JämLYS

(1)

– jämställdhetsanalys av din kommun

ett stödmaterial

(2)

Innehåll

Inledning ... 2

Begrepp ... 2

Varför behövs en jämställdhetsanalys av vår kommun? ... 3

Svensk jämställdhetspolitik ... 4 Delmål 1 ... 4 Delmål 2 ... 5 Delmål 3 ... 7 Delmål 4 ... 8 Metoder för jämställdhetsanalyser ... 10 GenusSWOT- ... 10

Inventera era verksamheter ... 11

Inventera jämställdhetspåverkan ... 12

4R-metoden ... 14

(3)

Inledning

För att utmana och förändra en verksamhet behövs arbetsmodeller och metoder som hjälper till att göra jobbet. Jämställdhetsintegrering är ett långsiktigt utvecklingsarbete som får full effekt först när det görs systematiskt. Detta underlag ska ge stöd och inspiration till egna kommunala JämLYS dvs jämställdhetsanalyser.

I detta dokument finns det korta analyser av nuläget i Västerbotten och förslag på hur du i din kommun kan arbeta med att införliva dessa mål.

Sedan lång tid tillbaka redovisas jämställdhetspolitikens resultat i regeringens budgetproposition. I syfte att förbättra möjligheterna att följa upp jämställdhetsmålen, kommer det från och med 2014 att ske en årlig uppföljning i budgetpropositionen med utgångspunkt från ett antal utvalda

indikatorer inom de fyra olika områdena. Dessa kan med fördel användas som förslag till det egna arbetet och länkas även de under respektive delmål.

CEMR:s Europeisk deklaration för jämställdhet ger en god inblick i vad som bör beaktas när man jobbar med dessa frågor. För de kommuner som skrivit under delegationen finns ett krav på att följa dess artiklar. Under varje delmål följer därför även en lista på de artiklar som kan kopplas till

respektive delmål.

Begrepp

Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom

livets alla områden. Medan jämställdhet omfattar förhållandet mellan kvinnor och män, avser begreppet jämlikhet alla människors lika värde oavsett kön, etnicitet, religion, social tillhörighet osv.

Kvantitativ jämställdhet innebär en jämn fördelning mellan kvinnor och män inom alla

områden i samhället. Med jämn könsfördelning avses minst fördelningen 40/60 procent. Det långsiktiga målet bör dock vara 50/50 procent.

Kvalitativ jämställdhet innebär att både kvinnors och mäns kunskaper, erfarenheter och värderingar

tas tillvara.

Viktigt att ta i beaktande att kvantitativ jämställdhet inte per automatik behöver vara kvalitativ och att det kan finnas icke-kvantitativa grupper (ex. enkönade) som gör ett bra arbete med ett

jämställdhetsperspektiv också.

Vid framtagandet av jämställdhetsanalyser är det utifrån män som grupp och kvinnor som grupp. Det är dock viktigt att komma ihåg att varken kvinnor eller män är homogena grupper, utan även faktorer som ålder, etnicitet, sexuell läggning och klass påverkar och samverkar tillsammans med kön.

(4)

Varför behövs en jämställdhetsanalys av vår kommun?

Jämställdhet utifrån ekonomiska och sociala resurser, makt och inflytande är en förutsättning för demokratiskt och rättvist samhälle. Det finns många skäl till att arbeta in med jämställd service till medborgare. Det leder till en konsekvens i arbetsgången som säkerställer att lagen efterföljs och att kvinnor, män, flickor och pojkar garanteras likvärdig service och en rättvis fördelning av resurser. Det är också ett sätt att höja kvaliteten på den offentligfinansierade verksamheten så att den blir mer effektiv och säker. Beslutsprocessen behöver alltså vara jämställdhetsintegrerad.

Jämställdhetsintegrering är regeringens fastlagda strategi för hur jämställdhetspolitikens mål ska uppnås. Detta innebär att ett jämställdhetsperspektiv ska integreras och problematiseras i alla politik- och verksamhetsområden och inte vid sidan av ordinarie verksamhet. Alla steg i beslutsfattande, förslag, genomförande och utvärdering, ska analyseras ur ett

jämställdhetsperspektiv för att synliggöra möjliga konsekvenser för kvinnor respektive män.

Jämställdhetsintegrering ska tillämpas i såväl beslutsfattande processer på central, regional och lokal nivå och ska därmed också vara en essentiell och övergripande del i kommuners arbete.

Resultaten av att integrera ett jämställdhetsperspektiv i verksamheten är att likvärdig service, resursfördelning och inflytande för kvinnor och män säkerställs.

