Hälsa och samhälle
OMVÅRDNAD I SAMBAND
MED HYSTEREKTOMI
En litteraturstudie ur ett patient- och
sjuksköterskeperspektiv
MARGARETA PERSSON
IZABELA SZTARK
Examensarbete Malmö högskola Kurs OV 1052 Hälsa och samhälle
Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö
OMVÅRDNAD I SAMBAND MED
HYSTEREKTOMI
En litteraturstudie ur ett patient - och sjuksköterske-
perspektiv.
Margareta Persson
Izabela Sztark
Persson, M & Sztark, I. Omvårdnad i samband med hysterektomi ur patient och sjuk-sköterskeperspektiv. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö Högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2006.
Kvinnan uppfattar ofta livmodern som en symbol för kvinnlighet och sexualitet. Efter en hysterektomioperation upplever många kvinnor både fysiska och psykiska föränd-ringar. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans omvårdnad i sam-band med hysterektomi från patientens och sjuksköterskans perspektiv, rörande kvin-nors behov och hur sjuksköterskan kan bemöta kvinnorna. Denna litteraturstudie åter-speglar innehållet av 7 vetenskapliga artiklar som alla granskades enligt Polit m fl (2001). Resultatet visade att information, erfarenhet och kunskap samt god relation mellan kvinnan och sjuksköterskan var viktiga faktorer i omvårdnaden. En adekvat utbildning som ger sjuksköterskan säkerhet att kunna agera professionellt gentemot patienten är av stor betydelse.
Nyckelord: behov, hysterektomi, information, komplikationer, kunskap, omvårdnad,
CARING CONCERNING
HYSTERECTOMY
Literature review, from patients’ and nurses’ view.
Margareta Persson
Izabela Sztark
Persson, M & Sztark, I, Caring concerning hysterectomy from the patients and the nurses’ view. Degree project, 10 Credit Points. Nursing programme,
Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2006.
Woman often percept their uterus as a symbol for feminity and sexuality. After a hys-terectomy many women will experience fysical and psychological changes. The aim of this study was to describe the nursing care from the patients’ and the nurses’ per-spectives, concerning the women’s needs and how the nurses answer.
This literature review contained of 7 scientific articles all examined according to Polit et al (2001). The result showed that information, experience, knowledge and good re-lation between the woman and the nurse was important factors in the postoperative care.
An adequate education which probably will give the nurse a more professional ap-proach is of great importance.
Key words: care, complication, hysterectomy, information, knowledge, need, nursing,
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING 4 BAKGRUND 4 Definitioner 4 Historik 4 Medicinsk bakgrund 5 Postoperativa komplikationer efter hysterektomi 5 Gynekologisk omvårdnad och observation vid ingrepp i underlivet 7 Blödning 7 Tampong 7 Smärtor 8 Blåstömning 8 Tarmfunktionen 8 Upplevelser av gynekologiska sjukdomar 8 Kvinnans självbild 9 Rätten till information 9SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 9
METOD 10 Litteratursökning 10 Artikelgranskning 10 Databearbetning 10 RESULTAT 13 Information ur patientperspektiv 13 Erfarenhet ur patientperspektiv 13 Kunskap ur sjuksköterskeperspektiv 15 DISKUSSION 17 Metoddiskussion 17 Resultatdiskussion 18 Slutsats 19 REFERENSER 20 BILAGOR 22
INLEDNING
Båda författarna har arbetat många år som undersköterskor inom sjukvården. Under dessa år uppmärksammades att kvinnor, vilka genomgick hysterektomi, ofta behand-lades som vanliga bukoperationspatienter där information och omvårdnad inriktas allmänt. Vårdpersonalen hade brister i generella omhändertaganden av hysterektome-rade kvinnor. Det väckte intresse att fördjupa kunskaper om omvårdnaden i samband med hysterektomioperationer, för att ge patienten den bästa tänkbara fysiska och psy-kiska omvårdnaden.
Den här litteraturstudien handlar om sjuksköterskans omvårdnadsroll i samband med hysterektomi. Anledningen till detta är att kvinnans välmående efter ingreppet har en stor betydelse för hennes återhämtning. Att ge bästa tänkbara omvårdnad till den en-skilda kvinnan i samband med hysterektomi har stor betydelse både för kvinnan och för vården.
BAKGRUND
Ordet hysterektomi härstammar från grekiskans hystera (livmodern) och ectome (ut-skärning).
Definitioner
Hysterektomi: bortopererande av livmodern, kan göras total, där hela livmodern in-kluderade den del som sticker in i slidan, (cervix uteri) livmodertappen, opereras bort. Subtotal (supravaginal) hysterektomi där livmodertappen lämnas kvar och endast livmoderkroppen opereras bort.
Laparaskopisk hysterektomi: borttagande av livmoder genom ”titthålsmetoden”. Va-ginal hysterektomi: avlägsnande av livmoder genom vagina (Sundwall Dahl m fl, 1985).
Historik
År 1898 genomförde Ernst Wertheim, i Wien, framgångsrikt den första totala hyste-rektomin på en levande kvinna. Fram till 1909 hade Wertheim opererat 500 patienter med sin nya metod. Den operativa mortaliteten var 18,6 % och femårsöverlevnaden var 42 %. I Tyskland hade Schauta utvecklat radikal vaginal hysterektomi, som upp-visade, i förhållande till tidens medicinska resurser, låg mortalitet. Bristen på aseptik, antibiotika, blodtransfusion, antikoagulantia samt otillfredsställande anestesimetoder, bidrog till de höga mortalitet-morbiditetssiffrorna i Wertheims arbete. Under slutet av 1980-talet utvecklades en ny operativ metod, den laparaskopiska radikala hysterek-tomin (Sorbe & Frankendal, 2000).
Idag finns tre kirurgiska metoder för hysterektomi, varav två sedan flera år är beprö-vade metoder och en introducerades för mer än 10 år sedan. För cirka 10 år sedan ut-fördes i Sverige 98 % av alla hysterektomier genom öppen (abdominell) kirurgisk teknik, via ett buksnitt. Idag på benign indikation, utförs 20 % av hysterektomier med laparaskopisk teknik, 20 % vaginalt och resten abdominell (Löfgren & Olsson, 2000).
Medicinsk bakgrund
De vanligaste indikationerna för hysterektomi är myom, endometrios och framfall. Tillstånd som omfattande blödningsrubbningar, cancer eller kronisk smärta i bäckenet är omedelbara indikationer för ingreppet (Guezo, 2003). Myom ger oftast inga som helst symptom. I de fall där symptom förekommer, är de vanligaste; smärtor, blöd-ningsrubbningar och mekaniska obehag. Myom som buktar in i livmoderhålan brukar bidra till symptomet (Sundwall Dahl m fl, 1985).
Mekaniska obehag uppträder när myomen blir så stora att de inkräktar på funktionen av närliggande organ. Kvinnan får täta urinträngningar, och på samma sätt ger myom avföringsbesvär. Tyngdkänsla i buken och ökande bukomfång förekommer oftast vid riktigt stora myom (a a).
Närvarande av myom i uterus leder inte automatiskt till smärtor, men om myomen drabbas av cirkulationsrubbningar (t ex myom vrider sig runt sin stjälk) kan det fram-kalla kraftiga smärtor hos kvinnan. Cirkulationsrubbning kan leda till myomnekros som ger symptom i form av molvärksmärtor i lilla bäckenet. Symptombilden är oftast dramatisk och leder till akut operation (a a). Närvarande av myom i livmoderhålan kan i fertil ålder leda till missfall. Även hos fullgångna gravida kvinnor som skall föda, kan lågt sittande myom utgöra stort förlossningshinder (a a).
