Örebro Universitet | Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete Kandidatuppsats 15 hp | Socialt arbete C | Höstterminen 2011
Etnisk boendesegregation
- En kvalitativ forskningsstudie om unga
vuxnas erfarenheter och upplevelser av att
bo på Malmvägen
Författare: Gamze Bahçeci, Shilan Akravi & Tharwa Shabo Handledare: Münir Dağ
Förord
Vårt examensarbete gällande etnisk boendesegregation har successivt skapats under en period som kan kännetecknas av mycket slit och sömnlösa nätter. Vidare kan arbetets gång kännetecknas av en tid fylld med stress och frustration, men även mycket skratt och glädje då
vi under arbetets gång har kommit varandra närmare och knutit an på ett annat sätt. Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Münir Dağ som har vägvisat oss och varit till väldigt stor
hjälp under uppsatsens gång. Vi vill även ta tillfället i akt och tacka de härliga killarna Aram, Emre, Aras, Milo och Edin från Malmvägen för deras medverkan. Vi vill också tacka fältfritidsledaren på Arena Satelliten för dennes bidrag. Utan våra respondenter hade inte
denna undersökning varit möjlig att genomföra.
TACK!
Gamze Bahçeci, Shilan Akravi och Tharwa Shabo Örebro tisdagen den 20 december 2011
ÖREBRO UNIVERSITY
The academy of law, psychology and social workC-essay in social work, 15 hp 2011
ETNICH HOUSING SEGREGATION
________________________________________________________________
A qualitative research study about young adults and their experiences and the experiences of living in the ethnically housing segregated Malmvägen.
Authors: Gamze Bahçeci, Shilan Akravi and Tharwa Shabo
Abstract
The survey is a qualitative study that aims to investigate the ethnic housing segregation in the residential area around Malmvägen that is located in Sollentuna. Malmvägen is a millionprogramarea that’s made up of unattractive tall buildings with grey facades. The majority of the residents have foreign backgrounds and the unemployment rate is high among the youths in the area. The apartment rents on Malmvägen are low and many of the residents belong to the subclass of society. Because of limited options many families have to live crowded. There is a lot of prejudice against the area due to brawls and damage that took place in the 1990s. The fact that a new custody has been built in the area has not reduced the public prejudice. The purpose of the survey is to investigate how ethnic housing segregation affects young people and how this type of segregation can be prevented. The result shows five young adults experiences and their experiences of living in the ethnically housing segregated Malmvägen. Also, the statements given by a field recreation leader regarding the perceptions of the circumstances of the area is presented. Through all the respondents statements it was confirmed that the area is ethnically segregated and that this leads to a variety of consequences.
The youths of Malmvägen fall victim to the current ethnic housing segregation and this is also corroborated by a statement that the field recreation leader made; “The youths lack a sense of
not having an opportunity in life”.
Keywords: Ethnicity, ethnic housing segregation, young adults, consequences, housing,
ÖREBRO UNIVERSITET
Akademin för juridik, psykologi och socialt arbeteC-uppsats i socialt arbete, 15 hp 2011
ETNISK BOENDESEGREGATION
________________________________________________________________
En kvalitativ forskningsstudie om unga vuxna och deras erfarenheter samt
upplevelser av att bo i det etniskt boendesegregerade Malmvägen.
Författare: Gamze Bahçeci, Shilan Akravi och Tharwa Shabo
Sammanfattning
Undersökningen är en kvalitativ studie som syftar till att granska den etniska boendesegregationen i bostadsområdet Malmvägen som är belägen i Sollentuna. Malmvägen är ett miljonprogramsområde som består av oattraktiva höghus med gråa fasader. Majoriteten av befolkningen har utländsk bakgrund och det råder en hög arbetslöshet bland områdets ungdomar. Hyrorna på Malmvägen är låga och många av invånarna är låginkomsttagare. På grund av begränsade valmöjligheter bor många familjer trångt. Det förekommer mycket fördomar mot området på grund av bråk och skadegörelse från 1990-talet. Att ett häkte nyligen byggts i området har inte minskat allmänhetens fördomar. Studiens syfte är att undersöka hur etnisk boendesegregation påverkar ungdomar samt hur denna typ av segregation kan förebyggas. Resultatet visar fem unga vuxnas erfarenheter samt upplevelser av att bo i det etniskt boendesegregerade Malmvägen. Även en fältfritidsledares utsagor gällande upplevelser av omständigheterna i området presenteras. Genom samtliga respondenters utsagor bekräftades att området är etniskt segregerat samt att detta medför en rad olika konsekvenser.
Malmvägens ungdomar faller offer för den rådande etniska boendesegregationen vilket styrks av fältfritidsledarens utsaga; ”Hos ungdomarna saknas en känsla av att inte ha möjlighet i
livet”.
Nyckelord: Etnicitet, etnisk boendesegregation, unga vuxna, konsekvenser, boende,
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Syfte ... 1
1.2 Frågeställningar ... 1
1.3 Definition av centrala begrepp ... 1
1.4 Disposition ... 2
2. Tidigare forskning ... 2
2.1 Etnisk boendesegregation ... 2
2.2 Kännetecken för etniskt segregerade bostadsområden ... 3
2.3 Utbildningens och arbetets betydelse för etnisk boendesegregation ... 3
2.4 Val av boende och dess betydelse för etnisk boendesegregation ... 5
2.5 Självvald boendesegregation ... 6
2.6 Bostadsområdets och bostadsortens betydelse för segregation ... 7
3. Teorier ... 8 3.1 Systemteori ... 8 3.2 Empowerment ... 10 4. Metod ... 11 4.1 Val av metod ... 11 4.2 Litteraturanskaffning ... 12 4.3 Urval ... 12 4.4 Bortfall ... 12 4.5 Intervjuguide ... 12 4.6 Genomförande ... 13
4.7 Databearbetning och analys ... 13
4.8 Forskningsetiska principer ... 14
4.9 Reliabilitet, validitet och generalisering ... 15
4.10 Metoddiskussion ... 17
5. Resultatredovisning ... 18
5.1 Beskrivning av de unga vuxna ... 18
5.2 Miljön på Malmvägen ... 20
5.3 Malmvägen som bostadsområde ... 20
5.4 Överrepresentation av etniska grupper ... 21
5.5 Ungdomars relationer och grupperingar ... 22
5.6 Etnisk boendesegregation ... 22
5.7 Fördomar ... 23
5.8 Segregationens påverkan på de unga vuxna ... 24
5.9 Hur segregationen kan förebyggas enligt de unga vuxna ... 24
5.10 Beskrivning av den verksamhet fritidsledaren arbetar på ... 25
5.12 Miljön och omständigheterna ... 26
5.13 Stark eller svag sammanhållning mellan infödda och utlandsfödda ... 26
5.14 Integration kontra segregation ... 27
5.15 Etnisk boendesegregation och dess konsekvenser ... 27
5.16 Hur segregationen kan förebyggas enligt fältfritidsledaren ... 28
6. Analys ... 29
6.1 Etnisk boendesegregation ... 29
6.2 Utbildning och arbete ... 31
6.3 Val av boende och dess betydelse ... 34
6.4 Bostadsområdets och bostadsortens betydelse för segregation ... 35
6.5 Självvald etnisk boendesegregation ... 36
6.6 Kännetecken för etnisk segregerade bostadsområden ... 37
7. Diskussion ... 38
7.1 Den etniska boendesegregationens påverkan på ungdomarna ... 38
7.2 Samhället kontra individerna... 39
7.3 Häktet ... 39
7.4 Låt ungdomarna bygga upp ett nytt Malmvägen! ... 40
8. Slutsatser ... 40
9. Förslag till vidare forskning ... 41
10. Referenslista ... 42
11. Bilaga 1 – Intervjuguide unga vuxna ... 43
1
1. Inledning
När vi talar om segregation talar vi om skillnader och åtskiljanden som gör att individer inte integreras med varandra. Genom segregation upprättas samt bekräftas hierarkiska skillnader mellan minst två grupper. ”Segregation skapar insiders och outsiders, etablerade och
utanförstående, upphöjda och stigmatiserade” (Magnusson Turner, 2008, s.27). Därmed är segregation uttryck för över- och underläge, vilket i grunden handlar om makt- och
relationsförhållandet mellan individer och mellan grupper av individer (Magnusson Turner, 2008, s.27, 30).
