Att volontärarbeta, är det lönt?

Examensarbete

Att volontärarbeta, är det lönt?

Is it profitable to volunteer?

Linus Lindgren

Aneta Reimann

Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp

Datum för slutseminarium: 2017-06-01

Examinator: Frida Wikstrand

Handledare: Hilma Holm Fakulteten för

3

Sammanfattning

Studien har sin utgångspunkt i klyftorna på dagens arbetsmarknad, där utrikes födda kvinnor har den lägsta graden av sysselsättning. I samband med en migration förändras individers kapital då de gamla kapitalen inte värderas som konkurrenskraftiga i det nya sammanhanget. Kapitalen är nödvändiga för att öka individens anställningsbarhet och etablering. Enligt tidigare forskning ökar anställningsbarheten när individen volontärarbetar samtidigt som denna söker arbete. Med detta som bakgrund syftar denna studie till att undersöka hur arbetssökande utrikes födda kvinnor ser på sitt volontärarbete i relation till en etablering på den reguljära arbetsmarknaden.

Syftet undersöks med hjälp av frågeställningarna: Hur upplever de intervjuade själva att deras anställningsbarhet påverkats av det frivilliga engagemanget? Vilka kapital framkommer i de intervjuade kvinnornas berättelser i samband med volontärarbete?

Studien bygger på en narrativ metod där tre kvinnors berättelser ligger till grund för analysen. Syftet och frågeställningarna besvaras utifrån teorierna om The theory of employability och om Bourdieus kapital.

Huvudresultatet i denna studie är att kvinnorna kom i kontakt med flera olika typer av kapital i samband med sitt frivilligarbete. Dessa kapital värderas olika beroende på vilket fält de befinner sig i, och påverkar kvinnornas syn på sin anställningsbarhet kopplat till volontärt engagemang.

4

Förord

Författarnas tack

Vi vill tacka kvinnorna som ställt upp och bidragit med sina berättelser. Vi vill även tacka de organisationer och personer som bidragit till att vi över huvud taget fått kontakt med kvinnorna. Slutligen vill vi tacka vår handledare Hilma Holm som hjälpt oss att konkretisera våra ofta utsvävande resonemang, och uppmuntrat oss när det gått trögt.

Fördelning av arbetet

Som författare har vi arbetat i en gemensam process där vi båda varit delaktiga i alla delar av texten. Detta arbetssätt var ett medvetet val för att ta tillvara på varandras styrkor och se till så båda författarna hade djupgående förståelse för alla delar för att kunna höja arbetets kvalité.

Nedan redovisas de områden där gjort en ansvarsfördelning. Aneta Reimann hade det huvudsakliga ansvaret för att beskriva metoderna som vi tillsammans hade kommit fram till. Vidare genomförde och transkriberade hon intervjun med Isabella och beskrev Isabellas livssituation i resultatkapitlet.

Linus Lindgren hade ansvar för att beskriva teorierna på vilka arbetet bygger på. Vidare genomförde han och transkriberade intervjun med Fatima och beskrev hennes livssituation i resultatkapitlet.

5

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 8

1.1 Syfte och frågeställning ... 9

1.2 Begreppsdefinition ... 9

1.2.1 Reguljär arbetsmarknad ... 10

1.2.2 Frivilligarbete - volontärt arbete ... 10

1.2.3 Utrikes född - Utlands född ... 10

1.3 Disposition ... 10

2. Tidigare forskning ... 12

2.2 Kvinnors påverkan av volontärarbete ... 12

2.3 Utrikes födda kvinnors arbetsmarknad ... 13

2.4 Sammanfattning av tidigare forskning ... 15

3. Teoretiska utgångspunkter ... 17

3.1 Kapital ... 17

3.5 The concept of employability ... 19

3.4 Sammanfattning av teorier... 21 4. Metod ... 22 4.1 Metodval ... 22 4.2 Urval av undersökningsenheter ... 23 4.3 Datainsamling ... 24 4.4 Analysmetod ... 25 4.5 Etiska ställningstagande ... 26 5. Resultat ... 28 5.1 Presentation av intervjupersonerna ... 28 5.1.2 Isabella ... 28

6

5.1.3 Fatima ... 29

5.1.4 Maria ... 29

5.3 Kunskap i samband med volontärarbete ... 30

5.4 Personlig påverkan ... 31

5.5 Volontärarbete och arbetsmarknad ... 33

5.6 Sammanfattning resultat ... 35

6. Analys ... 37

6.1 Analys av kapital kopplat till anställningsbarhet ... 37

6.2 Analys av kvinnornas syn på sin anställningsbarhet ... 40

6.3 Volontärarbete i relation till arbetssökande ... 42

6.4 Sammanfattning av analys ... 44

7. Diskussion ... 45

7.1 Resultatdiskussion ... 45

7.1.1 Fördelar med volontärarbete ... 45

7.1.2 Nackdelar med volontärarbete ... 46

7.1.3 Kontextens betydelse ... 47

7.2 Metoddiskussion ... 47

7.3 Teoridiskussion ... 48

7.4 Förslag på vidare forskning ... 49

7.5 Är det lönt att volantärarbeta? ... 50

8

1. Inledning

Arbetslösheten är en politisk fråga som adresseras av de politiska blocken, där olika lösningar ges som förslag för att minska arbetslösheten och bidragstagandet. När 2017 års vårbudget presenterades var en viktig del för Moderaterna att vässa sin gamla arbetslinje med en ”bidragsreform” (Lönnaeus 2017). Med hot om indragna pengar för bidragstagare sa Anna Kinberg Batra att ”alla måste jobba och bidra efter bästa förmåga”. Partiet vill att fler utrikes födda kvinnor ska vara självförsörjande. Detta vill de uppnå genom ”sänkta trösklar” till arbetsmarknaden. Samtidigt är arbetslösheten hos utrikes födda kvinnor en komplex fråga, där sysselsättningsgraden påverkas av individernas humankapital och hur detta värderas i en svensk kontext (Aldén & Hammerstedt 2014, 23).

Medan de olika partierna ger sina förslag för att effektivisera etableringen visar statistik från SCB (2016) en konkret bild av arbetsmarknadssituationen. Bland utrikes födda är andelen arbetslösa nästan tre gånger högre än bland inrikes födda. Arbetslösheten för personer i Sverige som är födda i ett annat land låg år 2016 på 15,1 procent, vilket är drygt elva procentenheter högre än för inrikes födda. De utrikes födda kvinnorna är den grupp som procentuellt har lägst andel sysselsatta personer, där nästan 25 procent av de utrikes födda kvinnorna i arbetsför ålder inte är sysselsatta.

Något som skulle kunna bidra till att människor kommer närmare en anställning är arbetssökande har ett relevant och aktuellt CV. Ett av arbetsförmedlingens bidrag till att minska arbetslösheten är genom en CV-guide som finns på deras hemsida (Arbetsförmedlingen 2017). CV-guiden innehåller information om hur ett CV kan se ut och vad som behöver inkluderas.

En av punkterna handlar om övriga kunskaper och meriter. Dit räknar Arbetsförmedlingen ideellt arbete och föreningsarbete. Detta påstår de bidrar till att ge en helhetsbild av den arbetssökande. Vi anser att Arbetsförmedlingen räknar volontärarbete som en merit som ökar chansen att få ett arbete.

Även i tidigare forskning går det att utläsa att arbetssökande kvinnors anställningsbarhet ökar i samband med volontärarbete (Konstam et al 2015, 152).

9

Under vår studietid på Studie-och yrkesvägledarutbildningen har vi stött på utrikes födda kvinnor som arbetstränar, arbetspraktiserar eller har språkpraktik på frivilligorganisationer med incitament från arbetsförmedlingen. Här startade en tanke hos oss kring volontärarbetande kvinnors syn på sitt frivilligarbete i förhållande till anställningsbarhet (utan att det är en del av deras jobb-och utvecklingsgaranti). Är ett volontärarbete något som gynnar eller förskjuter anslutningen till ett betalt arbete, eller hur ser kvinnorna på sitt volontära engagemang? Med hjälp av denna studie hoppas vi kunna belysa utrikes födda kvinnors syn på sin anställningsbarhet och arbetsmarknaden. Detta då tidigare studier främst har fokuserat på män och deras anställningsbarhet, medan information om kvinnor och deras anställningsbarhet tyder på bristande kunskap.. Med hjälp av vår tidigare erfarenhet och kunskap önskar vi att fler tankar och upplevelser kring volontärarbetande kan belysas, vad eller om det bidrar med något av relevans för kvinnornas arbetssökande, och hur kvinnorna själva ser på ett volontärt engagemang när de får chansen att uttrycka sig. För oss innebär en stor del av att arbeta som studie- och yrkesvägledare att uppmärksamma de erfarenheter som ligger utanför den reguljära arbetsmarknaden för att stärka individens självkänsla och anställningsbarhet.

