Källa: http://www.regeringen.se/sb/d/7186/ (2014-04-24)
Uppföljning av Science without Borders ur svenska lärosätens perspektiv
2014-08-27
Helena Eklund Snäll
Letter of Intent signeras av generaldirektör Ulf Melin (Internationella programkontoret) och president Jorge Almeida Guimarães (CAPES) Foto: Internationella programkontoret
2 Innehållsförteckning
Sammanfattning ... 4
Inledning ... 7
Förutsättningar och genomförande ... 7
Tack... 7
1. Allmänt om stipendieprogrammet ... 8
1.1. Bakgrund ... 8
1.2. Högre utbildning i Brasilien ... 9
1.3. Samarbetsländer ... 10
1.4. Stipendier ... 10
2. Sveriges deltagande i SwB ... 11
2.1. Nationellt erbjudande på grundnivån ... 11
2.2. Hanteringen av ”forskarnivån”... 14
2.3. Lärosätesanknuten projektledare ... 14
2.4. Aktörer i Sverige ... 14
2.4.2. Forum för internationalisering ... 16
2.4.3. Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) ... 17
2.4.4. Svenska institutet (SI) ... 17
2.4.5. Tillväxtanalys (Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser) 18 2.4.6. Sveriges ambassad i Brasilia ... 18
2.4.7. Study Destination Sweden ... 19
2.5. Antal SwB-omgångar på grundnivån ... 19
2.6. Information och kommunikation ... 20
2.7. Marknadsföring ... 20
2.7.1. Facebook ... 21
2.7.2. Online-tävling ... 21
2.7.3. Marknadsföringsresa i april 2013 ... 21
2.7.4. Budget ... 22
2.7.5. Lärosätenas egna marknadsföringsaktiviteter ... 22
3. Identifierade svagheter i den svenska SwB-processen ... 22
4. Lärosätenas erfarenhet SwB-processen ... 24
4.1. Tidiga initiativ och beslut om deltagande i SwB ... 24
4.2. Den administrativa processen... 25
4.3. Erbjudandet på ”grundnivån” ... 25
3
4.5. Utfallet ... 26
4.6. ”Forskarnivån” ... 27
4.7. Kontakter med brasilianska lärosäten ... 27
4.8. Arbetsinsatser ... 28
4.9. Den samordnande myndighetens (IPK:s / UHR:s) roll ... 28
4.10 . Rekommendationer inför liknande program i framtiden... 29
5. Stipendiater och studieresultat ... 29
5.1. Antal stipendiater ... 29
5.2. Fördelning av stipendiater mellan lärosäten... 30
5.3. Valda kurspaket ... 30
5.4. Studieresultat ... 32
6. Stipendiaternas erfarenhet av det svenska SwB-deltagandet ... 32
6.1. Val av studiedestination och utbildningsprogram ... 32
6.2. Information om utbildningsalternativen ... 33
6.3. Ansöknings- och antagningsprocessen... 33
6.4. Praktiska problem ... 33
6.5. Erfarenheter/ Upplevelser under mobilitetsperioden ... 34
6.6. Brasilianska studenters förhållande till Sverige ... 35
6.7. Förslag på åtgärder inför framtida utlysningar ... 35
6.8. Positiva slutord ... 36
7. Analys och slutsatser ... 37
7.1. Övergripande reflektion ... 37
7.2. Analys av erfarenheterna från SwB-programmet 2012-2014 ... 38
7.4. Värt att beakta inför framtida liknande program? ... 40
Bilaga 1a. Antalet beviljade SwB-stipendier på ”grundnivån” ... 43
Bilaga 1b. Antalet beviljade SwB-stipendier på ”forskarnivån” ... 44
Bilaga 1c. Sammanställning av lärosätenas deltagande i de svenska erbjudandena ... 45
Bilaga 1d. Sammanställning av antalet SwB-stipendiater ... 46
Bilaga 1e. Sammanställning av kurspaket ... 47
Bilaga 2. Logg för händelseutvecklingen ... 48
Bilaga 3. Resultat av enkätundersökningar ... 68
Bilaga 3a. Sammanställning av enkätsvar – lärosätesperspektivet ... 68
4
Sammanfattning
Denna rapport syftar till att ge en bild av processen bakom framtagandet av det svenska erbjudandet inom ramen för det brasilianska stipendieprogrammet Ciência sem Fronteiras (Science without Borders – Vetenskap utan gränser; i fortsättningen SwB) åren 2011-2014, samt att sammanfatta de viktigaste resultaten och erfarenheterna ur svenska lärosätens perspektiv. Det material som ligger till grund för rapporten omfattar olika slags dokument som visar händelseförloppet och huvudsakliga aktörer, en sammanställning av statistik kring utbytesprogrammet, samt resultaten av två enkätundersökningar (en till deltagande svenska lärosäten och en till SwB-stipendiater vid svenska lärosäten läsåret 2013/2014).
Kort sammanfattat visar rapporten att utformandet av ett nationellt erbjudande inom ramen för SwB har varit en tidskrävande och komplex process som har omfattat många olika aktörer och som har lett till mycket färre inresande stipendiater än förväntat. Ett positivt mervärde är dock ett ökat samarbete mellan svenska lärosäten och i viss mån utökade kontakter med brasilianska lärosäten.
Även om ett mindre antal tekniska lärosäten involverades relativt tidigt i SwB-programmets forskarnivå genom ett initiativ av The Swedish-Brazilian Research and Innovation Centre, dröjde det till i slutet av programmets första år innan Utbildningsdepartementet gav i uppdrag till dåvarande Internationella programkontoret (IPK) att kartlägga de svenska lärosätenas intresse för att delta i ett svenskt samlat erbjudande. Vid den tidpunkten hade diskussioner om SwB-programmet redan förts vid drygt en tredjedel av de svenska lärosätena som senare kom att delta, men få lärosäten hade tagit något eget initiativ i frågan.
Efter att IPK i början av 2012 kartlagt de svenska lärosätenas intresse för att delta i SwB-programmet lämnades i början juli samma år ett samlat svenskt erbjudande på ”grundnivån”, omfattande ca 2 000 studieplatser vid 26 lärosäten, till de brasilianska myndigheterna.
Omedelbart efter att information om detta nått de svenska lärosätena sammankallade KTH på eget initiativ fem andra ”tekniska” lärosäten och dåvarande Verket för högskoleservice (VHS) och IPK för att påbörja arbetet med att utforma ett förslag för genomförandet. Förslaget presenterades senare under hösten av IPK, som i september uppdragits av Utbildningsdepartementet att ansvara för den nationella samordningen, för samtliga deltagande lärosäten. Under ett s.k. samrådsmöte i slutet av oktober godkändes förslaget i närvaro av bl.a. representanter för såväl Utbildnings- som Utrikesdepartementet. I fig. 1 presenteras en sammanfattning av huvudsakliga aktörer och processen som ledde fram till det svenska erbjudandet på ”grundnivå” inför läsåren 2013/2014 och 2014/2015.
Det svenska erbjudandet implementerades genom två utlysnings- och antagningsomgångar inför läsåren 2013/2014 och 2014/2015. Ett planerat deltagande i en utlysning inför
vårterminen 2014 realiserades inte p.g.a. att det svenska erbjudandet lämnats in ett par dagar för sent till den brasilianska myndigheten CAPES. Resultatet av satsningarna inom ramen för ”grundnivån” blev 46 registrerade SwB-stipendiater läsåret 2013/2014 och 92 antagna
stipendiater inför läsåret 2014/2015. Vid sidan av dessa stipendiater har Sverige t.o.m. maj 2014 tagit emot 107 SwB-stipendiater på ”forskarnivån” och 28 stipendiater på ”grundnivån”
5
som kommit utanför det formella svenska erbjudandet. Sammanlagt innebär det 181 inresande SwB-stipendiater t.o.m. maj 2014 (samt ytterligare 92 antagna studenter inför kommande läsår).
Uppföljningen visar att arbetet med SwB-programmet vid lärosätena har varit tidskrävande och att många individer inom olika organisatoriska delar har varit involverade vid de flesta lärosäten. Ett stort antal kurspaket och studieplatser har tagits fram utan att rekrytera en enda student. Arbetsinsatserna har av de flesta lärosäten upplevts som stora i förhållande till resultatet och samtliga lärosäten är, i större eller mindre grad, missnöjda med resultatet av sitt deltagande. Minst missnöjda är lärosäten som har sett sitt deltagande som en del av en
långsiktig strategisk satsning.
Lärosätenas upplevelse är att arbetet, åtminstone tidvis och främst inledningsvis, har försvårats av kort framförhållning och otydlig information från den samordnande svenska myndigheten (vilken i sin tur har varit beroende av information från och kommunikation med CAPES) om hur processen går till och vad som ska levereras när. Vissa problemområden och frågeställningar, t.ex. antagningssystemet, hanteringen av överskottssökande och
diskrepansen mellan de brasilianska studenternas engelskakunskaper och de höga svenska förkunskapskraven avseende detsamma, har identifierats och diskuterats utan att någon gemensam lösning har uppnåtts.