De befolkningsgrupper som har det bra ställt ekonomiskt har större valmöjligheter gällande bostäder. Det rådde en bostadsbrist i Sverige mellan år 1965-1974 och därför startades, det som idag kallas för miljonprogram, för att få bukt med bostadsbristen. Detta spelade en stor roll i förändringen av storstadsregionernas såväl sociala som etniska bosättningsmönster. De områden som omfattades av miljonprogrammet fick allvarliga problem. Detta på grund av att det var överrepresenterat med arbetslösa, låginkomsttagare samt individer som är födda i ett annat land än Sverige som bodde i dessa områden (Sundlöf, 2008, s.30-32). Det i sin tur ledde till en ökning av boendesegregationen i landet. Boendesegregation medför såväl ekonomiska, sociala som etniska konsekvenser. Med detta menas att det skapas en skillnad i individers resurser samt behov i vissa geografiska områden (Sundlöf, 2008, s.30-32).
Som framgår ovan är den etniska boendesegregationen ett samhällsproblem. Den etniska boendesegregationen i Sverige är främst kopplad till förorterna i storstäderna under namnet miljonprogrammen (Molina, 1997, s.35).
1.1 Syfte
Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur etnisk boendesegregation kan förebyggas. Syftet är också att granska upplevelser och erfarenheter hos ungdomarna och fältfritidsledaren på Malmvägen gällande denna typ av segregation.
1.2 Frågeställningar
Hur påverkas ungdomar av den etniska boendesegregationen? Hur ser respondenterna på etnisk boendesegregation?
Hur kan denna typ av segregation förebyggas enligt respondenterna?
1.3 Definition av centrala begrepp
I nedanstående stycke presenteras definitioner av studiens centrala begrepp; etnicitet, etnisk boendesegregation och val av boende.
Etnicitet
Etnicitet avser huvudsakligen ett gemensamt nationellt ursprung och inbegriper kulturella kännetecken såsom språk, religion, värderingar och seder (Molina, 1997, s.23).
Etnisk boendesegregation
Etnisk boendesegregation innebär att individer med liknande egenskaper eller karaktär är separerade från individer som inte delar liknande egenskaper (Nordström & Åslund, 2009, s.10).
Val av boende
Val av boende innebär att individer söker sig till individer med samma bakgrund för att utveckla en känsla av närhet och trygghet (Nordström & Åslund, 2009, s.12).
2
1.4 Disposition
I studien presenteras till att börja med relevant forskning gällande etnisk boendesegregation som därefter följs av en genomgång av systemteori samt empowerment som är de teoretiska utgångspunkterna i studien. Sedan redovisas studiens metodavsnitt där det bland annat ges en beskrivning av val av metod, litteraturanskaffning, urval, intervjuguide, genomförande, databearbetning och analys samt där en metoddiskussion genomförs. Därefter utförs en resultatredovisning där respondenternas erfarenheter och upplevelser av etnisk
boendesegregation redovisas. Sedan genomförs en analys där studiens resultat kopplas till tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter. I slutet av studien redovisas resultatet, tidigare forskning samt de teoretiska utgångspunkterna i form av slutsatser samt diskussion.
2 Tidigare forskning
2.1 Etnisk boendesegregation
Segregation betyder ”det rumsliga åtskiljandet av befolkningsgrupper”, vilket innebär att individer med liknande egenskaper eller karaktär är separerade från individer som inte delar liknande egenskaper (Nordström & Åslund, 2009, s.10). Definitionen av segregation varierar för att den definieras på olika sätt eftersom den har en viss kontrast till hur termen används i vardagen. Dock tar vi ställning till Molinas (1997) ställningstagande att den etniska
boendesegregationen handlar om individens ekonomiska situation och om det politiska och ideologiska fältet (Molina, 1997, s.232-233).
I Sverige lever individer med olika etniska bakgrunder som ofta bor på åtskilda bostadsområden, arbetar på olika arbetsplatser, går i olika skolor och umgås med olika bekantskapskretsar. Denna typ av befolkning med många etniska bakgrunder växte snabbt i Sverige till följd av att landet var i behov av arbetskraft (Nordström & Åslund, 2009, s.7). Den främsta anledningen till den etniskt blandade befolkningen som idag alltmer växer i Sverige är att individer kommer som flyktingar. Dessa människor flyr från sina hemländer på grund av svåra omständigheter i form av krig, politiska och religiösa skäl (Nordström & Åslund, 2009, s.7). Denna utveckling har lett till att Sverige blev och idag är ett
mångkulturellt land. Detta innebär att det bor individer med olika bakgrund och nationaliteter, vilket det har övergått till ett samhälle där det förekommer olika modersmål, traditioner och referenspunkter (Nordström & Åslund, 2009, s.7). Olika etniska grupper leder till att det skapas ”vi” och ”dem” grupper (Peterson & Hjerm, 2007, s.16). I en studie gjord av Molina (1997) som syftar till att analysera den etniska boendesegregationen och dess samband med strukturen i samhället och den officiella politiken, framgår att den etniska boendesegregation historiskt och geografiskt kan vävas ihop med föreställningar som föreligger om boendet och om ”de andra” (Molina, 1997, s.13-15). Denna förändring i samhället har medfört etnisk boendesegregation, vilket har skapat oroligheter i bostadsområden samt ett utanförskap. Med oroligheter menas att det förekommer våld i de utsatta områdena samt trångboddhet i
lägenheterna, vilket även gör att bostäderna blir misskötta och slitna (Nordström & Åslund, 2009, s.8).
Det finns olika förklaringsmodeller till varför den etniska boendesegregationen uppstår, då detta bland annat beror på att barnfamiljer har andra krav och prioriteringar än singelhushåll och pensionärer. Dessa krav och prioriteringar styr deras val av bostadsområde. Individer med olika ekonomiska omständigheter och förmögenhet bosätter sig i områden där bostadspriserna är anpassade till deras inkomst. Dock finns andra bakomliggande faktorer till den etniska boendesegregationen som till exempel familjestorleken, ålder, utbildningsnivå och individens ställning på arbetsmarknaden. För att kunna minska den etniska boendesegregationen är det viktigt att försöka utjämna skillnaderna på arbetsmarknaden. På så sätt förebyggs
diskrimineringen och åtskiljandet av individer på grund av deras bakgrund (Nordström & Åslund, 2009, s.12). Att individer bor på ett bostadsområde där många andra individer med
3
samma bakgrund, kultur, tradition och språk kan utveckla en känsla av närhet och trygghet (Nordström & Åslund, 2009, s.12). Ett exempel kan vara att barn som har samma ursprung och hemspråk går i samma skola eftersom att skolan då kan anpassa undervisningen och resurserna efter den aktuella gruppen. Ett annat exempel är att det vardagliga livet kan fungera smidigare mellan makarna med samma bakgrund för att dem har samma förväntningar på varandra och agerar på samma sätt i vissa situationer. Livet blir även enklare när det gäller praktiska saker såsom att umgås med släkt och vänner som delar samma geografiska
bakgrund. En orsak till att den etniska boendesegregationen uppstår är att ”individer väljer att
söka sig till de individer som de trivs bäst med” (Nordström & Åslund, 2009, s.13).
De segregerade bostadsområdena är präglade av arbetslöshet, lågkvalitativ utbildning, social otrygghet, diskriminering, slitna hus och marginalisering vilket gör att det klassas som problemområden. Det är främst de omgivande villkoren i bostadsområdet som har en negativ inverkan på individen. Åtgärder för dessa utsatta områden kan vara extra resurser och bättre levnadsvillkor för individerna som bor där (Molina, 1997, s.232-233).
2.2 Kännetecken för etniskt segregerade bostadsområden
De etniskt boendesegregerade områdena kännetecknas av låginkomsttagare, etnisk
heterogenitet och stor in- och utflyttning som i sin tur kan leda till att den sociala kontrollen försvagas. Detta i sin tur kan leda till att brottsligheten ökar, då det saknas förtroende mellan de boende och samhällsinstitutionerna. Det leder till att individen tappar engagemang för det egna området. Detta i sin tur medför att det blir svårt att upprätthålla den informella sociala kontrollen (Stjärne m.fl., 2007, s.164).
