Officersprogrammet 07-10
Krigsvetenskaplig påbyggnadskurs, krigsvetenskaplig metod och självständigt arbete
Datum för inlämning: Examinator: Professor Kent Zetterberg
måndagen den 14 juni 2010
FHS Beteckning: Handledare: Fil. mag. Kn Johan Elg
Föryngring av soldatens skyddsnät
Nya möjligheter med en ny veteransoldatpolitik
Kd Olof Glans
Abstract
Olof Glans, Officersaspirant
Föryngring av soldatens skyddsnät
Krigsvetenskap
Bakgrunden till arbetet väcktes genom debatterna sensommaren 2009 om skyddsnivån på de fordon som svenska soldater i Afghanistan använder sig av och det ökade antalet attacker mot den svenska kontingenten där. I takt med att upprorsmännens attacker började skada personalen så var frågeställningen klar. Hur ser stödet till de svenska soldaterna och officerarna ut?
Syftet med arbetet är presentera en sammanhållen bild av hur försäkringsskyddet ser ut genom att svara på dessa frågor. Hur försäkringsskyddet ser ut för svensk personalen som tjänstgör för utlandsstyrkan idag? Samt vad innebär den så kallade veteransoldatspropositionen ur försäkringssynpunkt, vilka är skillnaderna?
Metoden i arbetet kommer att vara i huvudsak deskriptivt men även komparativt. Inledningsvis så kommer en litteraturstudie att genomföras som mynnar ut i en beskrivning av hur försäkringsskyddet ser ut i dagsläget. Därefter kommer veteransoldatspropositionen att studeras och förslagen där i att beskrivas. Slutligen kommer dagsläget och propositionen att jämföras.
Ur försäkringssynpunkt är det fyra skillnader i propositionen jämfört med dagsläget. Det är bland annat att lagen och förordningen som reglerar försäkringarna för utlandsstyrkan byts för att innefatta även personal som inte ingår i utlandsstyrkan, vilket ger den personalen ett robustare skydd. Vidare förlängs Försvarsmaktens uppföljnings- och rehabiliteringsansvar vilket är positivt för en soldat som skadad sig och behöver stöd. Försvarsmakten ska dessutom bli bättre och tydligare i sitt arbete att informera soldater och anhöriga i hur skyddsnätet ser ut.
Nyckelord
Försäkring, Utlandsstyrkan, Försvarsmakten, Regeringens proposition 2009/10:160, veteransoldatpolitik, krigföringsförmåga, vilja
Innehåll
1. INLEDNING 2 1.1. BAKGRUND 2 1.2. SYFTE 3 1.3. FRÅGESTÄLLNINGAR 3 1.4. BEGRÄSNINGAR 3 1.5. MATERIALBESKRIVNING 31.6. DISKUSSION OM METODER OCH TEKNIKER 3
1.7. DEFINITIONER OCH ORGANISATIONSFÖRTECKNING 4
2. TEORI 6
2.1. KRIGFÖRINGSFÖRMÅGA 6
2.2. RÄDSLA &VILJA 7
3. SOLDATENS SKYDDSNÄT 9
3.1. ARBETSSKADEFÖRSÄKRINGEN 9
3.1.1. Livränta 10
3.1.2. Sjukpenning 10
3.2. AVTAL OM ERSÄTTNING VID PERSONSKADA 10
3.2.1. Inkomstförlust 11
3.3. STATENS FORDONSFÖRSÄKRING 11
3.4. STATENS TJÄNSTERESEFÖRSÄKRING 12
3.4.1. Invaliditets- och dödsfallskapital 12
3.5. STATENS TJÄNSTEGRUPPLIVFÖRSÄKRING 12
3.6. FÖRORDNING (1986:259) 13
3.6.1. Invaliditets- och dödsfallskapital 13 3.7. LAG (1999:568)&FÖRORDNING (1999:569) 14 3.7.1. Förmåner vid sjukdom eller skada 14 3.7.2. Invaliditets- och dödsfallskapital 14 3.7.3. Uppföljande verksamhet och Rehabilitering 14
3.8. AVTAL OM ERSÄTTNING VID OLYCKSFALL OCH DÖDSFALL UNDER UTLANDSTJÄNSTGÖRINGEN 14
3.9. SAMMANSTÄLLNING AV FÖRSÄKRINGSSKYDDET 15
3.9.1. Skada eller sjukdom 15
3.9.2. Dödsfall 16
4. REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:160 17
4.1. EN SAMLAD SVENSK VETERANSOLDATPOLITIK 17
4.2. UTLANDSSTYRKAN AVSKAFFAS SOM BEGREPP 17
4.3. UPPFÖLJNINGS- OCH REHABILITERINGSANSVAR 17
4.4. SERVICEBESLUT 17
4.5. ÖVRIGA FÖRÄNDRINGAR 18
4.6. SÄRBEHANDLING AV SOLDATER 18
5. JÄMFÖRELSE MELLAN DAGSLÄGET OCH PROPOSITIONEN 19
6. ANALYS 20
7. DISKUSSION 21
8. SAMMANFATTNING 24
BILAGA 1 26
LITTERATUR OCH KÄLLOR 30
TRYCKTA KÄLLOR 30
OTRYCKTA KÄLLOR 31
TIDNINGAR OCH TIDSKRIFTER 31
1. Inledning
Detta arbete skrivs som en del i examinationen av Krigsvetenskaplig påbyggnadskurs krigsvetenskaplig metod och självständigt arbete. Detta är tillika examensarbetet på Officersprogrammet 07-10.
1.1. Bakgrund
Intresset till problemformuleringen som behandlas i detta arbete väcktes genom debatterna sensommaren 2009 om skyddsnivån på de fordon som svenska soldater i Afghanistan använder sig av.1 Samt det ökade antalet attacker mot den svenska kontingenten där.2 Det fanns ett frö till idé om ett arbetsämne i de grundläggande förmågorna rörlighet kontra skydd med koppling till hemmaopinions förmåga att hantera förluster/skador. Men i takt med att upprorsmännens attacker i Afghanistan inte bara skadade fordonen, utan även personalen.3 Samtidigt som både etablerade och sociala medier började höja rösterna kring om hur Försvarsmakten och svenska staten tar hand om sina skadade soldater, så fick jag en ny idé.4 Hur ser stödet till de svenska soldaterna och officerarna ut?
Det dök upp artiklar och reportage om skadade och deras anhörigas situation som var allt annat än munter, som Pontus Hübinettes situation.5 Jag erinrade mig den försäkringsutbildning jag själv fick innan jag åkte ut på mission med utlandsstyrkans 14:e Kosovostyrka. Jag minns en PowerPoint-bild med många rutor som symboliserade de olika försäkringar som fanns och tillsammans så bildade de ett skyddsnät för soldaten och officeren, en del försäkringar överlappade varandra och på andra ställen var det hål i nätet. Jag minns att det sades eller stod någonting i stilen med att, det skydd ni har täcker en hel del men tyvärr inte allt. Det är där jag vill ta avstamp i mitt arbete. Vad är det som försäkringarna täcker för egentligen och vilka förändringar kommer det att bli med Regeringens proposition 2009/10:160 ur försäkringssynpunkt?
Tidigare har Försvarsmakten sammanställt information av försäkringsskyddet och hur det ser ut, högkvarterets (HKV) skrivelse 16 131:44 795 och HKV skrivelse 20 400:78 423 är exempel på detta. folkpartisten Allan Widman fick sommaren 2007 uppdraget att utreda en svensk veteranpolitik i vilket statens ansvar efter insatsen var en del. Den har redovisats i två delar, statens offentliga utredning (SOU) 2007:77 och SOU 2008:91. Det är bland annat dessa som legat till grund för Regeringens proposition 2009/10:160.
Kopplingen till ämnet krigsvetenskap är moraliska faktorer i krigföringsförmågan. Moraliska faktorer kan vara vilja, att vilja åka på mission, att våga utsätta sig för fara. En soldat som är villig att göra detta är övertygad om att om någonting skulle hända så kommer han/hon att bli omhändertagen, både när det gäller akut sjukvård och på längre sikt. Teorin beskrivs mer ingående i kapitel 2.