1.1 Syfte och frågeställning

Syftet med denna studie är att undersöka hur utrikes födda kvinnor som är arbetssökande och volontärt aktiva ser på sitt volontärarbete, i relation till en etablering på den reguljära arbetsmarknaden. Syftet kommer att besvaras med hjälp av nedanstående frågeställningar:

● Vilka kapital framkommer i de intervjuade kvinnornas berättelser i samband med volontärarbete?

● Hur upplever de intervjuade själva att deras anställningsbarhet påverkas av det frivilliga engagemanget?

10

Under denna rubrik presenteras begreppen vi utgått från i denna studie samt vilken tolkning vi valt av begreppen.

1.2.1 Reguljär arbetsmarknad

Med begreppet reguljär arbetsmarknad menar vi den ordinarie arbetsmarknaden, alltså de arbeten som utförs mot betalning i form av pengar (lön).

1.2.2 Frivilligarbete - volontärt arbete

I denna studie definieras frivilligarbete och volontärt arbete som oavlönat arbete som genomförs för ideella ändamål. I studien ses begreppen som likvärdiga. Det frivilliga arbetet ska inte ge den deltagande individen någon avgörande ekonomisk ersättning. Personer som utför volontärt arbete kallas i denna uppsats även volontärer.

1.2.3 Utrikes född - Utlands född

Med begreppet utrikes födda eller utlands född syftar vi till personer som är födda i ett land och har migrerat till ett annat. Vi har valt att skriva utrikes födda, och inte utrikesfödda. Svenska språkrådet accepterar båda skrivvarianterna, men exempelvis TT använder sig av den särskrivna varianten.

1.3 Disposition

I inledningskapitlet presenteras bakgrunden till studiens problemområde och hur detta är intressant för studie-och yrkesvägledningsfältet. Vidare presenteras studiens syfte, frågeställning och begreppsdefinitioner i underrubriker. Kapitel två behandlar tidigare forskning, författarna till studien har valt att dela upp forskningen i temana och avslutar med en sammanfattning av dessa teman och en närmare koppling till denna studie. Det tredje kapitlet behandlar de teorier som använts för att analysera empirin. Kapitlet avslutas med en sammanfattning.

11

I kapitel fyra beskrivs metoder som valts och presenteras i underrubrikerna metodval och metoddiskussion, urval av undersökningsenheter, datainsamling, analysmetod och etiska ställningstagande. I kapitel fem redovisas de resultat som framkommit som är relevanta till studiens syfte. Resultatet är tematiserat och avslutas med en sammanfattning.

Kapitel sex består av en analys av resultaten (ur kapitel fem) i förhållande till de teorier som beskrivits (i kapitel tre). Kapitlet är uppdelat utifrån använda teorier och avslutas med en sammanfattande analys. I kapitel sju diskuteras de resultat, analyser och slutsatser som vi dragit i tidigare kapitel. Diskussionskapitlet avslutas med en sammanfattande diskussion under kapitel 7.5.

12

2. Tidigare forskning

Den tidigare forskningen som presenteras i denna studie är uppdelad enligt teman. Det första temat är kvinnors påverkan av volontärarbete. Det andra temat är utrikes födda kvinnors arbetsmarknad. Kapitlet avslutas med en sammanfattning.

2.2 Kvinnors påverkan av volontärarbete

I detta avsnitt redovisas tidigare forskning som behandlar volontärarbete och hur detta kan tänkas påverka individer till en etablering på arbetsmarknaden. I tidigare forskning gjord av Konstam et al (2015) har det framkommit att frivilligt arbete ökar chansen till en etablering på arbetsmarknaden i form av fast anställning. Detta även när individerna endast volontärarbetade en timme per vecka. Forskarna i studien pekade även på att kvinnors volontärarbete värderades lägre hos arbetsgivare än mäns volontärarbete i samband med arbetslöshet. En kunskapslucka som denna studie pekade på var avsaknandet av information kring vilka faktorer som påverkar etableringen (Konstam et al 2015, 153).

En annan fördel med volontärarbete är det frivilliga arbetets påverkan på individens välmående. I en studie utförd i Spanien med fokus på marockanska immigranters levnadsförhållanden framkom det att levnadsförhållandena hos gruppen höjdes av deltagande i volontärarbete (Pham et al 2017). Genom att immigranterna var engagerade i en gemenskap utvecklades deras personliga välmående och gav sammanhängande multikulturella gemenskaper. Utifrån de sociala interaktionerna utvecklade immigranterna ett högre självförtroende, de fick mer känsla av sammanhang för att kunna hantera de nya sociala kontexterna.

I studien framkom att personerna upplevde det lättare att göra sig hörd med hjälp av en organisation och i grupp istället för ensamma, då de kunde påverka sin position. Under orättvisa förhållanden kan den så kallade socialpolitiska kontrollen (gruppers inflytande på politiken) spela en nyckelroll när det kommer till hanterandet av välmående

13

och social rättvisa. Immigranter som blir politiskt aktiva bidrar till ett mer rättvist mångkulturellt samhälle. Blomstrandet av immigranternas föreningar är nödvändiga för att främja både individernas välmående och existensen av sammanhängande samhällen i den nya kontexten (Pham et al 2017, 40–41).

Frivilligarbete behöver inte bara vara något positivt, vilket framkommer i Lan-Hung och Stephensons (2015) studie där kvinnorna pekade på både “pleasures” (nöje) och “pain” (smärta) i koppling till sitt volontärarbete (Lan-Hung & Stephenson 2015, 37). De positiva aspekterna var att deltagarna såg volontärarbetet som ett sätt att integreras i samhället och att lära sig språket, samt att de fick göra nytta med sina personliga egenskaper. När det kom till de negativa aspekterna visade det sig att ett flertal kvinnor i studien kände sig pressade när det kom till mängden tid som skulle läggas på volontärarbetet och de kände att det utförda arbetet inte uppskattades tillräckligt.

2.3 Utrikes födda kvinnors arbetsmarknad

Inom forskningsfältet som behandlar utrikes föddas arbetsmarknad har fokuset legat på utlandsfödda män och deras väg mot den reguljära arbetsmarknaden, vilket lett till en kunskapslucka. Vad säger forskning och statistik om de utlandsfödda kvinnorna och deras väg mot den reguljära arbetsmarknaden?

Faktorer som påverkar personernas sysselsättningsgrad är utbildningsnivå, ursprungsland och anledning till migrationen (Aldén & Hammerstedt 2014, 10). I studien framkom att kvinnliga anhöriginvandrare hade en högre sysselsättningsgrad än kvinnor med flyktingbakgrund. Under de senaste tio åren har andelen personer som står utanför arbetskraften (det vill säga de som varken har eller söker jobb) minskat. Fortfarande är dock kvinnor som är födda utanför Sverige i åldrarna 20–64 överrepresenterade. 25 procent av dessa kvinnor står utanför arbetskraften, vilket är nästan dubbelt så många som svenskfödda kvinnor.

Av tidigare forskning inom området framgår vad som påverkar utrikes föddas sysselsättningsgrad. Aldén & Hammerstedt (2014) lyfter en problematik kopplad till vilken intensitet som individen söker efter arbete, samt också vilka normer som finns kopplade till ett visst arbete och vilka personer som typiskt sett är lämpade att utföra det. Vad som också påverkar arbetssökandet är värdet av individens humankapital. Detta

14

skiljer sig åt gällande utbildningsnivå, bakgrund och språkkunskaper, och även hur utbildningen från hemlandet motsvarar och värderas i en svensk kontext. Generellt har utrikes födda ett humankapital som tillskrivs ett mindre värde än inrikes födda (Aldén & Hammerstedt 2014, 23). Efter tio år var andelen sysselsatta kvinnliga anhöriginvandrare omkring 50 procent (Aldén & Hammerstedt 2014, 10). Aldén & Hammerstedt pekar på att en anledning till att fler anhöriginvandrare har en sysselsättning kan vara att de kan tänkas ha ett större nätverk med hjälp av sina anhöriga.

Även i Tovatts (2007) studie som utreder det sociala kapitalets betydelse för en plats på arbetsmarknaden, framkommer det att nätverk påverkar kvinnor med utländsk bakgrunds etablering på arbetsmarknaden (Tovatt 2007, 299). Nio av tio arbetssökande fick år 2009 arbete utan arbetsförmedlingens hjälp. En stor del av lediga tjänster tillsattes i stället via sociala nätverk eller informella rekryteringsprocedurer (Tovatt 2007, 299).

