Förord
Detta examensarbete har varit ett projekt hos Pågen AB under sommaren 2007. Det huvudsakliga syftet har varit att beskriva restprodukter inom bageriverksamhet, ge förslag hur dessa allmänt kan användas samt ekonomiskt utvärdera förslagen. Det ska bidra som en förstudie och vägledning för hur den framtida organisationen av restprodukter kan utformas.
Tiden med projektet har varit oerhört givande då jag har fått vara en del av en professionell organisation och fått driva ett verkligt projekt. Att ledningen sedan tagit fasta på mina förslag och påbörjat implementering känns som en verifikation på att det är en viktig fråga och att arbetet varit lönsamt.
Avslutningsvis skulle jag vilja tacka alla som varit involverade i mitt arbete och bidragit till resultatet. Min handledare på Pågen, Mats Ohlsson, som givit mig tillgång till verksamheten. Pågens vice VD, Peter Jonsson, som varit befästande och positiv till mitt arbete. Ulf Karlsson, distributionschef, som givit mig mycket data och arbetat tillsammans med mig. Lars-Erik Olsson och Ola Karlsson för deras expertiskunskaper inom biogas respektive foder. Naturligtvis min handledare vid Lunds Tekniska Högskola, Ingela Elofsson, för sin konstruktiva och koncisa handledning. Slutligen, min far, Örjan Söderlund, för alla stöttande, vägledande och informativa diskussioner.
Falsterbo, september 2007 Mimmi Söderlund
Sammanfattning
Examensarbete i Industriell Ekonomi, Lunds Tekniska Högskola
Titel: Hantering av restprodukter inom bageriverksamhet
– Fallstudie Pågen AB
Författare: Mimmi Söderlund
Handledare: Ingela Elofsson, Avdelningen för Produktionsekonomi
Praktisk handledare: Mats Ohlsson, VD SpecialPartner AB
Problemdiskussion: Kravet att omhänderta och återvinna slutprodukt och spill genom hela produktlivscykeln ökar ständigt. Både samhälle och myndigheter ställer större krav på industrin ur många perspektiv och för att inte bli försummade krävs att företagen lever upp till dessa förväntningar. En strävan mot en kretsloppsanpassad avfallshantering, med slutna material- och energiflöden, har gjort det intressant att försöka utnyttja sådana processer för samhällets biologiska avfallsflöden, vilka är vanliga inom livsmedelsindustrin. Samtidigt har ett företag alltid som avsikt att hålla nere kostnader och att på ett optimalt och effektivt sätt nyttja tillgängliga resurser. Därför har frågan, om hur hantering av biologiska restprodukter i bageriverksamhet kan organiseras, mycket hög aktualitet.
Syfte: Syftet med examensarbetet är att beskriva restprodukter inom
bageriverksamhet, ge förslag hur dessa allmänt kan användas samt ekonomiskt utvärdera förslagen.
Metod: Undersökningen har genomförts som en kvalitativ fallstudie
med ett abduktivt och explorativt angreppssätt. Insamlingen av empirisk data har främst gjorts genom fokuserade intervjuer.
Slutsats: Det har visat sig att foder är den avnämare som i dagsläget betalar bäst för restprodukterna. Ur ett nationalekonomiskt perspektiv kan man se att priset för industriråvaror har sjunkit medan priset för energiråvaror har stigit. För att generera största möjliga intäkter för brödet är det viktigt att ha kontinuerlig uppsyn över marknaden och prisutvecklingen. Energimarknaden är en avnämare med hög framtida prispotential.
Det finns tre stora kostnadsposter för restproduktshanteringen idag; deponi, returtransport och arbetskraft. Biologiskt avfall till deponi är belagt med straffavgift. Degen och brödet som idag går till deponi kan säljas som foder eller till biogasanläggning. Returtransporterna kan reduceras genom att lokala avsättningsmöjligheter i närheten av omlastningsplatserna utnyttjas. Genom att inte ta hem returbrödet till bagerierna kan även arbetskraftskostnaderna reduceras. Alla de tre stora kostnadsposterna kan således minskas. Det krävs att en person tillsätts för att kontinuerligt arbeta med att finna de mest optimala avnämarna. Detta är en föränderlig marknad som kräver ständig bevakning för att hitta de bästa lokala lösningarna.
Nyckelord: Restprodukter, returbröd, kassationsbröd, överbak, deg,
miljömässig avfallshantering, annuitetsmetoden, kapitalvärdemetoden
Abstract
Master thesis in Industrial Engineering and Management, Lund Institute of Technology
Title: Organizing remainder products within the bakery industry
– Case study Pågen AB
Author: Mimmi Söderlund
Supervisor: Ingela Elofsson, Division of Production Management
Practical supervisor: Mats Ohlsson, Managing Director of SpecialPartner AB
Problem discussion: The demand from the society and authority to recycle and take care of remainder products thorough out the entire product life cycle is constantly increasing. The ambition to create an environmentally friendly, cycle adjusted, waste handle with closed material and energy torrents has made it interesting to develop these kinds of processes for the biological waste torrents within the provision industry. Simultaneously are a company’s objectives to cut down costs and to use available resources the most optimal and efficient way. Therefore is the matter of how biological remainder products within the bakery industry can be managed a pressing issue.
Objectives: The purpose with this master thesis is to describe remainder
products within the bakery industry, propose how they generally can be handled and evaluate the proposals from a financial point of view.
Method: The master thesis has been carried out as a qualitative case study with an abductive and explorative approach. The gathering of empirical data has mainly been done by focused interviews.
Conclusions: Based on the current conditions it appears as if the best customer of the remainder products is the feed market. From a political economic perspective the price of industry raw materials has decreased whilst the price of energy raw materials has increased. To receive as big revenues as possible it takes a continuously watch over the market and the price development. The energy market is probably a strong competitor with a high price potential for the remainder products in the future.
As things stands today there are three large cost items for the handling of the remainder bread; the cost for the deposit, return transportation and the labour cost. Biological waste for deposit is imposed with a fee. The dough and the bred that goes to waste can be soled as fodder or as input to a bio-gas facility. Return transports can be reduced by making use of local purchasers of the remainder bread in the vicinity of the loading places all over the country. By not returning the remainder bread to the bakeries can also the labour costs be reduced. The three large cost items can thus be reduced. It requires a person that incessantly works to find the optimal purchasers. The market is rapidly changing and oblige unceasingly watch in order to find the best local solutions.
