Förklaringar
AOT40 Accumulated Ozone exposure over a threshold of 40 Parts Per Billion
(uttryckt i (μg/m3) · timme). Beräknas genom att man summerar skillnaden mellan timkoncentrationer över 80 μg/m3 (=40 ppb) och 80 μg/m3 varvid man endast använder de timvärden som uppmätts mellankl. 8.00 och 20.00 medeleuropeisk tid (MET) varje dag.
AQUILA National Air Quality Reference Laboratories Association. Europeiskt
nätverk för referenslaboratorier.
EMEP European Monitoring and Evaluation Programme.
Gemensamt program för övervakning och utvärdering av gränsöver-skridande luftföroreningar i Europa, inom FN:s ekonomiska kommis-sion för Europa.
Glidande 8timmars medelvärde som beräknas från timmedelvärden, upp
-8-timmars- dateras varje timme. Varje 8-timmarsmedelvärde som beräknas på
medelvärde detta sätt hör till den dag då medelvärdet slutar, dvs. det första
medelvärdet för en dag är värdet från kl. 17.00 föregående dag till kl 01.00 den aktuella dagen och det sista medelvärdet för dagen är det som sträcker sig från kl. 16.00 till kl. 24.00.
HELCOM Helsingforskommissionen
IM Integrated Monitoring
ITM Institutionen för Tillämpad Miljövetenskap vid Stockholms universitet
IVL IVL Svenska Miljöinstitutet
JRC Joint Research Center. EU:s gemensamma forskningscenter.
MKN Miljökvalitetsnormer
NUT Nedre utvärderingströskel
SMHI Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut
SWEDAC Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll
Urbanmätnätet Mätprogram för luftövervakning som drivs av IVL i samarbete med kommuner.
Innehåll
Förklaringar 2
1 Förord 5
2 Miljökvalitetsnormer 7
3 Hälsoeffekter 9
4 Källor till luftföroreningar 13
5 Sveriges zoner för luftövervakning 15
6 Kvalitetssäkring 17
7 Luftkvalitet i regional bakgrund 2009 21
7.1 Kvävedioxid (NO2) och kväveoxider (NOX) 21
7.2 Svaveldioxid (SO2) 21
7.3 Ozon (O3) 21
7.4 Partiklar (PM10, PM2,5) 23
7.5 Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) 23
7.6 Tungmetaller 23 8 Luftkvalitet i tätorter 2009 25 8.1 Kvävedioxid (NO2) 25 8.2 Svaveldioxid (SO2) 25 8.3 Ozon (O3) 25 8.4 Partiklar (PM10 och PM2,5) 25 8.4.1 PM10 25 8.4.2 PM2,5 27 8.5 Tungmetaller 27
8.6 Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) 27
8.7 Bensen 27
8.8 Kolmonoxid (CO) 29
9 Tidstrender 31
10 Tema: Samverkan 35
11 Referenser 42
Bilaga 1 Zonindelning i Sverige 43
Bilaga 2 Zonvis redovisning av antalet mätstationer 2009 44
Bilaga 3 Mätningar i tätortsluft 2009 45
Bilaga 4 Kommuner som rapporterat till
Naturvårdsverket/Datavärdskapet 50
1. MILJÖKVALITETSNORMER
1. Förord
ÖRRA ÅRET ANTOG regeringen den nya Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477). Naturvårdsverket ska enligt förordningen göra årliga
sammanställningar om hur olika miljökvalitetsnormer (MKN) följs
samt vilka åtgärdsprogram som fastställts (42 §). Åtgärdsprogrammen beskrivs utförligt på Naturvårdsverkets hemsida
(www.naturvardsver-ket.se). För att följa upp MKN ger Naturvårdsverket i år ut Luften i
Sverige. Avsikten är att visa en översiktlig bild av luftkvaliteten i Sverige.
I skriften beskrivs mätningar i landsbygd och tätort och på nationell respektive regional nivå. Resultaten från mätningarna utvärderas utifrån
MKN och miljömål. Alla data är tillgängliga för fri nedladdning från
IVL Svenska Miljöinstitutet (www.ivl.se). IVL är nationell datavärd för
miljöövervakningen av luft.
Temat för Luften i Sverige är samverkan. Samverkan i olika former
kan i hög grad underlätta och förbättra miljöövervakningen.
Östergöt-lands luftvårdsförbund och Luft i Väst beskriver här hur samverkan kan gå till.
Föregångare till Luften i Sverige är Luftkvalitet i tätorter som första gången gavs ut 1986 och som beskrev kommunernas övervakning.
Rapporten har tagits fram av Naturvårdsverket med stöd från en arbetsgrupp bestående av följande personer.
Naturvårdsverket
Niklas Ricklund (projektledare) Helena Sabelström
Titus Kyrklund Matthew Ross-Jones
IVL Svenska Miljöinstitutet
Karin Persson Karin Sjöberg
Luft i Väst
David Svenson Per Eckberg
Östergötlands luftvårdsförbund
Ola Lindén Göran Thunberg
Stockholm, maj 2011 Naturvårdsverket
F
1. MILJÖKVALITETSNORMER
6 | luften i sverige
Smutsigt och rent partikelfi lter.
2. Miljökvalitetsnormer
ILJÖKVALITETSNORMER HAR FUNNITS i svensk lagstiftning sedan miljö-balken trädde i kraft 1999. Miljökvalitetsnormerna för utomhus-luft anger oftast en föroreningsnivå som inte får överskridas efter en viss tidpunkt. Sedan 2003 fi nns även normer där det ska eftersträvas att en viss föroreningsnivå inte överskrids.
Samtliga miljökvalitetsnormer för utomhusluft har hittills haft sitt
ursprung i olika EU-direktiv. Genom Sveriges medlemskap i EU har
vi förbundit oss att genomföra EU-lagstiftningen. I några fall har de
svenska normerna fått en strängare nivå än EU:s gräns- och målvärden,
med hänvisning till tidigare gällande svensk lagstiftning på området.
Genom att fastställa miljökvalitetsnormerna genomför Sverige EU
-lagstiftningen, men vi har även skapat ett juridiskt instrument som underlättar möjligheterna att uppfylla de svenska miljömålen. Luftkvali-tetsfrågorna handlar om att uppfylla miljömålet Frisk luft.
Senast i raden av miljökvalitetsnormer är för fi na partiklar (PM2,5). Dessutom fi nns normer för partiklar (PM10), kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, ozon, bensen, bens(a)pyren, arsenik, kadmi-um, nickel och bly. Kommunerna ansvarar för kontrollen av luftkvalite-ten för samtliga normer, utom kväveoxider och svaveldioxid i regional bakgrund samt ozon. Där har Naturvårdsverket ansvaret.
Regelverket för miljökvalitetsnormerna fi nns övergripande i 5 kap miljöbalken och mer specifi kt i Luftkvalitetsförordning (2010:477) och i Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (2010:8). I Naturvårdsverkets handbok 2011:1 Luftguiden får kommunerna väg-ledning om tillämpning och kontroll av miljökvalitetsnormerna. Många kommuner samverkar om kontrollen, till exempel i luftvårdsförbund. Samverkan har visat sig vara framgångsrikt och Naturvårdsverket re-kommenderar att samverkan sker. Det nämns också i den senaste versio-nen av föreskrifterna och handboken.
Åtgärdsprogram är det viktigaste verktyget för att se till att miljökva-litetsnormerna följs. Tillsyn och prövning enligt miljöbalken är ett annat viktigt instrument, liksom planläggning enligt Plan- och bygglagen. Även vissa andra lagar har kopplingar till miljökvalitetsnormerna, till exempel Väglagen.
Skenet bedrar. Röken på bilden är vacker men partiklar är ett hot mot män-niskors hälsa.
3. Hälsoeffekter
UFTFÖRORENINGAR GER EFFEKTER på männsikors hälsa. Luftburna par tiklar är en av fl era orsaker till sjuklighet och dödlighet i folk-hälsosjuk domar som hjärt-, kärl- och lungsjukdomar. Tidigare låg fokus främst på akuta effekter av luftföroreningar som besvär i andnings-vägarna och lungcancer efter långtidsexponering av föroreningar. Att fokus har skiftat betyder inte att tidigare erfarenheter minskat i betydel-se utan snarare att ny kunskap kommit till. Barns luftvägshälsa är viktig att uppmärksamma även om den största sjukligheten drabbar äldre. Vissa sjukdomar kan ta lång tid att utveckla och då kan exponering un-der barndomen spela roll. Nytillkommen kunskap visar att exponering för luftföroreningar under barndomen kan bidra till allergisjukdomar.