I studien framkommer det att social nätverksrekrytering bidrar till att reproducera ojämlika strukturer där vissa grupper är mer utsatta än andra. Särskilt utsatta är unga och utlandsfödda då det är de som förlorar på denna rekryteringsform, eftersom att de inte hunnit finna några egna arbetsrelaterade kontakter på arbetsmarknaden. Ojämlikheten består även i vilka typer av jobb som personerna får. Personer med invandrarbakgrund slussas genom sina nätverk in i lågstatusjobb, medan den etniska majoriteten slussas till mer kvalificerade jobb via sina nätverk (Braddock & McPartland 1987, Fecuchtwangs 1982). Detta fenomen kallas nätverkssegregering. Den svenskfödda informanten i Tovatts studie visade på fler möjliga vägar in i arbetslivet än de utlandsfödda informanterna. Detta tack vare de resursstarka nätverk som fanns i hennes uppväxtområde och som dennes familj är delaktig i. Studien pekade på att de utlandsfödda informanterna inte hade färre människor i sina nätverk än den svenskfödda. Skillnaden mellan grupperna låg snarare i vad deras nätverk hade för position i det svenska samhället och vilka värden som tillskrivits aktörerna i nätverken (Tovatt 2007, 318).

Detta framkom även i Adserà och Ferrers studie (2016, 97) som fokuserade på kvinnor som arbetade som “Secondary workers” (vad som i Sverige ofta kallas för “enkla” jobb). Med detta menas arbeten med en låg status och låga utbildningskrav. Detta trots att många kvinnor i studien inte passade in på profilen av vem som förväntades ha denna typ av arbete. Kvinnorna i undersökningen började med mycket låga löner och hög anställningsgrad i “enkla” jobb och det framkom en snabb löneutveckling för de som var universitetsutbildade (ibid).

15

Vidare pekar forskarna på att kvinnornas delaktighet i arbetsmarknaden ökade med tiden, och även lönen ökade i takt med att kvinnorna bodde i det nya landet. När det kom till sysselsättningsgraden så hade gruppen inte uppnått samma sysselsättningsgrad som motsvarande grupp infödd i Kanada tio år efter migrationen, detta trots att en högre andel av de utrikes födda kvinnorna hade en högre utbildning än de inrikes födda. Utbildningsbakgrunden spelar en avgörande roll för utrikes födda kvinnors karriärer. Universitetsutbildade kvinnor slutade att arbeta inom arbeten som är fysiskt krävande med tiden och började arbeta i yrken med högre status.

2.4 Sammanfattning av tidigare forskning

Ur tidigare forskningen kan vi utläsa att det finns kunskapsluckor när det kommer till målgruppens involverande på arbetsmarknaden i kopplingen till volontärarbete. Vi ser att möjligheten till etablering för utrikes födda kvinnor påverkas utifrån ett flertal aspekter och faktorer, bland annat deras utbildningsbakgrund, vem som finns i deras nätverk och varifrån kvinnorna kommer. Vi ser också relevansen av frivilligorganisationernas existens ur deltagarnas perspektiv, och att det ger en känsla av sammanhang och en möjlighet till att påbörja ett etablerande både i den sociala kontexten men också på arbetsmarknaden samt inom den socialpolitiska kontexten.

Utifrån tidigare studier kan vi se att det pekas på att volontärarbete kan hjälpa kvinnorna till en etablering i samhället men också på arbetsmarknaden. Samtidigt är detta inte helt oproblematiskt. Till exempel Lan-Hung & Stephenson (2015) pekar på att kvinnor kan uppleva ett missnöje skapat av stress kring volontärarbetet. samt att som Adserá & Ferrer (2016) beskriver, att utlandsfödda kvinnor hamnar i lågstatus-branscher.

Eftersom att kvinnor generellt har legat utanför fokusgruppen inom liknande forskning anser vi detta nya område tillhöra ett fält som är långt ifrån upptäckt, vilket gör att vi inte har så mycket att varken förhålla oss till eller utgå ifrån. I den tidigare forskningen kan vi se fördelarna med att engagera sig i en volontärorganisation. De nackdelar som tas upp i den tidigare forskningen är däremot inte lika tydliga. Det vi har funnit är att samtidigt som ett volontärarbete ger en känsla av sammanhang och en annan social arena så är det fortfarande en svår process. Vi ser i den tidigare forskningen att

16

kvinnors volontärarbete jämfört med männens värderas som mindre värt på arbetsmarknaden.

Av de fördelar och nackdelar vi ser med den tidigare forskningen finner vi betydelsen för vår egen forskning. Genom att jämföra frågeställningen om huruvida intervjupersonerna kan se något samband mellan volontärarbete och betalt arbete avser vi kunna besvara denna med hjälp av tidigare forskning. Detta då vi tar avstamp i och behåller näraliggande tankar om de nämnda delarna ovan, om de sociala faktorer som spelar roll för den volontärarbetande individen.

17

3. Teoretiska utgångspunkter

I detta avsnitt redogör vi för de teorier som används för att analysera det empiriska materialet för att besvara studiens frågeställningar.

Pierre Bourdieus kapitalteori används för att förklara vilka kapital de intervjuade kommit i kontakt med i samband med sitt volontärarbete. McQuaids & Lindsays The concept of employability (vidare kallad anställningsbarhetsteorin) används för att beskriva de intervjuades anställningsbarhet och vilka faktorer som kan tänkas påverka denna.

3.1 Kapital

Vi har i kapitlet om kapital utgått från Bourdieus kapitalteori samt Broadys tolkningar av dessa, detta då vi anser att Broadys tolkningar är mer konkreta för den som är mindre insatt i de sociologiska tankarna som Bourdieu har skapat. Med Pierre Bourdieus ord ”representerar kapitalet det bestämda tillståndet hos systemet av egenskaper och tillgångar som gör att klass blir en universell förklarings- och klassificeringsprincip som avgör vilken rang man får inom varje tänkbart fält” (Bourdieu 1994, 271).

Pierre Bourdieus teori kring kapital innefattar tre olika former av kapital som benämns som ekonomiskt kapital, kulturellt kapital, socialt kapital och symboliskt kapital. Kapitalen samspelar dessutom på det som Bourdieu kallar för fält. Varje fält bildas utifrån gemensamma intressen, där individer interagerar utifrån dessa intressen (Bourdieu 1990, 87–88). Ett exempel på ett fält är anställningsfältet, där arbetsgivare, arbetssökande och arbetsmarknader har olika mycket makt. Detta yttrar sig sedan i att kapitalen värderas olika högt, beroende på vilket fält som spelaren eller aktören agerar utifrån.

Det ekonomiska kapitalet kan tillskrivas om en individ har kapital i form av pengar eller andra materiella tillgångar, samt att individen har kunskap kring hur ekonomin fungerar (Broady 1990, 213).

18

Det kulturella kapitalet avser att behandla de dominansförhållanden som har en tendens att styra samhället. Det är också det kulturella kapitalet som enligt Bourdieu har den största marknaden att spela på. Ett kulturellt kapital kan individen tillskriva sig genom att till exempel slutföra en universitetsutbildning. (Broady 1990, 173).

Det sociala kapitalet syftar på det Bourdieu ser som förbindelser, till exempel. släktskap, vänskapsrelationer eller umgängeskretsar (Broady 1990, 179). Denna form av kapital låter sig inte lagras i materiella tillgångar, utan har att göra med det sociala. Till exempel att medlemmar ur en familj eller grupp, på sitt eget håll, samlar på sig kulturellt eller ekonomiskt kapital samt att de knyter nya kontakter och allt detta tillsammans utgör det sociala kapitalet som ges till hela gruppens förfogande. Som ett exempel så ger inte en särskild examen i sig en garanti för en privilegierad framtid utan det krävs att denna examen matchar de andra kapitalen, det sociala och det ekonomiska, för att på så sätt kunna maximera potentialen i en specifik examen.

Dessa former av kapital kan dessutom omvandlas till ett fjärde instrument, symboliskt kapital. Till skillnad från de andra kapitalen kräver det symboliska kapitalet inget externt för att värderas, utan för att ett kapital ska värderas som ett symboliskt kapital krävs det att kapitalet agerar inom ett fält där kapitalet ses som en användbar tillgång. Ett symboliskt kapital menar Bourdieu är relationellt. Om det finns utrymme för att inneha en titel, till exempel kassör inom en ideell förening så ges detta enbart ett handlings- och aktionsutrymme om det sker inom rätt fält för att inneha denna roll Om det sker inom rätt arena där individer ser detta som en bedrift så värderas det också som en värdefull tillgång. Bourdieu menar att det symboliska kapitalet inte ensamt kan sägas ge inflytande eller handlingsutrymme utan att det måste stå i samklang med situationen och de andra individerna som också deltar på fältet (Bourdieu 1990, 111–112).