Key words: Remainder products, return bread, waste bread, dough,
excess production, environmentally friendly waste handling, annuity, present value
Innehållsförtäckning
1 INLEDNING... 10
1.1BAKGRUND OCH PROBLEMDISKUSSION... 11
1.2SYFTE... 12 1.3MÅLGRUPP... 12 1.4DISPOSITION... 12 2 METOD... 15 2.1PROCESS... 15 2.2UNDERSÖKNINGSMETOD... 16 2.3DATAINSAMLING... 18 2.3.1 Skriftliga källor... 18 2.3.2 Intervjuer ... 19 2.3.3 Observationer ... 21 2.4KÄLLKRITIK... 21 2.4.1 Reliabilitet ... 21 2.4.2 Validitet ... 22 3 PRESENTATION AV FALLSTUDIEFÖRETAGET ... 23 3.1PÅGEN INTRODUKTION... 23 3.1.1 Historia... 23
3.1.2 Affärsidé och vision ... 24
3.1.3 Miljöpolicy ... 25
3.2PÅGENS RESTPRODUKTER... 25
3.2.1 Logistik av restprodukter... 27
3.2.2 Deponi av restprodukter ... 29
3.2.3 Foderavtal för restprodukter ... 29
3.3EKONOMISKT UTFALL FÖR RESTPRODUKTER... 30
4 AVSÄTTNINGSMÖJLIGHETER FÖR RESTPRODUKTER... 31
4.1MYNDIGHETERS DIREKTIV FÖR RESTPRODUKTSHANTERING... 31
4.2MÖJLIGA FÖRSLAG PÅ RESTPRODUKTSHANTERING... 32
4.2.1 Avfallsminimering... 32 4.2.2 Återanvändning ... 32 4.2.2.1 Humankonsumtion... 32 4.2.2.2 Foder... 32 4.2.2.2.1 Grisproducent ... 32 4.2.2.2.2 Industriell framställning... 33 4.2.3 Materialåtervinning... 33 4.2.3.1 Kompostering... 33 4.2.4 Energiåtervinning... 33 4.2.4.1 Biogas ... 33
4.2.4.1.1 Biogasproduktion i egen regi ... 35
4.2.4.1.2 Försäljning av restprodukter till extern biogasanläggning ... 38
4.2.4.2 Etanol... 38 4.2.4.3 Förbränning... 40 4.2.5 Deponering ... 40 4.3LANTMÄNNEN... 40 5 TEORETISK REFERENSRAM... 43 5.1INVESTERINGAR I SAMHÄLLSPERSPEKTIV... 43 5.1.1 Investeringar i realkapital ... 44 5.2INVESTERINGAR I FÖRETAGSPERSPEKTIV... 44 5.2.1 Strategi... 44 5.3KLASSIFICERING... 46 5.4KALKYLUNDERLAGET... 46 5.4.1 Grundinvestering ... 46
5.4.2 Inbetalningar och utbetalningar i driften ... 47
5.4.3 Ekonomisk livslängd ... 47
5.4.4 Restvärde ... 47
5.4.5 Kalkylränta ... 48
5.4.6 Real och nominell ränta... 48
5.5RÄNTEBERÄKNING... 48
5.6KALKYLERING AV ETT INVESTERINGSALTERNATIV... 49
5.6.1 Kapitalvärdemetoden... 49
5.6.2 Annuitetsmetoden... 50
5.6.3 Internräntemetoden... 51
5.6.4 Återbetalningstiden... 52
5.7KALKYLERING VID VAL MELLAN FLERA INVESTERINGSALTERNATIV... 52
5.7.1 Nyanskaffning ... 53
5.7.2 Ersättningsinvestering ... 53
5.8KALKYLERING MED HÄNSYN TILL PRISFÖRÄNDRINGAR... 54
5.8.1 Inflation ... 54
5.9KALKYLERING MED HÄNSYN TILL SKATT... 55
5.10OSÄKERHET OCH RISK... 55
5.11SAMHÄLLSÅTGÄRDER UR FÖRETAGSPERSPEKTIV... 56
6 EKONOMISK UTVÄRDERING AV AVSÄTTNINGSFÖRSLAGEN ... 59
6.1FÖRBEHANDLING AV RESTPRODUKTER... 59
6.1.1 Avplastning ... 59
6.1.2 Torkning... 60
6.2MÖJLIGA FÖRSLAG PÅ RESTPRODUKTSHANTERING... 61
6.2.1 Avfallsminimering... 62
6.2.2 Återanvändning ... 62
6.2.2.1 Humankonsumtion... 62
6.2.2.2.1 Grisproducent ... 62 6.2.2.2.2 Industriell framställning... 63 6.2.3 Materialåtervinning... 63 6.2.3.1 Kompostering... 63 6.2.4 Energiåtervinning... 64 6.2.4.1 Biogas ... 64
6.2.4.1.1 Biogasproduktion i egen regi ... 64
6.2.4.1.2 Försäljning av restprodukter till extern biogasanläggning ... 65
6.2.4.2 Etanol... 66 6.2.4.3 Förbränning... 67 6.2.5 Deponering ... 67 7 SLUTSATSER... 69 7.1RESULTAT - FALLSTUDIE... 69 7.2GENERELLA SLUTSATSER... 73
8 REKOMMENDATIONER OCH FORTSATT ARBETE... 75
8.1FÖRSLAG PÅ FORTSATT ARBETE -PÅGEN... 75
8.2DISKUSSION OCH REFLEKTION -PÅGEN... 76
9 KÄLLFÖRTÄCKNING ... 77
9.1SKRIFTLIGA KÄLLOR... 77
9.2PERSONLIGA KONTAKTER... 78
9.3ELEKTRONISKA KÄLLOR... 79
1 Inledning
I detta kapitel ges ramarna för examensarbetet, bakgrunden beskrivs och problemställningen diskuteras. Problemställningen ligger till grund för de avgränsningar författaren gör. Vidare beskrivs syftet med rapporten och kapitlet tar även upp de målgrupper rapporten vänder sig till.
1.1 Bakgrund och problemdiskussion
I den industrialiserade världen ger den ökande konsumtionen upphov till stora mängder avfall som måste omhändertas. Detta avfall kan vid olämplig hantering ha negativ miljöpåverkan. Företagens handlingar styrs till viss del av omvärldens och politikens påtryckningar. EU har satt upp en avfallshierarki som ska tillämpas för en miljömässig avfallshantering. Högst prioritet har avfallsminimering.1 För att nationellt i Sverige underlätta arbetet i linje med EU’s miljödirektiv satte regeringen 2005 upp sexton miljömål. Miljömålen är indelade i miljökvalitetsmål, vilka definierar det tillstånd som miljöarbetet ska sikta mot, samt delmål, som anger inriktning och tidsperspektiv i det konkreta miljöarbetet.2 Det femtonde miljökvalitetsmålets femte delmål rör avfallshantering.
”Den totala mängden genererat avfall skall inte öka och den resurs som avfall utgör skall tas till vara i så hög grad som möjligt samtidigt som påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras.”3
Kravet på att omhänderta och återvinna slutprodukt och spill, genom hela produktlivscykeln, ökar ständigt. Både samhälle och myndigheter ställer större krav på industrin ur många perspektiv och för att inte bli försummade, krävs att företagen lever upp till dessa förväntningar. Under det ovanstående delmålet finns en punkt som berör livsmedelsindustrin. 1 Miljöbarometern, http://www.miljobarometern.stockholm.se/sub.asp?mp=MP&mo=5&dm=2, 2007-06-27 2 Regeringen, http://www.regeringen.se/sb/d/2055;jsessionid=akeIL4AloU48, 2007-06-27 3 Miljömål, http://www.miljomal.nu/om_miljomalen/miljomalen/mal15.php#bygg_5, 2007-06-27
”Senast 2010 skall matavfall och därmed jämförligt avfall från livsmedelsindustrier m.m. återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser sådant avfall som förekommer utan att vara blandat med annat avfall och är av sådan kvalitet att det är lämpligt att efter behandling återföras till växtodling”.4
Med biologisk behandling avses nedbrytning av bakterier som finns i naturen, till exempel genom rötning eller kompostering.5 En strävan mot en kretsloppsanpassad avfallshantering, med slutna material- och energiflöden, har gjort det intressant att försöka utnyttja sådana processer för samhällets biologiska avfallsflöden, vilka är vanliga inom livsmedelsindustrin. En bageriverksamhet har spill längs hela förädlingskedjan och till största del är detta biologiskt. Det finns således möjligheter att skapa ett kretsloppsresonemang för bageriverksamheters restavfallshantering, där miljömässiga och ekonomiska aspekter belyses. Hur ska biologisk hantering av restprodukter i bageriverksamhet organiseras för att uppnå optimal lönsamhet?
1.2 Syfte
Syftet med denna rapport är att beskriva restprodukter inom bageriverksamhet, ge förslag hur dessa allmänt kan användas samt ekonomiskt utvärdera förslagen.
1.3 Målgrupp
Det finns i huvudsak två målgrupper för denna rapport. I första hand är den till för Pågens ledningsgrupp som en vägledning i den aktuella frågan. En sekundär målgrupp är studenter och forskare med intresse inom området produktionsekonomi och investeringsbedömning.
1.4 Disposition
Upplägget på rapporten avviker något från den traditionella dispositionen. Detta för att arbetsgången och resultatens uppkomst ska komma i en naturlig ordning för läsaren. Nedan följer en bild av hur jag valt att disponera uppsatsen.
4 Ibid. 5
Figur 1.1 Arbetets disposition
Kapitel 1: Inledning
Detta kapitel ska fånga läsarens intresse och förklarar bakgrunden. Problemformuleringen och syftet med undersökningen beskrivs.
Kapitel 2: Metod
Här beskrivs forskningsprocessens
tillvägagångssätt. De vetenskapliga metodval som gjorts diskuteras samt uppsatsens
reliabilitet och validitet belyses.
Kapitel 3: Empiri
I kapitlet görs en beskrivning av fallföretaget. Därefter följer en situationsbeskrivning av dagens restproduktshantering.
Kapitel 4: Empiri
Här presenteras några möjliga
avsättningsalternativen för restprodukterna.
Kapitel 5: Teori
Teorikapitlet klarlägger de huvudsakliga befintliga investeringsteorierna. Detta underlättar den efterföljande ekonomiska analysen av avsättningsmöjligheterna.