Luften vi andas innehåller ofta en mängd olika luftföroreningar. Det kan då vara svårt att peka ut den förorening som mest bidrar till sjuklig-het. För cancerframkallande luftföroreningar har ett orsakssamband mellan till exempel bens(a)pyren och lungcancer kunnat fastställas. För andra luftföroreningar, som till exempel kvävedioxid, fi nns fastställda orsakssamband, men då vid relativt höga halter (200 mikrogram per kubikmeter). Kvävedioxid är också en viktig markör för tätorters luft-föroreningar. Samband mellan kvävedioxid och sjuklighet och dödlighet på lång och kort sikt har fastställts även i vanligt förekommande nivåer, ner till 20 mikrogram per kubikmeter och kanske lägre. Då indikerar halten kvävedioxid troligen partiklar i någon form. Forskning pågår om vilka föroreningskällor som sprider hälsoskadliga partiklar och vilka egenskaper (storlek, antal, sammansättning) som kan kopplas till ohälsa. Indikatorn, som visar ett samband mellan sjuklighet och ohälsa, är inte alltid orsaken till sjukligheten.
Kvävedioxid är skadligt i sig, men även en viktig markör för andra
föroreningar från förbränning. En ökning av NO2-halten med 10 μg/
m3 ger ökad förtida dödlighet på 12–14 procent vilket motsvarar cirka
3 000 dödsfall per år i Sverige. Kväveoxid är i första hand markör; NO2
i sig bedöms i första hand bidra till att allergiska astmatiker upplever ökad känslighet och får förvärrade reaktioner. Utsläpp av kväveoxider och ammoniak ger nedfall av kväveföreningar över land och hav, vilket bidrar till övergödning inom känsliga områden.
Kolmonoxid blockerar blodets upptag av syrgas från luften. Utomhus leder höga halter av kolmonoxid till kärlkrampsymtom hos personer med hjärtbesvär. Institutet för Miljömedicin rekommenderar högsta
hal-ten, uttryckt som ett medelvärde, 6 mg/m3 under 8 timmar (WHO har
10 mg/m3 under 8 timmar).
Ozon har väldokumenterade samband mellan exponering, frekvens dödsfall och antal intagna på sjukhus, även i områden där halterna inte
L
10 | luften i sverige
3. HÄLSOEFFEKTER
är särskilt höga. Inom EU beräknas att marknära ozon år 2000 gav
upphov till 21 000 förtida dödsfall.
Ozon tas upp genom bladens klyvöppningar och påskyndar växtens åldrande. Det leder till skördebortfall som i Sverige har uppskattats till ett årligt värde av 160 miljoner kronor för jordbruksgrödor och 340 miljoner kronor för minskad tillväxt av skogen.
Det fi nns omfattande bevis för att luftburna partiklar i tätorterna ger allvarliga effekter på människors hälsa. Långtidsexponering för luft med förhöjda halter av partiklar leder till sjuklighet och förtida dödlighet i hjärt-, kärl- och lungsjukdomar. Befolkningen i större städer riskerar förkortad livslängd med fl era månader. Även dygnsvariationer av parti-kelhalter påverkar både dödligheten och antalet nyinlagda på sjukhus. Ökade partikelhalter gör att fl er astmatiker och andra känsliga personer upplever besvär i luftvägarna och får behov av medicinering. Vad hos partiklarna som ger ohälsa är idag oklart. Det är dock helt klart att även grövre partiklar, från slitage, har negativa effekter på hälsan, åtminstone på kortare sikt, särskilt för sjukdomar i luftvägar och lungor.
Luftföroreningar innehåller även fl era ämnen som kan ge cancer. Ben-sen, benso(a)pyren och butadien är de viktigaste. Utsläppen av bensen från trafi ken har minskat kraftigt till följd av lägre bensenhalt i bensi-nen och katalysatorer. Vid kallstarter sker dock fortfarande utsläpp av bensen. Bensen, benso(a)pyren och butadien bildas i varierande mängder vid all förbränning. Vedeldning är därför en betydande källa till cancer-framkallande luftföroreningar.
1. MILJÖKVALITETSNORMER
Småskalig ved-eldning kan ha stor
1. MILJÖKVALITETSNORMER
12 | luften i sverige
Bilavgaser är en viktig källa till fl era luftföroreningar.
4. Källor till luftföroreningar
ET FINNS MÅNGA olika källor till luftföroreningar (Tabell 1). En viktig källa är fordonstrafi ken. Utsläpp sker från bilar, båtar, fl yg och arbets maskiner. Generellt sett har äldre fordon sämre miljöprestanda. Förbränning och katalysatorrening är mindre effektiv jämfört med nyare fordon. De avger därför mer luftföroreningar som kväveoxider, polycykliska aromatiska kolväten, fl yktiga organiska föreningar och kolmonoxid. Effektiva katalysatorer i kombination med renare bräns-len minskar fordonens påverkan på luftens kvalitet. En växande for-donspark komplicerar dock problembilden. Fler bilar och ökad trafi k ger också mer slitage på vägarna, vilket är en viktig källa till luftburna partiklar.
Energiproduktionen är en annan betydelsefull källa till föroreningar. Utsläpp sker till exempel i samband med uppvärmning av bostäder. Vedeldning ger utsläpp av partiklar och polycykliska aromatiska kol-väten, vilket kan ha stor betydelse för lokal luftkvalitet. Eldningsolja har historiskt varit en signifi kant källa till utsläpp av svaveldioxid. Mins-kad användning i kombination med reglerade mängder svavel i olja, rening av utsläpp och övergång till kärnkraft har sammantaget lett till kraftigt minskade svavelutsläpp och förbättrad luftkvalitet. Luftburen svavel dioxid från kontinenten och utsläpp från sjöfarten gör att numera främst kuststäder i södra Sverige exponeras.
TABELL 1. Luftföroreningar och deras utsläppskällor
Luftförorening, ämnesgrupp Källor till luftutsläpp
Kolmonoxid (CO) Avgaser från äldre fordon, energiproduktion och uppvärmning Kvävedioxid (NO2) Avgaser från fordon, industrier, energiproduktion och uppvärmning Svaveldioxid (SO2) Sjöfart, industrier, energiproduktion och uppvärmning.
Ozon (O3) Marknära ozon är en sekundär luftförorening som bildas av kväveoxider
och fl yktiga organiska ämnen, främst under sommarhalvåret
Partiklar (PM) Vägtrafi k, industrier, energiproduktion, uppvärmning och naturliga källor Tungmetaller Förbränning av avfall och stenkol, vissa industriella processer
Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) Utsläpp från fordon och arbetsmaskiner, industrier och vedeldning
Lättfl yktiga organiska ämnen (VOC) Avgaser från fordon, industrier, vedeldning och användning av lösningsmedel
D
Skepp i sikte? Svavelutsläppen kan minskas ytterligare om sjöfarten blir renare.
5. Sveriges zoner för luftövervakning
VERIGE HAR DELATS in i sex zoner för övervakning av luftkvaliteten,
se Figur 1. Det har skett i enlighet med EU:s luftkvalitetsdirektiv
(2008/50/EG). En närmare beskrivning av zonindelningen fi nns i Bilaga 1.
Kalenderåret 2009 har mätningar från tätorter i 67 kommuner rap-porterats till datavärdskap luft. Omfattningen varierar, men totalt fi nns data från 45 stationer i gaturumsmiljö och 35 stationer där man mätt i urban bakgrundsluft. I Bilaga 2 redovisas en zonvis fördelning över hur många kommuner och platser (i gaturum respektive i urban bakgrund) där mätningar av olika komponenter skett under året.
Rapportens resultat från tätortsmiljöer innefattar mätningar som dels skett i kommuners egen regi, dels genomförts inom ramen för Urban-mätnätet (Persson m.fl ., 2010). Information om mätstationernas placering och mätmetoder anges i Bilaga 3. Vissa kommuner ingår i ett samverkansområde för kontroll av luftkvaliteten, men det utförs inte mätningar i alla kommuner. I Bilaga 4 redovisas samtliga kommuner som rapporterat till Naturvårdsverket/datavärden för luft.
S
FIGUR 1. Zonindelning i Sverige förluftkvalitetsövervakning.
I Bilaga 1 anges vilka kommuner/län som ingår i respektive zon.
Zon 1 – Norra Sverige
Zon 2 – Mellansverige
Zon 3 – Södra Sverige
Zon 4 – Stockholms tätortsområde Zon 5 – Göteborgs tätortsområde Zon 6 – Malmös tätortsområde t fi nns mätt i ver hur grund) om ör nernas år i ett inte uner e e
Pålitliga data förutsätter noggrann kvalitetssäkring.
6. Kvalitetssäkring
PPFÖLJNING AV MILJÖKVALITETSNORMER (MKN) och andra luftkvalitets-mål förutsätter representativa provtagningsplatser och väl
utpro-vade mätmetoder för att få data av god kvalitet. EU-direktiv (2008/50/
EG) och Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (NFS
2010:8) anger krav på mätmetoder och datakvalitetssäkring. För de
luftföroreningar som regleras genom MKN anges också referensmetoder
för kontrollen då halterna överstiger defi nierade nivåer. Andra mätme-toder kan bedömas som likvärdiga med referensmetoden, men detta får tillverkarna själva ansöka om hos Naturvårdsverket. Även indikativa mätmetoder kan användas, men endast som komplement eller då halt-nivåerna underskrider nedre utvärderingströskeln. I Sverige används fl era olika mätmetoder för övervakning av luftkvaliteten. För att de in-samlade mätvärdena ska kunna användas för att jämföra luftkvaliteten på lokal, regional, nationell och internationell nivå är det av stor vikt att angivna krav följs.
