Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng
IT- och ITKs pedagogiska
plats i
historieundervisningen
The educational place of IT and ITK in
the teaching of history
Jesper Iber
Lärarexamen 270hp Examinator: Nils Andersson Historievetenskap och lärande
Slutseminarium. 2013-01-16 Handledare: Thomas Småberg
Sammanfattning
Mitt syfte med examensarbetet har varit att undersöka hållningen till IT pedagogiken samt genusperspektivet utifrån några lärares och elevers erfarenheter med perspektiv på historieundervisningen på högstadiet. Arbetet har ställts i relation till tidigare forskning kring IT-pedagogik och genus samt kursplanerna för historia i högstadiet. I resultatdelen presenteras genomförda intervjuer med tre lärare samt en elevgrupp bestående av fyra elever. I genomförandet av intervjuerna har det används två olika metoder. Främst har jag utgått ifrån en gruppintervju med utgångspunkt i den kvalitativa forskingen samt tre enskilda intervjuer för att uppnå mitt resultat. Resultatet visar på olika erfarenheter och tankar kring IT och genus i undervisningen där olika perspektiv kring möjligheterna av IT-pedagogiken samt genusstrukturer presenteras. Nya möjligheter som presenteras är referenspunkter till nytt material samt potentialen att väcka elevernas motivation och utveckla deras erfarenheter. Även en problematisk kommunikation mellan pedagoger och elever uppvisas som följd detta av mitt resultat. Resultatet kring genusperspektivet i klassrummet samt IT-pedagogiken uppvisar även en situation där sociala och kulturella konstruktioner skapar en komplex bild mellan flickor och pojkar. Slutsatsen, är att det krävs en förändring kring de sociala konstruktionerna som finns mellan pojkar och flickor och en bättre kommunikation samt initiativtagande bland pedagoger som kan skapa en befogad plats för IT-pedagogik i undervisningen.
Innehåll
1.Inledning...1
2. Syfte och frågeställningar...3
3.Teori...4
3.1 Genus i perspektiv………...4
3.2 Genus och IT i klassrummet………...6
4.Forskningsläge...10
4.1 IT-pedagogikens framväxt...10
4.2 Teknikens progression i skolverksamheten...12
5.Metod...15
5.1 Kvalitativ metod och intervju ...15
5.2 Forskningsetiska val……….…...16
5.3 Urval och händelseprocess...17
5.4 Presentation av lärarinformanterna...19
5.5 Presentation av elevinformanterna...19
6.Resultat………...20
6.1 IT pedagogikens praktiska genomförande i undervisningen………...20
6.2 Lärarnas funderingar kring elevernas erfarenhetet av IT ………...21
6.3 Lärarnas funderingar kring genus i IT-undervisningen………...22
6.4 Lärarnas funderingar kring problematiken med IT i undervisningen……...……....23
6.5 Elevernas erfarenhet av IT i undervisningen………24
6.6 Elevernas tankar kring genus i IT-undervisningen……...………24
6.7 Elevernas tankar kring problematiken kring IT-undervisningen………...25
7. Analys……….………...27
7.1 Synen på ITs plats i undervisningen………...27
7.2 Pedagogiska genusperspektivet i IT-undervisningen……….28
7.3 Pedagogiska möjligheterna kring IT-undervisningen………...30
8.Slutsatser och diskussion………..31
9.Referenser………...33
9.1Litteratur………...33
9.2Internetkällor………...35
1
1.Inledning
Det svenska skolväsendet har under 2000-talet genomgått en modernisering på flera olika aspekter för att förbättra undervisningen för eleverna. Detta är av en följd då det svenska samhället också utvecklats i flera avseenden vilket även kräver en förändring i det svenska skolväsendet. Idag anses det svenska samhället vara ett
informationssamhälle där IT och IT-utvecklingen har en tydligare roll i samhället än tidigare. Därför är det inte på något sätt märkvärdigt att skolverksamheten tidigt började utöka insatserna kring IT1 och IKT2 inom de svenska skolorna.3
En aspekt inom IT-pedagogiken som inte fått mycket utrymme i tidigare forskning är på vilket sätt genusrelationerna påverkar IT-underviningen. Flickor och pojkar kommer i kontakt med IT på olika sätt och har olika referensrammar och användningsområde. När det gäller IT-pedagogiken har en tydlig aspekt inom skolväsendet varit att tydligt utveckas för att gynna elevernas egen utveckling i flera avseenden samtidigt ligger även det egna lärandet i fokus. Ett exempel som visar på hur skolan ansvarar för att varje elev vid genomförd grundskoleutbildning är; ”använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande”.4
Samtidigt ställs flera krav på lärare att de bland annat skall kunna ge utrymme för elevernas förmåga att själva skapa och använda olika uttrycksmedel samt organisera och genomföra det egna arbetet. Eleverna skall även kunna utvecklas efter sina egna förutsättningar och samtidigt
stimuleras att använda och utveckla sina förmågor.5 Resultatet av detta blir att de mer traditionella läroböckerna som fokuserar på läs och skriv uppgifter konkurrerar med andra former av läromedel som exempelvis; ljud och bilder, både stillbilder och rörliga
1
IT är en förkortning på informationsteknik och innefattar datorer, internet, radio, television m.m.
2
IKT är en är en förkortning för informations- och kommunikationsteknik och syftar till den IT som bygger kommunikation mellan människor.
3 Lärarkraft, S.5 4 http://www.skolverket.se/om-skolverket/publicerat/2.5006?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww4.skolverket.se%3A8080%2Fwtpub%2Fws% 2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2575,S.14 5 http://www.skolverket.se/om-skolverket/publicerat/2.5006?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww4.skolverket.se%3A8080%2Fwtpub%2Fws% 2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2575,S.14
2
bilder i olika former av medier. Eftersom allt fler ungdomar lever med tekniken i vardagen krävs det att undervisningen och pedagogiken vågar lämna traditionella former och istället vågar utveckla undervisningen med flera media anpassade
plattformar. Självklart menar jag att det även är viktigt att tillämpa olika metoder och verktyg beroende på genus och referensrammar. Det blir viktigt för både pedagoger och skolverksamheten att hitta nya olika möjligheter att på olika sätt kunna förmedla
kunskapen i nya former och medier.6 Inom ämnet historia blir dessa mål och uppdrag för både lärare och elever relevanta då fokus läggs på användning av historiska källor och berättelser som eleverna skall kunna behärska i olika medier.7 I kursplanen för historia för årskurs nio finns följande exempel, för att eleverna skall ha uppnått betyget C i historia vid slutet av årskurs nio skall de kunna; ”använda historiskt källmaterial för att dra utvecklande och relativt väl underbyggda slutsatser om människornas
levnadsvillkor”.8
En utmaning med detta mål är att finna stimulerande metoder där exempelvis IT-pedagogiken kan underlätta undervisningen för både lärare och elever. Ämnet som skall undersökas i detta arbete ämnar sig åt att undersöka olika lärares metoder samt hur de använder sig utav IT-pedagogiken i deras undervisning.
Undersökningen kommer också att fokusera på hur skolverksamheten arbetar med it-pedagogik och hur lärare, tillsammans med eleverna använder de olika metoderna som ett verktyg och läromedel i historieundervisningen. Begränsningar i detta arbete
kommer att innebära både nack- och fördelar vilket kommer att granskas senare i texten. Anledningen till att jag valde att granska detta område är för att jag är intresserad av hur IT-pedagogik kan användas i skolverksamheten och hur den på bästa sätt kan tillämpas så att elever kan använda IT-verktyg utifrån egna referensramar. Min förhoppning med detta arbete är att undersökningen skall ställa sig granskande och analyserande till olika praktiska metoder som kan användas på en skola för att skapa något som medför ett reflektionsvärde för mig själv, yrkesverksamma lärare som arbetar i skolverksamheten samt andra lärarkandidater.
6
Selander, Staffan & Svärdemo-Åberg, Eva (2009), S.37
7 http://www.skolverket.se/om-skolverket/publicerat/2.5006?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww4.skolverket.se%3A8080%2Fwtpub%2Fws% 2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2575,S.177 8 http://www.skolverket.se/om-skolverket/publicerat/2.5006?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww4.skolverket.se%3A8080%2Fwtpub%2Fws% 2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2575,S.180
3
2.Syfte och frågeställning
Syftet med detta examensarbete är att genom kvalitativa intervjuer undersöka några elevers och lärares erfarenheter kring IT-pedagogik samt undersöka om genusrollerna har en betydande roll i it-undervisningen. Samtidigt skall skolans hållning av olika metoder av IT-pedagogik i historieundervisningen undersökas och anledningarna till varför vissa metoder tillämpas. Undersökningen kommer att utgå ifrån en grundskola med fokus på sjunde till nionde klass, med utgångs punkt i historieundervisningen. Under arbetet kommer följande frågeställningar att följas och slutligen besvaras;
Hur ser elevernas och lärarnas erfarenheter och användningsområden integrerat i olika IT-pedagogiska metoder i historieundervisningen med ett genusperspektiv i fokus?