1
Holmström M., Afghanistanstyrkans fordon måste bytas ut, Svenska dagbladet, 2009
2
Holmström M., Afghanistan: Åtta attacker nära svensklägret, Svenska dagbladet, 2009
3
Holmström M., Kritiskt för sårade soldater, Svenska dagbladet, 2009
4
Wiseman, Vem hjälper veteranerna?, Wiseman’s Wisedoms, 2009 och Freskner L. et. al., Svek mot svenska krigsveteraner, Svenska dagbladet, 2009
5
Andersson L., Ingen tar ansvar för skadade soldater, Sveriges Radio Skaraborg, 2009 och Hildebrant J., Veteranerna måste ha någon som stöttar, Aftonbladet, 2010
1.2. Syfte
Syftet med detta arbete är dels att presentera en sammanhållen bild av hur försäkringsskyddet ser ut för svensk personalen som tjänstgör för utlandsstyrkan. Dels analysera vad proposition 2009/10:160 som ligger inför beslut hos riksdagen innebär ur försäkringssynpunkt, vilka är skillnaderna?
1.3. Frågeställningar
Det är alltså följande frågeställningar som ska svaras på under arbetets gång. Hur försäkringsskyddet ser ut för svensk personalen som tjänstgör för utlandsstyrkan idag? Samt vad innebär den så kallade veteransoldatspropositionen ur försäkringssynpunkt och vilka är skillnaderna?
1.4. Begräsningar
De fakta som presenteras i arbetet kring försäkringarnas utformning kommer att vara förenklad då många av försäkringarnas avtalstext kan innehålla mer ord än vad ramen för detta arbete tillåter, istället kommer notning att ske noggrant så att intresserade läsare kan fördjupa sig ytterligare.
Regeringens proposition 2009/10:160 som ligger nu är den som kommer att jämföras med. Detta på grund av att försvarsutskottet i sitt betänkande lämnade bifall till propositionen och att riksdagen lämnade bifall till utskottets betänkande och propositionen röstades igenom. Alltså kommer det som står i propositionen att genomföras.
1.5. Materialbeskrivning
Det empiriska material som ligger till grund för detta arbete är det nu gällande regelverket (svensk författningssamling) som finns för personal som tjänstgör i utlandsstyrkan. Dessutom består materialet av ingångna kollektivavtal som statliga myndigheter och verk slutit med olika aktörer, vilka också berör försäkringsskyddet för personalen. Det kan även vara interna skrivelser från statliga myndigheter och verk.
Utöver det består materialet av statliga offentliga utredningar, Regeringens propositioner samt kurslitteratur från Officersprogrammet 07-10.
1.6. Diskussion om metoder och tekniker
Metodvalet i arbetet kommer att vara i huvudsak deskriptivt men även komparativt. Valet av metoden deskription motiveras med att det är möjligt att hitta de ursprungliga källorna och för komparation att det är en bra metod då fakta finns svart på vitt bredvid varandra. Kapitlen 3 och 4 är deskriptiva och kapitel 5 är komparativt. Inledningsvis så kommer faktasökning genom litteraturstudier att genomföras och därefter en beskrivning av hur försäkringsskyddet ser ut i dagsläget. Dock förenklat med hänsyn till arbetets begränsningar med 12 000 ord som maximum för arbetet. Därefter kommer propositionen 2009/10:160 studeras och förslagen där i att beskrivas. Slutligen kommer skillnader mellan dagens och morgondagens försäkringsskydd jämföras.
Fördelarna med metodvalet är att alla fakta som ska studeras finns i skrift. Oavsett om det är lagtext, avtal mellan myndigheter eller Regeringens proposition så finns informationen svart på vitt. Det som kan vara ett problem är få tag i rätt uppgifter och tolka vissa stycken. Där kommer kontakter med berörda myndigheter underlätta i tolkningsarbetet.
De myndigheter jag varit i kontakt med under arbetet är Försvarsmakten och Kammarkollegiet. Det har mot Försvarsmakten varit fråga om utlämnade av allmänna handlingar med anledning av offentlighetsprincipen och förvaltningslagen. Med Kammarkollegiet har samtal genomförts för att reda ut vilka försäkringar som gäller soldater i utlandsstyrkan och vilka som gäller andra. Dessutom har informationsinhämtning om förordningen (1986:259) hos Kammarkollegiet genomförts då inget faktablad kring denna förordning finns.
Det resultat som förväntas är att propositionen innebär en förbättring av försäkringsskyddet för den soldat som har skadat sig eller kommer att skada sig i rikets tjänst.
1.7. Definitioner och organisationsförteckning
DefinitionerArbetsskada Med arbetsskada menas i princip alla skador och sjukdomar som uppkommit på grund av olycka eller annan skadlig inverkan på arbetet. Vad gäller
sjukdom som orsakats av smitta samt vissa skador av psykisk eller psykosomatisk natur finns det
begränsningar.6
Soldat Samlingsbeteckning på militär personal, det vill säga
soldater, sjömän, befäl, officerare, specialistofficerare och specialister. Myndigheter
Arbetsgivarverket En arbetsgivarorganisation vars medlemmar är 270 olika myndigheter, verk och andra arbetsgivare med anknytning till staten. Verket är medlemmarnas verktyg för att sluta kollektivavtal för statligt anställda.
Försäkringskassan Myndighet som ansvarar för en stor del av del av det offentliga trygghetssystemet.
Kammarkollegiet En förvaltningsmyndighet som lyder under
Regeringen. Gustav Vasa inrättade kollegiet och den är därmed Sveriges äldsta myndighet.
Kammarkollegiet har över trettio uppdrag och där bland annat försäkringar ingår men även förvaring och vård av rikets regalier.
6
Pensionsmyndigheten Myndighet som jobbar med att informera om och administrera den allmänna pensionen och de tillhörande pensionsförmånerna.
Statens Pensionsverk Verket arbetar bland annat med att beräkna och betala ut pensioner, utföra beräkningar åt arbetsgivare samt leverera statiskt.
Trafikskadenämnden Nämnden jobbar med att ta fram tabeller och listor för att ersättningar ur försäkringar ska bli så rättvisa och skäliga som möjligt.
Övriga
Arbetsmarknadsförsäkringar AB Ett försäkringsbolag som jobbar bland annat med (AFA-försäkringar) kollektivavtalade försäkringsskydd, förvalta kapital
från försäkringsverksamheten och förebygga skador genom stöd till forskning.
PSA-nämnden Nämnden prövar frågor om ersättning enligt avtal om ersättning vid personskada.
2. Teori
Den krigsvetenskapliga teorin beskrevs kort i bakgrunden till arbetet. Här följer en längre genomgång av teorin som ligger till grund för arbetet.
2.1. Krigföringsförmåga
Det första som står att läsa i kapitlet manövertänkande i boken militärstrategisk doktrin handlar om krigföringsförmåga. Krigföringsförmåga är det som krävs för att Försvarsmakten ska kunna genomföra ställda uppgifter. Förmågan byggs upp av tre faktorer, de fysiska, de moraliska och de konceptuella.7
Bild 2.1 Grundpelarna i krigföringsförmåga8
I de fysiska faktorerna går vår materiel och vår personal in. Att vi har fartyg för att freda våra vatten, splitterskyddade fordon för att skydda våra soldater och att vi har soldater.
De konceptuella faktorerna är bland annat doktriner, att vi kan använda våra stridskrafter på, för situationen ett så bra sätt som möjligt. Doktriner beskrivs som ”fastlagd teori eller normer som utgör grundval för handlande, särskilt i … militära frågor”.9 G. Till, den brittiske sjöhistorikern och professorn i maritima studier beskrev det som att om de militära teorierna är kokkonst så är doktrinen mer som dagens meny.10 Det är alltså inte teorierna som om hur det går att använda stridskrafterna som är doktrinen utan det är hur vi använder stridskrafterna. Alltså det som fungerar för våra stridskrafter, självklart med stöd från teorin och erfarenhet. De konceptuella faktorerna är även att våra soldater får en utbildning så att de kan optimera sin egen stridsteknik. Återigen kopplat till erfarenheter som i soldatens fall ofta är upplevelser genom olika övningar.
7
Försvarsmakten, Militärstrategisk doktrin, Värnamo: Fälth & Hässler, 2002, s.75
8
Ibid.
9
Op. Cit., s.9
10
Widén J. & Ångström J., Militärteorins grunder, Stockholm: FMLOG ServE Sthlm V T&D, 2005, s.7 som i sin tur refererar till Till G., Seapower: A Guide for the Twenty-First Century, London: Brassey’s, 1991, s.33
De sista faktorerna, de moraliska är att kunna leda, att stå för något och att vilja. Vilja i detta sammanhang är snarare vår vilja på politisk-strategisk och militärstrategisk nivå än på stridsteknisk och taktisk nivå. Vilja går dock igenom i alla krigföringsnivåerna.
Carl von Clausewitz beskrev krigets natur med bland annat triaden, vilken kan sägas består av en stats tre krafter. De rationella, de emotionella och de kreativa krafterna. Clausewitz beskrev krafterna på följande sätt:
De rationella motsvarar politiken och består av en stats regering med dess mål och strategier.
