Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola
SAMBAND MELLAN INFORMATION
OCH ÅNGEST HOS
BRÖSTCANCERPATIENTER
EN LITTERATURSTUDIE
MIKAEL OREWZCYK
JOSEFIN ROSENCRANTZ
SAMBAND
MELLAN
INFORMATION
OCH
ÅNGEST
HOS
BRÖSTCANCERPATIENTER
EN
LITTERATURSTUDIE
MIKAEL
OREWCZYK
JOSEFIN
ROSENCRANTZ
Orewczyk, M & Rosencrantz, J. Samband mellan information och ångest hos
bröstcancerpatienter. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad, 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för Hälsa och Samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2016.
Syfte: Syftet med litteraturstudien är att sammanställa sambandet mellan information från
vårdpersonal och påverkan på grad av ångest hos bröstcancerpatienter.
Bakgrund: Ett cancerbesked är ofta kopplat till ovisshet i form av vad sjukdomen innebär för
den enskilda kvinnan samt hur detta besked kommer att påverka hennes liv. Hur kvinnan reagerar på sin cancerdiagnos är individuellt. Under tiden för säkerställande av diagnos har majoriteten av alla kvinnor måttlig till svår ångest. Bröstcancerpatienter har ett varierat behov av information, vilket skiftar med tiden och beror på var de befinner sig i sitt sjukdomsförlopp och de har visat sig ha en lägre livskvalitet jämfört med friska kvinnor.
Metod: Litteraturstudien bygger på vetenskapliga artiklar som valts ut efter inklusions- och
exklusionskriterier. Sökning av artiklar gjordes med hjälp av blocksökning i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. De utvalda artiklarna bestod av tio kvantitativa studier. Studierna kvalitetsgranskades enligt SBU och analyserades med manifest innehållsanalys enligt Forsberg & Wengström (2013).
Resultat: Information påverkar graden av ångest hos bröstcancerpatienter. Graden av ångest
var som högst vid diagnosbeskedet för att sedan sjunka över tiden. De faktorer som främst påverkade graden av ångest var behandlingen och dess biverkningar samt okunskap om egenvård kopplat till behandling och sjukdom. En högre grad av ångest var kopplat till ett högre informationsbehov.
Slutsats: Det går inte att dra en slutsats av resultatet som framkommit då information inte
behöver ha varit den enda bidragande faktorn till minskad grad av ångest samt bristande kvalitet på studierna. Det krävs mer forskning för att kunna dra en slutsats.
RELATIONSHIP
BETWEEN
INFORMATION
AND
ANXIETY
IN
BREAST
CANCER
PATIENTS
LITERATURE
REVIEW
MIKAEL
OREWCZYK
JOSEFIN
ROSENCRANTZ
Orewczyk, M & Rosencrantz, J. Relationship between information and anxiety in breast cancer patients. Literature review. Degree Project in nursing, 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2016.
Aim: The aim of the review study is to compile the relationship between information from
health care staff and its effect on degree of anxiety in breast cancer patients.
Background: A cancer diagnosis is often associated with an uncertainty of what the disease
will entail for the particular women and how this diagnosis will affect her life. How the women will react to her cancer diagnosis is individual. During the period when the diagnosis is set the majority of women will have moderate to severe anxiety. Breast cancer patients have a varied need of information, which changes with time and is dependent on what stage of the disease they are currently in and they have a lower quality of life than healthy women.
Method: The literary review is based on scientific articles that have been chosen after the
inclusion and exclusion criteria. The search for articles was made with the help of building block strategy in the CINAHL, PubMed and PsychINFO databases. The selected articles consisted of ten quantitative studies. The studies were audited by using SBU’s template and analyzed by using content analysis according to Forsberg & Wengström (2013).
Result: Information affects the degree of anxiety in breast cancer patients. The degree of
anxiety was at it’s peak during diagnostic period and decreased over time. The most
predominate factors that affected anxiety was the treatment and it’s side effects and the lack on knowledge on self care related to the disease and it’s treatment. A higher degree of anxiety was associated with higher information needs.
Conclusion: Its not possible to draw a conclusion on the findings due to that information
hasn't been the only contributing factor to lowered degrees of anxiety and the lack of quality of the studies. In order to draw a conclusion more research is required.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING ... 1
Psykisk reaktion på cancerbeskedet ... 1
Information ... 2
PROBLEMFORMULERING ... 3
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 3
Definitioner ... 3 METOD ... 4 Inklusionskriterier ... 4 Exklusionskriterier ... 4 Plan för litteratursökning ... 4 Genomförande av litteratursökning ... 5 Första urval ... 7 Sammanställa resultat ... 9 RESULTAT ... 9 Ångest ... 11 Informationsbehov ... 11
Samband Information och ångest ... 12
DISKUSSION ... 14
Metoddiskussion ... 14
Resultatdiskussion ... 15
KONKLUSION ... 18
FÖRSLAG PÅ FORTSATT KUNSKAPSUTVECKLING- OCH FÖRBÄTTRINGSARBETE ... 18
REFERENSER ... 19
BILAGOR ... 23
INLEDNING
Bröstcancer är den vanligaste cancerdiagnosen bland kvinnor idag och utgör 31 procent av all kvinnlig cancer (Socialstyrelsen, 2014). Alla kan känna sig berörda av detta ämne då de har någon bekant eller anhörig som drabbats. Vi ville därför se vad vi som sjuksköterskor kan göra för denna patientgrupp och började titta på vad de har för behov. Vi märkte då att kvinnor diagnostiserade med bröstcancer hade ett informationsbehov samt att de har ångest. Kvinnor som blivit diagnostiserade med bröstcancer behöver inte bara medicinsk behandling utan även psykologiskt- och socialt stöd samt information (Steele & Futch, 2008)
BAKGRUND
Ett cancerbesked är ofta kopplat till ovisshet i form av vad sjukdomen innebär för den enskilda kvinnan samt hur detta besked kommer att påverka hennes liv (Brandberg, 2004). Hur kvinnan reagerar på sin cancerdiagnos är väldigt individuellt. Symtom kan uttrycka sig som hjärtklappning, svettningar, sömnsvårigheter, koncentrationssvårigheter, motorisk oro samt psykisk oro (a a). Med ökad information om sjukdomen kan ångesten avta (Bergh m.fl, 2007).
Psykisk reaktion på cancerbeskedet
När en individ utsätts för ett hot är ångest en normal reaktion (Bergh m.fl, 2007). Av de kvinnor som drabbas av bröstcancer har det visat sig att 80% av dem upplever ångest vid diagnos och behandlingsstart. Det är individuellt hur kvinnan reagerar och uttrycker sin ångest. En del kvinnor kan reagera med hjärtklappning och svettningar medan andra har oroande tankar och svårt att sova. Ångesten kan för en del även uttryckas som motorisk oro; de har svårt att sitta stilla och koncentrera sig. Det har visat sig att ångesten i de flesta fall avtar när de får mer information och när behandlingen har startat, då man vet mer vad man har att vänta sig. Vidare menar Bergh m.fl (2007) att ångesten avtar för majoriteten av patienterna under de första tre månaderna efter diagnosbeskedet.
Det finns ofta ingen känd orsak vid ett besked om bröstcancer (Bergh m.fl, 2007). En del riskfaktorer för sjukdomen har identifierats, som övervikt och hormonell behandling. Dock försöker många hitta en anledning till varför just de har drabbats, som att de har stressat för mycket eller ätit fel och motionerat för lite, vilket kan leda till skuldkänslor. Dessa
skuldkänslor kan förvärras av personer i omgivningen som föreslår tolkningar. Detta bör tas på allvar med att vårdpersonal förklarar vilka orsaksfaktorer som är kända och att stress eller depression inte har visat sig vara riskfaktorer. Det är även av betydelse att vårdpersonal avlastar patientens skuldkänslor, då patienterna kan känna att det är deras eget fel att de har drabbats av sjukdomen eller att de känner skam för de klagar och inte är duktiga patienter. Många patienter är även rädda för illamående, kräkningar och trötthet i samband med behandling samt att det mentala tillstånd de befinner sig i kommer vara bestående. Cancerdiagnosen innebär också en fysisk förändring (a a).
Ångest och cancer
Ångest är en emotionell reaktion vanligen sedd bland kvinnor med bröstcancer (Knobf, 2007). Under diagnosperioden har majoriteten av alla kvinnor måttlig till svår ångest (Liao m.fl, 2008). Efter diagnosen har ångestnivån visat sig minska mest bland kvinnor med benign bröstcancer (a a).
Ångest bland cancerpatienter kan påverka överlevnaden (Spiegel & Giese-Davis, 2003). Förekomsten av cancerrelaterade symtom, smärtsamma behandlingar, minskad livskvalitet och ovisshet om framtiden leder till upplevelser av ångest (Jacobsen & Jim, 2008). Ångest är även kopplat till sömsvårigheter och minskad aptit (Trask, 2004).