Vilken problematik respektive möjligheter ser lärare och elever med de olika metoderna som används i historieundervisningen?
4
3.Teori
3.1 Genus i perspektiv
Genus är ett ämne som har diskuterats på flera instanser både ur ett historiskt och modernt perspektiv. Ur ett samhällsperspektiv är det svårt att bryta ett genusmönster som skapats och upprätts som en norm i samhället. Dessa genusföreställningar anses vara kulturellt konstruerade och föreställningar vad som är manligt respektive, kvinnligt är ständigt i förändring. Ur ett historiskt perspektiv har genusfrågan diskuterats utifrån ideologier och sociala genusordningar. Genuskonflikten skapade en delad sfär där; ”hans sfär blir den stora världen och dess omhändertagande och hennes den lila, den lugnahamnen för honom att vila ut i, att längta efter framemot kvällen”.9
Carlsson Wetterberg och Jansdotter påstår att genus har en grammatikalisk betydelse i det svenska språket då översättningen av engelskans ”gender” innebär ett begreppsligt tomrum. Detta betyder att;” många därför föredragit en översättning av ”gender” till utrycket ”socialt kön”.10
De sociala och kulturella aspekterna som integrerats i det sociala systemet kring genusskapande kan delas in i tre nivåer; Den kulturella
överlagringen, den sociala integrationen och slutligen socialiseringen.11 Den kulturella överlagningen syftar till att samhället ärver sociala och kulturella strukturer för att sedan integrera strukturerna inom olika institutioner. Slutligen anpassas detta i samhället som en norm i den slutliga socialiseringen. Christina Carlsson och Anna Jansdotter talar om en systematiserande struktur kring genus där ordningen blir en förutsättning för andra sociala ordningar utifrån ordningsstrukturen av könen. Framför allt så syftas det till att; ”människor i genus har blivit basen för de sociala, ekonomiska och politiska
ordningarna”.12 De biologiska anledningarna har tidigare varit en drivande faktor för att förklara varför ett barn utvecklar en könsspecifik personlighetsutveckling. Ur ett
9 Hirdman, Yvonne (2003), S.123 10
Carlsson Wetterberg, Christina& Jansdotter, Anna, (2004) S.115
11
Carlsson Wetterberg, Christina& Jansdotter, Anna, (2004) S.119
5
biologiskt perspektiv påstods det att kvinnor agerade utifrån en manipulativ och monogam natur.13 Det är inte märkvärdigt att detta förväxlas med de sociala
strukturerna då dem ibland uppfattas som självklara och naturliga.14 Yvonne poängterar samtidigt att det resonomanget inte legitimerar segregeringen som finns mellan könen eller gör den naturlig då det handlar om en social och kulturell konstruktion.15 Genom att explicit använda genus för att förklara sociala relationer mellan könen förkastas de biologiska förklaringarna som underordnar kvinnliga strukturer, genus blir istället något som betecknar kulturella konstruktioner.16 Ett exempel på hur sociala konstruktioner av genus får en betydelse av dessa strukturer är exempelvis vid födseln då barnet
kategoriseras utifrån könet. Förutfattade föreställningar som är starkt knutna till historiska strukturer bibehålls redan vid födseln. Dessa omständigheter tillåter pojkar och flickor att under vissa förhållanden skapa sin egen identitet.17 Dessa förhållanden kan se olika ut men under traditionella förhållanden och föreställningar förväntas pojkar och flickor att följa de sociala strukturerna som är starkt bundna till könen. Kajsa Svaleryd skriver följande om detta mönster; ”Dessa förhållningssätt, mönster och praktiker, som utformats under tusentals år, betraktas idag av många som en naturlag. Ojämställdhet uppfattas inte nödvändigtvis som otrevligt eftersom mönster har blivit så självklara att vi uppfattar dem som naturliga”.18
Denna teori kring det idealtypiska kontraktet där mannen och kvinnan är förbunden till de ’naturliga förpliktelserna’ kan legitimera förstålse av könens relation.19 Detta förhållningssätt värderar även
egenskaper bland män och kvinnor. Det förväntas bland annat att kvinnor skall vara känsliga och vara empatiska medan andra egenskaper värderas som manliga, de manliga egenskaperna värderas oftast som mer betydelsefullare än de kvinnliga.20 Då barn vid tidig ålder skall utveckla sina identiteter blir omgivningen en formande faktor.
Utvecklar en individ annorlunda egenskaper än de egenskaper som förväntas av dem kan detta skapa förvirring då det utvecklas annorlunda gentemot vad genusordning syftar till. Genusordningen syfte är att få individen förstå vad vi bör och inte bör göra. Den försöker organisera världen omkring oss på ett noggrant sätt och skapar ordning på
13 Hirdman, Yvonne (2001), S.82 14 Gannerud, Eva (2001) S.13 15 Hirdman, Yvonne (2001), S.82 16
Carlsson Wetterberg, Christina& Jansdotter, Anna (2004) S.85
17 Svaleryd, Kajsa (2003) S.23 18 Svaleryd, Kajsa (2003) S.25 19 Hirdman, Yvonne (2001) S.85-86 20 Lif, Jan (2008) S.22
6
vad som accepteras socialt. 21 Eftersom genus är kulturellt betingat är det annorlunda internationellt och samma värderingar som finns i Sverige kan inte alltid appliceras till andra länder. Även det som vi idag anser vara feminint eller manligt kan utvecklas och få ett annat värde i framtiden. Den sociala konstruktionen av genus ser olika ut bland genusforskare, dock är det viktigt att poängtera att socialt genus som begrepp är en valid term bland alla genusforskare. Hirdman menar att könen utgår ifrån faktorn där den manliga normen har positiva egenskaper medan kvinnan är socialt underordnad mannen. Detta genussystem är den grundläggande ordningen i alla maktrelationer. Enligt Hirdman finns även den homosociala normativiteten som beskriver det manliga föraktet mot kvinnan genom en manifestation av sin samhörighet.22 Forskarna Carlsson Wetterberg och Jansdotter har dock en annan syn på den sociala konstruktionen av genus och hävdar att; ”den biologiska skillnaden alltid utnyttjas vilka ger upphov till/skapar föreställningar och sociala praktiker, vilka får till följd att också biologin kan påverkas/ ändras – med andra ord, det är en mer symbiotisk kategori än ”roll” och ”socialt kön”.23
Ytterligare så anser de att fokuseringen av isärhållningen av könen skulle genererara den manliga normen är något som förvrider frågan inom
kvinnoforskningen.24
3.2 Genus och IT i klassrummet
Forskningen inom IT-pedagogiken och ITK är inom vissa områden ganska utbrett, framför allt syftar den till själva teknikens framsteg och hur det har påverkat
undervisningen inom den svenska skolan. Mina resultat och analyser av litteraturen som finns tillgänglig påvisar att det finns bristande information om hur tillämpligen av IT-pedagogiken används inom de svenska skolorna. Mina resultat påvisar att det inte finns några omfattande analyser på olika IT-pedagogiska metoder och hur de påverkar eleverna i undervisningen. Resultatet av detta innebär att ITK samt IT-pedagogiska metoder inte kan analyseras och utvärderas i någon större utsträckning utifrån teoretiska underlag som finns tillgängliga. Självklart hade det varit möjligt att granska de olika
21Lif, Jan (2008) S.25 22
Hirdman, Yvonne (2001), S. 69-70
23
Carlsson Wetterberg, Christina& Jansdotter, Anna (2004) S.116
7
pedagogiska metoderna enskilt men då det finns många olika IT-verktyg hade det varit tidskrävande och problematiskt att analysera och kommentera materialet som en helhet. Genus är ett perspektiv som den svenska skolan aktivt värnar om. I skolans
värdegrund och uppdrag står följande; ”Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller
funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas”.25
Att bekämpa de problem och negativa attityder som finns kring genus bland ungdomar kan ibland vara problematisk. Att bekämpa negativa uppfattningar kring könsöverskirande identiteter och negativa uppfattningar om genus kan uppfattas som problematisk då det finns flera perspektiv som måste behandlas. Då det finns både sociala och kulturella perspektiv som måste beaktas är det viktigt att granska och analysera dessa perspektiv för att kunna utveckla en bättre förståelse. En av de
