Örebro universitet Örebro University
Institutionen för naturvetenskap och teknik School of Science and Technology 701 82 Örebro SE-701 82 Örebro, Sweden
Examensarbete 15 högskolepoäng C-nivå
ARBETSMILJÖ SOM MEDEL FÖR MINSKADE
SJUKSKRIVNINGAR OCH ÖKAD LÖNSAMHET
INOM BYGGVERKSAMHET
Maria Soltani Strömberg och Siri Englund Byggingenjörsprogrammet 180 högskolepoäng
Örebro vårterminen 2021
Examinator: Camilla Persson
WORK ENVIROMENT AS MEANS FOR REDUCED SICK LEAVE AND INCREASED PROFITABILITY WITHIN THE CONSTRUCTION SECTOR
Förord
Efter en treårig utbildning inom Byggteknik på Örebro Universitet har vi intresserat oss för att undersöka den överrepresentation av sjukskrivningar på grund av arbetsolyckor som finns inom byggverkasamhet idag.
Genom att försöka hitta grundorsaken till de vanligaste arbetsolyckorna och lyfta lönsamhet för företagen genom säkrare arbetsplatser hoppas vi få se en ny vinkel och förhoppningsvis öka uppmärksamheten för att arbeta med arbetsmiljö på dagens byggarbetsplatser.
Denna rapport är skriven av student Maria Soltani Strömberg och Siri Englund med handledare Tekn.Dr. Peter Roots.
Sammanfattning
Byggindustrin är idag en av våra mest olycksdrabbade branscher i Sverige sett till antalet sysselsatta inom branschen. Olycksfrekvensen ligger idag kring 11/1000 sysselsatta och år. Statistiken visar att byggindustrin har fler sjukskrivningar på grund av olyckor än andra branscher, vilket givetvis leder till större utgifter i förhållande till de andra på denna punkt. Ett sätt att öka intresset för säkerhet och arbetsmiljöfrågor inom byggverksamheten kan vara att undersöka de ekonomiska aspekterna. Det är tydligt att sjukskrivningar är en stor kostnad för byggföretagen men finns det egentligen någon motsättning mellan lönsamhet och säkerhet?
Syftet med studien är att undersöka kopplingen mellan arbetsmiljöarbete, sjukskrivningar och kostnader inom byggsektorn. Studien utförs för att kunna ge en oberoende rekommendation på vilka åtgärder inom arbetsmiljö och säkerhet som kan minska antalet sjukskrivningar på grund av arbetsolyckor. Tanken är att undersöka vilka olyckor som bidrar till flest sjukdagar och därmed störst kostnader för företagen, samt se vilka grundorsaker som går att förknippa med dessa
Studien tar endast upp sjukskrivningar där bakomliggande orsak är en arbetsolycka. Det innebär att arbetssjukdommar orsakat av arbetshygieniska förhållanden inte kommer att beaktas. Detta för att begränsa studien till den typ av olyckor inom byggindustrin som bidrar till flest sjukskrivningar.
Undersökningen har gjorts i form av en omvärldsanalys med avsikt att samla information och kartlägga ämnet. Information och statistik i detta arbete har i största möjliga mån baserats på vetenskapligt säkerhetsställd litteratur och myndighetsinformation. Rapporten baseras i stor del på den nuägesbeskrivning som presenteras i kapitel 4 som redogör bakgrund och den nuvarande situation byggverksamheten befinner sig i när det gäller arbetsmiljöarbete, olycksstatiastik samt orsaker och kostnader för sjukskrivningar vid arbetsolyckor. I kapitel 3 presenteras den lagstiftning som i Sverige ligger till grund för arbetsmiljöarbete.
I denna studie har olika undersökningar kombinerats för att få fram ett resultat på hur mycket sjukskrivningar, orsakade av arbetsolyckor, kostar. Kostnaderna baseras på arbetsmiljöverkets och försäkringskassans olycksfallstatistik samt försäkringskassans kalkylunderlag för sjukskrivning [25]. För att uppskatta kostnader för olika typer av olycksfall, undersöks hur många sjukdagar de fem vanligaste orsakerna bidrar med. Det visar sig att den sjukskrivningskategori som kostar arbetsgivaren mest är fall från höjd och att de åtgärder som enligt många studier förebygger detta är att ha en städad arbetsplats.
Slutligen kan det konstateras att det finns kopplingar mellan arbetsplatsolyckor, sjukskrivningar och kostnader för företag inom byggsektorn. Det finns även åtgärder som kan ge effekt på minskade sjukskrivningar, exempelvis städning och information. Utöver detta pekas även projektering ut som en punkt där anpassningar för arbetsmiljön kan göras och på så vis minska sjukskrivningar och öka lönsamheten hos företagen.
Summary
The construction industry is one of our most injurious industries in Sweden today. The accident frequency currently lies around 11 per 1000 employees per year. Statistics show that the construction industry has more sick leave due to accidents than other business, which of course leads to larger cost in relation to others industrial branches in this area. One way to increase the interest in safety and work environment issues in the construction industry can be to examine the economical aspects. It is clear that sick leave is a big cost for construction companies, but is there really any contradiction between profitability and safety?
The purpose of this study is to investigate the connection between work environment and profitability for companies in the construction sector. The study is carried out in order to give an independent recommendation on which measures within work environment and safety that could be used to reduce the number of sick leave occasions due to work accidents. The idea is to investigate which accidents contribute to the most sick days, and to see which root causes that could be associated with these accidents. The study only addresses sick leave where the underlying cause is workplace accidents. This means that occupational diseases caused by industrial hygiene conditions will not be taken into account, this is to limit the study to the section which contributes the most to sick leave in the construction industry .
The study has been conducted as an analysis of the surrounding world with the intention of gathering information and mapping out the subject. Information and statistics in this research have, as far as possible, been based on scientifically secured literature and government information. The report is largely based on the complied description of the current situation presented in chapter 4. This chapter describes the background and current situation for the construction industry in regards to legislation, work environment, accident statistics as well as causes and costs for sick leave in the event of work accidents.
In this report, various research has been combined to obtain a result on how much sick leave, caused by occupational accidents, costs. The costs are based on the Swedish Work Environment Authority and the Swedish Social Insurance Agency’s accident statistics as well as the Swedish Social Insurance Agency’s calculation basis for sick leave. In order to estimate the costs for different types of accidents, the number of sick days for the five most common causes of injuries were picked out. It turns out that the cause of accidents that contributes to the highest costs for the employer is fall from
hight. It was also detected that according to many studies, the most efficient way to
prevent fall from hight was to have a tidy workplace.