Ångest och livskvalitet
Bröstcancerpatienter har visat sig ha en lägre livskvalitet jämfört med den generella populationen (Waldmann m.fl, 2007). Om de psykologiska symtomen hos
bröstcancerpatienter är obehandlade eller inte uppmärksammade kan detta påverka deras livskvalitet på lång sikt (Hodgkinson m.fl, 2007). Dock är relationen mellan dessa faktorer ännu inte känd (a a). Många somatiska symtom av ångest, som sömnsvårigheter, brist på energi och viktnedgång leder till minskad livskvalitet (Baumeister m.fl, 2005).
Information
Tidigare forskning visar på att patienter är nöjda med vården de får men att behovet av information inte är tillfredsställt (Brandberg, 2004). Det visar sig dock vara en utmaning för läkare och sjuksköterskor att ge information som patienterna anser vara förståelig.
Vårdgivarna förklarar på ett för medicinskt avancerat sätt som är svårt att förstå för en människa utan kompetens inom området (a a). Dessutom kan patienter ha svårt för att ta till sig informationen då de kan vara oroliga eller bli överväldigade av informationen som ges (Portz & Johnston, 2014). När patienten befinner sig i ett spänt läge kan det vara svårt att ta in och bearbeta informationen samtidigt som det förväntas att patienten ska ställa frågor
(Brandberg, 2004). Patienten fokuserar på att ta in och förstå informationen vilket leder till att frågorna dyker upp senare efter att samtalet har avslutats (a a). Sjuksköterskor kan också finna det svårt att undervisa patienter eftersom tiden inte räcker till (Portz & Johnston, 2014). Enligt Patientlagen, 2014:821 (PL) 3 kap 1§ har patienten rätt till information om sitt
hälsotillstånd, de metoder som finns för undersökning, vård och behandling samt metoderna för att förebygga sjukdom och skada. Enligt 3 kap 6§ (PL) ska informationen anpassas till patientens individuella förutsättningar. Den som ger information ska även försäkra sig om att mottagaren har förstått den givna informationen (3 kap 7§, PL).
Informationsbehovet
Bröstcancerpatienter har ett varierat behov av information (Ng m.fl, 2011).
Informationsbehovet hos patienter med bröstcancer skiftar med tiden och beror på var de befinner sig i sitt sjukdomsförlopp (Saraswathi m.fl, 2005). Patienter med avancerad cancer som har en intensiv behandling eller patienter med en nyligen diagnostiserad cancer har ett större behov av information än andra cancergrupper (McDowell m.fl, 2010:Beesley m.fl, 2008). Ett informationsbehov kan också ses hos patienter med misstänkt bröstcancer (Liao & Chen, 2006).
Cancerpatienter har ett stort informationsbehov och de använder sig av varierande informationskällor för att tillfredsställa detta behov (Nagler m.fl, 2010). I en enkätstudie svarade de flesta respondenter att den behandlande läkaren oftast var källan de vände sig till. Dock svarade 34% att de sökt information av andra medlemmar ur sjukvårdspersonalen. Andra källor inkluderade familjemedlemmar, vänner, arbetskamrater, andra patienter med bröstcancer samt andra cancerformer, böcker, broschyrer, internet och stödgrupper. Dock var det nästan 20 % av respondenterna som inte aktivt sökte information. Konklusionen var att hälso- och sjukvårdspersonal borde föra en dialog med patienter om deras informationsbehov samt hur de vill erhålla informationen. Detta skulle kunna leda till en mer individanpassad information till patienter och förbättra den vård sjukvårdspersonal ger till patienter (a a).
Kontinuerlig information kan ha en postiv inverkan på patienters grad av ångest (Palese m.fl, 2005).
Tidigare forskning
Kvinnor med främst avancerad bröstcancer har visat sig ha en hög grad av ångest (Grabsch m.fl, 2006). En interventionsstudie visade på att 42% av 227 kvinnor med avancerad
bröstcancer hade minst en psykiatrisk åkomma och 36% visade sig ha ångest eller depression (a a). En kohortstudie visade att 45% av patienter med återkommande bröstcancer hade en diagnostiserad depression eller ångest inom loppet av tre månader efter diagnosen (Burgess m.fl, 2005). Då patienterna får otillräcklig information eller har minskad förståelse för behandling och dess valmöjligheter och resultat kan detta leda till ökad grad av ångest (Kissane m.fl, 2004).
PROBLEMFORMULERING
Det är känt sedan tidigare att bröstcancerpatienter har ångest, att de har ett informationsbehov samt att information kan lindra graden av ångest. Ångest kan även vara en faktor till minskad livskvalitet, vilket tidigare nämnts. Det som nu vill undersökas är om det finns ett samband mellan information från vårdpersonal och påverkan på grad av ångest hos bröstcancer-patienter, för att sedan kunna tillämpa denna kunskap i relation till sjuksköterskans ansvars-område.
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
Syfte: Syftet med litteraturstudien är att sammanställa sambandet mellan information från
vårdpersonal och påverkan på grad av ångest hos bröstcancerpatienter.
Frågeställningar:
När i sjukdomsförloppet är graden av ångest som högst? Vilka faktorer påverkar graden av ångest?
Vilket sorts informationsbehov har patienterna?
Definitioner
För att klargöra olika begrepp i studiens syfte definieras följande:
Information
Information är en generell beteckning som syftar till själva innehållet i det meddelande som förmedlas genom kommunikation i olika former (Nationalencyklopedin, 2015a). Information uppnås först när meddelandet tolkas av mottagaren (a a). Information kan komma i flera olika former och ha flera olika betydelser (Floridi, 2010). Information kan ha många förklaringar som är beroende på perspektiv och behov. Information består av data och mening. För att en individ ska vara ”väl informerad” måste data i informationen också vara sammansätt på ett visst sätt (a a).
Ångest
Enligt American Psychiatric Association (2000) är ångest en känsla av obehag som härstammar från ångestväckande händelser och stressorer som individen uppfattar som hotande eller osäkra. Låg grad av ångest benämns som oro (Nationalencyklopedin, 2015b).
METOD
En litteraturstudie valdes för att sammanställa resultat utifrån tidigare forskning.
Tillvägagångssättet gjordes enligt Willman m.fl (2011). Inklusionskriterier bestämdes innan sökning av litteratur påbörjades. Exklusionskriterier kom upp under sökningens gång. Tillvägagångssättet för litteratursökning, tolkning och sammanställning av bevis samt sökresultat redovisas nedan.
Inklusionskriterier
Studiepopulation med endast kvinnor som har eller har haft bröstcancer med samtidig ångest.
Artiklar som endast har patientperspektiv.
Artiklar som är skrivna på engelska.
Artiklar som är utgivna mellan 2005-2015.
Artiklar som finns med fulltext och abstrakt.
Artiklar med kvantitativ ansats.
Artiklar som behandlar samband mellan information och ångest.
Exklusionskriterier
Artiklar som fokuserade på population med endast misstänkt bröstcancer inför undersökning.
Artiklar som hittades under indexord ”Support” men där information inte var en delkomponent.
Artiklar som hittades under indexordet ”Stress” men där ångest inte var en delkomponent.
Plan för litteratursökning
Databaserna Cinahl, Pubmed och PsycINFO användes för sökning av relevanta artiklar. Tillgång till databaserna erhölls från Malmö Högskolas bibliotek. Valda databaser inriktade sig på omvårdnad, medicin och psykologisk forskning. Databassökningen baserades på sökord erhållna från syftet med hjälp av PIO (se tabell 1). PIO står för Population,
Intervention och Outcome (Willman m.fl, 2011). Översättning från svenska ord till engelska MeSH-termer gjordes med hjälp av Karolinska Institutet (2015). Blocksökning användes för att få en systematisk sökning (a a).
Tabell 1. PIO
Population Intervention Outcome
Bröstcancerpatienter Information Minskad ångest
Sökningen modifierades utifrån respektive databas. Detta då systemen inte använder sig av samma index- och söktermer. För att finna rätt indexord i de åtskilda databaserna slogs orden och dess definitioner upp i respektive databas uppslagsverk. För att inkludera både
huvudkategorier och underkategorier och därmed öka sensitiviteten i sökningen användes funktionen ”explode” i Cinahl och psycINFO. Detta gjordes inte i PubMed då “explode” redan var inkluderat om inget annat angavs. Olika söktermer och indexord kombinerades genom att utgå från sökorden i PIO.