Genom att använda teorin om kapital i denna studie avser författarna att koppla samman frågeställningen med de intervjuades berättelser. Att med hjälp av begreppen kunna analysera berättelserna för att på så sätt kunna se mer än det som förmedlas i intervjuerna. Teorins styrka ligger i att poängtera människors olika och orättvisa förutsättningar.

19

3.5 The concept of employability

Ronald McQuaid & Colin Lindsay är verksamma inom Employment research institute på Napier University i Edinburgh och har skapat en teori som är delvist baserad på Bourdieus teori om kapital. I artikeln “The concept of employability” har de belyst aspekter för anställningsbarhet utifrån individuella faktorer, personliga förhållanden samt externa faktorer. I de olika kategorierna finns ett flertal underkategorier och vi har valt att fokusera på de mest relevanta för denna studies syfte.

Begreppet anställningsbarhet kan ses som en referering till individens förhållande till ett särskilt jobb eller bransch. Detta i sig gör att den arbetssökande individen ses som anställningsbar enbart inom sin önskade bransch, men icke anställningsbar inom andra branscher. I teorin ryms även arbetsgivarens perspektiv, där arbetsgivaren har sökande kandidater som denne anser har rätt färdigheter och egenskaper, vilket gör kandidaten anställningsbar i arbetsgivarens ögon. Dock kan färdigheterna och egenskaperna vara det enda kriteriet till att söka jobbet. Om den arbetssökande saknar andra potentiella krav, som till exempel transportmedel eller svårigheter i att arbeta skift, kan detta göra att den arbetssökande ser det specifika jobbet som olämpligt, vilket leder till att ingen anställning erbjuds (McQuaid & Lindsay 2005, 214).

De individuella faktorerna uppdelas i anställningsbarhetsfärdigheter, demografiska egenskaper, hälsa och välmående, arbetssökande och anpassningsförmåga- och rörlighet. Anställningsbarhetsfärdigheter rymmer en mängd olika färdigheter och egenskaper. Grunden i detta är en grundläggande social förmåga där bland annat ärlighet, pålitlighet, en vilja av att arbeta och en positiv attityd gentemot arbetet ingår (McQuaid & Lindsay 2005, 209).

Demografiska egenskaper behandlar bland annat ålder och kön som är relevanta beroende på sammanhanget (McQuaid & Lindsay 2005, 220). En annan viktig faktor som anställningsbarhetsfärdigheter behandlar är hälsa och välmående, vilket tar individens nuvarande psykiska och fysiska hälsa i beaktande och i relation till anställningsbarheten. Inom kategorin arbetssökande ryms individens förmåga att på ett effektivt sätt kunna söka ett arbete, där vissa färdigheter som exempelvis att kunna skriva ett CV, ha självkännedom och ha kunskap om arbetsmarknaden placeras.

I kategorin anpassningsförmåga och rörlighet ingår flexibilitet när det kommer till yrkesområden, löneanspråk och arbetstider. För att ha god anpassningsförmåga måste

20

individen kunna hantera de rörliga delarna kring ett arbete, vilket då är själva yrkesområdet, möjligheten till att göra löneanspråk och det sökta arbetets arbetstider (McQuaid & Lindsay 2005, 212).

Teorins personliga faktorer behandlar socioekonomiska faktorer och sociala faktorer som påverkar individen och dennes vilja och möjlighet att arbeta (McQuaid & Lindsay 2005, 212). Detta kan påverkas av hemförhållanden, som exempel tillgång till bostad, möjlighet till vård av barn eller ekonomisk förbindelse till släktingar utanför det egna hushållet. Personers möjlighet att arbeta kan även påverkas av arbetskultur. Detta genom att individen påverkas av sin omgivnings syn på att arbeta (McQuaid & Lindsay 2005, 209).

Den sista personliga påverkansfaktorn är resurstillgångar. Med detta menas individens möjlighet att kunna transportera sig själv mellan särskilda platser. Vidare pekar denna faktorn på finansiella tillgångar, ekonomiskt kapital, såsom stadig hushållsinkomst. Sista punkten handlar om tillgången på socialt kapital, som möjlighet till stöd från till exempel gemenskaper i form av vänner eller förbund.

De externa faktorerna i teorin är indelade i efterfrågefaktorer och stödfaktorer. I efterfrågefaktorerna ingår arbetsgivarnas formella rekryteringsstrategi (McQuaid & Lindsay 2005, 213). Med detta menas hur arbetsgivarna söker efter nya anställda till exempel med hjälp av formella eller informella nätverk. I denna kategori ryms även arbetsgivarnas preferenser för vilka arbetstagare de ser som lämpliga att rekrytera och diskriminering till exempel på grund av ålder, kön, ursprung eller längd av tid som arbetslös. Stödfaktorerna innefattar sysselsättningspolitiska faktorer så som studie-och yrkesvägledning och tillgång till offentliga tjänster som till exempel barnomsorg och kollektivtrafik (ibid, 210).

Att ha i åtanke är också att dessa tre ovan nämnda komponenter (individuella, personliga omständigheter och externa faktorer) interagerar och samspelar med varandra. Arbetsgivare kan tänkas att anställa en arbetssökande under vissa former av omständigheter, till exempel under brist på arbetskraft, men överväger inte att anställa individen med de lägst krävande kriterierna för arbetet under omständigheter när det finns ett stort utbud av arbetskraft (McQuaid & Lindsay 2005, 208). Med hjälp av denna studie avser vi att kunna påvisa kring de omständigheter och möjligheter som kan ligga till grund för en individs anställningsbarhet. De komponenter som spelar en roll för anställningsbarheten har beskrivits ovan och de är av betydelse att ha i beaktning för att

21

kunna förklara hur dagens arbetsmarknad och de krav som ställs på den arbetssökande individen.

3.4 Sammanfattning av teorier

Bourdieus teori om kapital tar upp att individer styrs utifrån rådande samhällsprinciper som kommer ur hans former av kapital. Han formar kapitalen som tre olika typer; ekonomiskt, socialt och kulturellt kapital. Ekonomiskt kapital är till exempel en vara i form av ekonomiska tillgångar. Socialt kapital kan vara sociala nätverk och kulturellt kapital kan vara språkkunskaper. Dessa kapital blir till ett symboliskt kapital i de kontexter där de också tillskrivs ett värde.

McQuaid & Lindsay beskriver hur individers anställningsbarhet är kontextbundet och hur den påverkas utifrån en samverkan mellan individuella, personliga och externa faktorer.

Teorin om anställningsbarhet använder sig av kapitalbegreppen men utifrån individuella, personliga och externa faktorer. Anställningsbarheten påverkas av kapitalen. Det finns likheter mellan de individuella faktorerna i anställningsbarhetsteorin och utifrån Bourdieus definiering av kulturellt kapital. Eftersom att teorin om kapital och teorin om anställningsbarhet har ett samspelande förhållande ser vi att vi genom dessa diskuterar kring vad de intervjuade kvinnorna själva anser om sin anställningsbarhet utifrån sitt volontärarbete. Genom kvinnornas berättelser avser vi att analysera dessa, för att fördjupa förståelsen av de faktorer som värderas på dagens arbetsmark

22

4. Metod

Nedanstående kapitel inleds med en beskrivning av metoden som valts samt en förklaring kring hur författarna reflekterat kring denna. Sedan följer en beskrivning av hur urval av informanter gjort till studien. Därefter beskrivs datainsamlingen och analysmetoden. Kapitlet avslutas med författarnas etiska ställningstagande i studien.

4.1 Metodval

Studien har utförts med hjälp av kvalitativ metod där empiri insamlats med hjälp av tre djupintervjuer. Anledningen att tre intervjuer genomfördes var för att vi ville se till att informanternas egna berättelser framkom ordentligt. Den ursprungliga tanken inför arbetet var att genomföra sex intervjuer men efter att ha genomfört den första intervjun gick vi tillbaka till att studera litteratur kring berättelseanalys och kom då fram till att tre intervjuer är tillräckligt för att kunna bygga vår studie på och samtidigt ge en rättvis bild av informanternas berättelser.