Molina (1997) menar att det finns tre kännetecken som är av betydelse för den etniska boendesegregationen. Det första är att individer med samma etniska bakgrund bosätter sig i samma områden. Etnisk boendesegregation i Sverige är en segregation mellan svenskfödda och mestadels invandrare. Ett andra kännetecken är att invandrande när de kommer till Sverige oftast saknar ekonomiska resurser, kontakter och information om den rådande bostadsförsörjningens funktion. Det skapas till följd av det ett boendeförhållande mellan individer och de institutioner, både offentlig och privat som introducerar invandraren under dennes första tid i Sverige. Invandrade som inte har några resurser och vetskap om Sveriges bostadsområden tar det första bostadserbjudandet de får, vilket oftast blir en bostad i ett miljonprogramsområde. Under förutsättningarna kan sedan en del andra faktorer börja verka i riktning mot en förstärkt segregationsprocess. Det tredje kännetecknet är bostadsmarknadens struktur som är äganderätt, bostadsrätt och hyresrätt (Molina, 1997, s.96-97).
Magnusson Turner (2008) framför att individer som lever i hushåll vars ekonomiska samt sociala förutsättningar är mindre goda, vanligen lever i de minst attraktiva bostadsområdena i staden. Vanliga kännetecken i dessa bostadsområden är otrygghet, bristfällig service samt kommunikation. Detta leder till resurssvaghet i bostadsområdena, vilket i sin tur bidrar till sämre levnadsvillkor samt sämre livschanser för individer som är bosatta i dessa områden (Magnusson Turner, 2008, s. 19).
2.3 Utbildningens och arbetets betydelse för etnisk boendesegregation
Enligt Magnusson Turner (2008) kan den etniska boendesegregationen förändras om individer på etniskt boendesegregerade områden integreras på arbetsmarknaden. Detta då ett tydligt samband mellan den etniska boendesegregationen och förankring på arbetsmarknaden har urskilts. Forskning har påvisat att det finns två faktorer som kan ligga till grund för
boendeskillnaderna som råder mellan infödda svenskar och utrikesfödda individer. Den första faktorn är att nyanlända utrikesfödda individer vanligen börjar med att bosätta sig i en
hyresbostad i ett förortsområde. Den andra faktorn är att de som har invandrat i allmänhet har en annan socioekonomisk sammansättning jämfört med infödda svenskar. Vidare tyder det på
4
att etnisk boendesegregation är relaterad till underliggande socioekonomisk segregation. Detta i sin tur medför att det uppstår skillnader mellan infödda svenskar och utrikesfödda individer avseende deras bosättning (Magnusson Turner, 2008, s.20).
Andersson (2000, i Stjärne m.fl. 2007) menar att det inte är möjligt att helt minska den etniska boendesegregationen till en socioekonomisk fråga. Vidare menar författaren att den socioekonomiska segregationen ökar samt att låginkomsttagare nu har kommit att bo mer förenat. Stjärne m.fl. (2007) har undersökt skillnader avseende ekonomiska resurser mellan bostadsområden vilket resulterade i att en ökning där individer med väldigt begränsade ekonomiska resurser i allt högre grad hänvisas till ett resursfattigt område. Ökningen för individer med ekonomiska begränsningar gällande boende i mycket resursfattiga
bostadsområden var inte lika hög mellan år 1980 och 1990, medan minskningen av boende i icke resursfattiga områden var påtaglig. Mellan år 1990 och 2000 skedde en stor ökning då fattiga individer hänvisades och koncentrerades till mycket resurssvaga bostadsområden och då alltmer fattiga individer i icke resursfattiga miljöer fortsätter att minska (Stjärne m.fl., 2007, s.158,162).
Av forskning framgår att en hög andel av arbetssökande ungdomar bor i utsatta
bostadsområden, har lägre utbildningsprestationer och att familjebakgrunden har en inverkan på individens förutsättningar att komma ut på arbetsmarknaden (Sundlöf, 2008, s.140-144, 172). Trots att de utrikesfödda ungdomarna har utbildningskompetens, är den höga
arbetslösheten en orsak till att ungdomarna inte har ett arbete. En ungdom som har avslutat sina studier på gymnasial nivå inom ett yrkesinriktat program har lättare att inträda på
arbetsmarknaden. En ungdom som väljer att studera vidare efter att ha avslutat sina studier på gymnasial nivå kommer att inträda och etablera sig sent på arbetsmarknaden. Utbildningar som kräver flera års studier medför att individen hinner bli äldre när denne bestämmer sig för att inträda på arbetsmarknaden. Ungdomar som kommer från resurssvaga områden har kortare utbildningstid. Det innebär att de befinner sig i de förhållanden där de är arbetssökande. Medan ungdomar från resursstarka områden har längre utbildningstid och är betydligt äldre när de inträder på arbetsmarknaden. Utbildningar som kräver flera års studier ger mer möjligheter för att individer ska lyckas på arbetsmarknaden (Sundlöf, 2008, s.140-144).En slutsats som kan dras av både tidigare svensk och internationell forskning, gjord av Erikson (1994) och Duncan (2001), är att det främst är individens egenskaper och dennes
hemförhållanden som kan påverka den unges studieresultat (Stjärne m.fl., 2007, s.174). Det framgår att den etniska boendesegregationen medför konsekvenser för arbetssökande individer och att det påverkar deras studieresultat (Nordström & Åslund, 2009, s.8). Det visar sig att individer oavsett bakgrund har en stark vilja att dra sig till individer med samma bakgrund, vilket kan ha en positiv effekt när det gäller de ekonomiska omständigheterna. Det innebär att individer har det lättare att leva och arbeta med individer som delar samma
affärskultur och språk (Nordström & Åslund, 2009, s.8). På arbetsmarknaden kan det vara så att individer söker sig till en gemensam affärskultur för att det minskar osäkerheten i arbetet och självförtroendet ökar hos individen (Nordström & Åslund, 2009, s.13).
Den etniska boendesegregationen uppstår när individer väljer att arbeta nära hemmet, vilket kan leda till att det blir svårare att inträda på arbetsmarknaden. Arbetssegregationen behöver inte handla om små familjeföretag utan det kan även handla om arbetsplatser med flera hundra anställda. Ett resultat från en studie gällande arbetsplatssegregation påvisar att individer med invandrarbakgrund är mest segregerade och befinner sig på den lägsta
sysselsättningsnivån, vilket resulterar i att de har de lägsta inkomsterna (Nordström & Åslund, 2009, s.40). För att kunna försörja sig och ha det bra ställt ekonomiskt är det viktigt att ha ett arbete. Att ha ett arbete innebär en utväg till att individen blir mer delaktig i samhället. Delaktighet i samhället är gynnsamt för individens hälsa, då risken för känsla av utanförskap minskas. Att vara utestängd från samhället minskar nämligen individens möjligheter att ta
5
tillvara sina sociala rättigheter samt få tillgång till grundläggande resurser. Individens sociala nätverk är en viktig resurs för att denne lättare ska kunna inträda på arbetsmarknaden och därigenom kan denne även exempelvis få information om lediga tjänster (Sundlöf, 2008, s.144). Segregation påverkar individens sociala nätverk i form av att individen kan påverkas negativt om många är arbetslösa (Nordström & Åslund, 2009, s.50).
Involvering i destruktiva handlingar i kombination med att inte kunna hantera det svenska språket gör att det blir ännu svårare att få ett arbete. Låg arbetslöshet i bostadsområden kan däremot medföra en positiv inverkan på de arbetslösa i området. Med detta menas att de individer som inte har ett arbete kan använda de arbetande individerna som en förebild samt försöka eftersträva att inträda på arbetsmarknaden. Om fallet är tvärtom, att det finns för få förebilder i ett bostadsområde, kan detta ha en negativ inverkan på individens inställning gällande arbetsinriktning (Sundlöf, 2008, s.146).
Föräldrar med akademiska utbildningar har det bättre ekonomiskt ställt och bosätter sig i andra områden än familjer med lågutbildade föräldrar. Barn med svensk bakgrund som bor i invandrartäta områden har bättre betyg och väljer bort den närmaste belägna skolan och söker sig istället till de skolor där det finns färre barn med utländsk bakgrund (Nordström & Åslund, 2009, s.48-49).
Invandrare har inte samma inkomstnivå som infödda vilket försvårar för
invandrarungdomar att få ekonomisk hjälp av sitt nätverk i form av till exempel arv eller borgensåtagande vid lån. Detta försvårar även ungdomarnas utflyttning från det aktuella bostadsområdet. Dessutom har invandrare svårt att flytta ifrån de segregerade
bostadsområdena och in i svenska medelklassområden på grund av att de stöter på olika hinder då de söker arbete eller när de söker bostad (Molina, 1997, s.107-108).
2.4 Val av boende och dess betydelse för etnisk boendesegregation
Det framgår att den etniska boendesegregationen uppstår när det blir uppdelning i
bostadsområdena efter individers bakgrund. ”Om det inte hade funnits segregation av något
slag skulle de olika grupperna ha lika stor andel invandrade bland sina grannar”, men så är
inte fallet i de flesta storstäderna i Sverige (Nordström & Åslund, 2009, s.23).
