om sitt hälsotillstånd. Detta är något som kan leda till att parterna får problem med kommunikationen och kan glida ifrån varandra. Studien av Brierley, Sansom-Daly, Baenziger, McGill och Wakefield (2019) beskrev hur personer som drabbats av cancer upplevde att deras förändrade utseende påverkade deras sociala interaktioner eftersom de uppfattade att de blev dömda av andra när de träffades. Studien av Filhour (2017) visade att när personer drabbats av trauma i form av trubbigt våld påverkade detta deras relationer, vissa personer beskrev förlust av vänner och en distansering från anhöriga medan andra deltagare beskrev mer stöttning, förståelse och hjälp av anhöriga eller nära vänner. I vår litteraturstudie beskrev personer med brännskador att relationerna även kunde stärkas efter skadan.
I resultatet framkom det hur viktigt det var att få bekräftelse efter att ha drabbats av en
brännskada. Personer med brännskador kunde uppleva sig bli ignorerade av andra och ville bli sedda och hörda för den de är och inte enbart för den skada de drabbats av. Studien av
Konradsen et al. (2012) beskrev hur personer som fått ett förändrat utseende efter cancer hade behov av stöd från deras närmaste anhöriga, genom att få prata om sitt ändrade utseende. Även här hände det att deras anhöriga mötte dem med tystnad eller på ett sådant sätt de inte kände sig tagna på allvar, de valde därav att inte prata om det med sina anhöriga. Bekräftelse är viktigt för personer som drabbats av brännskada och detta kan kopplas samman med Katie Erikssons teori “den lidande människan” där Eriksson (1994, s.30) beskriver att lidande och lust utgör kärnan i varje människas liv och att detta är kampen mellan det goda och det onda. Eriksson (1994, s.44) beskrev hur det är för personer att inte bli tagna på allvar, att detta kan förorsaka ett lidande. När de inte blir tagna på allvar kan det ge en känsla av att de inte blir sedd för den de är och det gör att det kan bli omöjligt för personen att bekräfta den egna identiteten.
Personer med brännskador hade även behov av stöd av andra efter skadan, vilket också beskrivs av personer som drabbats av cancer (Konradsen et al., 2012) samt ryggmärgsskador (Bailey, Gammage, van Ingen & Ditor, 2015). Personer som drabbats av brännskador kunde dock
uppleva att de inte vågade söka stödet eftersom de var rädda att bli dömda av andra, vilket också beskrivs i studien av Bailey et al. (2015). De beskrev att personer som drabbats av
ryggmärgsskada är stöd från familjemedlemmar väldigt viktigt, men det var även viktigt att de träffade personer som var i samma situation för att de skulle kunna känna en samhörighet och få en förståelse och kunna relatera till andra människor. Stödet beskrevs som en viktig del i att kunna acceptera sin nya kroppsbild.
I resultatet till studien framkom att tiden förändrar själva upplevelsen av skadan hos personer med brännskador, att de exempelvis med tiden lärde sig att acceptera skadan och det förändrade utseendet. I studien av Bailey et al. (2015) beskrev personer som drabbats av ryggmärgsskada att de var tvungen att ge sig själv tid för att få vara upprörd och ha dåliga dagar, men att de också var tvungen att påminna sig själv att det blir bättre. I studien av Konradsen et al. (2012) beskrev personerna som fått förändrat utseende efter cancer att det blev bättre med tiden, de vande sig vid det nya utseendet men att tiden måste få sitt utrymme för att dem ska kunna anpassa sig.
I resultatet framkommer att när personer har varit med om ett trauma som förorsakat en
brännskada kan de försöka hitta sätt som underlättar för att de ska kunna leva med skadan och gå vidare i livet. Personer med brännskador använde olika strategier för att kunna leva med skadan, exempelvis genom att de tog hjälp av kirurgi. De hittade också olika sätt att hantera frågor och diskussioner med personer, vilket också kan ses i Konradsen et al. (2012), Konradsens studie beskriver hur personer som fått ett förändrat utseende efter cancer valde att bryta tystnaden och gå från att vara introverta till att vara den första som tar kontakt med människor där de valde i ett inledande samtal att berätta om deras utseende och vad som hade föranlett till detta. Vidare beskrev personerna hur det hjälpte dem att leva med sitt nya utseende och kände sig accepterade när de insåg hur andra människors reaktioner var positiva där de tidigare hade egna uppfattningar om att de skulle ha fördomar.