problematiska situationer som kan uppstå i ett klassrum är ungdomarnas egna attityder kring genus. Det framgår att främst pojkar tenderas att förlöjligas om de inte håller sig till det som anses vara manliga domäner.26 Marie Nordberg betonar att; ”Pojkar övervakar och kontrollerar ständigt varandra. Nedsättande könade och sexuella beteckningar används både skämtsamt och med ett visst allvar, pojkar emellan för att peka ut gränsen för det tänkbara. Beteckningar används även för att förlöjliga och underordna andra pojkar”.27
Pojkar som försöker att utveckla en identitet med feminina drag hamnar lägre ner i hierarkin. Däremot, flickor som bryter mot vad som anses vara feminina domäner upplever oftast inte samma reaktion utan, ibland uppmuntras att fortsätta att utveckla det som anses vara manliga domäner av föräldrar och kuratorer.28 Det som anses vara manligt prioriteras högre än de feminina egenskaperna och intressen och kan skapa en problematisk situation bland elever som försöker skapa en egen identitet. En förklaring till varför det manliga prioriteras i hierarkin är för att det anses att mannen utgör normen. Därmed utgörs även normen för det normala och det
allmängiltiga.29 Yvonne Hirdman, hävdar att detta skapar en ojämn maktfördelning där
25 http://www.skolverket.se/om-skolverket/publicerat/2.5006?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww4.skolverket.se%3A8080%2Fwtpub%2Fws% 2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2575,S.7 26 Lif, Jan (2008) S.35 27 Nordberg, Marie (2005) S.129 28 Lif, Jan (2008) S.35
8
den manliga normen utgör prototypen för yrken och egenskaper. Detta skapar en problematisk social konstruktion kring ’vi och dem’ där genuskonstruktionerna står i fokus.30 De sociala och kulturella strukturerna påverkar även barn i tidiga åldrar. Dessa strukturer blir tydliga i en tidig ålder då pojkar och flickor oftast leker olika lekar som separeras i olika pojk- och flickkulturer. Strukturerna för dessa pojk- och flickkulturer är strukturerade så att den kvinnliga individuella synen är mer knuten till omvärlden medan det manliga perspektivet är mer isolerad och oberoende.31
Vardagsföreställningarna som återfinns kring barn och ungdomar är att pojkarna skall leka aktivt och vara dominerande och kräva uppmärksamhet i lekarna. Däremot så förväntas flickorna vara lugnare i jämförelse med pojkarna genom att vara mer passiva i lekarna.32 Dessa förväntningar kan återkopplas till de förväntningar ett samhälle har på barnen samtidigt som de traditionella genusstrukturerna fortsätter att struktureras in i barnens medvetande. Både Carlsson och Jansdotter hävdar att strukturella sysslor, platser och egenskaper skapar en meningsskapande struktur som prioriterar och förtrycker de kvinnliga strukturerna.33 Det finns även teorier som betonar att det finns problem kring uppfattningar om kunskapsområden inom skolan då en del av ämnen som exempelvis, matematik, teknik och naturkunskap är manligt kodade och tillämpas ett större värde inom skolverksamheten och ute i arbetslivet.34 Ett tydligt exempel på detta är teknik och IT. Ur ett historiskt perspektiv har kvinnornas användnings område för teknik varit kring de arbeten som förknippats med yrken som varit kvinnodominerat. Tekniken som kvinnorna använde sig av hade en tydlig koppling till deras yrkesroller som exempelvis; vävstolar, tvättmaskiner och dammsugare.35 Genom historien har människan försökt att tillfredsställa de egna behoven med hjälp av teknik.
Informationssamhället utgår ifrån olika arbetsgrupper där båda könen finns representerad. Problematiken som uppstår är att även om kvinnorna är en stor användargrupp så uppfattas fortfarande tekniken som manligt.36 Detta tankesätt som konstruerar tekniken som manligt medför att det är problematiskt för kvinnor att uppnå samma status som männen.
30
Hirdman, Yvonne (2007), S.13
31
Carlsson Wetterberg, Christina& Jansdotter, Anna (2004) S.92
32
Svaleryd, Kajsa (2003) S.15
33
Carlsson Wetterberg, Christina& Jansdotter, Anna (2004) S.118
34
Lif, Jan (2008) S.15-16
35 Appelberg, Lisbeth & Eriksson, Märta-Lisa (1999)S. 19 36
http://www.skolverket.se/om-skolverket/publicerat/2.5006?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww4.skolverket.se%3A8080%2Fwtpub%2Fws% 2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D353S.21
9
Identitet i kombination av kulturell bakgrund skapar en social sfär för män att utrycka tekniken som manligt. Konflikt och problematik kan uppstå när kvinnor försöker att interagera med något som konstruerats att uppfattas som manligt. Ett problem som blir förutsatt vid en sådan kulturell och social konstruktion är att; ”sociala och kulturella organiseringsprinciper skapar olika slags värden och tankesätt, och därmed också olika slags (gruppgemensamma) förutsättningar för dem som ska lära sig att orientera sig i och kommunicera i olika samhällssystem”.37
Undersökningar som utförts på flickor och pojkar vid tidig ålder visar på att det finns ett likartat intresse både hos pojkar och hos flickor att lära sig hur en dator fungerar. ”Rädslan” för att använda datorn och utveckla kunskaperna finns inte hos småflickorna utan detta är egenskaper som utvecklas när flickorna blir äldre. Ett resultat som tydligt etableras är att barnen redan vid en tidig ålder tenderar att dela upp sig och bygga upp olika könsroller mellan flickor och pojkar. Det som barnen främst fokuserar kring är att etablera vilket beteende som anses vara lämpligt för pojkar och flickor.38 En studie utförd av Welin Trost (1994) påvisar ett annat resultat där deras forskningsresultat inte kunde finna stöd att det finns någon skillnad i datoranvändandet mellan pojkar och flickor i förskola samt på lågstadiet. Enligt Welin är detta ett problem som uppstår vid puberteten i tonåren där könsrollerna och identitet spelar en allt större roll. Författarna i dessa två studier kom även fram till att pojkar och flickor var lika intresserade att jobba med datorer, datorkompetensen mellan könen var jämställd och några större skillnader kunde inte utläsas. Ett annat exempel, på att barnen tidigt placeras i olika könsroller och identiteter kunde utläsas under projektet framtidsbarn då många av pojkarna överskattade den egna kunskapen och erfarenheten i sin datorkunskap. Flickorna tenderade att nedvärdera sig själva och deras datorkunskaper även om resultat påvisar att deras datorkunskaper är likvärdig pojkarnas.39 Andra forskare betonar att pojkar tenderars i allt större utsträckning att engagera sig känslomässigt i datormaskinen och tekniken. Medan flickorna är mer intresserade av datorn användning i olika sammanhang. Detta resultat påvisar att det finns en angagerad känslomässig aspekt till att pojkar tenderar att skapa en social identitet kring tekniken.40
37
Selander, Staffan & Svärdemo-Åberg, Eva (2009) S.20
38
Appelberg, Lisbeth & Eriksson, Märta-Lisa (1999) S.21
39 Appelberg, Lisbeth & Eriksson, Märta-Lisa (1999) S.22 40
http://www.skolverket.se/om-skolverket/publicerat/2.5006?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww4.skolverket.se%3A8080%2Fwtpub%2Fws% 2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D353, S.21
10
4.Forskningsläge
4.1 IT-pedagogikens framväxt
IT-pedagogikens införande i de svenska skolorna har varit en lång process. Det fanns flera utmaningar och problem kring tekniken. Ett exempel är hur IT-pedagogiken skulle utvecklas och tillämpas i de svenska skolorna. Forskning kring ny teknik påverkar undervisningen och nya IT-pedagogiska metoder utreds för att kunna anpassas i
skolverksamheten. Forskningens omfattning pågick framförallt på en international nivå, där efterfrågan på nya undervisningsmetoder började i en tidig stadie. Ur ett
pedagogiskt perspektiv ansåg en del lärare att det fanns flera positiva effekter som hjälpte eleverna att utvecklas och bli inspirerade under lektionerna. En amerikansk lärare beskrev hur en lektion med hjälp av exempelvis datorer kunde inspirera eleverna; ”My students took control over their learning while having fun too, she comments. My role as a teacher in the traditional sense vanished”.41
