”Det är en komplex patientgrupp att
vårda”
En litteraturstudie om sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med alkoholmissbruk
”It is a complex patient group to care for”
A literature study about nurses’ experience of caring for patients with alcohol use disorderFörfattare: Felicia Sundberg och Felicia Wreder
HT 2020
Examensarbete: Kandidat, 15 hp
Huvudområde: Sjuksköterskeprogrammet, Omvårdnadsvetenskap Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet.
Handledare: Charlotta Jerlström, universitetsadjunkt, Örebro Universitet Examinator: Annica Kihlgren, professor, Örebro Universitet
Sammanfattning
BakgrundAlkoholkonsumtionen beräknas kosta det svenska samhället 103 miljarder kronor varje år, där sjukvården beräknas stå för 7,5 miljarder. Alkohol har brukats länge och är
beroendeframkallande där flertalet olika riskfaktorer finns för att utveckla ett
alkoholmissbruk. För sjuksköterskor finns omvårdnadsåtgärder att utföra till patienter med alkoholmissbruk, bland annat stödjande samtal. För sjuksköterskor finns också lagstiftning samt kompetensbeskrivning att stödja sig mot i vårdandet av patienter med alkoholmissbruk.
Syfte
Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med alkoholmissbruk.
Metod
En systematisk sökning med integrerad analys utfördes. Sökningarna utfördes i Cinahl och Medline vilket resulterade i nio artiklar. Efter kvalitetsgranskningen inkluderades åtta artiklar.
Resultat
Resultatet presenteras i fem kategorier som beskriver sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med alkoholmissbruk. Kategorierna belyser sjuksköterskors inställningar, betydelsen av erfarenhet och kunskap, sjuksköterskors förhållningssätt, hinder för god omvårdnad samt sjuksköterskors emotionella reaktioner.
Slutsats
Sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter med alkoholmissbruk påverkades negativt av flertalet faktorer. Det är av vikt att erbjuda utbildning och öka kunskapen hos
sjuksköterskor för att de ska få en bättre upplevelse av vårdandet och nyttan de gör för patienterna.
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Introduktion ... 1
Alkoholmissbruk ... 1
Historik och inställning ... 1
Alkoholkonsumtion ... 1
Definition av missbruk ... 1
Alkoholkonsumenter ... 2
Orsak och riskfaktorer ... 2
Sjuksköterskors roll och ansvar ... 2
Omvårdnad vid alkoholmissbruk ... 3
Omvårdnadsteori ... 3 Problemformulering ... 3 Syfte ... 3 Metod ... 4 Datainsamling ... 4 Urval ... 4 Kvalitetsgranskning ... 4 Dataanalys ... 4 Forskningsetiska överväganden ... 5 Resultat ... 5
Inställningar till alkoholmissbruk ... 5
Sjuksköterskors inställning till att vårda patienter med alkoholmissbruk ... 6
Stigmatisering i samhället ... 6
Osäkerhet i yrkesrollen ... 6
Betydelsen av yrkeserfarenhet ... 6
Bristande kunskap och utbildning ... 6
Sjuksköterskors förhållningsätt i omvårdnaden ... 7
Stöd, motivation och medvetenhet ... 7
Struktur och rutiner ... 7
Hinder för god omvårdnad av patienter med alkoholmissbruk ... 7
Hinder i omvårdnadens prioritering ... 7
Hinder i eftervården ... 7
Hinder vid implementering av riktlinjer ... 7
Rädsla, frustration och oro ... 8
Resultatsammanfattning ... 8
Diskussion ... 8
Metoddiskussion ... 8
Resultatdiskussion ... 10
Sjuksköterskors inställningar till patienter med alkoholmissbruk ... 10
Osäkerhet i yrkesrollen ... 11 Emotionella reaktioner ... 12 Slutsats ... 12 Klinisk nytta ... 12 Fortsatt forskning ... 12 Referenser ... 14 Bilaga 1 Bilaga 2
1
Inledning
Efter att ha haft verksamhetsförlagd utbildning inom missbruksvården har författarna fått uppleva hur det är att vårda patienter med alkoholmissbruk vilket väckte ett intresse till att vidare undersöka hur grundutbildade sjuksköterskor upplever vårdandet. Författarnas upplevelse är att patienter med alkoholmissbruk vårdas i alla vårdinstanser vilket kräver att sjuksköterskor besitter kompetens för att bemöta samt erbjuda god omvårdnad till
patientgruppen.
Introduktion
Alkoholmissbruk
Historik och inställning
Människor har brukat alkohol i cirka 10 000 år, vilket är länge i jämförelse med andra droger så som opioider eller cannabis (Agerberg, 2018, s. 51). Missbrukarvården har genomgått en förändring, tidigare lades störst fokus på att avgifta patienten och att genomföra
abstinensbehandling medan det idag finns kunskap att störst fokus bör läggas på återfallsprevention. En föreställning som förr fanns inom vården var att återfall hos
missbrukare berodde på dess dåliga karaktär och att det inte fanns en biologisk faktor utöver de sociala och psykologiska faktorerna bakom sjukdomen. Idag kan alkoholmissbruk ses som andra typer av sjukdomar, likt diabetes eller högt blodtryck (Agerberg, 2018, s. 59–68).
Alkoholkonsumtion
Alkohol har inverkan på hjärnans belöningssystem i form av att det påverkar utsöndringen av dopamin indirekt genom andra signalsubstanser (Agerberg, 2018, s. 74). Efter ett långvarigt alkoholintag kommer belöningssystemet att kräva ett större intag till följd av att dess tolerans ökat. Därmed kommer en kemisk förändring i hjärnan ske, vilket leder till att dess normala aktivitet inte kan återställas utan att personen intar alkohol (Banerjee, 2014).
Tillvägagångssättet har betydelse för hur snabbt hjärnans belöningssystem förändras. Genom att inta stora mängder alkohol vid få tillfällen är risken större för att hjärnans belöningssystem förändras än om personen intar en liten mängd dagligen (Agerberg, 2018, s. 75).
Folkhälsomyndigheten (2020a) skriveratt alkoholkonsumtion ökar risken för en rad olika sjukdomar och skador samt att det är en av de vanligaste orsakerna till förtidig död, både i Sverige och övriga världen. De vanligaste sjukdomarna till följd av alkoholmissbruk är smittsamma sjukdomar, cancer och skador på levern. Alkoholmissbruk ökar även risken för skador till följd av våldshandlingar, trafikolyckor och suicid. Under år 2018 avled 1941 personer i Sverige till följd av en alkoholrelaterad diagnos (Folkhälsomyndigheten, 2020a). Enligt National Institute on Alcohol Abuse and Alcoholism (2020) kan alkoholrelaterade dödsfall ses som ett globalt problem då det år 2012 rapporterades att ca 3,3 miljoner av alla dödsfall i världen orsakats av alkohol. Enligt (Folkhälsomyndigheten (2020a) sker
skadepåverkan även gentemot anhöriga till individer som lider av alkoholmissbruk, där barn är mest utsatta (Folkhälsomyndigheten 2020a). I en rapport beställd av Systembolaget beräknades alkoholkonsumtionen år 2017 kosta det svenska samhället 103 miljarder kronor, där sjukvården beräknades stå för kostnader på 7,5 miljarder kronor (Ramboll, 2019).
Definition av missbruk
Enligt Socialstyrelsen (2019) har individen ett missbruk när alkohol brukas på ett sätt som kan leda till fysisk eller psykisk skada.
2 En definition av missbruk:
1. Upprepad användning av alkohol eller narkotika som leder till misslyckande att fullgöra sina skyldigheter på arbetet, i skolan eller i hemmet
2. Upprepad användning av alkohol eller narkotika i riskfyllda situationer, exempelvis vid bilkörning eller i arbetslivet
3. Upprepade kontakter med rättsväsendet till följd av missbruket
4. Fortsatt användning trots återkommande problem (Socialstyrelsen, 2019, s. 126 - 126).
Enligt Socialstyrelsen (2019) ska minst ett av fyra kriterier som nämns ovan uppfyllas under en ettårsperiod för att individen ska beräknas ha ett alkoholmissbruk.
Alkoholkonsumenter
År 2019 var den totala alkoholkonsumtionen i Sverige 8,67 liter ren alkohol per invånare där personer som var femton år eller äldre inkluderades. Rapporten redovisar både en minskning från året innan och under de senaste tio åren (Trolldal, 2019). Alkoholkonsumtionen i Sverige är högre än vad genomsnittet i världen är, enligt en mätning gjord 2016 var intaget 4,7 liter per invånare (World Health Organization [WHO], 2020). Folkhälsomyndigheten (2020b) visar enligt en mätning från 2017 att tre av fyra vuxna hade druckit alkohol någon gång under de senaste 30 dagarna. Folkhälsomyndigheten (2020c) redovisar att 16 procent av alla vuxna som är alkoholkonsumenter även har ett riskbruk. Av de som hade ett riskbruk var
svenskfödda överrepresenterade i jämförelse med utlandsfödda personer
(Folkhälsomyndigheten, 2020c). Alkoholkonsumtionen i Sverige är störst i åldersgruppen 17– 29 år. Män är överrepresenterade i alla åldersgrupper då de dricker ungefär dubbelt så mycket som kvinnor räknat i ren alkohol (Guttormsson, 2019).