För att underlätta kommunernas arbete och rapporteringen av mätdata samt uppfylla luftkvaltetsdirektivets krav, inrättade Naturvårdsverket 2003 ett referenslaboratorium (Institutionen för Tillämpad
Miljöveten-skap, ITM, vid Stockholms universitet). Laboratoriet ska i första hand ge
råd om mätstrategi, kvalitetssäkring, mätmetoder och mätinstrument för att kontrollera och uppfylla miljökvalitetsnormerna. Informationen fi nns på laboratoriets hemsida (www.itm.su.se/refl ab). Sedan 2001 fi nns också
en nationell datavärd (IVL Svenska Miljöinstitutet, www.ivl.se) som i
första hand sköter datainsamling och rapporteringen av luftkvalitetsdata
från tätorter till internationella organ, såsom EU.
EU har ett nätverk för referenslaboratorier, AQUILA (National Air
Quality Reference Laboratories Association) som koordineras av EU:s
gemensamma forskningscenter (JRC) i Ispra, Italien. Nätverket har möten
två gånger per år, där gemensamma frågeställningar kring
kvalitetssäk-ring diskuteras. Inom ramen för AQUILA anordnas också olika typer av
interkalibreringar för att underlätta kvalitetsarbetet i medlemsländerna.
Både datavärden för luft (IVL) och referenslaboratoriet (ITM) är
medlem-mar i nätverket.
EU:s medlemsländer måste varje år rapportera till kommissionen om
luftkvaliteten i landet, om det fi nns risk för att gränsvärden överskrids
och om åtgärdsprogram har upprättats (2008/50/EG). I Sverige ansvarar
kommunerna för övervakningen av luftkvaliteten i tätorter och de ska senast den 31 mars varje år rapportera mätdata till Naturvårdsverket via
datavärden (NFS 2010:8). Kommunernas rapporter används i sin tur som
underlag för den nationella rapporteringen till EU.
18 | luften i sverige
6. KVALITETSSÄKRING
NFS 2010:8 ger en ram för kvalitetssäkringsrutiner för kommunernas
mätdata. Referenslaboratoriet informerar om referensmätmetoder och vilka instrument som bedöms vara likvärdiga. Kommunerna ansvarar dock själva för genomförandet av luftkvalitetskontrollen och därmed också för valet av mätpunktsplacering, mätinstrument, kalibreringsruti-ner, validering av mätdata och övrig kvalitetssäkring. I Figur 2 illustreras viktiga moment i kvalitetssäkringen.
I Figur 3 nedan visas ett schema över datafl ödet från kommunernas
mätningar till EU:s databas. Kommunerna ska själva utföra validering av
mätdata innan de rapporterar till datavärden. Kvaliteten på datavalide-ringen har varierat mycket mellan år och mellan kommuner. Under senare år har det blivit bättre, men fortfarande levereras data med mätvärden som inte passerar datavärdens kontroll och kraven i NFS 2010:8. Hos datavärden registreras inkomna data. Mätdata granskas genom kontroll av extremvärden och jämförelse av medel- och maxvärden med tidigare års data och jämförbara stationer.
Utöver mätdata ska kommunerna rapportera in metadata om mätning-arna. För de fl esta mätstationer fi nns uppgifter om placering, stationstyp (urban bakgrund, gaturum etc.) samt mätinstrument. Det är dock hittills endast ett fåtal kommuner som rapporterar om sina kvalitetssäkringsruti-ner (kalibrering, validering) till datavärden. I Bilaga 3 anges vilka mät-metoder som är referensmät-metoder eller bedömts som likvärdiga, och vilka som betraktas som indikativa metoder.
När felaktigheter i mätdata misstänks kontaktas den aktuella kommu-nen/dataleverantören för en diskussion innan beslut tas om hur data ska hanteras. Endast i undantagsfall stryks inrapporterade data ur databasen. Data särskiljs heller inte till följd av att placering av mätpunkter, mätme-toder eller andra faktorer inte uppfyller kraven enligt direktivet.
µg/m
3
nov jan mar maj jul sep
Alafors Alingsås Bengtsfors Bollebygd Borås Ed Falköping Färgelanda Grebbestad Grästorp Gullspång Götene Henån Herrljunga Hjo Karlsborg Kinna Kungshamn Lidköping Lilla Edet Lysekil Lysekil Lahäll Mariestad Mellerud Munkedal Skara Strömstad Svenljunga Tibro Tranemo Trollhättan Töreboda Uddevalla Ulricehamn Vara Vårgårda Vänersborg Åmål 6 5 4 3 2 1 0
FIGUR 2. Veckomedelvärden för bensen – avvikande data följs upp.
BILD 1–4. Viktiga delar i kvalitetsarbetet. Överst t.v. och mitten mätmetod. Nederst t.v. och t.h. placering av mätstation.
FIGUR 3. Datafl ödet från svenska kommuners mätningar till leverans av mätdata till EU:s databas.
Uddevalla Grebbestad Lysekil Hjo Mätning Validering Förfrågan om data Rapporterings-formulär Registrering och datagranskning Datavärdskapets databas
Överföring till Data exchange module Webb presentation Questionnaire Kommuner Datavärd Rapportering till EU 6. KVALITETSSÄKRING Hornsgatan 85 och 108
Förekomst av skägglavar, Usnea
fi lipendula indikerar
Esrange Vindeln Bredkälen Pålkem Myrberg Högbränna Storulvsjön Jädraås Onsjö Hoburgen Ottenby Blåbärskullen Kindlahöjden Ulriksdal Sticklinge Farstanäs Hensbacka Rockneby Sännen Timrilt Granan Höka Kvisterhult Sjöängen Aneboda Riseboda Västra Torup Gårdsjön Djursvallen, Nedre Docksta Gammtratten Rickleå Pallas Aspvreten Norra Kvill Grimsö Vavihill Råö
FIGUR 4. Mätstationer för övervakning av luftkvalitet i regional bakgrund inom den nationella miljöövervakningen.
Vid stationer med fet stil mäts luften med en högre tidsupplösning (dygn/ timme) än vid övriga stationer (månad).
7. Luftkvalitet i regional bakgrund 2009
UFTKVALITETSÖVERVAKNING I REGIONAL bakgrund är ett nationellt ansvar och genomförs i huvudsak inom ramen för den nationella miljööver-vakningen som fi nansieras av Miljöövervakningsenheten vid
Naturvårds-verket. Mätningar sker inom fyra olika mätnät: EMEP (European
Monitoring and Evaluation Programme), Luft- och nederbördskemiska
nätet, IM (Integrated Monitoring) och Krondroppsnätet. Mer
informa-tion om övervakning i regional bakgrundsluft fi nns att hämta i Sjöberg m.fl ., 2011. Figur 4 visar de stationer som ingår i rapporten för 2009. En förteckning över komponenter och mätmetoder fi nns i Bilaga 5.
Även kommuner och länsstyrelser/luftvårdsförbund mäter regional bakgrundsluft i varierande omfattning. Även mätstrategin kan avvika från de nationella mätningarna, och de mätningarna ingår inte i denna redovisning.
7.1 Kvävedioxid (NO2) och kväveoxider (NOX)
Årsmedelhalten av NO2 i regional bakgrundsluft uppgick under 2009
till cirka tio procent av MKN och tjugo procent av miljömålet vid de
mest belastade mätstationerna i södra Sverige. Resultaten visar också på
en tydlig syd-nordlig gradient där halten av NO2 vid fl era av stationerna
i norr uppgick till knappt femton procent av halten i söder, se Figur 5. Orsaken, liksom för många föroreningar, är att luft-massor transporteras in från Syd- och Centraleuropa (Lövblad et al., 2004).
7.2 Svaveldioxid (SO2)
Halterna av SO2 i regional bakgrundsluft är generellt väldigt låga.
Årsmedelhalten 2009 utgjorde som högst cirka fem procent av
MKN (20 μg/m3) och tjugo procent av miljömålet (5 μg/m3),
se Figur 6. Det fi nns fortfarande en tendens till något högre halter i södra Sverige. Hoburgen hade den högsta medelbelast-ningen, vilket delvis kan bero på sjöfarten i Östersjön
(HELCOM, 2010).
7.3 Ozon (O3)
Månadsmedelvärden under 2009, vid de åtta platser där mark-nära ozon mäts på timbasis, redovisas i Figur 7. De högsta medel-halterna observerades under våren. Halterna vid Esrange och
Norra Kvill uppgick till 90 μg/m3 i april. Årsmedelbelastningen
varierade mellan 49 μg/m3 vid Grimsö och 64 μg/m3 vid Esrange.
Vavihill Råö Norra Kvill
Bredkälen Aspvreten Råö Vavihill
Aspvreten Grimsö Bredkälen Vindeln Esrange 1,5 1,0 0,5 0,0 5 4 3 2 1 0 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 25 20 15 10 5 0 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 Vavihill Sännen Hoburgen Råö Granan SjöängenAspvretenJädraås Djursvallen, Nedre
DockstaBredkälenRickleå Pålkem Vavihill Sännen Hoburgen Råö Granan SjöängenAspvretenJädraås Djursvallen, Nedre Docksta
BredkälenRickleå Pålkem
FIGUR 5. Årsmedelhalter av NO2 i regional bakgrundsluft år 2009.