Genomförande av litteratursökning
Sökningarna utfördes med Booleska sökoperatörer. Detta är en funktion där orden “AND” och “OR” kombineras på olika sätt tillsammans med olika söktermer och indexord (Willman m.fl, 2011). För att undvika att sökningen blev för begränsad och därmed minska risken att gå miste om relevanta artiklar lades indexorden ’’Stress’’ och ’’Support’’ in i sökningen. Detta för att “ångest” och “information” kan vara delkomponenter i studier som är indexerade med ovan nämnda ord. Detta upptäcktes vid en preliminärsöking som gjordes i förberedande syfte för blocksökningen. Indexorden för “Stress” och “Support” skilde sig åt beroende på databas. För att öka sensitiviteten i sökningen lades sökord i fritext till. De booleska sökoperatörerna användes i samtliga utvalda databassökningar.
Cinahl
I Cinahl användes Major headings (MH) som är deras benämning på ämnesord, tillsammans med explode (+). Orden “Information” och ’’Breast cancer’’ användes som fritext (se tabell 2).
Tabell 2. Blocksökning Cinahl.
Söknr Sökord Träffar Sökblock
#1 Information Needs (MH) 8,659 Information #2 Support, Psychosocial + (MH) 41,606 #3 Information 242,829 #4 Breast Neoplasms + (MH) 38,533 Bröstcancerpatienter #5 Breast cancer 29,110 #6 Anxiety + (MH) 18,017 Ångest #7 Stress, psychological + (MH) 40,811 #8 #1 OR #2 OR #3 278,851 Information #9 #4 OR #5 42,922 Bröstcancerpatienter #10 #6 OR #7 56,287 Ångest #11 #8 AND #9 AND #10 357 Filter English, Date: 2005-2015, Full text, abstract
available
57
PubMed
I PubMed benäms ämnesorden MeSH-terms. I PubMeds sökning med ämnesord inkluderas både huvudkategorier och underkategorier om inget annat anges (Willman m.fl, 2011). “Information” samt ’’Breast cancer’’lades till som fritext (se tabell 3).
Tabell 3. Blocksökning PubMed.
Söknr Sökord Träffar Sökblock
#1 Information 965,905
Information
#2 Social support [MeSH Terms] 54,783 #3 Breast neoplasms [MeSH Terms] 230,485
Bröstcancerpatienter
#4 Breast cancer 310,367 #5 Anxiety [MeSH Terms] 60,099
Ångest
#6 Stress, psychological [MeSH Terms] 98,587
#7 #1 OR #2 1,014,310 Information
#8 #3 OR #4 310,367 Bröstcancerpatienter
#9 #5 OR #6 150,916 Ångest
#10 #7 AND #8 AND #9 576 Filter English, Date: 2005-2015, Free full text,
abstract available
96
PsycINFO
I PsycINFO benäms ämnesorden Subject Exact. Explode används här för att inkludera huvudkategorier och underkategorier. Fritexten som användes i denna databas var “Support” samt ’’Breast cancer’’. “Support” valdes som fritext då det inte fanns ett liknande ämnesord som har funnits i databaserna Cinahl och PubMed. Detta gjordes för att bevara sökningarna så systematiska som möjligt. Det filter som användes i denna databas var endast
publiceringsdatumet, vilket gjorde att fler titlar gicks igenom och fick därmed även
exkluderas manuellt utifrån samma begränsningar som benämns i tidigare databaser. Detta gjordes då det inte gick att använda samma filter som använts i tidigare databas (se tabell 4).
Tabell 4. Blocksökning PsycINFO
Söknr Sökord Träffar Sökblock
#1 Information [SU.EXACT.EXPLODE] 12,043
Information
#2 Support 405,624 #3 Breast neoplasms [SU.EXACT.EXPLODE] 7,794
Bröstcancerpatienter
#4 Breast cancer 11,356 #5 Anxiety [SU.EXACT.EXPLODE] 59,248
Ångest
#6 Psychological Stress [SU.EXACT.EXPLODE] 8,062
#7 #1 OR #2 416,163 Information #8 #3 OR #4 11,432 Bröstcancerpatienter #9 #5 OR #6 66,753 Ångest #10 #7 AND #8 AND #9 122 Filter Date: 2005-2015 84 Manuell sökning
Utöver blocksökningen i ovanstående databaser gjordes även en manuell sökning.
Referenslistorna i de redan utvalda artiklarna från blocksökningarna gicks igenom och titlar av intresse valdes ut. Därefter gjordes en manuell sökning på PubMed av titlarna för att se om de var relevanta. De artiklar som var publicerade före 2005 exkluderades, samt de som inte svarade på syftet eller inte var primärstudier. Slutligen valdes en artikel ut som var av intresse för studiens syfte.
Det gjordes även en sökning i databasen Scopus på författaren Liao, M-N, då tre av de utvalda artiklarna är skrivna av denna författare. Författaren återfanns även som referens i flera av de utvalda artiklarna. Dock hittades inga nya relevanta artiklar i denna sökning.
Första urval
Samtliga titlar som erhölls utifrån sökningarna lästes igenom. De titlar som var av relevans för syftet abstraktgranskades. De artiklar där abstrakten berörde syftet på studien granskades. Slutligen diskuterades resultatdelarna på de utvalda artiklarna mellan författarparet utifrån studiens syfte. En stor del av artiklarna har exkluderats då de behandlade ångest och
information, men inte sambandet. De artiklar som trots använda filter inte fanns i fulltext fick också exkluderas. Eftersom studien endast fokuserar på patienter med en diagnostiserad bröstcancer fick ett antal artiklar exkluderas som berörde icke-diagnostiserade patienter inför undersökning. En artikel fick exkluderas då endast abstraktet var på engelska men resten på kinesiska. Ett flertal artiklar fick exkluderas då de återkom i de olika databaserna samt i den manuella sökningen. Artiklarna hade alltså redan granskats och därmed antingen inkluderats eller exkluderats. En artikel som svarade på syftet togs bort då den var av kvalitativ ansats. Slutligen valdes tio artiklar ut som svarade på litteraturstudiens syfte. Tio artiklar erhölls
utifrån blocksökningar samt två artiklar valdes ut från den manuella sökningen, för att kvalitetsgranskas.
Tabell 5. Sammanfattning litteratursökning.
Databas Datum
Sökblock Filter Antal
artiklar Antal lästa titlar Antal lästa abstrakt Antal granskade artiklar Antal använda artiklar Cinahl 10/11 Information AND Bröstcancer AND Ångest English, Date: 2005-2015, Full text, abstract available 65 65 25 13 4 PubMed 10/11 Information AND Bröstcancer AND Ångest English, Date: 2005-2015, Free full text, abstract available 99 99 30 12 3 PsycINFO 17/11 Information AND Bröstcancer AND Ångest Date: 2005-2015 85 85 28 14 2 Manuell sökning PubMed 21 21 13 5 1 Manuell sökning Scopus 45 45 7 7 0 Kvalitetsgranskning
Av de tio artiklar som valdes ut var samtliga av kvantitativ ansats. Artiklarna
kvalitetsgranskades enligt en granskningsmall från SBU (2014a;2014b) beroende på studiedesign. Detta gjordes för att främst bedöma risken för intressekonflikter och
systematiska fel, för att klargöra att artiklarna hade en tillräckligt hög kvalitetsnivå för att kunna användas i studien.
Kvalitetsnivån bestämdes utifrån frågor från respektive mall där. Enligt SBU (2014a;2014b) är alla frågor var av lika värde. Svarsalternativen på mallarna var “Ja”, “Nej”, “Oklart” och ‘’ej tillämpbart’’. Svaret “Ja” räknades som positivt. ‘’Nej’’ och ‘’Oklart’’ räknades som negativt svar (a a). Ej tillämpbar fråga exkluderades från kvalitetsbedömningen, vilka var de frågor som berörde studier på syntesnivå. Utifrån svaren räknades ett procentuellt värde ut för varje artikel, vilket visade om studien var av låg- medelhög- eller hög kvalitet. Denna
beräkning utgjordes av antalet positiva svar som erhölls. Ju fler positiva svar tyder på högre kvalitet på studien (Polit & Beck, 2014). En studie är av låg kvalitet vid 60-69% positiva svar
(Willman m.fl, 2011) För medelhög kvalitet krävs 70-79% positiva svar. Då en studie är av hög kvalitet är 80-100% av svaren positiva (a a).
Av de tio artiklar som valdes ut var fyra kohortstudier, två kvasiexperimentella, två
tvärsnittsstudier samt två randomiserade interventionsstudier; en randomiserad kontrollerad studie (RCT) samt en randomiserad studie (RT). Nio artiklar bedömdes vara av medelhög kvalitet. Detta då utfallsmåttet i de flesta studierna var känsligt för bedömningsbias eftersom ingen av studierna var blindade. Det fanns även brister i generaliserbarhet då samtliga studier hade geografiska begränsningar. En av studierna bedömdes vara av låg kvalitet på grund av studiedesignen (tvärsnittsstudie) samt att det saknas skydd för bedömningsbias i studien. Varje artikel granskades enskilt oberoende av författarpartnern för att sedan diskuteras och jämföras om varje artikel erhållit samma kvalitet av båda författarna. Då författarparet var oense gicks mallen igenom tillsammans och granskades ytterligare en gång för att komma fram till en gemensam bedömning. Efter kvalitetsgranskning sammanställdes artiklarna i artikelmatriser (se bilaga 1).