Finally, it’s concluded that there are connections between work environment accidents, sick leave and costs for companies within the construction sector. There are also measures that can affect sick leave, for example cleaning and information. Beyond
Nyckelord: arbetsmiljö, byggverksamhet, sjukskrivning, lönsamhet, kostnader, arbetsolyckor, orsaker till arbetsolyckor, arbetsmiljölagen, fallolyckor, förlorad kontroll över handverktyg, kroppsrörelse med fysisk överbelastning, olycksstatistik.
Keywords: work environment, construction, sick leave, profitability, costs, work accidents, causes of work accidents, fall accidents, lost control of hand tools, body movement with physical overload, accident statistics.
Innehållsförteckning
1 Inledning 1 1.1 Bakgrund . . . 1 1.2 Syfte . . . 2 1.3 Frågeställningar . . . 2 1.4 Avgränsning . . . 2 2 Metod 4 2.1 Omvärldsanalys och arbetsprocess . . . 42.2 Konsekvens av metodval . . . 4
3 Lagar och föreskrifter gällande arbetsmiljöarbete 5 3.1 Arbetsmiljölagen AML . . . 5
3.2 Arbetsmiljöverkets författningssamling . . . 5
3.2.1 AFS: Fallolyckor . . . 6
3.2.2 AFS: Fysisk belastning och handverktyg . . . 6
4 Nulägesbeskrivning 7 4.1 Orsaker till sjukskrivning för arbetsolyckor . . . 7
4.2 Olyckstyp och relaterade olycksorsaker . . . 8
4.2.1 Arbetsrelaterade och omgivningsfaktorer . . . 8
4.2.2 Personfaktorer. . . 9
4.3 Samband mellan olyckor och riskfaktorer . . . 11
4.3.1 Fallolyckor . . . 11
4.3.2 Förlorad kontroll över handverktyg och maskiner . . . 13
4.3.3 Kroppsrörelse med fysisk överbelastning . . . 15
4.3.4 Ras, fall och bristning av material . . . 15
4.4 Kostnader för arbetsgivare vid sjukskrivning . . . 16
4.5 Arbetsmiljö - kostnader och åtgärder . . . 16
4.5.1 Åtgärder i arbetsmiljön. . . 17
5 Resultat och analys 20 5.1 Vilka kopplingar finns mellan arbetsplatsolyckor, sjukskrivningar och kostnader för arbetsgivare inom byggsektorn? . . . 20
6 Rekommendationer baserat på resultatanlys 22
7 Diskussion 24
8 Slutsats 27
Referenser 28
Tabellista
1 En sammanställning av de fem vanligaste orsakerna till sjukskrivning på grund av arbetsolyckor inom byggverksamhet [4]. . . 7 2 Samband mellan typ av olycka och riskfaktor baserat på [11].. . . 12 3 Total andel sjukskrivningar, orsakade av handverktyg,på arbetsplatser,
(här inkluderas även andra orsaker än förlorad kontroll) [16]. . . 13 4 Sammanställning av andel skador kopplade till olycksorsaken: förlorad
kontroll över handverktyg och maskiner, för olika typer av redskap [16]. . 14 5 Andel sjukskrivningar, vid olyckor med verktyg, orsakade av faktorn:
för-lorad kontroll över handverktyg och maskiner. . . . 14 6 Antalet arbetsolyckor i relation till sjukfrånvaro räknat i sjukdagar för
de fem vanligaste arbetsolyckorna inom byggverksamhet. Underlaget till antalet olyckor baseras på statistik från 2019 [2] och medel och median-sjukdagar är från 2006 [29]. . . 20 7 Kostnad på grund av sjukfrånvara vid arbetsolyckor inom byggverksamhet
[29]. . . 21
Figurlista
1 Relativ frekvens i antal fall per 1000 sysselsatta att drabbas av en allvarlig olycka fördelat på åldersgrupp, alla kön inkluderade, byggbranschen[3]. . 9 2 Relativ frekvens i antal fall per 1000 sysselsatta att drabbas av en
arbet-solycka, fördelat på åldersgrupp, alla kön inkluderade, byggbranschen [3]. 10
Definitioner och beteckningar
AML - Arbetsmiljölagen
AMF - Arbetsmiljöförordningen
AFS - Arbetsmiljöverkets författningssamling BCA - Byggindustrins Centrala Arbetsmiljöråd ISA - Informationssystem om arbetsskador SAM - Systematiskt arbetsmiljöarbete
1
Inledning
1.1 Bakgrund
Svensk byggindustri betraktas internationellt sett som ett föredöme i många avseenden när det kommer till arbetsmiljö. Trotts detta är branschen idag en av de mest olycksdrabbade i Sverige.
Företag drivs med ett syfte att skapa vinst och för att uppnå det genomföra ett lönsamt arbete. För att ett företag ska kunna bli lönsamt gäller det att identifiera vad som skapar lönsamhet och vad som skapar onödiga kostnader, för att sedan maximera de vinstgivande faktorerna och minska de som genererar onödiga eller oönskade kostnader. Byggindustrin är beroende av frisk och kunnig personal för att kunna bedriva sin verksamhet samtidigt som dessa kan bidra till oönskade kostnader. En av dessa är kostnader relaterat till sjukskrivningar och olyckor. Enligt en rapport från Prevent kostar en sjukskrivning på 6 månader sällan mindre än 100000 kr för företaget, oftast mer på grund av alla indirekta omkostnader kring exempelvis ersättare och minskad fakturerbar arbetstid [1].
Byggbranschen är idag en av våra mest olycksdrabbade branscher i Sverige sett till antalet sysselsatta. De senaste åren ser olycksfrekvensen ut att ha stannat av och ligger kring 11/1000 sysselsatta. Antalet registrerade olyckor var 3824 st år 2019 vilket gav en olycksfrekvens på 10,5, en minskning med 0,3 jämfört med år 2018. Jämförs byggverksamhet mot övrig verksamhet i hela Sverige har branschen 3,8 fler fall per tusen sysselsatta när det kommer till arbetsplatsolyckor. Av orsakerna till arbetsjukdommarna under år 2019 var nästan hälften på grund av olika belastningsfaktorer och drygt en tredjedel berodde av fysikaliska faktorer tex vibrationer och buller. Endast 11 % orsakade av sociala eller organisatoriska faktorer [2].
Antalet långa sjukskrivningar (över 90 dagar) inom byggbranschen har ökat från år 2010 enligt en rapport från AFA försäkring [3] som publicerades 2015. Enligt samma rapport redovisades även att byggbranschen har ca 7,7 allvarliga olyckor per 1000 sysselsatta. Jämfört med det totala snittet på arbetsmarknaden som var endast 2,5 allvarliga olyckor år 2014. Allvarliga olyckor har klassats som olyckor där arbetstagaren varit sjukskriven i mer än 30 dagar eller motsvarande läkningstid samt/ eller medicinsk invaliditet [3].