Orsak och riskfaktorer
Det fanns flertalet faktorer som inverkade på individens sannolikhet att utveckla ett alkoholmissbruk där miljö och genetisk sårbarhet i kombination var den främsta orsaken (Morozova, Mackay & Anholt, 2014). Hereditet, det manliga könet och hög impulsivitet var riskfaktorer för att utveckla ett riskbruk av alkohol (Gowin, Sloan, Stangl, Vatsalya & Ramchandani, 2017). Sambandet mellan alkoholmissbruk och ångest kunde ses där mer än hälften av individerna som hade livslångt alkoholmissbruk även hade en underliggande diagnos av ångest (Morris, Stewart & Ham, 2005). Ett samband kunde ses mellan
alkoholmissbruk och depression i form av ett självmedicinerande syfte. Det fanns en ökad risk för alkoholmissbruk när individen medvetet brukat alkohol för att minska stress och förändra humöret till det bättre (Boden & Fergusson, 2011).
Sjuksköterskors roll och ansvar
I Sverige finns det lagstiftning som styr sjuksköterskors arbete i vården av individer med missbruk. Hälso- och sjukvårdslagen [HSL], SFS 2017:30 3 kap, 1 § ska genomsyra all vård som bedrivs där målet är att ge god vård på lika villkor. Det beskrivs även i HSL (SFS 2017:30, 3 kap, 2 §) att all sjukvårdspersonal ska arbeta preventivt. Lagen om vård av missbrukare i vissa fall kan komma att bli aktuell om patienten utsätter sig själv eller andra för fara relaterat till sitt missbruk samt om det finns en risk att patienten tar val som kan förstöra sitt eget liv (Lag om vård av missbrukare i vissa fall [LVM], SFS, 1988:870, 4 §).
Kompetensbeskrivningen tillämpas för sjuksköterskor som vårdar friska, somatiskt- och psykiskt sjuka patienter (International Council of Nurses [ICN], 2020). Enligt Svensk
3 att omvårdnad är det primära ansvarsområdet där personcentrerad omvårdnad ligger till grund för förhållningssättet. När personcentrerad omvårdnad bedrivs ska patienten och dess
anhöriga ses som en resurs i vårdkedjan. Sjuksköterskor ska arbeta evidensbaserat för att främja patientens behov. Patientsäkerhet är en hörnsten i sjuksköterskors kompetens där hälsa främjas genom att arbeta förebyggande samt att vara riskmedveten. Genom att sjuksköterskor stödjer sig mot regelverk kan säker omvårdnad bedrivas (Svensk sjuksköterskeförening, 2017).
Omvårdnad vid alkoholmissbruk
Patienter med alkoholmissbruk tenderade att få sämre vård än patienter utan alkoholmissbruk (Chung, Chan, Yeung, Wan & Ho, 2004). Det finns beprövade och fungerande
behandlingsmetoder, de metoder som idag används vid alkoholmissbruk är både av
medicinsk- och omvårdnadsart där en kombination har visat sig mest framgångsrik (Statens beredskap för medicinsk och social utvärdering, [SBU], 2001). Sjuksköterskeledda
motiverande samtal används i hög grad vid behandling av patienter med
missbruksproblematik, samtalen kan genomföras i grupp eller individuellt (Nyamathi et al., 2010, s. 24). I sjuksköterskors omvårdnadsarbete ingår det också att stödja och engagera anhöriga, eftersom de ofta blir påverkade av att leva som anhöriga till individer med alkoholmissbruk (SBU, 2001).
Omvårdnadsteori
Tidvattenmodellen är en omvårdnadsteori skapad av Phil Barker. Teorin grundar sig i en holistisk syn på patienten och anses relevant inom psykiatrisk vård. Till skillnad från tidigare teorier som grundar sig i den medicinska synen på psykisk ohälsa ansågs det att
sjuksköterskor med fördel istället skulle se människan bakom diagnosen där patientens
mående ansågs bero på en pågående inre kris. Sjuksköterskors omvårdnadsarbete bör syfta till att stödja patienten att utföra egenvård och därmed komma ur sin inre kris. Samtidigt ska vägen till tillfrisknande ses som en process vilket är en del av att nå fram till målet (Barker, 2001).
Problemformulering
Patienter med alkoholmissbruk riskerar att få sämre vård än patienter som inte missbrukar alkohol. Trots att det finns rådande forskning kring bemötande och omvårdnadsåtgärder finns den gamla inställningen till patienter med alkoholmissbruk kvar, vilken är att patienterna har sämre karaktär. Kompetensbeskrivningen för legitimerade sjuksköterskor samt
Tidvattenmodellen visar på att personcentrerad omvårdnad gagnar patienten i tillfrisknandet och kan därmed reducera sjukdomar relaterade till alkoholmissbruk. Då sjuksköterskor får möjlighet att bedriva omvårdnad där patienter tillfrisknar från alkoholmissbruk kan
arbetsbelastningen minska. Dessa faktorer motiverar till att vidare belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med alkoholmissbruk och vad som upplevs kunna förbättra omvårdnaden för dessa patienter och sjuksköterskor.
Syfte
Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med alkoholmissbruk.
4
Metod
En litteraturstudie med systematisk sökning utfördes (Kristensson, 2014, s. 151). Både kvalitativa och kvantitativa studier inkluderades till resultatet.
Datainsamling
De meningsbärande orden som identifierades utifrån syftet var sjuksköterskor, upplevelser, vårda samt alkoholmissbruk. De meningsbärande orden sjuksköterskor och alkoholmissbruk översattes med svensk MeSH till nurses och alcohol- related disorders (Karolinska institutet, 2016). Resterande ord översattes med svenskt- engelskt lexikon till experience och care. För att identifiera de olika databasernas relevanta ämnesord användes Cinahl Subject Headings och MeSH 2020, fritextorden valdes ut genom att granska relevanta artiklars nyckelord. I databasen Cinahl användes sökorden attitude, nurs*, alcoholism, alcohol abuse, alcohol use disorder, substance use disorders samt providing care och care. Sökorden som användes i databasen Medline var nurs*, alcoholic patients, alcoholics, alcohol use disorders, attitude och experience. Sökningarna innehöll både ämnesord och fritextord som först söktes enskilt och sedan i kombinerade sökblock för att därefter resultera i en slutgiltig sökning tillsammans med booleska operatorer såsom AND och OR. För att få en bredare sökning där all relevant litteratur genererades användes trunkering, samt frassökning (Karlsson, 2017, s. 92). I båda databaserna tillämpades funktionen explode, vilket betyder att motsvarande ämnen även genererades. Funktionen lades inte till manuellt då den redan var förinställd. Det gjordes avgränsningar till årtalen 2008–2020, engelska samt att artiklarna skulle vara peer reviewed (se Bilaga 1, Sökmatris).
Urval
De inklusionskriterier som fastställdes var grundutbildade sjuksköterskor som vårdade patienter med alkoholmissbruk samt att artiklarna endast skulle beröra omvårdnad.
Litteraturöversikter uteslöts till resultatet. Urvalet av artiklarna till studien skedde i flera steg. Urvalet gjordes individuellt av författarna där de enskilt läste alla titlar som sökningen
genererade. Därefter läste författarna enskilt de abstract som svarade till syftet för att sedan jämföra urvalen och läsa de kvarvarande artiklarna i fulltext gemensamt. Sökningarna resulterade i totalt nio artiklar som svarade på syftet (se Bilaga 1, Sökmatris).
Kvalitetsgranskning
För att säkerställa god kvalité på de artiklar som skulle komma att ingå till resultatet användes granskningsmallar (Kristensson, 2014, s. 164) Den randomiserade kontrollstudiens kvalité granskades med SBU:s mall (2016). Tvärsnittsstudier och kvalitativa studier granskades med mallar utformade av Kristensson (2014, s. 169). Granskningsmallarna valdes utifrån den använda metoden i artiklarna och alla artiklar granskades enskilt av författarna, för att därefter tillsammans bestämma artiklarnas kvalité. Endast de artiklar som var av hög- eller medelhög kvalité inkluderades till studien. Efter kvalitetsgranskningen var det en artikel som
exkluderades, därav bestod åtta artiklar till studien. För vidare information gällande värdering av artiklar (se Bilaga 2, Artikelmatris).