Kapitel 6: Ekonomisk analys
De tidigare analyserade avsättningsalternativen utvärderas i detta kapitel ur ekonomisk aspekt.
Kapitel 7: Slutsatser
Här presenteras de resultat som framkommit och arbetets syfte besvaras.
Inledning Syfte Metod Empiri Empiri Teori Ekonomisk analys Slutsatser
Frågeställning
EMPIRI BEGREPP
2 Metod
I detta kapitel beskrivs arbetsprocessen. Till att börja med beskrivs ansatsen, tillvägagångssätt vid informationsinsamling samt hur informationen behandlats. Avslutningsvis behandlas validitet och reliabilitet.
2.1 Process
Backmans så kallade forskningshjul beskriver en forskningsprocess. Denna modell har tillämpats genom arbetets gång. Modellen framställer forskningsarbete som en iterativ process.6
Figur 2.1 Backmans forskningshjul
Backman menar att forskningsarbete ofta uppkommer ur en fråga. Vanligt är att frågan har ursprung i en verklig eller praktisk situation. I detta arbete var den initiala frågan ”kan man inte göra biogas av restprodukterna från en bageriverksamhet”. Det framkom att regeringen tagit fram riktlinjer för avfallshantering inom livsmedelsindustrin. Efter vidare litteraturstudier och diskussioner med sakkunniga växte den verkliga frågeställningen och följaktligen även problemformuleringen fram: “hur hantering av biologiska restprodukter i bageriverksamhet kan organiseras”. Problemformuleringen ligger således i linje med regeringens förslag om avfallshantering.
6 Backman, Jarl. Rapporter och uppsatser, 25.
R E S U L T A T Rapport Tolkning Analys Observation METOD Hypotes Problemformulering Litteratur granskning Fråga P R O B L E M
En traditionell rapport är deduktiv, vilket innebär att en hypotes prövas. En deduktiv ansats utgår från en given teori och hävdar att denna teori förklarar ett enskilt fall. Man utgår från befintliga eller hypotesiska teorier och testar dessa empiriskt. I detta arbete har det inte handlat om att dra slutsatser utifrån teorin, utan att undersöka verkligheten och därigenom komma fram till resultat. Därför har det inte varit relevant att skapa någon hypotes.
En induktiv ansats innebär att man utgår från enskilda händelser eller observationer och skapar en entydig princip eller generell teori. Då inga på förhand specificerade hypoteser ska testas utan generella giltigheter ska dras utifrån enskilda fall, används induktiv ansats. Ändamålet är då att bygga upp en teori. Dock är syftet i detta arbete inte att bygga upp en allmängiltig teori eftersom marknadens förutsättningar ständigt förändras. En kombination av de två ovannämnda ansatserna är den abduktiva förklaringsansatsen. Den tolkar ett enskilt fall med ett hypotesiskt övergripande mönster. Det empiriska tillämpningsområdet utvecklas kontinuerligt under arbetets gång och teorin korrigeras och anpassas. Den abduktiva ansatsen har använts i arbetet, dock med tonvikt på induktivt angreppssätt. Tolkningen styrks inte av flera fall och således är det inte en renodlad abduktiv studie.
Förövrigt följdes de resterande delarna av forskningshjulet och det är en bra redovisning av arbetsprocessen.
2.2 Undersökningsmetod
Det finns flera olika typer av undersökningsmetoder och de lämpar sig för olika projekt. Vilken metod man väljer och vilket angreppssätt man använder styrs av undersökningens karaktär. Bara för att man valt en typ av angreppssätt betyder det inte att man inte får avvika från det valda tillvägagångssättet.7 Nedan följer de vanligaste metoderna:
Aktionsforskning - är ett tillvägagångssätt som passar då ett nytt synsätt ska överföras till ett existerande system. Det krävs specifik kunskap till ett specifikt problem.8 Målet är att
7 Bell, Judith. Introduktion till forskningsmetodik, 18. 8
göra rekommendationer genom att vara involverad och förändra på plats i organisationen där de centrala människorna aktivt deltar i processen.9
Fallstudier – ger möjlighet att koncentrera på enbart en forskningsenhet. Detta ger djupare insikt i en avgränsad aspekt av ett problem. Resultaten ska kunna appliceras på andra liknande fall genom att tydligt definiera det generella.
Surveystudier – varje survey är unik och syftar till att undersöka ett visst problem vid en viss tidpunkt. Man tar fram mätbar information, fakta, inom ett område. En survey kan kategorisera resultaten men orsaksrelationer går sällan att utläsa.
Experimentella metoder – identifierar viktiga, mätbara, parametrar som sedan manipuleras. Förändringarna kan då mätas och man kan dra slutsatser om orsak och verkan. 10
Fallstudier är särskilt lämpade för forskare som arbetar på egen hand, då det möjliggör en studie som på djupet fokuserar på en avgränsad del av ett problem under en begränsad tidsperiod. Den djupgående och detaljerade informationen har varit nödvändig för att besvara arbetets syfte. Därför har detta arbete har utförts som en fallstudie och ett projekt i sig. Pågen AB var det självklara valet av fallstudieobjekt då det är den största bageriverksamheten i Sverige och deras restproduktshantering således är den mest omfattande. Det krävs stor volym av restprodukter för att tydliggöra möjligheterna och utmaningarna. Pågen kan sägas utgöra ett typiskt fall av bageriverksamhet och därav ger undersökningen en relativt god generaliserbarhet. Ytterligare ett skäl för val av Pågen som fallföretag är kontakter inom organisationen som möjliggjort access. Det finns ingen direkt uppdragsgivare bakom projektet men allt eftersom problemen kartlagts har fallföretaget ifråga fattat intresse i saken. Därav har de varit oerhört måna om att engagera den berörda personalen och avdelningarna för att tillgängliggöra information åt mig. Således kan man även säga att undersökningen fått inslag av aktionsforskning.
Fallstudier är ofta explorativa undersökningar vilka syftar till att kartlägga och utforska områden som är mer eller mindre kända. Avsikten är att identifiera problematiken och att kartlägga möjligheter inom området. En ökad förståelse för problemet eftersträvas.
9 Denscombe, Martyn. Forskningshandboken, 27.
En kvalitativ arbetsmetod ger en djupare förståelse för området och därför valdes detta tillvägagångssätt. Explorativa studier är vanligen av kvalitativ natur.11 Kvalitativa metoder finner vad människor tycker, tänker och gör genom att observera, intervjua och analysera dokument. De hjälper undersökaren att skapa sig en helhetsbild av problemet.12 Ett helhetsperspektiv av problemet var i detta fall avgörande för att förstå sambanden och se tänkbara hanteringsmöjligheter. Ansatsen var bred från början och flexibiliteten hög. Så är ofta fallet i explorativa studier eftersom arbetets fokus kan ändras med tiden.
I en fallstudie med ett abduktivt, explorativt angreppssätt finns möjligheten att vid behov lägga till eller ändra teorierna för att kunna besvara arbetets frågeställning. Det finns risk för mycket omarbete och justeringar. Det visade sig tillsist att den teoretiska referensramen täckte arbetets syfte.
2.3 Datainsamling
Det finns i huvudsak fyra olika datainsamlingsmetoder. • Skriftliga källor
• Observationer • Frågeformulär • Intervjuer
Eftersom detta är en studie av kvalitativ natur är frågeformulär inte aktuellt. Observationer och intervjuer är det som oftast kommer till användning vid en fallstudie, men även andra metoder kan förekomma. För att få en förståelse för det valda området gjordes framförallt initialt en grundlig genomgång av skriftliga källor.
2.3.1 Skriftliga källor
En explorativ studie tillåts som tidigare nämnts att vara flexibel och utgå från en bred bas. Detta arbete hade initialt ett brett fokus för att successivt smalnas av. Det speglas även i litteraturgranskningen. Till att börja med undersöktes stora mängder information som låg till grund för kunskapen kring området. Inga tidigare studier av liknande slag kunde finnas vid början av undersökningen. Risken med detta tillvägagångssätt är att stora delar av det ursprungliga informationsintaget kanske aldrig går att använda i det senare arbetet.