FIGUR 7. Månadsmedelhalter av ozon, baserat på mätningar på timbasis, i regional bakgrundsluft under 2009.
BILD 5. Mätstation placerad på tak.
FIGUR 8. Årsmedelvärde av PM10 och PM2,5 i regional bak-grundsluft under 2009.
FIGUR 6. Årsmedelhalter av SO2 i regional bakgrundsluft år 2009.
0,40 0,35 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 ng/m 3
FIGUR 9. Årsmedelhalter av benso(a)pyren i regional bakgrunds-luft 2009.
22 | luften i sverige
7. LUFTKVALITETIREGIONALBAKGRUND 2009
Vavihill Råö Aspvreten Pallas PM2,5 Miljömål PM10 PM10 Miljömål PM2,5
jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec
Miljömålet för timmedelvärdet, 80 μg/m3, överskreds kraftigt vid
samtliga mätstationer. Däremot uppmättes under 2009 inga
timmedel-halter som låg över informationsnivån 180 μg/m3.
Till skillnad från många andra luftföroreningar fi nns ingen tydlig geo-grafi sk gradient för årsmedelbelastningen av ozon. Det fi nns heller ingen tydlig trend i medelhaltbelastningen, utan det är framför allt meteoro-login som styr haltnivåerna. Antalet höghaltstillfällen är dock betydligt fl er i södra än i norra Sverige (Sjöberg, m.fl ., 2010; Sjöberg, m.fl ., 2011).
Nuvarande MKN för människors hälsa (glidande 8-timmarsmedelvärde
> 120 μg/m3) överskreds 2009 under sju dygn vid Norra Kvill, vilket var
den högsta noterade frekvensen. Normen för växtlighet, AOT40 (18 000
μg/m3·h som 5-årsmedelvärde), överskreds däremot inte vid någon av
mätplatserna.
7.4 Partiklar (PM10, PM2,5)
I Figur 8 redovisas partikelhalter PM10 och PM2,5 i regional bak
grunds-luft under 2009. Halterna för båda komponenterna låg betydligt lägre än
både MKN och miljömålen.
Både PM10 och PM2,5 uppvisar en klar nord-sydlig gradient. Det
be-ror på att södra Sverige ligger närmare de stora källområdena i Central-europa. Båda halterna var nästan fyra gånger högre vid de två sydliga
stationerna Vavihill och Råö jämfört med Bredkälen i Jämtland. PM
10-halterna vid Aspvreten var ungefär dubbelt så höga som vid Bredkälen.
PM2,5 var också nära fyra gånger högre i söder än i norr. Även vid
Aspvreten var halterna PM2,5 lägre än i söder, men skillnaden var något
mindre än för PM10. Det kan bero på att små partiklar kan
transporte-ras längre sträckor, varför proportionen mellan PM2,5 och PM10 ökar
ju längre ifrån källorna mätningarna görs.
7.5 Polycykliska aromatiska kolväten (PAH)
Figur 9 visar årstidsvariationen under 2009 i regional bakgrundsluft för benso(a)pyren (B(a)P). Halten används i många fall som indikator på
förekomsten av PAH. Halten B(a)P var högst under den kalla årstiden,
vilket kan bero på större PAH-emissioner från till exempel förbränning.
Under 2009 var summa PAH 1,6 ng/m3 vid Aspvreten, 0,6 ng/m3 vid
Pallas samt 3,0 och 3,1ng/m3 vid Vavihill respektive Råö. MKN för B(a)P
(1 ng/m3) överskreds inte vid någon av stationerna. De högsta
årsmedel-halterna (0,08–0,10 ng/m3) uppgick till cirka tio procent av MKN, men i
nivå med delmålet, och uppmättes vid Råö ochVavihill.
7.6 Tungmetaller
Månadsmedelhalter av arsenik (As), kadmium (Cd), nickel (Ni) och bly (Pb) i bakgrundsluft under 2009 visas i Figur 10. En geografi sk trend med låga värden vid Bredkälen i norr och högre halter i söder kan skön-jas. Halterna av Cd vid Bredkälen och Råö är inte medtagna eftersom de var lägre än mätmetodens detektionsgräns. Haltnivåerna under 2009
var generellt låga i förhållande till MKN och även till de nedre
utvärde-ringströsklarna (NUT). Enskilda månadsmedelhalter uppgick som högst
till i storleksordningen tio procent av MKN för årsmedelvärdet.
1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0
jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec
ng/m 3 0,20 0,16 0,12 0.08 0,04 0,00
jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec
ng/m 3 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0
jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec
ng/m 3 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0
jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec
ng/m
3
FIGUR 10. Månadsmedelhalter av As, Cd, Ni och Pb i bakgrundsluft under 2009.
7. LUFTKVALITETIREGIONALBAKGRUND 2009
Vavihill Råö Aspvreten Bredkälen Vavihill Råö Aspvreten Bredkälen Vavihill Råö Aspvreten Bredkälen Vavihill Aspvreten As Cd Ni Pb
Luftkvaliteten i tät-orter varierar mellan olika orter.
8. Luftkvalitet i tätorter 2009
8.1 Kvävedioxid (NO2)
Ett tjugotal kommuner har rapporterat mätningar av NO2 till
datavär-den under år 2009 som tim- eller dygnsmedelvärdatavär-den i gaturum och/eller urban bakgrund, se Figur 11. Ytterligare ett fåtal kommuner har
rappor-terat NO2 som dygnsmedelvärde under vinterhalvår 2008/09.
Ett tiotal av de kommuner som rapporterat in sina data till
data-värden överskred, eller var nära att överskrida MKN under 2009,
däribland Stockholm, Göteborg och Malmö, men även något mindre kommuner som Botkyrka, Skellefteå, Falun och Uppsala.
Figur 12 presenterar årsmedelvärden av NO2 för de kommuner som
rapporterat till datavärden. Där ingår också ett tiotal kommuner som
mätt NO2 som månadsmedelvärde. I Göteborg, Stockholm och Umeå
överskreds MKN även som årsmedelvärde under 2009.
8.2 Svaveldioxid (SO2)
Halterna av svaveldioxid är numera så låga i svenska tätorter att de inte
ger upphov till hälsoproblem, se Figur 13. MKN för svaveldioxid är
20 μg/m3 och miljömålet är 5 μg/m3. Halterna överskrids förmodligen
endast i enstaka svenska kommuner där det ligger industrier med höga utsläpp.
8.3 Ozon (O3)
Halterna av ozon är generellt lägre i tätorter än på landsbygden. I starkt trafi kerade gaturum är halterna av marknära ozon lägre än i urban bakgrund och på landsbygden. Det beror på att tätorter har mer avgaser och därmed högre halter av kväveoxid som bryter ner ozon.
Även om halterna generellt är högre på landsbygden överskreds under
2009 MKN som glidande 8-timmarsmedelvärde även i vissa tätorter, se
Figur 14. Inte i något fall överskreds dock EU:s målvärde (samma
halt-nivå som MKN, 120 μg/m3) vid fl er än de tillåtna 25 dygnen per år. Flest
dygn överskreds MKN i Mölndals gaturum, där halten var högre än 120
μg/m3 under 3 dygn.
8.4 Partiklar (PM10 och PM2,5)
8.4.1 PM10
Partiklar är en av de luftföroreningar som orsakar störst hälsoproblem i svenska tätorter (Forsberg et al., 2005; Sjöberg et al., 2009).
120 100 80 60 40 20 0 60 50 40 30 20 10 0 70 60 50 40 30 20 10 0 6 5 4 3 2 1 0 160 140 120 100 80 60 40 20 0 µg/m 3 µg/m 3 Antal dygn µg/m 3 µg/m 3 Umeå
GöteborgStockholmBotkyrkaSkellefteåUppsala Malmö Luleå Helsingborg
Falun
JönköpingSundsvallHalmstad Borås
LandskronaTrelleborgNyköping Lund Växjö Norrköping Kiruna Göteborg Stockholm UmeåMalmöUppsala Sundsvall
HelsingborgSkellefteåJönköpingHalmstad MölndalBotkyrka
Sollentuna LuleåBoråsFalun
NyköpingSödertäljeTrelleborgHudiksvall Landskrona
Lund Norrköping
Växjö
HöganäsYstadLjungbyÄlmhultKirunaGotlandSäffl e
StockholmNorrköpingUppsalaSödertäljeLinköping UmeåSunne
JönköpingVästerås Luleå
GöteborgSollentunaSundsvall Landskrona
KarlstadÖrebroNyköping Svenljunga
Borås KarlskronaHalmstad
Växjö
HöganäsMalmöBurlövKirunaLjungbyTrelleborgÄlmhult SkellefteåMölndalJönköpingGöteborgLandskronaHelsingborg
Malmö Norrköping Luleå Halmstad Lund Säffl e Sundsvall Borås Gotland Hudiksvall Mölndal Göteborg, JärntorgetGöteborg, Femman
StockholmHalmstad Luleå Borås
Helsingborg
Falun Malmö Malmö Helsingborg
Lund JönköpingNorrköping
FIGUR 11. Halter av NO2, som 98-percentil för dygnsmedelvärde, i svenska kommuner
under 2009 jämfört med miljökvalitetsnorm (MKN) och övre utvärderingströskeln (ÖUT).