Dataanalys
En integrerad analys utfördes vid bearbetning av artiklarna (Kristensson, 2014, s. 174). Dataanalysen utfördes systematiskt i flera steg där det första steget bestod av att författarna individuellt läste igenom de valda artiklarna och gjorde överstrykningar i den text som svarade på syftet. Liknelser identifierades genom att författarna individuellt gjorde
5 olika artiklarna hade gemensamt, kategorierna identifierades med hjälp av att göra
överstrykningar i de olika artiklarna. Varje kategori hade en egen färg där författarna individuellt gjorde markeringar med färgerna. Det tredje steget bestod av att gemensamt sammanställa resultatet till fem kategorier och tio underrubriker.
Forskningsetiska överväganden
Enligt Codex (2020a) ska artiklarna vara peer reviewed för att uppfylla kravet gällande källkritik och metod. I datainsamlingen var det därmed ett krav att alla artiklar som skulle komma att ingå till resultatet var peer reviewed. Artiklarna eller tidskriften som artiklarna var publicerade i granskades för att säkerställa att en etikprövning hade utförts. Artiklarna
granskades även för att säkerställa att informerat samtycke hade givits till alla som deltagit i de olika studierna samt att kravet för konfidentialitet var uppnått (Codex, 2020b). Enligt Codex (2020c) är det av vikt att forskaren inte förfalskar eller stjäl redan publicerat material, vilket har tagits i beaktning vid inhämtning och analys av data. Genom att använda ett godkänt referenssystem för att delge vem som varit källa till den insamlade datan har det tagits i beaktning. Författarna till studien hade en förförståelse i form av att de varit på praktik inom missbrukarvården. Det var dock av betydelse att förförståelsen inte skulle påverka uppsatsens riktning åt något håll, då det hade setts som oredlighet. Genom att inkludera all relevant data, oavsett innehåll kunde oredlighet undvikas (Codex, 2020c).
Resultat
Till detta resultat ingår åtta artiklar som sammanställts i fem kategorier och tio underrubriker vilket redovisas nedan.
Figur 1. Sammanställning av kategorier och underrubriker.
6 Sjuksköterskors inställning till att vårda patienter med alkoholmissbruk
Sjuksköterskor upplevde att patienter med alkoholmissbruk var en komplex patientgrupp som förde med sig utmaningar i omvårdnaden (Bové, Lisby & Norlyk, 2019; Hanpatchaiyakul, Eriksson, Kijsomporn & Östlund 2016; Johansson & Wiklund-Gustin, 2016; Molina- Mula, González- Trujillo & Simonet- Bennassar, 2018). Sjuksköterskor beskrev att de tenderade att medvetet bortse patienter som led av alkoholmissbruk då dem ansågs särskilt krävande och förde med sig prövningar (Bettancourt Ortega & Arena Ventura, 2013).
Sjuksköterskor beskrev att de ofta hade förutfattade meningar, vilka kunde vara att patienter med alkoholmissbruk hade sämre karaktär (Bettancourt Ortega & Arena Ventura, 2013; Molina- Mula et al., 2018). Dock beskrev andra sjuksköterskor en god inställning till att vårda patienter med alkoholmissbruk (Chang & Yang, 2012). Av sjuksköterskor var det 76 procent som hade inställningen att alkoholmissbruk var en sjukdom som skulle vårdas likvärdigt med andra typer av sjukdomar. Inställningar skulle därmed inte ha betydelse för kvalitén på omvårdnaden (Molina- Mula et al., 2018). Sjuksköterskor instämde i att omvårdnaden inte skulle skilja sig relaterat till inställningar, trots det uppstod etiska dilemman då sjuksköterskor upplevde en ovilja till att vårda patienter med alkoholmissbruk relaterat till fördomar mot patientgruppen (Hanpatchaiyakul et al., 2016).
Stigmatisering i samhället
Inom samhället visades en stigmatisering som hade en negativ påverkan på sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter med alkoholmissbruk. Sjuksköterskor beskrev att samhället hade en ifrågasättande inställning mot patientgruppen som grundade sig i förutfattade
meningar, bristande kunskap samt en skuldbeläggande inställning. Därmed upplevde sjuksköterskor att deras roll i vårdandet av patienter med alkoholmissbruk även blev ifrågasatt. Sjuksköterskor beskrev att inställningen som fanns hos utomstående påverkade dem. Det bidrog till att de ständigt var i behov av att utvärdera till vilken grad arbetet var meningsfullt samt övertyga utomstående att deras roll var av betydelse (Abram, 2018).
Osäkerhet i yrkesrollen
Betydelsen av yrkeserfarenhet
I omvårdnaden av patienter med alkoholmissbruk redogjorde sjuksköterskor för betydelsen av beprövad erfarenhet. Upplevelsen var att erfarenhet hade både positiva effekter på
sjuksköterskors psykiska välmående samt omvårdnaden då sjuksköterskor på ett bättre sätt kunde bemöta patienten och dennas behov. Ett samband mellan lång yrkeserfarenhet och en positiv upplevelse av att vårda patientgruppen kunde påvisas, de sjuksköterskor som varit yrkesverksamma längst uppgav en större säkerhet i sin yrkesroll (Abram, 2018; Chang & Yang, 2012; Molina- Mula et al., 2018)
Bristande kunskap och utbildning
Sjuksköterskor upplevde en brist på kunskap vid bemötande samt vårdandet av patienter med alkoholmissbruk, vilket medförde en osäkerhet till yrkesrollen och omvårdnaden som
konsekvens (Abram, 2018; Bettancourt Ortega & Arena Ventura, 2013; Bové et al., 2019). Av sjuksköterskor var det 43,8 procent som uppgav att de erhållit utbildning gällande att vårda patienter med alkoholmissbruk under grundutbildningen som även upplevdes vara bristande. Sjuksköterskor upplevde att de var i behov av kontinuerlig utbildning då endast 5,9 procent av sjuksköterskorna uppgav att de fått utbildning under tiden de varit
yrkesverksamma (Chang & Yang, 2012). Sjuksköterskor ansåg att de kunde höja förmågan att ge god omvårdnad om de erhöll utbildning gällande omvårdnaden och patienternas behov (Bettancourt Ortega & Arena Ventura, 2013). De sjuksköterskor som erhållit utbildning i
7 omvårdnad av patienter med alkoholmissbruk utvecklade en markant kunskapshöjning vilket i sin tur ledde till en förhöjd self- efficacy hos sjuksköterskorna (Tsai, et al., 2011).
Sjuksköterskors förhållningsätt i omvårdnaden
Stöd, motivation och medvetenhet
Sjuksköterskor beskrev att det ingick i omvårdnaden att anta ett icke-dömande
förhållningssätt, vara öppensinnad samt visa förståelse och erbjuda stöd till patienter med alkoholmissbruk. Sjuksköterskor upplevde att stöd främjade patientens empowerment och därmed förmåga till egenvård, även efter utskrivning (Abram, 2018; Bové et al., 2019; Johansson & Wiklund-Gustin, 2016). Sjuksköterskor beskrev även att det var av vikt att patienten inte skuldbeläggs, vilket kunde undvikas när sjuksköterskor hade ett förhållningssätt där denne inte överförde sina känslor på patienten (Johansson & Wiklund-Gustin,
2016). Sjuksköterskor upplevde att patienter med alkoholmissbruk kunde bete sig manipulativt och därmed förklarades vikten av att sjuksköterskor skulle besitta ett
förhållningssätt där manipulativa och riskfyllda beteenden kunde identifieras och hanteras på ett respektfullt sätt (Abram, 2018; Johansson & Wiklund-Gustin, 2016).
Struktur och rutiner
Sjuksköterskor upplevde att det var betydande att ha ett förhållningssätt som innefattade att upprätta och arbeta efter struktur och rutiner (Abram, 2018; Bové et al., 2019; Johansson & Wiklund-Gustin, 2016). Sjuksköterskor beskrev att det fanns en avsaknad av struktur och rutiner hos patienter med alkoholmissbruk, därmed var det av vikt att sjuksköterskor erbjöd det när patientgruppen vårdades. Sjuksköterskor upplevde även att patienter i högre grad blev motiverade till att följa strukturer när dem var personcentrerade och patienterna kände
delaktighet (Johansson & Wiklund-Gustin, 2016).
Hinder för god omvårdnad av patienter med alkoholmissbruk
Hinder i omvårdnadens prioritering
Sjuksköterskor upplevde att omvårdnadsarbetet kom sekundärt efter det medicinska arbetet, trots att sjuksköterskor ansåg att patienternas behov av omvårdnad skulle vara central. Sjuksköterskor beskrev även att de fick utföra medicinska och administrativa arbetsuppgifter som tog tid från omvårdnadsarbetet, vilket ledde till att de upplevde att relationen till
patienterna påverkades negativt (Abram, 2018; Johansson & Wiklund-Gustin, 2016).