Statistiken visar att byggindustrin har fler sjukskrivningar på grund av olyckor än andra branscher vilket leder till större utgifter. Hur kan god arbetsmiljö och skadeförebyggande åtgärder motiveras? Ett sätt att öka intresset för säkerhet och arbetsmiljöfrågor inom byggverksamheten kan vara att undersöka de ekonomiska aspekterna. Det framgår att sjukskrivningar är en stor kostnad för byggföretagen men finns det egentligen någon motsättning mellan lönsamhet och säkerhet?
stora kostnad som sjukskrivningar bidrar med. I avseende att söka efter samband mellan arbetsmiljön, lönsamhet och sjukskrivningar kan det skapas en bättre förståelse för hur dessa påverkar varandra. Detta genom att titta på vilka åtgärder som är mest kostnadseffektiva och framförallt vad den egentliga grundorsaken till arbetsolyckor som leder till sjukskrivningar är. Kan tillexempel ett upplevt tydligt informationsflöde, genom exempelvis dagliga morgonmöten, vara viktigt för en god arbetsmiljö och minskade olyckor samt hur påverkar detta lönsamheten?
1.2 Syfte
Syftet med studien är att undersöka kopplingen mellan arbetsmiljöarbete och lönsamhet för företag inom byggsektorn. Målsättningen är att kunna identifiera de faktorer som kan ses som grundorsaker till de vanligaste olyckorna och undersöka hur stor kostnad sjukskrivningar för dessa arbetsolyckor bidrar till varje år. Fokus kommer att ligga på sjukskrivningar via arbetsolyckor, varför de här olyckorna uppstår och möjliga åtgärder för att förhindra dessa.
Studien utförs för att kunna ge en oberoende rekommendation på vilka åtgärder inom arbetsmiljö och säkerhet som kan minska antalet sjukskrivningar på grund av arbetsolyckor. Tanken är att undersöka vilka olyckor som bidrar till flest sjukdagar och därmed störst kostnader för företagen, samt se vilka grundorsaker som går att förknippa med dessa olyckor. Förhoppningen är att öka företagens intresse för att arbeta med arbetsmiljö.
1.3 Frågeställningar
Vilka kopplingar finns mellan arbetsplatsolyckor, sjukskrivningar och kostnader för företag inom byggsektorn?
Vilka åtgärder i arbetsmiljöarbetet kan ge effekt på minskade sjukskrivningar för olyckor inom byggerksamheten?
1.4 Avgränsning
Arbetet behandlar de ekonomiska effekter som sjukskrivningar på grund av arbetsolyckor bidrar till. Rapporten kommer avgränsas till den del av arbetsmiljö- och säkerhetsarbete som anses förebygga olyckor på arbetsplatsen. Därav kommer inte psykosociala aspekter beaktas då det blir för komplext och svårbedömt utifrån ett lönsamhetsperspektiv.
Undersökningen kommer baseras på, och sammanställa, tidigare studier som gjorts på ämnet, ingen ny statistik eller utredning kommer presenteras.
Studien kommer att avgränsas till svenska byggföretag som verkar inom norden på grund av att arbetsmiljölagstiftningen kan skilja sig i andra länder. Däremot kommer internationell forskning användas i de fall den berör vad som anses vara universella
olycksfaktorer och olycksfall. Detta i de fall svenska studier på det önskade ämnet saknas.
När kostnader och utgifter undersöks kommer endast en uppskattad kostnad för sjukskrivning tas med. Utgifter så som vite för bristande miljöarbete eller böter kommer inte hanteras.
Studien kommer endast ta upp sjukskrivningar där bakomliggande orsak är en arbetsolycka. Det innebär att arbetssjukdommar orsakat av arbetshygieniska förhållanden inte kommer att beaktas, detta för att begränsa studien till den gren inom byggverksamheten som bidrar till flest sjukskrivningar. Psykosociala faktorer som stress och kultur, likväl åtgärder för dessa, kommer därmed inte tas upp, utan studien fokuseras kring det mer konkreta. Tillbud och olyckor som inte leder till sjukskrivning kommer inte heller hanteras.
Begreppet byggverksamheten omfattar företag inom bygg- och anläggning, byggnadsplåtslageri, elinstallation, ventilation, VVS, måleri, glasmästeri och maskinentreprenad. Se appendix B för näringsgrenar och SNI-koder som ingår i begreppet.
Utländska arbetstagare som är skrivna i sitt hemland och därmed försäkrade i sitt hemland, räknas inte till den svenska statistiken. Detta även om olyckan inträffar vid arbete i Sverige. De olyckorna förs in i hemlandets statistik. Omvänt ingår svenska arbetstagare i den svenska statistiken om en olycka inträffar under tjänstgöring utomlands[4].
2
Metod
Följande kapitel beskriver hur studien har genomförts, vilka metoder som används för att samla in underlag samt hur urvalsprocessen som gjorts för underlaget och data sett ut.
2.1 Omvärldsanalys och arbetsprocess
En omvärldsanalys har genomförts med avsikt att samla information och kartlägga ämnet. Information och statistik i detta arbete har i största möjliga mån baserats på vetenskapligt säkerhetsställd litteratur och myndighetsinformation. Det innebär att artiklar som ej genomgått review-förfarande eller ansetts otillförlitliga har sorterats bort.
Rapporten baseras i stor del på den omvärldsanalys som presenteras i kapitel 4 som redogör den bakgrund och nuvarande situation byggverksamheten befinner sig i när det gäller, lagstiftningar, arbetsmiljöarbete, olycksstatiastik samt orsaker och kostnader för sjukskrivningar vid arbetsolyckor.
Vidare i resultatet besvaras rapportens frågeställningar utifrån den nulägesbeskrivning som presenteras i omvärldsanalysen.
Slutligen diskuteras resultatet och en rekommendation tas fram över vilka åtgärder som kan minska både den totala kostnaden och andel sjukskrivningar för hela byggverksamheten.
2.2 Konsekvens av metodval
Då rapporten helt baseras på befintlig statistik och forskning från olika källor, samt att den information som finns är tämligen begränsad, uppkommer ett flertal konsekvenser för denna studie. Dels är det märkbart att det finns skilda tolkningar på hur olyckor och olycksorsaker kategoriseras. Detta orsakar problem med hur dessa studier kan användas tillsammans. Exempelvis kan fall från höjd i vissa studier kategoriseras som en olycka och i andra som en olycksorsak. I denna rapport tolkas anledningen till sjukskrivningen som olyckan och anledningen bakom, alltså varför olyckan skedde, är olycksorsak. Den begränsade tillgången på statistik och forskning på området reducerar märkbart den information som kan presenteras som underlag i nulägesorienteringen i kapitel 4.