För att kunna dra dessa fördelar behövs i första steget göras en analys av nuläget. Nedan följer det jämställdhetspolitiska målet med tillhörande fyra delmål. Utifrån dessa finns flertalet området som kommunen kan undersöka.

Kommuner kan arbeta med:

- jämställdhetsanalys utifrån tillgänglig offentlig statistik såsom den hos SCB eller Kolada - intern granskning.

- kvalitativa analyser av orsaken till skillnader i statistiken.

Siffror för hela Sverige finns på SCB:s hemsida: http://www.scb.se/jamstalldhet/ och http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Temaomraden/Jamstalldhet/

(5)

Svensk jämställdhetspolitik

Det övergripande jämställdhetspolitiska målet är att är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.

Nedan följer de fyra delmålen, med Länsstyrelsen analys av områdena 2014 i kort form och förslag på hur du i din kommun kan arbeta med att införliva dessa mål.

Delmål 1

Kvinnor och män skall ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och forma villkoren för beslutsfattandet.

Målet tar sikte på både formella politiska rättigheter och fördelning av den makt som ligger utanför det som vanligen räknas till det demokratiska styrelseskicket, t.ex. den makt som representeras av företag, medier och trossamfund. Det handlar också om lika möjligheter för kvinnor och män, flickor och pojkar att delta i och påverka de processer som formar våra föreställningar, tankar och idéer inom t.ex. massmedia, kulturen och folkbildningen, men också – och i hög grad – inom utbildningen. Källa: Regeringens skrivelse 2011/12:3

Nuläget i Västerbotten:

Kvinnor och män har inte samma tillgång till makt och inflytande i Västerbotten, skilda mönster förekommer både vad gäller deltagande i det politiska livet och på chefs- och ledarpositioner. Orsaker till skillnaderna och förutsättningar för kvinnor och män inom politiken är viktiga områden att undersöka vidare. Representationen i beslutsfattande organ bör spegla samhället, det bör vara en jämn könsfördelning på ledningsnivå och i styrelser inom såväl privat som offentlig verksamhet. Att enbart titta på fördelning och antal ger emellertid inte hela bilden utan också vad kvinnor och män gör, vilka områden de är engagerade i och faktisk möjlighet till påverkan behöver tas med i kvalitativa analyser.

Förslag till uppföljning för din kommun:

• Granska den politiska organisationen: församlingar, kommun- och landstingsfullmäktige: antal och könsfördelning och undersök orsaker till skillnader.

• Chefer i privat sektor efter typ av chef: Antal och könsfördelning • Chefer i offentlig sektor efter typ och chef: Antal och könsfördelning

• Kvalitativa analyser av vad män och kvinnor i den egna verksamheten såväl som i kommunen i sin helhet gör, vilka områden de är engagerade i och deras faktiskta möjlighet till påverkan. Analys av kommunens egna chefer och ledare är en viktig del.

(6)

Kopplade indikatorer som följs upp årligen:

• Riksdagens sammansättning efter val

• Kommun- och landstingsstyrelsers ordförande • Styrelser och ledning i börsföretag

• Chefer i privat sektor efter typ av chef • Chefer i offentlig sektor efter typ av chef

http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Temaomraden/Jamstalldhet/Indikatorer/Indikatorer-som-foljs-upp-arligen/

Artiklar ur CEMR-deklarationen kopplade till delmålet:

Artikel 2 Politisk representation

Artikel 3 Deltagande i politik och samhällsliv

Artikel 4 Offentligt ställningstagande för jämställdhet

http://webbutik.skl.se/sv/artiklar/den-europeiska-deklarationen-for-jamstalldhet-mellan-kvinnor-och-man-pa-lokal-och-regional-niva.html

Delmål 2

Kvinnor och män skall ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.

Delmålet inbegriper samma möjligheter och förutsättningar för kvinnor och män i fråga om tillgång på arbete och samma möjligheter och villkor i fråga om såväl anställnings-, löne- och andra

arbetsvillkor som utvecklingsmöjligheter i arbetet, bl.a. ur ett livscykelperspektiv; det avlönade arbetet ska också innebära ekonomisk trygghet och självständighet under pensionsåren. Delmålet omfattar också utbildningen, där bl.a. de könsbundna studievalen ger effekt för högskoleutbildning och yrkesval. Källa: Regeringens skrivelse 2011/12:3

Arbetsmarknaden i Västerbotten är starkt könssegregerad, mer könssegregerad än riksgenomsnittet. Män har betydligt högre inkomst än kvinnor i länet, detta beror bland annat på att kvinnor arbetar heltid i mindre utsträckning än män och att de områden och branscher med traditionellt flest kvinnor i större omfattning utgörs av låglöneyrken. Vilken inkomst en person har inverkar stort på vilket typ av liv denne kan leva, vart hen kan bo, låta sina barn gå i skola och så vidare.