11 Malhorta, Naresh K. och Birks, David F. Marketing Research. 12
Det finns tre olika typer av insamlingsmetoder för skriftliga studier, manuell sökning, datoriserad sökning och konsultation, vilket innebär aktiv kommunikation. På detta föränderliga område finns få böcker skrivna, därför har främst tidningsreportage, Internet och artiklar använts. Institutionen produktionsekonomi vid Lunds Tekniska Högskola har givit mig information om var relevant litteratur kan finnas, konsultation med anställda på mitt arbetskontor på Pågen har också givit väsentlig information.
Litteratur
För att komma fram till relevant struktur av problemet och syftet, men framförallt av arbetets upplägg och ramverk, studerades stora mängder litteratur. Detta underlättade arbetets tillvägagångssätt. För att kunna besvara syftet med arbetet krävdes lämpliga teorier. Källan till dessa teorier är främst hämtade från litteraturen.
Artiklar
Det finns oerhört begränsad litteratur inom området för frågeställningen. Dock är det ett aktuellt ämne och många artiklar som berör temat har publicerats. För att skapa mig en kunskapsbas inom området läste jag aktivt tidskrifter under arbetets gång. Lantbrukstidningar som ATL och dagstidningar som exempelvis Trelleborgs Allehanda har publicerat relevanta artiklar. Även tidigare forskningsartiklar har varit till stor nytta, främst inom energiområdet. Databaser för sökning av vetenskapliga artiklar har främst varit Business Source Premier och LOVISA.
Elektroniska källor
Sökmotorn Google har används för att finna senaste information på området. Även Pågens hemsida har varit behjälplig. Svenska myndigheter använder sig i stor utsträckning av Internet för att delge rapporter och information, detta har varit till stor nytta.
2.3.2 Intervjuer
Intervjuer utgjorde en stor del av den insamlade datamängden. En stor fördel med intervjumetoden är dess flexibilitet genom möjlighet till vidareutveckling och följdfrågor. Känslor, tonläge och kroppsspråk kan avläsas på ett sätt som är omöjligt vid skriftlig respons. Nackdelen är att det är tidskrävande och att det i vissa fall kan vara svårt att analysera svaren. Det finns i huvudsak tre typer av intervjuer:
Strukturerade intervjuer
Innebär att intervjuaren använder sig av tidigare konstruerade frågeformulär under intervjun. Svaren noteras i samband till frågan, lättast som kryssalternativ, då har man efter intervjun en uppsättning svar som är lätta att analysera. Tanken är att innehållet ska vara det samma i varje intervju och att alla respondenter får samma frågor. Omgivningen eller intervjuarens påverkan under en strukturerad intervju är minimal och därför har denna typ av intervju hög validitet.
Semi-strukturerade intervjuer
Intervjuaren har ett antal utformade frågor, frågemall eller checklista, men ordningen är inte nödvändigtvis utstakad. Frågorna är öppnare och mer generella än i en strukturerad intervju och det finns möjlighet att ställa följdfrågor. Respondenten kan utvidga eller förklara sina svar om det önskas.13
Ostrukturerade intervjuer
Vanligen finns ett givet tema eller generella, övergripande frågor för intervjun, men ibland genomförs den ostrukturerade intervjun enbart som ett samtal. Frågorna adresseras ofta informellt och utan ordning. En ostrukturerad intervju kan ge många goda insikter, men det är viktigt att komma ihåg att en intervju har för avsikt att ge en specifik typ av information.
En viss struktur är av vikt, alla ämnesområden och teman måste komma upp. Detta kan säkerställas genom en styrd eller fokuserad intervju. Då används inga frågeformulär eller checklistor, men det finns en given struktur eller teman som alla ska vara täckta vid intervjuns slut. Detta underlättar analysen avsevärt jämfört med den ostrukturerade intervjun.14
Kvalitativa intervjuer är av mer ostrukturerad natur än kvantitativa intervjuer. Intervjuaren har en friare roll och söker respondentens åsikter genom att ställa lämpliga frågor. Det är viktigt att inte styra för mycket utan ge respondenten utrymme för egna synpunkter och möjlighet att ta upp egna ämnen. I början av arbetet användes främst ostrukturerade intervjuer för att greppa situationen. Dock måste intervjuaren se till att styra in på rätt spår då respondenten svävar ut för mycket. Allt eftersom arbetet fortlöpte
13 Denscombe, Martyn. Forskningshandboken, 134-135.
var mer specifik information nödvändig. Med anledning av detta började jag styra intervjuerna mer och använde mig främst av fokuserade intervjuer.
Urvalet av intervjupersoner har jag personligen gjort. Efterhand som områden uppkommit och frågor väckts har personer med kunskap och insikt i ämnet sökts upp. Således har det inte funnits strukturella begränsningar utan de personer som kunnat ge relevant information har intervjuats.
2.3.3 Observationer
Observationer kan vara av strukturerad eller ostrukturerad natur, deltagande eller icke-deltagande observationer. Eftersom jag haft min arbetsplats i Pågens byggnader och varit runt i organisationen för intervjuer, har direkta observationer varit en del av min datainsamlig. Genom att vara närvarande vid möten, lyssna på interna samtal och iaktta arbetets tillvägagång har såväl ostrukturerade, deltagande och icke-deltagande observationer influerat mitt empiriska material.
2.4 Källkritik
Eftersom studien är av kvalitativ art är datainsamlingsmetoden vald så att validiteten och reliabiliteten är acceptabel för det ämnade syftet. Det är enbart genom kontinuerlig, kritisk och noggrann bearbetning av material och information som undersökningen kan uppnå god validitet och reliabilitet.
2.4.1 Reliabilitet
Reliabilitet betyder pålitlighet eller tillförlitlighet.15 Det innebär att man mäter på
tillförlitligt sätt utan slumpmässiga fel. Reliabiliteten innebär att en mätning skulle ge samma resultat oavsett utförandets tidpunkt.
Primärdata
Detta statiska förhållande finns inte i Pågens organisation. Respondenterna i intervjuerna får ständigt nya uppgifter om läget och kunskaper inom området. Begreppet reliabilitet bygger på att saker inte ändrar sig, vilket inte är fallet för människan. Det är därför inte säkert att de intervjuade hade svarat precis likadant vid ett senare tillfälle. Därför har jag försökt ha kontinuerlig kontakt med många personer som intervjuats för att försäkra mig om att situationen inte förändrats och således säkerställa primärdatans reliabilitet.
Alla intervjuer har genomförts med största möjliga objektivitet. Lyhördhet för tonfall, kroppsspråk och preferenser har funnits under intervjuerna.
Sekundärdata
Tillförlitligheten i de litterära källorna anses hög. Dock måste objektiviteten i framförallt tidskrifter beaktas, där finns ofta författarens personliga åsikter. Därför har jag läst många artiklar av samma slag och försökt utskilja vad som är faktabaserad och återkommande information. Litteratur som används har främst varit av sådana författare som anses viktiga inom respektive disciplin, detta för att öka reliabiliteten i arbetet.
2.4.2 Validitet
Validitet betyder giltighet.16 Det vill säga att man mäter det som är relevant för sammanhanget. Vid kvantitativa studier anses det finnas en objektiv sanning och då står validitet för en metod som mäter det den är avsedd att mäta. Studien får därmed en giltighet. Vid kvalitativa studier kan validitet inte lika enkelt definieras då det kan finnas flera aspekter och därmed sanningar. Det blir en fråga om att ha tolkat resultaten från en undersökning på ett korrekt sätt.
Primärdata
Genom att välja intervjuer som primär datainsamlingsmetod kan validiteten kontrolleras under processens gång. Oväsentliga områden kan avstyras och ledande frågor kan ställas för att komma till ämnen som är relevanta för utredningen. Dessutom har urvalsramen av intervjupersoner varit fri och inte tilldelad, vilket befäst att rätt personer kunnat intervjuas.
Sekundärdata
Eftersom utredningen utgick från en bred bas var det stora mängder sekundärdata som inledningsvis granskades och senare visade sig vara irrelevanta och har således inte delgivits i rapporten. Den största delen av den litteratur som använts har rekommenderats av institutionen för Produktionsekonomi vid Lunds Tekniska Högskola eller av kunniga personer inom respektive område, därför ökar litteraturens giltighet för arbetets syfte.
3 Presentation av fallstudieföretaget
Inledningsvis ges en allmän företagspresentation och en kort beskrivning av företagets historia. Därefter följer en situationsbeskrivning och en redogörelse av restprodukterna.