3
Lagar och föreskrifter gällande arbetsmiljöarbete
Det finns flera lagar och föreskrifter som syftar till att få företag att arbeta strukturerat med arbetsmiljö och förebygga olycksfall på arbetsplatsen. Grundläggande för allt arbetsmiljöarbete är Arbetsmiljölagen (AML) som gäller för alla typer av arbeten. AML kompletteras inom olika verksamhetsområden med Arbetsmiljöförordningar (AMF) och Arbetsmiljöverket författningssamling (AFS).
3.1 Arbetsmiljölagen AML
Arbetsmiljölagen syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Den innehåller även regler om samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare [5]. AML innehåller 9 kapitel där varje kapitel innehåller ett antal paragrafer som beskriver lagens ändamål inom arbetsmiljöns beskaffenhet, allmänna skyldigheter, bemyndiganden, minderåriga, samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare, tillsyn, påföljder och överklagande [5]. Enligt en sammanställning från byggindustrins centrala arbetsmiljöråd (BCA) [2] är de fem vanligaste arbetsolyckorna inom byggverksamhet: Kropprörelse med plötslig fysisk överbelastning, förlorad kontroll över handverktyg och redskap, fall ej från höjd, fall från höjd samt ras, fall eller bristning i material. Åtgärder för att förebygga och förhindra dessa typer av olyckor och vilka bestämmelser som gäller för just byggindustrin beskrivs mer konkret i AMF och AFS.
3.2 Arbetsmiljöverkets författningssamling
Den av arbetsmiljöverkets författningssamlingar som riktar sig till Byggnads- och anläggningsarbete heter AFS 1999:3 och adresserar alla som ansvarar för byggnads- och anläggningsarbeten, även byggherrar [6].
I arbetsmiljölagens författningssamling för byggnads- och anläggningsarbeten beskrivs bland annat vem som bär ansvar för att arbetsmiljölagen och upprättad arbetsmiljöplan efterföljs i byggprojektets alla skeden.
Det ska allatid finnas en ansvarig byggarbetsmiljösamordnare som ska samordna planering och projektering med avseende på arbetsmiljön. Det ska göras för att förebygga risker för ohälsa och olycksfall under hela arbetets utförande. De föreskrifter som finns för att reglera arbetets utförande med avseende på att minska risken för olyckor beskrivs under paragraf 45-71 §§ [7].
I kommande kapitel beskrivs mer ingående vilka bestämmelser som finns för att förebygga de vanligaste arbetsolyckorna.
3.2.1 AFS: Fallolyckor
Enligt paragraf 45, 56a, 57 - 60, 87-92 §§ från AFS 1999:3 ska arbetsmetoder och utrustning väljas i syfte att motverka olycksfall på grund av fall eller ras. Vid risk för fall till lägre nivå ska skyddsräcken, arbetsplattformar, arbetskorgar eller ställningar användas och utformas med tillräcklig bärighet för ändamålet. Om skyddsräcken eller liknande inte kan monteras ska personlig fallskyddsutrustning användas.
Underlag som kan beträdas ska erhålla betryggande bärighet och arbetsplatsens golv får inte ha några farliga upphöjningar, hål eller lutningar. Om detta inte kan efterföljas ska avspärrning och utmärkning av området ske.
3.2.2 AFS: Fysisk belastning och handverktyg
En sammanställning av delar av paragraf 45, 46 och 47 §§ från AFS 1999:3 kräver att arbetet ska utföras på ett sådant sätt att hälsofarliga och onödigt tröttande fysiska belastningar undviks. Det ska ske genom tillgång och utbildning på lämplig utrustning för lyft och transport av byggprodukter och material. Sådan utrustning inklusive handverktyg med eller utan maskindrift ska vara lämpligt ergonomiskt utformade.
4
Nulägesbeskrivning
Följande kapitel redogör den bakgrund och nuvarande situation inom dessa områden som ligger till grund till studien. Tanken är att sammanställa gällande situation för arbetsmiljöarbete samt vilka kostnader och orsaker som går att koppla till sjukskrivning vid arbetsolyckor.
4.1 Orsaker till sjukskrivning för arbetsolyckor
Jämfört med andra arbetstagare är arbetsrelaterade olyckor och sjukdomar betydligt mer förekommande för byggnadsarbetare. Fall från höjd, belastningsskador och skador i samband med maskinanvändande är några av de vanligaste orsakerna till sjukskrivning [8].
Enligt rapporten Arbetsskador i byggverksamhet [4] skriven 2020, var antalet olyckor under 2019, som ledde till sjukskrivning under en dag eller mer, 3824 st. I tabell 1 redovisas de fem vanligaste orsakerna till sjukskrivning på grund av en arbetsolycka. Dessa fem kategorier motsvarar totalt 2701 st olyckor, det vill säga 70,6% av totala antalet sjukskrivningar [4].
Tabell 1: En sammanställning av de fem vanligaste orsakerna till sjukskrivning på grund av
arbetsolyckor inom byggverksamhet [4].
Olycksorsak Fall med sjukskrivning
1 dag eller mer
Fall med sjukskrivning 14 dagar eller mindre Antal Andel av totala
antalet fall Antal
Andel per olycksorsak
Kroppsrörelse med plötslig
fysisk överbelastning 674 st 18 % 402 st 59,6 % Förlorad kontroll över
handverktyg och redskap 617 st 16 % 486 st 78,8 % Fall ej från höjd, person 482 st 13 % 284 st 58,9 % Fall från höjd, person 467 st 12 % 257 st 55,0 % Ras, fall, bristning av material 461 st 12 % 312 st 67,7 %
Det kan utläsas ur tabell1 att kroppsrörelse med fysisk överbelastning är den vanligaste arbetsolyckan som leder till sjukskrivning, inte att förväxlas med belastningsskador som räknas in under arbetssjukdommar. Tabellen visar att majoriteten av de vanigaste olycksorsakerna leder till sjukskrivningar kortare än 14 dagarr.
4.2 Olyckstyp och relaterade olycksorsaker
Flertalet studier betonar hur komplexiteten inom byggindustrin skapar problem och medför en förhöjd olycksrisk. Exempelvis betonas samspelet mellan ägare, entreprenör och underentreprenör. Där alla parter har en egen säkerhetskultur och dessa ska interagera med varandra på tillfälliga arbetsplatser. En annan unik förutsättning för byggindustrin är parallellt koordinerade processer för bland annat konstruktionsarbete, produktion och logistik som ofta sker undner hög tidspress. Denna variation i förutsättningar inom arbetsuppgifter, medarbetare och arbetsplats gör också att de anställdas beteende är svårare att förutse i förhållande till andra industrigrenar[9]. Dessa omständigheter kan delas in i faktorer som påverkar arbetsmiljön och arbetsrelaterade olyckor. I detta arbete har följande indelning gjorts: Arbetsrelaterade och omgivningsfaktorer samt personfaktorer.