Sammanställa resultat
Resultatet i litteraturstudien sammanställdes enligt Forsberg & Wengström (2013) med en manifest innehållsanalys. Studiernas resultatdelar lästes igenom ett flertal gånger så att författarparet kunde bekanta sig med materialet. Efter att ha kommit fram till vad respektive resultatdel handlade om bestämdes rubriker som var gemensamma i de olika studiernas resultatdelar; ångest, inforamationsbehov samt samband mellan information och ångest (se tabell 6). Utifrån innehållet under ovanstående rubriker kunde det sedan bestämmas
underrubriker (se tabell 6). Resultatet tolkades och diskuterades av författarparet. Bevisvärdet av resultatdelarna från de valda studierna bestämdes utifrån vilken studiedesign som använts i respektive studie. De studier som värderades högst var RCT- samt RT-studier. Därefter kom de kvasiexperimentella studierna följt av kohort. Tvärsnittsstudie var den studiedesign som värderades lägst (se tabell 6). Denna rangordning gjordes enligt Polit & Beck’s (2013) hierarkiska pyramid för evidensbaserade studier.
RESULTAT
Nedan presenteras resultatdelarna ur utvalda artiklar under följande rubriker; Ångest, Informationsbehov samt Samband information och ångest.
Tabell 6. Översikt resultat
Studiedesign Studie: Ångest
Underrubrik: -Faktorer som påverkar ångest Informations- behov Underrubrik: -Informations-källor Samband information & ångest Underrubrik: Ångest & livskvalitet RCT & RT Jones m.fl, 2006 (n=400)
x
x
Aranda m.fl, 2006 (n=105)x
x
x
Kvasiexperimentell studie Liao m.fl, 2014 (n=80)x
x
x
Liao m.fl, 2009 (n=122)x
x
Kohortstudie Schonberg m.fl, 2014 (n=94)x
x
x
Mello m.fl, 2013 (n=1128)x
x
x
Liao m.fl, 2012 (n=124)x
x
x
Halkett m.fl, 2011 (n=123)x
x
x
Tvärsnittstudie Brédart m.fl, 2013 (n=384)x
x
x
Uchida m.fl, 2010 (n=87)x
x
Ångest
Ångest bland bröstcancerpatienter fanns i flera studier (Liao m.fl, 2014;Brédart m.fl, 2013;Mello m.fl, 2013;Liao m.fl, 2012;Liao m.fl, 2009). Dock varierade andelen patienter som upplevde ångest i varje studie. Brédart m.fl (2013) observerade ångest i 20.5% av respondenterna. Mello m.fl (2013) fann ångest hos 39% av patienterna under det första året efter diagnosen. Under år två var det 30 % av patienterna som upplevde ångest. 42 % av patienterna upplevde ångest under det tredje året (a a). Liao m.fl (2012) tittade på frekvensen av ångest bland bröstcancerpatienter, där 84% av patienterna visade sig ha hög grad av tillfällig ångest enligt mätinstrumentet STAI (State-Trait Anxiety Inventory) vid
cancerbeskedet. En månad efter cancer beskedet hade frekvensen av ångest bland patienterna sjunkit till 46 %. Vid två månader och fyra månader efter cancerbeskedet hade frekvensen av hög grad av ångest sjunkit ytterligare till 36 % respektive 22 % (a a). Även Schonberg m.fl (2014) fann att frekvensen av patienter med ångest minskade efter 6 månder. I en kohort studie av Liao m.fl (2009) visade sig att kvinnor hade högre grad av tillfällig ångest före biopsi än efter att de hade mottagit resultatet av sin biopsi (p=0.001). I början av studien fann forskarna ingen skillnad i grad av ångest gällande om cancern var malign (p=0.545) eller benign (p=0.228) (a a).
Faktorer som påverkar ångest:
De faktorer som påverkade bröstcancerpatienters grad av ångest var främst operationen samt rehabiliteringsövningarna efter operation (29.2%) (Liao m.fl, 2014). Även
behandlingsprocessen och sidoeffekter av behandlingen (20%) samt val av mat och vad som ska undvikas (18.5%). Egenvårdsråd för att tackla sidoeffekterna av cellgifterna var också en faktor som framkallade ångest hos 16.9% av patienterna (a a). Patienter visade även oro över biverkningar av strålbehandling samt dess påverkan på deras hälsa och vardagliga liv (Halkett m.fl, 2011). I en interventionsstudie av Aranda m.fl (2006) där patienterna samtalade med en sjuksköterska om deras bekymmer visade sig att det största bekymret var hur patientens cancer påverkar familjen (31 %), behandlingsrelaterade bekymmer (31 %), trötthet och sömnsvårigheter (29%), smärta (22%) samt finansiella bekymmer (20%). En hög
utbildningsnivå visade vara kopplat till lägre grad av ångest (p<0.05) (Brédart m.fl, 2013). Att vara förälder visade vara en faktor till en högre grad av ångest hos bröstcancerpatienter
(p<0.05) (a a).
Informationsbehov
I en kohortstudie av Liao m.fl (2012) fann forskarna att både information och stöd från
vårdpersonal var det största behoven hos patienterna. Dock var informationsbehovet det minst tillfredsställda. Detta visades främst vid cancerbeskedet samt en månad efter. Den
informationen patienterna saknade var om cancern var under kontroll, tillräckligt snabbt få information om vad provresultaten visade samt vad de själva kunde göra åt sin sjukdom för att förbättra sin hälsa (a a).
I en kohortstudie av Halkett m.fl (2011) visade det sig att 64% av deltagarna i studien hade liten förståelse för strålbehandling innan de fått sin cancerdiagnos.
Deltagarnas främsta informationsbehov var angående strålbehandlingen, dess biverkningar samt egenvårdstrategier. Mer än hälften av patienterna var inte tillfredsställda med den information de erhöll vid konsultationen samt efter planerande av behandling tillsammans med en onkolog. Efter första veckan av behandling var det fortfarande 20% som inte var tillfredsställda med den information de erhållit (a a).
I en tvärsnittsstudie av Uchida m.fl (2010) indentiferades de behov som var minst
tillfredsställda bland patienterna, vilket visade sig vara rädsla över cancerns spridning (78,8% av patienterna), att inte kunna göra något åt resultatet av behandlingen (71,8%), samt att ha någon ur sjukvårdspersonalen som patienterna kunde prata med om sitt sjukdomstillstånd, behandling och uppföljning (67,1%). Detta bekräftades av fynden i en studie av Brédart m.fl (2013), där 50 % eller mer av respondenterna inte var tillfredställda med informationen de erhållit angående framtiden och egenvårdstrategier. Uchida m.fl (2010) visade också att information angående egenvårdsstrategier inte var tillfredsställt.
I en interventionsstudie av Aranda m.fl (2006) använde sig 36% av deltagarna av egenvårdsstrategier som hade föreslagits vid deras första interventionstillfälle av en sjuksköterska. Den första interventionen gick ut på att låta patienterna berätta om sin bekymmer och därefter erhålla tips från sjuksköterskan för att lösa dessa. De kvinnor som hade haft problem med sina onkologer använde sig av en strategin som föreslagits vid första interventionen med att boka in ett möte för att diskutera sina bekymmer. Trots detta
rapporterade 56 % av kvinnorna att de inte kunde få alla sina behov tillfredsställda (a a). Jones m.fl (2006) utförde en studie för att undersöka diverse sätt att ge ut information till cancerpatienter. De patienter som fick generell information från broschyrer var generellt mer tillfredsställda med sitt informationsbehov än de som hade utformat sin egen
individanpassade broschyr (p=0.002). Jämfört med patienter som fått generell information endast, hade de patienter som fått individanpassad information visat det för sin närstående (p=0.01) då det hjälpte patienterna att prata om cancern och dess behandling med någon annan (p=0.04) (a a).
Patienter som tidigare varit sjuka (p< 0.005) visade ett lägre behov av information och stöd jämfört med de patienter som inte varit sjuka innan, trots att de erhöll samma mängd information (p<0.001) (Brédart m.fl, 2013).
Informationskällor
Patienter använde sig av diverse källor för att erhålla information om emotionellt stöd (Mello m.fl, 2013). Det vanligaste var att samtala med läkare. Patienter erhöll även information från media samt muntliga källor som saknade kompetens inom området, både när de aktivt sökte information samt passivt (a a). Patienter uppskattade att få både muntlig och skriftlig
information (Halkett m.fl, 2011).
