Tennispaviljongen i Stockholm

Bebyggelsehistorisk

tidskrift

Nordic Journal of Settlement History and Built Heritage

Author

Bengt af Klintberg

Title

Tennispaviljongen i Stockholm

Issue

40

Year of Publication

2000

Pages

103–110

ISSN 0349−2834

ISSN online 2002−3812

www.bebyggelsehistoria.org

Tennispaviljongen

i

Stockholm

_Bengt

af Klintberg

En okänd skönhet

Tennispaviljongen vid Fiskartorpsvägen i Stock¬ holm är en av landets äldsta och bäst bevarade

idrottsanläggningar- och en av demest okända.

Otaliga stockholmare har passerat den i bil utan

att_{lägga märke till den. Detberorpåattdenvisar}

uppsinmestanonymasida, baksidan, förbilisterna

somåker förbi _{Fiskartorpsvägen. Dehinner se en}

fönsterlös, brädfodrad vägg och konmren av ett

branttak, omdeöverhuvudtaget lägger märke till

byggnaden.

Det ärförstnärmankommerin_{på Tennissta¬}

dions områdesom man fårklartför_sigattTen¬ nispaviljongen representeraren ovanligt charm-full träarkitektur från det slutande_{i8oo-talet,en} arkitektursom numeratill allrastörstadelen har skattat åt_{förgängelsen} men som för hundra år sedansattesin_{prägel pådans-, utställnings- och}

skyttepaviljonger. Ett klocktorn reser sig stolt mot _{himlen, omgivet av dramatiskt branta tak¬} fall._{Väggaroch snickeridetaljer lyser iklara fär¬} ger: ockragult, rödbrunt, kromoxidgrönt.

Detområde som _{går under namnetTennissta¬} dion _{liggersom en liten bynorr omÖstermalms} idrottsplats. I dess centrum är två utomhusbanor

för tennis, inhägnade av högt ståltrådsnät. De

omges av två avlånga huskroppar som gör ett rätt anonymt intryck. Tennisstadions A-hall och B-hall, samt- närmastFiskartorpsvägen - avTen¬ nispaviljongen. Med sin festliga fasad frammanar den minnen från en tid när _{nya sporter nådde}

Sverige och tennisspelareivaxademustascher,djär¬ va_{velocipedryttare och utomhusbadare i tvärran¬} diga baddräkter väckte allmänhetensförundran.

Kronprinsens

tennispaviljong

Detvarvår dåvarande_{kronprinsGustaf, sedermera} Gustaf V, som tog initiativet till byggandet av Tennispaviljongen. Han hade stiftat bekantskap

med det _{nya bollspelet lawn-tennis (som snarare} hade karaktären av _{sällskapsspel änav sport) när}

han _{1879 besökte England. Ar 1892 beslöt kron¬} prinsen och fyra andra herrar att bilda Lawn-Tennisklubben Victoria. _{Enligt ett protokoll från}

ett sammanträde _{på Kungliga Slottet den 22 maj} dettaårvarSkeppsholmen tidigast på förslag_som plats för banorna,men utrymmetdär ansågsvara för _{begränsat. Istället föreslogs att man skulle} anlägga såväl utomhusbanor som ”en byggnad för _{spelets öfvande inomhus hela året om” intill} Sophiahemmet vid Valhallavägen. Protokollförare

varViktor _{Balck, den moderna svenska idrottsrö¬}

relsens_{grundläggare.}

Underårensomföljde uppfördes_{enhel idrotts¬}

park på Planterhagen vid Valhallavägen, den plats där Stadionnu_{ligger.En400 meterlång velociped¬} bana avbetong _var färdig _{1895. En velocipedpa¬}

viljong tillkom, liksom anläggningar för fri idrott, banor för utomhustennis_{och, alldeles där} Lidingö-vägen nu drar förbi, en tennispaviljong med två

banor. De första skisserna till _paviljongen var gjorda av arkitekten Gustaf Améen _(1864-1949), menslutfördesavhans _{kollegor Eredrik Lilljekvist}

(1863-1932) och Rudolf Arborelius (1861-1917).

Lilljekvist är framför allt känd för sitt huvudverk Dramatiska teatern. _{Tennispaviljongen fick en}

utformningsomhknade de paviljong- och

utställ-ningsbyggnader han ritade för Stockholmsutställ¬

Utomhusbanorna _{invigdes i september 1896,} medan_{Tennispaviljongenförstagångentogsibruk} den första oktober. De båda värmdesav tvåstora

ugnar somvarplacerade mellan dem. Entréhallen

varmöblerad medsoffor, bord och stolar och hyllor för tidskrifter. På_{övervåningenfanns kronprinsens}

privataomklädningsrum.