Arbetsrelaterade faktorer Omgivningsfaktorer - Tillgång till utrustning - Väder
- Kvalité på utrustning - Tidpunkt på dygnet - Typ av arbete som utförs - Tidspress
- Arbetets struktur - M.fl - Arbetsledning
- M.fl.
4.2.1 Arbetsrelaterade och omgivningsfaktorer
Till de arbetsrelaterade faktorerna räknas tillgång till och kvalité på utrustning, typ av arbete utförs, arbetets struktur och arbetsledning. Omgivningsfaktorerna innefattar allt från väder och tidpunkt på dygnet till tidspress. Vissa faktorer, så som den fysiska arbetsmiljön, faller in på både arbetsrelaterade och omgivningsfaktorer.
I en kunskapssamanställning från Arbetsmiljöverket [10] framgår det att klämolykckor exempelvis kan påverkas (minska) med ökad kunskap om arbetet och förbättrad bedömningsförmåga. I rapporten skrivs det även om vikten av bra belysning och sikt när arbete utförs eller fordon förs fram på arbetsplatsen, då många olyckor orsakas av bristande sikt [10].
Enligt en koreansk studie om identifiering av risker skriven 2015 [11], visas tydliga samband mellan fallolyckor och arbetsytan/facilitetens layout. Samma studie visar även starka samband mellan hantering av material och verktyg samt val av metod och olyckor kopplade till dessa. Författarna har visserligen samlat in sin data i USA, men vissa delar är ändå tillämpbart på den svenska byggverksamheten [11].
Även arbetsledningen pekas ut som en viktig faktor för en säker arbetsplats. Enligt rapporten från Arbetsmiljöverket är det mindre risk att råka ut för en olycka som anställd på ett större företag. Detta motiveras med att större företag har mer resurser att lägga på arbetsmiljöarbete samt har bättre rutiner på plats, men även av att de har möjlighet att låta underentreprenöer göra de farligare arbetena [10].
När det kommer till verktyg och maskiner som främjar god ergonomi och arbetsmiljö, är arbetsgivarna beroende av tillverkarna och de som säljer dessa på den svenska marknaden. Många entreprenörer hyr idag utrustning från andra företag som specialiserat sig på detta, och då ökar beroendet ytterligare ett steg.
4.2.2 Personfaktorer
Individuella variationer så som ålder, fysik och inställning mellan olika individer påverkar risken att råka ut för en arbetsolycka. En rapport från AFA försäkring [3] sammanställs anmäld olycksstatistik för olika åldersgrupper inom byggindustrin. Denna rapport visar att den äldsta åldersgruppen 56-64 år drabbas i större utsträckning av allvarliga olyckor av händelsetyp fallolyckor, vilket illustreras i figur 1. Däremot är den yngsta åldersgruppen 16-25 överrepresenterade i relativ frekvens för totalt antal olyckor, inkluderat både allvarliga och mindre allvarliga händelser, se figur 2. För denna grupp av yngre arbetare är olycksfall orsakat av maskiner och verktyg 1.9 gånger högre än genomsnittet [3].
Figur 1: Relativ frekvens i antal fall per 1000 sysselsatta att drabbas av en allvarlig olycka
fördelat på åldersgrupp, alla kön inkluderade, byggbranschen[3].
I figur2kan en avvikelse i olycksfall för den yngsta åldersgruppen observeras år 2009, det antas bero av rådande lågkonjunktur och lägre sysselsättning för denna kategori under rådande tid.
Figur 2: Relativ frekvens i antal fall per 1000 sysselsatta att drabbas av en arbetsolycka,
I den koreanska studien från 2015 kunde de särskilja missbedömning av farlig situation som den i särklass mest olycksbådande orsaken när det kommer till olyckor orsakade av personfaktorer [11].
Enligt arbetsmiljöverket är arbetsplatsens säkerhetskultur starkt sammankopplad med olycksrisk på arbetsplatsen [10]. Där attityder och värderingar för hur chefer och anställda förhåller sig till säkerhet och arbetsmiljö påverkar risken för olycksfall. Ytterligare en rapport från arbetsmiljlöverket visar att i de fall där arbetsgivarens och ledningens förebyggande arbete och syn på hälsa och säkerhet anses bra eller mycket bra har färre varit med om en allvarlig arbetsolycka [12].
4.3 Samband mellan olyckor och riskfaktorer
Till alla olyckor som inträffar finns en eller flera faktorer som påverkar händelsen. Med faktorer menas i denna studie grundorsaken till varför olyckan inträffade. Det är viktigt att särskilja huvudorsaken till exempelvis varför personen föll, där alternativet om skyddsutrustning användes eller inte i denna studie inte ses som en primär orsak till olyckan. Faktor till olyckan i detta exempel skulle förslagsvis vara lösliggande virke på taket eller ojämnt underlag.
I arbetet med att förhindra arbetsolyckor är riskbedömning en viktig del i arbetet. Under 2008 och 2009 gjorde europeiska arbetsmiljöbyrån inspektioner på 1440 byggarbetsplatser. Resultatet visade på att drygt en tredjedel av företagen gjorde dagliga riskbedömningsanalyser. Majoriteten uppger att tidspress, stress och svårigheter med att utveckla och upprätthålla rutiner är bidragande orsaker till att riskbedömningsarbete uteblir [13].
4.3.1 Fallolyckor
När samband mellan hur olika riskfaktorer spelar in i arbetsolyckor undersöks hittas förvånansvärt lite signifikant material för denna studie. I den koreanska studie som tidigare nämnts och omfattar olyckor inom amerikansk bygg- och anläggningsindustri listas samband mellan sju olika typer av olyckor och 35 riskfaktorer [11]. Trotts att underlaget baseras på en utländsk studie går det att se hur olika olyckstyper kan orsakas av specifika riskfaktorer. Den fakta som utifrån denna rapport går att koppla mot svensk olycksstatistik är fall från höjd och fall ej från höjd. De riskfaktorer tagna från rapporten och presenterade i tabell 2 anses vara universella[11].
Tabell 2: Samband mellan typ av olycka och riskfaktor baserat på [11].