Det kan uppstå olika grupper i samhället beroende på individens val av bostadsområde, exempelvis hur bostadsområdet ser ut och om det är många från samma etniska bakgrund som bor i det aktuella området. Att söka sig till bostadsområden där anhöriga befinner sig är viktigt för de nyanlända individerna som inte vill anpassa sig till de nya vanorna utan vill behålla den egna kulturella och nationella identiteten. Det är dock också viktigt att de nyanlända sprider sig bort från de invandrartäta bostadsområdena för att de ska integreras både socialt och ekonomiskt (Nordström & Åslund, 2009, s.22). Även Peterson & Hjerm (2007) framför att var och hur individen bor är betydelsefullt för dess integration som segregation i samhället. Betydelsefulla aspekter för individernas integration är bland annat vart bostaden är belägen, hur den ser ut, vilka grannarna är samt serviceutbudet i området. Faktorer som påverkar individernas vardagliga liv är sociala gemenskaper, skolunderbyggnad och framgång (Peterson & Hjerm, 2007, s.116).
Den etniska boendesegregationen i Sverige handlar om ”svensktäta” och ”svenskglesa” områden. I de ”svenskglesa” områdena bor dock även individer med svensk bakgrund (Nordström & Åslund, 2009, s.24). I svensktäta områden har individer med svenskbakgrund cirka 20 procent utländska grannar medan dem utländska individer i svenskglesa områden har motsvarande cirka 40 procent utländska grannar (Nordström & Åslund, 2009, s.24). Peterson & Hjerm (2007) framför att det i redan invandrartäta bostadsområden sker alltmer
utflyttningar av ”svenskar” och alltmer inflyttningar av individer med utländsk bakgrund. Detta i sin tur kan leda till såväl sociala som kulturella konsekvenser som bland annat ändringar i flerspråkiga skolor och svårigheter gällande normer avseende användningen av
6
gemensamma utrymmen. Vidare kan förflyttelserörelsen medföra att bostadsområdet och individerna som bor där får ett dåligt rykte. Även media och andra individer som aldrig besökt de utsatta områdena har ofta redan en uppfattning klar om både området och individerna som bor där. Utflyttningarna sker främst på grund av att individerna inte anser att det är en
gynnande miljö som de vill uppfostra sina barn i (Peterson & Hjerm, 2007, s.123-125). Individens inkomst och utbildning utgör en stor del av val för bostadsmönster. Om individens inkomst överstiger medianen har denne färre invandrande grannar än en individ som saknar inkomst. Om antalet individer med utländsk bakgrund är få i ett
medelklassområde tvingas individen att antigen välja mellan att bo i ett mindre resurssvagt område där de egna landsmännen/andra invandrade finns eller att bo med andra etniska grupper vars arbete eller sociala ställning liknar den egna. På så sätt kan individens ställning stärkas på grund av att den etniska segregationen ökar bland andra grupper. Detta ger en möjlighet att både ha sina egna landsmän och socioekonomiska likar bland grannarna (Nordström & Åslund, 2009, s.29). Även Öresjö (1996) framför att individer med utländsk bakgrund i större utsträckning än svenskar väljer att bo i hyresrättslägenhet, trots att dem har ekonomiska möjligheter till annan bostad, för att de vill vara bosatta nära sina landsmän. Detta för att bevara sin kulturella identitet (Öresjö, 1996, s.24).
2.5 Självvald boendesegregation
Molina (1997) framför att det är ett problematisk att se på den etniska boendesegregationen på så sätt att det är invandraren själv som väljer att bosätta sig nära andra individer med samma utländska bakgrund eftersom man då målat upp en identitet som invandrare (Milona, 1997, s.19-20). För att kunna påstå att invandrare själva väljer att bosätta sig i dessa områden bör det tas i beaktande vad de har för valmöjligheter, för att söka en förklaring till deras situation. I olika uttalanden från forskare, politiker och debattörer angående den etniska
boendesegregationen i Sverige blir resultatet på så sätt att invandrare beskylls för att själva på egen hand ha skapat segregationen.
Khakee (1990, i Molina 1997) återger bosättningsmönstren bland invandrarna som kom till Sverige på 1960- och 70-talen enligt följande; ”Tillsammans med låginkomsttagare skapade
dessa invandrare socialt och ekonomiskt segregerade bostadsområden – en utvecklig som regering och riksdag försökt undvika sedan den statliga bostadspolitiken infördes” (Molina,
1997, s.19-20). Även Walldén (1985, i Molina 1997) hävdar att det är invandrarna själva som orsakat den etniska boendesegregationen till följd av att vilja bo nära sina landsmän på följande sätt. “Till en del kan man se ansamlingen till mindre attraktiva bostadsområden som
det pris invandrare får betala för att bo nära sina landsmän”(Molina, 1997, s.21). Detta
eftersom det i etniska sammanhang är betydelsefullt att se på kulturdimensionen, då kulturen inte kan behandlas enskilt från de sociala relationer som den utformas i eftersom att kulturen samtidigt påverkar de sociala relationerna.
När etnisk boendesegregation ska studeras, bör forskaren studera vilka
samhällsmekanismer och processer som ligger till grund för denna typ av segregation. Detta för att se vad som skapar och fäster segregerade bosättningsmönster samt vilka grupper som det kan gynna eller missgynna (Molina, 1997, s.21). Vidare menar författaren att många studier i andra länder påvisar hur sammanslutningen i etniska områden fungerar. Molina (1997) framför även att individer utvecklar sina nätverk med hjälp och stöd från den egna etniska gruppen. Detta till följd av bristen på möjligheten inom de diskriminerande reguljära samhällsinstitutionerna. Genom den egna etniska gruppen kan individen få möjlighet till sysselsättning och finansiering av investeringar av olika slag, inklusive eget företagande (Molina, 1997, s.22).
Invandrare i Sverige är starkt överrepresenterade i hyresboende. En överrepresentation i hyresboende kan förväntas redan på grundval av deras överrepresentation i arbetsklass och
7
åldrarna 20-35 år. Således är den främsta orsaken till rumsliga åtskillnader på grund av inkomstskillnader. Andra orsaker kan vara ras, språk och kultur (Molina, 1997, s.37-39 ). Timms (1975 i Molina 1997) anser att det är strukturen i samhället och de individuella hushållens beslutsfattande som påverkar bostadsdifferentiering. Timms (1975 i Molina 1997) hävdar att ”staden liknar en mosaik av sociala världar, där den socialgeografiska variationen
både ses som en reflex av och en förutsättning för det urbana livets komplexitet” (Molina,
1997, s.43). Författaren hänvisar till tidigare studier gjorda av Harvey (1973,1982,1985a, 1985b) för att undersöka den etniska bostadssegregationen. Harvey hävdar att segregeringen speglas av ojämlikhet och klasskillnader. Det finns samtidigt en bakomliggande process då sociala relationer återskapas i samhället, genom att befolkningens värderingar, vanor, förväntningar och möjligheter på skilda sätt präglas av individens bostadsområde. Olika samhällsklasser återskapas då barn i grannskapet socialiseras i specifika sociala funktioner där det skapas klass, gruppidentitet och status. Även attityder, värderingar, förväntningar,
utbildning och kunskap skapas beroende på individens bostadsområde. Enligt Harvey är boendedifferentieringen inte individens eget val utan har skapats utifrån den kapitalistiska produktionsprocessen. Han menar vidare att rumslig differentiering skapar klassförhållanden och social differentiering (Molina, 1997, s.44-45).
Nykomna invandrare behärskar inte det svenska språket och det utgör ett hinder för dem att få en full förståelse för hur bostadsmarknaden fungerar. Även deras självbild och identitet blir bunden till de sociala relationerna som dem har etablerat i det nya landet. Det är även i den miljön som den egna kulturen bibehålls. Det är främst på grund av att individer delar samma språk som individer drar sig till andra med samma etniska bakgrund. Det finns en uppfattning om att den tendensen att dra sig till sina likar kan vara starkare när individen har en låg utbildningsnivå och/eller har svaga ekonomiska resurser. Harvey menar vidare att olika bostadsområden genom de sociala relationerna påverkar människors värderingar, vanor, förväntningar och möjligheter (Molina, 1997, s.44-45).