Hinder i eftervården
Sjuksköterskor upplevde att vårdtiden för patienter med alkoholmissbruk var för kort för att nya beteendemönster skulle kunna främjas. Därav beskrev sjuksköterskor att det var av vikt att erbjuda god eftervård och uppföljning (Hanpatchaiyakul et al., 2016). Dock upplevde sjuksköterskor att eftervården för patienter med alkoholmissbruk var otillräcklig och att uppföljningen var bristande. Den bristande eftervården påverkade sjuksköterskors tilltro till patienternas förmåga att tillfriskna då dem upplevde att eftervården inte skulle möta
patienternas vårdbehov (Bové et al., 2019; Hanpatchaiyakul et al., 2016).
Hinder vid implementering av riktlinjer
Sjuksköterskor ansåg att det fanns hinder för att implementera riktlinjer i omvårdnaden av patienter med alkoholmissbruk eftersom de inte var lämpade för patienterna (Bové et al., 2019; Johansson & Wiklund-Gustin 2016). Ytterligare en faktor som sjuksköterskor upplevde hindrade implementering av riktlinjer i omvårdnadsarbetet var kommunikationsbrister mellan olika professioner samt sjuksköterskor sinsemellan. Då sjuksköterskor följde olika rutiner
8 bidrog det till att ojämlika relationer mellan sjuksköterskor och patienter skapades (Abram, 2018; Hanpatchaiyakul et al., 2016).
Emotionella reaktioner
Rädsla, frustration och oro
Sjuksköterskor hade en förväntan på att aggressiva och svårhanterade beteenden kunde uppstå i vårdandet av patientgruppen vilket resulterade i en rädsla över vilka situationer de kunde komma att ställas inför (Bettancourt Ortega & Arena Ventura, 2013). Sjuksköterskor beskrev att en känsla av frustration kunde uppstå då de upplevde att patienterna inte var villiga att förändra sina beteendemönster för att tillfriskna. Känslan uppstod även i de fall då
sjuksköterskor upplevde att de inte kunde tillgodose patienternas krav och förväntningar (Johansson & Wiklund-Gustin, 2016). Sjuksköterskor upplevde att en tung arbetsbörda ledde till att de kände sig otillräckliga, vilket i sin tur orsakade känslor av frustration
(Hanpatchaiyakul et al., 2016).
Sjuksköterskor upplevde en oro för patienter med alkoholmissbruk vilket ofta var kopplat till återfall och hur framtiden skulle se ut för patienten (Abram, 2018; Bettancourt Ortega & Arena Ventura, 2013; Johansson & Wiklund-Gustin, 2016). Sjuksköterskor upplevde en oro vid utskrivning då en känsla av att överge patienten uppstod på grund av att de skapat starka band till sina patienter (Bové et al., 2019). Sjuksköterskor beskrev även att behandlingen för patienter med alkoholmissbruk inte var tillräcklig där behoven inte kunde tillgodoses, det medförde känslor såsom stress och oro (Hanpatchaiyakul et al., 2016).
Resultatsammanfattning
Sjuksköterskor beskrev att det fanns inställningar som påverkade deras upplevelse av att vårda patienter med alkoholmissbruk. Inställningen berodde på att sjuksköterskor upplevde patientgruppen som komplex och utmanande samt att en stigmatisering om alkoholmissbruk förekom i samhället. Erfarenhet och kunskap belystes av sjuksköterskor som viktiga vid vårdandet av patienter med alkoholmissbruk, dock upplevde de att deras kunskap var bristande. Sjuksköterskor upplevde att det var av vikt att inta ett icke-dömande
förhållningssätt samt att arbeta efter riktlinjer. Trots att riktlinjer upplevdes vara betydande, visade det sig att riktlinjerna ofta saknades. Sjuksköterskor upplevde att omvårdnaden och eftervården inte var fullgod vilket medförde frustration och oro. Sjuksköterskor tenderade också att uppleva rädsla då de inte visste vilka situationer de skulle komma att ställas inför i vårdandet.
Diskussion
Metoddiskussion
Då målsättningen med studien var att sammanställa aktuell kunskap valde författarna att utföra en litteraturstudie med systematisk sökning (Kristensson, 2014, s. 151). En dialog fördes över huruvida syftet hade kunnat besvaras med en annan studiedesign så som en empirisk studie. Författarna kom fram till att syftet hade kunnat besvaras med en empirisk studie, dock hade inte kunskapsluckor eller brister och styrkor i aktuell forskning belysts (Kristensson, s. 151). Både kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades till studien, vilket motsägs av Rosen (2017, s. 382) som menar att examensarbeten inte bör innehålla olika typer av artiklar. Det kan därmed ses som en svaghet i studien. Författarna upplevde dock att syftet krävde både kvalitativa och kvantitativa artiklar för att besvaras då det skulle generera data som både innefattade upplevelser (Kristensson, 2014, s. 115) samt orsaker och samband relaterade till upplevelser (Kristensson, 2014, s. 56).
9 Sökorden som valdes ut identifierades utifrån meningsbärande ord i syftet (Kristensson, 2014, s 159). Sökningen kombinerades med ämnesord och fritextord för att anpassa sökningen och göra den mer sensitiv (Kristensson, 2014, s. 160). Ett problem som identifierades under datainsamlingen var att begreppet attitude på engelska inte hade samma innebörd som den svenska översättningen attityd. Det visade sig vara problematiskt då den svenska
översättningen kunde ses som negativ vilket inte var menat (Kjellström, 2017, s. 75). Författarna valde istället att använda den svenska översättningen inställning då den ansågs vara mer neutral.
De databaser som valdes för litteratursökningen var Cinahl och Medline. Databaserna valdes utifrån syftet och ämnesområdet, det vill säga omvårdnad (Forsberg & Wengström, 2016, s. 64). Trovärdigheten i denna litteraturstudie stärktes genom att sökningar också gjordes i Psychinfo och Pubmed (Henricson, 2017, s. 414). Dock resulterade sökningarna inte i ny litteratur till studien, det visade sig genom att redan inkluderade artiklar återkom. I Psychinfo upplevde författarna att träffarna snarare syftade till patientens upplevelse vilket därmed inte kunde besvara syftet.
Litteraturstudiens kvalité är till viss del baserad på valet av inklusions- och exlusionskriterier (Henricson, 2017, s. 414). Författarna fastställde två inklusionskriterier som var baserade på syftet. En dialog fördes över huruvida exklusionskriterier behövdes för att besvara syftet. Dock upplevde författarna att de valda inklusionskriterierna begränsade urvalet tillräckligt.
En begränsning till årtalen 2008–2020 gjordes, dock var fem av artiklarna publicerade de senaste fyra åren. De artiklar som var publicerade tidigare visade inte på en signifikant
skillnad mellan resultatet i artiklarna, vilket tyder på att resultatet till litteraturstudien är giltigt i tid (Kristensson, 2014, s. 126). Genom att utesluta artiklar som inte var peer reviewed
stärktes trovärdigheten då författarna säkerställde att alla artiklar genomgått en vetenskaplig bedömning. Litteraturöversikter exkluderades till resultatet, vilket är en styrka i studien då bias i form av dubbelpublikation annars kan förekomma (Rosén, 2018, s. 382). Artiklar som inte var fritt tillgängliga i fulltext uteslöts vilket kan ses som en svaghet då relevant litteratur kan ha fallit bort. I databaserna tillämpades funktionen explode. Med funktionen föreligger eventuellt en risk för brus, därför gjordes en testsökning där funktionen togs bort vilket inte visade på signifikant skillnad. För vidare information om begränsningar (se Bilaga 1, Sökmatris).
För att värdera och säkerställa kvalitén på de artiklar som skulle komma att ingå i studien användes granskningsmallar utformade av SBU (2016). Val av granskningsmall baserades på vilken metod som använts i artikeln (Kristensson, 2014, s. 166). I de fall då
granskningsmallarna inte var tillräckligt modifierade användes mallar utformade av Kristensson (2014, s. 169). Artiklarna värderades genom poängsättning till låg, medelhög eller hög kvalité. En svårighet i att variera litteraturens granskningsmallar och SBU:s granskningsmallar var att det inte fanns ett entydigt jämförbart poängsystem. Författarna valde därav att poängsätta alla mallar och därefter konvertera poängen till procent för att på ett systematiskt sätt göra granskningarna jämförbara. En svaghet kan dock vara att författarna var oerfarna av att kvalitetsgranska artiklar, vilket kan ha medfört att artiklarna egentligen värderas till högre eller lägre kvalité. Vidare skriver Kristensson (2014, s. 166) att det är av betydelse att författarna granskar artiklarna individuellt för att stärka tillförlitligheten, vilket författarna gjorde. En artikel uteslöts efter kvalitetsgranskningen då flertalet mätinstrument användes vilket gjorde det svårt för författarna att förstå och sammanställa artikelns resultat.