Över

densvenska_{flaggan. Namnet påtennisklubben}var

nu HKH_{Kronprinsens Lawn-Tennisklubb.} Tennispaviljongen blev en populär mötesplats

för_{sportigarepresentanterför överklassenavbåda}

könen, inte minst kvinnor. Foton från den tiden

visaratt _{något sådant som}tenniskläder _{ännu var} ett okänt _{begrepp. Kvinnorna spelade i fotsida} kjolar, männenhängdeavsigkavajen och spelade

i mörka _{långbyxor, skjorta med stärkkrage och}

väst.Derasracketarvar_{mjukare strängadeän nuti¬}

dens; ljudenfrånentennismatchmåsteha klingat

dovare, mera i basregistret än vad det gör i vår tid.

Efter bara _{några år stod det klart} att de båda

banorna i _{Tennispaviljongen inte förslog för att}

täcka behovet av inomhusarenor för den nya

modesporten. En olägenhet var också att utrym¬

met_{kringsjälva spelplanernavartilltagetisnålaste}

laget; det räckteinte till när spelarna försökte nå sneda bollar. Därför_{uppfördes redan efter några} år en _{ny, större} byggnad för _Kronprinsens Lawn-Tennisklubb vid _{Sturevägen (nuvarande} Lidingö-vägen) strax bortom Idrottsparken. ”Tennispa¬ viljongen vid Sturevägen”, en ståtlig byggnad i

jugendstil ritad avTorben Grut, invigdes 1900.

”Paviljongen var utmärkt väl planerad såväl med

tanke _{på spelmöjligheter} som trevnad. Alldeles

särskilt _inbjudande var det lilla halvcirkelformade

terum,som erbjödutsiktöverbåda planerna.Här samlades man, diskuterade, skämtade och drack

te, medan man noga bevakade sin speltur. Alla

spelade med alla. Som antalet spelare var stort, tränades _{vanligtvis dubbel. Mycket ofta förekom}

mixed, som ej sällan ledde till ’mixed för livet’!”

(Adlerstråhle&Nylén1943).

1909beslutadeInternationella OlympiskaKom¬

mittén attStockholm skulle få _{arrangerade olym¬} piskaspelen år1912. Detbestämdesatt

olympiasta-dion skulle_{uppföras på den plats därIdrottsparken} låg. Den enda byggnad som sparades varTennis¬

paviljongen, som1910 monterades ner och flytta¬

des till sin nuvarande _{plats vid Fiskartorpsvägen.}

Vadsomvar_{återuppbyggnad respektivenybyggnad}

är _{idag svårt att avgöra i detalj (Lindroth 1997,}

90). Så mycket är dock säkert som att brister i den _{ursprungligakonstruktionen rättades till och} banorna_{gjordes längre och bredare.} 1911 öppna¬ des lokalen åter för _{tennisspel. Under de olym¬} piskaspelen ägde fäkttävlingarnarumiTennispa¬ viljongen.

Även _{fortsättningsvis hände det att byggnaden} användestillannatän _{tennisspel. Både}

brottnings-och boxningstävlingar har arrangerats där, och

byggnaden har till och med fått göra tjänst som

utställningshallför bilar.

”TennispaviljongenvidSturevägen” fickenkort

livstid: 1920brandhärjades den. Under deföljande

årenvarTennispaviljongenfrån₁₈₉₆den endarik¬

tigahallen förinomhustennisiStockholm.Kungen spelade dubbel där tillsammans med den tidens

främsta _{tennisspelare ochlandskamper ochsvens¬} ka _{inomhusmästerskap i tennis avhölls där. Men} dessa aktiviteter _flyttades 1924till en ny, modern

tennishall, även den ritad av Torben Grut, som uppförts bredvid Tennispaviljongen för att fylla

tomrummet efter den nerbrunna anläggningen. Med den introducerades en ny, bågvälvd typ av

tennishall med takfönstersomfickståmodell för de _{följande årtiondenas stora hallar. 1948 brann}

även dennahall ner. En_{ny, större} hall _{som ritats}

avGustafLettströmkunde_{i960 invigaspåsamma}

plats.