Det har också betydelse för den pension personen får när hen lämnar arbetslivet.

I Övre Norrland upplever kvinnor och personer med utländsk bakgrund brist på kapital som ett större hinder för tillväxt än vad personer i riket och män i regionen gör.

Unga kvinnor och män gör i stor utsträckning sina utbildningsval efter samma principer som de som råder på arbetsmarknaden. Det måste göras en granskning av såväl uppdelningen på

arbetsmarknaden och unga kvinnors och mäns utbildningsval som kvinnors och män ekonomiska möjligheter kopplat till hur rekryteringar görs på arbetsmarknaden och hur arbetsplatser arbetar med jämställdhet.

(7)

Förslag till uppföljning för din kommun:

• Se över statistiken på området.

• Kvalitativa analyser av uppdelningen på arbetsmarknaden och unga kvinnors och mäns utbildningsval.

• Kommunen är en stor arbetsgivare, därför bör kvalitativa analyser av könsmönstren ske inom den egna verksamheten, en granskning av den egna rollen som arbetsgivare utifrån delmål 2. • Kvalitativa analyserav kvinnors och män ekonomiska möjligheter kopplat till hur

rekryteringar görs på arbetsmarknaden och hur arbetsplatser arbetar med jämställdhet.

• Från löne- och näringsinkomst till individuell disponibel inkomst för personer i åldern 20-64 år

• Individuell disponibel inkomst efter hushållstyp och antal barn

• Kvinnors lön som andel (%) av mäns lön efter sektor före och efter standardvägning • Segregeringsindex efter ålder

• Sysselsatta 20-64 år efter ålder och anknytningsgrad till arbetsmarknaden • Sysselsatta 20-64 år efter ålder och vanligen arbetad tid som heltid och deltid • Avgångna från gymnasieskolan efter program eller anknytning till program • Pågående sjukpenningfall i december

• Personer med sjuk- och aktivitetsersättning efter ålder december

Artikel 5 Arbeta med samarbetspartners för att främja jämställdhet Artikel 11 Arbetsgivarrollen

Artikel 13 Utbildning och livslångt lärande Artikel 19 Bostäder

(8)

Delmål 3

Kvinnor och män skall ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor.

Möjligheten att förena avlönat arbete med att ha en familj och att vårda relationer med närstående ska vara central i jämställdhetspolitiken. I propositionen underströk regeringen dels att omsorgen om de äldre är ett område som behöver en allt större uppmärksamhet i takt med att antalet äldre kvinnor och män i samhället ökar, dels att denna grupp blir allt äldre.

Fördelningen av det obetalda hem- och omsorgsarbetet mellan kvinnor och män har ett nära samband med kvinnors möjligheter att delta fullt ut på arbetsmarknaden, liksom kvinnors och mäns möjligheter att förena föräldraskap och familjeliv med yrkesarbete. Hur en familj väljer att fördela ansvar för olika uppgifter inom sig går utanför politikens gränser. Däremot är det politikens uppgift att skapa förutsättningar för kvinnor och män att på lika villkor ta ansvar för det obetalda hem- och omsorgsarbetet.

Källa: Regeringens skrivelse 2011/12:3

SCB:s senaste tidsanvändarundersökning från 2010 visar att kvinnor och män i Sverige långsamt närmar sig varandra vad gäller betalt arbete och obetalt hem- och omsorgsarbete. Fortfarande skiljer det dock 45 minuter per dag vad gäller det senare, kvinnor utför med andra ord i snitt ungefär 5 timmar mer obetalt hemarbete i veckan än män. Det finns ingen regional statistik vad gäller obetalt hemarbete men heller inget som tyder på att Västerbotten skulle skilja sig från riksgenomsnittet. Hur hem- och omsorgsarbetet fördelas påverkar vilka möjligheter kvinnor och män har att finnas på arbetsmarknaden men också vem som kan vara politiskt eller på annat sätt engagerad.

I alla kommuner i länet var ohälsotalen högre för kvinnor än för män under 2012, i snitt tog kvinnor ut 41 dagar med någon typ av ersättning kopplad till sjukdom eller ohälsa, motvarande antal dagar för män var 26. En av orsakerna till den stora skillnaden är att långa sjukskrivningar är betydligt vanligare bland kvinnor än män i länet. Västerbotten har den jämnaste fördelningen av uttag av föräldrapenning i landet, den är dock långt ifrån jämställd. Ett jämställt uttag av föräldrapenningen är en förutsättning för jämställdhet i samhället då det påverkar kvinnors och mäns positioner på

arbetsmarknaden och därigenom både ekonomiska förutsättningar och möjligheten till att ha ledande positioner.