De emotionella motsvarar folket och består av en stats vilja, moral och känslor.
De kreativa motsvarar fältherren och är alltså en stats stridskrafter med dess förmågor och personal.
Jämförs detta med krigföringsförmågorna så faller krafterna nästan rakt på faktorerna. Det är små skillnader som att i de moraliska faktorerna har ledarskap kommit in vilket inte lyfts fram i den emotionella kraften.11
2.2. Rädsla & Vilja
Två av de största rädslorna en soldat påverkas av i strid är rädsla för att bli dödad eller att bli skadad och lemlästad. Lemlästning är den största rädslan av dessa då döden är allt för abstrakt. Därför är sjukvården av särskilt intresse för soldaten. Soldaten vill veta hur snabbt sjukvården kan vara på plats och hur kvalificerad den är. Med en starkare sjukvårdskedja så lättar rädslan.12 Denna rädsla eller oro kan naturligtvis uppstå även i ett insatsområde utan att soldaten är direkt inblandad i strid.
Men för att överkomma rädsla måste det finnas ett högt stridsvärde, en stark vilja. Något som motiverar soldaten så pass mycket att det väger mer än vad rädslan och riskerna gör. Det krävs mod, hög moral eller kanske rent av dumdristighet. För vem riskerar sitt liv och möjligheten att åter möta sina nära och kära eller sin egen hälsa genom att åka till ett krig för att hjälpa andra människor. Självklart finns det alltid barmhärtiga samariter som hjälper andra människor, djur eller natur helt oavsett och helt osjälviskt. Men hur många är egentligen medvetna om riskerna och vad de kan leda till. Hur många tänker inte att, det ju inte händer dem.
Viljan eller motivationen kan ligga på flera ställen, kamratskapet, ledaren, ett ideal, eller i lönen. Oavsett, blir en soldat lemlästad och denne inte får stöd eller rehabilitering, så kommer viljan, stridsvärdet att sjunka. Precis som det är med en svag sjukvårdskedja. Någon måste alltså ta hand om de skadade och lemlästade, denna någon är just Försvarsmakten och svenska staten. Det är därför ett starkt försäkringsskydd är viktigt, precis som en stark sjukvårdskedja.
11
Widén J. & Ångström J., Militärteorins grunder, s.30
12
Frise E., Pedagogiska Grunder Utgångspunkt 1: Något om varför soldaten kämpar, Värnamo: Fälth & Hässler, 2006, s.16ff
Andra delar som lyfts fram finns inom ledarskapet. Där skriva-av-sig-metoder, avlastningssamtal och debriefing som alla syftar till att bearbeta en händelse och minska stress. På så sätt höjs även en soldatens välbefinnande och psykiska stridsvärde efter en händelse eller perioder av kumulativ stress.13 Att låta soldater prata av sig och att de har någon som lyssnar är en del i att vara en chef och en ledare.
Då avlastningssamtal höjer stridsvärdet på en stridsteknisk och taktiskt nivå så höjer en stark sjukvårdskedja och ett starkt försäkringsskydd stridsvärdet och moralen i alla krigföringsnivåerna. Detta kanske speciellt på den stridstekniska och den politisk-strategiska nivån där de ger mest effekt då både soldatens och folkets vilja stärks.
Kopplas detta ihop med rekrytering till soldatyrket så är det också av stor vikt att blivande rekryter och blivande aspiranter precis som soldater känner att om någonting händer dem så ska de bli omhändertagna både direkt i sjukvårdskedjan men även efteråt genom försäkringsskyddet.
13
3. Soldatens skyddsnät
Försäkringar är det som hjälper den enskilde när det som inte får hända ändå har hänt. De försäkringar som gäller för soldater i utlandsstyrkan är de som följer nedan, vilka HKV angett i skrivelse 16 131: 44 795 och senare även i skrivelse 20 400:78 423. SOU 2007:77 beskriver också flera försäkringar som gäller för utlandsstyrkan inom Försvarsmakten men dock inte alla. En försäkring är ett skyddande avtal som utlovar ekonomisk ersättning vid inträffad skada. Inom Försvarsmaktens arbetsmiljöavdelning finns det personal med kompetens att hjälpa den enskilde soldaten med fysiska och psykiska besvär samt att stödja i försäkringsfrågor.14 I bilaga 1 finns det en överskådlig sammanfattning av försäkringsskyddet.
3.1. Arbetsskadeförsäkringen
Detta är lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring (LAF) som utmynnar i arbetsskadeförsäkringen som handläggs av Försäkringskassan. Försäkringen gäller alla som arbetar i Sverige eller i utlandsstyrkan och även vissa studerande.15 När en soldat ådragit sig vad som förmodas kunna vara en arbetsskada så skall Försvarsmakten anmäla detta till Försäkringskassan. Det är dock upp till soldaten att ansöka om ersättning ur försäkringen.16 Ersättning faller endast ut efter det att Försäkringskassan i en utredning kunnat ta ställning till om skadan som uppstått är att betrakta som en arbetsskada. Försäkringen gäller på arbetsplatsen samt på väg till och på väg hem från densamma.17
För anställda i utlandsstyrkan gäller särskilda regler som medför att all tid från det att inryckningsresan påbörjas tills det att utryckningsresan avslutats är att betrakta som arbetstid, skador som sker på fritiden, i soldatens fall leave eller tjänstledighet, kan också ge rätt till ersättning. Reglerna innebär också att när Försäkringskassan genomför sin utredning om arbetsskadan ger rätt till ersättning, så tillämpas inte bara reglerna i LAF utan även reglerna i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd (LSP). Det innebär att den lag som ger förmånligaste ersättning för soldaten skall gälla. Särreglerna regleras av lagen (1999:568) om utlandsstyrkan inom Försvarsmakten (LUF) och förordningen (1999:569) om utlandsstyrkan inom Försvarsmakten.18
LSP gäller normalt för tjänstgörande i totalförsvars, civilförsvaret eller räddningstjänsten. Den gäller dessutom för personer som av staten är frihetsberövade och som genomför samhällstjänst eller liknande.19
Den ersättning som kan falla ut genom LAF är livränta, sjukpenning, särskild arbetsskadeersättning, sjukvård utomlands, tandvård i samband med arbetsskada och särskilda hjälpmedel.20
Genom LSP kan ersättning falla ut som sjukpenning, särskild sjukpenning, livränta, särskild arbetsskadeersättning, ersättning för kostnader för vård utomlands och ersättning för kostnader för tandvård.21
14
Försvarsmakten, Att komma hem, s.3
15
Försäkringskassan, Vägledning 2003:4 version 7, kapitel 3, s.34ff
16
Op. Cit., kapitel 2.1.2, s.23ff
17
Op. Cit., kapitel 5.7, s.56
18
Op. Cit., kapitel 3.2, s.38
19
Försäkringskassan, Faktablad: Statligt personskadeskydd, s.1
20
Försäkringskassan, Faktablad: Arbetsskadeförsäkring, s.2f
21
Dessutom kan livränta till efterlevande och begravningshjälp falla ut genom båda försäkringarna.22 Ersättningarna för livränta till efterlevande och begravningshjälp i LAF ansöks då om hos Pensionsmyndigheten som handlägger dessa.23
3.1.1. Livränta
Är skadan sådan att förmåga till arbete är bestående nedsatt eller nedsatt under minst ett år, med minst en 15-del (6,7 %) kan soldaten ha rätt till livränta.24 Livränta är skillnaden mellan inkomsten innan skadan och inkomsten efter skadan. Alltså om den skadade tvingas gå ned i arbetstid eller liknade på grund av skadan. Årsinkomstförlusten måste vara minst en fjärdedels prisbasbelopp för att rätt till livränta ska finnas.25 Livräntan kan som högst ge sju och ett halvt prisbasbelopp i ersättning under ett år.26
3.1.2. Sjukpenning
Detta är ett försäkringsskydd som bestäms genom lagen (1961:381) om allmän försäkring (AFL). Även om en soldat i utlandsstyrkan inte lyder under AFL på grund av statens riskgaranti (se kapitel 3.7) så kan denne få sjukpenning i alla fall på grund av reglerna i LAF.27 Sjukpenningen innebär att soldaten får 80 % av sin årsinkomst dock högst sju och ett halvt prisbasbelopp. Vid en årsinkomst på mindre än en fjärdedels prisbasbelopp utbetalas ingen sjukpenning.28
3.2. Avtal om ersättning vid personskada
Denna försäkring är också en arbetsskadeförsäkring men som till skillnad från LAF är ett kollektivavtal som endast vänder sig till anställda i främst statlig förvaltning. Avtal om ersättning vid personskada brukar förkortas till PSA och det finns även några icke statliga arbetsgivare som omfattas av avtalet.29 Försäkringen handläggs av försäkringsbolaget AFA-försäkringar. Arbetsgivarverket har slutit avtalet om en kollektiv arbetsskadeförsäkring för statligt anställda med AFA-försäkringar.30
Om Försäkringskassan i sin utredning kommer fram till att försäkringstagaren har rätt till ersättning så rekommenderar de att försäkringstagaren även ska ta kontakt med AFA-försäkringar/PSA-nämnden för att ansöka om ersättning från PSA.31 Det går att ansöka om ersättning hos AFA-försäkringar/PSA-nämnden redan innan Försäkringskassan fattat ett beslut.