De SwB-studenter som svarade på enkäten är överlag nöjda eller mycket nöjda med såväl ansökningsprocessen som sina erfarenheter av att studera vid svenska lärosäten. Områden där studenterna ser förbättringspotential är främst relaterade till informationen om såväl
programmet i sig som möjligheterna att göra praktik i anslutning till studierna, det tekniska systemet för uppladdning av ansökningsdokument samt den negativa korrelationen mellan ett kort uppehållstillstånd och möjligheten att få ett svenskt personnummer och som en följd av det tillgången till vissa banktjänster. Faktorer som upplevs som problematiska och som helt eller till stor del ligger utanför svensk kontroll inkluderar den officiella brasilianska
webbplatsen för SwB-programmet, den upplevt otydliga relationen mellan CAPES,
universiteten och studenterna, och vissa aspekter av stipendievillkoren (främst uppdelningen i hög- och lågkostnadsorter och utbetalningen av de månatliga stipendierna i brasiliansk valuta som medför växlingsomkostnader).
Baserat på en analys av den samlade dokumentationen och informationen som uppföljningen omfattar, förs i rapporten fyra områden fram som särskilt viktiga att beakta inför ev. framtida liknande satsningar: 1) kontinuerlig omvärldsanalys; 2) strategisk planering och
långsiktighet; 3) kommunikation av information; och 4) den samordnande funktionens kompetens, resurser och utpekade ansvarsområden.
Slutsatsen är att även om både viljan och förmågan att mobilisera kraft för storskaliga och krävande internationella samarbetsprogram finns inom den svenska högre utbildningssektorn saknas en samlad nationell strategi för internationalisering av högre utbildning i Sverige. Efter SwB-erfarenheten framträder i än högre grad än tidigare ett behov av dels en gemensam
6
förståelse av de mål som den politiska nivån i Sverige har med internationellt samarbete inom högre utbildning, dels tydliga spelregler för olika aktörers ansvarsområden och deltagande.
o Utbildningsdepartementet: uppdrag till IPK att ta fram ett underlag inför ett nationellt erbjudande (promemoria 111213)
o IPK: kartläggning av svenska lärosätens intresse av att delta (120130 – 120213) o IPK och Utbildningsdepartementet: utformning av svenskt erbjudande (120214-120701) o Utbildningsdepartementet: presentation av förslag på svenskt erbjudande till Brasilien
(120702)
o IPK: undertecknande av LoI med CAPES (120815)
o IPK i samarbete med ett antal aktörer: framtagande av förslag på ”ramar och
samverkansformer för rekrytering och antagning av studenter” inom SwB (120831-121026) o Utbildningsdepartementet: uppdrag till IPK att ansvara för den svenska samordningen av
SwB (regeringsbeslut 120927)
o IPK: undertecknande av MoU med CAPES (121019)
o Utbildningsdepartementet: beslut om att undanta SwB-stipendiater från anmälningsavgift (regeringsbeslut 121025)
o IPK i samarbete med bl.a. SUHF: anordnande av samrådsmöte med alla lärosäten (121026)
--- • SI och deltagande lärosäten: grundläggande information om programmet respektive
kurspaketens innehåll (inkl. behörighetskrav) publicerat på www.studyinsweden.se
respektive lärosätenas webbplatser. • CAPES: utlysning (”call”) i Brasilien
• Brasilianska studenter och lärosäten: ansökan om stipendium respektive nominering • CAPES: urvalsprocess
• UHR: anmälan öppen på universityadmissions.se
• Svenska lärosäten:
− Kontroll av särskild behörighet samt urval − Antagningsbesked
− Information inför utbildningsstart − Mottagande och utbildning av studenter
Fig. 1. Sammanfattning av huvudsakliga aktörer och processen som ledde fram till det svenska erbjudandet
7
Inledning
Denna uppföljning är utförd på uppdrag av Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF), som en följd av diskussioner inom samordningsforumet Forum för
internationalisering, vilket 2008 inrättades av Utbildningsdepartementet för att underlätta internationaliseringen av svenska lärosäten (se s. 16). Syftet med uppföljningen är att ur de svenska lärosätenas perspektiv ta tillvara erfarenheterna av Sveriges deltagande i det
brasilianska stipendieprogrammet Science without Borders (SwB) och att dra lärdom av dessa inför eventuella framtida liknande initiativ.
Förutsättningar och genomförande
Uppföljningen har gjorts av Helena Eklund Snäll, internationell utbildningshandläggare vid Planeringsavdelningen och SLU Global, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), på uppdrag av SUHF. Uppdraget, som omfattade arbetsinsatser motsvarande en månads heltidsarbete, inkluderade en enkät till samtliga deltagande lärosäten, en enkät till samtliga deltagande SwB-studenter läsåret 2013/2014, samt djupintervjuer och övrig kommunikation med representanter för några utvalda lärosäten (KTH, Lunds universitet och Uppsala universitet) och andra organisationer/myndigheter [SUHF, Universitets- och högskolerådet (UHR), Svenska institutet (SI)]. Därtill bygger uppföljningen i hög grad på dokument från olika faser av ”programmets” genomförande (e-postutskick, rapporter, departementspromemorier, regeringsbeslut, mötesanteckningar, information på webbplatser).
Tack
Många personer har bidragit till denna uppföljning med olika slags värdefull input – ett stort tack till följande personer:
Marianne Granfelt och Linda Gerén (båda SUHF) Lotta Hansson och Fredrik Pettersson (båda SLU) Fredrik Andersson (Uppsala universitet, tidigare SUHF) Kay Svensson (Uppsala universitet)
Kieve Saling (Lunds universitet)
Hans Lundin och Christina Murray (båda KTH) Maissa Al-Adhami (Karolinska institutet)
för konstruktiva diskussioner, synpunkter på en eller båda testenkäterna och/eller faktagranskning;
Bengt Levinsson och Josefin Petersson (båda UHR) Niklas Tranaeus (Svenska institutet)
för tillhandahållande av information, svar på många frågor och faktagranskning; Francine Ferretti Horst (Umeå universitet) och Sandra De Lucena Tingdal (Brasiliens ambassad i Stockholm) för faktakontroll av texterna om det brasilianska utbildningssystemet; Last but not least, Angela Fernandes (Universidade Eduardo Mondlane, Mocambique) for help with compiling statistics and other information from the official SwB website in Portugese during her internship at SLU Global.
8
1. Allmänt om stipendieprogrammet 1.1. Bakgrund
Ciência sem Fronteiras (Science without Borders – Vetenskap utan gränser; i fortsättningen SwB) är ett storskaligt brasilianskt stipendieprogram som lanserades i juli 2011. Syftet med SwB är att stärka och utvidga Brasiliens konkurrenskraft inom innovation och de tekniska, ingenjörsvetenskapliga, matematiska och naturvetenskapliga områdena genom att under en fyraårsperiod (2011-2014) ge mer än 100 000 brasilianska medborgare möjlighet till utbildnings- och forskningsvistelser vid framstående utländska universitet och högskolor. Programmet erbjuder möjligheter för mobilitet för studier (på ”grundnivå” och
”forskarnivå”), forskning (postdoktorer) och professionell vidareutbildning. Dessutom ges möjlighet för unga begåvade, företrädesvis brasilianska, forskare utanför Brasilien att tillbringa upp till tre månader om året i landet i upp till tre års tid. Information om de olika typerna av stipendier, och antalet stipendier inom respektive kategori, finns i tabell 1 nedan.
Tabell 1. Mål för SwB-programmet 2011-2014. Olika stipendiekategorier och antalet stipendier per kategori.
US= uppgifter saknas. Källa: http://www.cienciasemfronteiras.gov.br/web/csf/bolsistas-pelo-mundo (2014-05-23)
SwB-programmet finansieras huvudsakligen av den brasilianska regeringen (75 000 stipendier) med bidrag från aktörer i den privata sektorn (26 000 stipendier). Ansvaret för genomförandet delas mellan det brasilianska utbildningsdepartementet (Ministry of Education) och departementet för naturvetenskap och teknik (Ministry of Science and Technology). I praktiken hanteras SwB av departementens respektive myndigheter CAPES1 och CNPq2. Programmet är alltså organiserat och förhandlat på en hög politisk nivå och aktiviteterna samordnas av centrala myndigheter i såväl Brasilien som partnerländerna3.
1
Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior – Brazilian Federal Agency for Support and Evaluation of Graduate Education
2 Conselho Nacional de Desenvolvimento Científico e Tecnológico –National Council for Scientific and
Technological Development
3
European Centre for Strategic Management of Universities (2012): Analysis of existing co-operation in terms of academic mobility between the EU and Brazil and identification of the main obstacles to mobility.