Från

C-hall till

_{Tennispaviljong}

Alltifrån _{1924 fann det alltså två tennishallar vid} Fiskartorpsvägen,den äldreTennispaviljongen och

dennyahallenstrax norrdärom.1930invigdesen

tredje tennishall med anslutande restaurang.Jakt¬ hornet. Tillsammans med de båda _{föregångarna} bildade den_{komplexet Tennisstadion. Dennyahal¬} len benämndes _{A-hallen, Torben Gruts} tennishall från _{1924 fick namnet B-hallen och Tennispavil¬} jongensofficiellanamnblev C-hallen.

Utantvivel_{låg det}envärderingide trebokstä¬

verna.A-hallenvarnärdeninvigdes denstörstaav

de tre _{hallarna, den modernaste, den enda som} hade enbemannad diski entrén där_{tennisspelare} kunde boka tiderochen_restaurangidirektanslut¬

ning till banorna. B-hallen ansågs också vara syn¬

Figuri. Exteriörenfångad_1897.

studieobjekt.I jämförelse med dessa båda anlägg¬ ningarframstod den gamla C-hallen medsittform¬ språk från 1800-talet som den mest otidsenliga.

Festarkitekturen med torn,plåttak och branta tak¬

kupor och interiörens träbjälkar i taket stod inte

högt i kurs under funktionalismens genombrotts-tid. I _{tävlingssammanhang utnyttjades C-hallen}

barainödfall,närbanornaiA-hallen och B-hallen

inte räckte till.

C-hallen var nu så pass gammal att skavanker börjadegöra sigpåminda. Underhållet eftersattes, det_{droppade in från takfönstren, golvet blev allt¬}

mera slitet._{Jag minns} själv hur det_{var att} spela

där_{på1950-talet,när jagiblandfick hoppainsom}

reserviminfars och hans kusinersdubbelmatcher.

Studsen _{på det mörkbruna fernissade brädgolvet} varfruktansvärtsnabb, servebollarnaven förbi en

innan man hunnit blinka. Vid mitten av 50-talet föreslogDjurgårdsförvaltningenattC-hallen skulle avlägsnas ochen ny tennishall byggas.

B-hallen och C-hallen _{ägdes båda} av Sveriges

Centralförening för Idrottens Främjande, i dag¬ ligt tal kallad för Centralföreningen. I början av

70-talet umgicks de styrande i Centralföreningen

med_{planer påattantingenavyttrahallen ellerriva} den och _{bygga nytt (Ahlbom 1977, 102). Rädd¬}

ningenkom iformavden donation påenmiljon

kronorsomMarcusWallenberg gjorde_1974isam¬

band medsin_{75-årsdag. Idonationshandlingarna}

stipulerades att hallen skulle restaureras mot att ettvisstantaltimmaravsattesför_{ungdomstennisen.}

När dessutom Riksantikvarieämbetet _{gick in med}

pengar,eftersommandär insåg hallens kulturvärde,

gavCentralföreningens styrelseklartecken fören

ombyggnad.

I_{renoveringshandlingarnaingick}enin-och utvän-dig målning, lagning och justering av fönster och

dörrar, upprikming av väggar m.m. Väggar, föns¬

ter,takoch taklanternin isolerades. Utvändigt åter¬ fick _byggnaden en färgsättning som lågnära den ursprungliga med mörka detaljer på ljus botten. De båda tennisbanorna täcktes medensandrödfiltmat¬ ta.Totaltgickrestaureringenpå närmare3miljoner.

Aterinvigningenägderumi november1977.

Redan före_{renoveringen,år1973,hade Central¬} föreningen hemställt till Riksantikvarieämbetetom

Figur2.Entrén.Foto:

A._{Blomberg, ca 1900,}

iStockholms stadsmu¬ seum.

attC-hallen skulle förklaras för_{byggnadsminne.De}

remissinstansersomuttalade_{sigvarenigaombygg¬} nadens kulturhistoriska värde. Stockholms dåva¬ rande stadsantikvarieSuneZachrisson och antikva¬

rienvid StadsmuseetGöranSöderström_tillstyrkte livligt beslutet ”med hänsyn till byggnadens stora intresse som minnesmärke över idrottens arkitek¬ toniska _{formgivning”. Ar 1983 fattades beslutet:} C-hallen erhöll _{byggnadsminnets} status ochrätts¬

liga skydd.