Ersättningar som kan betalas ut under den akuta sjukvårdstiden är ersättning för inkomstförlust, sjukvårdskostnader och andra kostnader samt fysiskt och psykiskt lidande av övergående natur (sveda och värk).
22
Försäkringskassan, Faktablad: Arbetsskadeförsäkring, s.3 och Försäkringskassan, Faktablad: Statligt personskadeskydd, s.3
23
Försäkringskassan, Vägledning 2003:4 version 7, kapitel 2.2, s.25
24
Op. Cit., kapitel 9.1, s.135
25
Ibid.
26
Op. Cit., kapitel 9.13.1, s.163
27
Op. Cit., kapitel 6.3, s.112
28
Försäkringskassan, Faktablad: Sjukpenning, s.2
29
Arbetsgivarverket, PSA – Avtal om ersättning vid personskada, § 1, s.5
30
Op. Cit., s.3
31
Vid invaliditet så kan ersättning lämnas för inkomstförlust, fysiskt och psykiskt lidande av bestående art (lyte eller annat stadigvarande men), sjukvårdskostnader och andra kostnader samt ersättning för särskilda olägenheter.
Utöver detta finns ersättning vid arbetssjukdom som vållats i tjänsten av arbetsgivare, ersättning för rehabilitering, ersättning vid dödsfall samt efterskydd.32
Ersättningsnivåerna följer skadeståndsrättsliga regler, det betyder att Trafikskadenämndens tabeller för ersättningsnivåer tillämpas.33 För ersättning vid arbetssjukdom som vållats i tjänsten av arbetsgivare och ersättning för rehabilitering gäller särskilda regler. 34
Avtalet samordnas med andra ersättningar, vad gäller fysiskt och psykiskt lidande av övergående natur eller bestående art samt särskilda olägenheter, och gäller således inte i de fall annan ersättning betalas ut för samma arbetsskada. Så till vida det inte gäller privat försäkring som följer andra regler än de skadeståndsrättsliga.35
3.2.1. Inkomstförlust
Vid sveda och värk gäller att under den akuta sjukvårdstiden så lämnas full ersättning för hela inkomstförlusten över sju och ett halvt prisbasbelopp. Alltså de delar som inte täcks av LAF.36
Samtidigt gäller ersättning för inkomstförlust vid lyte och men i de fall förlusten är mindre än en 15-del eller större än sju och ett halvt prisbasbelopp så täcker PSA för detta. Det vill säga i det fall inte Försäkringskassans livränta täcker för inkomstförlusten så gör PSA det upp till 100 %. Från det att arbetstagaren fyllt 65 år så halveras ersättningen.37
3.3. Statens fordonsförsäkring
Fordonsförsäkringen, som handläggs av Kammarkollegiet, gäller för alla statliga motordrivna fordon och för Försvarsmakten även inhyrda fordon.38 Försäkringen innehåller många olika försäkringar och den försäkring som är väsentlig för den som blir skadad i samband med tjänsteresa är trafikförsäkringen.39 Den ger över hela världen rätt till ersättning för personskador på de i och utom fordonet samt sakskador som fordonet orsakat. Försäkringen följer trafikskadelagen (1975:1 410) och förordningen (1976:472) om statliga myndigheters tillämpning av trafikskadelagen.40
Försäkringen kan falla ut, enligt de regler som finns i skadeståndslagen (1972:207) femte kapitlet, som ersättning för sjukvårdskostnad och andra kostnader för den skadelidande, inkomstförlust, sveda och värk, lyte och men samt särskilda olägenheter till följd av skadan. Ersättningsnivåerna följer Trafikskadenämndens tabeller.
32
Arbetsgivarverket, PSA – Avtal om ersättning vid personskada, kapitel 3, § 4-12, s.9ff
33
Försvarsmakten Högkvarteret, Skrivelse 20 400:78 423, bilaga 2, kapitel 8.1.3.1, s.16 och Arbetsgivarverket, PSA – Avtal om ersättning vid personskada, kapitel 3, § 4-12, s.9ff
34
Arbetsgivarverket, PSA – Avtal om ersättning vid personskada, § 11 och § 12, s.12
35
Op. Cit., § 18 och § 19, s.15
36
Op. Cit., § 4, s.9
37
Op. Cit., § 7, s.10f
38
Kammarkollegiet, Statens fordonsförsäkring, kapitel 1.1, s.5
39
Op. Cit., kapitel 2.1, s.7
40
3.4. Statens tjänstereseförsäkring
Grunden till villkoren i denna försäkring är förordningen (1993:674) om försäkringsskydd m.m. vid statliga tjänsteresor. Kollektivavtal har slutits mellan statliga myndigheter och verk med Kammarkollegiet som handlägger försäkringen.41 Försvarsmakten har slutit avtal med särskilda villkor. Försäkringen gäller för resor i tjänsten både inrikes och utrikes. Dock inte för resor inom tjänsteställe, exempelvis resa inom en utbildningsenhet. Försäkringen gäller från inryckningsresan påbörjas till utryckningsresan avslutats. Dock inte under ledighet i Sverige, alltså från det att resan hem har avslutats tills det att återresan påbörjas.42
Ersättning kan falla ut som invaliditets- och dödsfallskapital, anhörigas besöksresa, avbrottsskydd, överfallsskydd, resgodsskydd, resegodsförsening, kontant skadehjälp, ansvarskydd, rättsskydd och självriskskydd.43 För anhöriga som medföljer på resan gäller även sjuk-, tandvårds- och hemtransportskydd.44 Ersättning utbetalas endast i den mån motsvarande ersättning inte betalas ut genom annan lag, förordning eller försäkring, även privata. Undantaget är invaliditets- och dödsfallskapitalet som gäller i de fall soldaten inte lyder under LUF, i vilket fall denna försäkring inte heller gäller.45
3.4.1. Invaliditets- och dödsfallskapital
Vid 100 % invaliditet så faller försäkringen ut som 22 prisbasbelopp till soldaten. Vid en lägre invaliditetsgrad så faller en lägre ersättning som motsvarar invaliditeten ut. Exempelvis 25 % invaliditet ger fem och ett halvt prisbasbelopp. Till make/maka, sambo, eller registrerad partner samt barn faller en ersättning ut om soldaten omkommer. Vid dödsfall så faller försäkringen ut som elva prisbasbelopp om det endast finns en arvinge, make/maka, sambo, registrerad partner eller barn under 20 år. Finns det två arvingar, make/maka, sambo eller registrerad partner samt barn under 20 år faller försäkringen ut som 22 prisbasbelopp. Är det två barn under 20 år som är arvingar så faller färskringen ut som sex prisbasbelopp för varje barn. Det samma gäller om det är fler än två arvingar.46
3.5. Statens tjänstegrupplivförsäkring
Detta är ett kollektivavtal mellan Arbetsgivarverket och flera arbetstagarorganisationer.47 Statens tjänstegrupplivförsäkring (TGL – S) mynnar ut i en försäkring som kan falla ut som begravningshjälp, grundbelopp och barnbelopp.48
Begravningshjälpen är ett halvt prisbasbelopp och utfaller till dödsboet. Den avlidne soldatens dödsbo har alltid rätt till begravningshjälpen även om denne anhöriga inte har rätt till övriga försäkringsbelopp.49
Grundbeloppet ges om soldaten efterlämnar make/maka, sambo och/eller barn, det är på sex prisbasbelopp. Det fördelas lite olika beroende på social situation. Har soldaten make/make eller registrerad partner så utfaller hela beloppet till denne. Sambo får även hela beloppet om soldaten inte har barn, om soldaten har det delas beloppet mellan sambo och
41
Kammarkollegiet, Statens tjänstereseförsäkring, s.3
42
Op. Cit., bilaga 2, s.20f
43
Op. Cit., kapitel 2, s.8ff
44
Op. Cit., bilaga 2, s.21
45
Op. Cit., kapitel 4.1, s.18 och bilaga 2, s.21
46
Op. Cit., kapitel 2.1, s.8f
47
Arbetsgivarverket, Avtal om statens tjänstegrupplivförsäkring, s.4f
48
Op. Cit., kapitel 2, § 6, s.7
49
barn. Finns ingen partner samtidigt som soldaten efterlämnar barn så utfaller hela beloppet till barnen.50