Att acceptera det som hänt var också viktigt för att kunna gå vidare och leva med skadan. I studien av Bailey et al. (2015) beskrevs det av personer som drabbats av ryggmärgsskada att acceptans var en viktig faktor för att de skulle kunna gå vidare och leva med skadan, det krävdes att de accepterade deras nya tillvaro. Detta kunde även ses i Thompson et al. (2020), som
studerade personer som fått förändrat utseende på grund av cancer, där de såg det förändrade utseendet som ett pris de var tvungna att betala för att fortsätta leva vilket de hade accepterat och ansågs sig vara lyckligt lottade som överlevt händelsen. Händelsen kunde också innebära att personer med brännskador kände en tacksamhet eftersom de efter skadan fått perspektiv på livet. I studien av Filhour (2017) beskrev personer som drabbats av trubbigt våld hur de lärde sig att leva med den nya tillvaron och lyckades på det sättet få ett nytt perspektiv på livet där de kunde uppskatta livet mer och la större fokus på sina familjer. Eriksson (1992) beskriver i sin teori om lidande om steget försoning. Detta handlar om att finna ett nytt liv där de har försonats med det som hänt. Har de nått försoningen kan de se en ny gemenskap med andra och uppleva befrielse i det som har hänt.
Intervention
Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelse av att ha drabbats av brännskada. När någon drabbas av en brännskada behöver de direkt hjälp och stöttning för att de
ska kunna gå vidare ut i livet. Genom att ge rätt stöd och rehabilitering hjälper sjukvårdspersonal personen att snabbare återgå ut i livet. För att de ska kunna hjälpa personen måste flera
professioner samarbeta med varandra: sjuksköterskor, läkare, fysioterapeuter och undersköterskor. Det är inte bara det akuta skedet som är påfrestande för personen med brännskada utan även efterförloppet.
Att drabbas av brännskada kan leda till ett stort lidande i flera aspekter, det är viktigt att sjuksköterskan är väl insatt i vad lidande är och hur denne kan hjälpa patienten i deras lidande. Genom att i samtal med patient utgå från Katie Erikssons omvårdnadsteori kan sjuksköterskan hjälpa patienten i dennes lidande. Med det menas inte sjuksköterskan också ska lida utan att denne ska ha ett medlidande (Eriksson, 1992). Vidare beskriver Eriksson (1994, s.53–55) lidandet som ett drama som finns inom alla människor och genom att våga försöka lindra
lidandet hos de medmänniskor som är lidande kan det hjälpa dem. Lidandets drama har tre akter 1) bekräftandet av lidandet, 2) själva lidandet, 3) försoningen. Vidare beskriver Eriksson (1994, s.49) att meningen med lidandet kommer att uppstå när den lidande människan försonar sig med den situation som denna befinner sig i och kommer då att finna möjligheter och mening. Genom att lidandet bekräftas förmedlas det till den lidande personen att de blir sedda vilket ger tröst till personen samt att de visar att dem tillmötesgår personens lidande. Själva lidandet handlar om att ge tid och rum för att lida, när personen är i själva lidandet pendlar denne mellan lidande och lust samt hopp och hopplöshet.
Docking (1999) anser att kommunikationen är en viktig del för sjuksköterskor som handhar personer som brännskadats. För att kunna minska lidande hos personen med brännskada menar han att det är grundläggande att patienten får möjlighet till att prata vilket innebär att det också är viktigt att sjuksköterskan lär sig att lyssna på patienten. Gervais, Verdon, deMontigny, Leblanc och Lalande (2020) beskrev att rätt attityd var viktig för att patienten och anhöriga skulle kunna känna förtroende för sjuksköterskorna, de beskrev även vikten vid att sjuksköterskorna var engagerade, lugna, lyssnade till patienten och hade en öppen och inbjudande inställning till alla i samtalet vilket lättade stämningen mellan personerna som deltog i samtalet.
Gervais et al. (2020) beskriver i deras studie hur patienter och anhöriga hade positiva erfarenheter av familjesamtal där sjuksköterskan hade en inledande och ansvarande roll för samtalen. Familjen är en stor del i eftervårdsarbetet där det är viktigt att patienten som anhöriga blir informerade tidigt i vården om händelseförloppet för att underlätta när patienten blir
utskriven och ska hem igen (Kornhaber, Rickard, McLean, Wiechula, Lopez & Cleary 2019).