FIGUR 12. Årsmedelvärde 2009 av NO2 i gaturum (röda staplar) och urban bakgrund (blå
staplar) jämfört med miljökvalitetsnormen (MKN) och övre utvärderingströskeln (ÖUT).
FIGUR 15. Antal dygn då miljökvalitetsnormen för dygnsmedelvärdet av PM10 överskreds 2009.
FIGUR 13. Årsmedelvärde av SO2 2009 jämfört med miljö målet. FIGUR 14. Högsta glidande 8-timmarsmedelvärde av mark nära ozon för sommarhalvåret 2009 jämfört med miljökvalitetsnorm och miljömål.
8. LUFTKVALITETITÄTORTER2009
Dygn 98%il, gata Dygn 98%il, ub
MKN 98%-il, dygn ÖUT 98%-il, dygn
Medelvärde μg/m3, gaturum
Medelvärde μg/m3, urban bakgrund
MKN-år ÖUT-år
Antal dygn medel PM10 > 50 μg/m3, gaturum
Antal dygn medel PM10 > 50 μg/m3, urban bakgrund
MKN antal dygn > 50 μg/m3
Medel μg/m3, gaturum
Medel μg/m3, urban bakgrund
Miljömål
Max gl8h ozon μg/m3, urban bakgrund MKN
Max gl8h ozon μg/m3, gaturum Miljömål
Figur 15 visar under hur många dygn dygnsmedelvärdet 50 μg/m3 överskreds under 2009. MKN tillåter 35 dygn per år. MKN överskreds främst i gaturum. I Stockholm, Norrköping, Uppsala och Södertälje överträddes MKN. I Linköping överskreds MKN precis 35 dygn. I urban bakgrund överskreds MKN som mest under 5 dygn, vilket skedde i Ljungby.
I samtliga kommuner underskreds MKN för PM10 som årsmedel-värde, och endast i ett fåtal gaturum överskreds ÖUT, se Figur 16.
8.4.2 PM2,5
En miljökvalitetsnorm för PM2,5, på 25 μg/m3 som årsmedelvärde, infördes 2010 i den nya Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477). Det fi nns begränsat med mätdata för PM2,5 från tidigare år. 2009 var det endast sex kommuner som rapporterat in data med godkänd datatäck-ning till datavärden, se Figur 17. I samtliga dessa kommuner under-skreds klart såväl MKN som ÖUT. Skillnaden mellan halter i gaturum och urban bakgrund är betydligt mindre än för PM10 till följd av att PM2,5 inte är lika lokalt genererad som PM10 utan en betydande andel har långväga ursprung (Sjöberg et al, 2009).
8.5 Tungmetaller
Kunskapen om halterna Pb, Ni, Cd och As i svenska tätorter är mycket bristfällig på grund av få mätningar. Sedan miljökvalitetsnormen inför-des har dock fi lter för PM10 som använts under tidigare år analyserats i varierande omfattning. I Hagfors, Karlstad, Hofors och Svedala har vinterhalvårsmedelvärdena för Ni de senaste åren legat på 0,7–2,1 ng/ m3, för Pb på 1,5–3,9 ng/m3, för As på 0,2–0,4 ng/m3 och för Cd mellan 0,1 och 0,2 ng/m3. Exempel visas från Svedala, se Figur 18.
8.6 Polycykliska aromatiska kolväten (PAH)
Under vinterhalvåret 2008/09 mättes PAH, främst i urban bakgrund, i elva tätorter. Analys av PAH gjordes på partikelfi lter från PM10-mätningar inom Urbanmätnätet (Persson, m.fl ., 2010), med undantag för Göteborg. Orterna valdes för att ge så god geografi sk spridning som möjligt. I Figur 19 visas vinterhalvårsmedelvärden för benso(a)pyren (B(a)P).
Ingen av orterna överskred MKN för årsmedelvärdet. De högsta haltnivåerna utgjorde knappt tjugo procent av MKN och uppmättes i Värnamo, Sunne och Timrå.
8.7 Bensen
Bland lättfl yktiga organiska ämnen (VOC) fi nns en miljökvalitetsnorm för bensen till skydd för människors hälsa. Halten av bensen i tätorter har minskat och endast ett fåtal kommuner riskerar att överskrida mil-jökvalitetsnormen i gaturummet. De fl esta kommuner som mäter VOC gör detta endast under vinterhalvår, därför att MKN inte riskerar att överskridas under sommaren och att halterna normalt är högst under vintermånaderna. Då kan man också följa trenden av bensen eftersom vintermätningar påbörjades redan under 1990-talet.
Underlaget för mätningar av bensen är därför dubbelt så stort för vinterhalvåret 2008/09 (22 kommuner) som för kalenderåret 2009 (10
8. LUFTKVALITETITÄTORTER2009 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 6 5 4 3 2 1 0 µg/m 3 µg/m 3
StockholmNorrköpingUppsalaSödertäljeKristianstad Ystad
LinköpingGöteborgUmeå
LandskronaJönköpingVästerås
SunneMalmö
SollentunaHalmstadNyköpingKarlskronaÖrebroSundsvall
BoråsBurlöv Luleå Karlstad Växjö Höganäs Svenljunga Ydre
LjungbyTrelleborgÄlmhultKiruna
KarlstadGöteborg
ÖrnsköldsvikHudiksvallLandskrona Höör
KarlstadSvedalaKalmarBodenBorlänge Falkenberg
Köping
ÖstersundLaholmÄngelholmJönköpingMotala T imrå
KarlstadLinköpingMalmö
FIGUR 16. Årsmedelvärde av PM10 2009 i kommuners gaturum (röda staplar) och urbana bakgrunder (blå staplar) jämfört med miljökvalitetsnormen (grön linje) och övre utvärderingströskeln (lila linje).
FIGUR 20. Vinterhalvårsmedelvärden av bensen 2008/09 i svenska kommuner jämfört med miljökvalitetsnormen, övre utvärderingströskeln samt miljömålet.
Medelvärde PM10 μg/m3, gaturum MKN-år
Medelvärde PM10 μg/m3, urban bakgrund ÖUT-år
Medel Bensen μg/m3, gaturum MKN Miljömål
Medel Bensen μg/m3, urban bakgrund ÖUT
28 | luften i sverige 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 ng/m 3 Ni As Cd Pb
FIGUR 17. Årsmedelvärden av PM2,5 2009, jämfört med miljö-kvalitetsnormen och övre utvärderingströskeln.
FIGUR 18. Halter av tungmetallerna bly, kadmium, nickel och arsenik i Svedala vinterhalvåret 2008/09.
0,45 0,40 0,35 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 ng/m 3 Trelleborg Landskrona gaturum
Värnamo Göteborg Jönköping Kalmar Örebro Uppsala Sunne TimråÖstersund
FIGUR 19. Vinterhalvårsmedelvärden 2008/09 av benso(a)pyren i urban bakgrundsluft, förutom i Landskrona där mätningen skedde i gaturum. Benso(a)pyren Nationellt delmål 30 25 10 15 10 5 0 µg/m 3
Malmö Stockholm Borås Göteborg Höganäs Trelleborg
Medelvärde PM2,5 μg/m3, gaturum MKN
kommuner). I Figur 20 illustreras halterna av bensen i tätorters gaturum respektive urbana bakgrund under vinterhalvåret 2008/09. I alla tätorter
underskreds MKN och ÖUT med marginal. Däremot överskred
vinter-halvårsmedelvärdet det svenska generationsmålet (helår) för 2020 i fl era tätorter. Även som årsmedelvärde överskreds det svenska generations-målet i en rad tätorter, såväl i urban bakgrund som gaturum, se Figur 21. Mindre och medelstora norrländska och värmländska orter har bland de högsta uppmätta halterna av bensen. Så var det också under tidigare vintrar under 2000-talet. Omfattande vedeldning och kallare klimat, och därmed sämre omblandningsförhållanden, är viktiga förkla-ringar.
8.8 Kolmonoxid (CO)
Halterna av kolmonoxid i svenska tätorter är numera så låga att hälso-effekterna bedöms vara små. Under 1970-talet var det vanligt med halter över nuvarande miljökvalitetsnorm i samband med rusningstrafi k i större städer. Mätningar av kolmonoxid utförs främst i Göteborg, Stockholm och Malmö under kalenderår. Halterna i såväl gaturum som urban bakgrund var 2009 inte över eller i närheten av miljökvalitets normen för
kolmon-oxid (mätt som rullande 8-timmars medelvärde), 10 mg/m3, se Figur 22.