Detta pedagogiska fenomen rapporterades bland flera lärare i de amerikanska skolorna och många lärare ansåg att den nya tekniken tvingade lärarna att tänka om hur lärare skall undervisa i framtiden med hjälp av den nya tekniken. I ett globalt perspektiv blev IT-pedagogik ett stort fenomen och dess effekter diskuterades på flera utländska instanser. Diskussioner kring konsekvenserna med att arbeta med den nya tekniken och undervisningsmetoderna granskades under en längre period i den engelska institutionen ”National council for educational technology”. 1993 skrevs rapporten (the future curriculum) av utvalda experter som förutspådde att undervisningen skulle till större del utföras på distans och skolan som institution enbart skulle användas i sociala aktiviteter.42 Hemmet skulle bli platsen där eleverna skulle studera med hjälp av utvecklad teknik som skulle hjälpa de med studierna. Resultatet av detta skulle innebära att eleverna var tvungna att bli mer
41Healy, M Jane (1998) s.40 42 http://www.skolverket.se/om-skolverket/publicerat/2.5006?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww4.skolverket.se%3A8080%2Fwtpub%2Fws% 2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D353, S.6
11
ansvarsfulla i de egna studierna. Problematiken med detta resultat är att flera perspektiv inte tas till beaktning så som sociala och ekonomiska problem. Med utgångspunkt ifrån det resultatet skulle det innebära att eleverna skulle kunna söka fakta och information med hjälp av undervisningsprogram och arbeta mer självständigt utan en lärarstöd lektion. Slutligen presenterar rapporten den framtida rollen för pedagoger och hur de skulle anpassas i den nya skolan med fokus på IT. Rapporten pekade på att lärarrollen skulle förändras, och förlora sin traditionella roll. Istället skulle pedagoger inta en ny roll som coach, mentor eller handledare för eleverna.43 Marilyn Leask, hävdar att detta vore problematisk då det krävs en högre färdighet kring de sociala, kulturella, politiska, etiska och moraliska problemen. Dessa problem hanteras bäst i den sociala omgivning som ett klassrum och en skola kan hantera.44 Samtidigt presenteras nya perspektiv och möjligheter som ökar elevernas ansvar i det egna arbetet och pedagogens roll begränsas inte enbart av klassrummet då den virtuella kommunikationen ständigt kan pågå mellan elev och lärare även om det förutsätter att det finns tid och kompetens bland lärare att hantera detta. Det finns även andra perspektiv som ingår och skall granskas in i
verksamheten. Marilyn Leask, betonar att;”When designing a learning experience, the teacher cannot ignore administrate issues such as how do pupils submit assignments, teaching load, class size and preparation time. Ignoring these considerations can adversely influence the educational outcomes. The role of the teacher is not redundant, it changes”.45
Bjarne Herskin, problematiserar detta ytterligare genom att hävda att IT’s främsta drag som skiljer sig från andra arbetsformer är dess sekventiella natur.46 Den sekventiella naturen gäller enbart inte den strikta ordningsföljden utan även pedagogens insikt i arbetsprocessen där pedagogen ibland kan ha svårt att följa hela processen. Pedagogens överblick i vart eleven har varit och hur de skall fortsätta utveckla sina kunskaper kan vara en begränsning. Dock, framhäver Selander och Svärdemo-Åberg att aspekter som; miljö, förväntningar och användarens sökande efter innebördkan inte kan styras strikt.47 43 http://www.skolverket.se/om-skolverket/publicerat/2.5006?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww4.skolverket.se%3A8080%2Fwtpub%2Fws% 2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D353, S.6 44 Leask, Marilyn (2001) S.17-18 45 Leask, Marilyn (2001) S.93 46 Herskin, Bjarne (2001) S.27
12
I huvudsak fanns det tre motiv; inlärning, arbetsliv och demokrati.48 Jedeskog, hävdar dock att det finns ett fjärde motiv som är det dominerande motivet, nämligen IT:s förmodade förändringsprocess med fokus på elever och lärares arbetssätt.49 Tydliga exempel på denna förändringsprocess är de nya IT-verktygen i form av sociala medier som exempelvis; facebook, twitter, podcasting samt dator& tv-spel.
Inlärningsprocessen som eleverna går igenom enligt Selander och Svärdemo-Åberg sker inom ramen för den primära och sekundära transformationscykeln.50 Vid den primära transformationscykeln orienterar individen sig i teckenvärldarna och bestämmer sig för vilken representation som skall skapas. Det finns två viktiga aspekter som är relevanta vid detta stadium nämligen: lärandet och inlärningen. I den sekundära
transformationscykeln presenteras resultatet och öppnas upp för diskussion, reflektion och bedömning. Två faktorer som blir viktiga är bedömningen av produktionen och den bakomliggande processen.51
4.2 Teknikens progression i skolverksamheten
I den svenska skolverksamheten har utvecklingen kring nya IT-verktyg utvecklats i en större takt än tidigare. Idag når de tekniska verktygen ut till elevernas egna
begreppsvärldar och erfarenheter. De nya tekniska fenomenen kan tillämpas i olika situationer på olika didaktiska sätt för att underlätta undervisningen. Genom att engagera sig i verksamheten skapar eleverna multimodala representationer kring olika medier för att ge förståelse som presenteras i en central form.52 Processen att driva igenom och introducerar datorer och IT i undervisningen började redan under 80-talet med ett antal projekt. Dessa projekt var främst utredande och skulle bli basen för de större projekten som utvecklades till följd av dessa. Det mest uppmärksammaste projektet drevs igenom under 90-talet, det så kallade KK-projektet.53 KK-projektet
48
Jedeskog, Gunilla (1998) S.15
49
Jedeskog, Gunilla (1998) S.16
50 Selander, Staffan, Svärdemo-Åberg, Eva (2009) S.32 51
Selander, Staffan, Svärdemo-Åberg, Eva (2009) S.33
52
Selander, Staffan, Svärdemo-Åberg, Eva (2009) S.29
13
syftade till att ändra inställningen till IT-undervisning inom de svenska skolor samt ändra skolans inre strukturer.54 De inre strukturerna omfattade en förändringsprocess där elevernas eget ansvar skulle stå i centrum, och skolverksamheten skulle använda IT för att förbättra och utveckla ett elevaktivt lärande samt ett undersökande och
utforskande arbetssätt i undervisningen.55 Utvecklingen och inskaffandet av datorer i de svenska skolorna varierade i en stor utsträckning. I vissa fall hade några skolor brist på datorer medan andra skolor valde att satsa på utvecklingen. Under mitten av 90-talet fanns det fortfarande brist på tekniska läromedel och verktyg.
De skolor som började anpassa datorer och IT i undervisningen började få positiva resultat vilket medförde en vidare utveckling av IT bland de svenska skolorna. Detta resulterade i ett stort intresse bland de svenska skolorna, även de positiva resultateten bland elever som använde datorer hjälpte utvecklingen. En tydlig bild redovisas i Riis Jedenskogs m.fl. rapport från hösten 1996, där 90 % av 97 kommuner som införskaffat datorer, ansåg att datorn är nödvändig i skolarbetet.
Flera önskvärda effekter av datoranvändandet specificerades i rapporten, exempelvis rapporterades det om att;
– ett ökat engagemang och intresse hos eleverna – en mer undersökande arbetssätt
– ett ökat samarbete
– en mer handledande lärarroll.56
Ytterligare ett resultat som pekade på att elevernas kompetensnivå kring IT-färdigheter ökade i en större grad, presenterades i rapporten ”framtidsbarn” där elevers kunnande ökade kraftigt från år 1994 till 1997. Procentantalet ökade kraftigt i användandet av datorer där eleverna arbetade med ljud och bilder i undervisningen.57
Även om positiva effekter presenterades, fanns det andra problematiska perspektiv kring IT och de nya tekniska verktygen. Herskin, menar att det finns främst sju problem
54 http://www.skolverket.se/om-skolverket/publicerat/2.5006?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww4.skolverket.se%3A8080%2Fwtpub%2Fws% 2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D353, S.7 55 http://www.skolverket.se/om-skolverket/publicerat/2.5006?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww4.skolverket.se%3A8080%2Fwtpub%2Fws% 2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D353, S.7 56 Jedeskog, Gunilla (1998) S.25 57 Flising, Björn, S.38
14
som präglar den traditionella IT-pedagogiken; detaljorientering, systemorientering, demonstrationsorientering, blandade förklaringar, ITs skenbara enkelhet, fragmentering och målförskjutning.58 Dessa faktorer utesluts i flera av rapporterna vilket medför att resultatet inte räknar in tid och kompetens som krävs för både lärare och elever att hantera en breddare IT undervisning.