Metoddiskussion
För att kunna bedöma om resultatet i en kvalitativ innehållsanalys är trovärdigt används begreppen pålitlighet, tillförlitlighet, bekräftelsebarhet och överförbarhet (Mårtensson & Fridlund, 2017, s.432–433). Trovärdigheten i litteraturstudien har stärkts då författarna har arbetat tillsammans genom att använda sig av ett videoverktyg där de har kunnat kommunicera med varandra. Författarna har också haft kontakt med handledare via handledarmöte, mail och telefon för att få guidning genom arbetet. Kvalitetsgranskningen har först gjorts var för sig och sedan sammanställts för att se vilken kvalitétsgrad artiklar har fått.
Pålitligheten i denna analys stärks genom att författarna noga har arbetat metodiskt och följt alla steg enligt Graneheim och Lundman (2004). Alla stegen är tydligt beskrivna i de olika avsnitten i texten samt i de tabeller som har genomförts, exempel i (Tabell 1) där det går att följa sökning som genomförts för att finna artiklarna som är med i litteraturstudien.
Tillförlitligheten stärks i analysen eftersom författarna har valt att följa en metod för analys (Graneheim & Lundman, 2004) vilken de konsekvent arbetat efter och är tydligt beskrivet i metodavsnittet. Tillförlitligheten stärks också genom att författarna inte har gjort egna tolkningar av meningsenheterna där författarna har haft en neutral inställning genom hela processen.
Resultatet till denna kvalitativa innehållsanalys presenteras i sex huvudkategorier som
presenteras i (Tabell 3), alla huvudkategorier har en tillhörande brödtext som styrks med citat som ökar tillförlitligheten i studien enligt Graneheim och Lundman (2004). Det författarna till studien anser som gör resultatet mindre tillförlitligt är att endast två (PubMed och Cinahl) databaser användes, skulle fler ha använts hade eventuellt fler artiklar funnits och resultatet kunnat bli mer tillförlitligt. En annan svaghet som författarna är eniga om är att artiklar valdes ut
från ett stort urval i litteratursökningen (se Tabell 1), vilket kan ha ökat risken för att relevanta och betydande artiklar som kunnat svara mot syftet missats och på så sätt påverkat resultatet. En annan faktor som kan påverka tillförlitligheten är att språket i artiklarna var på engelska vilket inte är författarnas modersmål och detta kan bidra till risk att innehåll förlorats.
Bekräftelsebarhet innebär att författarna inte kunnat påverka resultatet genom att vara opartiska och inte förvränga data genom hela processen (Mårtensson & Fridlund, 2017, s.432). Vidare beskriver Mårtensson och Fridlund att för att kunna öka bekräftelsebarheten bör författarna redovisat analysprocessen tydligt för läsarna. Författarna har strävat efter en hög
bekräftelsebarhet genom hela studien där de tydligt beskrivit samtliga steg i metod- och
resultatdelen genom redovisade tabeller, citat och referenser till huvudkategorierna vilket gör att läsarna själva kan kontrollera och skaffa sig en uppfattning om processen har genomförts enligt beskrivningar.
Överförbarhet beskrivs av Mårtensson och Fridlund (2017, s.433) som en bedömning om
resultatet är överförbart till andra situationer, sammanhang eller kontexter. För att kunna bedöma överförbarheten måste resultatet vara beskrivet på ett begripligt sätt för läsarna som först ska kunna avgöra om resultatet är trovärdigt, pålitligt och om det har en bekräftelsebarhet. Artiklarna som ligger till grund för resultatet i denna studie kommer från fem olika länder; Sverige,
Australien, Kanada, England och Kina. Dessa länder har dock liknande kulturer vilket kan innebära att det är svårt att överföra resultatet till andra kulturer och delar av världen.
Slutsats
Utifrån resultatet i denna litteraturstudie om personers upplevelse av att drabbas av brännskada får författarna fram att personer som drabbas av brännskada blir påverkade av detta både psykiskt, fysiskt och socialt. I resultatet syns att personer som drabbas av brännskador har ett stort behov av att få prata om skadan samt att få stöttning för att på ett smidigt sätt lära sig att hantera det nya utseende och kunna gå vidare i livet. Att ha kunskap om detta kan hjälpa sjuksköterskor och övrig hälso- och sjukvårdspersonal i vården att ge god omvårdnaden till personer som har drabbats av brännskada. Vid omvårdnad av personer som drabbats av
brännskador är det viktigt att ge tid och finnas som stöd för personen. Personer som drabbas av brännskador kan ha ett stort lidande och det är därför viktigt att sjuksköterskor har god kunskap om lidande. Att ha kunskap om omvårdnadsteoretikern Katie Erikssons teori kan hjälpa
sjuksköterskan i vårdandet av den brännskadade eftersom det bidrar till sjuksköterskans
förståelse om lidandet hos individerna samt hur det ska kunna bemötas efter patientens behov. I resultatet till denna litteraturstudie går det att läsa om hur brännskadade personer vill träffa och samtala med andra som har drabbats av brännskador för att få en förståelse i det som genomlids. Detta är en viktig aspekt att ta vara på då sjuksköterskan kan föreslå att den drabbade går med i samtalsgrupper för brännskadade för att kunna få hjälp att bearbeta det som hänt. Familjen är en stor del i detta resultat men också en viktig del för personen som drabbas av brännskador, det är därför viktigt att sjuksköterskor i ett tidigt skede med godkännande från den drabbade involverar familjen, ger familjen stöd och information genom hela processen för att familjen ska få
förståelse för den drabbade.