1995 återfick den sitt ursprungliga namn, Ten¬ nispaviljongen. Namnbytet innebar en markering av att _{byggnaden nu erkändes ha ettkulturhisto¬} riskt värdesom denglanslösa benämningen ”Ten¬

nisstadions C-hall” inte _{gjorde full rättvisa. Inför}

Centralföreningens hundraårsjubileum 1997 måla¬

des _{anläggningen ommed bidrag från Länsstyrel¬}

sen och under kontrollavStockholms stadsmuse¬ um. _{Färgernavar omsorgsfullt valda, stilhistoriskt} riktiga linoljefärger som framhävde Tennispavil¬

jongens obestridliga skönhet.

”Lätt

_festlig

_{arkitektur”}

I_{juni1999inventerades TennispaviljongenavStock¬}

holms stadsmuseum_påuppdragavLänsstyrelseni Stockholm. _{Inventeringen, somleddes avantikva¬}

rie_{JohanÖrn, resulteradei augusti} sammaårien publikationiStadsmuseetsserieav

eninledandehistorisk överblickföljerendetaljerad beskrivningav byggnaden. Dess exteriör beskrivs påföljande sätt:

”Tennispaviljongen har formen av en hallbyggnad,

uppförd i stolpverkskonstruktion med strävpelare.

Den _{tydliga uppdelning i fram- respektive baksida}

som_{byggnadenhade redan från början hargenom}

ombyggnaderförstärkts ännumer.Dentornprydda

framsidans lättaoch festliga arkitektur står iskarp

kontrasttill baksidansenklaoch_{sakliga utformning.} De _{fyra fasadernahardock allasammahorisontella} indelning i ett nedre parti med panel på förvand¬ ring och ettövre parti med locklistpanel. Framträ¬

dandeärsidofasadernasstora_{takkupor medfönster}

somfortsätterned ifasaderna och takets lanternin-fönster. Exteriören_bevarar,trotsrelativtomfattande

ombyggnader, idetaljer såvälsomhelhet,mycketav

sin_{ursprungligakaraktär.” (Örn}1999, s.8). Närman kliverin iTennispaviljongen _genom den mellersta av tre stora glasdörrar, alla _omgivna av

svarvade_{pilastrar, kommer}manförst tillenvackert

renoverad entréhall. Den flankeras till höger och

vänster av två omklädningsrum. Två smala knar¬

rande _{trapporlederupptill läktaren,sominte lik¬}

nar_någonannantennisläktare_jagsett:träbänkarna däruppe är mörka och belysningen sparsam, man

tror _{sig ha kommit till kvinnoläktaren i en} syna¬

gogaeller enmissionshusläktareiSmåland. Påbän¬

karnasitter_{påeftermiddagarnaförhoppningsfulla}

föräldrar medan deras barn övarserve, volleyslag och andra finesser med tennistränaren.

Bakom läktarenfinns_ytterligareettparomkläd¬

ningsrumochenlitenvåningsombebosavTennis¬

paviljongens egen hustomte, den merän 80-åriga

Tuuli Arvidsson. Hon har i _{många år varit den} somdammsugitplanerna_närde_sistaspelarnaläm¬ natdemför kvällen. _{Antagligenär det också}hen¬

nesförtjänst_attintedens.k. OS-pyromanentände

eld_{påTennispaviljongen hösten1997.Sammanatt}

som _byggnadenvid

Östermalms

intill brann ner_{såghonen person}strykaomkring utanför_{Tennispaviljongen.Närhansågattdetlyste} från_{övervåningenavlägsnadehansig;sålångtsom} tillmordbrandville hantydligen integå.

De _{höga fönstren på de båda sidfasaderna är}

igensatta,vilket de inte varnärTennispaviljongen

låg påsinursprungliga plats.Detberorpåattdags¬

ljusinte ärnågonidealiskbelysningsform för inom-Figur 3. Interiörmed två banorochtvå värmekaminer. Foto:Atelier Klemming 1896, iStockholms stads¬

husarenor,tvärtom,ettjämntelektriskt ljusärabso¬ lut att föredra. Inte heller lanterninerna överst i

taket_{släpper längrein någotdagsljusutanär igen¬}

satta med skivor. De stora _{glasfönster som man}

utifrånser_{påtaket släpper således barainljus till}

denstoravindsomfinns mellan banornas innertak

och_yttertak.