15
5.Metod
5.1 Kvalitativ metod och intervju
Utifrån flera intervjumetoder valde jag att inkludera och arbeta med gruppintervjuer och enskilda intervjuer som utgick ifrån kvalitativ forskning. Dessa metoder ansåg jag vara bäst lämpade för att uppnå ett bra resultat kring intervjuerna av några elever och lärares erfarenheter kring genus samt tillämplig av IT i undervisningen. Att arbeta med
intervjuer som metod ger ”en god inblick i människors upplevelser, erfarenheter, åsikter, drömmar, attityder och känslor.”59 Enligt Tim May går det att identifiera fyra sorts intervjuer; strukturerade intervjuer, semistrukturerade intervjuer eller delvis strukturerade intervjuer, ostrukturerade intervjuer eller fokuserade intervjuer och
gruppintervjuer.60 Det är viktigt att analysera de olika metoderna då de medför både för- och nackdelar samtidigt som karaktärerna av metoderna kan medföra en förändring och varierande resultat. Ytterligare en faktor som påverkade mitt val var att den
semistrukturerade metoden som resulterar i att svarsmöjligheterna från informanterna är breddare. Detta medför att personen som intervjuas väljer strukturen på svaren.61
Frågorna i en semistrukturerad intervju brukar oftast vara specificerade men ger forskaren en möjlighet att fördjupa och utveckla svaren samt gå in i en dialog med den som intervjuas. Samtidigt är det viktigt att påpeka att; ”jämfört med den strukturerade metoden är kontexten en viktig aspekt vid semistrukturerade intervjuer. I sin ideala form ska den standardiserade metoden bara ta fram informationer som är obefläckade av intervjuns kontext”.62
Då den semistrukturerade intervjun tillåter ett visst
59 May, Tim (1997) S.148 60 May, Tim (1997) S.148 61 Trost, Jan (1997) S.20 62 May, Tim (1997) S.151
16
handlingsutrymme är det lättare att ställa följdfrågor och låta informanten förklara eller fördjupa sitt svar och informationen. Elevinformanterna valde jag att intervjua i form av en gruppintervju, detta karakteriseras med att de informanter som intervjuas för ett samtal som intervjuaren observerar och styr samtalet och avgränsar det om det behövs.63 Syftet med en gruppintervju var att få informanterna i en miljö där de ansåg sig vara trygga och vågade tala öppet kring deras åsikter. Användandet av gruppintervjuer medför en del problematiska faktorer kring etiken och den sociala situationen.
Förväntningarna att alla informanter i gruppen skulle hålla sig till den tystandsplikt som intervjuaren måste underordna sig blir problematisk. Ytterligare ett problematiskt perspektiv ligger kring storleken på gruppen vilket medför att gruppen måste vara begränsad för att inte skapa en obalans.64
5.2 Forskningsetiska val
Innan genomfördet av intervjuerna fanns det flera etiska aspekter som krävde en noggrann granskning för att ge resultatet en validitet. För att bedriva en relevant och trovärdig forskning krävs det att ”mina data är insamlade på sådant sätt att det är seriösa och relevanta för den aktuella problemställningen”.65 Ett dilemma som uppstår när de intervjuade personerna är för få är att referensgruppen inte uppnår en större mängd data som är tillförlitlig. Anledningarna till detta kan bero på att informanterna är försiktiga med svaren eller rädda att bemöta frågorna. Den omvända situationen är att en stor referensgrupp kan bidra med ett resultat som är mer trovärdigt. Reliabiliteten för studien stärks om resultatet uppvisar samma tendenser som tidigare forskning presenterat.66 Därmed anser jag att mitt examensarbete inte uppnår fullständig trovärdighet på grund av att informantgrupperna var för få. Med en större informantgrupp hade kanske ett annat resultat uppnåtts. Materialet som granskades för att uppnå ett resultat som var etiskt baserat var vetenskapsrådets dokument över forskningsetiska principer.67 Utifrån de principer som vetenskapsrådet presenterat har jag förhållit mig till informations,
63 Trost, Jan (1997) S.25 64 Trost, Jan (1997) S.26 65 Trost, Jan (1997) S.102 66 Ryen, Anne (2004) S.139 67 Vetenskapsrådet (2002)
17
samtyckes, konfidentialitet och nyttjandekravet. Utifrån informationskravet har jag framfört undersökningens syfte innan genomförd intervju samt förklarat för
informanterna vikten i deras deltagande i intervjun. När det gäller
konfidentialitetskravet blev informanterna informerade att de när som helst kan avbryta intervjun om de ansåg att de inte vill medverka längre samt att deras uppgifter och svar kommer att behandlas anonymt. För att ytterligare skydda informanternas identitet har jag tillskrivit figurerade namn. Slutligen klargjorde jag för informanterna att deras svar och uppgifter enbart skulle användas i forskningssyfte.
5.3
Urval och händelseprocess
I mitt val av informanter valde jag att intervjua tre lärare som är verksamma inom de samhällsorienterande ämnena samt fyra elever i årskurs 9. Informanterna är verksamma och ingår i en högstadieskola som ligger i nordvästra Skåne. Då jag tidigare har en relation till informanterna uppstod ett etiskt dilemma. Problematiken kring de negativa effekterna som kunde uppstå kring de etiska och det sociala perspektivet var jag tvungen att granskas. Den positiva effekten som uppstod var en större vilja från informanterna att försöka utveckla sina svar under intervjun så att de skulle kunna komma till nytta. Detta hade kanske varit svårare att uppnå för en intervjuare som tidigare saknar en relation till informanterna sedan tidigare. Ett paradoxallt problem som presenteras kring tillit är; ”Om det tidigare i undersökningen utvecklas en hög tillit kan det hindra forskaren från att se och fråga”.68
Även problematiska situationer kan uppstå där intervjuaren är oförsiktig och avslöjar egna åsikter och ståndpunkter som kan påverka informanterna. Trost påpekar att det är viktigt att vara objektiv som intervjuare och kunna förhålla sig nollställd i de egna uppfattningarna.69 Ett problem som kunde uppstå var att en av informanterna oavsiktligen tar över intervjun och förhindrar övriga i gruppen att kommentera kring frågorna och ge sina egna åsikter. Därför var det viktigt att skapa en grupp som inte var för stor eller för liten. För att ytterligare undvika kommunikationsproblem växlade jag mellan informanterna så att alla fick möjligheten
68
Ryen, Anne (2004) S.160
18
att påverka dialogen. Samtidigt ansåg jag att det var viktig att följa upp väsentliga kommentarer kring olika ämnen då informanterna gärna fördjupade sig kring frågorna. Slutligen så anses en viktig föreskrift att det finns en distans mellan intervjuaren och informanterna för att uppnå en objektiv intervju.70 För att inte förvanska frågorna innan intervjun var det viktigt att metodiskt granska tillvägagångsättet över hur jag skulle genomföra intervjun. Innan utförd intervju utgick jag ifrån Tim Mays tre villkor som krävs för att genomföra en lyckad intervju; Tillgänglighet, kognition, motivation.71 Vid val av informanter var det viktigt att fastställa om huruvida informanterna uppfyllde tillgänglighetskravet vilket syftar till huruvida informanterna kunde besvara frågorna med väsentlig information. Kognitionen syftar till att informanten vet vad som kommer att krävas av individen i intervjun. Slutligen syftar motivationen till att få informanterna att känna att deras deltagande är betydelsefullt.72 Innan intervjuprocessen började valde jag att kontakta berörda lärare för att boka in ett personligt mötte i en miljö där de kunde känna sig trygga då ”Miljön kan t ex bidra till att föra samman människor eller
förutsättningar för kontakt”.73
Elevinformanterna genom gick en liknande process som lärarinformanterna, förutom att eleverna blev kontaktade i respektive klassrum innan intervjuerna. Syftet med att intervjua elevinformanterna i en bekant miljö var grundand i att de skulle känna sig trygga och lättare kunna föra en dialog då informanterna var nervösa.74 Eleverna går i årskurs 9 och har sedan en längre tid haft en IT-baserad undervisning i de samhällsorienterade ämnena. Anledningen till att elevinformanterna enbart består av elever från årskurs 9 grundar sig att skolan genomgått en förändring vilket förändrade elevernas IT erfarenheter i undervisningen. Denna förändring riktade sig främst till årskurs 9. Det föreligger även en större sannolikhet att eleverna använder IT i privatbruk och har en större kunskap om IT i undervisningen sedan tidigare för att kunna jämföra strukturer. För att uppnå olika perspektiv från eleverna valde jag att intervjua elever med olika erfarenheter, kön och bakgrunder för att skapa ett större urval av informanter.
Dokumenteringen av elevinformanterna genomfördes med hjälp av en ljudinspelning som tog 30-40 min att genomföra. Användandet av en ljudinspelning krävde
70 May, Tim (1997) S.155 71 May, Tim (1997) S.156-157 72 May, Tim (1997) S.157 73 Lantz, Annika (1993) S.109 74 May, Tim (1997) S.156
19
elevinformanternas godkännande innan genomförandet av intervjun enligt de forskningsetiska principerna.