Postoperativa komplikationer efter hysterektomi
Efter operativa ingrepp kan komplikationer uppstå både tidigt och sent i efterförlop-pet, och innebär en onödig extrabelastning för patienten. Komplikationer kan leda till att sjukhusvistelsen upplevs som misslyckad för patienten, trots att den medicinska behandlingen i sig var framgångsrik. I vissa fall kan komplikationer leda till beståen-de skador och i värsta fall kan leda till döbeståen-den (Almås, 2002).
Risken för komplikationer beror bland annat på sjuksköterskans förmåga att värdera riskerna, observera tidiga tecken på komplikationer och vidta de nödvändiga förebyg-gande åtgärderna. För att kunna förebygga och behandla komplikationer krävs en multidisciplinär insats (Almås, 2002).
Till postoperativa komplikationer räknas alla de komplikationer som uppträder under de första 30 dagarna efter ingreppet, även om patienten hunnit lämna sjukhuset. All personal på vårdavdelningen behöver engageras för att förebygga, tidigt upptäcka och behandla postoperativa komplikationer (Bengmark m fl, 2000).
Den vanligaste typen av komplikationer efter hysterektomi anges i tabell 1.
En studie, där 1881 patientfall undersöktes, visade att den mest förekommande typen av allvarlig komplikation i samband med abdominell hysterektomi, var svår infektion som krävt sjukhusvård. För laparaskopisk hysterektomi, även här, svår infektion samt uretärskada. När det gällde vaginal, rådde en mer jämn fördelning (Löfgren & Olsson, 2000).
Tabell 1. Allvarliga komplikationer efter hysterektomi. Abdomi-nell metod Laparoskopisk metod Vagi-nal metod Antal pati-enter 1881 715 520 Uretärskada 4 5 1 Tarmskada 1 1 Blödning-reop 3 1 2 Trombos 4 2 Ileus 1 Sårruptur 1 Pyelit 1 Blåssskada 1 1 Infektion 10 6 1 Subileus 3 Urinreten-tion Summa 28 14 8 Summa % 1,5 % 2 % 1,5 % Ej allvariga komplikationer Sårinfektion 6 1 2 Hematom 3 4 1 Smärta 4 1 2 Trötthet 1 2 Urinvägar 3 Subileus 3 Summa 20 8 5 Summa % 1,0 % 1,1 % 1,0%
Källa: (Löfgren & Olsson, 2000) s 30.
Postoperativa komplikationer efter hysterektomi är betydligt vanligare förekommande än komplikationer efter andra gynekologiska ingrepp. Funktionstörningar i urinblåsan och i miktionen förekommer hos mer än 50 % av kvinnor som har genomgått total hysterektomi (Sorbe & Frankendal, 2000).
Ytterligare komplikation är fistlar mellan vagina och urinvägarna. Ureterovaginala fistlar samt vesikovaginala förekommer i cirka 3 % av fallen. Extensiv (omfattande) friläggning av urinblåsan med skada på kärlförsörjningen är orsaken, samt oupptäckta skador på urinblåsans muskulatur under operation (a a).
Infektioner i bäckenet förekommer hos cirka 5 % av opererade kvinnor. Oftast för-hindrar antibiotikaprofylax att allvariga infektioner uppstår (Sorbe & Frankendal, 2000).
Den mest kända komplikationen är trombos. Trombosprofylax sätts in rutinmässigt till alla patienter efter buk-bäcken - operationer (a a). Lymfödem i underextremiteter-na debuterar vanligen hos 5-10 % kvinnor inom de första måunderextremiteter-naderunderextremiteter-na efter ingreppet. Stödstrumpor och lymfmassage sätts in som behandlingsform. (a a).
Sårrupturen kan inträffa efter varje operation, men är speciellt vanligt efter
bukin-grepp. Sårrupturer förekommer tidigt efter ingreppet och är oftast subkutana dvs be-gränsade till fascia och djupare lager, medan huden håller. Till vanliga symptom hör blodig serös vätska som tränger ut mellan suturerna. Om suturerna borttages, eller re-dan har tagits bort, är det stor risk för total sårruptur (hudsåret brister och tarmarna tränger ut på bukväggen). Vid total sårruptur gäller bara operativ behandling, och vid subkutan sårruptur sitter suturerna kvar tills huden har läkt (Järnhult & Offenbartl, 1993).
Hematom. Runt varje operationssår uppstår en viss svullnad och blåaktig
missfärg-ning på grund av utträde av blod och vätska i vävnaderna. Normalt försvinner detta under några veckor. Ibland är blödningen mer kraftig och bildar lokaliserat hematom, fylld med blod-koagler. Noggrann blodstillning och slutning av sårhålan är viktigaste förutsättningarna för att förebygga och undvika sårhematom (a a).
Sårinfektion. Infektion brukar ge allmänna symptom som feber och sjukdomskänsla.
Till de lokala symptomen hör rodnad, svullnad, värmeökning och smärta, oftast av molande karaktär (a a).
Ileus.Den postoperativa paralysen uppkommer efter alla bukkirurgiska ingrepp.
Längden av paralysperioden beror på patientens kondition, ålder och metod av opera-tion. Utan bukinfektioner brukar ileus försvinna inom 3-5 dagar efter en medelstor operation, och 5-7 dagar efter en större operation. Fram till dess ska vätska och nutri-tion tillföras parenteralt. Tidig mobilisering och god omvårdnad brukar förkorta tiden för ileus (a a).
Gynekologisk omvårdnad och observation vid ingrepp i underlivet.
Bland annat kan blödning, smärta, blås- och tarmproblem följa efter hysterektomi.
Blödning
Vaginalblödning kan förekomma i samband med alla kirurgiska ingrepp i underlivet. Sjuksköterskan skall kontrollera vaginalblödningen genom att studera patientens bin-dor, blöjor och tamponger. Blodtryck, puls, medvetandegrad och blodets hemoglobin och hudfärg skall kontrolleras med tanke på blödningar i bukhålan och huden (Almås, 2002).
Tampong
I samband med vaginala operationer läggs en speciell tampong in i vaginan efter in-greppet. Tampongen har två viktiga funktioner, nämligen att den absorberar och komprimerar vätskan. På grund av infektionsrisken får inte tampongen ligga kvar längre än ett dygn. Vanligtvis skall patientens binda undersökas ofta, och eventuell blödning kontrolleras, de första timmarna efter en tampong avlägsnats. Sjuksköters-kan skall rapportera om borttagningen av tampongen och hur genomfuktad den är (a a).
Smärtor
Efter gynekologiska operationer upplever flera patienter svåra sårsmärtor. Sjukskö-terskan måste bedöma smärtlindring i förhållande till blåstömning och tarmfunktion. Starka smärtor kan vara tecken på blödning i bukhålan, bäckenet eller vävnader runt operationssåret och måste följas upp noga. Sjuksköterskan bör vara uppmärksam på patientens läge i samband med smärtor. Vanligtvis förstärks postoperativa smärtor av tryck. Det är viktigt att patienten går upp ofta och går korta sträckor, om tillståndet tillåter (Almås, 2002).
Blåstömning
Oftast har patienten blåskateter inlagda i samband med operationen. Vissa patienter kan ha problem att komma igång med urinblåsetömningen efter att kateter har avlägs-nats. Det är viktigt att sjuksköterskan har kontroll över urinmängden innan blåstöm-ningen kommer igång. Vanligtvis sker den med avbrott, och det brukar komma en li-ten urinmängd åt gången. Tidpunkli-ten och mängden urin som finns i påsen skall skall dokumenteras skriftligt. Kvinnan behöver ta god tid på sig vid blåstömningen, så att hon kan tömma blåsan flera gånger. Sjuksköterskan bör informera patienten om att ta kontakt med sjukhuset om problem med blåstömningen skulle förekomma efter hem-komsten (Almås, 2002).