Barnbeloppet ges till barn under 21 år, alternativt syskon till soldaten om denne var ensamstående och inte hade några föräldrar i livet. Beloppet som ges är två prisbasbelopp till barn/syskon under 17 år, ett och ett halvt prisbasbelopp om barn/syskon är mellan 17 och 18 samt ett prisbasbelopp om barn/syskon är över 19 men inte 21 år.51 Om soldaten avlider på grund av skada eller arbetssjukdom som uppstått efter det att anställningen upphört har denne rätt till så kallat efterskydd, vilket innebär att försäkringen gäller. Dock längst till 65 års ålder.52
Det är Statens Pensionsverk som prövar om det finns rätt till ersättning, Försvarsmakten ska hjälpa de anhöriga eller dödsboet att fylla i rätt blanketter och genomföra den utredning som ligger till grund för Statens Pensionsverks beslut.53
3.6. Förordning (1986:259)
Förordning (1986:259) om ersättning till följd av sjukdom eller skada som ådragits utom riket som den heter handläggs av Kammarkollegiet.54 Förordningen gäller vid invaliditet och dödsfall som orsakats av särskilt angivna sjukdomar eller personskada till följd av naturkatastrof, krig, uppror, upplopp och liknande händelser.55
När ersättning betalas ut enligt förordningen skall detta beloppet räknas av annan ersättning som täcker för samma skada eller sjukdom, dock inte TGL-S eller privat försäkring.56 Vid invaliditetsersättning från PSA betalas ingen ersättning ut. 57
SOU 2004:24 Utlandsvillkorsutredningen har föreslagit att förordningen ska upphöra då den anses vara obsolet.58
3.6.1. Invaliditets- och dödsfallskapital
Vid 100 % invaliditet eller vid dödsfall så faller försäkringen ut som 75 000 kronor till soldaten eller dennes dödsbo. Vid en lägre invaliditetsgrad så faller en lägre ersättning som motsvarar invaliditeten ut. Exempelvis 10 % invaliditet ger 7 500 kronor. Till make/maka och barn faller en ersättning också ut om soldaten blir invalidiserad eller omkommer. Vid 100 % invaliditet eller vid dödsfall så faller försäkringen ut som 25 000 kronor till maken/makan, beloppet höjs med 15 000 kronor för varje barn under tolv år och med 10 000 kronor för barn som fyllt tolv år med är under 21 år.59
Dessa belopp räknas av från annan invaliditets- och dödsfallskapital om inte Regeringen beslutat om annat.60
50
Arbetsgivarverket, Avtal om statens tjänstegrupplivförsäkring, kapitel 6, § 21-23, s.12f
51
Op. Cit., kapitel 6, § 24 och § 25, s.13f
52
Op. Cit., kapitel 6, § 26, s.14
53
Op. Cit., s.4
54
Svensk författningssamling, Förordningen (1986:259) om ersättning till följd av sjukdom eller skada som ådragits utom riket, § 13
55 Op. Cit., § 1 56 Op. Cit., § 14 57 Op. Cit., § 15 58
Utrikesdepartementet, (2004) Statens offentliga utredning 2004:24, s.50
59
Svensk författningssamling, Förordningen (1986:259) om ersättning till följd av sjukdom eller skada som ådragits utom riket, § 6-12
60
3.7. Lag (1999:568) & Förordning (1999:569)
Förordningen (1999:569) tillsammans med LUF reglerar bland annat förmåner vid sjukdom eller skada, statens riskgaranti och uppföljande verksamhet. Det är Försvarsmakten som handlägger ersättningar och har ansvar för uppföljning och rehabilitering. Förordningen gäller endast för de som tjänstgör i utlandsstyrkan.
3.7.1. Förmåner vid sjukdom eller skada
Förmåner vid sjukdom eller skada innebär att under tiden som soldaten fortfarande är anställd i utlandsstyrkan så bibehålls fullt arvode. Efter anställningens slut och i upp till tre år så är ersättningsbeloppen så att sjukpenning tillsammans ersättningen ska motsvara 90 % av lönen under sista anställningsmånaden.61
3.7.2. Invaliditets- och dödsfallskapital
Statens riskgaranti är ett invaliditets- och dödsfallskapital som vid 100 % invaliditet ger ersättning form av 22 prisbasbelopp till soldaten. Vid dödsfall tillfaller ersättningen dennes dödsbo. Vid en lägre invaliditetsgrad så faller en lägre ersättning som motsvarar invaliditeten ut. Exempelvis 12,5 % invaliditet ger två och tre fjärdedels prisbasbelopp. Vid dödsfall så faller även en ersättning om tre prisbasbelopp ut till varje efterlevande barn under 21 år. 62
3.7.3. Uppföljande verksamhet och Rehabilitering
Fem år från det att anställningen i utlandsstyrkan upphört så är Försvarsmakten ansvarig för att en tidigare soldat inte drabbats av skada under anställningstiden som kan leda till funktionshinder eller på annats sätt är allvarlig.63 Om en sådan skada upptäcks eller annan skada som upptäcks under tjänstgörningen ska Försvarsmakten i samråd med den skadade utreda dennes behov för att återfå full arbetsförmåga eller stärka soldatens framtida möjligheter att klara av arbete. Det kan vara arbetsträning eller olika former av fort- eller yrkesutbildningar. En sådan utbildning skall stödjas ekonomiskt av Försvarsmakten. Tre år från det att skadan upptäcks har Försvarsmakten detta ansvar. Vid särskilda skäl kan ansvaret utökas i ytterligare två år. Dessutom ska Försvarsmakten stödja ekonomiskt vid anskaffning av hjälpmedel till den skadade.64
3.8. Avtal
om
ersättning
vid
olycksfall
och
dödsfall
under
utlandstjänstgöringen
Detta är ett litet men viktigt avtal som handläggs av Arbetsgivarverket. Enligt avtalet har Arbetsgivarverket möjlighet att betala ut ersättning vid olyckor eller dödsfall som en kompensation för privata försäkringar som inte fallit eller inte kunnat tecknas på grund av den höga risknivån i insatsområdet. Ersättningsnivåerna får vara högre än de som finns i statens riskgaranti, URA-försäkring, PSA, TGL – S eller förordning (1986:259).65
61
Svensk författningssamling, Förordningen (1999:569) om utlandsstyrkan inom Försvarsmakten, § 13 och § 14
62
Op. Cit., § 15-17
63
Op. Cit., § 18
64
Svensk författningssamling, Lagen (1999:568) om utlandsstyrkan inom Försvarsmakten, § 6-8
65
Arbetsgivarverket, Avtal om ersättning vid olycksfall och dödsfall under utlandstjänstgöringen, § 1 och § 2, s.1
Avtal om utlandskontrakt och riktlinjer för anställningsvillkor vid tjänstgöring utomlands – URA-försäkring är ett avtal som är jämförbart med statens tjänstereseförsäkring. Försäkringen är riktad till attachéer och liknade utlandsbefattningar. 66
3.9. Sammanställning av försäkringsskyddet
3.9.1. Skada eller sjukdom
För sjukdom så krävs det att soldaten bevisar att sjukdomen är orsakad av arbetsgivaren genom vårdslöshet för att ersättning ur PSA ska fall ut.
Inkomstförslut
Under den tiden soldaten fortfarande är anställd i utlandsstyrkan så bibehålls fullt arvode efter skadan eller sjukdomen inträffat/upptäckts. Vid hemtransport så gäller inte missions- och andra tillägg.
Efter anställningstidens slut så lämnar Försvarsmakten kompletterande medel utöver sjukpenningen från Försäkringskassan, under förutsättning att soldaten är sjukskriven. Det sammanlagda beloppet från Försvarsmakten och Försäkringskassan ska tillsammans motsvara 90 % av soldatens lön den sista anställningsmånaden. AFA-försäkringar lämnar dessutom ersättning enligt PSA så att ersättningen blir 100 % av arvodet den sista anställningsmånaden. Detta gäller så länge soldaten är sjukskriven, dock längst i tre år.
Har skadan/sjukdomen lett till en bestående nedsättning av arbetsförmågan så ges livränta från Försäkringskassan enligt reglerna i LAF/LSP.