5.4
Presentation av lärarinformanterna
John är 58 år och har varit verksam lärare i femton år. John anser att undervisningen skall utveckla elevernas nyfikenhet och engagemang. Tidigare har John varit mycket intresserad av IT-pedagogik och ny teknik i undervisningen.
Björn är 48 år och har varit verksam lärare i åtta år. Björn har ett brinnande intresse för ny teknik och använder ofta tekniska hjälpmedel i undervisningen. Björn gillar att utveckla elevernas kunskaper inom IT och kunskaperna inom de samhällsorienterade ämnena. Lisa är 35 år och har varit verksam lärare i 6 år. Lisa har inget speciellt intresse när det gäller teknik men använder det ofta i undervisningen. Inom ämnet historia betonar Lisa elevernas engagemang och intresse för ännet.
5.5
Presentation av elevinformanterna
Emil och Carl är båda 15 år gamla och går den avslutande terminen i årskurs 9. Båda är intresserade av teknik, datorer och tv-spel. Båda tycker att det är kul att få använda IT i undervisningen och varierande verktyg och metoder. Sarah och Kajsa är båda 15 år och även de går den avslutande terminen i årskurs 9. Både Sarah och Kajsa använder IT i privat bruk och använder det främst till olika sociala medier på internet. Både Sarah och Kajsa tycker om spela tv och datorspel men enbart ibland. När det gäller IT i
undervisningen så anser både Sarah och Kajsa att det kan göra lektionen roligare och gillar att använda IT som ett nytt medium i olika situationer.
20
6 Resultat
6.1 IT pedagogikens praktiska genomförande i undervisningen
De intervjuade lärarna anser att IT i undervisningen har tagit en ny form och har börjat ta mer plats i undervisningen än tidigare. Pedagogerna anser även att de ofta använder olika medier i undervisningen men på olika sätt beroende på ämne. Det framkommer tydligt att filmer är det vanligaste mediet som används i undervisningen. Detta kan innebära att inte alla elever innehar samma intresse och inte heller har samma uppfattningar till att uppnå det önskade resultatet. För övrigt används datorer, smartboards och även ipads i undervisningen. Detta i syfte att stimulera elevens faktasökande, redovisningar och användning av pedagogiska program. Pedagogernas tekniska verktyg i olika undervisningsmoment som exempelviss, smartboards som används för presentation av ett nytt material. Pedagogerna har genomfört flera
utbildningar som skolan har varit med och utforma kring IT baserad undervisning. Detta innebär att pedagogerna har fått möjligheter att utveckla sin kompetens kring IT och IT-pedagogik. De flesta pedagoger har jämlika erfarenheter kring de IT-pedagogiska metoderna. Under utvecklingsfasen av IT inom den svenska skolverksamheten valde John att utveckla sitt kompetensområde inom IT och IT-pedagogik. Exempelvis valde John att utbilda sig och fördjupa sina datorkunskaper. Hans kunskap kring IT vidare befogades till andra pedagoger. John beskriver med stort intresse hur dåtidens teknik fungerade i jämförelse med dagens utveckling inom IT. De främsta skillnaderna mellan pedagogerna blir tydligare när det gäller användandet av olika IT-pedagogiska metoder och inte minst attityderna till användning av IT. Björn, har sedan tidigare ett stort intresse av IT både i undervisningen men även på sin fritid. Björns syn på IT –
pedagogiska metoder i undervisningen är positivt då han anser att det oftast stimulerar eleverna att genomföra ett bra arbete. Björn uppmuntrar gärna eleverna att redovisa genom IT baserade verktyg under lektionerna. Björn syftar också till att de verktyg som används i undervisningen står eleverna nära i relation vilket uppmuntrar och motiverar de flesta eleverna då lektionerna är annorlunda i relation till de mer traditionella
21
lektionerna. Björn berättar vidare att med hjälp av tekniken går det att ”utforska nya perspektiv” som tidigare varit svårare att prova på, som exempelvis pedagogiska spel. Lisa håller med om det påståendet men påpekar att det är viktigt att balansera detta med andra metoder i undervisning då hon anser att det finns flera nackdelar med den nya tekniken som vi kommer att återkomma till senare samtidigt påpekar Lisa att det kan om det inte utförs rätt ta plats från viktigare uppgifter. I övrigt har varken Lisa eller John ett större intresse av IT på sin fritid och nyttjar det främst vid undervisnings tillfällen.
6.2 Lärarnas funderingar kring elevernas erfarenhet av IT
Enligt pedagogerna är det tydligt att elevernas intresse för IT på undervisningen men även privat har ökat de senaste åren. Ett exempel på detta kan vara nya mobiler med iOS och andriod funktioner som tillåter eleverna att surfa och spela på mobilerna men även söka information eller hitta fakta med hjälp av mobilerna. Något som tidigare inte var möjligt. ”Eleverna omges av IT på både ett positivt och negativt sätt. Problemet för eleverna är när de inte kan sätta egna gränser för vad som är lagom i användandet av IT” enligt Lisa. Detta är något som alla lärarna håller med om. När eleverna använder IT på sin fritid kan förfaringssätt se annorlunda ut och då beroende på om det är en flicka eller pojke. Generellt uppskattat är det killarna som använder tekniken till att spela spel medan, tjejerna är oftast inne på facebook eller twitter. Dock är det viktigt att tillägga att pojkarna också använder IT för att kommunicera men användandet ser annorlunda ut. Gällande IT i undervisning finner pedagogerna att pojkar inte bättre på att hantera pedagogiska program i jämförelse med flickor. Lisa påpekar att pojkarna ibland tenderar att överdriva sin kunskap inom IT. ”Är det något som är fel på datorerna är det alltid killarna som försöker att fixa problemet även om de inte alltid vet vad de gör. Samma gäller för program som de inte är helt säkra på hur de fungerar.”
22
6.3
Lärarnas funderingar kring genus i IT-undervisningen
Enligt lärarna, finns det ett tydligt problem kring skillnader i attityder kring skolan mellan pojkar och flickor. Tydligast syns resultaten på betygen, menar lärarna, där flickorna har ett bättre snittbetyg än pojkarna. John beskriver klassrumssituationen under ett pågående prov; ” Det är nästan alltid flickorna som sitter kvar med sina prov medan pojkarna oftast blir klara tidigt”. Både John, Björn och Lisa anser inte att det finns några större skillnader kring hur flickor och pojkar presterar när de arbetar med IT i undervisningen. En intressant situation som uppstår mellan lärarna är osäkerheten i deras svar, detta genom att Björn och Lisa senare poängterar att det kan finnas ett problem kring hur IT uppfattas av pojkar och flickor. Pojkarna anser ofta att teknik och IT är ett område som är mansdominerat och därför skall de prestera bättre i jämförelse med flickor. Björn, påpekar att pojkarna generellt är bättre på det tekniska kring hur en dator fungerar men när det gäller kunskaperna kring IT i undervisning är de båda könen jämställda. Detta går att koppla till resultatet som forskningen framtidsbarn uppvisade där pojkarna överskattar sin kunskap och användning av datorer.75 Pedagogerna anser dock att pojkar tenderar att oftare använda tekniken som verktyg när de får möjligheten. John har under en längre tid uppmärksammat att; ”När jag ger eleverna möjligheten att gå till bibloteket eller IT resursen är det oftast pojkarna som går till IT resursen medan flickorna går till bibloteket för att söka upp fakta”. Detta är en tendens som de tre pedagogerna uppmärksammat under en längre tid. En anledning kan vara att pojkarna oftast är snabbast till datorsalen och tar datorerna före flickorna så därför anser flickorna att det inte är någon idé att gå till datorsalen. Enligt Björn så anser han att pojkarna generellt sätt tenderar att vara lite oseriösa i sitt studerande under början av lektionen och gärna vill koppla bort lektionen med hjälp av IT som underhållning. Samma oseriösa attityder återfinns inte hos flickorna enligt Björn.