Tarmfunktionen
Efter gynekologiska operationer, som laparatomier och vaginaloperationer, kan pati-enten börja försiktigt med mat och dryck den första postoperativa dagen, men efter stora laparotomier får patienten inte äta eller dricka de första dagarna. Långvarigt bruk av opiater har hämmande påverkan på tarmfunktionen. Det är vanligt att kvinnor får klysma, en eller två gånger under sjukhusvistelsen, så att tarmfunktionen stimule-ras. Vid vulvektomi är det viktigt att kvinnan inte har avföring innan såret har läkt, d v s fyra dagar efter operationen. Sjuksköterskan behöver informera kvinnan om tarmreglerande mat och motions betydelse, och hur det påverkar tarmfunktionen (a a).
Upplevelser av gynekologiska sjukdomar.
Vid gynekologisk omvårdnad är det viktigt att sjuksköterskan får en bild av kvinnans totala livssituation och hennes upplevelse av den. Det sätt varpå sjukdomarna påver-kar de drabbade beror på sjukdomens art och svårighetsgrad. Kvinnans kunskap om sitt underliv, hennes förväntningar och oro, har stor betydelse för hur hon hanterar en gynekologisk sjukdom. Kvinnor har bristande kunskaper om de egna könsorganen och felaktiga föreställningar om både utseende och funktion (Almås, 2002).
De kvinnliga könsorganen har oftast varit omgivna av mystik och kan också bidra till att skapa otrygghet. Både okunskap och fördomar kan bidra till att kvinnor upplever känsla av otillräcklighet eftersom de har, eller har haft en sjukdom i underlivet. Det förekommer stora variationer i både säkerhet och självkänsla mellan olika individer och varierar beroende på situation. Sjukdomen kan för många upplevas som ett hot mot samlivet, parförhållandet och kan leda till förlust av självbilden. Det är viktigt att kvinnan känner förtroende för vårdpersonalen och att sjuksköterskor bör vara recepti-va både för den verbala och icke-verbala kommunikationen (a a).
Kvinnans självbild
När en sjukdom är lokaliserad till könsorganen kan kvinnan få en känsla av att ha för-lorat sin identitet och egenvärde som kvinna. Det är viktigt i en sådan situation att miljön runt kvinnan utmärks av respekt, trygghet och äkthet. Sjuksköterskan bör ob-servera den verbala och icke verbala kommunikationen och samtala med patienten. Vanligtvis är det lättare för sjuksköterskor att få igång ett samtal med kvinnan i sam-band med den dagliga tvättningen. Den fysiska kontakten har stor betydelse och bi-drar ofta till att kvinnan öppnar sig och berättar om sina tankar. Sjuksköterskan bör lyssna till patientens upplevelser (Almås, 2002).
Många kvinnor upplever stark rädsla inför hysterektomioperationer. Ingreppet upp-levs som stympande och medför stora förändringar i kvinnans arbets och familjeliv. Drastisk förändring ger den hysterektomerade kvinnan dålig självkänsla. Tydligt in-formation till kvinnan före och efter ingreppet från en kunnig och lyhörd sjuksköters-ka är ett måste (Sundwall Dahl m fl, 1985).
En väl informerad kvinna klarar bättre av operationspåfrestningarna och får mindre negativa konsekvenser i samband med hysterektomi. (Almås, 2002)
Rätten till information
Patienten befinner sig i ett utsatt läge och är beroende av andras kompetens och för-måga att kommunicera. Möjligheterna att påverka detta är också starkt beroende av egna kunskaper, resurser och tillgång till information. Sjukvården har skyldighet att stärka patientens ställning bland annat i form av individuellt anpassad information. Rätten till delaktighet och medinflytande får inte resultera i att sjukvården överlåter ansvar till patienten i autonomins namn i så hög grad att man tar bort skydd, trygghet och sakkunnig hjälp som sjukvården skall ansvara för (Socialstyrelsen, 1999). Sjuk-sköterskan har en viktig roll när det gäller att stödja patienter i situationer som dessa. Vid arbete på en avdelning där kvinnor som genomgått hysterektomi ligger för efter-vård har legitimerad sjukefter-vårdspersonal enligt SOSF 1995:5 ansvar för att kunna iden-tifiera behovet av information, stöd och anvisningar till egenvård, såväl fysiskt som psykiskt (Almås, 2002).
Det är viktigt att skaffa sig ökad kunskap om omvårdnaden av kvinnor i samband med hysterektomi. Eftersom ingreppet är så pass vanligt, är det av största vikt att en allmänsjuksköterska har kunskap om den specifika omvårdnaden av hysterektomera-de kvinnor, för att på ett effektivt sätt ge bästa tänkbara omvårdnad till hysterektomera-den enskilda kvinnan under sjukhusvistelsen i samband med operationen.
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
Syftet med studien var att beskriva omvårdnaden i samband med hysterektomi ur pa-tient- och sjuksköterskeperspektiv.
För att uppnå syftet ställdes följande frågeställningar:
Vilka omvårdnadsbehov väcker en hysterektomioperation hos opererade kvinnor före och efter ingreppet?
Vad är viktigt för sjuksköterskor att veta och tänka på i samband med omvårdnaden av hysterektomerade kvinnor, före och efter ingreppet?
METOD
Under denna rubrik kommer följande delar att presenteras: litteratursökning, artikel-granskning samt databearbetning.
Litteratursökning
De databaser som användes var medicinska databaser såsom, PubMed, CINAHL, Blackwell Synergy. Här användes olika sökord som ”hysterectomy” och ”informa-tion” kombinerad med ”need”, ”care”, ”knowledge” och ”complications”, vilket re-dovisas i tabell 2. Detta resulterade i behov av ytterligare material. Detta material söktes manuellt i tidskriftsartiklar på UMAS biblioteket. Nedanstående inklusionskri-terier användes vid sökningen.
1. Artiklarna skulle vara publicerade på engelska.
2. Artiklarna skulle uppfylla de kriterier som Polit m fl (2001) anger ska gälla för vetenskapliga artiklar ( Bilaga 1 ).
3. Artiklarna skulle helst vara kvalitativa.
Då utbudet av artiklar inom forskningsområdet var begränsat valdes att inte ha några exklusionskriterier gällande ålder och geografiskt område.
Kvalitetsbedömning
Av alla artiklar var 25 vetenskapliga och är därför kvalitetsbedömda, se bilaga 2. Artiklarna granskades kritiskt och bedömdes gemensamt. Efter en gemensam diskus-sion gjordes en enhetlig bedömning av artiklarna och 7 artiklar valdes för föreliggan-de resultat.
Databearbetning
Författarna har i sin databearbetning använt sig av analytisk induktion (Hartman, 2004). Enligt Hartman är den analytiska induktionen uppdelad i tre olika faser. Första fasen är planeringsfasen som består av frågeformuleringen och undersökningsutfor-mande. Fas två består av insamlingsfasen inklusive datainsamlingen. Fas tre består av analys/kategorisering av insamlat material (a a). Författarna har utformat arbetet i denna litteraturstudie enligt de tre ovan angivna faserna. Först formulerades syfte och frågeställningar gemensamt av båda författarna, och sedan startade datainsamlingen. Sist analyserades och bearbetades artiklarna gemensamt. Författarna har funnit tre ka-tegorier, både från patient- och sjuksköterskeperspektivet. Översikt över artiklarna ingående i dataanalysen presenteras i tabell 3.