Vi som författare till studien har använt oss av ett hermeneutiskt arbetssätt vilket Kvale & Brinkmann menar att det innebär att forskarna inte har sökt efter generaliserbara svar utan istället fokuserat på “vad är det som visar sig och vad är innebörden i det?” (Kvale & Brinkmann 1997, 49). Kvale & Brinkmann menar också att den kvalitativa metoden kan ge studien en möjlighet i att fokusera på särskilda teman i den intervjuades värld (Kvale & Brinkmann 1997, 37). Vidare är den kvalitativa metoden ett verktyg i denna studie för att intervjuer med denna metod är en anpassad kunskapsproduktion, med ett syfte om att tilldelas personlig kunskap om den intervjuades situation, vilket inte är möjligt genom korta forskningsintervjuer (Kvale & Brinkmann 1997, 77). Fördelarna med kvalitativ metod är möjligheten till att under intervjun kunna ställa följdfrågor till respondenten, och även att få chansen till att få utfyllda svar där möjligheten för respondenten att kunna tala friare ses som positivt (Larsen 2009, 27). Nackdelarna med en kvalitativ metod är bearbetningen av data, vilket är tidskrävande (Larsen 2009, 27–

23

28). Det som är tidskrävande är dels det transkriberade arbetet men också svårigheten i att kunna bedöma det insamlade materialet. I arbetet har vi haft intervjueffekten i åtanke, med denna menas att metoden eller intervjuaren kan influera resultatet i intervjuerna, den intervjuade besvarar intervjufrågorna med de svar som intervjuaren kan tänkas vilja höra. Alla dessa aspekter är sådana saker vi under hela arbetets gång kommer behöva ha i åtanke.

Studien syftar till att få en helhetsbild över respondenternas situation när det kommer till kopplingen mellan arbetsliv och volontärt arbete. Kvalitativa metoder är mest lämpliga när det kommer till att få en helhetsförståelse av enskilda fenomen (Larsen 2009, 23). En aspekt som är viktig att ta i åtanke är vad Larsen kallar för “egenskaper hos de studerade objekten” en sådan egenskap är den verbala förståelsen (Larsen 2009, 23). I vår målgrupp kan det tänkas finnas personer som har svårt att göra sig förstådda verbalt, samtidigt kan det tänkas att dessa personer avstår från att medverka i studien eftersom de som vill medverkande själva ska anmäla sitt intresse. Detta i sin tur har påverkat urvalet av respondenter. Eftersom studien inte ska vara generaliserbar bedömer vi att det inte är ett avgörande problem.

4.2 Urval av undersökningsenheter

Metoden vi har använt oss av för att välja respondenter var Urval enligt självselektion (Larsen 2009, 77). Detta innebar att de blivande informanterna själva anmälde intresse om att vara med i undersökningen, informationen om studiens existens skickades ut till olika frivilligorganisationer och spreds i våra nätverk. Organisationerna som kontaktades valdes utifrån ett godtyckligt urval (ibid, 77). Detta innebar att vi valde ut vilka enheter (organisationer) vi ville kontakta. Vi valde att kontakta organisationer som vi upplevde stora nog att kunna ha någon eller några personer i vår målgrupp samt etniska föreningar. Föreningarna hittade vi genom Malmö Stads register över föreningar. Kontakten vi fick med organisationerna var med personer som själva inte var involverade i den lokala föreningens arbeten, vilket gjorde att vi fick vända oss till våra personliga nätverk.

Avgränsningen vi gjort när det kommer till respondenter är att de ska vara utrikes födda kvinnor, i åldrarna 18–65 år, arbetssökande och engagerade i obetalt volontärarbete. Anledningen till avgränsningen gällande respondenternas

24

könstillhörighet är att tidigare studier pekar på att män som volontärarbetar under tiden de är arbetslösa premieras mer hos arbetsgivare än kvinnor som gör detta (Konstam et al 2015, 154). Därför anser vi det vara intressant att undersöka hur kvinnor som arbetar volontärt ser på sitt arbete. I avgränsningen arbetssökande räknar vi också in personer som studerar och samtidigt söker arbete. Detta för att öka vidden av möjliga respondenter med olika bakgrunder och livssituationer.

4.3 Datainsamling

Ett problem som vi stötte på i samband med rekryteringen av informanter var att vi trodde att de organisationerna vi hörde av oss till skulle vara till större nytta i sökandet. Efter att vi kontaktat ett flertal organisationer insåg vi att de inte förde något register över deltagarnas bakgrund. Vi upplevde det som ett utsatt läge för den vi kontaktat, då vår förfrågan blev ett större projekt än vad vi hade förutspått. Flera av de ansvariga på föreningarna upplevde dessutom att språknivån hos personerna som passade in i våra kriterier skulle vara för låg för att kunna genomföra intervjuerna.

Arbetets datainsamling har tillkommit med hänsyn till bias enligt Kvales & Brinkmanns tankar om objektivitet (2009, 260). Kvale & Brinkmann anser att genom att undvika att utgå från bias - en personlig värdering och reaktion - kan en intervju vara nästintill objektiv, det är något som författarna har diskuterat under arbetets gång; att lämna våra personliga värderingar och reaktioner på omvärlden utanför intervjuforskningen och framställningen av material och data.

Det empiriska materialet har insamlats med hjälp av kvalitativa narrativa intervjuer. Den narrativa intervjun ansågs som lämplig för insamlingen av empiri i denna studie då frågeställningen och syftet har varit att undersöka informanternas egna upplevelse mellan frivilligarbete och den ordinarie arbetsmarknaden.

I den narrativa intervjun kan intervjuaren fråga direkt efter berättelser, hjälpa intervjupersonen att tillsammans strukturera olika händelser i sammanhängande historier eller be om personens livshistoria (Kvale & Brinkmann 2010, 168). Ett annat angreppssätt är att intervjuaren frågar respondenten om specifika episoder.

Ostrukturerade intervjuer har använts som metod för insamling av data i denna studie. Denna metod är särskilt lämpad i studier där fenomen av privat karaktär undersökts

25

(Halvorsen 2000, 85). Eftersom denna studie syftar till att undersöka individernas upplevelse av ett fenomen har denna metod valts.

Inför intervjuerna bestämde författarna ett ingångssätt till intervjuerna samt möjliga frågor, dessa snarare som ett stöd för intervjuaren än ett tvång på att ställa de givna frågorna. Som intervjuare har vi strävat efter att styra samtalet så lite som möjligt i intervjun, respondenten har fått utrymme att berätta om sina upplevelser. Det har inte funnits något standardiserat sätt där vi som författare bestämt frågor i förhand utan frågorna har fått födas ur själva samtalet.

Som forskare finns en risk att studien påverkas av bias, vilket betyder att forskarens egna tankar och reaktioner kan påverka utfallet. Med detta riskeras objektiviteten att äventyras. I denna studie har författarna utgått från Kvales & Brinkmanns tankar om objektivitet (2009, 260). Vi som författare har försökt att undvika personliga värderingar och reaktioner då vi under arbetets gång har haft bias i åtanke och diskuterat kring vår objektivitet samt våra värderingar och hur dessa kan tänkas påverka studien. Intervjuerna genomfördes på tre olika platser. Vi lät intervjupersonerna själva få välja mötesplats för att underlätta för dem. Intervjusituationerna såg olika ut, där Aneta genomförde ena intervjun och Linus den andra. Den tredje intervjun genomförde vi tillsammans. För att uppfylla objektiviteten i intervjuerna har båda författarna bekantat sig med det inspelade och transkriberade materialet, genom att ha lyssnat igenom det för att sedan diskutera och analysera vad vi anser ha framkommit.

4.4 Analysmetod

Kategorierna som valts för att presentera resultatet har framkommit genom ett abduktivt tillvägagångssätt. I abduktion sammansätts induktion och deduktion genom att forskaren utgår från insamlad empiri från exempelvis intervjuer men använder även teoretiska utgångspunkter (Dalen 2015, 123). Vi har använt metoden för att låta förståelsen växa fram via både teori (ur kapitel 3) och empiri (intervjuerna). Vi utgick till en början utifrån teorin om kapital för sammanställning av resultat men detta utvecklades sedan i takt med att empiri tillkom. För analys av intervjuerna har vi utgått från metoden berättelseanalys. Med hjälp av denna metod analyserar forskaren handlingsförloppet i informantens historia (Larsen 2009, 102). Den narrativa analysen av det som sagts leder till en ny

26

historia som ska berättas, en historia som utvecklar den ursprungliga intervjuns teman (Brinkman & Kvale 1997, 181). Utmaningen i denna analysform är att beskriva helheten, då det finns en risk att författaren tappar bort den komplexitet och variationsrikedomen som kännetecknar sociala fenomen (Halvorsen 2000, 132).