Samband Information och ångest
I en kohortstudie av Liao m.fl (2012) undersöktes informationsbehov och grad av tillfällig ångest. Vid cancerbeskedet var graden av tillfällig ångest som högst för att sedan sjunka med tiden (p=0.004). En liknande trend kunde ses för behovet av socialt stöd och information (p=0.025) (a a).
Enligt Uchida m.fl (2010) där tillfredsställelsen av behov hos bröstcancerpatienter
undersöktes, påvisades att informationsbehov var kopplat till ångest (p<0.01). Detta påvisar även Brédart m.fl (2013) där patienter med högre grad av ångest hade ett högre
informationsbehov (p<0.005) samt ett högre behov av stöd från sjukvårdspersonal (p=0.005). Liao m.fl (2009) utförde en interventionsstudie som bestod av information och stöd, vilket resulterade i att den tillfälliga ångestnivån skiljde sig åt allt eftersom tiden gick (p=0.001). Kvinnorna i interventionsgruppen hade en statistiskt lägre grad av tillfällig ångest både innan
biopsin (p=0.008) och efter att ha erhållit resultatet av biopsin (p=0.001) än kontrollgruppen (a a).
I en longitudinell enkätstudie av Halkett m.fl (2011) var en analys gjord för att undersöka bröstcancerpatienters grad av ångest. Studien visade på att patienternas grad av ångest sjönk efter varje inplanerat besök med onkolog. Efter patienternas första möte med onkolog upplevde 31% av patienterna ångest, för att sedan sjunka till 24% efter avslutad behandling. Studien visar på att graden av ångest sjunker med tiden samt antalet patienter med påvisbar ångest (a a).
I en annan studie av Liao m.fl (2014) utfördes en intervention till patienter som var diagnostiserade med bröstcancer samt genomgått operation. Efter interventionen hade den experimentella gruppen ett signifikant lägre informationsbehov än kontrollgruppen (p<0.001). Dessutom hade den experimentella gruppen även en lägre grad av tillfällig ångest (p<0.001). Slutligen såg forskarna att den experimentella gruppen hade en högre grad av tillfredsställda behov än kontrollgruppen (p<0.001) (a a).Däremot visade fynden i enkätstudie av Schonberg m.fl (2014) att även om 84 % av respondenterna var nöjda med den information de fått efter sin biopsi och 77% tyckte att den var förstålig, visade det sig att nästan 40 % blev oroliga av informationen och rapporterade att de upplevde åtminstone lite ångest om resultaten om framtida mammogram. Dock var det 58 % som fann informationen betryggande (a a). I en kohortstudie av Mello m.fl (2013) såg forskarna att desto mer information patienterna kom i kontakt med, desto högre grad av ångest hade de. Deltagarna i studien som mottagit information från mediakällor hade en tendens att rapportera emotionella symtom, vilket kunde påverka deras grad av ångest (p=0.015). Samma trend kunde ses efter samtal med läkare (p=0.015). Dock visade det sig att efter forskarna hade justerat för andra informationskällor, tidigare symtom vid datainsamling omgång ett och två samt justerat för confounders,
indikerade analysen att samtal med läkare kunde leda till en lägre grad av ångest (p=0.047) (a a).
Efter en intervention där patienter haft samtal med sjuksköterskor om sina bekymmer, mättes patienternas grad av livskvalitet och samt grad av ångest (Aranda m.fl, 2006). En liten minskning av grad av ångest sågs en månad efter interventionen i den experimentella
gruppen. I kontrollgruppen ökade graden av ångest något. Små minskningar i grad av ångest sågs tre månader efter interventionen i båda grupperna. Ingen signifikant skillnad sågs mellan interventionsgruppen och kontrollgruppen gällande grad av ångest tre månader efter
interventionen. Dock sågs en icke signifikant trend: patienterna i interventionsgruppen hade en minskning av grad av ångest i jämförelse med kontrollgruppen. I gruppen som bestod av patienter med högre grad av ångest vid start sågs en minskning i grad av ångest i den experimentella gruppen jämfört med kontrollgruppen (p=0.026) (a a).
I en interventionsstudie av Jones m.fl (2006) där det testades olika metoder av att ge information och hur informationen skulle sammansättas för att påverka patienternas ångest delades interventionsgruppen in i åtta grupper. Fynden på studien kunde inte påvisa någon skillnad mellan grupperna. Dock sågs en minskning i samtliga grupper gällande deras grad av ångest (p=0.45). Det framkom att de som hade mottagit individanpassad information delade med sig av denna information till anhöriga (p=0.01) (a a).
Ångest & livskvalitet
I en studie av Uchida m.fl (2010) pekade forskarna på att informationsbehov som inte var tillfredsställda var signifikant associerat med ångest (p<0.01), vilket i sin tur var associerat med minskad livskvalitet (p<0.01). Däremot sågs ingen signifikant association mellan livskvalitet och grad av ångest i studien av Aranda m.fl (2006).
DISKUSSION
En diskussion om studiens metod och resultatdel presenteras nedanför.
Metoddiskussion
Tillvägagångssätt enligt Willman m.fl (2011) valdes för litteraturstudien då den innehöll en tydlig väg för att genomföra en litteratursökning, samtidigt som den upplyste författarparet om styrkor, svagheter, begränsningar och fallgropar. Genom att använda sig av en beprövad metod kan svagheter, relaterade till författarnas erfarenhet av att genomföra en
litteraturstudie, i studiens metodel minimeras.
Datainsamling
Om PICO hade använts hade resultatet blivit mer enhetligt då alla artiklar hade innehållit både en interventions- och en kontrollgrupp och resultatet från artiklarna hade varit lättare att jämföra med varandra. Detta var inte möjligt eftersom sökningarna gav inte tillräckligt mycket artiklar för att genomföra studien enligt PICO, vilket gjorde att PIO valdes för att öka sensitiviteten.
Filtren användes för att begränsa sökningen samt göra sökresultaten mer hanterbara. Filtret gällande tidsaspekt valdes då författarparet ville erhålla relativt ny forskning inom ämnet, vilket begränsade sökresultatet och gav ett färre antal relevanta artiklar. Begränsningen kan ha lett till artiklar som hade erhållit en hög kvalitet i granskningen exkluderats från sökresultatet vilket medfört till ett urval av artiklar med en relativt lägre kvalitetsnivå.
Enligt Willman m.fl (2011) räcker det inte att basera en systematisk litteratursökning på en databas, då det finns risk för publiceringsbias. Därför användes så många databaser som är möjligt inom begränsningarna som gäller för litteraturstudien. Databaserna Cinahl, PubMed och PsychINFO användes då de innehåller relevanta artiklar för studiens syfte samtidigt som de möjliggör tillvägagångssättet för systematiska litteratursökningar. Genom att sökningarna skett i tre olika databaser har författarparet ökat möjligheten för att uppnå datamättnad. För att minimera fel använde sig författarparet av respektive databas ämnesordlista för att slå upp ord och definition. Indexord användes för att kunna utnyttja databasen maximalt och då var indexorden tvungna att modifieras och anpassas till respektive databas. Detta gjordes för att erhålla liknande sökresultat i varje databas.
Blocksökning med hjälp av Booleska sökoperatorer användes för att komma åt så mycket relevant litteratur som möjligt men samtidigt begränsa till litteraturstudiens syfte. Booleska sökoperatorerna “AND” och “OR” användes då “OR” ökar sensitiviteten på sökningen och “AND” möjliggör att kombinera sökblocken med varandra och därmed avgränsa området. Sökoperatorn “NOT”användes inte då författarparet inte ville specificera sökningen ytterligare. Fritext ord lades till där det ansågs vara lämpligt för att ytterligare vidga
att inte gå miste om relevanta artiklar. Då trunkering inte använts kan relevanta varianter på sökord förlorats i sökningarna.
Det gjordes en manuell sökning av litteratur då databassökningar bör kompletteras med en manuell sökning enligt Willman m.fl (2011) för att öka möjligheten att inte gå miste om relevanta artiklar. Därför gjordes även en sökning på författaren Liao som verkar vara en verksam forskare inom området. Ett flertal artiklar fick exkluderas då de återkom i de olika databaserna samt i de manuella sökningarna, vilket tolkades som datamättnad.
Sökorden “support” och “stress” lades till i sökningen för att öka sensitiviteten. I tidigare sökningar kunde författarparet finna orden “information” och “ångest” som delkomponenter i “support” respektive “stress” och var därmed inte indexerade under information och ångest. Ifall sökorden “support” och “stress” inte hade använts hade relevanta artiklar inte funnits med bland sökresultatet. Dock medför denna ändring till att öka svårighetsgraden för att plocka ut det resultat ur artiklarna som är relevant för syftet, vilket kan ha påverkat validiteten av denna studie.