Tabell 2: Sökschema Databas/ Datum. Sökord Begräns- ning Träffar Granska-de artiklar Använda artiklar Blackwell Synergy 050411 Hysterec-tomy, and nursing, information need hy- serectec-tomy and comp- lica-tions, Allmän Sök-ning 94 11 3 CINAHL 050411 Hysterec-tomy, nursing, care hysterec-tomy and information knowledge nursing 87 8 2 PubMed 050411 Hysterec-tomy nursing, need knowledge and nursing, hysterec-tomy compli-cations infor-mation 279 6 2 Total 460 25 7
Utarbetat av Persson och Sztark.
Tabell 3 Översikt över artiklar ingående i analysen Författare År Typ av studie Deltaga-re Metod Huvud fynd Rannestad, T Eikeland, Helland, Qvarnström. (2001) McQuinn A (1997) Flemming V (2003) Williams A Taylor K Bates C Tincello D.G Richmond D.H (2003) Corney R Everett H Howells A Crowther M (1992) Kinnik V, Leners D, (1995) Jolley S (1997) Kvantitativ Kvalitativ (etnografi) Kvalitativ phenomenology Kvantitativ Kvalitativ Kvalitativ Etnografi Kvantitativ 111 kvinnor med en medelål-dern på 45,2 12 sjuk- sköterskor
1 kvinna som har genomgått hyste-rektomi 120 deltagare (32 läkare, 40 sjuksköterskor 48 barnmorskor) 105 patienter efter gyn opera-tioner (65 efter hyste-rektomi) 65 patienter efter hysterektomi 80 patienter efter abdominal hysterektomi Frågeformulär Intervju (tape- recorded) Intervju Frågeformulär Intervju Intervju Frågeformulär Ökning av ge-nerell hälsa efter hysterek-tomi
Viktig att skapa bra relation med patienten efter gyn. op. Uppmärk-sammade fyra olika upplevel-ser Signifikant bristande kun-skaper om urinblåsans funktion och omvårdnad Otillräckligt med information om operationer och ev. komplika-tioner Avsaknad av information och brist på engagemang Bristande om-vårdnad (kateterisering)
RESULTAT
Databearbetningen resulterade i tre olika kategorier: information, erfarenhet och
kun-skap.
Information ur patientperspektiv
I en etnografisk undersökning av Kinnik och Leners (1995) framkommer, att många av de intervjuade kvinnorna saknade information om själva ingreppet. Kvinnor vilka skulle genomgå hysterektomioperationen, tyckte att sjuksköterskor skulle behöva mera tid att ägna åt patienten, till att berätta för kvinnan exakt vad som skulle hända, hur det skulle göras, och vad som skulle tas bort. Kvinnorna kände oro och ångest in-för psykologiska reaktioner i samband med operationen. Någon form av upplysning eller information vad gäller dessa reaktioner hade kvinnorna inte fått. Några av kvin-norna försökte själva finna litteratur i ämnet men fann endast gamla böcker, som de inte hade användning för (a a).
Några av de intervjuade kvinnorna fick postoperativa ångestattacker, men först efteråt fick de veta av sjuksköterskan att detta inte var ovanligt. Kvinnorna önskade att de hade fått den informationen innan de opererades. Resultatet visade också att alla in-tervjuade kvinnor uttryckte att det var viktigt att ha någon hos sig timmarna innan och omedelbart efter operationen. Kvinnorna menade att en livs partner, en god vän eller någon annan skulle finnas bara för deras skull (a a).
Kinnik och Leners (1995) fann att sjuksköterskorna måste visa intresse för patientens personliga situation, och som en viktig länk i omvårdnaden av hysterektomerade kvinnor. De kvinnor som genomgått operationen hävdade att de har viktig kunskap att dela med sig av.
Corney m fl (1992) genomförde en studie som baserades på 105 intervjuer med kvin-nor som genomgått hysterektomioperationer på grund av cancer de senaste 5 åren. Resultatet visade att en kvinna som drabbats av cancer i underlivet är i allmänhet mer deprimerad än andra kvinnor som drabbas av cancer. Hennes identitet som kvinna står på spel. Enligt Corney m fl var en stor del av de hysterektomerade kvinnorna, vid intervjutillfället fortfarande deprimerade och oroliga, då de flesta hade diverse kro-niska problem i underlivet. Kvinnorna blev tillfrågade om de var tillfredställda med den information, om sjukdomar och behandlingsformer, de fått. Svaret var, att de till-frågade gärna skulle vilja veta mer om eftereffekter av gynekologiska operationer, som fysiska, sexuella och känslomässiga aspekter (a a).
I Corneys m fl studie uttryckte yngre deltagare önskan om att de ville ha sina män närvarande när diagnoser och behandlingsformer diskuterades. Kvinnorna gav tydliga indikationer på att sjuksköterskorna borde erbjuda ett rum där paret kunde vara för sig själva, för att kunna återhämta sig efter ett chockbesked. Möjligheten till ytterligare tillfälle för eventuella frågor måste ges. Enligt Corney m fl påpekade deltagarna sina behov av diskussion och rådgivning (a a).
Erfarenhet ur patientperspektiv
Flemming (2003) har i sin ”one case” studie påpekat att upplevelser och erfarenheter är individuella. I studien identifierades fyra teman hos kvinnan: tvivel, värk, kropps-kontakt och känslan av förbättring. Claire (en kvinna som ingick i studien) uttrycker klart sin förtvivlan:
”I’m pleased to be here at last ...thought I can’t help feeling, What if she doesn’t find anything wrong…it’ll be really embarrassing. I just don’t think I can go any longer, though.”(s 578)
I Flemmings (2003) studie framkom att värkproblematik diskuterades med den inter-vjuade redan i den preoperativa fasen.
Claire utrycker sina värkupplevelser:
”The pain was much less than I thought…a lot, less than the last time. I wonder if that’s the difference between the up-and-down incision and the bi kini line one. The worst thing, though, was trying to work that silly P.C.A. (patient controlled analgesia).I mean…this whole’ press the button’ busi-ness.They should have done it for me in the beginning….. how can you be expected to remember to do that in (the) recovery (room)?”(s 579 ).
Under de första postoperativa dagarna var den fysiska smärtan det viktigaste proble-met för Claire, men med tiden har den ändrat karaktär till den emotionella smärtan. Utifrån ”one case study” påpekar Flemming (2003) att den fysiska kontakten med pa-tientens kropp efter ingreppet upplevs som svår av patienten.
Den hysterektomerade kvinnan förlorar sin personlighet, självständighet och får dålig själv- känsla (a a).
”A fairly private person. I don’t know how easy it will be. Maybe private´s the wrong world…perhaps “independent” would be better, and to have all these people touching me and doing things to me…ugh!” ( s 580).
Förbättringsfasen var det sista fyndet i undersökningen relaterad till Claire`s tillfrisk-nande. Sex veckor efter operationen Claire har återhämtat sig efter ingreppet.
“I went snowboarding. I mean, can you believe it? Five weeks after a hys terectomy. It was brilliant- I skied all day and felt so good. I just feel so much better. I am challenging my own feminist views, though- that’s really what stopped me doing this year ago!” (s 581 )
Flemmings (2003) studie visar resultat av erfarenheter hos en kvinna som har genom-gått en så stor operation, som en hysterektomi är. Dessutom påpekar Flemming att alla fynd som hittades borde användas av sjuksköterskor som arbetar på en gynekolo-gisk avdelning, och är också användbara i utbildningen av blivande sjuksköterskor. Flemming påpekar vidare att studien bara beskriver Claire’s upplevelser de sex första veckorna efter ingreppet, och att mycket av läkningsprocessen återstår. De fyra kate-gorier som patienten beskriver i sina upplevelser framställs som en resa i tiden, med olika längd för varje kategori (a a).