Typ av olycka Riskfaktor
Sannorlikhet att olyckan orsakats av riskfaktorn Fall från höjd Brister i arbetsytans skick (A) 49% Missbedömning av farligt situation (P) 30% Säkerhetsanordning ur funktion (P) 12% Fall ej från höjd Brister i arbetsytans skick (A) 45% Missbedömning av farlig situation (P) 30%
A står för arbetsrelaterade faktorer och P innebär personfaktorer.
Tabell 2 redovisar att 49% av olyckorna för kategorin fall från höjd är orsaken av brister i arbetsytans skick. Nästan lika hög är även sannolikheten att samma faktor orsakar olyckan i kategorin fall ej från höjd. För båda dessa olyckor står riskfaktorn
missbedömning av farlig situation för ca 30% av fallen.
I tabell 2 är frågan hur [11] har tolkat säkerhetsanordning ur funktion som en riskfaktor. Enligt kategoriseringen som tillämpas i denna rapport är säkerhets-anordningen en faktor om det är den som primärt orsakar olyckan.
Ett förtydligande exempel: Om byggarbetaren hänger i sin säkerhetssele och utför arbete när den brister kommer säkerhetsanordningen ses som riskfaktor. Däremot om byggarbetaren faller genom ett omarkerat hål i taket och säkerhetsselen är ur funktion anses inte säkerhetsanordningen vara orsaken till olyckan utan anledningen till att den blev mer eller mindre allvarlig.
Vid genomgång av material till denna studie framkommer stor variation mellan olika rapporter på hur klassning av vad som är en olycka och vad som är en orsak. Detta försvårar arbetet med att få en helhetsbild över vilka faktorer som genererar vilken typ av olycka enligt den klassificeringen som valts, där exempelvis fall från hög höjd ibland ses som en typ av olycka och i andra fall som en orsak till olycka i olika studier.
I en svensk rapport från AFA försäkringar [14] diskuterades tekniska brister som bidragit till fallolyckor. Där riskfaktorer som bristfällig städning, halt underlag samt otillräckliga markering och avspärrning tas upp som riskfaktorer. Flertalet av dessa kan kopplas mot Brister i arbetsytans skick som tas upp i tabell 2. Det nämns även att de aspekter som anses orsaka olyckor oftast i grunden uppkommit genom försummelser, oaktsamhet och hur personer väljer att agera som i detta fall tolkas in i kategorin
kan antas stämma. I brist på svensk forskning ses det därmed som rimligt att använda sannorlighetsstatistiken från tabell 2 för beskrivning av riskfaktorer även när det kommer till svenska olycksfall.
4.3.2 Förlorad kontroll över handverktyg och maskiner
När det kommer till förlorad kontroll över handverktyg och maskiner är ett vanligt scenario att den skadade tappat greppet om, fastnat eller sluntit med ett verktyg eller maskin, och drabbats av finger- och handskador. När det gäller sågar är orsaken att maskinen fastnat eller att den skadade kommit åt sågbladet/ klingan. Olyckor med spikpistoler orsakas oftast på grund av den mänskliga faktorn i och med ofrivillig eller felaktig avfyrning [15].
I en förstudie av arbetsmiljöverket [16] på skadestatistik över sjukskrivningar på grund av olyckor med handhållna maskiner går det att utläsa att slipmaskin, borrmaskin, spikpistol och såg är de vanligaste verktygen att skada sig på i arbetet. I tabell 3 sammanställs sjukskrivningar beroende av skador på verktyg, här inkluderas alla faktorer och orsaker till sjukskrivning vid arbetsolyckor med handverktyg.
Tabell 3: Total andel sjukskrivningar, orsakade av handverktyg,på arbetsplatser,
(här inkluderas även andra orsaker än förlorad kontroll) [16].
Verktyg Totalt andel sjukskrivningar för olyckor orsakade av verktyg
Slipmaskin 56%
Borrmaskin 20%
Spikpistol 13%
Såg 9%
I rapporten från arbetsmiljöverket redovisas även vilka faktorer som ledde till olyckan. En djupare analys som gjorts av olycksorsakerna visar i vilken utsträckning olika faktorer bidragit till olyckor med handverktyg. Analysen baseras på skadeanmälningar i informationssystemet för arbetsskador (ISA). De faktorer som är intressanta i denna studie är de som går att koppla mot förlorad kontroll av handverktyg, då de enligt arbetsmiljöverket är den näst vanligaste orsaken till sjukskrivning vid arbetsolyckor. I tabell 4visas hur många av sjukskrivningarna på grund av olyckor med verktyg som går att koppla mot förlorad kontroll av handverktyg [16].
Tabell 4: Sammanställning av andel skador kopplade till olycksorsaken:
förlorad kontroll över handverktyg och maskiner, för olika typer av redskap [16].
Verktyg Orsak Andel skador beroende
av förlorad kontroll
Slipmaskin Ofrivilligt kast 22%
Borrmaskin Tappad kontroll 15%
Spikpistol
Oavsiktligt dubbelskott 45% Förlorad kontroll/slant 11%
Total andel skador på
grund av förlorad kontroll 56%
Cirkelsåg
Ofrivilligt kast 33%
Förlorad kontroll/slant 37%
Total andel skador på
grund av förlorad kontroll 70%
Sticksåg Ofrivilligt kast 20%
Såg* Viktat antal fall med såg
(cirkelsåg och sticksåg) 41%
För att kunna avgöra andelen sjukskrivningar orsakade av verktyg som beror av förlorad kontroll viktas resultaten i tabell 3och 4 som presenteras i tabell 5.
Tabell 5: Andel sjukskrivningar, vid olyckor med verktyg, orsakade av faktorn:
förlorad kontroll över handverktyg och maskiner.
Verktyg
Andel sjukskrivningar orsakade av verktyg, på grund av förlorad kontroll vid hantering av dessa
Slipmaskin 12%
Spikpistol 7%
Såg 5%
Borrmaskin 3%
Totalt 27%
Tabell 5 visar att 12% av alla sjukskrivningar i byggbranchen vållade av verktyg beror av förlorad kontroll vid hantering av slipmaskiner. Totalt orsakas 27% av alla sjukskrivningar där verktyg involveras av förlorad kontroll.
4.3.3 Kroppsrörelse med fysisk överbelastning
När det kommer till belastningsskador, som var den vanligaste orsaken till sjukskrivning och stod för 18% av sjukskrivningarna år 2019, kan det finnas många orsaker till dessa. Då belastningsskador är ett samlingsnamn på symptom och skador på kroppens mjuka delar, blir det svårt att peka ut enskilda faktorer då det beror på vart i kroppen skadan uppstått. I denna studie ligger fokus på akuta/ plötsliga belastningsskador, exempelvis stukningar, muskelbristningar och ryggskott. [4,17, 18]
Det plötsliga belastningsskador har gemensamt är att alla orsakas av felaktig och/ eller för kraftig belastning. Detta kan exempelvis ske genom att bära stora tunga objekt, dålig sikt, dålig arbetsställning eller genom att man trampar snett på dåligt underlag [19].