• Regional statistik av kvinnor och mäns obetalda hem- och omsorgsarbete • Kvalitativa analyser av kvinnor och mäns obetalda hem- och omsorgsarbete • Kvalitativa analyser av ohälsotalen bland kvinnor än för män

(9)

• Ersatta dagar för vård av barn

• Genomsnittlig tidsanvändning för personer i åldern 20-64 år • Tid för obetalt arbete för personer 20-64 år efter livscykel • Orsak till deltidsarbete för personer i åldern 20-64

Artikel 14 Hälsa

Artikel 15 Social omsorg och sociala tjänster Artikel 16 Barnomsorg

Artikel 17 Vård av andra anhöriga

Delmål 4

Kvinnor och män, flickor och pojkar, skall ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.

I konkret bemärkelse handlar det om rätten och möjligheten att bestämma över sin egen kropp, sexualitet och reproduktion. Regeringen ansåg det viktigt att förtydliga att det bakom det våld som kvinnor utsätts för oftast finns en manlig förövare, varför det tidigare använda könsneutrala begreppet ”könsrelaterat våld” ersattes av ”mäns våld mot kvinnor”.

Källa: Regeringens skrivelse 2011/12:3

På en global nivå är mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer det största hotet mot kvinnors hälsa men även på riks- och regional nivå är det viktigt att tala om och arbeta med området som ett strukturellt problem och som en folkhälsofråga. Perspektivet har tidigare sällan lyfts i relation till regional utveckling och tillväxt men är nödvändigt för att skapa hållbara samhällen. Statistik över anmälda misshandelsbrott i Västerbotten visar att kvinnor i större utsträckning än män blir utsatta för våld i hemmet av någon som de känner och har en nära relation med. Män utsätts istället i större utsträckning för våld utomhus och av en okänd förövare. Oavsett om våldet utövas mot en kvinna eller man visar statistik att män oftare är förövare.

Inom arbete med mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer är det av stor vikt att arbeta med den särskilda situation som barn som blir utsatta för eller bevittnar våld lever i och de konsekvenser det får för barnets utveckling och fortsatta liv. I undersökningar av barn som bevittnat eller blivit utsatta för våld har man kunnat se samband med bland annat beteendeproblem, posttraumatiskt stressyndrom, kriminalitet, depressioner och ohälsa i vuxen ålder.

(10)

Genom den tekniska utveckling som skett under senare år och den ökade användningen av sociala medier har våldet också hittat nya såväl offentliga som privata arenor.

Kränkningar via nätet har blivit både en förlängning och en ny form av mobbning mellan barn men också något som drabbar och utövas av vuxna kvinnor och män. Det finns flera aspekter av detta som det är viktigt att arbeta med ett jämställdhetsperspektiv i.

I Västerbotten saknas undersökningar av HBTQ-personers upplevelser av och utsatthet för våld och våld i nära relation. På nationell nivå har dock undersökningar visat att HBTQ-personer är mer utsatta för våld än befolkningen i genomsnitt och att de stöd som erbjuds kopplat till våld i nära relation inte täcker de behov som finns.

• Kvalitativa underökningar av HBTQ-personers upplevelser av och utsatthet för våld och våld i nära relation.

• Kvalitativa utvärderingar av socialtjänstens verksamheter och hur nöjda målgruppen är med stödet till våldsutsatta personer.

• Personer 16-79 år utsatta för misshandel efter plats

• Personer 16-79 år utsatta för misshandel efter relation till förövaren • Personer 16-79 år utsatta för sexualbrott efter ålder

• Anmäld misshandel • Grov kvinnofridskränkning • Anmäld våldtäkt

• Lagförda efter huvudbrott

Artikel 21 Säkerhet och trygghet Artikel 22 Könsrelaterat våld Artikel 23 Människohandel

(11)

Metoder för jämställdhetsanalyser

Där finns flera möjliga metoder för att belysa och integrera sina egna verksamheter. Nedan finns fyra exempel på hur man kan jobba med jämställdhetsanalyser och jämställdhetsintegrering: SWOT, Inventera en verksamhet, inventera jämställdhetspåverkan och 4R.

Sist av allt kommer länkar till fler metoder.