8. LUFTKVALITETITÄTORTER2009 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 mg/m 3
Malmö Stockholm Göteborg
FIGUR 21. Årsmedelvärden av bensen 2009 i svenska tät-orter jämfört med miljömålet.
FIGUR 22. Uppmätta halter av kolmonoxid som maximalt glidande 8-timmarsmedelvärde i Malmö, Stockholm och Göteborg under kalenderåret 2009.
4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 µg/m 3 Luleå Göteborg Borås Lund
Hudiksvall Linköping Ljungby Älmhult Värnamo Malmö
Medel bensen μg/m3, urban bakgrund
Medel bensen μg/m3, gaturum
Miljömål
Max 8h glidande medelvärde CO mg/m3, gaturum
Förekomsten av lavar brukar borga för hysat ren luft, har jag hört.
Miljöövervakningen ger information om tillstånd i miljön och förändringar över tiden.
9. Tidstrender
ÖGA HALTER AV luftföroreningar orsakar fortfarande betydande skador på människors hälsa, växtlighet och kulturföremål. Den tidigare positiva trenden med förbättrad luftkvalitet i svenska tätorter har avtagit och det går inte att se någon tydlig utvecklingsriktning (de
Facto, 2010). Halterna av SO2 och bensen uppvisar en sedan början av
2000-talet fortsatt minskande trend, se Figur 23. Däremot är
haltnivå-erna för NO2 och PM10 i stort sett oförändrade. Renare bränslen och
förbättrad teknik för småskalig vedeldning och minskad intransport av luftföroreningar till följd av internationella utsläppsbegränsningar förväntas ha positiv inverkan. Men utvecklingen går dessvärre långsamt.
H
140 120 100 80 60 40 20 0 16 14 12 10 8 6 4 2 0FIGUR 23. Trend för miljöindex (befolkningsviktat) för lufthalter av NO2, SO2, PM10, sot
och bensen, baserat på vinterhalvårsmedelvärden i cirka 30 tätorter.
Befolkningsviktning har gjorts genom att multiplicera aktuell årsmedelhalt med befolk-ningsmängden i respektive tätort, summera dessa för alla ingående tätorter och dividera med den sammanlagda befolkningsmängden.
FIGUR 24. Årsmedelvärden av PM2,5 mellan 2000 och 2009 i regional bakgrundsluft jämfört med miljömålet.
NO2 SO2 Sot Bensen PM10 Totindex
Aspvreten Vavihill Råö
Bredkälen Vindeln Miljömål
2000/2001 2001/2002 2002/2003 2003/2004 2004/2005 2005/2006 2006/2007 2007/2008 2008/2009
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009
µg/m
De kommuner som i dagsläget har svårt att klara MKN för dessa kom-ponenter riskerar att överskrida gränserna även framöver.
För PM2,5 i tätorter fi nns inte underlag för en nationell trendstudie. I
bakgrundsluft vid Aspvreten har halten sjunkit från 11–12 μg/m3 i slutet
av 1990-talet till 6–8 μg/m3 idag, se Figur 24. Eftersom andelen PM2,5
i tätorter till stor del härrör från långdistanstransport kan man anta att halten även i dessa miljöer har minskat något.
Mätningar av CO sker endast i de tre storstäderna. Halterna där lig-ger på en fortsatt låg nivå.
Längre mätserier av O3 i urban bakgrundsmiljö fi nns framför allt i de
tre storstadsområdena. MKN för hälsa överskrids så gott som årligen i Göteborg, men mer sällan i Malmö och Stockholm. Under senare år har dock 8-timmarsmedelvärdet 120 μg/m3 överskridits mer frekvent bland annat i Stockholmsområdet (Johansson m.fl ., 2006)
Tillgången på data för tungmetallhalter i tätortsluft är inte tillräckligt omfattande för att det ska vara möjligt att bedöma trenden. En längre mätserie fi nns endast för bakgrundsluft vid Råö. Trenden i haltutveck-lingen är inte tydlig men man kan se en tendens till något lägre nivåer för As och Pb under senare år jämfört med i början av 2000-talet.
Även för benso(a)pyren är dataunderlaget för begränsat för att man ska kunna bedöma haltutvecklingen. Under vinterhalvåret 2005/06 var dock nivåerna något högre än under senare år.
32 | luften i sverige
1. MILJÖKVALITETSNORMER 34 | luften i sverige Övervakning av luftkvalitet kan underlättas genom samverkan.
10. Tema: Samverkan
RETS LUFTEN I SVERIGE har samverkan som tema. Luftguiden, som är Naturvårdsverkets handbok om miljökvalitetsnormer för utomhus-luft (2011:1), ger råd om hur kommuner kan samverka för att genom-föra sitt kontrollansvar. Genom samverkan minskar kravet på antalet mätstationer för enskilda kommuner. Samverkan gör det också lättare att ta tillvara kompetens och ekonomiska resurser och att genomföra kunskapsfrämjande satsningar. I följande avsnitt presenteras två illustra-tiva exempel på former för samverkan: Luftvårdsförbundet Luft i Väst och Östergötlands luftvårdsförbund.
10.1 Samverkan av luftföroreningsövervakning – Luft i Väst
Organisation
Luftvårdsförbundet Luft i Väst är en ideell förening.
Stadgarna säger bland annat att Luft i Väst ska vara arena för samråd och samarbete i luftvårdsfrågor. I målsättningen ingår att vara en na-turlig kontaktyta mellan kommuner och företag. Att deltaga i forskning och utveckling är också en viktig del av förbundets verksamhet.
Verksamheten fastställs vid årsmötet då också en styrelse väljs för kommande år. Styrelsen består av fem ledamöter med suppleanter från kommunerna samt fyra ledamöter med suppleanter från företagen. En arbetsgrupp bereder styrelsens beslut. I arbetsgruppen ingår represen-tanter och sakkunniga från kommunerna och länsstyrelsen.
Besluten verkställs av ett kansli med timanställd personal motsva-rande en dryg halvtidstjänst.
Medlemmar
Luft i Väst är ett blandat förbund där både kommuner och företag är medlemmar.
Blandningen har visat sig vara framgångsrik då mycket kunskap och erfarenhet fi nns att hämta både från industrin och kommunerna. Sam-verkan innebär också stora fördelar.
Utöver kommuner och företag är Västra-Götalandsregionen och Tra-fi kverket medlemmar i förbundet.
Rekrytering av medlemmar
Vid rekrytering av medlemmar har förbundet bland annat betonat för-ordningen om miljökvalitetsnormer för utomhusluft där varje kommun är skyldig att redovisa att normerna uppfylls. Kommunerna har insett
Å
36 | luften i sverige
10. SAMVERKAN
fördelen, inte minst kostnadsmässigt, med att samverka i luftvårdsför-bundet.
Samtliga kommuner i Västra Götalands län är därför numera med i luftvårdsprogrammet för Göteborgsregionen eller i Luft i Väst.
Företagen har i allmänhet blivit medlemmar i samband med att luft-vårdsförbundets spridningsmodell utnyttjats. Företagen har insett den stora fördelen med att få tillgång till spridningsmodellen, både när det gäller modellens säkerhet och av ekonomiska skäl.
Idag är 40 kommuner och nästan lika många företag medlemmar i Luft i Väst.
Mät- och beräkningsstrategi – kontrollprogram
Varje år fastställs en mät- och beräkningsstrategi för fem år framåt. Målet med strategin är att optimera den regionala luftövervakningen så att resurserna används på bästa sätt. Kunskapsunderlaget ska kunna användas för att förbättra luftkvaliteten i regionen. Strategin ska beakta företagsmedlemmarnas och kommunernas behov av luftövervakning så kostnadseffektivt som möjligt. Strategin skall också ge medlemmarna bra framförhållning om planerad luftövervakning och effektivt följa upp
miljökvalitetsnormer (MKN) och miljömål.
Strategin ger en tillbakablick över tidigare kartläggningar med mät-ningar och spridningsberäkmät-ningar. Därefter analyseras övervakningsbe-hovet för de närmaste fem åren. Analysen redovisas i tabellform med mer detaljer för de närmaste åren, om platsangivelser och mätutrustning.
Det är viktigt att notera att strategin revideras och justeras årligen eftersom förutsättningarna kan ändras, bland annat på grund av mätre-sultat och nya normer.
Strategin antas av styrelsen efter beredning i arbetsgruppen där läns-styrelsen ingår.
Mätningar
Förbundets styrelse har en policy om att inte skaffa egna mätinstrument då erfarenheten visat att detta i längden inte är kostnadseffektivt. Luft i Väst har dock egna väderstationer, men i övrigt anlitas en konsult för alla mätningar. På förbundets uppdrag utför konsulten även nödvändig
kvalitetssäkring. Mätningar har skett kontinuerligt av PM10 och NO2
enligt Naturvårdsverkets mätföreskrifter. Indikativa mätningar av PM10
och PM2,5 har skett med periodisk provtagning. NO2 och VOC har
mätts med diffusionsprovtagare i samtliga medlemskommuner.