I en studie baserad på frågeformulär som Rannestad m fl (2001) använde, deltog 111 hysterektomerade kvinnor med en medelålder på 45,2 år och 173 friska kvinnor. Hos hysterektomerade patienter ökade upplevelse av hälsa efter operationen. Kvinnorna upplevde att de fick bättre livskvalitet efter operationen eftersom hysterektomin av-lägsnade de fysiska och emotionella problem som de upplevt (a a).
Rannestad m fl upptäckte att det fanns inga signifikanta skillnader i hälsan mellan hysterektomerade kvinnor och friska kvinnor. Vidare påpekar de att leva utan livmo-der anses inte ha negativ påverkan på kvinnans uppfattning om hälsa, eller att betrakta den hysterektomerade kvinnan annorlunda, och att den här informationen är mycket väsentlig för kvinnor, vilka genomgår hysterektomi. Studien visar att hysterektome-rade kvinnor kan förvänta sig generell förbättring av hälsa.
Kunskap ur sjuksköterskeperspektiv
Williams m fl (2003) utförde en studie baserad på 120 frågeformulär, som sändes till sjukvårdspersonalen (sjuksköterskor, barnmorskor och läkare). Syftet med studien var att undersöka personalens kunskaper om urinblåsans anatomi, funktion och katetrise-ring i samband med en postoperativ omvårdnad. Frågeformulären innehöll åtta frågor gällande kvinnans urinblåsa och omvårdnadsåtgärder i samband med postoperativ omvårdnad. Resultatet visade signifikanta skillnader (p= 0,031) i kunskapen. Mer än hälften av sjuksköterskorna och barnmorskorna kunde inte svara korrekt på frågor om urinblåsans storlek, dagligt vätskeintag, eller ange korrekt storlek på kateter.
Vårdpersonalen hade svårigheter att uppge normalt tidsintervall mellan blåstömningar och mindre än hälften kunde uppge maxtiden för hur länge katetern kan sitta (a a). Williams m fl (2003) påpekar i sin studie att ett stort problem för kvinnor, är utveck-lingen av komplikationer i form av infektioner i urinvägarna. Urinretention i samband med gynekologiska ingrepp är en ofta förekommande komplikation, och det är viktigt att kunna identifiera den i ett tidigt skede, för att undvika permanenta skador. All per-sonal som är involverad i gynekologisk omvårdnad, borde få mer träning och möjlig-het att höja sin kunskap för en mer optimerad patientomvårdnad. Personalen uppma-nas till vidareutbildning för att undvika onödigt lidande för patienten (a a).
Jolley (1997) påpekar i sin studie fördelar med periodisk användning av kateter (in-termittent) för att förebygga retention. Det finns tydliga indikationer på att just denna metod är gynnande för patienter efter gynekologisk kirurgi. I studien framkommer tre olika anledningar till att förebygga eller lindra urinretention:
• Minimalisera värk och dyskomfort för patienten
• Reducera risk för permanenta skador eller framtida komplikationer • Reducera risken för infektioner vilken ökar efter gynekologiska ingrepp
Studien genomfördes för att värdera säkerheten och effektiviteten av intermittent ka-tetrisering. I studien ingick 80 kvinnor i ålder 28-68 som har genomgått abdominal hysterektomi. Patienterna delades i tre olika grupper. Av hela urvalet var det 35 (grupp A) patienter som fick kateter insatta redan på operationssalen, då beslutet fat-tades under den peroperativa fasen. Av de 45 återstående opererade patienterna, ut-vecklade 30 (grupp B) retention och blev behandlade med intermittent katetrisering. I denna grupp behövde 22 patienter katetrisering bara en gång, 2 patienter två gånger och resterande tre gånger. De resterande 15 (grupp C) kunde sköta blåsan själv, varför ingen intervention behövdes (a a).
Tabell 4: Average time taken to pass urine independently and infection rate
Group and size
Management Average time taken to pass urine independently Infection rate Group A 35 pa-tients Indwelling catheters 53 hours (range 29-164) 23% (8 of 35) Group B 30 pa-tients Intermittent
catheterisation 20 hours (range 9-39hours) 13% (4 of 30) Group C 15 pa-tients No interven-tion 15 hours (range3-17hours) 13% (2 of 15) Källa: Jolley (1997) s 47
Den största variationen mellan grupperna var tiden då patienten slutligen kunde sköta blåsan själv (tabell 4). Genomsnittet för tiden hos grupp A var mer än dubbelt så stor som för grupp B, vad gäller förmågan att kunna sköta urinblåsan själv. Infektionsfre-kvensen var också signifikant högre. Användning av kvarvarande kateter (indwelling) kan resultera i olika problem som urinvägsinfektion, förträngningar samt försvagad muskulatur i urinblåsan. Intermittent katetrisering visade sig vara både säkert och ef-fektivt, med låg risk för infektion och relativt kort tid tills patienten kunde tömma urinblåsan själv. Enligt studien är denna metod väl accepterad av patienter. Jolley (1997) påpekar att sjuksköterskans vidare utbildning är nödvändigt för att förebygga obehag hos patienten. Säker och effektiv hantering av postoperativ retention baseras på tidig diagnos och användning av intermittent katetrisering. Det är viktigt att sjuk-sköterskor har en logisk uppfattning och förståelse för just denna metod (a a). Undersökningen som McQuinn (1997) gjorde visar hur gynekologisk omvårdnad är uppfattad av yrkesaktiva sjuksköterskor verksamma inom detta område. Undersök-ningen genomfördes med hjälp av etnografimetoden. På en gynekologisk vårdavdel-ning intervjuades 12 kvalificerade sjuksköterskor verksamma inom detta område. McQuinn använde sig av tre guidande frågor:
1 Hur uppfattar sjuksköterskor inom gynekologi sitt arbete, både i generella termer och i relation till gynekologi.?
2 Vad tycker gynekologisjuksköterskor om deras arbete och vilka känslor väcks och vilka riktlinjer finns?
3 Hur uppfattar sjuksköterskor sina patienter?
McQuinn’s (1997) studie visar att sjuksköterskor identifierade många aspekter i deras arbete, vilka kan bli delaktiga i den generella omvårdnaden. Den specifika gynekolo-giska omvårdnaden innefattar den privata och känsliga naturen av gynekologynekolo-giska sjukdomar. De intervjuade sjuksköterskorna påpekade att könsorganen betraktas som intima kroppsdelar och det är inget ämne för daglig konversation. Att diskutera med patienten om sjukdomar relaterade till könsorganen kan bli väldigt svårt enligt McQu-inn. Dessa svårigheter kan minimeras genom att skapa avslappnad och vänlig
atmo-sfär och detta kan leda till en bra relation med patienten. McQuinn (1997) visar att det är viktigt att skapa en bra relation med kvinnan från den dagen hon blir inlagd på av-delningen och under hela vistelsetiden på sjukhuset. Sjuksköterskor upplever sitt ar-bete tillfredställande när de skapar bra kontakt och när patienter uppskattar persona-lens medverkande till deras välbefinnande (a a).
DISKUSSION
Diskussionen angående denna litteraturstudie kommer att redovisas under två rubri-ker. Under metoddiskussionen analyseras fördelar och nackdelar med metoden. Un-der resultatdiskussionen kommer resultat av artikelgranskningen att diskuteras och jämföras med underlaget i bakgrunden samt en slutsats av resultatet ges.