23
6.4 Lärarnas funderingar kring problematiken med IT i undervisningen
Pedagogerna anser att det finns en del problematik med att använda IT i undervisningen. En av nackdelarna var problematiken kring inlärningen. John ansåg att sökandet av information går för fort för att eleverna skall kunna bearbeta informationen samt analysera och kritiskt granska den. Enligt John finns det en uttalad risk för
”rulltrappkunskap” eftersom, eleverna inte granskar eller analyserar kunskaperna och att det finns en risk för icke granskad och oseriös kunskap letar sig fram i elevernas arbete tack vare den växande mängd av data som finns tillgänglig exempelvis, internet. Då internet medför en stor mängd fakta och kunskaper kan det hjälpa eleverna att granska materialet och arbeta utifrån olika källor och få in olika perspektiv. Samtidigt medför det risken att källmaterialet blir för mäktigt och okontrollerat bland eleverna när det ger sig in på ett arbetsområde där de inte vet vilka uppgifter som anses vara
korrekta. Det finns ytterligare en annan problematik kring användning av IT. Detta problem grundar sig i att eleverna som använder datorer vill arbeta snabbt. Problemet uppstår när elevernas förväntningar kring ett snabbt och effektiv arbete möter
informationsflödet på Internet som snabbt reduceras och tas förgivet. John menar, att detta påverkar flera faktorer, framför allt påverkas förståelsen av kunskapen och fakta. Det snabba informationsflödet, kan även vara en påverkande faktor för försämrad läskunnighet bland elever som använder IT ofta i undervisningen enligt John. Viktiga faktorer kring IT baserad undervisning är exempelviss; klass och etnicitet. Det finns en förväntad struktur ifrån skolverksamheten där en IT baserad undervisning skall gälla för alla elever. Det är viktigt som pedagog att förstå att alla familjer inte har ekonomisk möjlighet för att stödja sitt barn med de tekniska verktyg som krävs. Detta betyder att skolan måste använda sig av resurser för att varje elev skall ha tillgång till samma teknik som övriga kamrater. Slutligen, påpekar Lisa att det är viktigt att dessa faktorer räknas in i verksamheten då det är viktigt att dessa problem diskuteras för att utveckla en skola som utgår ifrån alla elever med lika villkor.
24
6.5 Elevernas erfarenhet av IT i undervisningen
Till en början av intervjun anser eleverna att de inte använder mycket IT i
historieundervisningen, men eleverna anser att de brukar använda mer IT i övriga ämnen exempelvis, inom de samhällsorienterade ämnena. ”Vi använder främst IT för att söka information eller redovisa ett arbete” menar Sarah. Samtidigt påpekar Emil att de har använt flera pedagogiska spel kring historia där eleverna arbetade i grupper. Något som eleverna uppskattar att arbeta med är filmer, då de oftast är motiverande och roliga. ”När vi har historia brukar vi se streamade filmer och kan arbeta utifrån det vi har sätt på olika sätt”. Eleverna tycker att det är roligare när de får använda IT under
lektionerna. Både Emil, Kajsa och Carl tycker att det är tråkigt att läsa ur en faktabok då de inte är motiverande eller intressant. Elever vill gärna se att lärarna använder mer IT i undervisningen. Det som eleverna främst använder i undervisningen är läroböcker och annan litteratur. Eleverna anser även att skolan lägger ner mycket tid och pengar för att eleverna skall få möjligheten att arbeta med olika sort IT verktyg. Dock är eleverna besvikna att de inte kommer att få del av all den satsningen som skolan utför i nuläget.
6.6 Elevernas tankar kring genus i IT-undervisningen
Kajsa och Sarahs första tankar kring genus i IT undervisningen är de strikta rollerna som byggs upp av eleverna själva. Kajsa och Sarahs menar att; ”Det finns ju saker som är för flickor och andra saker som är för pojkar”. De syftar främst till de pedagogiska spelen som de inte finner intressanta eller roliga.
Flickor läser hellre en spelar, eftersom det är roligare tycker Sarah. Emil och Carl anser att lärarna skulle kunna dela in klassen i två olika grupper så att pojkarna kan använda de metoder som de anser vara bättre och fickorna kan använda det som passar flickorna i klassen. Eleverna anser att det inte skulle vara några problem om en tjej eller pojke skulle byta grupp. Samtidigt ifrågasätter pojkarna varför en kille skulle välja att gå till flickorna. Eleverna reflekterar och startar en intressant dialog mellan varandra, hur
25
pojkar och flickor använder datorer i undervisningen. Carl och Emil är medvetna om de generella förväntningarna som finns på pojkar och flickor. Carl och Emil markerar tydligt att ”när flickorna skall arbeta med datorer eller andra IT verktyg så börjar flickorna arbeta med det som skall göras”. Pojkar prioriterar andra uppgifter, som är sekundära eller icke väsentliga för arbetet. En av anledningarna till pojkarnas beteende är att de inte orkar eller som Carl beskriver det; ”Vi har viktigare saker att göra, men efter det så börjar vi ju att arbeta”. Att vara bland de första pojkarna som börjar arbeta med uppgifterna anses enligt Emil och Carl som töntigt och nördigt. Det framkommer att pojkarna som börjar arbeta tidigt bara försöker vara lika duktiga som flickorna. Utifrån den uppbyggda genusstrukturen syftar pojkarna på att flickorna är de duktiga och de som är lydiga. Både Kajsa och Sarah anser att den strukturen oftast stämmer. Kajsa och Sarah förklarade vidare att det ofta uppstår ett val mellan att arbeta med datorerna eller de traditionella faktaböckerna i historieundervisningen. När eleverna fick denna valmöjlighet, valde pojkarna alltid att använda sig av datorerna medan flickorna använde sig av böckerna eller biblioteket. Enligt flickorna var detta inte alltid ett problem då de oftast fick arbetsro och ansåg att böckerna oftast gav dem de svar och förklaringar som behövdes. Kajsa förklarade vidare att; ”det ibland kan vara irriterande att pojkarna alltid väljer datorerna”. Emil och Carl förklarar att situationen uppstår på grund av att datorerna oftast är det verktyg som pojkarna anser vara snabbast. De ansåg även att det inte alltid är det effektivaste verktyget att använda i olika sammanhang, men ansåg att det fanns en viss trygghet i att använda datorn. Emil säger; ” När man är ute på internet eller använder datorn vet man alltid vart man kan söka någonstans. Går jag till bibloteket tar det för lång tid och är mycket tråkigare”.
6.7 Elevernas tankar kring problematiken kring IT-undervisningen
Elevinformanterna anser att ett av problemen som finns kring IT-undervisningen är lärarnas intresse att aktivt söka nya IT metoder som senare skall används i
undervisningen. Eleverna menar att det primära behovet ska beröra
användningsområdet. Detta innebär att IT ska användas i undervisningen som är baserad på faktasökandet eller presentation av ett arbete. Det finns stor önskan om att lärarna fokuserar i all större utsträckning på användning av IT i fortsättningen. Emil framhåller
26
att det är en äldre generation lärare som oftast inte använder IT tillräckligt ofta. Detta kan bero på informationsbrist. Elevinformanterna tror att det handlar om ett
generationsproblem och anser att yngre lärare kanske kommer att tillföra nya
undervisningsmöjligheter i framtiden kring IT-pedagogiken. Kajsa och Sarah påpekar att ibland kan det vara problematiskt att lära sig hur de nya IT-verktygen fungerar. Kajsa säger; ”När vi får möjligheten att använda ett nytt IT-verktyg kan det vara problematiskt att lära sig hur det fungerar”. Eleverna samtycker att det kan ta tid ifrån den vanliga undervisningen för att förstå hur tekniken fungerar. Eleverna syftar till ipads och smartboards som de inte har tillgång till privat, och möter därför en del av de nya IT-verktygen primärt under lektionerna. Emil och Carl påpekar dock att det sällan sker några problematiska inlärningssituationer för dem då det oftast handlar om vanliga datorer eller Internet. Elevinformanterna uppfattar även att den överväldigande
informationen som går att hitta på Internet eller via andra IT-verktyg oftast leder till att det tar längre tid att hitta den väsentliga informationen jämfört med de traditionella läroböckerna. Carl säger att; ”oftast när vi hittar information på internet måste vi leta på flera hemsidor, dessutom måste vi kontrollera så att informationen på hemsidan
stämmer”. Det tar längre tid, men samtidigt är det utmaningen som är en del av det roliga”. Slutligen, anser eleverna att resurserna på skolan inte är tillräckliga då det inte alltid finns möjlighet för alla elever att använda IT under lektionerna. De betonar att det finns en orättvisa kring datorsituationen då elever från årskurs sju fick nya bärbara datorer som de kunde använda privat och i undervisningen.