3.1 Pågen introduktion
17Företaget Pågen AB är ett av Europas största privatägda bageriföretag, de omsatte 2,15 miljarder kronor och sysselsatte omkring 1400 medarbetare år 2006. Varumärkes kännedom bland konsumenter ligger på 99 % med en marknadsandel på 34 % av mjukt matbröd, där de är varumärkesledande. De huvudsakliga produkterna är matbröd, kaffebröd och skorpor. Åtta av Sveriges tio mest sålda bröd kommer från Pågen och varje dag på året handlar mer än en halv miljon konsumenter ett bröd från företaget. Produktionen är drygt 100 miljoner kg per år. Dagligen får 5 000 livsmedelsbutiker i Sverige färskt bröd genom Pågens nästan 400 direktdistribuerande säljare. Idag finns tre tillverkningsenheter, det är Malmö, Göteborg och Lockarp (strax utanför Malmö). Lockarp är den minsta enheten och denna är under nedläggning, majoriteten av Lockarps produktion planeras flytta till Malmöbageriet.
Norden är Pågens främsta marknad, men det finns även viss export. Pågen Krisprolls är världens mest sålda skorpor och 90 % av produktionen går på export där Frankrike är den absolut viktigaste marknaden.
Inom koncernen finns en jästfabrik som förser bagerierna med jäst. Den ligger i anslutning till bageriet i Malmö. Bröd nyttjas som råvara i processen för jästframställning. Idag används ungefär 4 000 ton bröd om året, med en utbyggnad är planerad och det kommer att innebära en kapacitet på 8 000 ton bröd om året.
3.1.1 Historia
Redan 1878 startade Anders Påhlsson, med hustru Matilda, ett hembageri i Malmö. Företaget hette då A Påhlssons Bageri och hade stor framgång i Malmö under början av 1900-talet och det rådde stark tillväxt i företaget. Stor potential fanns på marknaden och 1960 invigdes ett av Europas då modernaste och största bagerier på Lantmannagatan i Malmö. Detta gav möjlighet att producera till hela Sveriges befolkning. Tor Påhlsson, sonson till grundaren Anders Påhlsson, hade tagit över och satsade stort på expansion.
Många nya krav ställdes på Påhlssons Bageri då verksamheten förändrades från ett lokalt bageri till ett rikstäckande företag. Bland annat upplevdes namnet som alltför anonymt. Ett nytt namn som kunde förknippas med ungdomlig friskhet och som associerade till företagets ursprung söktes. Valet föll på Pågen, det skånska
ordet för pojke, och figuren av en liten skånsk gåsapåg blev företagets symbol. 1965 blev Pågens Familjebageri AB det nya namnet och efterhand kort och gott Pågen AB. Logotypen förblev i stort sett oförändrad i över tre decennier.
Det fanns två stora, rikstäckande bageriföretag i Sverige, Pågen och Pååls, dessa två företag hade ursprung i samma familj. 1928 köpte bröderna Frans och
Albert Påhlsson, som var söner till Pågens grundare Anders och Matilda, Majornas Ångbageri vilket efterhand växte fram till ett storbageri utanför Göteborg med namnet Pååls.
I mer än sju decennier drevs Pååls och Pågen som två oberoende bageriföretag trots att de var knutna till samma ägarfamilj. År 2000 togs beslutet att samla resurserna och sammanföra de båda företagen i ett bolag under ett gemensamt varumärke. Det bästa ur Sveriges två ledande bagerier valdes ut och säljs idag under namnet Pågen. Företaget har under fyra generationer Påhlsson utvecklats till Sveriges
marknadsledande bageriverksamhet mycket tack vare högt ställda kvalitetskrav och ett brett produktutbud som passar de flesta konsumenter. Idag är det Anders och Matildas sonsons son, Finn Påhlsson, som tagit över koncernchefsrollen för Pågengruppen AB.
3.1.2 Affärsidé och vision
Pågens vision är att skapa Nordens kvalitativt ledande livsmedelsföretag. Samgåendet mellan Pågen och Pååls var det första steget mot dessa ambitioner. Med livsglädje som kärnvärde vill företaget utvecklas i denna riktning. Pågen vill skänka konsumenterna välbefinnande och livsglädje med färskt och gott bröd bakat med omsorg och kvalitet, praktiskt förpackat och tillgängligt för alla. Genom tydligt ledarskap med omtanke, entusiasm och stolthet kan den kraft som kunniga och motiverade medarbetare besitter tas till vara på. Det anses att fokuserade, kunniga och motiverade medarbetare, med tydliga prioriteringar, kommer att hjälpas åt att förverkliga denna vision.
Affärsidén för Pågen är att baka, utveckla och marknadsföra ett brödsortiment som är särskiljande, lönsamt och konsumenternas självklara val.
3.1.3 Miljöpolicy
Pågen AB tillverkar och säljer bageriprodukter, med en kvalitet som ska tillmötesgå kundernas och konsumenternas krav och förväntningar, på såväl de nordiska som de övriga europeiska marknaderna. De ökade miljö- och energikraven från omvärlden sätter därför ett stort tryck på företaget att ligga i framkant i dessa frågor.
Det arbetas för att full trygghet ska uppnås för konsumenterna avseende säkerhet och hälsa. Samtidigt strävas det efter att i hela verksamheten utnyttja naturens resurser på skonsamt sätt och i möjligaste mån minska negativ miljöpåverkan i förhållande till vad som är ekonomiskt rimligt. Det finns en kontinuerlig uppföljning av vad som ur miljösynpunkt händer inom olika områden och vid nyanskaffningar övergår Pågen alltid till ett miljömässigt bättre alternativ.
Följande punkter ingår i Pågens miljöpolicy:
• I tillverkningen av bageriprodukter minimeras förbrukningen av energi och vatten så långt som möjligt och även mängden avfall och utsläpp till luft och vatten. Restprodukterna utnyttjas som foder, återanvänds, går till energiproduktion eller omhändertas på ett miljömässigt sätt.
• En öppen dialog med myndigheter finns för att uppfylla och överträffa kraven i gällande lagstiftning. Pågen ser det som sin uppgift att arbeta med såväl egen organisation som leverantörer, entreprenörer, kunder, branschorganisationer och andra intressenter i linje med miljöpolicyn
• Det ligger i företagets intresse att upprätthålla en hög standard på arbetsmiljön. • Medarbetarna ges utbildning och information avseende miljöfrågor och främjar
miljöengagemang och tydliggör att alla har ett miljöansvar.
• Pågen arbetar med en helhetssyn i miljöfrågorna, medvetna om att ett bra miljöarbete är en förutsättning för en långsiktig och god utveckling.
3.2 Pågens restprodukter
I en livsmedelsindustri där det tillverkas stora kvantiteter bageriprodukter i en relativt automatiserad anläggning uppstår naturligtvis problem längs produktionslinjens olika faser. Att helt eliminera spillet är en omöjlighet, men det görs givetvis ständiga försök till att minimera detta bortfall. Dessutom produceras mer än förväntad försäljning för att säkerställa leverans. Alla överskottsprodukter och spill benämns restprodukter. Mängden restprodukter är delvis en avvägning mellan effektivitet och kostnader.
Deg
Det obakade brödet kallas deg. Felaktiga inställningar på maskiner kan vara en orsak till att deg måste kasseras. Fel inblandning av ingredienser kan vara en annan orsak till oanvändbar deg. Ungefär 3 400 ton deg kasseras varje år.
Överbak
För att kunna hålla en leveranssäkerhet gentemot butikerna tillverkas mer än den beräknade ordern. Produktionen slutar inte då den specifika mängden bröd tillverkats utan linjen går alltid något längre för säkerhets skull. Detta kallas överbak och uppgår till ca 520 ton bröd per år. Överbaket är färdiga produkter som är paketerade och då inget behov finns går de till en kassationsmaskin för avplastning och söndersmulning och samlas sedan upp i en container.
Kassationsbröd
Under produktionen uppstår emellanåt oförutsägbara händelser som exempelvis stopp i produktionslinjen eller övergräddade bröd. Det bildas då kassationsbröd vilket kan vara i degform, gräddade bröd eller paketerade bröd. Pågen har som mål att kassationerna enbart skall uppgå till 3,5 %. Detta mål uppnås inte idag, kassationen ligger på nästan 6 000 ton per år. Alla kassationer som genereras i Malmö avsätts idag till jästfabriken.