10 Enligt Kristensson (2014, s. 174) är den integrerade analysen lämplig vid en litteraturstudie. I dataanalysen granskades artiklarna systematiskt i tre steg. Kristensson (2014, s. 174) skriver att det är av betydelse att identifiera kategorier och underrubriker när den integrerade analysen används, vilket utfördes. Det upplevdes av författarna att det underlättade bearbetning av artiklarna när den integrerade analysen tillämpades. En svårighet var dock att identifiera kategorier och underrubriker då resultatet ansågs kunna sammanställas under flera kategorier och underrubriker. Författarna till litteraturstudien hade stöd av en utomstående handledare i analysprocessen vilket enligt Henricson (2017, s. 415) stärker trovärdigheten.
Inför analysprocessen diskuterade författarna sina förförståelser med varandra för att skapa en medvetenhet och därmed minska risken att resultatet påverkades. Författarna till
litteraturstudien fick tydligt i analysprocessen en uppfattning av att sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med alkoholmissbruk var av negativ karaktär, vilket var densamma som förförståelsen. Enligt Henricson (2017, s. 415) är det av vikt att författarna är medvetna om att förförståelsens påverkan på resultatet inte går att utelämna helt trots att stödjande metoder använts. Till litteraturstudien inkluderades allt resultat som svarade till syftet, även sådant som motsatte sig författarnas förförståelse.
Av de artiklar som innefattades till litteraturstudien kunde en spridning ses ur geografisk aspekt där de olika studierna var utförda i USA, Chile, Spanien, Danmark, Sverige, Thailand samt två studier från Taiwan. Då de olika länderna har olika sjukvårdssystem har det tagits i beaktning att resultatet inte kan vara överförbart till Sverige. Dock sågs flertalet likheter i de olika studiernas resultat vilket ändå stärker överförbarheten.
Resultatdiskussion
Litteraturstudiens huvudresultat kommer att diskuteras utifrån tre kategorier. Dessa kategorier är inställningar till alkoholmissbruk, osäkerhet i yrkesrollen samt emotionella reaktioner.
Inställningar till alkoholmissbruk
Ett återkommande problem som belystes var att sjuksköterskors upplevelser till att vårda patienter med alkoholmissbruk påverkades av flertalet faktorer. Det framkom av resultatet att sjuksköterskor upplevde patientgruppen som komplex och förde med sig utmaningar i
vårdandet. Historiskt sett var inställningen att patienter med alkoholmissbruk hade sämre karaktär och att det var orsaken till missbruket (Agerberg, 2018, s. 59–68). Av resultatet kan det ses att inställningen fortfarande finns kvar bland sjuksköterskor, trots utvecklad kunskap inom alkoholmissbruk och dess orsak. Det kan ses som ett problem då van Boekel, Brouwers, van Weeghel och Garretsen (2013) beskrev att sådana inställningar till patienter med
missbruk ofta medförde att de upplevde mindre empowerment och därmed motivation till att behandlas. Omvårdnaden påverkades negativt då sjuksköterskor tenderade att ge patienterna mindre uppmärksamhet, till exempel genom att undvika att gå in till patienten samt att de var mer uppgiftsorienterade.
Enligt Kangasniemi, Pakkanen och Korhonen (2015) ingår det i sjuksköterskeprofessionen att följa etiska riktlinjer, där innefattas bland annat jämlikhet, förhindrat lidande samt att ta ansvar gentemot patient, profession och sitt eget handlande. Det är strikt etiskt felaktigt att sjuksköterskor låter sina personliga värderingar påverka patienten, så som att neka omvårdnad till följd av det. Trots att det strider mot etiska riktlinjer för sjuksköterskor att låta förutfattade meningar och värderingar påverka omvårdnaden framgick det av resultatet att sjuksköterskor tenderade att låta deras inställningar och värderingar påverka omvårdnaden.
11 Resultatet visade också att utomståendes inställningar till patienter med alkoholmissbruk hade en påverkan på sjuksköterskors inställning till vårdandet. Att utomstående personer ifrågasatte sjuksköterskors roll ledde till att sjuksköterskors inställning till vårdandet av patienter med alkoholmissbruk påverkades negativt. En reflektion är att sjuksköterskor i hög grad påverkas av samhällets syn på patienter med alkoholmissbruk, vilket skulle kunna innebära att patienter med alkoholmissbruk inte söker vård för sin sjukdom relaterat till bemötandet. Om patienter med alkoholmissbruk inte vill söka vård kan det orsaka ökad påfrestning för vården, då hög alkoholkonsumtion kan leda till en rad olika sjukdomar. Det kan även ses att alkohol ökar risken för skador relaterat till våldshandlingar, olyckor och suicid (Folkhälsomyndigheten, 2020a). Alkoholkonsumtionen har även visats leda till ökade kostnader för vården och därmed samhället (Ramboll, 2019).
Trots att det i resultatet redovisades att det fanns sjuksköterskor som såg alkoholmissbruk som en sjukdom var det enligt Barker (2001) av betydelse för sjuksköterskor att även kunna se bortom sjukdomen. Tidvattenmodellen är en omvårdnadsteori som grundar sig i ett holistiskt synsätt där sjuksköterskor lättare kan erhålla förståelse för patienten, livshistorien samt orsak till psykisk ohälsa. Enligt Barker (2001) ska sjuksköterskor kunna nyttja patienten som en resurs i omvårdnaden, vilket även ingår i kompetensbeskrivningen för sjuksköterskor (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Det framgick av resultatet att sjuksköterskor upplevde patienter med alkoholmissbruk som en komplex patientgrupp som medförde utmaningar för
sjuksköterskor. En reflektion är att sjuksköterskor med hjälp av Tidvattenmodellen samt kompetensbeskrivningen ska kunna öka förståelsen och använda patienten som en resurs i omvårdnaden istället för att se sjukdomen som ett hinder.
Osäkerhet i yrkesrollen
Av resultatet framkom det att sjuksköterskor upplevde att erfarenhet och kunskap inom vårdandet av patienter med alkoholmissbruk var av betydelse. Det medförde en säkerhet till yrkesrollen och en möjlighet att kunna möta patientens behov då dess self-efficacy ökade i samband med kunskapshöjning. Dock var det återkommande att sjuksköterskor upplevde bristande kompetens inom området där kunskap efterfrågades under grundutbildningen samt under den yrkesverksamma tiden.
Problematiken gällande sjuksköterskors upplevelse av brist på kunskap i att vårda patienter med alkoholmissbruk har visat sig vara ett problem. Det styrks av Neagle (1994) som även då beskrev att det endast ingick en till fem timmar utbildning gällande omvårdnad av patienter med alkoholmissbruk under grundutbildningen. En reflektion är att det är av vikt att
sjuksköterskor bör få ökad kunskap då patientgruppen återfinns i alla vårdinstanser och att sjuksköterskor alltid bör vara förberedda på att möta patientgruppen. När patienter möts av sjuksköterskor som har brist på kunskap och en minskad tilltro till sin förmåga att vårda patienterna kan det finnas en risk för att patienterna upplever omvårdnaden som ogynnsam.
Av resultatet framkom det att beprövad erfarenhet upplevdes av sjuksköterskor som betydande i omvårdnaden av patienter med alkoholmissbruk. Arbon (2004) förklarade att sjuksköterskor alltid bär på erfarenhet, dock kommer inte alla erfarenheter från
sjuksköterskors yrkesverksamhet utan även från privatlivet. En reflektion är att trots att erfarenhet ofta ses som positivt är det av vikt att en balans mellan teoretisk kunskap och erfarenhet eftersträvas, det för att minska risken att väga in erfarenheter som kan ha negativ inverkan på omvårdnaden.
12 Emotionella reaktioner
En genomgående likhet som kunde ses i resultatet var att sjuksköterskor tenderade att skapa en stark koppling till sina patienter där känslor såsom rädsla, frustration och oro kunde uppstå. Gray (2009) beskrev en norm som funnits sedan sjuksköterskeyrkets uppkomst som innefattar att sjuksköterskor ska ha ett förhållningssätt där värme och känslor genomsyrar den djupa relationen till patienten. En orsak till normen är att det främst varit kvinnor som besuttit sjuksköterskeyrket och att det funnits en syn av att kvinnor naturligt bär på egenskaperna (Gray, 2009). En reflektion kring sjuksköterskors emotionella reaktioner är att det är positivt att sträva efter en djup och varm relation till sin patient men att en förståelse bör finnas för att patienten är en självbestämmande individ som inte kan styras över. Guttormsson (2019) visar att män intar dubbelt så mycket alkohol än kvinnor, samtidigt visade resultatet att majoriteten av alla sjuksköterskor är kvinnor. En reflektion är att en obalans mellan könen skapas, där kvinnor återigen är den som är vårdande och omhändertagande i förhållande till mannen vilket därmed följer normen.