Stjärne (2007) menar på att det är individen själv som skapar sin sociala omgivning, dock är individens livschanser och vägval på samma gång beroende av individens sociala
omgivning. Områdets sociala sammansättning kan påverka individens livschanser och välfärd genom påverkan som antas ske i det sociala samspelet mellan individerna i samma
bostadsområde. Resurssvaga bostadsområden som är kännetecknade med hög arbetslöshet, många fattiga, stor in- och utflyttning, invandrartätt och ensamstående föräldrar kan minska individens möjligheter till en chans till en god socialisering och karriär. Om det i individens omgivning är få som har utbildning och arbete kan det leda till att individen har färre positiva förebilder, eftersom att individers normer och beteenden formas och förmedlas i dennes närmaste sociala omgivning. Därför förmodas det att förväntningar och strävan efter till exempel utbildning och arbete är lägre i dessa områden. Vidare kan en annan förklaring vara att de sociala nätverken ligger till grund för varför områden med en hög andel arbetslösa kan förorsaka den boende ett sämre utgångsläge på arbetsmarknaden. En förklaring till det kan vara att individer i dessa områden inte har grannar med kontakter i arbetslivet då individerna i dennes närliggande omgivning är i samma position som denne själv, enligt Lin och Andersson & Van Der Burgt (1999, 2007, i Stjärne m.fl. 2007, s.156).
2.6 Bostadsområdets och bostadsortens betydelse för segregation
Molina (1997) framför att forskare uppfattar den etniska boendesegregationen som ett
storstadsfenomen eftersom att denna typ av segregation får påtagligare effekter i större städer. I mindre kommuner påverkar inte den etniska boendesegregationen sammansättningen av barn i daghem och skolor eller medför inte till separering av fritidsaktiviteter i samma grad som i stora kommuner. Det är dock inte bevisat att denna typ av segregation i sig är ett
8
(Molina, 1997, s.16). Skolsegregationen förekommer i två former. Det första är att barn eller ungdom påverkas av den miljö de befinner sig i och de individer de kommer i kontakt med. Det andra är att skolans värld styrs av politiker. Det är samhället som styr vilka barn som ska gå i en viss skola samt att det beslutar vem som ska anställas på ett visst privat företag. Barn till invandrare utgör en stor grupp, men denna grupp delas i två grupper, mellan invandrande och infödda med utländsk bakgrund. Dessa grupper påverkar skolmiljön, vilket framgår av att de barn som har minst en infödd förälder har färre invandrade skolkamrater än barn som själva är utlandsfödda (Nordström & Åslund, 2009, s.41-42). Invandrade barn eller ungdomar söker sig i större utsträckning till individer som är i liknande situation som denne själv, gällande exempelvis språksvårigheter. Det är intressant att påpeka att barn och ungdomar med nordisk bakgrund har fler skolkamrater med utländsk bakgrund än vad de med infödda
föräldrar har (Nordström & Åslund, 2009, s.44).
Bostadsområdenas effekter påverkar även skolors sociala sammansättning av barn och ungdomars skolprestation och studieresultat. Skolan och bostadsområdet är betydelsefullt för socialisationsmiljöer där barn och ungdomar vistas under större delen av vardagen. Det finns dessutom påfallande likheter i de processer som påverkar att barn och ungdomar selekteras till olika skolor och bostadsområden. Det är till exempel ofta föräldrarnas socioekonomiska ställning som är en faktor som påverkar selektionen in i skola/bostadsområde och de ungas studieresultat. Trots att även skolans ekonomiska resurser, arbetssätt och lärartäthet är betydelsefullt för ungas intressen och utbildningsplaner och på så sätt deras studieresultat, är det kontakter som forskningen främst uppmärksammat (Stjärne m.fl., 2007, s.170). Med detta menas kontakter med andra grannar och skolkamrater. En förklaring till hur kontakter med andra i skolan och andra i bostadsområdet kan påverka ungas studieresultat är att de unga ser upp till dessa som förebilder och vill passa in. En annan förklaring anses vara betydelsen av det sociala nätverket. Det sociala nätverket som dessa ungdomar har kan utgöra en
betydelsefull resurs där personliga kontakter kan medföra ökade chanser till att få information och stöd inför olika handlingsalternativ (Stjärne m.fl., 2007, s.170). Enligt Szulkin (2006, i Stjärne m.fl., 2007) kan förekomsten av den här sorten av interaktionseffekter medföra negativa konsekvenser för den unges sociala bakgrund och den sociala sammansättningen i skolan. Detta eftersom bostadsområde är samverkande i en process där sambandet mellan ursprung och utbildningsresultat skapas på nytt till nästkommande generationer. Eftersom unga påverkas av andra jämnåriga påverkar det i sin tur deras studieresultat eftersom att det föreligger ett negativt samband mellan resurssvaga individer och ungas studieresultat. I dessa resurssvagare miljöer får de unga inte tillräckligt med kunskap om hur utbildningssystemet fungerar samt om möjliga karriärer på arbetsmarknaden. Detta kan leda till att inspirationen hos de unga blir ännu lägre vilket kan medföra ett negativt studieresultat. Eftersom invandrare ofta tillhör resurssvagare hushåll, kan det föreligga ett negativt samband mellan koncentration av invandrare och studieresultat. Detta gäller främst den första generationens invandrare då de i genomsnitt har sämre språkkunskaper i svenska (Stjärne m.fl., 2007, s.170-171).
3 Teorier
Nedan ges en beskrivning av systemteori samt empowerment som vi anser vara relevanta för föreliggande studie.
3.1 Systemteori
Systemteorin är en grundläggande social ordning som syftar till att få individer att utvecklas i ett bredare socialt sammanhang. Socialt arbete inriktar sig på relationer och nätverk där individer utgör grunden för systemet. När arbetet bedrivs på flera olika plan kan samverkan leda till ett helhetsperspektiv vilket medför att det lokala samhället kan integreras och fungera tillsammans. Genom att systemet fokuserar på de tillgångar som finns inom de specifika
9
grupperna kan resurserna utnyttjas effektivt (Payne, 2008, s.211-212). Thorsén (2008) framför att systemteorin kan tillämpas för att studera enskilda individer, sociala relationer och
samhällen. En grundidé inom systemteorin är att studera olika fenomen utifrån en helhet för att levande fenomen ständigt förändras. Det krävs olika begrepp för att vetenskapligt studera olika irreversibla processer och rörelser som innebär att ett system tillförs energi som till exempel kan få en grupp individer att utvecklas. Levande fenomen har som mål att det föreligger en jämvikt som ständigt förändras i ett dynamiskt hänseende (Thorsén, 2008, s.89-90). Payne (2008) menar att det är viktigt i det sociala arbetet att tänka ur ett
systemperspektiv, för att arbetet i huvudsak handlar om att få individer att passa in i den sociala ordningen i dennes miljö. Arbetet inriktar sig på individers sociala nätverk, sociala relationer, social förändring och sociala mål. Systemperspektivet har som syfte att leda till en förbättrad social ordning snarare än att stora drastiska sociala förändringar ska ske (Payne, 2008, s.211).
Systemteorin fokuserar på individen som en del av olika system som samverkar tillsammans, vilket resulterar i förståelsen av individens roll i samhället och i familjen. Individer ingår i olika cirkulationssystem som innebär att helheten värdesätts framför delar eller detaljer av ett individuellt eller socialt område (Payne, 2008, s.212-.213). Thorsén (2008) framför att ett system utgörs av en helhet som i sin tur utgörs av olika delar som är relaterade till varandra i en kontinuerlig sammansättning. Systemet är uppdelat på så sätt att det
övergripande systemet delas in i olika delsystem som i sin tur utgörs av mindre delsystem där alla delar påverkar hela systemet. Eftersom varje del ständigt förändras menas det att hela systemet förändras då alla olika delar är ömsesidigt beroende av varandra. Dock har det övergripande systemet en större påverkan på det underordnade systemet (Thorsén, 2008, s.90-91). Det som systemet strävar efter är stabilitet och balans. Olika delsystem har därför olika uppgifter för att ha en kompenserande funktion och på så sätt hålla jämvikten i det
övergripande systemet när en annan del inte fungerar som den ska för att motverka att
systemet inte ska sönderfalla. När jämvikten fungerar som den ska i öppna system är systemet parallellt i balans samtidigt som det ständigt förändras. Systemet har som övergripande mål att hålla systemet samman samt utföra de övergripande uppgifterna i systemet. Systemet är indelat i delsystem i större system och som i sin tur ingår i ett större övergripande system. Varje delsystem tillämpas och har sin målsättning i förbindelse till de rangordnande
övergripande systemen. Således är målet för systemteorin baserat på kraven som samhället i stort ställer på systemet (Thorsén, 2008, s.91-92).