4.3.4 Ras, fall och bristning av material
Det kan finnas många orsaker till varför material rasar, faller eller brister. Dessa händelser leder i sin tur till olyckor som kan vara allt från oerhört milda till dödliga. Samlad statistik och forskning till denna olycksorsak har inte återfunnits under arbetets gång, istället väljs några scenarion och situationer som får representera denna kategori av olyckor.
4.3.4.1 Lyft
Vid materiallyft kan faktorer som överbelastning av kranarmen, brister i kättingar eller felaktig hantering återfinnas som orsakar olyckor. Dessa i sin tur har bakomliggande orsaker så som bristande kunskap, otillräckligt underhåll, bristande riskbedömning, bristande arbetsrutiner med flera [20]. Här kan en koppling till den koreanska studien återfinnas där så kallad missbedömning av farlig situation står för nästan hälften av alla olyckor på byggarbetsplatsen [11].
4.3.4.2 Byggnadsställningar
Byggnadsställningar är även det en plats där det kan ske denna typ av olyckor. En vanlig brist som orsakar olyckor på/ vid byggnadsställningar är att det är felaktigt eller dåligt monterat. Detta kan t.ex. leda till att skyddsräcken går sönder eller faller, eller att hela ställningen rasar. I en Polsk studie om byggnadsställningar och olyckor kring dessa, kunde 19,6 % av alla fall från byggnadsställning härledas till att de varit orsakade av att byggnadsställningen gått sönder eller spruckit[21, 22].
4.3.4.3 Schaktning
Vid schaktning finns risker med att den kringliggande marken rasar. Olyckor kan hända om spontar är underdimensionerade eller felaktigt monterade, eller om bedömningen av markens rasrisk är felaktig. Även andra brister, som exempelvis dålig omdirigering av trafik eller väder, kan påverka marken och där med olycksrisken vid schaktarbeten. Ett annat problem i samband med schaktning är att man underskattar faran med schaktet om det inte är särskilt djupt [23, 24]. Även här kan detta direkt kopplas till den koreanska studien där de kunde påvisa att missbedömningar av hur farlig situationen är orsakar
4.4 Kostnader för arbetsgivare vid sjukskrivning
I följande avsnitt beskrivs vilka kostnader som uppkommer för arbetsgivaren vid sjukskrivning av en arbetstagare.
Vid en sjukskrivning betalar arbetsgivaren sjuklön på 80 % av grundlönen under de 2-14 första dagarna en anställd är sjuk. Efter 15 dagar får den sjukskrivna sjukpenning från försäkringskassan, där arbetsgivare beroende på kollektivavtal betalar 10% av lönen mellan dag 15-90 [25].
Arbetsgivaren har förutom kostnader för sjuklönen andra kostnader kopplade till den anställda; semesterlön, arbetsgivaravgifter och andra fasta avgifter tex hyra och andra indirekta kostnader. Detta medför att de största kostnaderna arbetsgivare har, sett per timme, är under de 2-14 första dagarna då arbetsgivaren betalar ut en stor del av lönen samt de övriga kostnaderna. Arbetsgivaren har fortsatta kostnader efter dag 14, men då lönen är den största posten minskar de ganska dramatiskt [25].
Projekt kan även drabbas av förseningar vid personalbortfall som även dessa kan orsaka stora kostnader i form av skadestånd till beställaren. Dessutom tillkommer kostnader för förlorad arbetstid för registrerade arbetstimmar mot beställaren samt kostnader för eventuella ersättare. Dessa typer av kostnader bortses från i denna rapport, då det inte finns ett givet antal personbortfall innan dessa kostnader uppstår, utan något som varierar mellan projekten. Beloppen som redovisas här kan således tolkas som en form av minimumkostnad arbetsgivaren har.
En genomsnittlig grundlön för en byggnadsarbetare ligger på ca 32 000kr [statistiska centraldatabasen] och är en arbetare frånvarande 14 dagar (80 timmar) skapar det en kostnad för arbetsgivaren på kring 21 250 kr. Skalas detta ner till timmar kan en grundkostnad på 73 kr/ timme utläsas när arbetsgivaren inte betalar ut någon lön alls. Under dag 2-14 adderas till detta en sjuklön på 163 kr/ timme och arbetsgivaravgiften ökar från 8 kr/ timme till 59 kr, vilket ger en total kostnad på 287 kr/ timme [25]. För beräkning se appendix A.
I tabell 1 kunde det utläsas att de vanligaste orsakerna till sjukskrivning inom byggverksamhet medförde frånvaro kortare än 14 dagar. Under denna tid är det arbetsgivaren som betalar merparten av kostnaden.
4.5 Arbetsmiljö - kostnader och åtgärder
Ett sätt att öka intresset för arbetsmiljöarbete kan vara att peka på de ekonomiska fördelar som följer med gott förebyggande arbetsmiljöarbete. För att beräkna lönsamheten för företaget att investera i arbetsmiljö kan olika metoder och modeller användas. En metod är att mäta kostnad i förhållande mot effekt av enskilda arbetsmiljöåtgärder, vilket gör det möjligt att urskilja vilka aktiviteter som är mest lönsamma.
Två metoder som används för att mäta lönsamhet är beräkning av kostnadseffektivitet och cost-benefit analyser. I en amerikansk studie från 2010 om kostnadseffektivitet för
implementering av säkerhetsåtgärder inom byggverksamhet framkom att det är mest kostnadseffektivt att lägga resurser på val av underleverantörer, ledning av underleverantörer, ledningsstöd samt ledningens engagemang. De minst effektiva var i samma studie att bokföra tillbud och olyckor eller ha en anställd säkerhetsansvarig [26]. I en cost-benefit analys gjord på Storbritanniens byggindustri gällande förhållandet mellan lönsamhet och arbetsmiljöåtgärder, visas att de ekonomiska fördelarna med olycksförebyggande åtgärder långt överskrider kostnaderna för åtgärderna med ett förhållande på 3:1 [27]. Det innebär att varje spenderad krona på olycksprevention tjänades in trefalt.
Det finns olika uppfattningar om orsaker och brister i samband med arbetsmiljöarbete. Dessutom förekommer kulturella skillnader om ansvarsfördelning vid arbetsolyckor mellan olika länder. Samtidigt finns ett syfte i att ta upp dessa studier då samtliga resultat påvisar sambandet mellan olycksprevention och lönsamhet oberoende av land.