Barker (2001) beskrev genom Tidvattenmodellen att sjuksköterskor ska sträva efter en terapeutisk relation, där sjuksköterskor ingår i team med patienten. En tanke är att sjuksköterskor med stöd av modellen skulle kunna skapa en relation som både gynnar patienter och sjuksköterskor. Sjuksköterskor behöver förståelse för att deras stöd i relationen till patienten är av vikt i omvårdnaden men att patienten även har en aktiv roll för att skapa en terapeutisk relation. Det framkom av resultatet att sjuksköterskor tenderade att ta ansvar över sina patienter på ett sätt som påverkade dem negativt. En tanke är att när sjuksköterskor och patienter har lika stort ansvar för tillfrisknandet skulle inte sjuksköterskor behöva anta en roll som är ogynnsam. Tidvattenmodellen kan därav förbättra sjuksköterskors emotionella
upplevelse av att vårda patienter med alkoholmissbruk.
Slutsats
Slutsatsen är att sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter med alkoholmissbruk
påverkas negativt av flertalet olika orsaker. Det finns dock möjlighet att förändra inställningen och därmed upplevelsen hos sjuksköterskor eftersom det fanns en medvetenhet kring
problemet. Det är av vikt att erbjuda utbildning och öka kunskapen hos sjuksköterskor för att de ska få en bättre upplevelse av vårdandet och nyttan de gör för patienterna. Det kommer i sin tur leda till att sjuksköterskor har tillräcklig kompetens för att bemöta och erbjuda den goda omvårdnad som patienter med alkoholmissbruk är i behov av.
Klinisk nytta
Studien uppdagar flertalet faktorer som bidrar till sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter med alkoholmissbruk och kan därav nyttjas kliniskt för att möjliggöra reflektion. Reflektion är av vikt för att kunna erbjuda god omvårdnad som inte är präglad av inställningar och brist på kompetens. Den kan även nyttjas för att sjuksköterskor ska kunna reflektera över sin roll och på så sätt inte påverkas negativt på ett emotionellt plan med psykisk ohälsa som konsekvens. Resultatet i studien belyser en bristande kompetens om patientgruppen och vårdandet. Genom att erbjuda sjuksköterskor den kunskap de behöver för att utföra en god omvårdnad som stärker patientens förmåga till egenvård och tillfrisknande kan
alkoholmissbruket i samhället minska. Det kan därmed minska påfrestningar och kostnader för vården samt lidande för patienten.
Fortsatt forskning
13 sjuksköterskor bristande kompetens och otillräcklig utbildning inom området. Det motiverar till att vidare forskning inte bara belyser vikten av utbildning om patientgruppen, utan även hur kunskap ska implementeras. Det är av vikt för att sjuksköterskor ska kunna erbjuda god omvårdnad till patienter med alkoholmissbruk.
14
Referenser
*Vetenskapliga artiklar till resultatet
*Abram, D.M. (2018). The role of the registered nurse working in substance use disorder treatment. A hermeneutic study. Issues in mental health nursing, 39(6), 490-498. doi: 10.1080/01612840.2017.141346
Agerberg, M. (2018). Kidnappad hjärna: En bok om missbruk och beroende. (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Arbon, P. (2004). Understanding experience in nursing. Clinical Nursing Issues, 13(2), 150-157. doi. 10.1046/j.1365-2702.2003.00861.x
Banerjee, N. (2014). Neurotransmitters in alcoholism: A review of neurobiological and genetic studies. Indian journal of human genetics. 20(1), 20-31. doi: 10.4103/0971-6866.132750
Barker, P. (2001). The Tidal Model: developing and empowering, person-centred approach to recovery within psychiatric and mental health nursing. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 8(3), 233-240. doi: 10.1046/j.1365-2850.2001.00391.x.
*Bettancourt Ortega, L. & Arena Ventura, C. (2013). I am alone: the experience of nurses delivering care to alcohol and drug users. Revista de Escola de Enfermagem da USP, 47(6), 1381-1388. doi: 0.1590/s0080-623420130000600019
Boden, J. M. & Fergusson, D. M. (2011). Alcohol and depression. Addiction, 106(5), 863-1094. doi: DOI: 10.1111/j.1360-0443.2010.03351.x
van Boekel, L.C., Brouwers, E. P.M., van Weeghel, J. & Garretsen, H. F.L. (2013). Stigma among health professionals towards patients with substance use disorder and its consequences for healthcare delivery: Systematic review. Drug and alcohol dependence, 131(1-2), 25-35. doi: doi.org/10.1016/j.drugalcdep.2013.02.018
*Bové, M.H., Lisby, M. & Norlyk A. (2019). Do the carers care? A phenomenological study of providing care for patients suffering from alcohol use disorders. Nursing inquiry, 27(1), 1-9. doi: 10.1111/nin12322
*Chang, Y.-P. & Yang, M.-S. (2012) Nurses’ Attitudes Toward Clients With Substance Use Problems. Perspectives in Psychiatric Care, 49(2), 94-102. doi: 10.1111/ppc.12000
Chung, J., Chan, J., Yeung, R., Wan, R. & Ho, S. (2004). Nurses´ attitude toward alcoholic patients in accident and emergency department in Hong kong. Hong Kong Journal of Emergency Medicine, 10(2), 104–112. doi: 10.1177/102490790301000207
CODEX (2020a). Peer review. Hämtad 23 november 2020 från http://www.codex.vr.se/etik7.shtml
CODEX (2020b). Forskningsetisk prövning. Hämtad 23 november 2020 från http://www.codex.vr.se/manniska5.shtml
15
CODEX (2020c). Oredlighet i forskning. Hämtad 26 november 2020 från http://www.codex.vr.se/etik6.shtml
Folkhälsomyndigheten (2020a). Dödlighet enligt alkoholindex. Hämtad 20 november 2020 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad-rapportering/folkhalsans-utveckling/resultat/halsa/dodlighet-enligt-alkoholindex/
Folkhälsomyndigheten (2020b). Alkoholkonsumtionen i befolkningen. Hämtad 20 november 2020 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/andts/utveckling-inom-andts-anvandning-och-ohalsa/bruk/alkoholkonsumtion-i-befolkningen/
Folkhälsomyndigheten (2020c). Riskkonsumtion av alkohol. Hämtad 20 november 2020 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad-rapportering/folkhalsans-utveckling/resultat/levnadsvanor/alkohol-riskkonsumtion/
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier. Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (4 uppl.). Stockholm: Natur & kultur.
Gowin, J. L., Sloan, M. E., Stangl, B. L., Vatsalya, V. & Ramchandani, V. A. (2017). Vulnerability for Alcohol Use Disorder and Rate of Alcohol consumption. Am J Psychiatry, 174(11), 1094-1101. doi: 10.1176/appi.ajp.2017.16101180
Gray, B. (2009). The emotional labour of nursing – Defining and managing emotions in nursing work. Nurse Education Today. 29(2), 168–175. doi:10.1016/j.nedt.2008.08.003
Guttormsson, U. (2019). Befolkningens självrapporterade alkoholvanor 2004–2018. (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, nr R 186). Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Hämtad från
https://www.can.se/app/uploads/2020/01/can-rapport-186-befolkningens-sjalvrapporterade-alkoholvanor-2004-2018.pdf
*Hanpatchaiyakul, K., Eriksson H., Kijsomporn, J. & Östlund, G. (2016). Healthcare
providers’ experience of working with alcohol addiction treatment in Thailand. Contemporary nurse, 52(1), 59-73. doi: 10.1080/10376178.2016.1183461
Henricson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricson (red.), Vetenskaplig teori och metod: från ide til examnination inom omvårdnad (2 uppl., s. 411-419). Lund: Studentlitteratur
International council of nurses (2020). Nursing definitions. Hämtad 20 november 2020 från https://www.icn.ch/nursing-policy/nursing-definitions
*Johansson, L. & Wiklund-Gustin, L. (2016). The multifaceted vigilance – nurses’ experience of caring encounters with patients suffering from substance use disorder. Scandinavian
journal of Caring Sciences, 30(2), 303-311. doi: 10.1111/scs.12244
Kangasniemi, M., Pakkanen, P. & Korhonen, A. (2015). Professional ethics in nursing: an integrative review. Journal Of Advanced Nursing. 71(8), 1744-1757. doi: 10.1111/jan.12619.
16 Karlsson, E.- K. (2017). Informationssökning. I. M. Henricson (red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (2. uppl., s. 81–110). Lund: Studentlitteratur Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I. M. Henricson (red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (2 uppl., s. 57–77). Lund: Studentlitteratur.