GenusSWOT-

Strengths – styrkor, Weaknesses – svagheter, Opportunities – möjligheter och Threats – hot Styrkor och svagheter är sådant som organisationen kan påverka (genom egna beslut). Möjligheter och hot är sådant som organisationen inte kan påverka (beslut som fattas av andra, exempelvis regeringen).

Syfte: SWOT-analys ger möjlighet att på ett strukturerat sätt kartlägga och bedöma möjligheterna att

exempelvis genomföra ett projekt eller en verksamhetsförändring. Metoden ger en bild av vilka prioriteringar som är viktiga och hur arbetet för, i det här fallet, jämställdhetsintegrering, bäst läggs upp. Svaret i analysen ska leda fram till en konkret handlingsplan.

Gör så här: Innan själva SWOT-analysen drar igång kan det vara en god idé att ha benat ut

verksamheten så det blir tydligt vad deltagarna tar sin utgångspunkt i. Det kan göras genom en ”inventerings-mindmap”. Det kan du som processledare antingen göra på förhand eller tillsammans med deltagarna. Rita en cirkel med projektnamnet i. Dra sedan streck utifrån denna där du/ni identifierar vilka olika delar/moment/aktiviteter som ryms i projektet. Det kan både vara konkreta aktiviteter (exempelvis utbildningar och studiebesök) men även information (material och hemsida) eller samspel (exempelvis deltagarnas interaktioner, styrgruppsmöten) osv.

Utifrån dessa olika områden får deltagarna sedan fundera över hur de på respektive punkt kan få med ett jämställdhetsperspektiv och identifiera styrkor, svagheter, möjligheter och hot.

Vilka frågor som är mest relevanta för en jämställdhets-SWOT beror på vilken verksamhet som ska analyseras. Några hållpunkter går ändå att ge. I exemplet nedan är det jämställdhetsintegrering av en projektverksamhet som står i fokus. En större grupp kan behöva delas in i mindre grupper för att göra följande analyser:

Styrkor

Vilka interna styrkor kan projektet dra nytta av vid arbetet med jämställdhetsintegreringen? Vad gör vi bra och vad har vi för tillgångar och resurser? Exempelvis: Kunskap om jämställdhet, tidigare erfarenheter, könsuppdelad statistik, könsfördelning i olika grupper, genomtänkta målsättningar, en bra analys/kartläggning, vilja och intresse.

Svagheter

Vilka interna svagheter kan påverka jämställdhetsintegreringen negativt? Vad kan vi göra bättre och när är vi sårbara? Exempelvis: Könsfördelning, motstånd, ointresse, verksamhetsstruktur, brist på könsuppdelad statistik och bristande intern kommunikation.

(12)

Möjligheter

Vilka externa möjligheter kan ni dra nytta av vid jämställdhetsintegreringen? Finns möjligheter och situationer vi är medvetna om men ej nyttjar? Exempelvis: Strukturella förändringar efterfrågas, branschen är redo, kännedom om målgruppen och dess behov, både kvinnor och män finns i projektets målgrupp.

Hot

Vilka externa hot kan påverka jämställdhetsintegreringen negativt? Finns externa processer som hindrar oss eller ekonomiska förutsättningar? Exempelvis: Branschen är inte redo, brist på kunskap hos externa samarbetspartners eller ojämn könsfördelning i målgruppen.

Gå vidare

Samla in och summera analyserna och förslagen. Dessa ska nu leda till en konkret handlingsplan. Då det ofta kommer fram många olika förslag behöver gruppen gemensamt prioritera och välja områden och åtgärder i handlingsplanen.

Läs mer om metoden i sin helhet i ESF Jämts ”GÖR”:

http://www.jamstalldalan.se/jamstalldalan/SiteCollectionDocuments/Publikationer/esfjamt-gor.pdf

Inventera era verksamheter

Första steget är att inventera sin verksamhet för att senare gå vidare och titta närmare på processer som bör jämställdhetsintegreras.

1. Vilka verksamheter finns inom respektive förvaltning?

2. I vilka verksamheter fattar ni beslut som berör kvinnor och män?

Ett bra mål här är att också titta på respektive förvaltning och göra nedanstående analys med ett jämställdhetsperspektiv av fördelningar och beslut..

(13)

Fortsättning inventera era verksamheter - Processkartläggning

1. Vad ingår i er verksamhet? Eller: Vad ingår i er förvaltning?

Vad är jämställdhetsintegrerat? Vad är inte jämställdhetsintegrerat? Välj ut processer som får ett genomslag i verksamheten

Utgår ni från mallar, rutiner eller befintliga ramverk? Vad kan ni själva påverka? Behövs det göras en behovskartläggning/målgruppsanalys för att belysa vilka behov som finns och om de ser olika ut beroende på kön? Behöver ni ta del av könsuppdelad statistik från ex. SCB?