4.5 Etiska ställningstagande

Författarna har utgått från Vetenskapsrådets riktlinjer för god forskningssed i vårt arbete för att uppnå god forskningsetik. Ett etiskt ställningstagande som vi följt under hela arbetets gång är att försöka undvika att reproducera stigmatisering av den undersökta gruppen. Detta har vi gjort genom att arbeta med en medvetenhet i alla arbetets delar, exempelvis att tänka på vilket språkbruk vi använder. Som författare har vi försökt få fram de intervjuades verklighetsuppfattning, detta genom att tolka vad som framkommer i intervjun på ett sådant sätt att den intervjuade känner igen sig. Detta i sig kan vara problematiskt då en som utomstående ska tolka personens känslor och upplevelser. De intervjuade i denna studie har blivit erbjudna att få läsa vår sammanställning av intervjun, detta för att se så att vår tolkning stämmer. Samtidigt är det viktigt att ta i beaktning att det inte måste finnas en fullständig överensstämmelse mellan den utforskades (intervjupersonens) förklaring till det som skett och forskarens tolkning (Halvarson 2000, 132).

Enligt informationskravet ska forskaren informera de av forskningen berörda om den aktuella forskningens syfte samt om deras uppgift i projektet och vilka villkor som gäller för deras deltagande (Vetenskapsrådet 2002, 7). De deltagande i studien blev i den första kontakten med oss informerade kring studiens syfte.

När det kommer till samtyckeskrav strävar vi att uppnå detta genom att vi valt urval enligt självselektion som metod. Denna metod innebär att informanterna själva väljer om de vill medverka i studien (Larsen 2009, 77). En del av samtyckeskravet är att informanterna ska kunna bryta sin medverkan i studien utan att detta medför negativa konsekvenser för dem (Vetenskapsrådet 2002, 9). Vi har arbetat för att uppnå detta krav genom att informera informanterna om att de har rätt att avsluta sin medverkan i studien, att detta är deras egna val.

27

För att uppfylla konfidentialitetskravet har vi använt oss av anonymisering. Detta innebär att möjligheter till identifikation undanröjts (Vetenskapsrådet 2002, 9). Anonymitet för informanter är synnerligen viktigt (Larsen 2007, 14). I studier som denna kan anonymiteten vara viktig då organisationens pålitlighet kan påverkas av vad representanterna säger. Med tanke på de stigman som finns i samhället kan den intervjuade personens anonymitet vara viktigt då personerna är arbetssökande, vilket kan ses som ett stigma. Personerna i studien har tillfrågas hur mycket personlig information som de godkänner att vi publicerar i studien. En aspekt som kan tänkas äventyra anonymiteten är att vi gjort ett geografiskt urval vilket gör att det finns en risk för att läsarna kan avgöra vilka organisationer som undersökts även om detta inte skrivits ut. I studien har vi respekterat nyttjandekravet vilket innebär att de uppgifter forskarna samlat in om enskilda personer i studien inte får lämnas ut till andra ändamål än forskningsändamål (Vetenskapsrådet 2002, 14).

28

5. Resultat

I kapitlet nedan presenteras våra resultat. För att behålla anonymiteten men också för att skapa en mer levande berättelse har vi valt att kalla intervjupersonerna vid fiktiva namn. Kapitlet inleds med en sammanfattning av varje individs berättelse. Sedan följer presentation av vilka lärdomar personerna fått via sitt volontärarbete, hur arbetet påverkat dem på ett personligt plan samt vad som framkommit i berättelserna kring sambandet mellan deras volontärarbete och den reguljära arbetsmarknaden.

5.1 Presentation av intervjupersonerna

I detta avsnitt presenteras de intervjuade kvinnorna samt huvuddragen i deras historier i koppling till volontärarbete och arbetsliv.

5.1.2 Isabella

Isabella är 64 år gammal och hon har bott i Sverige i 44 år, då hon träffade en svensk man som hon sedan gifte sig och bildade familj med. Isabella har en utbildning inom logistik och administration och har tack vare detta arbetat inom administrativa yrken i många år i Sverige. Hennes sysselsättning för tillfället är arbetssökande med hjälp av insatsen stöd-och matchning (fortsatt kallat STOM).

Innan STOM-aktiviteterna var Isabella engagerad i två olika volontärorganisationer, där hon arbetade dels i reception och med matservering. Isabella blev engagerad inom volontärorganisationer i samband med att hon blev arbetslös. Hon började först som deltagare i de anordnade aktiviteterna och sedan valde hon att ta steget till att bli volontär. Hon sökte sig till föreningarna för att hon behövde ha någonting att göra, då hon kände sig ensam i sin arbetslöshet och ville ha en fast rutin i vardagen. Hon såg möjligheten att kunna uppfylla dessa önskningar genom att volontärarbeta för en träningsförening, och

29

via volontärarbetet dessutom få ett gratis träningskort. Hennes andra volontärarbete blev inom kyrkans verksamhet och där började hennes volontärarbete efter att hon frågade en anställd om dennes arbetsuppgifter och kompetenser. När Isabella insåg att hon inte hade rätt utbildning för yrket erbjöd hon sig att hjälpa till på frivillig basis.

Isabella har nu fått dra ner på sitt volontära engagemang i samband med att hon började på STOM då detta tidsmässigt krockade med uppdragen.

5.1.3 Fatima

Fatima är 19 år gammal och har bott i Sverige i 3.5 år efter att hon emigrerade till Sverige på grund av krig i sitt hemland. Hon går på gymnasiet i Sverige, där hon läser vård/omsorgsprogrammet. Fatimas mål är att i framtiden utbilda sig till barnmorska. På sin fritid är Fatima involverad i fem olika volontärorganisationer, där hon dessutom precis har startat upp någonting som hon hoppas ska bli en organisation med fokus på ungdomar. Fatimas första steg till att bli involverad i volontärorganisationer var att hon deltog i språkcaféer för att utveckla sin kunskap i det svenska språket. Hennes drivkraft att hjälpa andra och att få möjligheten till att träffa nya människor gjorde att hon också blev involverad i volontärarbetet. Genom sin erfarenhet av att tvingas fly till ett främmande land och börja om på nytt har hon fått en insikt i samhällens olikheter och vikten av att ta tillvara på alla chanser som ges. I hennes ögon har den som växer upp i Sverige alla möjligheter i världen till att bygga sig ett bra liv, men trots dessa möjligheter finns det en oro hos invånarna som hon inte kan relatera till. I Fatimas berättelse förklarar hon att hon har en önskan om att vilja förändra samhället där volontärarbetet blir hennes arbetsredskap. Fatima ser sitt volontärarbete som en investering för hennes framtida yrkeskarriär.

5.1.4 Maria

Den tredje intervjupersonen vi träffade kallar vi Maria, hon är 37 år gammal och har bott i Sverige i 17 år. Maria har sex barn i åldrarna sex till 16. Maria är sedan ett år tillbaka arbetssökande och har tidigare arbetat inom föreningsverksamhet, etableringslots och boende för nyanlända ensamkommande barn. Under sin tid i Sverige har hon också engagerat sig i olika etniskt kulturella föreningar kopplade till hennes ursprung. Maria

30

berättade om hur hon upplevde sin flytt till Sverige och beskrev hur det var att inte behärska språket, att inte känna igen sig i det nya samhället. Ur dessa upplevelser föddes hennes vilja om att hjälpa andra som befinner sig i liknande situationer som henne. Genom att volontärarbeta strävar Maria efter att vara en god förebild för sina barn som växer upp i Sverige. Detta menar hon att hon gör genom att kämpa varje dag med förhoppningen om att hennes barn kommer ta efter hennes kämpaglöd. Samtidigt som Maria har varit arbetssökande har hon också precis utbildat sig till doula som hon hoppas ska leda till att hon kan hjälpa kvinnor under graviditet.

5.3 Kunskap i samband med volontärarbete

Under denna rubrik har vi sammanfattat de delar i de intervjuades berättelser som kan kopplas till en utveckling av kunskaper eller färdigheter i samband med volontärarbetet. De bitar vi såg som framsidor med volontärarbete är ökandet av självkänslan, sociala aspekterna, känslan av sammanhang, nya praktiska färdigheter. Det som tog störst plats i alla tre intervjuerna var de sociala aspekterna av volontärarbete.