Systemteorin har sin utgångspunkt i den aktuella situationen som individen befinner sig i och dess kontext. Kontexten i varje enskilt fall skiljer sig och det gör därmed även målen, möjligheterna och hindren till att nå förändring (Payne, 2008, s.215). Relationerna mellan individerna och miljön påverkar varandra, därför blir målet för det sociala arbetet att förbättra passformen mellan individerna och omgivningen de befinner sig i (Payne, 2008, s.221). Detta görs genom att försöka förbättra individers personliga och sociala resurser genom att de får fler och bättre hanteringsstrategier. Det är även gynnsamt att försöka få miljöfaktorerna att bättre överensstämma med individers behov. Enskilda individer har påverkan på systemet till en viss del, dock kommer den största påverkan från samhällssystemet. Systemteorin är
processinriktad vilket betyder att resultatet är beroende av processens input samt flödet genom processen. Sett utifrån det är det betydelsefullt att se till individen för att på så sätt
tillsammans med individen finna lösningar på något som anses vara problematiskt (Thorsén, 2008, s.90-91).
Inom systemteorin talas det även om ekologisk systemteori. Ekologiska idéer i socialt arbete har fokus på den sociala miljön och även motsättningarna mellan individerna och dess omgivning (Payne, 2008, s.227). Ekologiska idéer tillämpar politiska sätt i syfte att motverka sociala uteslutningar. Ekologisk systemteori i socialt arbetet handlar även om att man måste
10
gå från individualism till ett ansvar för individer i vår omgivning och vår miljö.
Systemteoretikern ska tänka lokalt och globalt och därför ska teorin främja individers hälsa och sociala motstånd, samt minska den mänskliga och ekologiska stressen (Payne, 2008, s.228).
För att ett socialt stöd ska vara effektivt krävs det både planerade och formella stödgrupper samt att informella personer eller andra personer som kan hjälpa individerna som är i behov av stöd finns tillgängliga för dem. Socialarbetaren ska inrikta sig på individernas nätverk och på de kopplingar inom den sociala instansens ram som bildar ett mönster i individernas vardag. På så sätt identifieras både formella och informella sociala nätverk, dessa utökas samt mobiliseras så att de är till hjälp för individen (Payne, 2008, s.230). Enligt Atherton (1989, i Payne 2008) är syftet med systemtänkande att se hur individer relaterar till varandra utifrån sin sociala situation. Systemteorin lägger fokus på kommunikationen mellan individerna i den problemfyllda miljön (Payne, 2008, s.217).
3.2 Empowerment
Målet med empowerment är att få individerna att hjälpa sig själva och hitta sin inre styrka så att de inte behöver ta hjälp från omgivningen, utan blir självständiga. De ska få hjälp till att fatta egna beslut och utföra handlingar på egen hand (Askheim & Starrin, 2007, s.416-417). Det sociala arbetet syftar till att individerna själva ska fatta beslut och agera utifrån egen vilja. Det kan ske genom att socialarbetaren utvecklar personlig och kollektiv styrka (Payne, 2008, s.224).Den professionelle ska motivera individen till att se sin egen förmåga och möjlighet till att själv ta beslut. Individen ska också motiveras till att utföra egna handlingar istället för att se de sociala och personliga hindren. Syftet med empowerment är att individerna ska få hjälp till självhjälp (Askheim & Starrin, 2007, s.416-417). Meeuwisse m.fl. (2006) framför även att empowerment syftar till att individen ska få hjälp till självhjälp, det vill säga att individen ska stå i centrum och att den professionelle ska finnas tillhands för individen i processen för att stärka individens självförtroende (Meeuwisse, m.fl., 2006, s.158). Anne Hermodsson (1998, i Meeuwisse m.fl., 2006) framför att individen i många fall inte har någon kännedom om sina rättigheter. Om individen har kunskap om sina rättigheter kan det uppstå ett mer aktivt och kontinuerligt möte mellan individen och den professionelle. För att den professionelle ska kunna påverka individen bör mötet präglas av medvetenhet och struktur om hur mötet ska tillämpas för att på bästa sätt bemöta individen på ett professionellt sätt
(Meeuwisse m.fl., 2006, s.158).
Empowerment syftar till att individerna själva ska kunna tillgodose sina behov, dock med begränsade kostnader från staten (Payne, 2008, s. 424). Vid ett arbete med empowerment är målet att försöka få individen att utnyttja den makt denne besitter men som denne inte tror att den har (Payne, 2008, s.425). Den professionelle ska bekräfta individens färdigheter och förmågor. Individerna ska bli hörda, själva styra sitt liv och själva få bestämma (Payne, 2008, s.236). Även Meeuwisse m.fl. (2006) framför att syftet med empowerment är att stärka individens förhållningssätt genom att låta individen använda sig av den makt den besitter. På så sätt kan individen själv påverka sin egen situation samt att makten fördelas jämt mellan den professionelle och individen. Empowerment innebär också att individen själv ska ta
kommandot över sitt liv och inte vänta tills någon ger tillåtelse för att agera, utan individen ska kämpa för att få ”makten” (Meeuwisse m.fl., 2006, s.261). På så sätt får individen mer kontroll över sin egen situation, vilket gör att denne känner sig mer värdefull och har förmåga att fortsätta med att förändra sin livssituation. Individen får även mer tillit till såväl sig själv som till andra (Meeuwisse m.fl., 2006, s.262).
Sambandet mellan individens livssituation och de samhälleliga, strukturella förhållandena är en utgångspunkt inom empowerment. Den professionelle ska få individen att bli medveten om sambandet mellan den egna livssituationen och yttre samhälleliga förhållanden, då ökad
11
medvetenhet leder till handling. Inom empowerment ska den professionelle utöka individen med information så att denne blir i bättre skick att göra medvetna och självständigt val. Det blir här en dominerande maktform då den professionelle styr genom klarläggande för individen. Individen förstår hur samhällsförhållandena påverkar och medverkar till dennes svårigheter. Individen ska bli medveten om sambandet mellan den egna privata situationen samt strukturella felaktigheter. Individen ska stimuleras till förståelse genom den
professionelles dialog, samvaro och ömsesidig påverkan. Processen ska utgöra en grund för handling och förändring till nästa gång (Askheim & Starrin, 2007, s.29-31). Meeuwisse m.fl. (2006) framför att den professionelle ska uppmärksamma individens behov genom att påverka individen till att vara självbestämmande. Med detta menas att den professionelle inte ska tala om för individen vad den bör göra eller inte göra utan den professionelle ska uppmuntra individen att ta sina egna beslut och vara delaktig i samhället (Meeuwisse m.fl., 2006, s.263). Individens åsikter och önskemål ska tas på allvar och den professionelle ska stärka individen så att denne ska lita på sin egen förmåga och själv bestämma vilka insatser från samhället som är av god kvalité för dennes eget bästa. (Meeuwisse m.fl., 2006, s.264). Vidare menar
Meeuwisse m.fl. (2006) att en individ som befinner sig i en maktlös situation ska finna styrka och kraft att ta sig ur sin maktlöshet. Det är därför mycket aktuellt att arbeta utifrån
empowerment med individer i etniskt boendesegregerade områden eftersom dessa individer ofta får en känsla av maktlöshet och utanförskap i samhället. De är på så sätt i behov av hjälp och stöd att finna sin egen inre styrka samt att bli motiverade till att höra hemma i samhället. Empowerment är individstärkande då individerna ska integreras och komma in i arbetslivet genom att stärka tron på den egna förmågan. Meeuwisse m.fl. (2006) framför att den professionelle på bästa sätt ska hjälpa individen att inte hamna i svårigheter då denne är på väg att integrera sig i samhället. Den professionelle ska kunna ha ett samarbete med individens nätverk för att stärka och stötta individen samt dennes omgivning, om de har funderingar om sociala frågor i lokalsamhället (Meeuwisse m.fl., 2006, s.264).
4 Metod
Först kommer det ges en kort motivering till valet av metod som sedan följs av en beskrivning om hur litteratur anskaffats. Därefter redovisas urvalsförfarandet, bortfallsanalysen samt intervjuguiden. Efter detta följer en genomgång av hur studien genomförts samt hur
databearbetning samt analys gjorts. Sedan beskrivs forskningsetiska principer som är viktiga att ta hänsyn till vid intervjuer som sedan följs av en redovisning av studiens reliabilitet, validitet samt generaliserbarhet. Därefter genomförs en metoddiskussion.