Metoddiskussion
Vi har valt att göra en litteraturstudie för att belysa sjuksköterskans omvårdnad i samband med hysterektomi både från patientens - och sjuksköterskans perspektiv. I början var vår litteratursökning omfattande, vi sökte på Internets olika sökmotorer. Mängden av hittat material bevisade att hysterektomioperation är ett vanligt före-kommande ingrepp. Större delen av hittat material kunde ej användas på grund av att detta ej var relevant till arbetet och uppfyllde inte kraven på att vara vetenskapligt. Kvinnor som har genomgått hysterektomi har egna hemsidor där de delade erfarenhe-ter med varandra. På dessa sidor fanns mycket maerfarenhe-terial, men det maerfarenhe-terialet var oan-vändbart eftersom det ej uppfyllde kraven för att vara vetenskapligt. Studien basera-des på en litteratursammanställning av vetenskapliga artiklar med anledning av de problem som en empirisk studie skulle medföra, eftersom hysterektomi belyses från två olika perspektiv. En intervjustudie skulle inom den möjliga tidsramen endast kan-ske täcka det ena perspektivet.
Den första bedömningen av artiklarna utgjordes efter titel. Ett högt antal träffar visade att artikelns abstrakt inte stämde överens med sökorden. Sjuksköterskans omvårdnad omnämndes ofta i förbifarten och istället var det forskare eller behandlande läkare som framhölls i studien.
De flesta artiklarna med tillgänglig abstrakt och relevant innehåll till vår litteraturstu-die var otillgängliga i full text.
Artiklarna hämtades manuellt från vetenskapliga tidskrifter både på UMAS och Hälsa och Samhällets bibliotek. Artiklarna som valts skildrar studier genomförda i Storbri-tannien, Norge och USA. Detta ger inte så stor geografisk spridning eftersom till-gången till artiklarna var begränsad. Detta betyder att resultatet inte innehåller kun-skap från studier i Sverige och resten av världen och detta i sin tur kan påverka an-vändbarheten av föreliggande resultat. Vi valde bort alla reviewartiklar med tanke på att vetenskapsnivån i dessa inte gick att mäta. En del väsentlig information kan ha förbisetts pga att den var publicerad på ett för oss, främmande språk.
Både kvalitativa studier och kvantitativa studier inkluderades med härledning till att kvalitativa studier ger förståelse för hur människan upplever och tolkar sin situation. Kvantitativa studier har använts för att jämföra grupper och det kan eventuellt genera-lisera resultatet.
Artiklarna som var relevanta till vår studie med bred geografisk spridning uppfyllde ej ”up to date” kravet. Det mesta av forskningen som omfattade sjuksköterskans om-vårdnad i samband med hysterektomi skedde på 1970- och 1980 talet.
Artiklarna är granskade enligt Polit m fl (2001) kriterier, då författarna sedan tidigare var förtrogna med den.
Vi förväntade oss att det skulle finnas mer forskning inom området än det gjorde, ef-tersom hysterektomi är ett vanligt förekommande kirurgiskt ingrepp. Vi har ovan nämnt, att vi kom i kontakt med flera artiklar då vi sökte på nursing som behandlade läkarrollen. Fem av artiklarna hade hög vetenskapligt kvalitet. Två artiklar (Jolley, 1997; Williams m fl, 2003) hade inte redovisat egna brister. Trots dessa brister an-vändes artiklarna i föreliggande resultat.
Resultatdiskussion
Vikten av tydlig och fullständig information påpekades i flera studier. Just kategorin
information visade sig vara viktig för de hysterektomerade kvinnorna.
Rätt information vid rätt tid hade stor betydelse för återhämtningsprocessen. Behovet av information kunde variera under sjukdomstiden, vilket kräver att sjuksköterskan måste vara lyhörd för förändringar hos patienten (Corney m fl, 1992; Kinnik m fl, 1995). Vidare visade Kinniks m fl studie, att tydlig information hjälper kvinnan i hennes sjukdomsprocess. Brist på information kan orsaka ångest, rädsla eller oro och fördröja återhämtningsprocessen. Detta överensstämmer med det Almås (2002) anger. Sjuksköterskan ansvarar således för att kunna identifiera behovet av information ef-tersom en väl informerad patient klarar påfrestningarna bättre och upplever färre ne-gativa effekter (a a). Sundwall Dahl m fl (1985) bestyrker också, att vikten av tydlig information till kvinnan före och efter ingreppet från en kunnig och lyhörd sjukskö-terska är ett måste. Kontinuerlig träning i kommunikation och relation är nödvändigt för en sjuksköterska i samband med omvårdnadnaden.
Gällande kategorin erfarenhet ansågs även denna vara viktig för hysterektomerade kvinnor.
Enligt Flemming (2003) kan en opersonlig omvårdnad leda till att kvinnan får en känsla att vara ”objekt” vilket i sin tur leder till dåligt självförtroende. Kvinnors erfa-renheter av genomgången hysterektomi är individuella och detta kräver en individu-ellt anpassad omvårdnad (a a). Hysterektomi kan ha en positiv påverkan på kvinnans hälsa (Rannestad m fl 2001; Flemming 2003). Sjuksköterskan bör vara medveten om att kvinnan kan uppleva livmodern som hjärtat för sin kvinnlighet och ha svårt att ac-ceptera förlusten av denna (Rannestad m fl, 2001). Detta överensstämmer med Soci-alstyrelsens riktlinjer, angående sjuksköterskans skyldighet, att stärka patientens ställ-ning i form av individuellt anpassad information och omvårdnad (SOSF 1995:5). Även Almås (2002) bestyrker, att vid arbete på en avdelning där kvinnor genomgått hysterektomi, och ligger kvar för eftervård, har en legitimerad sjuksköterska enligt SOSF 1995:5 ansvar för att kunna identifiera behovet av stöd och anvisningarna till egen vård, såväl fysiskt som psykiskt (a a). För att kunna ge den individuellt anpassa-de omvårdnaanpassa-den, är anpassa-det viktig att utveckla en god relation mellan anpassa-den vårdananpassa-de sjuk-sköterskan och patienten. Förekommande tidsbrist på sjukvårds- institutioner försva-rar denna dialog.
Bristande kunskaper i omvårdnaden är väldigt bekymrande orsaker till komplikatio-ner hos hysterektomerade patienter (Williams m fl, 2003). Påbyggande utbildning är nödvändig för att förebygga obehag hos patienten och förhindra eventuella komplika-tioner. Adekvat kunskap om postoperativa åtgärder i samband med hysterektomi är av stor vikt. Sjuksköterskan bör ha en logisk uppfattning och förståelse för den specifika omvårdnaden Jolley (1997). Att skapa en bra kontakt med patienten och att vara ly-hörd är de nödvändigaste faktorerna i samband med relationsutveckling, för att under-lätta dialog och kommunikation.
För att förstå känslor och upplevelser hos hysterektomerade kvinnor är en kvinnlig sjuksköterska till stor hjälp (McQuinn, 1997). Utifrån resultatet av (Williams m fl 2003; Jolleys 1997; McQuinns 1997) studier, kunde författarna utläsa ett liknande mönster i Almås (2002) beskrivning av förebyggande åtgärder i samband med post-operativa komplikationer. Vidare anger Almås (2002) att postpost-operativa komplikatio-ner kan leda till bestående skador och i värsta fall, till döden. Även Bengmark m fl (2000) bestyrker ovanstående, att ett stort engagemang behövs, för att förebygga och tidigt upptäcka samt att behandla postoperativa komplikationer.