Ersättningar
Ersättning för sveda och värk lämnas av AFA-försäkringar som ett engångsbelopp enligt PSA. Det vill säga att Trafikskadenämndens tabeller tillämpas.
Om skadan/sjukdomen leder till lyte och men lämnar AFA-försäkringar ersättning som ett engångsbelopp enligt PSA, det vill säga att Trafikskadenämndens tabeller tillämpas.
Försvarsmakten lämnar ersättning enligt statens riskgaranti som är proportionerlig mot invaliditetsgraden. 50 % invaliditet ger elva prisbasbelopp.
Om soldaten var på väg till hemmet eller på väg till missionsområdet då skadan/sjukdomen inträffade så gäller ersättning från Kammarkollegiet enligt samma princip ur statens tjänstereseförsäkring istället.
Har soldaten privata försäkringar som inte faller ut på grund av att risken i missionsområdet varit för hög eller andra faktorer kan Arbetsgivarverket lämna ersättning som motsvarar det belopp som den privata försäkringen hade gett.
Övriga kostnader
Soldaten har rätt till fri sjukvård och akut tandvård under anställningstiden. Försvarsmakten lämnar dessutom ersättning för av skadan/sjukdomen orsakade vårdkostnader i tre år efter det att anställningen avslutats, max fem år i särskilda fall.
Från AFA-försäkringar lämnas ersättningar enligt PSA, det vill säga Trafikskadenämnden tabeller tillämpas.
66
Kostnader i samband med skadan/sjukdomen kan bara ersättas ur en försäkring, det går alltså inte få dubbel ersättning genom både PSA och statens tjänstereseförsäkring.
Rehabilitering
Det rehabiliteringsansvar Försvarsmakten har enligt LUF innebär att rehabiliteringen påbörjas under anställningstiden och fortsätter sedan i tre år efter anställningen avslutats, tiden kan dock förlängas med två år till fem år i särskilda fall.
3.9.2. Dödsfall
Begravningshjälp
Genom LAF/LSP lämnar Försäkringskassan begravningshjälp som 30 % av ett prisbasbelopp.67 Kammarkollegiet lämnar enligt TGL – S ett halvt prisbasbelopp som begravningshjälp. Dessutom ger AFA-försäkringar ersättningar enligt PSA för den faktiska begravningskostnaden, borträknat beloppen från Försäkringskassan och Kammarkollegiet. Dödsfallskapital
Statens Pensionsverk lämnar genom TGL – S ett grundbelopp på sex prisbasbelopp samt ett barnbelopp på ett till två prisbasbelopp beroende på barnets ålder.
Från Försvarsmakten lämnas 22 prisbasbelopp plus tre prisbasbelopp per barn under 21 år, detta enligt statens riskgaranti.
Sker dödsfallet under resa till hemmet eller till missionsområdet så gäller statens tjänstereseförsäkring istället för statens riskgaranti och Kammarkollegiet lämnar sex till 22 prisbasbelopp.
Övrigt stöd
De närmast anhöriga får genom PSA ersättning från AFA-försäkringar enligt tillämpning av Trafikskadenämndens tabeller, vidare ersätts förlust av underhåll.
Från Försäkringskassan kan anhöriga få livränta för efterlevande genom LAF/LSP.
Har soldaten privata försäkringar som inte faller ut på grund av att risken i missionsområdet varit för hög eller andra faktorer kan Arbetsgivarverket lämna ersättning som motsvarar det belopp som den privata försäkringen hade gett.
67
4. Regeringens proposition 2009/10:160
Modern personalförsörjning för ett användbart försvar – vissa frågor om Försvarsmaktens personal. Det är titeln på den proposition som Regeringen lade fram till riksdagens försvarsutskott den 23 mars 2010. I propositionen behandlas två huvudämnen, det första ämnet totalförsvarsplikt, rekrytering och grundutbildning. Den delen innehåller förslag till ändringar om lagar som påverkar övergången från värnpliktsförsvar till frivilligförsvar. Den andra delen Försvarsmaktens personal vid internationella militära insatser – en svensk veteransoldatpolitik är den delen som är intressant för detta arbete.Den innehåller dels förslag till ändringar vad gäller hur eller med vilket lagstöd Sverige skickar ut soldater i världen. Dels innehåller den grunden för den nya svenska veteransoldatpolitiken.68
4.1. En samlad svensk veteransoldatpolitik
I propositionen så beskrivs veteransoldatpolitiken som omhändertagandet av personalen vid internationella insatser. Propositionen tar upp flera områden som står inför förändring för att förbättra situationen för svenska veteransoldater. Utöver de som berör försäkringsskyddet som nämns nedan så är det bland annat utökat stöd till anhöriga, personalpolitik med insatsfrekvens, skyldigheter och rekrytering. Vidare tas meritvärde, erkännande och medicinskt omhändertagande upp som viktiga frågor.69
4.2. Utlandsstyrkan avskaffas som begrepp
LUF och förordning (1999:569) avskaffas och en ny lag och förordning, lagen/förordningen om Försvarsmaktens personal i internationella militära insatser, ersätter dessa. Det innebär att utlandsstyrkan avskaffas som både begrepp och organisatorisk enhet. Den nya lagen för med sig att tillfälligt utsänd personal som sänds till insatsområdet inkluderas i lagen och förordningen och täcks på så vis också av de förmånliga försäkringarna i nu gällande LUF. I dagsläget täcks tillfälligt utsänd personal av statens tjänstereseförsäkring som ger betydligt sämre skydd än statens riskgaranti och övriga skydd i LUF och förordningen (1999:569).70
4.3. Uppföljnings- och rehabiliteringsansvar
Försvarsmaktens ansvar för skada som kan härledas till tjänstgöring i militära insatser förlängs från fem år till livstids. Samtidigt så förlängs rehabiliteringsansvaret från tre till fem år. Försvarsmakten får också i uppgift att lämna extra hjälp eller vägledning i särskilt svåra fall. Däremot försvinner möjligheten till förlängning av rehabiliteringstiden utöver fem år vid särskilda skäl.71
4.4. Servicebeslut
Servicebeslut innebär att den som skadat sig under militära insatser kan begära att Försäkringskassan prövar om det är en arbetsskada eller ej. Även om det inte finns något ersättningsanspråk. Syftet med detta är Försäkringskassan beslut i ärendet kan vara ett stöd
68
Regeringen, Regeringens proposition 2009/10:160 – Modern personalförsörjning för ett användbart försvar – vissa frågor om Försvarsmaktens personal, s.1
69
Op. Cit., kapitel 5.2, s.135ff
70
Op. Cit., kapitel 5.4, s.142ff
71
både för Försvarsmakten i sin utredning om eventuell rehabilitering och för soldaten som om skadan är att betrakta som arbetsskada kan få ersättning från PSA.72
4.5. Övriga förändringar
Försvarsmakten uppmanas av Regeringen att inrätta en enhet för veteranadministrativa frågor. Den ska vara en kontaktpunkt för soldater som är i behov av stöd och vägledning. Enheten ska även ha ett övergripande och sammanhållande ansvar för veteransoldatsfrågor och arbeta med styrning av omhändertagande, föra statistik och stödja ÖB.73 I dagsläget är det arbetsmiljöavdelningen inom Human Resources Centrum som är ansvariga för stöd och vägledningen.74
Regeringen föreslår också att ”Försvarsmakten bör fortsätta sina ansträng- ningar att göra försäkrings- och ersättningsförhållanden tydliga för personalen i internationella insatser” (sic).Anledningen till detta är att Allan Widman i SOU 2007:77 konstaterade att försäkringsskyddet var ett ämne som diskuterades flitigt bland soldater och inom Försvarsmakten i stort. Försvarsmakten framhöll deras då pågående arbete med HKV skrivelse 20 400:78 423 som kom i november 2007. Rikspolisstyrelsen, Styrelsen för psykologiskt försvar, Socialstyrelsen, Arbetsgivarverket och Officersförbundet ansåg alla i sina remissvar att deltagare i internationell tjänst och deras anhöriga måste få fullgod och tydlig information.75
4.6. Särbehandling av soldater
I propositionen framhålls det på flera ställen att skyddet till soldaterna i militära internationella insatser är bättre än övriga i statlig sektor eller att soldaterna positivt särbehandlas på andra sätt. Försäkringskassan påpekar att ett servicebeslut för soldaterna frångår huvudprincipen som finns i LAF. Alltså att arbetsskadan endast ska prövas i den mån det krävs för att fastställa ersättning för skadan. Försvarsmakten å sin sida är positiva och konstaterar att det krävs en utredning från Försäkringskassan för att soldaten ska kunna pröva sin rätt till ersättning från PSA.76 Folke Bernadotteakademin och Kammarkollegiet menar att veteransoldatpolitiken även bör innefatta civilt anställda då de menar att problemen är i stort sett samma oavsett vilken myndighet eller verk som är arbetsgivare. De föreslår att statligt anställda som tjänstgör i kris- och konfliktområden ska ha samma försäkringsskydd och samma möjlighet till rehabilitering. Något som de anser borde samordnas genom kollektivavtal.77 Arbetsgivarverket anser också att försäkrings- och rehabiliteringsskyddet ska gälla lika för alla statligt anställda i utlandstjänstgöring.78 Regeringen håller principiellt med Arbetsgivarverket, Folke Bernadotteakademin och Kammarkollegiet vad gäller skyddsvillkoren för statligt anställda inom samma konfliktområde. Samtidigt anser Regeringen att det finns skäl att gå längre i försäkringsskyddet när det gäller militära insatser, detta eftersom det är mer sannolikt att en skada ska inträffa under en sådan insats.79
72
Op. Cit., kapitel 5.6, s.153ff
73
Regeringen, Regeringens proposition 2009/10:160 – Modern personalförsörjning för ett användbart försvar – vissa frågor om Försvarsmaktens personal, kapitel 5.17, s.201ff
74
Försvarsmakten, Att komma hem, s.11
75
Regeringen, Regeringens proposition 2009/10:160 – Modern personalförsörjning för ett användbart försvar – vissa frågor om Försvarsmaktens personal, kapitel 5.11, s.173
76
Op. Cit., kapitel 5.6, s.152
77
Op. Cit., kapitel 5.4, s.142f
78
Op. Cit., kapitel 5.11, s.173
79
5. Jämförelse mellan dagsläget och propositionen
Ur försäkringssynpunkt ger Regeringens proposition 2009/10:160 inga större förändringar. De som ges är dock positiva för soldaten.
