• No results found

Debatt och reflexer

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Debatt och reflexer"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

487

DEBATT OCH

REFLSXER

Den socialdemokratiska maktapparat~n

var föremål för en analys i Sv. T. nr 7. Ledaren har blivit föremål för åtskilliga kommentarer och in-stämmanden.

Strengnäs Tidning

(fp) skriver:

De fackligt organiserade får verk-ligen veta om, att de lever och har portmonnäer att öppna, Arvoden, re-sekostnader och traktamenten inom detta parti är inte särskilt blygsamma. Det är fint med en präktig mjölkko. På socialdemokratiskt håll brukar man tala om oppositionspartiernas tillgångar att ösa ur, tydligen för att dölja vilka storkapitalistiska belopp som de själva har att disponera.

Under rubriken "Fläcken" kon-staterar

Barometern

(h):

Vill en fackförening eller någon an-nan sammanslutning kollektivt stödja det ena eller andra partiet skall den självfallet ha alla möjligheter att göra det. I det fallet gäller liksom i alla andra kollektiva sammanhang det ma-joritetsbeslut som fattas. Den som in-vänder får reservera sig, den som inte bevakar sin rätt har förlorat sin talan. Men att kollektivt besluta en indivi-duell partitillhörighet, ett medlem-skap, som innebär att man tvingas in i "den ideologiska gemenskap, som det socialdemokratiska partiet utgör", är något helt annat.

Och

Göteborgs Handels- och

Sjö-fartstidning

(fp) sammanfattar så-lunda:

Det är inte första gången ett parti skaffar sig otillbörlig makt genom klickvälde. Socialdemokraterna har lyckats beundransvärt väl med konst-stycket. De vill också övertyga oss om att systemet är demokratiskt, men det trolleriknepet är alltför genomskinligt.

Samlingspartiet

föreslog Sv. T i nr 8 som nytt namn för högerpartiet. Det skulle bättre än något annat ge uttryck för hö-gerpartiets strävanden under de senaste åren.

Norrländska

Social-demokraten

(s) ironiserar:

Svensk Tidskrift har så rätt i kon-staterandet att det är angeläget för högern att ta ett nytt namn. Lägga sig till med en ny politik också, vill man gärna tillägga. Namnet är till följd av den förda politiken onekligen rätt skamfilat.

Och i en ci · .ulärledar späder

Värmlands Folkblad

(s) på ytter-ligare:

Ljuvliga tanke och klingande namn, tänk att få samla "flertalet" borgerliga väljare i ett nytt och fräscht höger-parti, utan belastning av det gamla namnet, som så lätt leder tankarna till vad som varit: ATP-bom, socialt bak-åtsträveri och allmän konservatism. , Eftersom det nu ändå inte går att slå ihop påsarna med de andra två bor-gerliga partierna kunde man i alla fall smaka på samlingens sötma mecl ett nytt namn.

Det är förståeligt, att vissa soci-aldemokratiska tidningar gärna tar tillfället i akt att ironisera och komma med pekpinnar. Men visst finns det anledning att taga namn-frågan under allvarlig prövning. Ty det är uppenbart, att så länge den av vänsterradikala element kontrollerade statstelevisionen och radion liksom vänsterpressen fros-sar i epitet sådana som "extrem höger" och "högerextremism" om

(2)

488

olika företeelser, som man minst av allt inom högerpartiet har lust att försvara, kan detta inte undgå att få en viss verkan.

När därtill kommer att högerpar-tiet på väsentliga punkter för en

reformvänlig politik, som i vissa fall

t.

o. m. ligger till vänster om folkpartiets och centerpartiets, är det givet, att det inte finns någon anledning att enbart på grund av en partibeckning förlora kanske en eller två procent av väljare, som annars i och för sig sym-patiserar med partiets politik. Lyckligast vore naturligtvis, om man senast fram till 1968 kunde samla samtliga tre borgerliga par-tier under beteckningen "Samlings-partiet".

Om pressens betydelse

konstaterade Sv. T i sitt senaste nr, att främst Sydsvenska Dagbladet och Kvällsposten men även Expres-sen infört en nyhet i svensk jour-nalistik genom att driva propagan-da inte bara på lepropagan-darsidorna utan också på nyhetssidorna genom att i stor omfattning bereda publicitet kring olika uttryck för de

strävan-den man ville gynna, medan Svens-ka Dagbladet framhölls som ett exempel på en mera traditionell journalistik, där ställningstagandet så gott som enbart avspeglades på ledarsidorna.

Svenska Dagbladet (h)

kommen-terar:

Det är alldeles rätt konstaterat -Svenska Dagbladet strävar traditio-nellt efter att undvika politisk propa-ganda på nyhets- och reportagesidor-na. Vi är glada om vi enligt Sv. T:s omdöme lyckats härmed även under den senaste valrörelsen. Det är näm-ligen en elementär regel i journalisti-ken att man skiljer mellan "news" och "views", mellan nyheter och åsikter. Och TV-ålderns inträde gör ingen änd-ring häri.

Detta är förvisso hedervärt. Men det hade ju knappast hindrat, att Sv. D i något högre grad uppmärk-sammat de "news" som låg i alla de olika initiativ, som under val-rörelsen togs inom högerpartiet, med andra ord att ge ordentlig PR. Detta hade knappast kunnat åstad-komma samvetsnöd på Sv. D :s redaktion, men i stället kanske än mera kunnat gagna de gemensam-ma strävandena.

References

Related documents

Den professionella kan till exempel uppleva svårigheter kring hur denne skall bemöta sina klienter, eftersom samma bemötande behöver automatiskt inte fungera detsamma på alla

Syfte Syftet med studien var att belysa vårdgivares kunskap om och attityder till användning av handskar samt att undersöka skillnader i kunskaper och attityder mellan

För att ta reda på hur byggföretag ser på hållbarhet behövs en utredning kring vilka olika sätt det finns att mäta miljöhållbarhet inom byggnadsbranschen, alltså alla de

The same issues are also problematized in the business studies literature reviewed here, but based on the assumption that independent organizations are becoming increasingly common

Många studenter med svenska som modersmål väljer att studera kurser med undervisning på engelska.. I vårt bidrag diskuterar vi studenternas språkval och vilka eventuella

Specialpedagog är en profession som arbetar med specialpedagogik och enligt examensordningen för specialpedagoger (SFS 2017:1111) ska utbildningen leda till att

Cognitive-Behavioral Therapy for Women with Hypoactive Sexual Desire Disorder and Sexual Arousal

Genom att arbeta för att skapa en matematikundervisning som Sollervall och Wistedt (2004) beskriver där ämnets syfte är tydligt, där matematiska förmågor stimuleras och