Samtliga författare till de artiklar som behandlats i resultaten, under kategorin kun-skap, påpekar vikten av utökad kompetens hos personalen som optimal lösning för den bästa tänkbara omvårdnaden. Detta bör uppmärksammas. Engagemang och kun-skapslyft hos sjuksköterskan skulle bespara onödigt lidande för patienten, förkorta vårdtiden, ge flera vårdplatser och mindre kostnader, för både patient och sjukvård. Sjuksköterskan kommer, genom kunskapslyft och engagemang, att förstå hur hyste-rektomi kan upplevas, vilket i framtiden kan leda till en bättre och effektivare om-vårdnad.
Det framkomna resultatet under denna litteraturstudie indikerar, att det är viktigt som sjuksköterska, att kunna ge professionell omvårdnad och bemötande gentemot den hysterektomerade kvinnan. Vi hoppas att denna litteraturstudie kan belysa och bidra till en bättre omvårdnad.
Genom att ta del av studiens resultat kan sjuksköterskor få möjlighet att öka sin kun-skap för att bättre kunna bemöta kvinnor som har funderingar på hysterektomi- opera-tioner. Sjuksköterskan är i mer kontakt med patienten än läkaren, och frågor kan upp-komma både före och efter ingreppet. Det är viktigt att lyssna till varje kvinnans en-skilda upplevelser och inte generalisera detta.
Det finns ett stort behov av mer forskning inom området, där man utvärderar sjukskö-terskans omvårdnad och ser fram emot förändringar inom detta område. Avslutnings-vis uppmanar vi till vidare forskning kring hysterektomi och sjuksköterskans om-vårdnad för att framförallt förebygga komplikationer och kunna underlätta för kvin-nans återhämtningsprocess.
Slutsats
Slutsatser som kan dras av föreliggande studie är att kontinuerlig träning i kommuni-kation, informationsförmedling och relation är ett måste i sjuksköterskans omvård-nadsarbete. Lyhördhet och en bra kontakt med patienten är nödvändiga faktorer för en lyckad och individuell anpassad omvårdnad. Kunskapslyft och kompetensutveckling hos en sjuksköterska, är en förutsättning för optimal och professionell omvårdnad.
REFERENSER
Almås H, (2002) del 2 Klinisk omvårdnad. Stockholm, Liber.
Bengmark S, m fl (2000) Kirurgi för sjuksköterskor. Lund, Studentlitteratur. Corney R, m fl (1992) The care of patients undergoing surgery for gynaecological cancer: the need for information, emotional support and counselling.
Journal of Advanced Nursing, 17 667-671
Flemming V (2003) Hysterectomy: a case study of one woman’s experience. Journal
of Advanced Nursing, 44 (6), 576-582.
Guezo J (2003) Total abdominal hysterectomy: development of a patient-centred care pathway. Nursing Standard. 18, 13, 38-42.
Hartman J (2004) Vetenskapligt tänkande. Lund, Studentlitteratur.
Jolley S (1997) Intermittent catheterisation for post-operative urine retention. Nursing
Times, Vol. 93, 3
Järnhult J, & Offenbartl K (1993) Vård av patienter med kirurgiska, urologiska och ortopediska sjukdomar. Stockholm, Förlaget Hagman
Kinnik V, & Leners D (1995). The hysterectomy experience. An ethnographic study.
Journal of Holistic nursing, 13, (2) June 1995, 142-154).
Löfgren M, & Olsson H (2000) Komplikationer vid uteruskirurgi och antibiotikapro-fylax vid hysterektomi samt långtidsresultat efter kirurgisk mennoragibehandling.
Återrapport från Nationella Registret för kvalitetsutveckling inom Gynekologisk Ki-rurgi Göteborg maj 2000 www.sos.se>Medicinsk fakta databas> (060511)
McQuinn A (1997) Gynaecological nursing. Journal of Advanced Nursing, 25, 767-774
Polit D, m fl (2001) Essential of Nursing Research Methods, Appraisal, and
Utiliza-tion. Philadelphia Lippincott.
Rannestad T, m fl (2001) The general health in women suffering from gynaecological disorders is improved by means of hysterectomy. Scandinavian Journal of Caring
Sciences, 15; 264-270.
Socialstyrelsen (1999) Patientens rätt till information, delaktighet och inflyttande. Läget efter lagändringarna 1 januari, 1999. www.sos.se
Sorbe B, & Frankendal B (2000) Gynekologisk onkologi. Lund, Studentlitteratur. SOSFS 1995:5. Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (060515)
Sundwall Dahl I, m fl (1985) Graviditet, Förlossning, Kvinnosjukdomar för
kommu-nala högskolan. Lund, Studentlitteratur.
Williams A, m fl (2003) Knowledge of female bladder care among medical staff, nurses and midwives: results of a questionnaire survey.
BILAGOR
Bilaga 1: Kriterier för granskning av vetenskapliga artiklar enligt Polit m fl (2001) Bilaga 2: Kvalitetsbedömning
Bilaga 1: Kriterier för granskning av vetenskapliga artiklar
en-ligt Polit m fl (2001)
Abstrakt: Abstrakt är en kort beskrivning av studien som ska vara placerad i början
och bör innefatta 100-200ord. Studiens frågeställningar ska ingå, även vilka metoder som använts för att undersöka dessa frågor ska beskrivas. Studiens resultat och even-tuell applicering inom omvårdnadsyrke ska tydlig framgå.
Introduktion: I introduktionen ska följande beskrivas:
• Det centrala fenomen som undersöks
• Det som forskaren vill uppnå med studien, det vill säga syfte och frågeställningar • Hänvisning till relevant litteratur med tidigare forskning inom området, detta för
att läsaren ska kunna förstå hur studien kan relateras till tidigare fynd och hur den nya studien kan bidra till ny kunskap
• Eventuell teoretisk ram
• En förklaring till varför studien är viktig i omvårdnadsarbetet
Metod: Metoden beskriver hur forskaren gick till väga för att lösa
forskningsproble-met och svara på forskningsfrågorna. Kvantitativa studier beskriver population och urval, datainsamling, mätning och analys. I de kvalitativa studierna behandlas samma punkter men skillnaden att man ger mer information kring studiens kontext och den omgivning i vilken studien utförs. I metoden kan även etiska aspekter presenteras.
Resultat: Resultatsektionen ska presentera forskningsfynden, ofta görs detta med
hjälp av tabeller och figurer. I kvalitativa studier presenteras resultatet ofta i olika te-man som framkommit under studien.
Diskussionen: I diskussionen drar forskaren slutsatser om fyndens mening och
inne-börd. En tolkning av resultatet skall presenteras, samt en beskrivning av hur resultatet skulle kunna användas inom omvårdnadsyrket och slutligen studiens begränsningar.
Referenslista: Artikeln avslutas med en lista över artiklar, rapporter och böcker som
refererats till i studien (Polit, m fl 2001)
Bilaga 2
: Kvalitetsbedömning
Nr 1
Titel: Gynaecological nursing Författare: Anne McQuinn
Publicerad: Journal of Advanced Nursing Ursprungsland: Scotland
Publikationsår: 1997
Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevelser och känslor i deras arbete på en
gy-nekologisk avdelning
Metod: Kvalitativ etnografisk studie, intervju, Urval: 12 sjuksköterskor
Resultat: Skapa en bra relation med patienten och en lugn avkopplande miljö på
vårdavdelningen.