2. I vilka ärenden/processer fattar ni beslut som berör kvinnor och män?

3. Saknar ni någon form av underlag för att göra en analys av effekten av beslutet? 4. Bidrar era verksamheter till att uppnå jämställdhetspolitiken?

5. Vart kan vi göra skillnad och bidra till verksamhetsutveckling?

6. Prioritera 3 eller fler ( om möjligt) processer, bedöm vilka som är kortsiktiga respektive långsiktiga?

7. Vilka processer har ni valt ut och varför?

Inventera jämställdhetspåverkan

Utgå ifrån den verksamhetsinventering och utifrån det prioritera de verksamheter som genom beslut påverkar kvinnor och män och/eller om verksamheten kan bidra till att uppnå jämställdhetspolitiken

Steg 1 Inventering och relevans

• Berör ärendet kvinnor och män, flickor och pojkar?

• Kan ärendet få konsekvenser som gör att det är viktigt med en jämställdhetsanalys? Om någon eller båda av ovanstående frågor besvaras med ja – gå vidare

Steg 2 Bakgrundsbeskrivning – vid behov

• Redovisa all individbaserad statistik könsuppdelat.

• Vad har vi för information som är relevant till en bakgrundsbeskrivning.

• Kan vi urskilja könsmönster? Könsmönster innebär den ordning som framträder när information, statistik och behov m.m. delas upp utifrån kön.

• Redovisa och kommentera statistiken och relevant fakta. • Vilken statistik är intressant ur ett jämställdhetsperspektiv? • Har vi praktiska erfarenheter inom området?

• Vad är olika och vad är lika för kvinnor respektive män? Hur ser det ut för olika grupper av kvinnor, män, flickor och pojkar i fråga om till exempel ålder, födelseland, bostadsort, yrkesgrupp och socioekonomiska förhållanden?

(14)

Steg 3 Könskonsekvensbeskrivning

Könskonsekvensbeskrivning innebär att redovisa statistik och uppgifter fördelat på kön och beskriva situationen för kvinnor respektive män.

• Beskriv konsekvenserna av beslutet för kvinnor, män, flickor och pojkar.

• Beskriv till exempel vilka konsekvenser olika beslutsalternativ får när det gäller bemötande och service, representation och fördelning av makt och resurser. Resurser kan vara pengar, tid, utrymme, lokaler, verktyg eller utbildning.

• Beskriv behoven hos kvinnor och män, flickor och pojkar och olika krav och förväntningar kopplade till stereotypa föreställningar om kön.

• Bidrar det aktuella beslutet till att verksamhetsmålen uppfylls för kvinnor, män, flickor och pojkar?

Om resultatet är lika för kvinnor och män – ska det vara det? Finns det någon motivering utifrån forskning, erfarenhet eller politisk prioritering? Om resultatet är olika för kvinnor och män – på vilka grunder är det så? Finns det en anledning?

Steg 4 Föreslå åtgärder

• Om omotiverade skillnader eller oreflekterade likheter förekommer föreslås åtgärder • På vilket sätt kan verksamheten utveckla sina arbetsätt för en mer jämställd bedömning? • Hur förhåller sig underlag och statistik i förhållande till uppställda jämställdhetsmål inom

myndigheten?

• Vad behöver ändras i processen/handläggningen?

Steg 5 Följ upp arbetet

• Uppföljning visar resultat och effekter och eventuellt krävs det en justering för att komma tillrätta med omotiverade skillnader.

• Har vi nått våra mål?

• Vad blev resultatet av vårt arbete? • Hur bedömer vi kvaliteten? • Vilka lärdomar kan vi dra? • Vad blir nästa steg?

(15)

4R-metoden

Med 4R-metoden kan man kartlägga och analysera en verksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv. Metoden ger en översiktlig bild av hur verksamheten styrs och finansieras idag och hur den bör förändras för att möta behoven från kvinnor respektive män. Kartläggningen syftar till att besvara frågan: Vem får vad och på vilka villkor? Analysen ger svar på frågan: Hur kan vi förbättra?

Förväntat resultat:

• en bild av fördelningen av kvinnor och män inom kommunen och den egna organisationens olika delar och på alla nivåer.