4.1 Val av metod
Enligt Marlow (2005, s.12) ska en studies syfte och frågeställningar styra valet av metod. Med utgångspunkt i föreliggande studies syfte att uppnå en ökad förståelse och kunskap om
individers upplevelser och erfarenheter, av ett etniskt segregerat bostadsområde, samt dess orsaker och konsekvenser valdes en kvalitativ ansats.
Respondenternas uppfattningar om vad som är väsentligt och betydelsefullt är
utgångspunkten i en kvalitativ undersökning. En kvalitativ forskare strävar efter att skapa en närhet till sina respondenter i syfte att få en djupare förståelse för respondenternas berättelser och upplevelser (Bryman, 2011, s. 371-372). En kvalitativ metod bidrar till att det uppstår en inlevelse mellan forskaren och respondenterna vilket beror på att forskaren är aktiv i
insamlingen av data. På så vis skapas det en närmare relation mellan forskaren och
respondenterna. Vid kvalitativa forskningsmetoder kan det råda en större fullständighet av det resultat som forskaren har nått (Halvorsen, 1992, s.82). Syftet med valet av metod var att uppnå en beskrivning av deras uppfattningar och erfarenheter om den etniska
12
på plats skulle få en djupare förståelse av bostadsområdet. Den kvalitativa ansatsen valdes också för att vi som forskare ska kunna förstå respondenternas åsikter gällande
omständigheterna på Malmvägen, då deras uppfattningar är vår utgångspunkt.
4.2 Litteraturanskaffning
Studien påbörjades genom sökande av vetenskaplig litteratur såsom böcker, avhandlingar och artiklar med relevans för det aktuella ämnet. Litteraturen har sökts genom Örebro
universitetsbiblioteks katalog Voyager och LIBRIS samt Internets sökmotor Google. Sökord som använts är: etnicitet, segregation, etnisk boendesegregation, boendesegregation,
segregation i bostadsområden, etniska grupper i bostadsområden och segregation i storstäder. Dessa sökord har kombinerats i olika former för att den vetenskapliga litteraturen skulle hittas. Utgångsläget för val av litteratur gjordes efter relevans för studiens syfte, i avsikt att denna skulle besvaras. Litteratur som använts handlar om etnisk boendesegregation och dess möjliga orsaker samt påföljder.
4.3 Urval
Studiens respondenter är individer som har erfarenheter om ett etniskt boendesegregerat område. De unga vuxna består av fem killar mellan åldrarna 18-28 med utländsk bakgrund bosatta på Malmvägen, ett etnisk segregerat bostadsområde i Sollentuna. En intervju
genomfördes även med en respondent som i grunden är socionom men som i nuläget arbetar som fältfritidsledare på ungdomshuset, Arena Satelliten, i närheten av Malmvägen. Valet av denna verksamhetsperson skedde utifrån vilka yrkesuppgifter denne har i bostadsområdet. Då studien är en kvalitativ ansats ansåg vi att bekvämlighetsurvalet var relevant för studien. Vi fick genom en tillfällighet kontakt med våra respondenter genom en bekant som är bosatt på Malmvägen som känner respondenterna. Som forskare tog vi tillfället i akt då vi ansåg att dessa var relevanta för vår undersökning samt att vi inte ville gå miste om tillfället då det kan vara tidskrävande och svårt att få tag på respondenter. Därmed har urvalet av respondenterna skett med hjälp av nedan beskrivna bekvämlighetsurval.
Bekvämlighetsurval innebär att forskaren använder sig av personer som för tillfället finns
tillgängliga för forskaren. Ett exempel på en situation där forskaren kan använda sig av bekvämlighetsurval, är då denne får en tillfällighet att insamla data från ett urval av
intervjupersoner som forskaren inte kan gå miste om. Den insamlade data som blir resultatet ger inte forskaren några slutgiltiga resultat, eftersom det är svårt att generalisera, dock kan den utgöra en grund för andra forskare att fortsätta att forska kring eller att forskaren utifrån insamlad data som utgör undersökningens resultat kan göra kopplingar (Bryman, 2002, s.114-115). Därmed har vi använt oss av bekvämlighetsurval i intervjuerna med de individer som vi fann relevanta för vår undersökning.
4.4 Bortfall
Individbortfall, som även kallas externt bortfall, innebär bland annat att respondenten som forskaren avser intervjua inte är anträffbar på grund av olika skäl. Denna typ av bortfall kan även handla om att respondenterna som forskaren har planerat att intervju inte vill deltaga i undersökningen (Dahmström, 2005, s.322). Vi har i vår undersökning haft två externa bortfall. En av respondenterna vi hade planerat att intervjua meddelade att denne inte skulle kunna deltaga vid intervjutillfället på grund av sjukdom. Den andra respondenten skulle vara bortrest vid planerad intervjudag och cirka 10 dagar framåt vilket gjorde att denne inte heller kunde medverka.
4.5 Intervjuguide
13
Bryman (2002) menar att när det genomförs kvalitativa intervjuer är intresset riktat mot respondentens ståndpunkter. Dock vill forskaren i den kvalitativa intervjun låta intervjun röra sig i olika riktningar för att på så sätt få kunskap om vad respondenten upplever som relevant och viktigt. Intervjufrågorna i en semistrukturerad intervjuguide är oftast specificerade och har olika teman som ska beröras, dock har både respondenten och forskaren stor möjlighet att fördjupa och förtydliga sig. Det kan under intervjuns gång ställas nya uppföljningsfrågor som kan knytas an till något som respondenten framfört. Även ordningsföljden i frågorna och ordanalysen kan varieras och behöver inte strikt följas. Således är den kvalitativa intervjun flexibel och följer i den riktning som respondentens svar går i. Forskaren strävar efter att få så detaljrika svar som möjligt (Bryman, 2002, s.300-301).
Med hjälp av den semi-strukturerade intervjun kan forskaren jämföra de olika respondenternas utsagor (Bryman, 2002, s.304). Vidare kan forskaren utifrån den semi-strukturerade metoden få en dialog med respondenterna och kan på så sätt få ett förtydligat och ett fördjupat svar (Bryman, 2002, s.310). Vi följde vår intervjuguide (se bilaga 1) dock gavs respondenterna även möjlighet att besvara frågorna fritt som de själva önskar utifrån egna ord och tankegångar
4.6 Genomförande
Vi har med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer insamlat vår empiri med hjälp av olika teman i intervjuguiden (Bryman, 2002, s.300-301 ). Intervjuerna med de unga vuxna ägde rum i biblioteket i Sollentuna och intervjun med fritidsledaren genomfördes på dennes arbetsplats, Arena Satelliten. Detta i syfte att få en avskild och trygg miljö. Kontakten med respondenterna skedde via telefon. Redan vid första kontakten klargjordes att vi var tre studenter från Örebro Universitet inom socionomprogrammet som skriver c-uppsats. Vi beskrev även studiens syfte och frågeställningar och bad om att få boka en tid för en intervju. Vid intervjutillfället med respondenterna gick vi åter igenom studiens syfte och
frågeställningar och vi talade om för dem att deras svar kommer att anonymiseras, därmed att dem skulle få fingerade namn. Intervjuernas längd varierade mellan 1 till 2 timmar och varje intervju bandades med respondenternas samtycke.
4.7 Databearbetning och analys
Vid genomförandet av våra intervjuer spelades respektive intervju in efter att vi fått deras samtycke. Vi transkriberade de ljudupptagna intervjuerna ordagrant och sedan tillämpade vi metoden meningskoncentrering vid analysen av dem. Vi kom överens om att dela upp intervjuerna så att vi alla tre fått transkribera.