Kvalitetsbedömning: Abstrakt, placerad i början av artikeln. Syfte, metod och resultat
framgår tydligt. Frågeställning och keywords saknas. Avspeglar studiens innehåll. In-troduktionen innehåller tidigare forskning. Det centrala fenomenet beskrivs. Metod- delen är uppdelat i olika sektioner vilket gör det lättare att utläsa de metoder som an-vänds. Urval, deltagare och tillvägagångssättet väl beskrivet. Resultat presenteras i tema, innehåller ej figurer eller tabeller, däremot finns citat som förstärker validiteten. Forskarnas tolkning av resultatet beskrivs. Referenstekniken är korrekt, skriven i bok-stavsordning och artiklarna är relevanta, dock något gamla
Nr 2
Titel: The general health in women suffering from gynaecological disorders is
im-proved by means of hysterectomy
Författare: Toril Rannestad et al. Publicerad: Scand J Caring Sci Ursprungsland: Norge
Publikationsår: 2001
Syfte: Att värdera hysterektomins påverkan på hälsan och förändringar som den kan
föra med sig.
Metod: Kvantitativ studie med frågeformulär Urval: 111 kvinnor från 3 olika sjukhus i Norge
Resultat: Hysterektomi har positiv påverkan på kvinnans hälsa
Kvalitetsbedömning: Omfattande abstrakt innehåller syfte, frågeställning, metod,
re-sultat samt keywords. Beskriver innehållet bra. Introduktionen är tydligt och beskri-ver fenomenet kort, och innehåller alla delar. Metoden är klart presenterad och utför-ligt beskrivet. Urval, inklusioner och exklusioner samt tillvägagångssätt är bra be-skrivna. Resultatet presenteras i text och tabellform med bra förklaringar till tabeller-na, mycket information upplevs rörigt. Diskussionen är omfattande och relaterar till andra studier. Referenser är lätta att använda och referenstekniken korrekt.
Nr 3
Titel: Knowlege of female bladder care among medical staff; nurses and midwives:
results of a questionnaire survey
Författare: Williams A et al.
Publicerad: British journal urology International Ursprungsland: Storbritannien
Publikationsår: 2003
Syfte: Att undersöka kunskaper om katetrisering hos vårdpersonalen. Metod: Kvantitativ studie, frågeformulär
Urval: 120 personer (40 sjuksköterskor, 48 barnmorskor,32 läkare)
Resultat: Signifikanta skillnader i katetriserings kunskaper, behov av kunskap och
träning.
Kvalitetsbedömning: Tydlig abstrakt, strukturerad med rubriker, och innehåller alla
delar inklusive konklusion och keywords. Utförligt introduktion som beskriver cen-trala fenomenet, samt att kunskapen är den avgörande faktorn i samband med om-vårdnaden. Kort metod beskriver klart författarnas tillvägagångssätt och deltagare. Resultat presenteras i text och tabellform. Tolkning av resultatet finns, information om begränsningar och svagheter saknas. Innehåller förslag till effektivare omvård-nadsarbete. Rörig referenslista ej i bokstavsordning. Använt material relevant uppfyl-ler up - to date kraven.
Nr 4
Titel: Hysterectomy: a case of study of one women’s experience Författare: Flemming V
Publicerad: Journal of Advanced Nursing Ursprungsland: Storbritannien
Publikationsår: 2003
Syfte: Att undersöka betydelse av en kvinnans erfarenheter efter hysterektomi Metod: Kvalitativ studie, singel case
Urval: 1 kvinna
Resultat: Ovisshet, kroppsuppfattning, värk, känsla av förbättring.
Kvalitetsbedömning: Abstrakt innehåller alla delar inklusive keywords, håller
ram-måttet. Introduktionen beskriver det centrala fenomenet om att omvårdnaden bör an-passas individuellt, anknyter till litteratur och tidigare studier mycket bra. Syftet spe-cificerat i en separat underrubrik. Metoddelen anknyter till tidigare forskning och är utförligt beskriven, lätt att följa. Bra förklarat varför författarna har använt sig av en-mansstudie. Etisk godkännande nämns. Resultat och diskussionen presenteras till-sammans och är indelat i 4 kategorier. I resultatet förklarar författarna och diskuterar efter varje kategori. Detta gör att texten blir lättläslig. Citat finns med, vilket höjer va-liditeten. Studiens betydelse i omvårdnandsarbetet. nämns. Rörig diskussion, svårt att urskilja de olika delarna. Referenslistan korrekt skriven i bokstavsordning.
Nr 5
Titel: Intermittent catheterisation for post-operative urine retention Författare: Jolley S.
Publicerad: Nursing Times Ursprungsland: Storbritannien Publikationsår: 1997
Syfte: Att bedöma säkerhet och effektivitet av katetrisering och förebyggande av
urin-retention efter gynekologiska ingrepp.
Metod: Kvantitativ follow- up studie
Urval: 80 hysterektomerade kvinnor i åldersgrupp 28-68.
Resultat: Behov av ökad kunskap hos sjuksköterskan samband med katetrisering. Kvalitetsbedömning: Abstrakt innehåller syfte och keywords, metod och resultat
sak-nas. Syfte och problembeskrivning framgår tydligt i introduktionen. Metoddelen in-nehåller delvis urval och data insamling, som senare redovisas i resultatdelen. Resul-tat och deltagarna tydligt beskrivet. Diskussion innehåller tolkning av resulResul-tatet med text och tabeller. Tar upp brister och begränsningar i studien. Referenslistan är från 1990- talet, ej i bokstavsordning.
Nr 6
Titel; The care of patients undergoing surgery for gynaecological cancer: the need for
information, emotional support and counselling.
Författare: Corney R et al
Publicerad: Journal of Advanced Nursing. Ursprungsland: Storbritannien
Publikationsår: 1992
Syfte: Att undersöka kvinnors psykosociala och psykosexuella faktorer efter
gyneko-logiska ingrep.
Metod: Kvalitativ, intervju.
Urval: 105 patienter efter gynekologisk kirurgi var av 69 hysterektomerade patienter. Resultat: Behov av ytterligare information om fysiska emotionella och sexuella
aspekter
Kvalitetsbedömning: Abstrakt placerat i början av artikeln, innehåller alla nödvändiga
delar exclusive keywords. Speglar innehållet i studien. Tydliga frågeställningar sak-nas. Introduktionen tar upp tidigare relevant forskning. Bortfall och urval tydligt pre-senterat i metod delen, samt etiskt tillstånd. Resultatet är indelat i kategorier, presen-terat i text och förstärks med tabeller Tydligt tolkning av resultatet finns med implika-tioner för sjuksköterskor. Gamla referenser, de flesta är från 1970-80 talet, skrivna i bokstavsordning.
Nr 7
Titel: The hysterectomy experience Författare: Kinnik V et al.
Publicerad: Journal of Holistic Nursing Ursprungsland: USA
Publikationsår: 1995
Metod: Etnografi
Urval: 65 hysterektomerade kvinnor
Resultat: Behov av ytterligare information och mera angagemang i patienten från
per-sonalens sida
Kvalitetsbedömning: Omfattande abstrakt placerad i början av artikeln, innehåller alla
delar enligt Polit (2001). Lättläslig introduktion relaterar till litteratur och återspeglar det centrala fenomenet, att information har en stor betydelse i återhämtnings-processen. Syfte med studien står beskrivet. Datainsamling, deltagare, urval och data- analys är tydligt redovisat i metoddelen. Där författarna också har förklarat varför de använt sig av etnografimetoden. Resultatsektionen är uppdelad i kategorier. Tydlig tolkning av resultatet finns i diskussionsdelen . Korrekt och relevant referenslista, skriven i bokstavsordning.