På _{1990-talet ersattes filtmattan på de båda} banorna av den nuvarande _{hardcourt, som är av}

samma _{typ som på praktiskt taget alla moderna} inomhusarenor för tennis. Det som framför allt

brukar slå de _{tennisspelare som första gången} besöker_{Tennispaviljongens banorärden behagliga} akustiken.Nästanallanyareinomhusbanor förten¬ nis har enurusel akustiksom förstärker_{ljudet av} slagen och omöjliggör samtal. Tennispaviljongen

ärsomenteaterscen:vartenda ordsom_yttrashörs

tydligt, inga tröttande ekon stör spelarna. Detta

gerenintim,ombonadkaraktäråtbanornasomär

uniki_{Tennis-Sverige. Frågainte mighur dennaper¬}

fekta akustik har åstadkommits._{Antagligen spelar} de _{mörkgröna plastdraperiernai banornas kort¬} ändarenviss _{roll, liksom de skivor}somklärinner¬ taket. När manlyfter blicken _{mot dettatak, som}

brant _löper upp mot en långsmal lanternin, kan

manförett_{ögonblicktrosigförflyttadtillennorsk} stavkyrka - om detnugåratttänka sig ensådan med hundratals_{gula tennisbollar fastkilademellan} de sneda takbjälkarna och taket.

Turerna

_{kring Tennispaviljongens}

framtid

Även omTennispaviljongen, _{som framgått, under} vissakortare_{perioder har}använtstillannatänten¬

nis,såhar denursprungliga funktionen ändå kun¬ natbibehållas undermerän ettårhundrade._Justi detta_liggerett stortvärde; det har bidragit tillatt byggnadenärsåpassoförändradsomdenärbåde tillexteriören ochinteriören.

Menunder det_{gångnaseklets avslutande}årvar detnäraatt_{Tennispaviljongen hade förvandlats till}

något heltannat.

Ägaren,

andeattdriva lokalen som _{tennisanläggning. Från}

Riksidrottsförbundet kom en förfrågan _{om det} vore _{möjligtatt flytta Riksidrottsmuseetfrån Glo¬} ben till _{Tennispaviljongen. Lokalhyran i Globen} var _{hög, och tillströmningen av besökare hade}

inte blivit vad manhoppats. _{Med sin kulturhisto¬}

risktintressanta exteriörochsinnärhet till klassisk idrottsmarksom_Stadion,Östermalms_idrottsplats och_{RyttarstadionvarTennispaviljongenettattrak¬}

tivtalternativ.

Centralföreningens styrelse accepterade försla¬

get och satte igång med nödiga förberedelser. Målet varatt Riksidrottsmuseets _{samlingar skulle} kunna_{flyttain iTennispaviljongen under1998. Ett} hinder som måste undanröjas _{varkulturminnesla¬} gensförbudmotändringaravbyggnadensinteriör.

I en skrivelse till _{länsstyrelsen framförde Central¬}

föreningen synpunktenatt lokalen inte längrevar

lämplig för tennisspel och fick tillåtelse att göra

vittgående förändringaravinteriören.

Planerna väckte starka reaktioner bland både

tennisenmsiaster och _{byggnadshistoriskt intresse¬} rade. De tennistränare ochmotionärersom_hyrde

banorna bildade _{stödorganisationen Tennispavil¬}

jongens Vänneroch samladeenstormängdnamn¬ underskrifter blandtennisvännersom_protesterade

mot_{planerna. Två inlägg i Svenska Dagbladet av}

författaren till denna artikel _{bidrog i någon mån} till att fästa Riksantikvarieämbetets _{uppmärksam¬} het _{påatt beslutet stod i strid mot} kulmrminnes-lagen. Slutet på det hela blev att Riksantikvarie¬ ämbetet _{överklagade länsstyrelsens tidigare beslut} att_{medgeenombyggnadavTennispaviljongen till}

museum,ochattlänsstyrelsen biföll överklagandet. Byggnaden skulle få fortsätta att vara tennispavil¬

jongbåde till namnetoch tillgagnet.