Lag och förordning om utlandsstyrkan inom Försvarsmakten upphävs och istället börjar lag och förordning om Försvarsmaktens personal i internationella militära insatser att gälla. Vilket innebär att alla soldater i insatsområdet täcks av lagen och förordningen och därav statens riskgaranti och Försvarsmaktens uppföljnings- och rehabiliteringsansvar.
Samtidigt förlängs Försvarsmaktens uppföljnings- och rehabiliteringsansvar från fem år respektive tre (max fem) år till livstid respektive fem år.
För Försäkringskassans del blir det ändring i hur LAF ska tillämpas för soldater som lyder under lagen och förordningen om Försvarsmaktens personal i internationella militära insatser då de åläggs att utreda om skador som uppkommit är att anses vara arbetsskador. Även om soldaten inte har ersättningsanspråk, alltså servicebeslutet.
Slutligen ställs det krav på Försvarsmakten att utveckla ett bättre system för att ta hand om skadade soldater. Dels så ska ett veterancentra sättas upp dels så ska försäkringsskyddet göras mer lättöverskådligt för soldaten.
Dagsläget Propositionen
Lagen och förordningen om utlandsstyrkan inom
Försvarsmakten reglerar skyddet för soldater i utlandsstyrkan
Lagen och förordningen om Försvarsmaktens personal i internationella militära insatser reglerar skyddet för soldater som genomför utlandstjänst
Försvarsmaktens uppföljnings- och rehabiliteringsansvar är fem år respektive tre (max fem) år
Försvarsmaktens uppföljnings- och rehabiliteringsansvar är på livstid respektive fem år
Försäkringskassan utreder om anmäld skada är att betrakta som arbetsskada endast om
ersättningskrav finns
Försäkringskassan utreder om anmäld skada är att betrakta som arbetsskada om soldaten begär det Försvarsmaktens
arbetsmiljöavdelning sköter alla frågor om arbetsskador och försäkringsersättningar samt stöd till soldaten
Ett veterancenter sätts upp med tydligare fokus mot soldaten i utlandstjänst.
Samtidigt är det tydligare för soldaten hur försäkringsskyddet ser ut
6. Analys
Det blir som antogs i inledningen en förbättring av soldatens skyddsnät. Kopplas det till vad som skrevs i kapitel 2 så finns det några saker att reflektera över.
Krigföringsförmågan, blir den bättre eller sämre genom ändringarna i försäkringsskyddet? De moraliska faktorerna och emotionella krafterna stärks rent teoretiskt av denna förändring eftersom skyddet blir starkare. Jämför med den moraliska effekten på förband som tillförs helikoptrar för skade- eller sjukvårdstransport.
Samtidigt så bör de fysiska faktorerna och kreativa krafter påverkas av den ökade kostnaden detta samtidigt innebär för Försvarsmakten och andra statliga myndigheter. En ökad kostnad som även blir med helikoptern, men helikoptern ger i alla fall operativ effekt i missionsområdet. Detsamma är svårt att hävda om försäkringsskyddet, även om det går.
Med det stärkta skyddet kommer soldaterna kanske inte bli mindre rädda för att bli lemlästad i tjänsten, men om det händer vet soldaten att de kommer att bli väl omhändertagna och då slipper de att oroa sig. Med minskad stress kan de i större utsträckning fokusera på sin uppgift som soldat. Något som på så sätt kan ge operativ effekt. Soldaterna kan även få en starkare vilja om de har fullt förtroende för organisationen bakom dem. Med en starkare vilja och stridsvärde är chansen större att soldater och officerare vågar agera och ta de risker som krävs.
Men som sagt är det svårt att säga om Sveriges krigföringsförmåga blir starkare eller inte av denna förändring i försäkringsskyddet. Det går att gissa men det är nog något som tiden får utvisa.
Men när det kommer till dödsfall tror jag definitivt att försäkringsskyddet påverkar. Soldater vill veta att om någonting händer så att jag dör så ska i alla fall min familj, mina nära och kära inte stå lottlösa. På denna punkt kan det vara en ganska stor förändring beroende på soldatens sociala situation. Men statens riskgaranti ger helt klart större belopp än både statens tjänstereseförsäkring och URA-försäkring, även om taket i dödsfallkapitalet är det samma i alla tre.
Regeringens, de rationella krafternas beslut påverkar även de konceptuella faktorerna då de vill göra det ännu tydligare för soldaterna hur försäkringsskyddet ser ut och ett veterancentra. Detta innebär ändringar i strukturer och policy som ingår i dessa faktorer. På sikt skulle det även kunna påverka doktrinerna om försäkringsskyddet betonas lika mycket som sjukvården och sjukvårdstjänsten.
7. Diskussion
Att skapa ett politikområde för veteransoldater är i sig positivt, det samlar ihop frågor som berör veteransoldaterna till ett enda område. Tidigare har det legat spritt på flera socialförsäkringsområden eller i kollektivavtal för statligt anställda. De facto så ser det fortfarande likadant ut, men det som är positivt är att ett politikområde skapas för en grupp som länge känt sig bortglömda, kanske framför allt av politiker. Stommen i veteransoldatpolitiken, när det gäller försäkringar och rehabilitering, är LUF och kommer i framtiden vara i motsvarande lagstiftning där begreppet utlandsstyrkan har arbetats bort. Det som går att se som negativt med politikområdet är att det presenteras som en samlad veteransoldatpolitik, samlad för vem är då frågan. Menas det att som beskrivits ovan att veteransoldatsfrågor samlas till ett politikområde eller att riksdagens partier samlats och kommit fram till en bra lösning. Det lutar snarare åt det förstnämnda än åt det senare. Med en enmansutredare som är folkpartist och en försvarsminister som är moderat så det svårt att säga hur oppositionen ställer sig till denna samlade veteransoldatpolitiken. Speciellt då oppositionen ännu inte är överens i försvarsfrågor.