Returbröd
Butikerna får levererat den mängd som förväntas säljas, dock något i överkant för att kunna hålla en säkerhet gentemot konsumenten. Pågen tar ansvar för sina produkter genom hela kedjan och hämtar därför hem det överblivna bröder från butikerna, vilket benämns returbröd. Det påstås att ungefär 6 % av tillverkad mängd idag går tillbaka från butikerna. Givetvis strävas det efter en så låg returmängd som möjligt, men av garantiskäl gentemot kund kommer mängden inte att understiga 4,5 %, såkallat ”nyttigt” returbröd. Returbrödet uppgår årligen till 5 300 ton.
Allt överbak, returbröd och kassation är givetvis oönskade produkter och ständigt vidtas återgärder för att minimera restprodukterna. Dock kommer det alltid att finnas en del restprodukter eftersom det är en fråga om leveranssäkerhet. Pågen har idag ungefär 15 000 ton restprodukter. Dock säger foderkonsult Ola Karlsson att han erfarenhetsmässigt kan konstatera att denna typ av verksamheter vanligen har större kvantiteter än vad som påstås, eftersom den verkliga dokumentationen är bristfällig. Därför är de framställda volymerna något osäkra.
Figur 3.1 Pågens restprodukter
3.2.1 Logistik av restprodukter
Pågen har ett unikt distributionssystem av nästan 400 säljare vilka alla ansvarar för en eller flera butiker. Säljarna utgår från 70 omlastningsställen som finns runtom i landet där de hämtar det färska brödet och kör ut till butik. Distributionen mellan omlastningsställena och de två tillverkningsenheterna sker med större speditionsföretag.
Returbrödet hämtas upp i butik av respektive säljare som lägger det i svarta sopsäckar och kör det till omlastningsstället. Där läggs returbrödet i trådbackar som småningom hämtas upp av det större speditionsföretaget och körs tillbaka till ursprungsbageriet. Den totala budgeten för fraktkontot till speditionsföretagen är 100 miljoner kronor varje år och av dessa anses ca 80 % vara påverkningsbara. Drygt 6 % av brödet som går ut till butik säljs inte, utan returneras till bagerierna. Från stockholmsområdet returneras inget bröd utan det bortskänkes lokalt i Stockholm.
Logistikkostnaderna är svåra att kartlägga. Det är oklart från distributörerna vad som är vad på fakturorna. De är inte intresserade av att tala om vad returtransporterna verkligen kostar. För att försöka ta reda på hur stor del av den totala transportkostnaden som utgörs av returerna gjorde Ulf Karlsson, distributionschef på Pågen, en förfrågan till de berörda fraktbolagen. Det visade sig att de stora och rikstäckande fraktbolagen, som har möjlighet att ta styckegods istället för returer, kan tänka sig att sänka totalkostnaden om de hoppar över returnering av det osålda brödet. Schenker är villiga att avsäga sig 4 % av årsfaktureringen och Poståkeriet enbart 3 %. Till Schenker betalas årligen 28 000 000 kr, det skulle innebära att de kan sänka kostnaden med 1 120 000 kr för att inte ta tillbaka returbrödet, medan Poståkeriet varje år fakturerar 8 500 000 kr och är beredda att gå ner 255 000 kr. Tillsammans skulle det vara en minskning med 1 375 000 kr. De övriga mindre åkerierna, Mertz, Blondie och Skogström, påstår att de inte är villiga att
sänka priset överhuvudtaget eftersom returerna hämtas på transporter med plats. (se Transportkostnader, bilaga 1) Viktigt att ha i åtanke är att generellt transporteras mer från södra Sverige norrut än tvärtom. Det finns således tomma transporter i södergående riktning.
Det finns två heltidstjänster per tillverkningsställe för hantering av returbröd. Returbrödet återtransporteras idag i plastsäckar som läggs i trådbackar men dessa är på väg att bytas ut mot backar i hårdplast som avsevärt underlättar arbetet och sänker kostnaderna. Detta innebär att hanteringen kan automatiseras samtidigt som plastsäckar och trådbackarna tas bort. Plastbackarna skall gå tomma till omlastningsställena och de kan staplas fyra stycken ovanpå varandra, de upptar då en pallplats istället för fyra. Från Malmö körs årligen ca 315 000 pallar färskbröd och från Göteborg ca 210 000. Returerna är ungefär 6 %, vilket motsvarar ungefär 31 500 pallar. (se Omlastningsställen, bilaga 2) Fyllnadsgraden är lägre på hemvägen vilket borde ge ett högre transportpris, dock ska lastbilen i många fall ändå färdas denna sträcka. Samtidigt måste trådbackarna/plastbackarna ut till omlastningsstället, vilket genererar ytterligare en körning till omlastningsstället. En trådback tar en pallplats, medan de nya plastbackarna går att stapla fyra stycken på en pallplats. Idag transporteras returbrödet alltså tillbaka på transporter med låg fyllnadsgrad, och tomma trådbackar transporteras ut till omlastningsställena, för att där fyllas med returbröd. Detta innebär att för varje pallplats som returneras går det två transporter.
Figur 3.2Transportflödet för speditionsföretagen
Man kan därför fråga sig om returbrödstransporterna verkligen står för enbart 1 375 000 kr av den totala kostnaden på 80 miljoner kronor? För att få en helt tydlig bild skulle nya förfrågningar på enbart färskbrödsutkörning kunna göras från oberoende transportbolag. Efter genomförda förhandlingar kan man sedan se hur stor skillnad det är mot dagens fraktkontrakt och på detta vis få en tydligare bild av hur mycket returtransporterna kostar.
BAGERI OMLASTNINGSPLATS
Färskt bröd
Tomma behållare för returer Returbröd
Överbaket stannar i respektive tillverkningsenhet där det avplastas och söndersmulas i en särskild maskin. Brödsmulorna samlas upp i en container för att sedan avyttras.
Kassationsbrödet i Malmö går rakt ut i jästfabriken som ligger i direkt anslutning till bageriet. I Göteborg smulas det och samlas upp i en container.
3.2.2 Deponi av restprodukter
All deg som genereras går till deponi. Oförutsägbara mängder returbröd, kassationsbröd och överbak tvingas ibland till deponi. Att slänga biologiskt avfall är belagt med en avgift, så kallad deponiskatt. Avgiften för att slänga bilogiskt avfall år 2007 är 435 kr per ton.18 Denna avgift har stigit årligen sedan införandet. Avfallet genererar förutom deponiskatt även transportkostnader.
Degen som kasseras förvaras i stora degkar. År 2006 betalade Malmöenheten 346 915 kr för 841 ton deg till deponi.19 I Göteborg har de 40-60 ton deg per vecka.20 Detta ger
cirka 500 000 kr i deponikostnad per år. Även stora mängder returbröd, överbak och kassation deponeras, exempelvis om det returneras på pallar istället för på trådbackar eller toppar som ej hinner malas. Sammanlagda deponikostnaden för Malmö var 700 000 kr år 2006.21 Det finns ingen siffra för Göteborgs totala deponikostnader uppskattningsvis har hela Pågen deponikostnader uppemot 2 miljoner kronor per år, vilket är försiktigt räknat.
3.2.3 Foderavtal för restprodukter
Det överbak, kassationsbröd och returbröd som avplastas och mals ner i containrar behöver avsättas och det har länge gått till grisfoder.
I Malmö finns ett avtal med en lantbrukare vid namn Göran Olsson beträffande foderbröd. Pågen AB ska leverera minst 30 ton foderbröd per vecka och hämtning ska även den ske minst en gång per vecka. Hämtningen finansieras av lantbrukaren. Pris 1999 var 0,55 kr per kg. Den 1/1 varje år ska priset justeras procentuellt med kornpriset enligt Lantmännens baspris. Det finns en ömsesidig uppsägningstid om 6 månader, men
18 Lag (1999:673) om skatt på avfall, Rättsnätet, http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19990673.HTM,
2007-06-27
19 Johan Blixt, Pågen, 2007-05-20
20 Eva Maria Åsberg, Pågen, 2007-07-06
då uppsägning inte sker förlängs avtalet löpande med ett år. Detta samarbete har funnits länge och en negativ prisutveckling av kilopriset för foderbrödet kan ses, vilket följer naturligt, eftersom de reala priserna för industrivaror konstant minskar långsiktigt, på grund av den ökade produktiviteten. I fodersammanhang anses restprodukterna vara en industrivara. Dokumentationen är bristfällig, men uppgifter har framkommit som pekar mot att priset tidigare legat runt 1 kr per kg. 1999 hade priset för lantbrukaren sjunkit till 0,55 kr per kg. Vanligtvis hämtas ungefär 9 containrar (innehållande 9 ton/container) i veckan vilket motsvarar 81 ton. Idag betalar lantbrukaren 0,43 kr/kr för de 6 första containrarna. För de efterföljande betalas 0,21 kr/kg.22 Baserat på 9 containrar i veckan ger det ett medelkilopris på ungefär 0,357 kr/kg.