Jan Lindroth har i sin historik över Central¬

föreningen, utgiven 1997i samband med förening¬

ensloo-årsjubileum,_{pekatpåattTennispaviljongen}

med åren fått ett allt större _{symbolvärde för sin}

ägare. Centralföreningen hade varit byggherre när

Stadion _{uppfördes till olympiaden 1912 men fick}

1915 överlåta anläggningen till staten. Man anlade

även Östermalms _{idrottsplats, som 1929 övertogs}

av Stockholms stad. Därefter var Tennisstadions B-hall och C-hall de enda_{idrottsanläggningarnasom} återstod i _{Centralföreningens ägo. Genom}

restau-reringsarbetena på 1970- och 1990-talet och beslu¬

tet att låta_{Tennispaviljongen förbli tennishall(vis¬} serligen efter påtryckningar) har Centralföreningen axlatsittkulturhistoriskaansvar.

Med all säkerhet kommer framtiden utvisa att beslutetvarklokt.Deinternationella svenskaten¬ nisframgångarna har gjort tennissporten till en

delav_{Sveriges kulturella identitet.Envälbevarad} tennispaviljong, somkan ståsomett levandevitt¬ nesbörd om tennisens _{utvecklingi vårt land från}

kungligt nöje till folksport, kommer att bli allt märkvärdigare förvarjeårsom går.

Hotet mot _{Tennispaviljongen ligger i det att} det _{idag finns för många tennisanläggningar i}

Sverige. De svenska framgångarna under

Borg-Wilander-Edberg-epoken ledde tillattmångakom¬ muneranlade _nyatennisbanor för_{attkunnamöta}

anstormningenavtennisintresseradejuniorer.Idag

är tennisenfortfarandeen_{populärsport,meninte}

lika _{populär som under 8o-talet. Den sport som} expanderat mest under 90-talet är istället golfen.

En _{mängdnyagolfbanor anläggsvarjeårmen sva¬} rar ändå inte för behovet. _{Tennispaviljongen är} idag inte fullbelagd, vilket den borde vara med tanke _{pådess unika kvaliteter.}

Äldst

Redan _{1977 förmodade sportjournalisten Bengt} Ahlbom att den svenska _{Tennispaviljongen från}

1896 skulle kunnavara den äldsta bevarade bygg¬

naden för inomhustennisivärlden. Den_uppgiften

harsenareåterkommitiflera_{sammanhang, ochjag} själv accepterade den närjaggav en

understrecka-re i Svenska Dagbladet rubriken ”Ta_{inte död på}

världens äldsta levande tennishall”.Enamerikansk

journalist invände attdet finns enännu äldreten¬

nishalli_{Newport i USA}somuppfördes redan1880.

Denharvisserligen eldhärjats menharsedan åter-uppförts (SvD 29/101997, jfr Cox 1992).

Det visar _{sig att den tennis som spelades och}

fortfarande _{spelas i tennishallen i Newport inte}

är lawn-tennis utan en äldre form, _i England kal¬ lad_{royal eller realtennis ochi USA kalladcourt}

tennis. Den är _{ganska olik den form som lanse¬}

rades under namnet lawn tennis och som från

1800-talets slut har _{gått sitt segertåg}genom värl¬ den. Både banorna och_{reglernaserannorlundaut;} spelet befinner sig ungefär lika långt från nutida

tennis som squash och badminton. Tennishallen

i _{Newport kan därför inte göra den stockholm¬}

ska_{Tennispaviljongenrangenstridigsomvärldens} äldsta levande tennishall.

Möjligtvis kan det finnasnågontennishalliEng¬

landsom är_{jämnårigmed ellerännuäldreänden}

vid_{FiskartorpsvägeniStockholm.Jaghar skrivit till}

det _{engelska Tennisförbundet}men intekunnat få beskedomdet finns_{någonfortfarande användten¬}

nishall från 1800-talet_{(brevfrån TheLawnTennis} Association _{9.12.97 och 27.1.98).}

_Även

jag efter samtal med bl.a. vår gamle stjärnspelare

Sven Davidsonatt_{TennispaviljongeniStockholm,} genom attdenärsåvälbevarad och har bibehållit

sinfunktion _{genomåren, är unikivärlden.} En överlevare

från

När manskall summera_{Tennispaviljongens histo¬} riaslåsman avattden lika_{gärnakunde ha skattat} åt_{förgängelsensomöverlevt. Redan1910,närden} måste bort från nuvarande Stadions mark, hade

dess öde kunnat_beseglas-denvarju intelängre den modernaste hallen som fanns att _{tillgå. Men} den modernaste halleni_{jugendstil vidSturevägen}

brannuppoch finns idag bara kvarpåfoto. Torben

Gruts tennishall från _{1924fick Tennispaviljongen} attframståsomännumeromodern. Också Gruts

skapelse härjades aveldsvåda.