Utlandsstyrkan avskaffas som begrepp och organisatorisk enhet, istället talas det om internationella militära insatser. Den direkt positiva effekten av detta är att personal som tillfälligt tjänstgör tillsammans med utlandsstyrkan men inte i den får ett kraftigt förstärkt försäkringsskydd. De skyddas i dagsläget av statens tjänstereseförsäkring eller eventuellt av URA-försäkringen. Istället skulle de skyddas av statens riskgaranti och övriga skydd i LUF som är mycket robusta i jämförelse. Det blir även enklare för den enskilde att veta vilken försäkring som gäller vid ett visst tillfälle. Negativt kan vara att den enskilde soldaten inte längre har möjlighet att välja vart han/hon vill åka genom att söka till en viss mission i utlandsstyrkan, utan förbandet denne tillhör sänds av Försvarsmakten till visst insatsområde. Men det är en diskussion om skyldigheter gentemot Försvarsmakten och svenska staten som inte kommer behandlas vidare i detta arbete. Jag kan inte se något som ur försäkringssynpunkt är negativt med att utlandsstyrkan avskaffas som begrepp och som organisatorisk enhet. Försvarsmaktens rehabiliteringsansvar förlängs. Av Försvarsmaktens remissvar att döma så är de inte särskilt positiva till detta. Istället för tre (max fem) års rehabilitering och fem års uppföljningsansvar så blir det fem år och livstid. Problemet med detta enligt Försvarsmaktens remissvar att det sällan är en rehabilitering som tar mer än tre år och att det blir svårare och svårare att med tiden bevisa att en skada uppkommit under tjänstgöring i ett insatsområde.80 Försvarsmakten anser alltså att det är onödig och kanske inte ens en bra lösning medan för individen så blir det absolut en bättre lösning. Vilket kanske är det som är det viktigaste. Remissvaret ger känslan av att det mer handlar om att hålla hårt i pengarna än att ta hand om sina soldater. Speciellt med den motiveringen som gavs för att ändringen var onödig. Dock kan det vara lätt att förstå Försvarsmaktens syn när det kommer till livstidsuppföljningsansvar. Det kan leda till mycket utredningar som måste göras och som kostar pengar. Här verkar det som om det ger nuvarande regering ett verktyg i retoriken inom veteransoldatpolitikområdet än att det är den bästa lösningen.
Det lätt att koppla ihop detta med de fysiska faktorerna i föregående kapitel angående de ökande kostnaderna för Försvarsmakten och staten.
80
Regeringen, Regeringens proposition 2009/10:160 – Modern personalförsörjning för ett användbart försvar – vissa frågor om Försvarsmaktens personal, s.147f
Servicebeslut från Försäkringskassan är positivt då försäkringsmaskineriet börjar jobba så fort soldaten begär att det ska utredas. Fördelarna är att det är tryggt för en soldat att veta att saker och ting kan bli utredda även om det inte är pengar i ersättning som är det viktiga. Genom detta kan soldaten fokusera på sitt jobb istället för att börja nysta i hur skadan ska anmälas och ersättning ansökas om, Försäkringskassan och Försvarsmaktens arbetsmiljöavdelning kommer att börja jobba för soldaten. Detta är i sig ett problem då soldater tenderar att fokusera på att lösa sina uppgifter och inte ger så stor tanke kring vad som händer vid en skada, även om de flesta säker reflekterat över vad det innebär rent kroppsligt med en allvarlig skada. Vidare befinner sig soldaten i ett missionsområde där det är svårt att få en vettig kontakt med Försäkringskassan, AFA-försäkringar eller Kammarkollegiet. Nej, detta är ett steg i rätt riktning.
Ett veterancentrum kan vara till stor nytta om den enskilde soldaten kan få stöd med att ansöka om ersättning ur olika försäkringar. Personal som är insatta i försäkringsfrågorna kan guida soldaten till vilka ersättningar som denne har rätt att söka ur vilka försäkringar, istället för att soldaten på egen hand ska försöka ta reda på vilka eller att rent av chansa. Att söka alla ersättningar ur alla försäkringar kommer bara att orsaka en massa extra arbete för många och kommer att bli en stor bevisbörda på soldaten. Samtidigt kan det krångla till det för soldaterna då även arbetsmiljöavdelningen har denna funktion. Det finns en risk att det blir olika organisationer som tar hand om skadefall beroende på vart skadan inträffade någonstans. Att då skada sig i en gråzon mellan internationell tjänst och tjänst i Sverige kan innebära att soldaten bollas mellan dessa två organisationer. Att föredra skulle kanske vara att en del av arbetsmiljöavdelningens handläggare fokuserar och specialiserar sig på internationella insatser och tillsammans med frivilligorganisationer och kamratföreningar bildar ett veterancentra som både är ett forum för skadade, ett stöd och en guide för att få rätt ersättningar och att gå vidare med både rehabiliteringen och livet.
När det gäller Försvarsmaktens arbete att tydliggöra för soldaten hur dennes försäkringsskydd ser ut skulle jag gärna se ett dokument som till stor del redan ser ut som de skrivelser som Försvarsmakten skrivit. Inleda i stil med HKV skrivelse 16 131:44 795 där varje försäkring beskrivs för sig. Därefter fortsätta med information liknande den som finns i HKV skrivelse 20 400:78 423 där det sammanfattas hur försäkringarna kan falla ut. I denna del skulle det vara en fördel om det även framgick hur skyddet ser ut efter det att statens riskgaranti och rehabiliteringsansvar upphört att gälla. Och slutligen en del där det står angivet hur soldaten ska gå tillväga för att ansöka och anmäla rätt saker till rätt myndighet eller försäkringsbolag. I den delen ska det även framgå hur Försvarsmakten kan vara ett stöd. Det skulle vara ett stort plus om en sådan skrivelse fanns nedbruten i en lättläst version stor nog att ha i benfickan, precis som foldern, Att komma hem. Något som kan delas ut till alla soldater innan rotation till missionsområdet. Med fördel skulle också information om hur och var soldaten kan fylla i sitt testamente så att det finns med och inte glöms bort under missionsutbildningen. En sådan skivelse med tillhörande folder skulle vara oerhört positivt för soldaten även om det kan anses att det curlas lite väl mycket med soldaterna då.
Om en sådan skrivelse skulle arbetas fram av Försvarsmakten skulle jag helst se att den går på remiss hos berörda myndigheter, verk och försäkringsbolag eller att det sker genom samarbete med dessa. Detta för att det inte bara blir Försvarsmaktens bild av hur försäkringsskyddet ser ut. Det skulle ge dokumenten en större tyngd om alla tillsammans kunde sätta sina signaturer på pappret.
När det kommer till de myndigheter och organisationer som vill att alla som tjänstgör internationellt ska ha samma försäkrings- och rehabiliteringsskydd så kan jag förstå hur de resonerar. Självklart skulle det vara bra om alla kunde ha ett så bra skydd som det LUF i dagsläget ger. Men samtidigt tycker jag som är soldat i grund och botten att soldaten ska få lite extra om någonting händer eftersom soldaten har som jobb att ställa sig emellan de civila hjälparbetarna och deras antagonister i form av motståndsmän, krigsherrar, stater eller vad det nu kan handla om. Självklart kan hjälporganisationer och civila drabbas mycket hårt. Men det som skiljer det civila från det militära är dels det att ställa sig emellan och dels det att soldaterna utgör legitima mål för en fientlig part. Det kanske inte betyder så mycket i länder som Afghanistan men det betyder faktiskt en hel del i andra delar av världen. Därför håller jag med i Regeringens bedömning att det ska vara ett bättre skydd för soldaten då denne löper högre risk att skada sig.
För att nu återkoppla till det jag skrev i bakgrunden till detta arbete att det skydd som finns täcker för en hel del men inte för allt. Som går att se i kapitel 3 och i bilaga 1 så är det sant, försäkringsskyddet täcker för mycket. Väldigt mycket och det ger ett gott och robust skydd som nu förbättras genom Regeringens proposition. Tyvärr så är det samma saker den inte täcker lika bra för nu som då och det grundar sig i hur LAF är utformat. Det är sjukdomar orsakade av smitta, även om förordning (1986:259) hjälper för ett fåtal, mest exotiska sjukdomar. Det är också skador av pysisk och psykosomatisk natur. Men med det livslånga uppföljningsansvaret Försvarsmakten får genom den nya lagen om militära internationella insatser så finns det nu en större chans att hitta dessa och det är, om än ett litet stöd, i alla fall ett stöd och en förbättring.
De skillnader i skyddet är kanske inte så många som i alla fall jag trodde när jag startade detta arbete. Tabell 5.1 ser väldigt skral ut men det är ett steg i rätt riktning, det är en förbättring. Det som förvånade mig var att skyddet var så pass starkt redan innan proposition las fram. Det får mig att tänka att det är en snedvriden debatt om försäkringsskyddet. Jag skulle tro att det ligger mycket sanning i det Pontus Hübinette säger, man blir bollad hit och dit och ingen har helhetsansvar. Där tror jag nästa stora steg ligger, samordning. Det kanske blir bättre i och med ett veterancentrum men det är där jag tror nästa insats i veteransoldatpolitiken bör hamna.
Slutligen vill jag slå ett slag för kungafonden. Den finns beskriven i bilaga 1 tillsammans med den övergripande bilden av försäkringsskyddet. Jag anser att alla som skadats ska ta chansen att söka om ett ekonomiskt bidrag ur fonden. Lite extra för att skapa en drägligare tillvaro i en livssituation där små medel kan göra stor nytta är viktigt.