Det fanns mycket forskning inom området brännskador men för att få bättre kunskap och förståelse inom det specifika området anser författarna att det krävs ytterligare forskning inom samma område men i fler kulturer då författarna ansåg att resultatet är svårt att överföras till andra kontexter då kulturers syn på brännskadade kan variera.
Referenser
*) = Artiklarna som ingår i analysen
Bailey, K. A., Gammage, K. L., van Ingen, C., & Ditor, D. S. (2015). "It's all about acceptance": A qualitative study exploring a model of positive body image for people with spinal cord injury.
Body Image, 15, 24–34. doi: 10.1016/j.bodyim.2015.04.010
Bayuo, J., Agyei Bediako, F., Allotey, G., & Kyei Baffour, P. (2019). Developing support strategies for burn care nurses through an understanding of their experiences: A meta-ethnographic study. International Journal of Nursing Practice, 25(2), e12685.
doi:10.1111/ijn.12685
Brierley, M. E., Sansom-Daly, U. M., Baenziger, J., McGill, B., & Wakefield, C. E. (2019). Impact of physical appearance changes reported by adolescent and young adult cancer survivors: A qualitative analysis. European Journal of Cancer Care, 28(4), e13052. doi: 10.1111/ecc.13052
Danielsson, E. (2018). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Henricsson, (Red.), Vetenskaplig teori
och metod. Från idé till examination inom omvårdnad (s.285–299) (2. Uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Docking, P. (1999). Electrical burn injuries. Accident and Emergency Nursing, 7(2), 70–76. doi: 10.1016/s0965-2302(99)80024-1
Eriksson, K. (1992). The Alleviation of Suffering— The Idea of Caring. Scandinavian Journal of
Caring Sciences, 6(2), 119-123. doi: 10.1111/j.1471-6712.1992.tb00134.x
Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. Arlöv: Liber utbildning.
Filhour, L. D. (2017). The Lived Experience of Suffering of Males After Blunt Trauma: A Phenomenological Study. Journal of Trauma Nursing: the official journal of the society of
*) Gauffin, E., & Öster, C. (2019). Patient perception of long-term burn-specific health and congruence with the Burn Specific Health Scale-Brief. Burns: journal of the international
society for burn injuries, 45(8), 1833–1840. doi: 10.1016/j.burns.2018.12.015
Gervais, C., Verdon, C., deMontigny, F., Leblanc, L., & Lalande, D. (2020). Creating a space to talk about one’s experience of suffering: families’ experience of a family nursing intervention.
Scandinavian Journal of Caring Sciences, 34(2), 446–455. doi: 10.1111/scs.12748
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, 105-112. doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001
*) Gullick, J. G., Taggart, S. B., Johnston, R. A., & Ko, N. (2014). The trauma bubble: patient and family experience of serious burn injury. Journal of Burn Care & Research: official
publication of the American burn association, 35(6), e413–e427.
doi: 10.1097/BCR.0000000000000030
*) Hunter, T. A., Medved, M. I., Hiebert-Murphy, D., Brockmeier, J., Sareen, J., Thakrar, S., & Logsetty, S. (2013). "Put on your face to face the world": women's narratives of burn injury.
Burns: journal of the international society for burn injuries, 39(8), 1588–1598.
Isaksson, J., Salander, P., Lilliehorn, S., & Laurell, G. (2016). Living an everyday life with head and neck cancer 2-2.5 years post-diagnosis - A qualitative prospective study of 56 patients.
Social Science & Medicine (1982), 154, 54–61. doi: 10.1016/j.socscimed.2016.02.031
*) Jones, B. A., Buchanan, H., & Harcourt, D. (2017). The experiences of older adults living with an appearance altering burn injury: An exploratory qualitative study. Journal of Health
Psychology, 22(3), 364–374. doi: 10.1177/1359105315603473
Konradsen, H., Kirkevold, M., McCallin, A., Cayé-Thomasen, P., & Zoffmann, V. (2012). Breaking the silence: integration of facial disfigurement after surgical treatment for cancer.