Den analysmetod vi använt oss av avseende analysen av det empiriska materialet som utvanns när vi genomförde våra semistrukturerade intervjuer är som ovan nämnts
meningskoncentrering. Utifrån metoden meningskoncentrering tolkar forskaren
respondenternas svar och omformulerar sedan svaren på ett kortare sätt för på så sätt kunna återspegla det respondenterna framförde under intervjun (Kvale & Brinkmann, 2009, s.221). Utifrån metoden meningskoncentrering sammanfattar forskaren respondenternas svar som denne erhållit under intervjun i syfte att ta upp det centrala och väsentliga i utsagan. När den meningskoncentrerade analysen tillämpas ska forskaren gå igenom fem steg (Kvale & Brinkmann, 2009, s. 221-223). Till att börja med, i det första steget, ska forskaren i en meningskoncentrerad analys skapa sig en helhetsuppfattning som denne erhåller genom att läsa igenom materialet. Det gjorde vi för att vi alla tre på så sätt skulle kunna skapa oss en helhetsuppfattning. Vi förde sedan en diskussion med varandra om den uppfattningen vi fått och jämförde vår uppfattning. Steg två, har som syfte att fastställa meningsenheter utifrån de erhållna svaren från respondenterna. Vi genomförde det genom att göra en analys av
14
undersökning. Därefter i det tredje steget genomförde vi olika tematiseringar av
meningsenheterna som vi gjorde med hjälp av olika enkla teman. Utifrån det fick vi 16
övergripande teman i vår undersökning vilka framkommer i resultatredovisningen. I det fjärde steget ska forskaren återkoppla det empiriska materialet till studiens syfte. Detta gjorde vi då vi analyserat de transkriberade svaren för att sedan försöka utläsa hur svaren besvarar vårt syfte samt söka efter det väsentliga i intervjusvaren. I det avslutande steget, steg fem, ska forskaren knyta samman och sammanställa hela intervjun i en beskrivande utsaga utifrån uttalanden gjorda av respondenterna kombinerat med de olika temana i intervjun. De teman som forskaren väljer att utgå ifrån blir sedan föremål för att analysen och tolkningen ska bli så genomgripande som möjligt och för att på så sätt få fram det väsentligaste, detaljrikaste och mest beskrivande, som forskaren kan återkoppla till undersökningens syfte (Kvale &
Brinkmann, 2009, s. 221-223). Detta gjorde vi på så sätt genom att koda upp materialet enligt våra teman. Därefter tolkade vi och sökte svar på våra frågeställningar utifrån de svar vi fick under intervjuns gång med respondenterna.
Vårt syfte med studien var att få en förståelse för etnisk boendesegregation och vilka
faktorer som bidrar till denna typ av segregation samt vad som kan göras för att förebygga den etniska boendesegregationen. Därför har vi valt det hermeneutiska perspektivet att utgå från eftersom det hermeneutiska perspektivet har som grund att få en förståelse för andra människor (Thurén, 2007, s. 94-95). Det hermeneutiska perspektivet handlar om läran om texttolkning, vilket innebär att forskaren analyserar en text och försöker få fram textens
mening utifrån det perspektiv som tillämpas. En viktig aspekt som finns i hermeneutiken är att helheten utformas genom delar. Vidare menar författarna att den hermeneutiska tolkningens syfte är att forskaren bör ha en gemensam förståelse av en mening i en text (Kvale &
Brinkmann, 2009, s.66).
Individer är självtolkande, det vill säga historiska varelser som tolkar och uppfattar saker och ting på olika sätt. Det finns alltid en anledning till individens handlingar och yttranden. Ett exempel på detta kan framförallt bero på viss bakgrund samt kontexter av meningar, föreställningar samt värden (Kvale & Brinkmann, 2009, s.67). Av hermeneutiken lär forskaren sig att analysera intervjuer som texter, forskaren ska bortse från det som pågår under intervjusituationen och istället ägna tiden åt kontextuella omfånget som då blir förmedlat genom det ovan nämnda, det vill säga historien samt traditionen (Bryman, 2002, s.370-371).
4.8 Forskningsetiska principer
Utifrån de forskningsetiska principerna som är antagna av det
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet 1990 har vi försökt att ta hänsyn till alla de fyra kraven; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 1990, s.6).
Informationskravet
Samtiga respondenter skall informeras om studiens syfte, uppgiften de har i studien samt de villkor som gäller för deras deltagande. Respondenterna skall informeras om att deras
deltagande är frivilligt samt att de har rätt att välja att avbryta sin medverkan om de så önskar. Vidare skall respondenterna informeras om att den insamlade informationen endast kommer att brukas för forskning (Vetenskapsrådet, 1990, s.7). I samband till intervjuerna med respondenterna så informerade vi och förtydligade att vi var tre studerande från Örebro
Universitet inom socionomprogrammet samt att syftet med intervjun var att införskaffa empiri till vår c-uppsats. Vi försäkrade för respondenterna att deras utsagor endast skulle brukas i forskningssyfte och att dessa inte kommer att användas i andra arbeten. Innan intervjun påbörjades beskrev vi vårt syfte och frågeställningarna.
15
Samtyckeskravet
Forskaren måste inhämta respondenternas samtycke. Respondenten har rätt att bestämma hur länge och på vilka villkor de önskar delta i intervjun. Vidare har respondenterna rätt att välja att avbryta sin medverkan om de önskar det (Vetenskapsrådet, 1990, s.9-10). Vi uppfyllde samtyckeskravet på så sätt att respondenterna självmant deltog samt att om de önskade det så kunde de avbryta eller avstå från att svara på enskilda frågor. Eftersom samtliga respondenter är myndiga fordrades endast deras eget samtycke. I samband till varje intervju tillfrågades varje respondent om dem samtyckte till att intervjun spelades in. Samtliga respondenter gav sitt godkännande till en ljudupptagning av intervjun.
Konfidentialitetskravet
Respondenternas identitet bör avrapporteras, främst sådana uppgifter som kan uppfattas som etiskt känsliga. Med det sagt ska utomstående inte komma åt respondenternas personuppgifter (Vetenskapsrådet, 1990, s.12). Samtliga respondenter har gett sitt samtycke till att vi i
uppsatsen använder oss av deras identitet såsom yrkesroll och organisation. Vi erhöll deras samtycke genom att fråga våra respondenter som gav oss sin tillåtelse att använde deras personuppgifter. Vi informerade dem om att om de önskade det så kunde de få fingerade namn för att förbli anonyma i undersökningen vilket de ansåg var ett bra förslag.
Nyttjandekravet
I enlighet med nyttjandekravet får inte den insamlade informationen om respondenterna användas eller lånas ut för kommersiellt bruk samt för andra syften som är icke-vetenskapliga (Vetenskapsrådet, 1990, s.14). Vi garanterade respondenterna att deras utsagor inte skulle lånas ut eller användas för egen vinnig eller andra icke-vetenskapliga syften.
4.9 Reliabilitet, validitet och generalisering
All forskning ska behandlas på ett korrekt sätt för att vara trovärdiga och insamlad data bör hanteras enligt vissa riktlinjer, så kallad validitet och reliabilitet. Hög validitet i ett arbete förutsätter att uppgifterna och analyserna som genomförts är trovärdiga. Om uppgifterna inte är tillförlitliga finns det inte någon validitet eller så kan validiteten klassas som mycket låg. Validitet förutsätter ett samband mellan tidigare forskning och det som undersöks
(Edvardsson, 2003, s.52). Reliabilitet och validitet är relaterade till varandra genom att validitet förutsätter reliabilitet. En mätning som inte är reliabel är inte heller valid (Bryman, 2002, s.90-91).
Vi har valt att delvis basera denna uppsats på studier som gjorts om etnisk
boendesegregation och anser därför att validiteten i arbetet är högt i förhållande till tidigare forskning och till studiens centrala begrepp. Därmed kan validiteten anses vara god då vi har studerat tillförlitliga vetenskapliga källor såsom vetenskaplig litteratur. Bryman (2008) beskriver validitet som en undersökning på vilket sätt en indikator som mäter ett begrepp verkligen mäter detta begrepp. Vidare beskrivs att forskarna jämför sin observation med sina teorier, kallat intern validitet (Bryman, 2008, s.376). I föreliggande studie tolkas teorierna i relation till resultat i olika studier som gjorts beträffande etnisk boendesegregation. Vi har regelbundet kontrollerat att uppsatsen utgår ifrån vårt syfte för att validiteten ska vara god. Vi upplever således att validiteten i vår uppsats kan klassas som god samt att vi har mätt det som vi med vår uppsats avsåg att mäta. Respondenternas svar som vi erhöll genom intervjuerna besvarar studiens syfte och frågeställningar.
Reliabilitet innefattar systematiken och noggrannheten i en utvärdering. Låg reliabilitet innebär följaktligen att resultaten är osäkra. Reliabilitet rör resultatens tillförlitlighet som gjorts i en undersökning. Med andra ord huruvida resultaten från en undersökning som gjorts blir densamma om den görs på nytt eller om den blir påverkad av tillfälliga omständigheter (Bryman, 2002, s.43). Extern reliabilitet går ut på om studien kan replikeras. Detta är svårt att uppnå i en kvalitativ undersökning då en social situation samt omständigheterna vid början av