27
7. Analys
7.1 Synen på ITs plats i undervisningen
I lärarnas och elevernas åsikter kring tillämplig av IT i undervisningen råder det skilda åsikter kring hur mycket som tillämpas i undervisningen. I undervisningen används enligt lärare både datorer, ipads och annan utrustning för att tillföra nya verktyg för eleverna. I undervisningen är det framförallt film som utnyttjas av lärare då det är något som både lärare och eleverna uppskattar och anser är motiverande för eleverna. Det som tydligt framkommer i intervjuerna är synen mellan elever och lärare i användandet av IT i undervisningen. De intervjuade lärarna framhåller att de tillämpar olika sorts medier och IT metoder i undervisningen och försöker ofta variera medan de intervjuade eleverna anser att de enbart använder IT eller annan media ibland. Den främsta utgångspunkten i undervisningen har legat på faktaböcker eller film istället för IT. Möjligen anser lärarna att de använder IT-pedagogiken tillräckligt ofta för att eleverna skall uppnå de mål som finns i kursplanerna eller erhålls den skeptiska synen i en del av IT-pedagogikens strukturer. De intervjuade lärarna ansåg att det fanns negativa aspekter att granska. De ansåg även att det fanns flera problematiska aspekter i inlärningen med hjälp av IT-verktyg. Detta kan vara en möjlig anledning till att lärarna använder den traditionella undervisningen oftare. Samtidigt, anser Ola Erstad att;” Både den traditionella och den progressive pedagogiken är ett utryck för viktiga sidor inom kunskap och kompetens i dagens samfund”.76
Ytterligare ett perspektiv kan vara att pedagogerna anser att det pedagogiska värdet saknas när de använder datorer eller andra IT-verktyg eller att tillräcklig utrustning saknas.77 Ur detta perspektiv är det viktigt ur pedagogens perspektiv att tydligt analysera och granska material och använda olika metoder för att utveckla elevernas kunskaper och kompetenser i undervisningen. Selander och Svärdemo-berg betonar att valet har en stor betydelse då; ”Såväl text och
76
Erstad, Ola (2005) S.27
28
bild är informationsbärande representationer, som i sin tur utgör underlag för egna representationer. Text och bild uttrycker därför inte samma saker utan förmedlar olika slags informationer som kan tolkas på många olika vis”.78
Ytterligare en viktig faktor i detta samanhang, är resurserna kombinerat med det pedagogiska valet. Lisa säger; ”Det är viktigt att eleverna har tillgång till samma möjligheter och resurser när de skall arbeta med ett nytt projekt”. Detta kan kopplas till det centrala begreppet; ”affordance” vilket syftar till att pedagogen engagerar sig i en verksamhet genom de möjligheter som man uppfattar finns till hands. Detta innebär att man använder de resurser, det vill säga de teckensystem och medier, som är tillgängliga. ”Detta utmynnar i olika slags
representationer av vad man uppfatar och hur man förhåller sig till ett kunskapsområde samt på vilket sätt man ser det som meningsfullt att kommunicera med andra”.79
Resultatet från informanterna visar på att det finns en bristande dialog mellan lärare och elever kring hur undervisningen skall bedrivas då en gemensam syn på den pågående undervisningen och planeringen inte existerar. Ett intressant utvecklingsperspektiv i detta arbete hade varit att inleda och utvärdera en öppen dialog mellan lärare och elever kring synen på användandet av IT.
7.2 Pedagogiska genusperspektivet i IT-undervisningen
Det resultat som framkommer i intervjuerna är att lärare och elever ser olika på genusrollerna i IT-undervisningen. Lärarna framhåller att det inte finns någon större genusskillnader i IT-undervisningen, detta i linje med en del av forskningsrapporterna som tidigare redovisats. Detta går att koppla de tre olika inlärningsstadier som
Appelberg & Eriksson presenterar om hur barn och elever står i relation till datorer. Dessa observationer visar på att flickor och pojkar inte har några större
inlärningsskillnader kring IT dock en tydlig skillnad finns i bemästrandet av datorer mellan könen.80 Flickor förväntas att kompromissa och förhandla medan pojkar skall styra och leda andra. Dessa genusstrukturer reflekteras både i den vanliga
undervisningen samt i IT-undervisningen. I intervjun framkommer det att flickorna
78
Selander, Staffan, Svärdemo-Åberg, Eva (2009) S.27
79
Selander, Staffan, Svärdemo-Åberg, Eva (2009) S.27
29
väljer att gå till bibloteket för att studera och detta kan antyda på att det finns en osagd kompromiss mellan flickorna och pojkarna om vilka som skall använda IT resurserna. Ytterligare en förklaring som Björn påpekar i intervjun kan vara attityderna och förhållningsättet på olika aspekter av skolan där teknik och de tekniska verktygen fortfarande anses vara manligt förknippade ämnen. Även särskilda metoder i IT-undervisningen kan förknippas med pojkarnas intresse som exempelvis, pedagogiska spel eller IT i övrigt. Ytterligare ett dilemma är arbetsmarknadens situation där
mansdominerande yrken är eftertraktade och har högre löner, kan även bli en projektion för pojkar att eftertrakta dessa positioner.81 I resultatet framkommer det även att det finns ett dilemma mellan pedagogerna och pojkarna i undervisningen. I intervjun påpekar pojkarna att de använder IT-verktygen då de ger snabba resultat medan
pedagogerna påpekar att informationsflödet från IT-undervisningen utvecklar en negativ trend. Dessa teorier är självklart valida ståndpunkter men utifrån lärarnas och elevernas svar anser jag att detta grundas i den sociala strukturen kring genus. Resultatet som sammanställs av elevernas svar i relation till lärarnas uppstår det ett hierarkiskt
genusperspektiv med genusförväntningar mellan flickor och pojkar om vad som anses vara manligt och kvinnligt. Detta är ett problematiskt mönster som uppstår kring elevernas förväntningar på varandra och deras resultat. Jag anser att dessa resultat kan peka på den sociala konstruktionen kring genusstrukturerna och den generella
underordningen av kvinnan. Detta stödjs av den statliga rapporten skriven av Inga Wernersson där hon påpekar att; ” vara duktig och anpassad i skolan är förknippat med flickor och kvinnlighet och därför kan det vara riskabelt för pojkar att arbeta med för mycket och prestera för bra”.82
Denna manliga struktur förstärks ytterligare i Carls tidigare svar från intervjun där han säger; ”Vi har viktigare saker att göra men efter det så börjar vi ju att arbeta”. Samtidigt framkommer det tydligt i intervjun att pojkarna som vill arbeta duktigt och försöker prestera bra i undervisnigen jämställs med flickorna. Ytterligare ett problem som bidrar till denna genusstruktur är pojkarnas attityder kring varandra och språkbruket som används för att förstärka dessa strukturer. Skulle pojkarna bryta mot det tidigare nämnda genuskontraktet kan situationer uppstå där pojkar
81
Wernersson, Inga (2010) S.34
30
trakasserar varandra med nedsättande egenskaper som oftast identifieras som kvinnliga.83
7.3 Pedagogiska möjligheterna kring IT-undervisningen
De pedagogiska möjligheterna med IT i undervisningen medför nya idéer och utmaningar. Informanterna har många likartade tankar kring IT pedagogik och IT-verktygen. Björn påpekar att IT som ett verktyg kan presentera nya möjligheter och perspektiv för eleverna som tidigare har haft det svårt eller har haft det problematisk i undervisningen. Jedeskog hävdar att en av ITs främsta förtjänster är möjligheten att variera undervisningen samt att erbjuda eleverna motivation som väcks hos de flesta elever.84 Detta är något som lärarinformanterna främst framhåller kring de positiva fördelarna med IT-pedagogik. Även elevinformanterna anser att detta är ITs främsta positiva effekter. Dock som tidigare nämnt vill de även utöka IT nyttjandet för att öka inlärningen i undervisningen. Här påpekar Jedenskog att det inte finns några entydiga rapporter som bevisar att det finns ett samband mellan datoranvändning och
inlärningen.85 Ur ett kritiskt perspektiv är detta hämtat från en rapport skriven år 1998, men jag kunde inte finna ny forskning som uppvisade ett annorlunda resultat kring detta fenomen. Det är dock viktigt att poängtera att det kan finnas utländska studier som påvisar ett annat resultat och är mer uppdaterade i frågan. Appelberg och Eriksson ställer sig kritisk i denna fråga då de syftar till att det är datorns effekt som påverkar det sociala klimatet och inte själva datortekniken, det sociala samarbetet främjas av
eleverna och pedagogerna.86 Här får det sociala perspektivet en större betydelse än själva tekniken. Slutligen, framhåller informanterna att IT-verktygen kan presentera nya medier eller hjälpa eleverna att granska och analysera flera historiska skeenden utifrån flera källor och perspektiv. Pedagogerna betonar att med hjälp av IT går det att nå eleverna utifrån de egna referensramarna.
83 Lif, Jan (2008) S.35 84 Jedeskog, Gunilla (1998) S.28 85 Jedeskog, Gunilla (1998) S.28