• en bild av hur resurserna fördelas mellan kvinnor och män • en bild av de könsmönster som råder och vilka effekter de får • en plan för att åtgärda brister

Steg 1. R1 Representation – kartlägg representationen

I det första steget, R1, väljs ett område (extern eller, med fördel, den egna verksamheten) och de målgrupper som ska mätas. Börja med att svara på frågan: Hur många kvinnor/flickor och hur

många män/pojkar? Svaren ska ge en bild av könsfördelningen på alla nivåer och i områdets olika

delar.

Vem verkställer?

Här beskrivs var besluten verkställs; i vilka instanser, på vilka nivåer och av vilka individer. Det kan gälla tjänstemän i en förvaltning, i en förening eller i ett företag. Det kan också gälla genomförare som arbetsförmedlare och behandlingspersonal. Hur ser könsfördelningen ut i de olika grupper som valts ut?

Målgruppen – vem är brukare/kund?

Hur ser målgruppen för verksamheten ut? I till exempel regionalt utvecklingsarbete är det ytterst hela länets befolkning som är målgrupp. Då blir det viktigt att känna till hur könsmönstret i länet ser ut. Vilka är dessa kvinnor och män? Hur är de representerade i olika samhällssektorer, branscher, företag, yrken?

Steg 2. R2 Resurser – kartlägg fördelning av resurser

R2 svarar på frågan: Hur fördelas våra gemensamma resurser i form av exempelvis pengar,

utrymme och tid mellan kvinnor respektive män? Svaren visar hur resurserna i verksamheten

fördelas mellan könen. Resurser kan även vara information, möten och utvecklingsinsatser.

Tid

Vilka ärenden och aspekter får ta tid på sammanträden och i handläggningen, beredningen och utredningen av en fråga?

• Vem får ta tid – till exempel talartid? • Vem berörs av de frågor som får ta tid?

• Kan man urskilja några könsmässiga mönster när det gäller vad och vem som prioriteras tidsmässigt?

(16)

Rum

Hur används det offentliga rummet av kvinnor och män? Hur fördelas tillgången till

idrottslokaler, mark för företagsetablering, undervisningssalar vid utbildningssatsningar och så vidare?

Pengar

Hur fördelas direkta utbetalningar som löner, men också andra sorters stöd som lån och bidrag, kostnader för verksamheten (inklusive kostnad för tid och rum i form av personal och

lokalkostnader)?

Information

• Vilken information är viktig för en aktiv aktör i projektet eller verksamheten?

• Vem får ta del av den viktiga informationen? Vem får veta vad och när? Hur informeras olika grupper och när informeras de? Görs det tidigt eller sent i processen och i vilken form?

• Hur många möten bjuds olika grupper in till? Vilka könsmönster kan man se i grupperna? Får vissa grupper delta i fler möten än andra? Hur ser representationen av kvinnor och män ut i de ”viktiga” grupperna?

Utvecklingsinsatser

Vilka utvecklingsinsatser finns det i projektet/verksamheten? Det kan till exempel gälla utbildningar, mässor, studiebesök, utredningar och projektplanering.

Steg 3. R3 Realia – analysera villkoren

R3 svarar på frågan: Hur kommer det sig att representationen och resursfördelningen mellan könen

ser ut som den gör? På vilka villkor får kvinnor och män vara med och utforma och ta del av verksamheten?

Representation och resurser handlar om kvantitet. Vem får tillgång till vad? ”Realia” handlar om det kvalitativa innehållet i en verksamhet. Tanken är att olika mönster ska bli synliga genom en

kartläggning av de första två R:en – mönster som sedan leder vidare till frågor om varför det ser ut som det faktiskt gör.

Här fokuserar man på den faktiska verksamheten, det vill säga innehållet i de tjänster och den service som produceras. Hur ser det verkligen ut och hur stämmer detta med de mål som finns? Frågan blir då: Vem får vad och på vilka villkor?

Hur ser vår verksamhet ut?

• Vilka könsmönster ser vi? • Vems behov är det som möts?

• Kan ni se om verksamheten är utformad utifrån någon norm som gynnar ett kön mer än det andra? • Tillgodoses kvinnors respektive mäns intressen, möjligheter och önskemål i lika stor

(17)

Hur hanterar verksamheten jämställdhet?

• Möter kvinnor och män, som individer eller grupper, olika krav och förväntningar kopplade till stereotypa bilder av könen?

• Hur ser könskontraktet ut i verksamheten? Med ”könskontraktet” menas de rådande normer och värderingar som gör att vissa arbetsuppgifter definieras som ”kvinnliga” och andra som ”manliga”. När det gäller realia, det vill säga vilka normer som styr verksamheten, finns inga enkla faktorer att mäta. Det krävs ett analytiskt sinnelag och en öppen diskussion. Som grund behövs kunskaper om jämställdhet och genus och kanske också ytterligare information från forskning som belyser varför verksamheten ser ut som den gör när det gäller till exempel maktrelationer mellan könen.