För alla tre kvinnorna var den sociala kontakten en viktig del i det volontära engagemanget. Fatima beskrev sitt volontära engagemang som ett sätt för henne att få chansen till att träffa människor hon aldrig annars skulle träffa på, folk från olika länder med andra kulturer och bakgrunder, och hon ser det som en vinst i att få träffa och diskutera med människor.Att kunna få ta del av personers erfarenheter och berättelser var något som Fatima lade fram som en del i hennes volontärarbete.

Även Isabella uttryckte att hon tyckte om att träffa folk via sitt volontärarbete och att det var roligt att bli igenkänd på stan. Hon fick uppskattning från folk som deltog i organisationernas aktiviteter och från hennes medarbetare. Maria berättade också om den sociala aspekten i volontärarbetet. För Maria handlade den sociala biten av volontärarbetet om att få möjlighet att träffa kvinnor med liknande bakgrund som henne själv och att få en social gemenskap. När hon pratade med och visade sig tillgänglig för dem kände hon sig uppskattad.

Alla tre kvinnorna beskrev i sina berättelser om hur de fått användning av sina tidigare livskunskaper- och erfarenheter i volontärarbetet. De har även skaffat sig nya praktiska kunskaper till följd av volontärarbetet. Bland de nya lärdomarna fokuserade

31

Isabella främst på de praktiska delarna i sin berättelse. Hon har lärt sig att ta betalt med kortmaskin och med Swish, fått erfarenhet av att arbeta med försäljning och att arbeta i storkök, men hon har även utvecklat sin förmåga att kommunicera med äldre personer.

Fatima fokuserade främst på den kommunikativa utvecklingen. Hon berättade om hur hon har utvecklat sin kunskap i det svenska språket genom sitt engagemang i språkcaféer, där hon senare tog en ledande roll i form av volontär lärare. Fatima nämner även sin förmåga i att hantera möten med människor ur olika sammanhang, samt att hon har utvecklat tidigare okända praktiska kunskaper inom mat- och fikaservering.

I Marias berättelse framkom främst hur hon utvecklat sin empatiska förmåga genom att hon kunde se människors behov, även om det inte alltid sades rakt ut.

Det var spännande att hjälpa folk, som behöver. Så jag lärde jättemycket [...]Att hjälpa... jag kan se när folk behöver hjälp. Jag frågar […] Jag informerar dom, något som du behöver att det finns här. […] Ibland dom säger ingenting. Men jag berättar, fyller blanketter när dom kommer. Eller hjälper att ringa socialen och socialen frågar någonting. - Maria

Maria upplevde att hennes sociala färdigheter hade utvecklats och att hon fick använda sig av sina egna erfarenheter av att vara ny i Sverige för att hjälpa andra.

5.4 Personlig påverkan

En faktor som återkom i de intervjuade kvinnornas berättelser var den positiva känslan av att vara behövd. Det volontära arbetet skapade ett mervärde för kvinnorna. Detta eftersom att de upplever att de själva får en möjlighet till att påverka samhället. I berättelserna syntes känslan av sammanhanget inom föreningarna som en viktig del.

Fatima och Isabella volontärarbetar eftersom de upplever det som meningsfullt för sig själva men också för andra. Genom att lägga ned tid och energi på att bistå andra personer med nödvändig hjälp eller med social kontakt ser de sitt arbete som ett verktyg för att motverka orättvisor i samhället. Maria såg sitt arbete som förebild som det viktigaste sammanhanget för henne, att hon via sitt engagemang symboliserade för sina barn att det var viktigt att kämpa, att ingenting kommer gratis till den som inte förtjänar det. Hon ansåg att om hennes barn fick se hur deras mor kämpade för dem och för andra så skulle de själva inse vikten av att göra sitt yttersta i livet.

32

De tre intervjupersonerna såg sin egen utveckling inom saker som de tidigare inte visste att de klarade av att utföra. Samt att de får bekräftelse från andra att det de har utfört har setts som positivt.

Att jag träffar många människor och jag ser att jag får stor uppskattning och jag ser att dom behöver mig på sätt och vis. Där är många som säger du var inte här på länge [...] man ÄR NÅGON, alltså man är någonting, man är inte en grå massa, man representerar, man kan bidra med egna erfarenheter - Isabella

Isabella kände sig sedd och uppskattad i det arbete hon utförde inom föreningarna. Uppskattningen hon kände i kombination med de nya praktiska färdigheterna och sammanhanget gjorde att Isabellas självförtroende ökade.

I Fatimas berättelse återkom hon ofta till de många sociala mötena med individer som både deltar och som volontärarbetar på samma föreningar som henne själv. Hennes tankar och värderingar av vad människor från andra sammanhang kan ge henne i hennes egen utveckling gör sig påminda i citatet nedan.

Många olika människor... så många från Syria, Jemen dom var läkare dom var lärare asså dom var olika yrke olika utbildning... vad e skillnad här å där å vad tänkte ni när ni kom hit å vad kände när ni ser snö [...]Asså du vet alltid när du träffar människor dom säger nåt till dig du inte vet [...] Det finns så mycket kunskap som inte finns i boken- Fatima

Med hjälp av sina tidigare erfarenheter av att vara ny i ett land och via sitt volontärarbete kan hon dels bekräfta nya medborgare i de svårigheter som kan uppkomma i ett nytt land medan hon samtidigt drar nytta av att möta personer med olika bakgrunder som hon, om omständigheterna var annorlunda, förmodligen aldrig skulle träffa på. I samband med detta har Fatima också tagit på sig en roll som lärare för många av de språkcaféerna hon volontärarbetar på. Vilket har lett till att Fatima har fått ett annat handlingsutrymme gentemot dessa personer som hon inte skulle ha stött på vid andra omständigheter. I både Isabellas och Fatimas berättelser framkom det att de till följd av sitt volontärarbete har fått en ökad självkänsla. Detta då de ser sin egen utveckling inom saker som de tidigare inte visste att de klarade av att utföra. Samt att de fick bekräftelse från andra att det de har utfört har setts som positivt.

I kvinnornas berättelser kom dock även negativa aspekter av volontärarbetet fram. Isabella berättade att hon i sitt ena volontärarbete delvis upplevde stress då

33

arbetsbelastningen var hög och delvis i att hon hade stort ansvar. Detta var dock faktorer Isabella beskyllde sig själv och sin personlighet för snarare än själva organisationen.

Fatima berättade om en frustration över att hon i sitt volontärarbete planerade språklektioner för deltagare som sedan inte var intresserade eller inte ens dök upp. Maria upplevde att det krävdes mycket social kontakt och ansvar från henne sida för att nå fram till de personer som behövde hjälp. Hon mötte personer som inte hade förtroende för hennes kunskaper, vilket resulterade i att de inte ville lyssna på henne.

Men i slutändan upplevde hon att hennes arbete gav resultat och personerna var tacksamma för hennes hjälp.

5.5 Volontärarbete och arbetsmarknad

En skillnad som uppkom mellan kvinnornas berättelser var deras erfarenhet av och syn på hur volontärarbete påverkar deras anställningsbarhet. Fatima upplevde volontärarbetet som en investering för framtiden, ett sätt att få erfarenheter som hon trodde premierades från arbetsgivarens håll. Hon pratade om sin syn på dagens samhälle. I sitt volontärarbete möter hon dagligen personer som likt henne har emigrerat av olika anledningar från sitt hemland till Sverige. Dessa personer som hon refererade till ansåg hon också att samhället har svikit. Hon pekade dels på gruppen ungdomar som hon menade inte har förstått allvaret i dagens läge, att du måste ta de chanser du får.

Det e ingen som kommer säger här e din bil, här e ditt jobb [...] ingen som säger så du måste alltid göra allting... om ni bara sitter å spelar spel å tiden går fort å ni vet

inte vad ni säga eller göra, så det bättre nu å förbereda eller planera i framtiden -Fatima

I citatet ovan utläser vi att Fatima ser på volontärarbete som en investering för framtiden och en nyttig erfarenhet för personer som inte har så många andra erfarenheter i nuläget. Fatima upplevde det som att hennes anställningsbarhet ökar med hjälp av hennes volontära engagemang. Hon beskrev att många blir intresserade när hon berättar att hon arbetar volontärt, då erfarenheten skattas nästan lika högt som utbildning. Hon upplevde det som svårare för personer utan volontärt engagemang att få arbete. Samtidigt finns en motsättning i Fatimas berättelse, där det framkom att hon inte fått några svar från de arbeten hon sökt.