Väderdata
När förbundets spridningsmodell byggdes upp anskaffades tidigt väderstationer som täckte in gamla Älvsborgs län. Vid länssammanslag-ningen kompletterades stationerna och idag har förbundet tio master för vinddata och temperatur på olika höjd. Vid två av masterna mäts också nederbörden. Luft i Väst har dessutom tre anläggningar för registrering av vinddata på hög höjd.
Spridningsberäkningar
Luftvårdsförbundets avancerade spridningsmodell har byggts upp för regionen av en konsult. Modellen tar hänsyn till terrängen i det aktuella
10. SAMVERKAN
området. Meterologiska simuleringar är sparade i en databas och kan tas fram och förses med föroreningsutsläpp. Spridningsberäkningar med hjälp av databasen kan utföras för ”case studies”, där man är intresserad av föroreningsbilden i en viss situation, men även för planering då ma-terialet kombineras med meteorologisk statistik. Spridningsmodellen är testad mot mätningar i Vänersborg-Trollhätteregionen. Modellen har vi-sat sig stämma mycket väl med mätdata. Beräkningar kan göras för alla kommuner i Västra Götalands län. Modellen kan användas för punktkäl-lor, byggnader, areakällor och vägar. (se www.luftivast.se \ system)
Rapportering och information
Konsulten rapporterar samtliga mätdata vidare till Naturvårdsverkets datavärd. Mätningar och beräkningar redovisas vidare i en skriftlig rapport som presenteras vid förbundets årsmöte. Alla rapporter ligger på förbundets hemsida www.luftivast.se. På hemsidan redovisas också samtliga mätningar kommun för kommun. Allmänheten kan lätt få information om luftföroreningar i sin kommun.
Finansiering
Luft i Väst fi nansieras till största delen genom avgifter. Varje kommun betalar 10 000 kronor plus femtio öre per invånare och år. De fl esta före tag betalar 10 000 kronor per år. Små företag betalar dock 5 000
eller 3 000 kronor. Trafi kverket, Västra Götalandsregionen samt F7
betalar 10 000 kronor.
Länsstyrelsen har fi nansierat vissa specialanalyser exempelvis
bestäm-ning av metaller och PAH på partikelfi lter.
Vidareutveckling
Hemsidan har visat sig vara mycket välbesökt och ska kompletteras. Bland annat ska informationen för kommunerna uppgraderas med de senaste mätvärdena och med spridningsberäkningar för varje större tät-ort. Spridningsberäkningar och mätningar ger en helhetsbild av luftföro-reningssituationen.
Förbundet kommer också att verka för utökad användning av sprid-ningsmodellen. Modellen bör exempelvis kunna användas i större om-fattning i kommunernas planarbete. Den bör också användas fl itigare när nya verksamheter ska etableras.
Identifi erade framgångsfaktorer
• Förbundets huvudmål är uppfyllt – att på ett objektivt sätt beskriva situationen för luftföroreningarna men aldrig agera som myndighet • Förbundet har åtagit sig den kontroll och information som ålagts
kommunerna genom miljökvalitetsnormerna
• Förbundet har använt en kombination av mätningar och spridnings-beräkningar för att kunna visa en helhetsbild av aktuella luftförore-ningar
• Förbundet är ett fristående brett förbund där företagen stärker verk-samheten med kunskaper och ekonomi
38 | luften i sverige
10. SAMVERKAN
• De konsulter som anlitats har varit av mycket hög klass • Flera entusiaster jobbar med förbundet
10.2 Samverkansområde Luft Östergötland (SLÖ)
Östergötlands luftvårdsförbund
Östergötlands Luftvårdsförbund är en sammanslutning av företag, kom-muner, myndigheter och andra intressenter som påverkar luftmiljön eller har intressen i luftvårdsfrågor. Förbundet övervakar luftföroreningar och hur de påverkar miljön. Information och redovisning av under-sökningarnas resultat är viktiga delar av förbundets uppgifter. Verksam-heten fi nansieras genom avgifter från medlemmarna; för närvarande fi nns 50 medlemmar. Förbundets kansli fi nns på Länsstyrelsen i Öster-götland.
Samverkansområdet
Samverkansområdet bildades våren 2008. Förutom Länsstyrelsen med-verkar tolv av länets tretton kommuner. I området bor cirka 425 000 invånare.
Samverkan mellan kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter kan effektivisera arbetet för att kontrollera miljökvalitetsnormerna, inte minst därför att föroreningskällor påverkar luftkvalitet inom stora områden som kan omfatta fl era kommuner. Samverkansområdet ska även rationalisera och underlätta för kommunerna att uppfylla kra-ven i lagstiftningen. Samverkan kan också ge ekonomiska fördelar, då kommunerna kan minska sina kostnader för kontrollen. Vissa kom-muner uppfyller lagens krav på egen hand men har ändå valt att delta i samverkansområdet och bidrar på så sätt till övriga kommuners kon-troll. Öster götlands tre största kommuner, Norrköping, Linköping och Motala, genomför till exempel sedan tidigare indikativa och kontinuer-liga mätningar av olika luftföroreningar.
Inom samverkansområdet i Östergötland fi nns en arbetsgrupp med fyra personer från kommunerna Linköping, Norrköping och Mjölby samt Länsstyrelsen som även fungerar som samordnare. I samverkans-området har varje kommun kontroll på sin luftkvalitet genom modell-beräkningar. Dessutom genomförs kontinuerliga mätningar av partiklar (PM10) på de mest förorenade gatorna och, under vissa år, i taknivå/ urban bakgrund. Norrköping, Linköping och Motala har egna mät-ningar. Övriga mätningar sker i Luftvårdsförbundets regi. Östergötlands Luftvårdsförbund rapporterar in samtliga mätvärden och beräkningar inom samverkansområdet till Naturvårdsverkets datavärd senast den 31 mars varje år.
Mätning av partiklar (PM10)
Östergötlands Luftvårdsförbund skaffade en utrustning för mätning av PM10 under våren 2008. Under första året placerades den i urban
bak-grund i Norrköping. Syftet med PM10-mätningarna är främst validering
av ”modelleringssresultaten” samt screening av partikelhalterna inom samverkansområdet.
Bakgrundsmätningen i Norrköping avslutades sommaren 2009 och utrustningen fl yttades till Valdemarsvik. Motivet var att Valdemarsvik,
10. SAMVERKAN
vid sidan av Linköping och Norrköping, beräknats ha högst halter av partiklar (PM10) i länet. Mätutrustningen placerades i gaturum. Rap-porter om mätresultaten från kommunerna ska, efter avslutad mätning, tas fram av respektive kommun i samarbete med arbetsgruppen. Mätut-rustningen är numera placerad i Vadstena.
Mätning av kvävedioxid
Under februari, med start 2011, kommer även kvävedioxid, NO2, att
mätas med diffusiva provtagare i samverkansområdets tolv kommuner. Provtagarna kommer att placeras på två platser i varje kommun (gatu-rum samt urban bakgrund). Syftet med mätningarna är bland annat att få ett bra underlag till den objektiva skattningen. Enligt
Naturvårds-verkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (NFS 2010:8) kan
kom-muner som har halter av luftföroreningar som underskrider den nedre utvärderingströskeln kontrollera luftkvaliteten genom modellberäkning eller objektiv skattning. Diffusiva provtagare ger en noggrann och kost-nadseffektiv objektiv skattning och ett bra komplement till modellerade/ simulerade data. Resultaten från diffusiva provtagare kan också
jämfö-ras med beräknade halter av årsmedelvärden för NO2 från
samverkans-områdets modellberäkningar.
Framgångsfaktorer
Nästan alla länets kommuner har anslutit sig och det är viktigt för utbyte av erfarenheter och för jämförelser av resultat mellan områden med liknande förutsättningar. Avgörande är dock att Östergötlands luftvårdsförbund och de större kommunerna deltar och, trots att de uppfyller kraven på kontroll, frivilligt medverkar i samverkansområdet med aktivt arbete och med resultaten från sina mätningar. Genom hög anslutning kan även kostnaderna för modellberäkningar hållas på en rimlig nivå.
Lärdomar
Det skulle behövas mer resurser för att säkerställa kvaliteten på att ta fram och sammanställa resultat från beräkningar och mätningar. Det skulle även öka möjligheterna för ett aktivt arbete i samverkansområdet och som pådrivare för att kommunerna inom till exempel planering och på det tekniska området mer kontinuerligt skulle nyttja Sim-Air verktyget. Idag är man beroende av att de större kommunerna avsätter resurser utan att begära ekonomisk kompensation. Länsstyrelsens delta-gande sker med mycket begränsad arbetsinsats. Möjligheten att avsätta resurser är direkt kopplad till krav och prioriteringar inom myndighe-tens andra arbetsområden.
Vad kan utvecklas ytterligare
Spridning av information om mätningar och resultat är en angelägen utvecklingsfråga. Hemsidor och djupare mediakontakter kan vara fram-komliga vägar. Det skulle ge bättre uppmärksamhet om mätresultaten och viktiga åtgärder.