I Göteborg finns ett motsvarande avtal där lantbrukaren betalar 0,46 kr/kg. Lantbrukaren hämtar 2 containrar ungefär fyra gånger i veckan. Vanligen har Göteborg ungefär 10 containrar per vecka. Tvingas chauffören köra på obekväma arbetstider betalas detta av Pågen.23 Lantbrukarens kapacitet är mindre än Pågens avsättningsbehov, det innebär att Pågen måste deponera resten. Sammanlagda inkomster från foderbrödet år 2006 var 3 739 000 kr24.
3.3 Ekonomiskt utfall för restprodukter
Hanteringen av alla restprodukter på Pågens bagerier i Göteborg och Malmö (se Volym och avsättning, bilaga 3) genererar både kostnader och intäkter.
Tabell 3.1 De ekonomiska konsekvenserna av restproduktshanteringen på Pågen (kr/2006)
Nuläge Kostnader Intäkter Netto
Logistik 1 375 000 Deponi 2 000 000 Mask./avskr./underhåll 250 000 Energikostnad 70 000 Markkostnad 300 000 Arbetsledning ? Arbetskraft 2 000 000
Foderavtal (finns för chaufför) 3 739 000
Netto -2 256 000
De totala kostnaderna för restproduktshanteringen är ungefär 2 256 000 kr per år.
22 Ulf Karlsson, Pågen, 2007-07-20
23Eva Maria Åsberg, Pågen, 2007-08-13
4 Avsättningsmöjligheter för restprodukter
I detta kapitel behandlas de olika bearbetningsmöjligheterna och användningsområdena för restprodukterna inom bageriverksamhet.
4.1 Myndigheters direktiv för restproduktshantering
Det finns huvudsakligen två punkter att ha i åtanke när man tittar på alternativen för hanteringen av restprodukterna. Det ena är att finna en lämplig avsättning ur miljöhänsyn. Det andra är att denna miljövänliga hantering måste vara ekonomiskt lönsam för att vara möjligt att genomföra i organisationen.
Eu’s avfallshierarki visar på hur avfall och restprodukter bör avsättas. Priortetsordningen som förespråkas är: 25 1. avfallsminimering 2. återanvändning 3. materialåtervinning 4. energiåtervinning 5. deponering
Enligt 6 § LSA är följande befriat från avfallsskatteplikt26
avfall som är avsett att inom en anläggning:
− behandlas genom kompostering eller reaktorbaserad rötning − förbrännas
− användas för tillverkning av fast lagringsbart bränsle, flis eller pellets − avvattnas
− renas, under förutsättning att avfallet är flytande
Anledningen till skattebefrielsen är på grund av det är en miljövänlig behandlingsmetod. De ovanstående fem punkter är allmänna riktlinjer för hur restprodukter bör avsättas.
25 Miljöbarometern, http://www.miljobarometern.stockholm.se/sub.asp?mp=MP&mo=5&dm=2,
2007-07-02
4.2 Möjliga förslag på restproduktshantering
Nedanstående förslag är relaterade till EU’s avfallshierarki.4.2.1 Avfallsminimering
Att minska avfallet är en ständig strävan, men det kommer aldrig att vara möjligt att bli av med alla restprodukter då ökade krav på leveranssäkerhet och produktens färskhet finns.
4.2.2 Återanvändning
Det finns i huvudsak två former av återanvändning, humankonsumtion och avsättning till foder.
4.2.2.1 Humankonsumtion
Högst prioriterat är att återanvända brödet till humankonsumtion i form av exempelvis ströbröd eller för industriellt framställda produkter innehållande spannmål (t.ex. köttfärsprodukter). En del av överbakat ljust bröd används idag till ströbrödsframställning. Teoretiskt skulle allt ljust returbröd och överbak kunna användas till ströbrödstillverkning, men ströbrödsmarknaden är mycket begränsad och relativt mättad, därför ses inte detta som ett alternativ. Ett möjligt alternativ vore att kontakta industrier som tillverkar t.ex. köttfärsprodukter. Detta har inte undersökts närmare i denna rapport därför att kraven på råvaror till humanfoder är strikta och den kravanalysen finns idag inte av restprodukterna.
4.2.2.2 Foder
Att avyttra restprodukterna till foder är ur miljö- och kretsloppshänsyn en bra lösning. Grisfoder består till största delen av spannmål. Bröd har ett bättre energivärde än spannmål före malning och lämpar sig utmärkt som grisfoder.27 Grisen kan tillgodogöra sig lika mycket energi från brödet som människan kan. Det finns i huvudsak två möjligheter för restprodukterna att avsättas till foder.
4.2.2.2.1 Grisproducent
Den ena möjligheten är att sälja direkt till en stor grisuppfödare som blandar ihop eget foder. Lantbrukaren kan då ersätta stor del av spannmålsinnehållet, soja och vattenhalten mot restprodukter från bageriverksamhet. En förutsättning är att innehållet på
restprodukterna är kartlagt och att variationen inte är för stor, detta är inget problem. Den senaste tiden har spannmålspriserna stigit medan priserna för fläskkött legat still. Det är ett stort problem för grisuppfödarna att kostnaderna för grishållning ökar medan intäkterna hittills inte följt med.28
4.2.2.2.2 Industriell framställning
Det andra alternativet är att sälja till foderindustrin som tillverkar komplett foder. För att en foderfabrik skall vara intresserad krävs att brödet är lagringsstabilt, vilket innebär att det måste torkas från ca 30 % vatteninnehåll till enbart 13 % vatteninnehåll. Det är då torrt som skorpmjöl. Foderfabriken kräver ett stort och jämt flöde för att vara intresserade att ta emot restprodukter från bageriverksamhet.
4.2.3 Materialåtervinning
Materialåtervinning innebär att produkten används för att skapa en ny produkt.
4.2.3.1 Kompostering
Kompostering är en biologisk hanteringsmetod av organiskt avfall. Det är naturens egen metod att bryta ner det organiska avfallet med hjälp av syre och mikroorganismer, så kallad aerob nedbrytning. Det bildas då kompost, vilket är ett långtidsverkande gödselmedel och används som jordförbättring i trädgårdar, parker och vid markanläggningar.29 Det är svårt att få avsättning för kompost i jordbrukssammanhang eftersom det ibland finns för höga tungmetallhalter per kg fosfor. Detta skulle inte vara fallet för brödet, men eftersom kompostanläggningarna blandar ihop allt avfall gör det ingen skillnad. Det finns ungefär 25 anläggningar i Sverige som tar emot och komposterar sorterat matavfall. Utbudet av kompost är större än efterfrågan och det ekonomiska värdet är lågt, därför är kompostering inget intressant avsättningsalternativ.
4.2.4 Energiåtervinning
Att utvinna energi ur restprodukterna innebär energiåtervinning. Några alternativ är biogasframställning, etanolframställning och förbränning.
4.2.4.1 Biogas
Biogas framställs genom rötning, anaerob nedbrytning, vilket innebär syrefri, biologisk nedbrytning av organiskt material. Detta sker ständigt i naturens eget kretslopp och i en
28 Knut Slättengren, Lantbrukare, 2007-07-01
strävan efter en kretsloppsanpassad avfallshantering för industrin kan denna process utnyttjas. Biogas är en blandning av metan (CH4) och koldioxid (CO2) samt ett flertal
spårgaser (H2S, N2, NH4, H2O). Gasens sammansättning beror på
substratsammansättning och på rötningsteknik, men metanhalten ligger vanligen mellan 60 och 70 % vid rötning av organiskt avfall.30 Den energirika komponenten i biogas är metan, och biogas har därför ungefär samma egenskaper som naturgas. Metan är en kraftig växthusgas, men då den fångas upp och används, tjänar den istället som en förnybar energikälla och kan bidra till att minska nettotillskottet av växthusgaser i atmosfären genom att ersätta fossila energikällor. Med biologisk metan avses sådan metan som utvinns från t.ex. torvmossar, reningsverk (rötgas) och avfallsanläggningar (deponigas). Sverige har fått tillstånd av EU att undanta biologiskt framställd metan från beskattning.31
För att biogasen ska kunna användas som fordonsbränsle eller införas på det allmänna naturgasnätverket måste den uppgraderas till en metanhalt över 97 %. Koldioxid måste alltså avskiljas från metangasen, vilket kan åstadkommas med ett flertal olika metoder. Det krävs ytterligare investeringar på ungefär 15 miljoner kronor för en uppgraderingsanläggning.