Mål Stipendiater totalt (maj 2014) Stipendiater i Sverige (maj 2014)
"Grundnivån" (BSc och MSc) - sandwich (1 år) 64 000 40 582 73
Forskarutbildning - sandwich (1 år) 15 000 5 544 59
Fullständig forskarutbildning (4 år) 4 500 1 525 10
Postdok (1-2 år) 6 440 2 865 38
Teknologisk utveckling och innovation (1 år) 7 060 us us
Unga talanger till Brasilien (<3 år) 2 000 us us
Speciell gästforskare i Brasilien (>1 månad per år i > 3 år) 2 000 us us Total number of scholarships 101 000 50 516 180 Totalt antal stipendier finansierade av regeringen 75 000
Totalt antal stipendier finansierade av näringslivet 26 000
Antal stipendier
Ut
In
9
1.2. Högre utbildning i Brasilien
Den högre, eller eftergymnasiala, utbildningen i Brasilien bedrivs vid fler än 2 000 offentliga (statliga) eller privata utbildningsanordnare, av vilka ca 200 utgörs av universitet3. Den högre utbildningen omfattar yrkeshögskoleutbildning samt utbildningar på ”grundnivå” och
”forskarnivå”3, 4 (fig. 2).
“Yrkeshögskoleutbildning” (Sequential courses – Cursos Sequenciais de Formação Específica). Högre utbildning som ger kunskap och träning i specifika arbetsfärdigheter som matchar arbetsmarknadens behov. Utbildningarna omfattar 2-3 års studier och ger inte behörighet för studier på de högre nivåerna.
”Grundnivå” (Graduation courses – Cursos de Graduação). Den grundläggande nivån i det
spår som leder till de högsta högskoleexamina, d.v.s. master- och doktorsexamina.
4 Irene Zaparolli (2004): Quality Control of Vocational Higher Education and Training in Brazil: the
Relationship Among Universities, Ministry of Education, Professional Representative Institutions and Labour Market. Semina: Ciências Sociais e Humanas, Londrina, v. 25, p. 75-88.
Fig. 2. Schematisk bild av det brasilianska högre utbildningssystemet. Förenklat baserat på European Centre
10
Utbildningarna är längre än ”yrkeshögskoleutbildningarna” och ger akademisk fördjupning inom ämnesområdena i fråga. Det finns tre slags examensinriktningar:
1. Kandidat (Bachelor – Bacharelado). Forsknings- eller yrkesförberedande utbildningar som omfattar 4-6 års studier.
2. Licentiat (License – Licenciatura). Lärarutbildningar för primär- eller sekundärskola, d.v.s. grundskola och gymnasium, som omfattar 4-5 års studier.
3. Teknolog (Technologist – Tecnólogo). Specialistutbildningar med
huvudsaklig inriktning mot arbetsmarknaden och med praktik som en viktig del. Omfattningen är 2-3 års studier.
“Forskarnivå” (Post-Graduation courses –Cursos de Pós-graduação). Fortsättningsnivåer
för studenter med en av de tre grundexamina (kandidat, licentiat eller teknolog) och som är indelade i två spår:
1. Strictu Sensu Post Graduation Courses (Pós-graduação Strictu Sensu). Forskarspår som leder till:
o Masterexamen (Mestrado), omfattar 1-2 års studier o Doktorsexamen (Doutorado), omfattar 3-4 års studier
2. Lato Sensu Post Graduation Courses (Pós-graduação Lato Sensu). Spår som leder till en specialisttitel, t.ex. Master of Business Administration (MBA). I Brasilien har de högsta utbildningsnivåerna (post-graduation) alltid haft en stark
forskningsanknytning. På grund av det stora forskningsinslaget finns ett problem med erkännandet av utländska masterexamina, och inom SwB-programmet är det ovanligt med stipendier på masternivå3.
1.3. Samarbetsländer
För att kunna genomföra SwB-programmet har intresserade länder inbjudits att lämna s.k. nationella erbjudanden till Brasilien. Detta har resulterat i att Brasilien idag samarbetar med ett 20-tal länder i hela världen vad gäller ”grundnivån” och ett 40-tal länder vad gäller ”forskarnivån” (doktorander och postdoktorer). Samarbetsavtalen har slutits på en central nivå av regeringen i samarbete med ambassader, utan medverkan av de brasilianska universiteten3. En sammanställning över samarbetsländerna och deras deltagande i
stipendieprogrammet finns i bilagor 1a-b. Av sammanställningen framgår att engelsk- (USA, Storbritannien, Kanada, Australien) och portugisisktalande (Portugal) länder har varit
Brasiliens främsta samarbetsländer, men att även länder som Tyskland, Spanien, Frankrike och Ungern har tagit emot många stipendiater.
1.4. Stipendier
För att komma i fråga för ett SwB-stipendium på ”grundnivå” ska 40-80 % av studierna vara avklarade. Stipendierna täcker rese- och installationskostnader, sjukvårdsförsäkring och levnadsomkostnader i enlighet med en schablon3. För fördelningen av stipendier tillämpas följande process:
11
1. Utlysning av stipendier en till två gånger per år (CAPES och CNPq) baserat på s.k. nationella erbjudanden. Till och med våren 2013 var utlysningarna uppdelade i separata ”calls” för deltagande länder, men inför utlysningen hösten 2013 bestämdes att man skulle tillämpa en gemensam utlysningsomgång för samtliga länder.
2. Studenterna ansöker till sina hemuniversitet, vilka sedan nominerar sina toppkandidater
3. Nominerade studenter styrker/bevisar sina engelskakunskaper genom att uppnå erfordrat resultat på ett godkänt språktest
4. Urvalsprocess. CAPES och CNPq kontrollerar den grundläggande behörigheten och gör ett första urval.
5. Studenter som beviljats stipendium för studier i ett visst land ansöker om utbildningsplats vid medverkande universitet.
6. Antagningsprocess i respektive land
Inom ramen för ”forskarnivån”, som omfattar tre slags stipendietyper (tabell 1), ser processen lite annorlunda ut:
1. CNPq utlyser stipendier tre till fyra gånger per år
2. Kontakt upprättas mellan forskare/forskarstudenter och enskilda lärosäten, vilka utfärdar ett ”Letter of Acceptance”.
3. Forskarna/forskarstudenterna ansöker online om stipendium från CNPq.
2. Sveriges deltagande i SwB
Sveriges officiella deltagande i SwB startade hösten 2011 i och med att ett samarbetsavtal (s.k. Memorandum of Understanding) upprättades mellan The Swedish-Brazilian Research and Innovation Centre (CISB) och CNPq5. Initiativet, som ursprungligen kom från svensk industri och ett mindre antal svenska lärosäten, syftar till att ge SwB-stipendiater möjlighet att delta i forsknings- och utvecklingsprojekt inom svensk industri. Inom ramen för detta samarbete bidrar exempelvis SAAB med 100 stipendier för brasilianska doktorander och postdoktorer. Dessa stipendiater får under sex till tolv månader delta i utvecklingsprojekt i Sverige inom ett antal utpekade områden (”aerospace, energy & environment, defense & security and sustainable & attractive cities”). De svenska universitet och högskolor som samarbetet omfattar är Chalmers tekniska högskola (Chalmers), Kungliga tekniska högskolan (KTH), Linköpings universitet, Luleå tekniska universitet (LTU), Lunds universitet,
Högskolan i Skövde och Försvarshögskolan6.
2.1. Nationellt erbjudande på grundnivån
Det första initiativet för att få till stånd ett formellt nationellt erbjudande togs av
Utbildningsdepartementet i slutet av 2011. I en promemoria daterad den 13 december gav departementet i uppdrag till Internationella programkontoret (IPK) att skyndsamt kartlägga de svenska lärosätenas intresse för att delta i SwB och att utifrån kartläggningen utforma ett förslag på svenskt erbjudande. IPK, som inte tilldelades några extra medel för detta uppdrag,
5
Enligt brev frånstatssekreterare Peter Honeth till brasilianska myndigheter (2012-07-02)
12
genomförde kartläggningen i början av februari 2012. Därefter följde ett knappt halvår av dialog mellan Sverige och Brasilien, vilken drevs av Utbildningsdepartementet och främst inkluderade IPK, CAPES och Brasiliens ambassad i Stockholm. I början av juli 2012 presenterades sedan ett svenskt erbjudande inför läsåret 2013/2014 för de brasilianska myndigheterna. Det svenska erbjudandet på ”grundnivån” kom slutligen7 att omfatta knappt 2 200 studieplatser vid 26 svenska universitet och högskolor (tabell 2 och bilaga 1c). Med ”grundnivån” avses här grundnivån i det brasilianska utbildningssystemet (graduação) och inte det svenska, då det svenska erbjudandet hittills har omfattat utbildningsplatser på avancerad nivå.