Det vore också värdefullt om fl er kommunala ansvarsområden kunde bli mer delaktiga, till exempel tekniska förvaltningar och planenheter/
40 | luften i sverige
10. SAMVERKAN
kontor. Enligt vår bedömning skulle det kunna stärka både förebyggan-de arbete och åtgärförebyggan-der. Det kan i sin tur leda till en mer framsynt fysisk planering, begränsningar i genomfartstrafi ken och att man undviker förtätning av gaturummet.
Det är viktigt att ambitionen i kommunerna inte enbart bör vara att uppfylla mätkraven, utan även se till att luften håller högsta möjliga kvalitet. Den ambitionen bör genomsyra arbetet hos kommunens olika aktörer där man till exempel med genomtänkt fysisk- och infrastruk-turplanering kan förhindra att luften försämras och istället långsiktigt förbättras.
1. MILJÖKVALITETSNORMER
Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och
kultur-11. Referenser
de Facto. 2010. Miljömålen – svensk konsumtion och global miljö påverkan. Miljö-målsrådets uppföljning av Sveriges miljömål.
Johansson, C., Lövenheim, B., Westerlund, K.G. och Jonson, T. 2006. Ozon – ny miljö-kvalitetsnorm. Rapport från Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund 2006:6. Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/50/EG av den 21 maj 2008 om luft-kvalitet och renare luft i Europa.
Forsberg, B., Hansson, H-C., Johansson, C., Areskoug, H., Persson, K., Järvholm, B. 2005. Comparative Health Impact Assessment of Local and Regional Particulate Air Pollutants in Scandinavia. Ambio Vol. 34, No. 1, February 2005.
HELCOM. 2010. Maritime Activities in the Baltic Sea – An integrated thematic assessment on maritime activities and response to pollution at sea in the Baltic Sea Region. Balt. Sea Environ. Proc. No. 123.
Luftguiden, Naturvårdsverkets handbok 2011:1
Luftkvalitetsförordning, SFS 2010:477, utfärdad den 27 maj 2010.
Lövblad, G., Tarrasón, L. Torseth, K. and Dutchak, S. (editors). 2004. EMEP Assess-ment Part I European Perspective (www.emep.int/assessAssess-ment/fi nal.html)
Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet, NFS 2010:8, beslutade den 23 juni 2010.
Persson, K. m.fl . 2010. Luftkvalitet i Sverige 2009 och vintern 2009/10. Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet. IVL-rapport B 1940.
Sjöberg, K, Haeger-Eugensson, M., Forsberg, B., Åström, S., Hellsten, S., Larsson, K., Björk, A. and Blomgren, H. 2009. Quantifi cation of population exposure to PM2,5 and PM10 in Sweden 2005. IVL Report B 1792.
Sjöberg, Karin, Karlsson, Per Erik, Haeger-Eugensson, Marie. 2010. Förslag till natio-nellt övervakningsprogram för marknära ozon. IVL Rapport U2325. För Natur-vårds verket.
Sjöberg, K., Pihl Karlsson, G., Svensson, A., Wängberg, I., Brorström-Lundén, E., Potter, A., Hansson, K., Rehngren, E., Persson, K., IVL Svenska Miljöinstitutet, Areskoug, H., ITM och Kreuger, J., SLU. 2011. Nationell Miljöövervakning – Luft. Data t.o.m. 2009. IVL Rapport B1968. För Naturvårdsverket.
42 | luften i sverige Mer att läsa
Frisk luft, Underlagsrapport till fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet, Rapport 5765, december 2007
Miljömålen på ny grund, Naturvårdsverkets utökade årliga redovisning av miljö-kvalitetsmålen 2011 rapport 6420, mars 2011
Bilaga 1. Zonindelning i Sverige
TABELL 2. Zonindelning med information om yta och invånarantal.
Zon Område Ingående kommuner/ län Typ av
zon Antalet invånare år 2007 (miljoner invånare) 1 Yta (km2) landareal/ totalareal (inkl. vattenareal)2
1 Norra Sverige Norrbotten (BD), Västerbotten (AC), Västernorrland (Y), Jämtland (Z), Dalarna (W), Gävleborg (X)
Övriga zoner
1,43 271 849 / 292 645
2 Mellansverige Värmland (S), Örebro län (T), Västmanland (U), Uppsala (C), Stockholms län utom zon 4 (AB), Södermanland(D), Östergötland (E)
Övriga zoner
2,08 59 601 / 69 689
3 Södra Sverige Västra Götaland utom zon 5 (O), Jönköpings län (F), Kalmar län (H), Gotland (I), Kronoberg (G), Halland (N), Blekinge (K), Skåne utom zon 6 (M)
Övriga zoner
2,78 73 804 / 82 198
4 Stockholms tätortsområde
Kommunerna Botkyrka, Danderyd, Ekerö, Haninge, Huddinge, Järfälla, Lidingö, Nacka, Salem, Sollentuna, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Täby, Tyresö, Upplands Väsby, Vallentuna, Vaxholm, Österåker
Tätbe-byggelse
1,68 2 903 /2 765 2
5 Göteborgs tätortsområde
Kommunerna Ale, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille, Öckerö.
Tätbe-byggelse
0,74 1 892 / 2 013
6 Malmös
tätortsområde
Kommunerna Burlöv, Lomma, Lund, Malmö, Staffans-torp, Vellinge.
Tätbe-byggelse
0,48 912 / 927
Totalt 9,18 411 000 / 450 000
Bilaga 2. Zonvis redovisning av
antalet mätstationer 2009
TABELL 3. Zonvis fördelning av antal kommuner/stationer som rapporterat data för respektive komponent för kalenderåret 2009 (gr = gaturum; ub = urban bakgrund). I de fall en siffra anges är antalet kommuner och stationer lika.
Zon Antal kommuner / stationer
NO2 SO2 PM10 PM2,5 Ozon CO Bensen As, Cd, B(a)P
Ni, Pb gr ub gr ub gr ub gr ub gr ub gr ub gr ub gr ub gr ub 1 6/9 9/12 1 4 4 5/6 – 1 1 2 – – 2 6/7 2 2 5 9 – 4 11/13 3 1 – – 3 – – 2/3 5 2 2 3 8 17/20 2 9/10 11/12 13 2 5 2 6 – – 7 10 1 1 4 4 2/ 11 3/5 – 1 2/5 1 1/2 1/2 1 2 1/3 1/2 – – 5 2/4 1/2 2 1/2 1/2 1 1 – 1 1/2 1 1 1/2 – 1 6 1/2 2 – 2 1 1 1 2 1/2 2 1/2 – 2 1 44 | luften i sverige
Bilaga 3. Mätningar i tätortsluft 2009
Kommun Kommun, station Stationstyp x-koord y-koord Höjd över mark (m) NO 2 /NO X SO 2 PM10 PM2,5 CO O3 VOC Sot TM B(a)P Boden Boden Stadshuset- TRAFIK 7315329 1768676 4–8 Urban IVL DP Urban Kungsgatan Borås Borås URBBAK 6403106 1329383 15 DOAS DOAS DOAS DOAS Borås Borås, Stadshuset TRAFIK 6403120 1329580 2–4 IVL IVL Botkyrka Botkyrka, Alby ÖVRIG 6570340 1616050 2–4 DOAS DOAS Bromölla Bromölla TRAFIK 2–4 IVL DP IVL DP DP Brandstationen Burlöv Burlöv Lundavägen TRAFIK 6170500 1327876 2–4 IVL Burlöv Burlöv Pilevallen TRAFIK 2–4 DP Burlöv Burlöv URBBAK 6170829 1328711 8 Leckel Svenshögsskolan Falkenberg Falkenberg URBBAK 6313508 1298203 4–8 Urban DP DP DP FalunFalun Östra Falan
URBBAK 6721227 1490375 15–20 DOAS DOAS DOAS Gotland Visby , T allunden URBBAK 6391987 1648228 4–8 DP DP Göteborg Göteborg Femman URBBAK 6404668 1271444 30 Kem UV -fl * TEOM IR UV -abs HPLC-fl Göteborg Göteborg Gårda TRAFIK 6403784 1272890 3 DOAS DOAS TEOM DOAS Göteborg Göteborg Haga TRAFIK 6403588 1270833 4 DOAS TEOM TEOM DOAS Göteborg Göteborg Järntorget URBBAK 6403870 1270409 15–25 DOAS DOAS DOAS Göteborg Göteborg Järntorget 6 URBBAK 6403867 1270406 15–25 DOAS Hagfors Hagfors URBBAK 6658860 1382805 4–8 IVL DP ICP-MS Halmstad Halmstad T eatertaket URBBAK 6286744 1319327 20 DOAS DOAS DOAS Halmstad Halmstad Viktoriag TRAFIK 6786645 1319690 4 DOAS SM200 Helsingborg Helsingborg TRAFIK 6217578 1306004 4 DOAS Drottninggatan Helsingborg Helsingborg TRAFIK 6216268 1306685 2,5 SM200 Malmöleden Helsingborg Helsingborg Norr URBBAK 6217601 1305951 32 DOAS DOAS DOAS T
ABELL 4. Förteckning över mätningar som genomförts inom respektive tätort under 2009. I tabellen visas information om placerin
g av stationer
, mätvariabler och mätmetoder