Granskning
När författarparet bekantade sig med materialet uppstod tillfällen där det var svårt att förstå artikeln samt översättningen av texten. Tolkningen av dessa artiklar kan ha påverkat
resultatet.
Kvalitetsgranskning och dataanalys gjordes av både författarna oberoende av varandra vilket kan ha bidragit till en ökad objektivitet. Trots att två olika mallar användes för granskning presenteras artiklarna som lika ifall de uppfyllt kriterierna för att nå en viss kvalitet, vilket inte behöver innebära att de är av lika hög kvalitet.
Artiklarna har olika typer av studiedesign vilket gör att resultatet ur dessa inte väger lika tungt. Artiklarna valdes trots detta då det inte fanns tillräckligt många studier med samma design för att uppfylla kriterierna för denna litteraturstudie. Dock återkom vissa
mätinstrument i flera artiklar, vilket kan ses som en styrka. Patienters ångest mättes med HADS samt STAI (för ihållande och tillfällig ångest). För behov återkom mätinstrumentet SCNS samt EORTC gällande livskvalitet. Samtliga mätinstrument är validerade.
Reliabilitet
Flertalet av studierna har inte tagit upp socioekonomiska variabler. Detta kan ha påverkat deras mätningar gällande ångest och informationsbehov. I de studier som tar upp detta kan det ses att det finns signifikanta variabler som har inverkan, som utbildningsnivå och om
patienterna har barn. Då inte alla studier tar hänsyn till detta kan reliabiliteten ha påverkats. Majoriteten av studierna utfördes i Asien och Australien, vilket kan begränsa att resultatet kan generaliseras till Sverige, då författarparet inte har kunskap om sjukvårdsystem i andra länder.
Resultatdiskussion
Kvaliteten av studierna samt den brist på RCT studier som finns i studiens resultat gör det svårt att dra en konkret slutsats.
Samband mellan ångest och information
Studiens resultat visar på att information påverkar graden av ångest hos bröstcancerpatienter, då det sågs ett samband mellan grad av ångest och tillfredsställelse av given information. Detta bekräftas av Bergh m.fl (2007) och Kissane m.fl (2004) som visar på att otillräcklig
information kan påverka graden av ångest samt att ångesten i de flesta fall avtar när
patienterna får mer information om vad de har att vänta sig och när behandlingen har startat. Utifrån resultatet visar sju av åtta artiklar på att graden samt frekvensen av ångest var som högst vid diagnosbeskedet för att sedan sjunka över tid. Detta går i linje med Bergh m.fl (2007) som visar på att graden av ångest är som högst vid cancerbeskedet för att sedan avta under de första tre månaderna samt McDowell m.fl (2010) och Beesley m.fl (2008) som visar på att nydiagnostiserade cancerpatienter har ett större informationsbehov än andra
cancergrupper. Detta skulle kunna förklaras av Brandberg (2004) som säger att
cancerdiagnosen är främmande och ofta kopplat till ovisshet för patienterna. Studiens resultat visar på att patienter som tidigare varit sjuka hade ett lägre behov av information och stöd jämfört med de patienter som inte varit sjuka innan, trots att de erhöll samma mängd information. Enligt Portz & Johnston (2014) kan en anledning till ökad ångest vid
cancerbeskedet vara att sjuksköterskan inte finner tillräckligt mycket tid för att undervisa patienten, vilket sträcker sig genom hela sjukdomsförloppet. Detta bekräftas i Uchida m.fl (2010) där patienterna inte var tillfredställda med möjligheten om att få prata med någon ur sjukvårdspersonalen. Enligt Brandberg (2004) kan det vara svårt för patienten att ta in information och bearbeta den samtidigt som det förväntas att patienten ska ställa frågor. I resultatet har det påvisats att information tillsammans med uppföljningssamtal sänker graden av ångest hos patienten (Brédart, 2013; Liao, 2012; Uchida, 2010; Liao, 2009) Därför är det av betydelse att kunna identifiera patienters kunskapluckor och därmed kunna påverka graden av ångest i ett tidigt skede för sedan följa upp med kontinuerliga möten med vårdpersonal där patientens behov av information står i fokus.
Ökad information kan även öka graden av ångest. Att patienterna sökte information från media hade negativ påverkan på deras grad av ångest. Därför är det av betydelse att sjuksköterskor eller läkare som har kompetens inom området tillfredsställer patientens
informationsbehov, då ökad kunskap kan leda till att de söker mindre information från media. Resultatet visar att patienterna blev oroliga av den information de erhållit angående
undersökning och behandling samt att desto mer information patienterna kom i kontakt med desto högre grad av ångest hade dem, framförallt då de sökt information via media. Detta går i linje med Bergh m.fl (2007) som menar att patienter som nyligen blivit diagnostiserade lider av skuldkänslor av varför just de har drabbats, som kan förvärras av personer i deras närhet. Därför är det av betydelse att sjukvårdspersonal förklarar vilka orsaksfaktorer som är kända. Trots att fynd av Brédart m.fl (2013), Liao m.fl (2012), Uchida m.fl (2010), Liao m.fl (2009), Aranda m.fl (2006) visar på att information sänkte graden av ångest kan vi inte dra slutsatsen att det är just information som sänker ångestgraden, eller om ångestgraden sänks med tiden på grund av andra faktorer, som stöd från sjukvårdpersonal. Detta då resultat från studien av Liao m.fl (2012) visar på informationsbehov och grad av tillfällig ångest är kopplat både till
information och stöd från sjukvårdspersonal, vilket även bekräftas av Liao m.fl (2009). Detta bekräftas också av Uchida m.fl (2010) där grad av ångest var kopplat till både till
informationsbehov samt behov av stöd. Alltså är det av betydelse att vårdpersonal inte endast ger patient information utan även det stöd patienterna behöver, för att kunna påverka deras grad av ångest.
Informationsbehov
Brandberg (2004) menar på att ett cancerbesked ofta är kopplat till ovisshet i form av vad sjukdomen innebär för den enskilda kvinnan samt hur detta besked kommer påverka hennes liv, vilket tyder på ett informationsbehov hos patienterna. Resultatet visade på att de faktorer
som påverkade patienters grad av ångest var behandling och dess biverkningar samt okunskap om egenvård kopplat till behandling och dess biverkningar. Detta går i linje med Jacobsen & Jim (2008) som visar på att faktorer som behandlingar och ovisshet om framtiden leder till ökad grad av ångest (Jacobsen & Jim, 2008).
Nagler m.fl (2010) menar på att hälso- och sjukvårdspersonal borde föra en dialog med patienter om deras informationsbehov samt hur de vill erhålla informationen, vilket skulle kunna leda till en mer individanpassad undervisning till patienter och förbättra den vård sjukvårdspersonal ger till patienter. Resultatet kunde dock inte påvisa att individanpassat information skulle leda till ett mer tillfredsställt informationsbehov. Bidragande faktorer till detta kan vara tiden när informationen gavs samt förhållningsätt, då patienterna kan ha svårt att ta till sig information då de är oroliga eller bli överväldigade av informationen (Portz & Johnston, 2014). Dock är det sjukvårdspersonalen skyldigthet enligt 3 kap 7§ (PL) att patienten har förstått informationen.
Individanpassad information
Jones m.fl (2006) visade på att de som fått individanpassad information delade med sig och kunde prata om detta med sina anhöriga, vilket går i linje med Brandberg (2004) som visar på att om anhöriga har mottagit samma information som patienterna kan de sedan tillsammans analysera informationen. Dock visade det sig inte i resultatet att individanpassad information skulle sänka graden av ångest jämfört med standardiserad information. Detta emotsägs av Nagler m.fl (2010) som säger att individanpassad information kan förbättra den vård som ges av sjukvårdspersonal. Även enligt 3 kap 6§ (PL) ska informationen anpassas till patientens individuella förutsättningar. Enligt Bergh m.fl (2007) reagerar människan och uttrycker sin ångest på olika sätt. Därför är det av vikt att ge en individuellt anpassad vård utifrån hur kvinnan reagerar på sin diagnos och hennes informationsbehov.
I resultatet har det framkommit att egenvård är en viktig komponent för att minska patienters ångest i samband med sidoeffekter av behandling (Halkett m.fl, 2011) Resultatet visade även att då patienterna hade använt sig av egenvårdsstrategier från sjuksköterskan, så som tips på hur patienterna skulle samtala med sina onkologer, minskade deras grad av ångest (Aranda m.fl, 2006). Dock menar Liao m.fl (2014) på att egenvårdsråd för att tackla sidoeffekterna av cellgifterna framkallade ångest hos 16.9% av patienterna. Därfär kan det vara av betydelse att egenvårdsråd och strategier endast ges till de som känner att de är mottagliga för det och på så vis undvika att det framkallar ångest. Detta är viktigt att belysa då det ingår i sjuksköterskans profession av främja egenvård.