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik: För studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur och kultur
Morris, E. P., Stewart, S. H. & Ham, L. S. (2005). The relationship between social anxiety disorder and alcohol use disorders: A critical review. Clinical Psychology Review, 25(6), 734-760. doi: doi.org/10.1016/j.cpr.2005.05.004
*Molina – Mula, J., González – Trujilo, A. & Simonet – Bennassar, M. (2018). Emergency and Mental Health Nurses’ Perceptions towards Alcoholics. International Journal of Environmental Resarch and Public Health, 15(8), 2-10. doi: 10.3390/ijerph5081733
Morozova, T. V., Mackay, T.F.C. & Anholt, R.R.H. (2014). Genetics and genomics of alcohol sensitivity. Molecular Genetics and Genomics, 289, 253–269. doi:10.1007/s00438-013-0808-y
National institute on alcohol abuse and alcoholism (2020). Alcohol facts and statistics. Hämtad 20 november 2020 från
https://www.niaaa.nih.gov/publications/brochures-and-fact-sheets/alcohol-facts-and-statistics
Neagle, M. A. (1994). The Need for Alcohol Abuse-Related Education in Nursing Curricula. Alcohol Health and Research World. 18(2), 154-157. Hämtad från
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6876411/pdf/arhw-18-2-154.pdf
Nyamathi, A., Shoptaw, S., Cohen, A., Greengold, B., Nyamathi, K., Marfisee, M., ... Leake, B. (2010). Effect of motivational interviewing on reduction of alcohol use. Drug and Alcohol dependence. 107(1), 23–30. doi: 10.1016/j.drugalcdep.2009.08.021
Ramboll. (2019). Alkoholens samhällsekonomiska konsekvenser: En beskrivande samhällsekonomisk studie. Hämtad från
https://www.omsystembolaget.se/globalassets/pdf/alkoholproblematik/ramboll---resultatrapport----alkoholens-samhallskonsekvenser---uppdaterad-oktober-2020.pdf
Rosén, M. (2017). Systematisk litteraturöversikt. I M. Henricson (red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad. (2 uppl., s. 375–387). Lund: Studentlitteratur.
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2001). Behandling av alkohol- och narkotikaproblem. (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, nr R 156/1). Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Hämtad från https://www.sbu.se/contentassets/603faf76bd7347f2a68511d61250da1f/sammanf.pdf
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2016). Granskningsmallar. (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, nr R 258). Stockholm: Statens beredning för
17 medicinsk och social utvärdering. Hämtad från
https://www.sbu.se/contentassets/5459a4acf4584bf29b93a4c297d2d0f5/bilaga_4_fasd.pdf
SFS 1988:870. Lagen om vård av missbrukare i vissa fall. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1988870-om-vard-av-missbrukare-i-vissa-fall_sfs-1988-870
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30
Socialstyrelsen. (2019). Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende: stöd för styrning och ledning.(Socialstyrelsen, nr R 2019-1-16). Hämtad från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2019-1-16.pdf
Svensk MeSH (2016). Hitta medicinska sökord. Karolinska Institutet. Hämtad 15 december från https://mesh.kib.ki.se
Svensk sjuksköterskeförening (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad 20 november 2020 från
https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c003062317be/1584025404390/kompeten sbeskrivning%20legitimerad%20sjuksköterska%202017.pdf
Trolldal, B. (2019). Alkoholkonsumtionen i Sverige 2019. (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning nr. R 193). Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och
narkotikaupplysning. Hämtad från https://www.can.se/app/uploads/2020/09/can-rapport-193-alkoholkonsumtionen-i-sverige-2019.pdf
*Tsai, Y.-F., Tsai, M.-C., Lin, Y.-P, Weng, C.-E., Chou, Y.-L & Chen, C.-Y. (2011) An alcohol traing program improves Chinese nurses’ knowledge, self-efficacy, and practice: a randomized controlled trial. Alcoholism: Clinical and Experimental Research, 35(5), 976-983. doi: 10.1111/j.1530-0277.2010.01428
WHO (2020). Alcohol, regional alcohol per capita (15+) consumption (in litres pure alcohol). Hämtad 4 november 2020 från
https://www.who.int/publications/data/gho/data/indicators/indicator-details/GHO/alcohol-regional-alcohol-per-capita-(15-)-consumption-(in-litres-of-pure-alcohol)
1
Bilaga 1
Sökmatris
Databas Sökord Resultat av sökningen Antal träffar Urval 1 Lästa titlar Urval 2 Lästa abstract Urval 3 Antal artiklar till studien Cinahl 2020-11-10 Kl. 11.00 Begränsningar ·Engelska ·2008-2020 · Peer review · Explode Ämnesord S1. Alcoholism S2. “Alcohol abuse” S3. “Substance use disorders” S4. Attitude 14,738 15,101 30,231 203,877 Fritextord S5. “Alcohol use disorder” S6. Nurs* S7. “Providing care” S8. Care S9. Experience 2,428 296,123 2,993 793,421 244,178 Sökblock S1 OR S2 OR S3 OR S5 S7 OR S8 S4 OR S9 47,696 795,119 213,133 Slutgiltig sökning (S4 OR S9) AND S6 AND (S1 OR OR S2 OR S3 OR 206 206 34 5
2 S5) AND (S7 OR
S8)
Databas Sökord Resultat av sökningen Antal träffar Urval 1 Lästa titlar Urval 2 Lästa abstract Urval 3 Antal artiklar till studien Medline 2020-11-12 Kl. 12.00 Begränsningar ·Engelska ·2008–2020 · Peer review · Explode Ämnesord S1. Alcoholics S2. Attitude 46,096 192,254 Fritextord S3. “Alcohol use disorders” S4. “Alcoholic patients” S5. Nurs* S6.Experience 4,591 472 318,733 429,751 Sökblock S1 OR S3 OR S4 S2 OR S6 49,018 597,113 Slutgiltig sökning S5 AND (S1 OR S3 OR S4) AND (S2 OR S6) 186 186 42 4
1
Bilaga 2
Artikelmatris 1
Referens enligt APA Syfte Metod Värdering Resultat
Abram, D.M. (2018). The role of the registered nurse working in substance use disorder treatment: A hermeneutic study. Issues in mental health nursing, 39(6), 490-498. doi:
10.1080/01612840.2017.1 413462
USA
The purpose of this study was to describe the meaning of the professional role of the registered nurse working in the SUD.
Design: Kvalitativ studie med fenomenologisk
hermeneutisk utgångspunkt.
Population: Inklusionskriterier: Sjuksköterskor
som var verksamma inom missbruksvård.
Urvalsförfarande:
Forskarna satte upp informationsblad, de sjuksköterskor som var intresserade fick själva kontakta forskaren.
Urval: Avsiktligt urval. Bortfall: Beskrivs inte. Slutgiltig studiegrupp:
Nio sjuksköterskor i åldern 27–60 år. Två män och sju kvinnor. Deltagarna hade varit verksamma mellan 1–37 år.
Datainsamlingsmetod: Enskilda
semistrukturerade intervjuer som varade 45–75 minuter.
Analysmetod: Kvalitativ textanalys.
Styrkor: Relevant urval,
datainsamling och analys.
God beskrivning av kontext. Synliggör förförståelse. Öppna frågor. Delger citat. Redovisar uppnådd mättnad.
Svagheter: Uppger inte
relation mellan forskare och deltagare.
För sjuksköterskan är det viktigt med struktur och erfarenhet.
Sjuksköterskor upplever att det finns en kunskapslucka.
Stöttning är av vikt i vårdandet av patienter med
alkoholmissbruk.
2 Artikelmatris 2
Referens enligt APA Syfte Metod Värdering Resultat
Bettancourt Ortega, L. & Arena Ventura, C. (2013). I am alone: The experience of nurses delivering care to alcohol and drug users. Revista de Escola de Enfermagem da USP, 47(6), 1381-1388. doi: 0.1590/s0080-623420130000600019 Chile
The objective of this study was to
determine the experience of nurses who care for drug-dependent patients at a medical service of a public hospital in Chile.
Design: Kvalitativ metod med utgångspunkt i
fenomenologin.
Population: Inklusionskriterier: Sjuksköterskor
som arbetade inom missbruksvård och hade mer än ett års yrkeserfarenhet.
Urvalsförfarande: Beskrivs inte. Urval: Avsiktligt urval.
Bortfall: Beskrivs inte.
Slutgiltig studiegrupp: Sex sjuksköterskor i
åldern 25-45 år. Endast kvinnor.
Datainsamlingsmetod: Enskilda öppna
intervjuer. En öppen fråga angående upplevelsen av att vårda patienter med alkoholmissbruk.