Steg 4. R4 Realisera – formulera nya mål och åtgärder

R4 svarar på frågan: Hur bör verksamheten se ut för att vara jämställd? Beskriv din vision om en

verksamhet anpassad för kvinnors och mäns behov.

Sedan analysen har gjorts och frågorna i de fyra R:en har besvarats, är det dags att ta ställning till om verksamheten behöver förändras för att leva upp till de jämställdhetspolitiska målen. Här kan en ny vision för verksamheten formuleras, en vision som utgår från både kvinnors och mäns behov. För att uppnå visionen och bidra till att de nationella målen för jämställdhet uppnås, behöver de nuvarande verksamhetsmålen granskas. Är myndighetens egna verksamhetsmål tillräckliga eller behöver nya mål formuleras för att verksamheten ska bli jämställd? Vilka åtgärder behöver i så fall vidtas för att nå målen? Effekterna av detta arbete bör mätas med hjälp av olika indikatorer. Indikatorer är de mått med vilka man mäter måluppfyllelsen. Om målet är att verksamhetens resurser ska fördelas lika på kvinnor och män, kan en indikator vara statistik över verksamhetens kostnader fördelat på

kvinnor och män.

Vision

Försök formulera hur verksamheten ska bedrivas och vad den ska uppnå för att vara jämställd.

Nya mål och åtgärder

• Granska nuvarande verksamhetsmål. Räcker de eller behöver nya mål formuleras utifrån de könsmönster som analysen visar?

• Bestäm vilka åtgärder som krävs för att rätta till sneda könsmönster. • Bestäm hur lång tid det får ta innan målen ska vara uppnådda.

Uppföljning

• Besluta hur resultatet av åtgärderna ska mätas i förhållande till de nya målen. Med vilka indikatorer eller nyckeltal ska resultaten följas upp?

(18)

Användbara länkar med tips, forskning och metoder

I Jämstöds Praktika finns exempel på många och bra metoder för jämställdhetsanalyser: http://www.regeringen.se/content/1/c6/08/00/62/eb622408.pdf

Ytterligare metodmaterial finns, exempelvis ”Jämställd medborgarservice” http://www.regeringen.se/content/1/c6/08/00/62/38356761.pdf

och ”ESF-Jämt Gör!”

http://www.esf.se/Documents/V%C3%A5ra%20program/Socialfonden/Processt%C3%B6d/J%C3%A4 mst%C3%A4lldhetsintegrering/ESFJ%C3%84MT_G%C3%96R.pdf

Annat underlag:

CEMR: Den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå finner du här: http://webbutik.skl.se/sv/artiklar/den-europeiska-deklarationen-for-jamstalldhet-mellan-kvinnor-och-man-pa-lokal-och-regional-niva.html

Siffror för hela Sverige finns på SCB:s hemsida: http://www.scb.se/jamstalldhet/

En fördjupad analys som tar upp frågor som berör män och jämställdhet:

http://www.regeringen.se/sb/d/15636/a/201106

För dig som söker fakta och nyheter om jämställdhet, praktiska exempel och konkreta verktyg för jämställdhetsarbete: http://www.jamstall.nu/

Här hittar du information om länsstyrelsernas gemensamma arbete med jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Du kan läsa om vårt uppdrag och om hur vi arbetar med jämställdhet: http://www.jamstalldalan.se/Sv/Pages/default.aspxx

Nationella sekretariatet för genusforskning arbetar med att analysera och informera om genusforskningens utveckling och villkor. Sekretariatet ligger som en enhet under Göteborgs

universitet, men uppdraget omfattar hela Sverige och i verksamheten ingår regelbundet deltagande i olika former av arrangemang över hela landet: http://www.genus.se/

Umeå centrum för genusstudier (UCGS) är från och med 2008-01-01 ett universitetsgemensamt centrum för genusstudier. De tidigare enheterna Kvinnovetenskapligt forum och Genusforskarskolan har integrerats i centret. Vid centret bedrivs utbildning på grund-, avancerad- och forskarnivå: http://www.ucgs.umu.se/

NIKK samlar in och förmedlar kunskap om politik och praktik, fakta och forskning på

jämställdhetsområdet. I ett nordiskt perspektiv och till en bred grupp av intressenter. Syftet är att den kunskap som förmedlas ska kunna fungera som underlag för politiska diskussioner i Norden: http://www.nikk.no/