Tabell 2. Sammanställning av Sveriges hittillsvarande erbjudanden på ”grundnivån” inom SwB. För
mer detaljer hänvisas till bilaga 1c. *Sveriges erbjudande inkluderades inte i utlysningsomgången. Antal Kurspaket Erbjudna studieplatser Deltagande lärosäten Stipendie -sökande Beviljade stipendiater Sökande till svenska lärosäten Antagna SWBHT2013 252 2 181 26 154 84 56 52 SWBVT2014* 80 529 9 - - - - SWBHT2014 238 1 932 23 305 104 98 92
Under augusti 2012 formaliserades kontakterna mellan Sverige och Brasilien i samband med ett statsbesök från Brasilien i Sverige. Utbildningsminister (och tillika vice statsminister) Jan Björklund tog emot vice president Michel Temer och i samband med detta undertecknades ett ”Letter of Intent” av Ulf Melin, generaldirektör för IPK, och Jorge Almeida Guimarães, president för CAPES. I detta LoI fastställs bl.a. att ”The International Programme Office will be the Swedish Partner of CAPES for the development of initiatives within the Program Science without Border. The International Programme Office will also give support to the Swedish higher education institutions which will participate in the programme and will coordinate contacts with other Swedish government agencies.”
Därefter gav Utbildningsdepartementet i ett regeringsbeslut, daterat den 27 september 2012, ett uppdrag till IPK om att ansvara för samordningen samt att hålla i kontakterna med CAPES och CNPq. För uppdraget tilldelades IPK 500 000 kr, och myndigheten blev samtidigt
bemyndigat att ingå ett samarbetsavtal med CAPES. För att tydliggöra respektive parts ansvar under implementeringen av SwB i Sverige undertecknades ett Memorandum of Understanding av CAPES och IPK den 19 oktober 2012. Enligt den nuvarande
projektledaren uppstod det senare en viss förbistring kring detta avtal. Orsaken till detta är att IPK fr.o.m. januari 2013 blev en del av den nybildade myndigheten Universitets- och
högskolerådet (UHR), vilken inte finns omnämnd i avtalet mellan IPK och CAPES.
7 Förslaget som presenterades för CAPES i juli 2012 omfattade 1 800 studieplatser, men efter att
utbildningsministern under ett rektorsmöte i september 2012 lyfte frågan om fler platser skulle kunna erbjudas ökade antalet studieplatser till knappt 2 200. Källa: minnesanteckningar från möte med Forum för
13
För att underlätta samarbetet mellan berörda svenska och brasilianska myndigheter togs den 25 oktober 2012 ett regeringsbeslut om att undanta tredjelandsstudenter som söker till en utbildning i Sverige inom ramen för SwB från anmälningsavgift8.
Grundarbetet inför implementeringen av det svenska erbjudandet gjordes av IPK i samarbete med ”Utbildningsdepartementet, ett mindre antal lärosäten, Sveriges universitets- och högskoleförbund samt myndigheter som Verket för högskoleservice, Migrationsverket och Svenska institutet”9 genom att dessa aktörer utarbetade ett förslag på ”ramar och
samverkansformer för rekrytering och antagning av studenter inom programmet Vetenskap utan gränser inför hösten 2013”9. Förslaget cirkulerades till samtliga lärosäten som erbjudit platser i det svenska erbjudandet inför ett samrådsmöte i slutet av oktober 2012. Syftet med detta möte var att diskutera och besluta om principiella frågor10 och i inbjudan framfördes därför vikten av att lärosätenas representanter skulle ha mandat att fatta/framföra beslut å lärosätes vägnar. Till samrådsmötet kom representanter för 26 lärosäten samt
Utbildningsdepartementet, Utrikesdepartementet, SUHF, Migrationsverket, Verket för högskoleservice (VHS), Svenska institutet (SI) och IPK. Efter att IPK presenterat förslaget diskuterades det i mindre grupper. Därefter hölls en gemensam slutdiskussion efter vilken förslaget godkändes av samtliga lärosäten, dock under förutsättningen att vissa överenskomna förtydliganden och kompletteringar skulle göras.
Resultatet blev ett ramverk med följande huvudpunkter:
− Erbjudna kurspaket ska vara på avancerad nivå (masternivå) och omfatta ett läsår, d.v.s. 10 månaders studier i full studietakt (60 hp/läsår). Ett förslag om att förlänga kurspaketen till 12-15 månader vid praktik eller kurser i engelska presenterades för CAPES, som inte alls gav gehör för idén vad gäller engelskan och endast
undantagsvis vad gäller praktiken.
− Bland förkunskaperna krävs engelska motsvarande minst TOEFL 90/ IELTS 6.5 − Erbjudandet är öppet för brasilianska studenter som läser sitt fjärde år (d.v.s. som har
avklarat sin utbildning till 60-80 %, på en nivå motsvarande 180-240 svenska hp) − Studierna vid svenska lärosäten ska tillgodoräknas i examen vid hemuniversiteten –
stipendiaterna ska inte ta ut examen i Sverige.
− Lärosätenas ersättning för studieavgifter kanaliseras via IPK11
(SwB-studenterna undantagna från anmälningsavgift enligt regeringsbeslut)
− Deltagande lärosäten ska erbjuda bostadsgaranti
− Kortast möjliga anmälningsperiod ska tillämpas för att minimera antalet ”överskottssökande” (d.v.s. icke SwB-stipendiater).
8
Regeringsbeslut I:18. Fråga om anmälningsavgift för tredjelandsstudenter inom ramen för samarbetsprogrammet Vetenskap utan gränser. 2012-10-25 (U2012/5831/UH)
9 Protokoll från samverkansmöte den 26 oktober 2012: ” Beslut kring samverkansformer inom det brasilianska
programmet ”Vetenskap utan gränser” (Dnr IPK/2012:3406)
10
E-post från IPK till lärosätena genom registratorsfunktionen, 2012-10-12
14
− Antagning, baserat på max fyra sökalternativ, görs lokalt med nationell samordning genom NyA.
2.2. Hanteringen av ”forskarnivån”
Upplägget av stipendiefördelningsprocessen för ”forskarnivån” inom SwB är som redan nämnts annorlunda än den för ”grundnivån” och man lägger här mer ansvar på den enskilde individen (doktoranden/ forskaren) vad gäller att hitta värdinstitutioner. I Sveriges fall kartlade den nybildade myndigheten UHR i april 2013 lärosätenas intresse för att ta emot denna kategori stipendiater. Man aviserade samtidigt samarbete med VINNOVA och plattformen www.euraxess.se angående marknadsföringen av programmet och de forskarutbytesmöjligheter som lärosätena erbjuder12.
Under ett möte med SUHF:s Expertgrupp för studieadministrativa frågor konstaterade UHR en månad senare att responsen från lärosätena varit bättre än väntat, trots att de ekonomiska förutsättningarna innebär förluster för lärosätena.13
Trots tecken på att man inledningsvis hade andra, till synes större, ambitioner, har åtgärden hittills varit att publicera länkar till medverkande lärosätens webbsidor.
Som framgår i avsnitt 5.1. (s. 29) och bilaga 1d har 107 personer t.o.m. maj 2014 beviljats SwB-stipendium på ”forskarnivå” för utbildnings- eller forskningsvistelser vid svenska lärosäten.
2.3. Lärosätesanknuten projektledare
Under våren 2013 drog UHR slutsatsen att de hade felbedömt den arbetsinsats som krävs för arbetet med ett program som SwB14. För att förstärka och fokusera arbetsinsatserna anlitade UHR en lärosätesanknuten projektledare som från och med 1 september fick helhetsansvar för programmet.
2.4. Aktörer i Sverige
Vid sidan av IPK har ett antal andra intressenter och grupperingar varit aktiva i utformningen och hanteringen av det svenska erbjudandet. Detta har skett på eget initiativ eller på uppdrag av t.ex. Utbildningsdepartementet. Vilka funktioner de involverade aktörerna har haft
beskrivs här nedanför och i fig. 3 åskådliggörs schematiskt hur de relaterar/ har relaterat till varandra. Vid sidan av detta finns i bilaga 2 en ”logg” som, baserat på det material som författaren har lyckats få tillgång till, kortfattat redovisar händelseutvecklingen under framtagandet av de nationella erbjudandena och implementeringen av dessa i Sverige.
12 ”Information om programmet Vetenskap utan gränser (Science without Borders) – Forskarutbyten”, PM
daterat 2013-04-11 (bilagt e-postmeddelande skickat 2013-04-16)
13
Källa: Minnesanteckningar från möte med SUHF:s Expertgrupp för studieadministrativa frågor (2013-05-15).
15 2.4.1. ”Tekniskalärosäten”15
Omedelbart efter att det svenska erbjudandet skickades till Brasilien i juli 2012 tog KTH ett initiativ för att samla vad de kallade ”tekniska lärosäten” (KTH, Chalmers, Linköpings universitet, Lunds universitet, Uppsala universitet och Luleå tekniska universitet) samt IPK och Verket för högskoleservice (VHS) till ett diskussionsmöte om SwB-programmet.