Utifrån resultatet gick det inte att se ett samband mellan ångest och minskad livskvalitet, då resultaten var motstridiga. Tidigare forsking visar på att det kan finnas samband på lång sikt, dock är det ännu inte känt (Hodgkinson, m.fl, 2007). Enligt Baumeister m.fl (2005) kan den minskade livskvaliteten hos bröstcancerpatienter bero på de somatiska symtomen av ångest som kan uttrycka sig som hjärtklappning, svettningar och sömnsvårigheter, vilka hade kunnat lindras med information om från sjuksköterskan.
KONKLUSION
Ångest kan vara en följd av att bli diagnostiserad med bröstcancer samtidigt som det uppstår ett informationsbehov med frågor kring sjukdomen, behandlingar och egenvård tillsammans med stöttning från vårdpersonal utifrån patientens individuella behov. Med en ökad kunskap om sin sjukdom och egenvård kan patienters grad av ångest påverkas. Detta kan göras med hjälp av information från sjuksköterskan, vilket har visat sig minska patienters grad av ångest. Genom att ha i åtanke att information kan minska grad av ångest kan sjuksköterskor bidra till att lindra lidandet hos denna patientgrupp. Trots att ingen av studierna är gjorda i Sverige är det känt sedan tidigare av Bergh m.fl (2007) att kvinnor i Sverige diagnostiserade med bröstcancer har ett informationsbehov samt att de har ångest vilket kan göra det möjligt att information från sjuksköterskan kan sänka patienters ångest.
FÖRSLAG PÅ FORTSATT KUNSKAPSUTVECKLING
OCH FÖRBÄTTRINGSARBETE
Inom sjuksköterskans profession ingår det att ge information till patienter och närstående. Det har framkommit i studiens resultat att information är en viktig komponent av socialt stöd från sjuksköterskan. Det är av betydelse att sjuksköterskan identifierar patienter med ångest samt deras informationsbehov för att kunna bidra till en mer välmående patientgrupp. Detta kan göras genom att sjuksköterskan samtalar med patienten, har uppföljningssamtal via telefon samt ger ut individanpassad skriftlig information till patienten. Även de anhöriga borde informeras då de kan vara en stor del av det sociala stödet för patienterna, vilket har tagits upp i endast två av de involverade artiklarna i resultatet. Genom att utföra dessa åtgärder kan patienten få en förbättrad sjukdomsinsikt och möjligöra egenvård. Utifrån resultatet har det framkommit att kontinuerlig information med tiden har en inverkan på ångest. Dock krävs fortsatt forskning inom området för att kunna dra en slutsats om vilken påverkan information har på patientens grad av ångest och hurvida information endast är en delkomponent i ett större omvårdnadsbehov.
REFERENSER
American Psychiatric Association, (2000) The diagnostic and Statistical Manual of mental
disorders: DSM-IV. (4th edition) Washington, DC: American Psychiatric Association.
Aranda S, Schofield P, Weih L, Milne D, Yates P, Faulkner R, (2006) Meeting the support and information needs of women with advanced breast cancer: a randomised controlled trial.
British Journal of Cancer, 95, 667-673.
Baumeister H, Balke K, Ha¨rter, M, (2005) Psychiatric and somatic comorbidities are negatively associated with quality of life in physically ill patients. Journal of Clinical
Epidemiology, 58, 1090–1100.
Beesley V, Eakin E, Steginga S, Aitken J, Dunn J, Battistutta D, (2008) Unmet needs of gynaecological cancer survivors: Implications for developing community support services.
Psycho-Oncology, 17, 392-400.
Bergh J, Brandberg Y, Ernberg I, Frisell J, Fürst C-J, Hall P, (2007) Bröstcancer. Stockholm: Karolinska Institutet University Press.
Brandberg Y, (2004) Cancerbeskedet och psykologiska reaktioner. I: Jönsson P-E, (Red)
Bröstcancer. Södertälje: AstraZeneca AB, s 281-296.
Brédart A, Kop J-L, Griesser A-C, Fiszer C, Zaman K, Panes-Ruedin B, Jeanneret W, Dalaoye J-F, Zimmers S, Berthet , Dolbeault S, (2013) Assessment of needs, health-related quality of life and satisfaction with care in breast cancer patients to better target supportive care. Annals of Oncology, 24(8), 2151-2158.
Burgess C, Cornelius V, Love S, Graham J, Richards M, Ramirez A, (2005) Depression and anxiety in women with early breast cancer: five year observational cohort study. British
Medical Journal, 330, 1-4.
Floridi L, (2010) Very Short Introductions: Information: A Very Short Introduction. Oxford: Oxford University Press
Forsberg C, Wengström Y, (2013) Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Författarna och Bokförlaget Natur & Kultur
Grabsch B, Clarke D-M, Love A, McKenzie D-P, Snyder R-D, Bloch S, (2006) Psychological morbidity and quality of life in women with advanced breast cancer: a cross-sectional survey.
Palliat Support Care, 4, 47 – 56.
Halkett G K-B, Kristjanson L-J, Lobb E, Little J, Shaw T, Taylor M, Spry N, (2012)
Information needs and preferences of women as they proceed trough radiotherapy for breast cancer. Patient Education and Counseling, 86, 396-404.
Hodgkinson K, Butow P, Hunt G-E, Pendlebury S, Hobbs K-M, Wain G, (2007) Breast cancer survivors’ supportive care needs 2–10 years after diagnosis. Supportive Care in
Jacobsen P-B, Jim H- S, (2008) Psychosocial interventions for anxiety and depression in adult cancer patients: Achievements and challenges. CA: A Cancer Journal for Clinicians, 58, 214–230.
Jones R-B, Pearson J, Cawsey A-J, Bental D, Barret A, White J, White C-A, Gilmour W-H, (2006) Effect of different forms of information produced for cancer patients on their use of the inforamtion, social support, and anxiety: randomised trial. BMJ, 332(7547), 942-948. Karolinska institutet, (2015) Svensk MeSH – MeSH sökverktyg.
>http://mesh.kib.ki.se/swemesh/swemesh_se.cfm< (2015-11-18)
Kissane D-W, Grabsch B, Love A, Clarke D-M, Bloch S, Smith G-C, (2004) Psychiatric disorder in women with early stage and advanced breast cancer: a comparative analysis.
Australian and New Zealand Journal of Psychiatry, 38, 320–326.
Knobf M-T, (2007) Psychosocial responses in breast cancer survivors. Seminars in Oncology
Nursing 23(1), 71–83.
Liao M-N, Chen P-L, (2006) Women’s experience during the diagnostic periods of breast cancer. Journal of Oncology, 6, 19-29.
Liao M-N, Chen M-F, Chen S-C, Chen P-L, (2008) Uncertainty and anxiety of women with suspected breast cancer during the diagnostic period. Cancer Nursing 31(4), 274–283.
Liao M-N,Chen P-L, Chen M-F, Chen S-C, (2009) Effect of supportive care on the anxiety of women with suspected breast cancer. Journal of Advanced Nursing, 66(1), 49-59.
Liao M-N, Chen S-C, Chen S-C, Lin Y-C, Hsu Y-H, Hung H-C, Wang C-H, Chen M-F, Jane S-W, (2012) Changes and predictors of unmet supportive care needs in taiwanese women with newly diagnosed breast cancer. Oncology Nuring Forum, 39(5), 380-388.
Liao M-N, Chen S-C, Lin Y-C, Chen M-F, Wang C-H, Jane S-W, (2014) Education and psychological support meet the supportive care needs of Taiwanese women three months after surgery for newly diagnosed breast cancer: A non-randomized quasi-experimental study.
International Journal of Nursing Studies, 51, 390-399.
McDowell M-E, Occhipinti S, Ferguson M, Dunn J, Chambers S-K, (2010) Predictors of change in unmet supportive care needs in cancer. Psycho-Oncology, 19, 508-516.
Mello S, Tan A-S-L, Armstrong K, Schwartz J-S, Hornik R-C, (2013) Anxiety and
Depression Among Cancer Survivors: The role of engagement With Sources of emotional Support Information. Health Communication, 28(4), 389-396.
Nagler R, Gray S, Romantan A, Kelly B, DeMichele A, Armstrong K, Standford-Schwartz J, Hornik R, (2010) Differences in information seeking among breast, prostate, and colorectal cancer patients: Results from a population-based survey. Patient Education and Counseling,
81S, 54–S62.
Nationalencyklopedin, (2015a) Information.