Marknaden för biogas som fordonsbränsle har utvecklats starkt under senare år. Det finns numera ett stort antal gasfordon, allt från småbilar till transportbilar, bussar och lastbilar. En kubikmeter uppgraderad biogas motsvarar ungefär en liter bensin och kan utgöra ett konkurrenskraftigt bränsle på grund av att den är skattebefriad. Den uppgraderade biogasen är mycket lik naturgas, dock med ett lägre energivärde på grund av frånvaron av fossila kolväten såsom butan, etan och propan. Uppgraderad biogas som inte får avsättning som fordonsbränsle kan därför efter tillsats av propan tillföras naturgasnätet.
Vid biogasframställning blir det kvar en rötrest som innehåller all den växtnäring som fanns i det ursprungliga materialet. Denna rötrest kan bli kvalitetscertifierad och kallas då för biogödsel. För att underlätta avsättningen kan anläggningar som producerar kompost eller rötrest från bioavfall välja att kvalitetsmärka sin produkt. Ett sådant regelverk av vägledande typ är RVF:s (Svenska Renhållningsverksföreningen) frivilliga
30 Intern utredning av möjligheter och alternativ för biogasproduktion från restprodukter, SpecialYeast,
utförd av AnoxKaldnes, 2007-04-05
kvalitetssäkringssystem ”Certifierad återvinning av kompost och rötrest”. Certifieringen ställer krav på biogödselns innehåll av tungmetaller och synliga föroreningar, vilka större än 2mm får utgöra max 0,5 % av torrsubstans(TS)-innehållet. Med restprodukter från bageriverksamhet som input i en biogasanläggning är certifiering av biogödseln inget problem. Kvävehalten i rötretentatet är relativt hög vilket ger en bra rötrest för gödselbruk.
Bröd och deg har i laboratorieförsök visat sig vara lämpliga substrat för biogasproduktion. Pågens tillgängliga mängd restprodukter skulle ge ca 68 000 kWh/dygn.32 Biogas kan framställas i egen regi genom uppbyggnad av egen anläggning eller genom att sälja brödet till en befintlig anläggning.
4.2.4.1.1 Biogasproduktion i egen regi
Mängden restprodukter motiverar byggnad av en egen anläggning. Biogasen skulle kunna ersätta naturgasen i bageriets befintliga panna utan att först uppgraderas. Biogasproduktionen är konstant på 68 000 kWh/dygn medan naturgasförbrukningen varierar mellan 40 000 – 160 000 kWh/dygn.33 Detta innebär att man emellanåt måste fackla bort en del och ibland komplettera med naturgasinköp.
En optimal process med full kontroll erhålls endast i en helt sluten reaktor. Grundläggande krav för en sådan rötkammare är att den är tät, har någon form av omblandning, anordningar för in- och utmatning samt gasuttag. Ett system för att hålla en jämn temperatur behövs också. Utöver detta finns ett flertal alternativ för processutformningen och vid val av process måste hänsyn tas till tillgänglig teknik, ekonomi, avfallets karaktär samt syfte och mål med behandlingen. En biogasanläggning bör innehålla följande huvudkomponenter:
Inmatningsficka för restprodukter
Tippfickan som lämpligen är belägen i maskinhuset kan ta emot restprodukterna. Skruvarna kan köras fram och tillbaka så att en homogen blandning erhålles. I tippfickan doseras också varmvatten som uppvärmning till hydrolystanken. Vattentillsatsen gör att slurryn blir pumpbar med en excenterskruvpump.
32 Intern utredning av möjligheter och alternativ för biogasproduktion från restprodukter, SpecialYeast,
utförd av AnoxKaldnes, 2007-04-05
Tank 500 m3 för TS-justering och förhydrolys
I hydrolystanken kan temperaturen justeras till 37oC och TS-halten till ungefär 15 % med hjälp av varmvatten. Temperatur och TS-halt mäts kontinuerligt. Den biologiska nedbrytningen startar genom att organiska syror bildas. Då underlättas metanbildningen i rötkammaren. Hydrolystanken är isolerad och har en toppmonterad omrörare.
Pumpar och värmeväxlare för inmatning och värmehållning
Från hydrolystanken pumpas ett kontinuerligt flöde på drygt 6 m3/timme till rötkammaren. Inmatning sker även på helger. Rötkammaren är utrustad med värmeväxlare för att hålla en jämn temperatur på 37oC. Rötkammarinnehåll cirkuleras över värmeväxlaren och värms med varmvatten.
Rötkammare 4 500 m3
Rötkammaren är isolerad och försedd med toppmonterad omrörare med propellerblad både i botten och i toppen för att undvika flytslam. Den bildade gasen leds ut genom tanktaket. Rötkammaren är också försedd med mätinstrument och trycksäkringar för över- och undertryck. Rötkammaren kan tillverkas med 17 m vätskehöjd vilket ger en diameter på 18,4 m.
Gasutrustning med kondensavskiljning, fläkt, fackla mm
Gasen leds ner till gasrummet. Om gasen ska användas i en befintlig panna behövs normalt bara en enklare fläkt för transport till pannan.
Tank 500 m3 för biogödsel
Upp mot 90 % av TS-halten omvandlas till gas och den rest som bildas i rötkammaren innehåller 1-2 % TS och kan användas som gödselmedel på åkrar. Den förvaras i en tank som till utseendet är identisk med hydrolystanken. Slamtransportbilar hämtar biogödseln och transporterar ut den till intresserade lantbrukare.
För en välfungerande rötningsprocess krävs en relativt stabil tillförsel av organiskt material som är anpassat till den biologiska nedbrytningskapaciteten. Innehållet av organiskt (vattenfritt) material uttrycks vanligen som mängd eller halt VS (står för volatile solids, dvs flyktigt material). De TS- och VS-mängder som finns tillgängliga per dygn är 22 600 kg respektive 20 200 kg. Restprodukterna måste spädas till ca 15 % TS för att bli behandlingsbara (pumpning, omrörning mm). Det krävs alltså 110 m3 vatten eller annan lämplig spädningsprodukt per dygn. Storleken på rötkammaren bör vara ca 4 500 m3 för att få rimlig organisk belastning och uppehållstid. Uppehållstiden är
ungefär 30 dygn, då fås fullständig utrötning av restprodukterna. Omblandning möjliggör för mikroorganismerna att komma i kontakt med nytt substrat, underlättar gasavgång samt förhindrar temperaturgradienter. Alltför häftig omrörning kan dock påverka mikroorganismerna negativt. Utrymmesbehovet för anläggningen är ca 35*35 meter.
Figur 4.1 Enkel skiss över biogasanläggning
En förutsättning av avgörande betydelse för utbyggnaden av biologisk behandling är avsättningen av rötresten. Avsättningsfrågan är viktig både från ett ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. Den biogödsel som produceras måste tas om hand. Det är ett utmärkt gödselmedel som kan avyttras till lantbrukare i sydvästra Skåne. Transportkostnaden bör kunna betalas av lantbrukarna. Det handlar om ca 110 m3 per dygn vilket skulle innebära ungefär 5 lastbilar per dag.
Brödet som stoppas in i anläggningen har ingen stötande lukt därför kommer input inte att lukta. Då svavel omvandlas till svavelväte bildas lukt. Även biogödseln luktar viss mån. Gas och biogödsel ska hanteras i slutna system, därför ska det inte behöva lukta. När biogödsel pumpas in i slambilar finns risk för att luften i tankarna kommer ut och kan lukta lite. Här får man helt enkelt tillverka en tankprocess som förhindrar detta. Plastdraperier, plastportar vilka snabbt öppnas och stängs, eller undertryck i avlastningslokalen är att rekommendera.
Om en anläggning ska placeras intill Pågens bageri i Malmö måste det utredas angående ex-klassning och säkerhetsavstånd mm. Efter ett tidigt samråd som hölls med