Bakgrunden till KTH:s snabba agerande är att lärosätet sedan tidigare hade pekat ut Brasilien som en av fyra prioriterade regioner för sitt långsiktiga arbete med utomeuropeisk
studentrekrytering. KTH:s ledning såg det därför som angeläget att få möjlighet att använda SwB-programmet som ett verktyg att koppla till andra kontaktskapande aktiviteter inom ramen för den övergripande strategin. I avsaknad av en aktör med tydligt ansvar att driva frågan, och för att inte förlora momentum inför utlysningen hösten 2012, tog KTH snabbt initiativet för att få igång processen med att ta fram ett ramverk för genomförandet av det svenska erbjudandet. Av praktiska skäl höll man den övergripande arbetsgruppen relativt liten, men för att säkerställa hela universitets- och högskolesektorns representation på mötet informerades senare SUHF av IPK. Vid sidan av de tidigare nämnda lärosätena och
myndigheterna deltog också representanter för Utbildningsdepartementet, SUHF och Svenska
15
Källa: E-postkorrespondens mellan KTH, IPK och SUHF och intervju med Hans Lundin och Christina Murray (KTH, juni 2014)
16
institutet (SI) i det första mötet. En skriftlig sammanfattning av de diskussioner som fördes under mötet visar att man utarbetade en tidsram för den kommande processen och att tre arbetsgrupper tillsattes för att arbeta med:
1. Process inkl. tidsplan (ansvar KTH); 2. Förpackning16 (ansvar LiU);
3. Avgiftsberedning (ansvar Chalmers).
Syftet med gruppernas arbete var att ta fram ett förslag att presentera för samtliga svenska lärosäten senare under hösten. Efter diskussioner i Forum för internationalisering anslöts senare Migrationsverket till relevanta arbetsgrupper.
Arbetsgrupperna fungerade enligt uppgift17 bra och det förslag som togs fram distribuerades, av IPK, till lärosätena inför det redan nämnda IPK-organiserade samrådsmötet i Stockholm i oktober 2012. Efter vissa diskussioner om bl.a. längden på anmälningsperioden och ev. bostadsgaranti, godkändes förslaget alltså av samtliga lärosäten och i närvaro av bl.a. representanter för såväl Utbildnings- som Utrikesdepartementet.
De ”tekniska lärosätena” träffades vid åtminstone ett ytterligare tillfälle (juni 2013) för att diskutera SwB utifrån olika perspektiv.
2.4.2. Forum för internationalisering
Forum för internationalisering är ett samordningsforum som inrättades på initiativ av
Utbildningsdepartementet för att ”…förbättra samordningen mellan de svenska myndigheter och organisationer som berörs av och kan påverka universitetens och högskolornas
internationalisering.”18 I forum ingår representanter för Centrala studiestödsnämnden (CSN), Justitiedepartementet, SUHF, Migrationsverket, Myndigheten för tillväxtpolitiska
utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys), Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning (STINT), Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida), SI, Sveriges förenade studentkårer (SFS), UHR, Universitetskanslersämbetet (UKÄ),
Utbildningsdepartementet och Utrikesdepartementet. Eftersom forum för internationalisering samordnas av UHR (tidigare av IPK i samarbete med Högskoleverket) har
händelseutvecklingen inom SwB regelbundet följts upp under de möten som har hållits sedan programmets start. Minnesanteckningarna visar att vid sidan av rent informationsutbyte mellan departementen, lärosätena och övriga myndigheter har diskussionerna i detta forum kretsat kring angelägna frågeställningar som t.ex. tillämpningen av anmälningsavgift och bostadsgaranti, likabehandling av olika kategorier tredjelandsstudenter, fungerande former för samarbete mellan deltagande lärosäten, och myndigheter vars tidiga deltagande i det förberedande arbetet inför implementeringen av den här typen program är nödvändigt (t.ex. Migrationsverket). Några övergripande slutsatser som har dragits är19:
16 ”Erbjudande” enligt SUHF:s Expertgrupp för studieadministrativa frågor, minnesanteckningar (2012-10-01) 17 Källa: intervju med Hans Lundin och Christina Murray, KTH (juni 2014)
18
Källa: http://www.uhr.se/sv/Internationellt/Forum-for-internationalisering/ (2014-04-23)
17
− ”… det är svårt att åstadkomma ett riktigt bra gemensamt erbjudande på den korta tid som står till buds.”
− ”… Brasilien-programmet belyser ett behov i Sverige av en ökad kommunikation och samsyn mellan myndigheterna och den politiska nivån.”
− ”Ur en strategisk synvinkel är det … angeläget att processen att sammanställa ett erbjudande dokumenteras, så att erfarenheterna kan användas till eventuella liknande situationer i framtiden.”
2.4.3. Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF)20
SUHF blev i ett tidigt skede insatt i händelseutvecklingen inom SwB, dels genom sin representation i Forum för internationalisering, dels genom kommunikation med IPK som från början ansåg det viktigt att hela universitets- och högskolesektorn var representerad i de pågående diskussionerna mellan de olika aktörer som börjat samarbeta på initiativ av KTH. Utöver representationen i Forum för internationalisering och samarbetet med de KTH-initierade arbetsgrupperna har SUHF haft följande huvudsakliga funktioner i SwB-sammanhanget:
− Ansvar för att upprätta en kontaktperson för SwB vid varje lärosäte; − Återkoppling på förslaget till antagnings- och urvalsprocess;
− Assistens vid anordning av vissa möten, t.ex. samrådsmötet vid KTH i oktober 2012; − Utredning av vissa sakfrågor inom ramen för tre arbetsgrupper:
• Antagningsfrågan – möjligheten att implementera ett enklare ansökningssystem;
• Hanteringen av höga förkunskapskrav vad gäller engelska – eventuella modeller för att ta fram behörighetsgivande kurser i engelska inom SwB; • Forskarnivån – matchning av brasilianska studenter med svenska lärosäten;
Euracess.
Inom ramen för SUHF:s Expertgrupp för studieadministrativa frågor har konstaterats att ”… de tydligaste stötestenarna har varit antagningsprocessen, avgiftshanteringen,
förkunskapskraven samt bostadsgarantier.”21
2.4.4. Svenska institutet (SI)22
SI har ett generellt uppdrag av regeringen att marknadsföra Sverige som studiedestination. Utifrån detta uppdrag och utifrån SI:s erfarenhet av att arbeta med marknadsföring av Sverige som studiedestination fick SI ett särskilt uppdrag från IPK/UHR att marknadsföra Sveriges medverkan i SwB-programmet, i syfte att attrahera studenter från Brasilien. För detta uppdrag erhöll SI 300 000 kr från UHR under 2013. Eftersom de medel som SI förfogar över för generell marknadsföring av Sverige som studiedestination är begränsade och eftersom SI i enlighet med den strategi som tidigare överenskommits med universitet och högskolor inte
20 Källa: Fredrik Andersson, f.d. biträdande generalsekreterare för SUHF (2008-2013) samt minnesanteckningar 21
Minnesanteckningar från möte 2012-11-13
18
inriktat sig på Brasilien, hade SI själva inte möjlighet att avsätta extra medel just till SwB-programmet.
Efter konsultationer med lärosäten som var särskilt engagerade i SwB-programmet och hade intresse av att aktivt marknadsföra sig i Brasilien, samt andra parter som t.ex. Tillväxtanalys och Sveriges ambassad i Brasilia, beslöts att en större satsning skulle göras under våren 2013. Satsningen inkluderade en s.k. ”road show” samt en online-tävling. En Facebook-grupp skapades också som sedan kunde drivas vidare med stöd från UHR och inblandade lärosäten. Under hösten 2013 genomfördes fler insatser av ett mindre antal lärosäten med anledning av SwB (se s. 22).
2.4.5. Tillväxtanalys (Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser)
I september 2012 fick Tillväxtanalys i uppdrag av Utbildningsdepartementet att ”… kort beskriva det brasilianska utbildningssystemet samt utvalda länders strategier för att möta det brasilianska programmet ”Vetenskap utan gränser”.”23 Syftet var att ta fram ett
diskussionsunderlag kring bästa sättet för Sverige att agera för att nå ut med sitt nationella erbjudande i Brasilien. Uppdraget resulterade i en rapport123 som presenterades för lärosätena under ett seminarium ”Högre utbildning och forskning i Brasilien – ”Science without Borders och Sveriges nationella erbjudande” som anordnades i Stockholm i början av november 2012. Rapporten, som bygger på en desktop-studie kombinerat med en jämförande fallstudie av marknadsföringsstrategierna för tre europeiska länder (Tyskland, Nederländerna och Finland), rekommenderar att:
− Svenska lärosäten i möjligaste mån koordinerar sina insatser i Brasilien; − Koordineringen kombineras med en fast fysisk närvaro i landet, t.ex. genom
samarbete med Sveriges ambassad och Sveriges export- och investeringsråd; − Näringslivsrepresentanter och företag involveras i arbetet, inte minst eftersom
möjligheter till praktikplatser är ett starkt marknadsföringsargument;
− Man söker nya samarbetspartners inom utbildnings- och forskningsområdet, eftersom det är stor internationell konkurrens om partners i ”traditionella områden” som São Paulo och Rio de Janeiro;
− Särskild vikt läggs på sociala medier och personliga möten vad gäller marknadsföring, eftersom samarbetskulturen i Brasilien ofta bygger på ”personliga kontakter och det enskilda mötet”. Av samma anledning bör man skapa nätverk för brasilianska studenter i Sverige och använda det i marknadsföringen.