Nationalencyklopedin,(2015b) Ångest. >http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3% A5ng/%C3%A5ngest< (2015-10-01)
Ng R, Verkooijen H-M, Ooi L-L, Koh W-P (2011). Unmet psychosocial needs among cancer patients undergoing ambulatory care in Singapore. Supportive Care in Cancer, 20, 1049-1056.
Palese A, Comuzzi C, Breasadola V, (2005) Global case management: The “nurse case manager” model applied to day sugery in Italy. Lippincott’s Case Management, 10(2), 83-92 Patientlagen, 2014:821
Polit D-F, Beck C-T, (2014) Essentials of nursing research (Upplaga 8). Philadelphia, USA: Lippincott Williams and Wilkins.
Portz D, Johnston M-P, (2014) Implementation of an Evidence-Based Education Practice Change for Patients With Cancer. Clinical Journal of Oncology Nursing, 18(5)S, 36-40. Saraswathi N, Nenny S, Ho G-H, Wong C-Y (2005) Needs and concerns of breast cancer patients – SGH experience. Singapore Nursing Journal, 32(4), 34-41.
SBU: Kunskapscentrum för hälso- och sjukvården, (2014a) Mall för kvalitetsgranskning av
observationsstudier.
>http://www.sbu.se/upload/ebm/metodbok/Mall_observationsstudier.pdf< (2015-11-19) SBU: Kunskapscentrum för hälso- och sjukvården, (2014b) Mall för kvalitetsgranskning av
randomiserade studier.
>http://www.sbu.se/upload/ebm/metodbok/Mall_observationsstudier.pdf< (2015-11-19) Schonberg M-A, Silliman R-A, Ngo L-H, Birdwell R-L, Fein-Zachary V, Donato J,
Marcantonio E-R, (2014) Older Women’s Experience with a benign Breast Biopsy - A Mixed Methods Study. Journal of General Internal Medicin, 29(12), 1631-1639
Socialstyrelsen, (2014) Cancerincidens i Sverige 2013.
>https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19613/2014-12-10.pdf< (2015-09-21)
Spiegel D, Giese-Davis J, (2003) Depression and cancer: mechanisms and disease progression. Biol Psychiatry, 54, 269-82.
Steele R, Futch M-I, (2008) Supportive care needs of women with gynecologic cancer.
Cancer Nursing, 31, 284–290.
Trask, P- C, (2004) Assessment of depression in cancer patients. Journal of the National
Cancer Institute Monographs, 32, 80–92.
Uchida M, Akechi T, Okuyama T, Sagawa R, Nakaguchi T, Endo C, Yamashita H, Toyama T, Furukawa T-A, (2010) Patients’ Supportive Care Needs and Psychological Distress in Advanced Breast Cancer Patients in Japan. Japanese Journal of Clinical Oncology, 41(5), 530-536.
Waldmann A, Pritzkuleit R, Raspe H, Katalinic A, (2007) The OVIS study: Health related quality of life measured by the EORTC QLQ-C30 and -BR23 in German female patients with breast cancer from Schleswig-Holstein. Quality of Life Research, 16, 767– 776.
Willman A, Stoltz P, Bahtsevani C, (2011) Evidenbaserad omvårdnad: En bro mellan
BILAGOR
Title Author Journal, Year, Country
Aim Method, Inclusion-/
Exclusioncriteria
Findings, Ethics, Comments Quality
Information needs and preferences of women as they proceed trough radiotherapy for breast cancer Halkett G K-B, Kristjanson L-J, Lobb E, Little J, Shaw T, Taylor M, Spry N Patient Education and Counseling, 86, 2012, Australia. Prioritise breast cancer patients’ radiotherapy related information needs and concerns; determine unmet information needs; ascertain which information sources patients prefer to receive; and explore whether information provision reduces anxiety and depression. Longitudinal survey, administered at four points: after initial consultation with radiation oncologist, after the planning appointment, within first week of
treatment and after treatment completition. Participants completed a self-reported questionaire. Data was analysed using generalised estimating equatations.
Sample n=123
Inclusion: age 18-80,
diagnosted with primary breast cancer in the last year, referred for a course of external beam radiotherapy that was more than 4 weeks, had not received
radiotherapy previously and were able to read and converse freely in english.
Findings: Women were most concerned
about the impact treatment would have on their health in the future. Women identified high information needs prior to treatment planning and commencing treatment. Womens anxiety at baseline (mean=6,07, SD=3,89) did not
significantly drop until after treatment commencement (mean 5,33, SD=4,15).
Etichs approval was gained from Curtin
University of Technology and the two clinical facilities where patients were recruited.
Comment: None conflict of interest
declared, the responsrate was high (80%) but a larger sample size would have been useful to facilitate further statistical analyses comparisons
between different demographic groups. This study highlight that a high
percentage of patients may have unmet information needs.
Moderate quality (79%). Lacks blinding which may have influencedbias.
Bilaga 1. Artikelmatriser
Title Author Journal,
Year, Country
Aim Method, Inclusion-/ Exclusioncriteria Findings, Ethics, Comments Quality
Changes and predictors of unmet supportive care needs in taiwanese women with newly diagnosed breast cancer Liao M-N, Chen S-C, Chen S-C, Lin Y-C, Hsu Y-H, Hung H-C, Wang C-H, Chen M-F, Jane S-W Oncology Nuring Forum, 39, 5, 2012, Taiwan. To investigate changes in unmet supportive care needs and factors affecting those needs in Taiwanese with newly diagnosed breast cancer.
Prospective longitudinal survey, to explore changes in women’s supportive care needs across the diagnotic and treatment phases of breast cancer. Participants were recruited from the general surgical oncology outpatient department of a 4000-bed medical center in northern Taiwan from 2008-2009.
Needs were assessed with the
Supportive Care Needs Survey-Short Form at diagnosis and one month, two month and tree months after diagnosis. participants were interviewed face-to-face by a trained research assistant using structured questionaires in a consulting room.
Sample n=124
Inclusion: Being older than 20 years,
having pathologic confirmation of newly diagnosed breast cancer and patient awareness of the cancer
diagnosis, and being able to speak and read Mandarin Chinese and
Taiwanese.
Fidnings:Women had moderate-to-high levels of
unmet needs, with the highest beeing in the health system and information domain at each time point. Levels in the domain of
psychological, health system and information, and sexuality needs were higher (p<0,001) at T1 than at T2, T3 and T4. Unmet supportive care needs were significantly predicted by younger age and higher levels of education, symtom distress, trait anxiety, state anxiety and time since diagnosis.
Ethics: Ethical eproval for the study eas granted
by the institutional review board for Channg Gung Memorial Hospital. Before data were collected, participants received a full explanation of the study purposes and their right to refuse to participate. All signes informed consent.
Comment:The authors explored changes in
supportive care needs only over the four months after diagnosis. Future studies should investigate the effect of anxiety and social support on supportive care needs for at last one year. The study is conducted in northern Taiwan and the result cannot be generalized to other geographic areas and hospitals.
Moderate quality (75%). Lacks in bliding and no safeguard for bias.
Title Author Journal, Year, Country
Aim Method, Inclusion-/
Exclusioncriteria
Findings, Ethics, Comments Quality
Meeting the support and information needs of women with advanced breast cancer: a randomised controlled trial Aranda S, Schofield P, Weih L, Milne D, Yates P, Faulkner R British Journal of Cancer, 95, 2006, Australia To examine the effectiviness of a brief, nursedelivered intervention designed to adress the individual needs of women with advances breast cancer.
Method: The design was a
two-group randomized-controlled trial with data collected at baseline (time 1) then after the intervention at one month (time 2) and 3 months (time 3) postbaseline. The participants were recruited and randomised to recieve the intervention or usual care, then asked to complete the European Organisation of Research and Treatment of Quality of Life (EORTC Q-C30) and supportive Care Needs Survey (SCNS) at 1 and 3 months postrecruitment.
Sample: n=105 women (172 was
approached, 67 declined to participate)
Inclusion: a diagnosis of breast
cancer that was newly diagnosed at an advanced stage, recurred or progressed in the preceding 12 months; aged 18 years or older; had sufficient english for the study requirements; and had access to a telephone for follow-up.
Fidnings: No significant differences
were detected between intervention and usual care groups in the SCNS or the EORTC Q-C30 subscale scores. When the groups were divided into high needs (score of above 50) and low baseline needs (score of 50 or below) for each SCNS subscale, a significant difference between intervention and usual care groups was found in the
psychological/emotional subscale among women with high baseline needs.
Ethics: Ethics committee aproval was
obtained from all study sites.
Comments: a larger sample size may
have detected more significant differences between the two groups. Considering this group had metastatic disease and they were being asked to complete three surveys over a three month period, the consent rate may be considered resaonable. Moderate quality (73%). The participants were not blinded and the outcome was not measured on optimal points.