Men _{på 1970-talet hade Tennispaviljongen}

lyckats överleva sålänge attde kulturhistoriska aspekterna hunnit komma medibilden. Tennispa¬ viljongens festarkitektur från 1800-talet framstod

inte_längresomenbart omodernutanbörjadeupp¬

täckas _på nytt. Insikten om dess kulturhistoriska värde har sedan dess bara vuxitsig starkare. När

dennu har_{gåttin i sitttredje sekel förefallerdess}

framtida existens vara _{tryggad. Får den nu bara}

överleva brand kommer dess berömmelseatt öka för _{varje år som går. Allt fler svenskar kommer}

kännastolthetöverattvårtland_{ägerdetta charm¬} fullamonumentfrån _{tennissportensbarndom.}

Bengt af Klintberg, f. 1938, fil. kand. Universi¬

tetslektor i _{etnologi vid Stockholms universitet}

1967-86, därefter verksam som fri författare. Har

skrivit ett _{30-tal böcker, senast Kuttrasju.}

Folklo-ristiska och kulturhistoriska essäer _(1998).Ansva¬

rar sedan_{1990 för detvarjevecka återkommande}

Käll-

och

_{litteraturförteckning}

Adlerstråhle, Martha&Nylén, C.O.,1943,Någraminnenfrån

K.L.T.K:shistoria.

Ahlbom, Bengt,1977, ”C-hallenpånyttfödd. Världens äldsta

i bruk varande _{idrottshall”, Sveriges Centralförening för} IdrottensFrämjande, SCIF.Årsbok,102-104.

Andersson, HenrikO. &Bedoire, Fredrik, 1988, Stockholms byggnader.

Byggnadsminnen iStockholmslän1997.

Cederquist, Jonas, 1996, ”loo-årig tennishall först iSverige”, Sveriges Centralförening förIdrottens Främjande, SCIF.

Årsbok,125-130

Cox, Roger,1992,”Newport. The Cradle of American Tennis”,

Tennis,sept.1992,167-170.

af_{Klintberg, Bengt,}1997,”Taintedöd på världens äldsta levan¬

detennishall”,SvD25/10.

—

, 1998,”Brottmotlagenattgöra_{museum av}tennispaviljong¬

en”,SvD28/1.

Lindroth,Jan,1997,”Centralföreningens historia”. Hundraår

iidrottenstjänst. Enjubileumsbok för SverigesCentralför¬

eningförIdrottens Främjande 1897-1997.

Nilsson, Staffan,1997,”Fredrik Lilljekvist-Med historiasom

inspirationskälla”. Kulturvärden 3.

Tholerus, Göran et al., 1996, Ett sekel av svensk tennis

1896-1996.Någrakapitelomdenvitasportensutveckling. Örn,Johan,1999,Kv.Lekplatsen, Djurgården1:1,Tennispavil¬

jongen(C-hallen), Fiskartorpsvägen20.En byggnadshisto-risk_{inventeringfrån Stockholmsstadsmuseum}1999.

The

_{Tennispaviljongen}

_in

_Stockholm

By Bengt

af

Klintberg

Summary

The initiative to the _{building of the Tennispavil¬}

jongen (tennis pavilion) in Stockholm was taken by Gustaf, the then CrownPrinceof Sweden, later

King Gustav V, who had come in contact with

thenewball_gameof lawn_tennisinEngland. The

pavilionwas builtin 1896 on the site where the Stockholm_{Olympic Stadium nowstands. In 1910} this wooden _{building was dismantled and then} reassembled on its present_{site on} Fiskartorpsvä¬

genstreet.Its repairandmaintenancewasneglec¬

ted over the following _years and _in the 1970’s

therewere_{plans to} demolish the Tennispaviljon-gen, but once the owners,Sveriges Centralfören¬

ingför Idrottens Främjande, had succeededinget¬

ting the pavilion recognised as a Listed Building itwasthen renovated and restored_{usingStateand}

privatemeans. The design is characteristic of the

light, fanciful architecture whichwastypical of the sports and pleasure pavilions at the end of the 19th_{century.The front elevation has}aclock-tower and the side elevations have_{large dormer windows} which continue down on the elevations. At the

end of the 20thcenmrytherewereplans-which fortunatelywere notimplemented -to transform theinteriorof the_{buildingintoa museumofsport.} Today theTennispaviljongen inStockholm is per¬ haps the oldest building of its type in the world