2.4.6. Sveriges ambassad i Brasilia
IPK började i ett tidigt skede att samarbeta med Sveriges ambassad i Brasilia, vilken bl.a. var behjälplig i kontakterna med CAPES och CNPq. Under hela arbetet med SwB-programmet har ambassaden, enligt den samordnande myndigheten, visat stort intresse och engagemang och varit mycket hjälpsam i syfte att Sveriges deltagande ska bli så lyckosamt som möjligt. Som tidigare nämnts samarbetade ambassaden även med SI och flertalet andra svenska
23
Tillväxtanalys, november 2012. Hur möter Sverige bäst den brasilianska satsningen Vetenskap utan gränser? – Fallstudier från Tyskland, Finland och Nederländerna. Svar Direkt 2012:06.
19
aktörer för att i Brasilien marknadsföra Sverige som studiedestination och rekrytera studenter. Inför genomförandet av ”road showen” våren 2013 skrev ambassadör Magnus Robach ett brev till SUHF:s Expertgrupp för studieadministrativa frågor angående Sveriges höga krav på engelskakunskaper24. I brevet jämförs de fyra länder som ställer högst krav vad gäller
uppnådda poäng på TOEFL (IPT)-test, nämligen i fallande ordning Sverige (90 p.), Norge och Nederländerna (80 p.) och Australien25 (79 p.), varpå ett förslag framförs om ”… en generell sänkning till Norges och Nederländernas nivå, och som, om jag förstått rätt, motsvarar vår gymnasiekompetens på B-nivån. Om detta anses vara en för omfattande åtgärd (krav på likabehandling m.m.) skulle jag i andra hand vilja väcka tanken att nivån 70/80 anges som tillräcklig för studenter som åtar sig att gå 3 månaders språkutbildning.” I SUHF:s svar till ambassadören26 ges en bakgrund till förbundets uppfattning att det inte är möjligt att arbeta för en sänkning av engelskakraven för SwB-stipendiaterna, vilket kokar ned till att behörighetskraven regleras i lag och att det rent praktiskt kan vara omöjligt att bevilja undantag från språkkraven för en särskild grupp. Därtill beskrivs det arbete som SUHF i samarbete med andra svenska aktörer gjort för att ”ta fram förslag på modeller för hur behörighetsgivande kurser i engelska ska kunna ges inom ramen för Vetenskap utan gränser.”
2.4.7. Study Destination Sweden
I syfte att samverka kring internationell kommunikation och marknadsföring av svensk högskoleutbildning har ett antal svenska lärosäten gått samman och bildat Study Destination Sweden (SDS). SDS drivs som ett konsortium där anslutna lärosäten ingår ett skriftligt avtal och betalar en fast årsavgift. Vid sidan av funktionen som ett expertnätverk inom
internationell kommunikation och marknadsföring är tanken att SDS också ska driva
policyfrågor och frågor av myndighetskaraktär. Även om SDS inte har spelat någon aktiv roll i implementeringen av SwB i Sverige har konsortiet varit en intressent som med
regelbundenhet har följt händelseutvecklingen.
2.5. Antal SwB-omgångar på grundnivån
Det första svenska erbjudandet (SWBHT2013) färdigställdes som tidigare nämnts inför läsåret 2013/2014. Detta omfattade ca 2 000 studieplatser på avancerad nivå vid 26 svenska lärosäten (tabell 2, s.12).
På grund av snäva tidsramar påbörjades planeringen av ett svenskt erbjudande inför
vårterminen 2014 (SWBVT2014) redan innan arbetet med att genomföra den första svenska anmälningsomgången (inför läsåret 2013/2014) var slutförd. Inför vårterminen 2014
överlämnades ett erbjudande om ca 530 studieplatser vid nio svenska lärosäten till CAPES i början av juni 2013 (tabell 2), vilken var ett par dagar sent i förhållande till utsatt deadline. Någon vecka senare kom beskedet att det brasilianska ministeriet påskyndat utlysningen och
24 Brasiliens stipendieprogram. Brev från ambassadör Magnus Robach 2013-03-19. 25
I brevet anges Japan istället för Australien
20
att det svenska utbudet var för sent anmält. Under en viss tid därefter fanns information på CAPES webbplats om att det svenska utbudet, tillsammans med ett par andra länders, skulle publiceras inom kort. Detta gjordes aldrig och trots flera olika förfrågningar har de svenska kontaktpersonerna vid UHR aldrig fått ett officiellt besked om orsaken.
Det tredje, och till dags dato senaste, svenska erbjudandet (SWBHT2014) togs fram inför läsåret 2014/2015. Inom ramen för denna omgång erbjöds knappt 2 000 studieplatser vid 23 lärosäten (tabell 2).
Tabell 2 utgör en lågupplöst numerär sammanställning av de tre svenska erbjudandena som hittills har tagits fram. För mer information om enskilda lärosätens deltagande och antalet sökande och antagna stipendiater hänvisas till avsnittet ” Stipendiater och studieresultat” (s. 30) och bilagor 1c-d.
2.6. Information och kommunikation
Som framgår av ”loggen” i bilaga 2 har den största delen av informationsförmedlingen från IPK/UHR och SI till lärosätena skett genom e-postutskick. Informationen har varit i formen av brev och ibland har man hänvisat till innehållet i bifogade bilagor. Vid ett mindre antal tillfällen (tre) har s.k. samrådsmöten eller seminarier anordnats för samtliga lärosäten. I slutet av 2012 lanserades en webbplats under NyA-systemets portal till stöd för lärosätena
(
http://www.vhs.se/sv/Startsida-for-NyA-anvandare/Antagningsstod-och-rutiner/Antagningsomgangar/Science-without-Borders/). Det är en utmärkt tanke med en gemensam informationsplattform, men det är lite oklart vilka ambitioner man har haft med sidorna eftersom innehållet idag är relativt begränsat och det inte är helt uppenbart vilken information som finns under de två sidrubrikerna ”SWBVT2014” och ”SWBHT2014”.
2.7. Marknadsföring
För den officiella marknadsföringen av det svenska erbjudandet inom SwB ansvarade alltså SI. Under februari-maj 2013 genomfördes, i flera kanaler online och offline, en
rekryteringskampanj som inkluderade upprättandet av en Facebook-grupp, anordnandet av en online-tävling för studenter och planering och genomförande av en s.k. ”road show”
(marknadsföringsresa) i Brasilien för svenska lärosäten. Dessutom översattes delar av StudyinSweden.se till portugisiska, och i samarbete med en brasiliansk PR-byrå togs redaktionellt material fram för annonsering i traditionella medier och på universitet. En utvärdering av SI:s marknadsföringskampanj i maj 201327 visar att insatserna gett i goda resultat och att kampanjen har lagt en trebent grund för fortsatt samarbete:
− En databas över 1 500 brasilianska studenter med intresse för studier i Sverige; − Goda relationer med några av Brasiliens bästa och största universitet;
− En starkare Sverigebild hos målgruppen, d.v.s. brasilianska studenter med höga engelskakunskaper.
27
Pierre Liljefeldt och Niklas Tranaeus, 2013. Utvärdering av Brasilienkampanj, Ciencia sem Fronteiras, (2013-05-21).
21
Här nedanför ges en kort sammanfattning av de olika marknadsföringsaktiviteterna För information om ytterligare nyckeltal och detaljer hänvisas till rapporten27.
2.7.1. Facebook
Facebook-gruppen ”Ciência sem Fronteiras – Suécia” startades i slutet av januari 2013 som en kanal för att på portugisiska marknadsföra det svenska SwB-erbjudandet. Huvudansvaret låg hos SI men lärosätena förväntades aktivt bidra med innehåll. I maj 2013 fanns ca 3 300 aktiva följare som dagligen ställde frågor av skilda slag. Inför sommaren 2013 aviserade SI att de inte längre hade möjlighet att ta ansvar för Facebook-gruppen. I augusti samma år fick därför UHR ta över ansvaret och i samband med detta kontrakterades en person med
brasiliansk bakgrund vid Umeå universitet för att administrera sidan. Efter ett par månader, i oktober 2013, hade inte längre denna person möjlighet att fortsätta med uppdraget. Det bestämdes då att språket på sidan skulle ändras till engelska, dels av praktiska skäl eftersom det inte bedömdes helt lätt att hitta en lämplig person med språkkompetensen men också för att betona vikten av engelskakunskaper när man ska studera i Sverige.