Qualitative Health Research, 22(8), 1037–1046. doi: 10.1177/1049732312448545
Kornhaber, R., Rickard, G., McLean, L., Wiechula, R., Lopez, V., & Cleary, M. (2019). Burn care and rehabilitation in Australia: health professionals' perspectives. Disability and
Rehabilitation, 41(6), 714–719. doi: 10.1080/09638288.2017.1406009
Magin, P., Adams, J., Heading, G., Pond, D., & Smith, W. (2008). Experiences of appearance-related teasing and bullying in skin diseases and their psychological sequelae: results of a qualitative study. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 22(3), 430–436.
doi: 10.1111/j.1471-6712.2007.00547.x
*) Martin, L., Byrnes, M., McGarry, S., Rea, S., Wood, F. (2017). Social challenges of visible scarring after severe burn: A qualitative analysis. Burns: journal of the international society
*) McLean, L. M., Rogers, V., Kornhaber, R., Proctor, M. T., Kwiet, J., Streimer, J., &
Vandervord, J. (2015). The patient-body relationship and the "lived experience" of a facial burn injury: a phenomenological inquiry of early psychosocial adjustment. Journal of
Multidisciplinary Healthcare, 8, 377–387. doi: 10.2147/JMDH.S89375
Mårtensson, J., & Fridlund, B. (2017) Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod - Från idé till examination inom omvårdnad. (s.421–438). (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Parasca, S. V., Calin, M. A., Manea, D., Miclos, S., & Savastru, R. (2018). Hyperspectral index-based metric for burn depth assessment. Biomedical Optics Express, 9(11), 5778–5791.
doi: 10.1364/BOE.9.005778
Phoenix, B. J. (2007). Psychoeducation for survivors of trauma. Perspectives in Psychiatric
Care, 43(3), 123–131. doi: 10.1111/j.1744-6163.2007.00121.x
*) Ren, Z., Zhang, P., Wang, H., & Wang, H. (2018). Qualitative research investigating the mental health care service gap in Chinese burn injury patients. BMC Health Services Research,
18(1), 902. doi: 10.1186/s12913-018-3724-3
Segesten, K. (2017). Att välja ämne och modell för sitt examensarbete. I F. Friberg (Red.), Dags
för uppsats. Vägledning för litteraturbaserade examensarbete (s.105–108) (3. Uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
*) Simons, M., Price, N., Kimble, R., & Tyack, Z. (2016). Patient experiences of burn scars in adults and children and development of a health-related quality of life conceptual model: A qualitative study. Burns: journal of the international society for burn injuries, 42(3), 620–632. doi: 10.1016/j.burns.2015.11.012
Socialstyrelsen. (1 januari 2016). Behandling av svåra brännskador som rikssjukvård.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2016-1-5.p
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2017). Bedömning av studier med kvalitativ metodik. Hämtad 2020-09-07 från
http://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/mall_kvalitativ_forskningsmetodik.pdf
Sundara D. C. (2011). A review of issues and concerns of family members of adult burn
survivors. Journal of burn care & research: official publication of the American burn association,
32(3), 349–357. doi: 10.1097/BCR.0b013e318217f6cb
Thompson, A. R., Sewards, I., & Baker, S. R. (2020). Cancer and changes in facial appearance: A meta-ethnography of qualitative studies. British journal of health psychology, 25(1), 129–151. doi: 10.1111/bjhp.12398
Titscher, A., Lumenta, D.B., Kamolz, L.P., Mittlboeck, M., Frey, M. (2010). Emotional associations with skin: Differences between burned and non-burned individuals. Burns, 36(6), 759–63. doi: 10.1016/j.burns.2010.05.020
Willman, A., Bahtsevani, C., Nilsson, L., & Sandström, B. (2016). Evidensbaserad omvårdnad:
En bro mellan forskning och klinisk verksamhet. (s. 67–90, 91–117) Lund: Studentlitteratur
Willman, A., Stoltz, P., Bahtsevani, C. (2014). Evidensbaserad omvårdnad: En bro mellan
forskning och klinisk verksamhet. (s. 93-119) Lund: Studentlitteratur
World Health Organization. (6 mars 2018). Violence and Injury Prevention and Disability (VIP)
Burns. https://www.who.int/violence_injury_prevention/burns/en/
Woźniak, K., & Iżycki, D. (2014). Cancer: a family at risk. Przeglad menopauzalny =