34

Maria har å sin sida en positiv uppfattning då hon tidigare fått anställning via en av sina volontärarbetsplatser och menar att det var en fördel att hon volontärarbetat där tidigare, detta då det gjorde henne synlig för arbetsgivaren och hon fick möjlighet att visa sin kompetens. Samtidigt upplevde hon att responsen kring att hon volontärarbetar är blandad när hon söker jobb. På vissa anställningsintervjuer har arbetsgivaren velat veta mer om hennes volontära engagemang, medan på andra har detta gått obemärkt förbi. I Marias berättelse framkom det också att hennes gamla arbetsplats, som är ett socialt företag uppstartat av kommunen, fortfarande ofta behöver hennes hjälp. Detta då det saknas personer med rätt språkkompetenser i verksamheten.

Jag hjälper till dom också ibland och dom säger, kan du tolka, kom hjälp visa den...så ja... medan dom vet att jag söker jobb...men jag kommer dit. [...] Sen dom säger "hej jag vet att du inte jobbar här men vi behöver hjälp,

kan vi låna dig?"- Maria

Maria fortsatte med att berätta att även om det blev många volontära timmar i veckan för henne, var detta något som inte kändes jobbigt utan det gav henne energi till att fortsätta.

Isabella å andra sidan upplevde att hon inte fått respons från arbetsgivare angående sitt volontära engagemang trots att detta nämns i hennes CV. I hennes berättelse uppkom en snedvridning vad STOM anser öka hennes anställningsbarhet och vad arbetsgivarna eftersöker i koppling till hennes volontärarbete.

[...] men alla andra dom aktörer som jag är nu (red anm.: STOM) dom säger ja, man måste. [...]Ja, ja att man måste ta upp det att man jobbar volontär att man är så duktig. Men... jag har inte, alltså jag vet inte vem. Men ingen har

frågat mig och ingen har visat intresse. Ingen arbetsgivare visade större intresse. - Isabella

På de intervjuer som Isabella blivit kallad till har ingen frågat om vad hon gör på sina volontära arbetsplatser utan som mest har arbetsgivaren noterat att hon frivilligarbetar och direkt gått över till att prata om hennes tidigare arbetsplatser, vilket betyder att det volontära arbetet inte erkänns som ett arbete eller som en relevant erfarenhet.Hon berättar vidare att den ena volontära arbetsplatsen ställde upp som praktikplats då hon hade svårt att finna någon som kunde ta emot henne. Men vidare berättade Isabella att praktiken tog slut när föreningen skulle ta in sommarjobbande ungdomar, som var en billigare

35

arbetskraft än vad Isabella skulle vara. Det vi utläser ur detta är alltså att Isabella tvingas konkurrera om att vara den billigaste arbetskraften mot grupper som liksom henne har en ansträngd arbetsmarknadsposition.

Isabella uttryckte även att hon upplevde att många arbetsplatser och organisationer vill ha gratis arbetskraft i form av volontärarbetande inom något som egentligen skulle vara en betald tjänst. Hon berättade att receptionisten som var anställd på hennes nuvarande STOM- sysselsättningsplats slutat sitt arbete. Isabella tog då snabbt chansen att visa på sina kompetenser inom arbetsområdet och visa på att hon har erfarenheter av yrket och skulle kunna vara en bra kandidat för jobbet. Responsen Isabella fick av STOM-företaget var att hon hade rätt kompetenser och att de gärna ville att hon skulle arbeta i receptionen men på frivillig basis, en obetald tjänst som annars skulle vara avlönad. När Isabella tackade nej till detta arbete togs en annan deltagare in på tjänsten som obetald receptionist.

I Isabellas berättelse framkom en kluvenhet, där hon å ena sidan får positiv förstärkning i sitt volontära arbete men å andra sidan upplever att systemet med volontärarbete minskar andelen betalda arbeten som finns på marknaden och på så vis bidrar med en inlåsningseffekt. Det vi ser här är en likartad upplevelse hos Maria och Isabella där de båda berättade om svårigheterna i att komma ur rollen som volontärarbetande, att det kan förväntas att en volontärarbetande kan fortsätta arbeta gratis oavsett vilken form av arbete som ska utföras.

Genom kvinnornas berättelser framkommer svårigheter att våga lämna tryggheten med volontärarbetet för att försöka ta sig in på en arbetsmarknad som inte premierar individer ur marginaliserade grupper med anställningsbarhet som inte motsvarar arbetsmarknadens krav.

5.6 Sammanfattning resultat

De genomförda intervjuerna gjordes med hjälp av tre kvinnor i olika delar av livet. Isabella närmar sig livet som pensionär, Fatima har precis påbörjat sitt vuxna liv och Maria är mitt uppe i livet som flerbarnsmamma. Trots kvinnornas olika livssituationer kan vi se likheter i det de har berättat för oss. Främst det som handlar om volontärarbetets

36

sociala faktorer, där intervjupersonerna uttryckte samma form av bekräftelse och uppskattning i form av att de som individer förstärks av att veta att de är behövda, och att det som de utför inom föreningarna är en form av egenvärde i sig. Alla tre kände ett behov av att bidra med sina egna erfarenheter och kunskaper som de alla upplever som ett stärkande verktyg både i mötet med andra men också för dem själva.

Vi ser hos de intervjuade en samling nya färdigheter och kunskaper som de skaffat sig av att volontärarbeta. Dessa egenskaper ter sig i olika former men med liknande drag, att de uppkommit tack vare de många sociala interaktionerna som volontärarbetet inneburit för kvinnorna.

Vidare ser vi en motsättning i intervjupersonernas tankar kring

anställningsbarheten, där både Maria och Fatima ansåg att deras anställningsbarhet ökade av att de volontärarbetar. Maria kopplade detta till sin tidigare upplevelse av att via sin volontärorganisation ha fått en anställning, vilket hon menar berodde på att hon inom organisationen fick en praktisk möjlighet i att visa upp sina färdigheter. Fatima pekade på att för den som inte har så många yrkeserfarenheter så ger volontärarbetet möjligheter att visa sina kompetenser och att få goda referenser. Fatima uppskattar att ett volontärt engagemang är lika mycket värt som en utbildning. I Marias fall har det funnits upplevelser av olika anställningsintervjuer där hon har blivit utfrågad om sitt volontärarbete, men att det också har varit gånger då det bara har passerat förbi okommenterat.

Gällande Isabella har ingen arbetsgivare valt att ens kommentera hennes volontärarbete utan det har passerat okommenterat. Hos Isabella ser vi dessutom en tro om att ett volontärarbete inte alls utgör någon skillnad för ens anställningsbarhet. Hennes upplevelser har varit att arbetsgivare mer eller mindre har velat utnyttja det faktum att personen både är volontärarbetande och arbetssökande.

37

6. Analys

Syftet med studien var att undersöka hur utrikes födda kvinnor som är arbetssökande och volontärt aktiva ser på sitt volontärarbete, i relation till en etablering på den reguljära arbetsmarknaden. Två frågeställningar skulle besvaras: Vilka kapital framkommer i de intervjuade personerna berättelser? samt hur upplever de intervjuade själva att deras anställningsbarhet påverkas av det frivilliga engagemanget?

Nedan analyserar vi de resultat som presenterats i kapitel fem gentemot teorierna Kapital och The concept of Employment (McQuaid & Lindsay) som redovisas i kapitel tre, för att besvara studiens syfte och frågeställningar.

6.1 Analys av kapital kopplat till anställningsbarhet

Teorin om kapital som vi tidigare beskrivit närmare i kapitel tre bygger på idéerna om att en individ har olika former av kapital som den kan handla med och agera efter. De intervjuade kvinnorna har kommit i kontakt med Bourdieus former av kapital. Med utgångspunkt i de genomförda intervjuerna och resultatkapitel fem har vi enligt kapital-teorin valt att tolka och analysera det som framkommit. De typer av kapital i kvinnornas berättelse som uppkom var socialt, kulturellt och ekonomiskt kapital i samband med deras volontärarbete.

Volontärt arbete bygger i grunden på att arbetet genomförs obetalt eller mot en symbolisk ersättning. I motsättning till denna syn så uppkom det i Isabellas berättelse att det ekonomiska kapitalet i form av ett gratis träningskort som betalning för arbetet var en av drivkrafterna. För föreningen i fråga kan det tänkas att detta inte är någon större förlust, medan för den intervjuade blir en symbolisk gåva i form av ett träningskort en avgörande aspekt för ekonomin och en möjlighet till att kunna träna.

Även i Fatimas berättelse går det att se en koppling till det ekonomiska kapitalet. I nuläget består Fatimas kapital i majoritet av socialt kapital, vilket hon har fått genom sitt volontärarbete. Men Fatima har i sin berättelse förmedlat sina planer inför framtiden,