2.7.2. Online-tävling
Online-tävlingen för studenter följde på en stipendietävling, ”The Sweden-Brazil scholarship challenge 2013”, vilken syftade till att utmana och testa brasilianska studenters talang inom innovation och entreprenörskap. Arrangörer för denna pilottävling var svenska företag (SAAB och Stora Enso), ett antal tekniska lärosäten (Chalmers och Linköping universitet), SI, Sveriges ambassad i Brasilien och CISB. Två förstapristagare vann vardera ett stipendium för studier (studieavgift) vid valfritt masterprogram vid Chalmers eller Linköpings
universitet, stipendier för levnadsomkostnader (via SI), samt betald praktik under sommarlovet vid ett framstående industriellt företag. Andra- och tredjepristagarna (två studenter i respektive kategori) fick ett stipendium för att täcka ansökningsavgiften vid ansökan till ett antal svenska lärosäten.
I online-tävlingen inom ramen för den svenska marknadsföringen av Sveriges SwB-erbjudande deltog 14 svenska lärosäten. Tävlingen syftade till att uppmärksamma
brasilianska studenter i målgruppen på Sverige som studiedestination. Tävlingen omfattade en ”knowledge quiz” med frågor om relationerna mellan Brasilien och Sverige, en ”Sweden quiz” med frågor om svensk utbildning, innovation och industri samt en uppsatstävling på ämnet ”How could a Swedish innovation improve your life in Brazil?”. 780 000 personer nåddes av tävlingen och fler än 3 000 studenter deltog. Av dessa utsågs sex vinnare, av vilka två förstapristagare, en andrapristagare och tre tredjepristagare. Samtliga vinnare erhöll ett diplom och en VIP-inbjudning till prisutdelningen i São Paulo den 18 april 2013, och förstapristagarna fick därtill en veckolång resa till Sverige och andrapristagaren en fyra veckor lång betald praktikperiod vid CISB i Brasilien.
2.7.3. Marknadsföringsresa i april 2013
Åtta svenska lärosäten deltog i marknadsföringsresan: KTH, Linköping, Lund, Malmö, Mälardalen (delvis), Skövde, Umeå och Uppsala. Under den s.k. ”road showen”, som ägde rum den 15-19 april 2013, besöktes fem universitet i tre delstater. På varje universitet gavs ett antal presentationer, på engelska eller portugisiska, som belyste Sverige som
22
studiedestination och innovationsland. Dessutom anordnades en ”utställning” med presentationer av och informationsmaterial om de deltagande svenska lärosätena (samt Chalmers, Linnéuniversitetet, Luleå tekniska högskola och Mittuniversitetet, som hade nappat på erbjudandet från ”road show”-arrangörerna att skicka med informationsmaterial). Evenemangen arrangerades i samarbete med de brasilianska universiteten och resulterade i 700 direktkontakter med brasilianska studenter.
2.7.4. Budget
Kostnaderna för marknadsföringsresan och studenttävlingen delades mellan SI (350 000 kr) och deltagande lärosäten och företag (10 000 kr för lärosäten och företag som endast deltog i tävlingen; 18 000 kr för Mälardalens högskola som deltog i tävlingen och delar av ”road showen” och 43 000 kr för lärosäten som deltog i tävlingen och ”road showen”).
2.7.5. Lärosätenas egna marknadsföringsaktiviteter
Vid sidan av SI:s officiella marknadsföringskampanj har flera lärosäten tagit fram egna broschyrer, webbsidor och annat marknadsföringsmaterial. Därtill anordnade Lunds
universitet, med delfinansiering av STINT, s.k. Swedish Excellence Seminars i anslutning till marknadsföringsresan i Brasilien. Inom ramen för dessa presenterade sex svenska lärosäten (Halmstad, KTH, Linköping, Lund, Mälardalen och Uppsala) forskning inom en rad olika områden28.
3. Identifierade svagheter i den svenska SwB-processen
Olika aktörer uppmärksammade vissa svagheter och brister i den process som togs fram inför den första anmälningsomgången i Sverige. Eftersom intentionen, som redan nämnts, var att delta med ett svenskt erbjudande i utlysningen inför vårterminen 2014, och kort därefter i utlysningen inför läsåret 2014/2015, var tidsramarna snäva och de samordnande aktörerna ansåg inte att det fanns ”anledning eller möjlighet att förändra processen inför våren 2014.”29
Problemområden som har lyfts i olika sammanhang är huvudsakligen:
− Sökandeproblematiken – hanteringen av ”överskottssökande”, d.v.s. andra sökande än stipendiater inom SwB. För att minimera antalet överskottssökande tillämpades en så kort anmälningsperiod som möjligt. Inte desto mindre var antalet överskottsökande 2/3 av de sökande inför läsåret 2013/201429.
• SUHF:s Expertgrupp för studieadministrativa frågor menade att ”… givet programmet Vetenskap utan gränsers särskilda struktur finns det starka motiv för att antagningsomgången reserveras för sökande med stipendium inom programmet.” ... Motivet till att man skulle kunna reservera
antagningsomgången till denna grupp är att det finns ett avtal mellan Sverige och Brasilien om att anta de stipendierade studenterna, vilket praktiskt
28
http://utskick.lu.se/b.aspx?vi=22&vid=6209&ucrc=740ED69B (2014-05-30)
23
manifesteras i antagningsomgången i NyA. I detta avtal ingår även att brasilianska staten betalar anmälningsavgiften, vilket ytterligare särskiljer antagningsomgången från övriga. Övriga studerande kan därmed hänvisas till ordinarie antagningsomgångar och avvisas från den inom Vetenskap utan gränser.”30 Efter en lång övervägning avstod ändå SUHF från att göra en rekommendation baserat på Expertgruppens ståndpunkt eftersom ”… det inte fanns tillräcklig enighet bland lärosätena om den juridiska grundvalen för en sådan rekommendation, även om man var överens om rimligheten i
förfarandet som sådant.”31
• På tidigare nämnda webbplats under NyA-systemets portal konstaterade den svenske SwB-projektledaren 2014-02-28 att de överskottssökande kan ”… informeras om att ett villkor för att erbjudas plats i denna omgång är att man har ett stipendium från CAPES. Om man inte har det så hänvisar man till motsvarande utbildningar inom de reguljära antagningsomgångarna. Eftersom SUHF:s försök till att nå samsyn kring hanteringen av detta
misslyckades förra våren, så blir det även denna gång upp till respektive U/H att avgöra hur man hanterar överskottssökande i antagningsomgången SWBHT2014.”
Utifrån den nuvarande projektledarens erfarenhet har det, trots återkommande diskussioner om problematiken, inte varit några större problem i praktiken med hanteringen av överskottssökande vid lärosätena.
− Antagningssystemet – inom såväl UHR som SUHF har det funnits funderingar om huruvida antagningssystemet NyA möjligen är för stort för den här typen av program:
• ”Expertgruppen diskuterade hanteringen av stipendieprogrammet och konstaterade att givet de mycket små volymer som man nu ser att det rör sig om verkar det inte rimligt att man ska använda NyA-systemet för att hantera antagningen inom Vetenskap utan gränser. Speciellt som det skapar problem med sökande utanför programmet och hantering av anmälningsavgifter, vilka tas ut även fast de övriga sökande knappast kommer att kunna påbörja sina studier. Den nuvarande processen skapar också långa ledtider och är troligen inte heller kostnadseffektiv. Mot bakgrund av detta är det Expertgruppens ståndpunkt att UHR i samråd med lärosätena och SUHF bör överväga andra sätt än NyA för att hantera antagningen inom programmet, vilken är bättre anpassad för såväl de deltagande lärosätena som de studerande. Exempelvis kunde en modell vara att lägga ansvaret för antagningen på något av de deltagande lärosätena.”31
• ”Antagningen menade man [UHR] vore lättast att göra för hand, inte via exempelvis NyA.”29
30
Minnesanteckningar från möte med SUHF:s Expertgrupp för studieadministrativa frågor 2013-01-15.
24
− Förkunskapskraven i engelska – Det faktum att Sverige har haft högst krav på engelskakunskaper bland alla deltagande länder, vilket kan förklaras av att endast utbildning på svensk masternivå erbjuds, har förorsakat diskussioner om kraven kan sänkas eller om behörighetsgivande kurser skulle kunna ges i Sverige inom ramen för SwB. Som tidigare nämnts (s. 19) lade Sveriges ambassadör i Brasilien i mars 2013 fram ett förslag till SUHF om en generell sänkning av språkkravet eller en sänkning i kombination med tre månaders förberedande språkstudier. Oberoende av detta sänkte, enligt den nuvarande projektledaren, två lärosäten kraven på engelskakunskaper inför läsåret 2014/2015. Eftersom CAPES ser till den lägsta nivån som tillämpas av något medverkande lärosäte, såg det därför skenbart ut som att förkunskapskraven i engelska inom det svenska erbjudandet hade sänkts en nivå jämfört med tidigare.