Analysmetod:
Kvalitativ textanalys.
Styrkor: Relevant urval,
datainsamling och analys.
God beskrivning av kontext.
Synliggör förförståelse.
Öppen fråga.
Delger citat.
Redovisar uppnådd mättnad.
Svagheter: Uppger inte
relation mellan forskare och deltagare.
Urvalsförfarande beskrivs inte.
Sjuksköterskor upplever brist på kunskap och struktur. De har ofta förutfattade
meningar om patienter med alkoholmissbruk.
Sjuksköterskor tenderar att bli emotionellt involverade i patienten, vilket leder till psykisk påfrestning. De upplever även fysisk påfrestning relaterat till hög arbetsbelastning.
Upplever det problematiskt att vårda patienter med alkoholmissbruk.
3 Artikelmatris 3
Referens enligt APA Syfte Metod Värdering Resultat
Bové, M.H., Lisby, M. & Norlyk, A. (2019). Do the carers care? A
phenomenological study of providing care for patients suffering from alcohol use disorders. Nursing inquiry, 27(1),1-9. doi: 10.1111/nin12322
Danmark
The aim of this study is to elucidate nurses` lived experience of providing care to patients suffering from alcohol use disorders.
Design: Kvalitativ metod med utgångspunkt i
fenomenologin och hermeneutik.
Population: Inklusionskriterier:
Sjuksköterskor verksamma på en akutvårdsavdelning.
Urvalsförfarande: Tre sjuksköterskor blev
rekryterade genom chefssjuksköterska. De resterande blev rekryterade genom en av forskarna under morgon- och
eftermiddagsmötet.
Urval: Beskrivs inte. Bortfall: Inget bortfall.
Slutgiltig studiegrupp: Tio sjuksköterskor i
åldern 26–57 år. En man och nio kvinnor. Varit yrkesverksamma 1–23 år.
Datainsamlingsmetod: Enskilda
semistrukterade intervjuer som varade 60–80 minuter.
Analysmetod: Kvalitativ textanalys.
Styrkor: Relevant urval,
datainsamling och analys.
God beskrivning av kontext.
Synliggör förförståelse.
Uppger relation mellan forskare och deltagare.
Öppna frågor.
Delger citat.
Uppger uppnådd mättnad.
Svagheter:Uppger inte vilket urval som använts.
Sjuksköterskor upplever det komplext och krävande att vårda patienter med alkoholmissbruk.
Sjuksköterskor upplever att de får en emotionell koppling till patienter, leder till oro.
De känner sig osäkra kring om vården som erbjuds är fullgod för patienterna
De upplever att det är av vikt att ha struktur, dock känns det inte som det är för patientens skull som de är utformade.
En viktig roll som
sjuksköterskan besitter är att erbjuda stöd samt att ha en icke-dömande attityd.
4 Artikelmatris 4
Referens enligt APA Syfte Metod Värdering Resultat
Chang, Y.-P. Yang M.-S. (2012). Nurses’ Attitudes Toward Clients With Substance Use Problems. Perspectives in Psychiatric Care, 49(2), 94-102. doi: 10.1111/ppc.12000
Taiwan
This study aimed to examine factors associated with nurses' attitudes toward clients with substance use problems.
Design: Kvantitativ tvärsnittsstudie. Första
delen av en longitudinell studie.
Population: Inklusionskriterier: Legitimerade
sjuksköterskor från två olika sjukhus. De skulle ha varit verksamma på den aktuella avdelningen i minst tre månader.
Urvalsförfarande: Första delen av en
longitudinell studie. Enkäter skickades ut till 600 sjuksköterskor.
Urval: Bekvämlighetsurval.
Bortfall: 111 personer (18,5 procent). Slutgiltig studiegrupp: 489 sjuksköterskor i
åldern 21-50 år. Två män och resterande kvinnor. Yrkeserfarenhet var mellan tre månader och 27 år.
Datainsamlingsmetod: Enkät.
Analysmetod: Statistisk samt deskriptiv
analys.
Styrkor: God urvalsstorlek
med lågt bortfall.
God beskrivning av deltagare med deskriptiv statistik.
God beskrivning av kontext.
God beskrivning av resultat som styrks av tabeller och skalor.
Relevant analysmetod.
Tagit hänsyn till multikollinearitet.
Svagheter:
Begränsad variation i urvalet gällande demografi.
Ej generaliserbart.
Erfarenhet och kunskap spelade en betydande roll för attityden gentemot patienter med alkoholmissbruk.
Sjuksköterskor upplevde att det bör finnas mer täckande utbildning under
sjuksköterskeutbildningen samt kontinuerlig utbildning under den verksamma tiden som sjuksköterska.
5 Artikelmatris 5
Referens enligt APA Syfte Metod Värdering Resultat
Hanpatchaiyakul,K., Eriksson, H., Kijsomporn, J. & Östlund, G. (2016). Healthcare providers` experiences of working with alcohol addiction treatment in Thailand. Contemporary nurse, 52(1), 59-73. doi: 10.1080/10376178.2016.1 183461 Thailand
The aim of this study was to explore the experiences of healthcare providers working with people experiencing alcohol addiction and the treatment programs in a thai hospital
Design: Kvalitativ studie. Population:
Inklusionskriterier: Sjukvårdspersonal som var verksamma med behandling av
alkoholmissbruk.
Urvalsförfarande: Chefssjuksköterska hjälpte
till att rekrytera deltagare till studien.
Urval: Avsiktligt urval. Bortfall: Beskrivs inte.
Slutgiltig studiegrupp: Fem fokusgrupper
med 32 sjukvårdspersonal med medelålder 39 år. 26 kvinnor och sex män. Tre fokusgrupper med sjuksköterskor, totalt 22 sjuksköterskor med yrkeserfarenhet 5–25 år.
Datainsamlingsmetod: Semistrukterade
fokusgrupper.
Analysmetod: Kvalitativ innehållsanalys.
Styrkor: Relevant urval,
datainsamling och analys.
God beskrivning av kontext.
Delger hur grupperna satts samman.
Moderator som håller struktur och låter alla tala.
Delger citat.
Svagheter:
Uppger inte relation mellan forskare och deltagare.
Synliggör inte förförståelse.
Endast resultat från fokusgrupper med sjuksköterskor ingår.
Sjuksköterskor upplever att de saknar kompetens att vårda patienter med alkoholmissbruk.
Upplever de onödigt att vårda patienter som inte var villiga att lämna missbruket. Etiskt dilemma då de samtidigt tycker alla ska ha rätt till samma vård.
Sjuksköterskor beskriver psykisk påfrestning relaterat till frustration och hög arbetsbelastning samt
emotionell påverkan relaterat till otillräcklig behandling
6 Artikelmatris 6
Referens enligt APA Syfte Metod Värdering Resultat
Johansson, L. & Wiklund- Gustin, L. (2016). The multifaced vigilance- nurses’ experiences of caring encounters with patients suffering from substance use disorder. Scandinavian journal of Caring Sciences,30(2), 303-311. doi:
10.1111/scs.12244
Sverige
This study aimed to describe how nurses' working in inpatient psychiatric care experience caring encounters with patients suffering from substance use disorder (SUD).
Design: Kvalitativ metod. Population: Inklusionskriterier:
Sjuksköterskor verksamma på ett psykiatriskt sjukhus.
Urvalsförfarande: Beskrivs inte. Urval: Beskrivs inte.
Bortfall: Beskrivs inte.
Slutgiltig studiegrupp: Sex sjuksköterskor i
åldern 24–63 år. Två män och fyra kvinnor. Deras yrkeserfarenhet av psykiatrisk verksamhet var sex månader till över 20 år.
Datainsamlingsmetod:
Semistrukturerad fokusgrupp som varade cirka 90 minuter. Fyra tillfällen under tre månader.
Analysmetod: Kvalitativ innehållsanalys med
induktiv ansats.
Styrkor: Relevant
datainsamling och analys
Redogör förförståelse.
Moderator som håller struktur och låter alla tala.
Delger citat.
Synliggör analysprocess. Analys följer vald metod.
Forskningen styrks av teoretiskt perspektiv.
Svagheter: Beskriver inte
urvalsförfarande och urval.
Uppger inte relation mellan forskare och deltagare.
Redogör inte för hur gruppen sattes samman.
Fyra teman.
Sjuksköterskan ser patienter med alkoholmissbruk som sårbara som grundar sig i lidande och därmed av vikt att förstå varför patienten har ett missbruk.
Komplex patientgrupp som medför psykisk påfrestning.
Sjuksköterskor upplever att patienter med
alkoholmissbruk kräver struktur men att det kan vara en balansgång mellan riktlinjer och den holistiska synen.
Sjuksköterskor upplever brist på tid och att det påverkar omvårdnaden negativt.