4. Lärosätenas erfarenhet SwB-processen
För att ta reda på lärosätenas erfarenhet av sitt deltagande i SwB-programmet inbjöds samtliga 26 lärosäten som deltagit i minst en ansökningsomgång att svara på en elektronisk enkät. Svarsfrekvensen var 77 % och en sammanställning av svaren på samtliga frågor finns i bilaga 3a. I det följande presenteras en sammanfattning av de svar som lämnats. Fig. 4 ger en förklaring till den terminologi som används för frågor som baseras på en femgradig
betygsskala.
4.1. Tidiga initiativ och beslut om deltagande i SwB
Sju lärosäten (35 %) angav att det förekom diskussioner inom lärosätet om SwB redan innan IPK i början av 2012 påbörjade kartläggningen av lärosätenas intresse för att delta, men endast fyra av dessa tog något eget initiativ i frågan (frågor 1-2). Som exempel nämns att ett lärosäte tog emot doktorander i ett tidigt skede medan ett annat lärosäte satte upp en
webbaserad kampanjsida för brasilianska studenter och spred genom sin pressavdelning information till brasiliansk media.
15 lärosäten (75 %) angav att beslut om deltagandet i SwB fattades av rektor eller ledningen, medan tre lärosäten (15 %) angav att beslutet fattats på tjänstemannanivå (chefen för
studentavdelningen eller internationella kansliet) (fråga 3). Vid övriga lärosäten var det fakultetsledningen (1 lärosäte; 5 %) eller ett råd för internationella frågor (1 lärosäte; 5 %) som varit beslutsfattare. Som den huvudsakliga drivkraften för att delta i satsningen framhöll
I enkätfrågor 7, 9, 16, 17, 18 och 19 användes en femgradig betygsskala enligt nedan: 5= Utmärkt / mycket bra / mycket / mycket stora / mycket nöjt /
4= Ganska bra / ganska bra / ganska mycket / ganska stora / ganska nöjt / 3= Okej / okej / måttligt / måttliga, tillfredsställd /
2= Ganska dåligt / ganska bristfällig / ganska lite / ganska små / ganska missnöjt 1= Dåligt / bristfällig/ lite / små / mycket missnöjd / missnöjt
Fig. 4. Förklaring av den terminologi som används för frågor 7, 9, 17, 17 och 19, vilka baseras
25
den stora majoriteten av lärosäten rekrytering av (betalande) studenter (fråga 4).
Förhoppningar om fördjupade eller nya relationer med brasilianska lärosäten, ökad breddad rekrytering och ökad internationalisering på hemmaplan framfördes också som viktiga aspekter av flera lärosäten.
4.2. Den administrativa processen
Vid samtliga lärosäten har mer än en individ varit engagerad i den administrativa processen för ”grundnivån”, och det är inte ovanligt att många olika personer från såväl fakulteter och institutioner som den centrala universitetsadministrationen har varit inblandade (fråga 5). Vid nio lärosäten (45 %) har processen involverat 2-5 individer, vid sju lärosäten (35 %) 5-10 individer, och vid fyra lärosäten (20 %) fler än 10 individer. Vid de flesta lärosäten har arbetet involverat samtliga eller flertalet av följande verksamheter (fråga 6):
− Samordnande funktion (t.ex. en internationaliserings- eller rekryteringsansvarig, internationell koordinator, och/ eller personal inom ett ledningskansli, internationellt kansli eller en studentavdelning): sammanhållning av arbetet internt, kontakter med IPK/UHR.
− Institutioner (ämnesansvariga) och fakultetskanslier: framtagande av utbildningsalternativ (kurspaket) och inläggning i utbildningsdatabas.
− Studerandeavdelning: publicering i NyA, granskning av ansökningar, antagning. − Kommunikations-/informationsansvariga: webbpublicering och framtagande av övrigt
informations- och marknadsföringsmaterial.
− Internationell studentrekrytering: rekryteringsinsatser, t.ex. ”road show” i Brasilien.
4.3. Erbjudandet på ”grundnivån”
Majoriteten av lärosätena angav att det gick okej (8 st; 40 %) eller bra (6 st; 30 %) att
integrera det administrativa arbetet inom SwB-erbjudandet på ”grundnivån” med de ordinarie arbetsuppgifterna (fråga 7). Medan fyra lärosäten angav att integrationen gick dåligt (3 lärosäten; 15 %) eller mycket dåligt (1 lärosäte; 5 %), tyckte två lärosäten (10 %) att det gick mycket bra. Som anledning till svårigheterna framförs problem orsakade av att
SwB-studenterna inte tillhör de existerande studentkategorierna (utbytesstudenter och
programstudenter), varför ett nytt sätt att administrera dem krävdes. Hanteringen försvårades ytterligare av oklara besked om spelreglerna, och att beskeden ofta kom sent. Vidare
upplevdes problem med inhämtandet av utbildningsutbudet eftersom det låg utanför de ordinarie processerna och tidsplanerna. Något lärosäte angav också problem med att sätta koder på kurspaketen och att koppla dem till anmälningssystemet. Vid ett annat lärosäte krävdes extra insatser för att förhandla fram bostäder till ett stort antal förväntade studenter. Ett lärosäte beskrev en positiv progression under de två åren
Endast tre lärosäten (15 %) uppgav att de inför läsåret 2014/2015 gjorde några förändringar i erbjudandet som de tror ledde till fler förstahandssökande (fråga 12). Ett lärosäte angav att de efter att ha besökt universitet i Brasilien förändrade sitt erbjudande så att det inkluderade kurspaket som de hört studenterna uttrycka specifikt intresse för. Ett annat lärosäte bestämde att tillämpa intervjuer som komplement till officiella språktest för att fastslå de sökandes engelskakunskaper.
26
4.4. Marknadsföringsresan
Åtta lärosäten deltog i marknadsföringsresan våren 2013 (fråga 13). Som motiv till sitt deltagande angavs att man önskade:
− Lära sig mer om högre utbildning i landet och att nå studenter (rekrytera stipendiater); − Upprätta eller utvidga kontakterna inom utbildning och forskning och med företag i
Brasilien;
− Bli synlig på marknaden – insikt om vikten av att marknadsföra Sverige som studiedestination;
− Få erfarenhet av en ”road show”.
Anledningar till att övriga lärosäten valde att inte delta i marknadsföringsresan inkluderar: − Inte prioriterat p.g.a.
• Magert utfall i den första utlysningsomgången (46 stipendiater till hela Sverige) – kostnaden att delta högre än förväntat utfall;
• Brasilien är inte ett ”målland” för lärosätets internationella studentrekrytering. − Tids- och resursbrist vid lärosätet i kombination med kort framförhållning från
initiativtagarna.
Av de åtta lärosäten som deltog i marknadsföringsresan angav sex att de tror att deras deltagande hade betydelse för antalet sökande inför läsåret 2014/2015. I
fritextkommentarerna nämns att ett lärosäte träffade flera av stipendiaterna i Brasilien och att ett annat lärosäte i samtal med studenter fått höra att studenterna inte skulle ha valt Sverige om de inte träffat lärosätet i fråga. Övriga två som deltog i resan kan inte se att deras deltagande har haft någon påverkan alls. Bland de lärosäten som inte deltog i
marknadsföringsresan är det bara två som angav att de tror att detta påverkade resultatet, medan sex lärosäten angav att de inte tror att det spelar någon roll, och fyra är osäkra.
4.5. Utfallet
På frågan om varför man tror att så få studenter beviljades stipendium för studier i Sverige inför läsåren 2013/2014 och 2014/2015 (fråga 15) var det mest förekommande svaren att Sverige inte är välkänt som studiedestination i Brasilien samt det höga kravet på
engelskakunskaper. Andra tankar som framfördes inkluderar:
− Strukturella problem med själva SwB-konceptet och CAPES centrala styrning • CAPES har inte låtit brasilianska lärosäten nominera fler stipendier till
svenska lärosäten;
• Dålig kommunikation med CAPES;
• CAPES långsamma hantering av stipendiaterna; • SwB:s officiella webbplats under all kritik;
• Dålig kännedom om stipendieprogrammet i Brasilien, främst i början. − Strukturella problem i Sverige – svårare att söka till Sverige än andra länder
• Det är krångligt att söka och bli antagen – man skapade hinder istället för möjligheter genom att SwB från början hanterades av antagningsexperter istället för personer med erfarenhet av internationellt arbete;