4.5.1 Åtgärder i arbetsmiljön
För att minska kostnaderna vid sjukskrivning på grund av arbetsolyckor finns det ett flertal olika parametrar att jobba utifrån. Dels finns väldigt konkreta och snabba åtgärder, som att köpa in verktyg som gynnar bättre ergonomi eller med inbyggda skyddsanordningar, t.ex. sågar med SawStop teknologi. Det finns även mer diffusa åtgärder där både snabba och mer långsiktiga förbättringar kan finnas. Till dessa hör exempelvis regelbundna morgonmöten, stöttande ledarskap, delaktighet och säkerhetskultur.
I denna rapport ligger fokus på de mer konkreta åtgärderna, så som inköp av bra handverktyg, staket, morgonmöten eller avsatt tid för städning. I detta arbete definieras en städad arbetsplats inte bara av att plocka undan verktyg och sopa golv, utan att ha en städad arbetsplats är här även synonymt med att det ska vara lättsamt att ta sig runt på arbetsplasten. En bra arbetsyta för byggarbetarna hänvisar således till hela arbetsplatsen inklusive gång och transportvägar, trappor osv. Alltså inte bara exakt den plats arbetaren står på när arbetet utförs, utan alla ytor hen behöver nyttja för att utföra ett arbete.
En sak som alltid kommer påverka möjligheterna för vilka arbetsmiljöåtgärder man kan genomföra är projekteringen av själva bygget. I projekteringen finns möjligheterna att bland annat anpassa konstruktionens utformning så hjälpmedel faktiskt i praktiken kan användas. Det finns även möjlighet att tänka på och planera för hur exempelvis ett kök ska bäras in, så man undviker onödiga risker genom att bära in kök från balkonger på hög höjd.
4.5.1.1 Åtgärder för kroppsrörselser med fysisk överbelastning
För att förhindra fysisk överbelasning finns det idag många hjälpmedel och smarta produkter/ material att tillgå. Exempelvis finns dörrvagnar, skivvagnar och lättgipsskivor. Även prefabriserade produkter kan minimera antalet tunga moment för arbetarna och därmed minska risken för denna olyckstyp.
Att arbetsplatsen är välstädad och bra belyst är grundförutsättningar för att minimera dessa typer av sjukskrivningar då de ofta sker i kombination med varandra, tex du bär ett stort tungt skåp, har dålig sikt och snubblar på en sladd.
4.5.1.2 Åtgärder för förlorad kontroll över handverktyg och redskap
Enligt tabell 4 och tabell 3 är slipmaskiner det handverktyg som orsakar flest antal olyckor (56 %), där ofrivilligt kast med maskinen står för 22 % av dessa slipmaskinsolyckor. För att förhindra olyckor med handverktyg och olika redskap finns det delvis smart teknologi att tillgå, men tyvärr inte för alla typer av scenarion. Exempel på befintlig teknologi är sågar som förhindrar kast eller att arbetaren sågar av ett finger genom avläsning av mikroström samt andra maskiner med kastskydd.
Korrekt hantering och underhåll av maskinerna bidrar till korrekt funktion och minskar risken att exempelvis klingskyddet fastnar och leder till olycka. Eftersom denna kategori av olyckor handlar om förlorad kontroll är det åtgärder som bidrar till kontroll eller som skapar ett skydd vid förlorad kontroll som är de som bidrar till minskat antal sjukskrivningar.
4.5.1.3 Åtgärder för ras, fall och bristning av material
När det kommer till åtgärder för denna kategori är det stort fokus på kunskap, medvetenhet och informationsflöde. Medvetenhet och informationsflöde kan exempelvis skapas genom dagliga morgonmöten där medarbetarna upplyses om vilka leveranser och aktiviteter som är planerade att ske under dagen.
De åtgärder som i övrigt upprepat lyfts är utbildning för korrekt montering och hantering, underhåll, riskbedömning och vikten av arbetssätt, rutiner samt arbetsplatsledningen. Väl utförd markundersökning under projekteringen och även att genomföra nya bedömningar när förutsättningarna ändras bidrar till minskade olyckor vid schaktning.
4.5.1.4 Åtgärder för fall från höjd
Enligt den koreanska studien var en stökig arbetsplats/ brister i arbetsytan den främsta anledningen till varför fallolyckor uppstår, se tabell 2. På andra plats kommer missbedömning av situationen, där arbetaren genom felbedömning har utsatt sig för fara och situationen lett till en fallolycka.
Utbildning och erfarenhet kan hjälpa med bedömning av situationer så medarbetarna inte utsätter sig för onödig fara. Regelbunden städning av arbetsplatsen är en annan lämplig åtgärd som kanske borde få mer utrymme på schemat än den har idag och har en självklar plats att bedömas under skyddsronder.
4.5.1.5 Åtgärder för fall ej från höjd
Även här är enligt tabell 2 de främsta orsakerna till olycka brister i arbetsytan och missbedömningar. Åtgärderna för fall som inte sker från höjd blir således det samma som åtgärderna vid fall från höjd.
5
Resultat och analys
Den litteratur och statistik som undersökts i rapporten visar att byggbranchen ligger högt i olycksfallstatistik oavsett vilket land som studeras. Sverige är visserligen i en internationell jämförelse på rätt väg samtidigt som det kan konstateras att svensk forskning om olycksfall är undermålig. Det gäller framförallt publicerade studier i kvalitetsgranskande tidsskrifter.
På grund av bristen på svensk forskning baseras vissa underlag, för framför allt sannorlikhetsstatistik och grundorsak till fall-, lyft- samt schaktolyckor i detta arbete på utländska studier. Som nämnts tidigare kan detta göras då grundorsaken och riskfaktorerna vid gällande arbetsolyckor anses vara universella.
5.1 Vilka kopplingar finns mellan arbetsplatsolyckor, sjukskrivningar och kostnader för arbetsgivare inom byggsektorn?
I denna studie har olika undersökningar kombinerats för att få fram ett resultat på hur mycket sjukskrivningar, på grund av arbetsolyckor, kostar. Det baseras på arbetsmiljöverket och försäkringskassans olycksfallstatistik samt försäkringskassans kalkylunderlag för sjukskrivning.
De främsta kostnader som arbetsgivaren har när det handlar om arbetsolyckor är framförallt sjukskrivningar och förebyggande implementeringskostnader för olika säkerhetsåtgärder. För att uppskatta kostnader för olika typer av olycksfall undersöks hur många sjukdagar de fem vanligaste orsakerna bidrar med. De kostnader som uppkommer för arbetsgivaren under sjukskrivningsperioden kan sedan beräknas enligt försäkringskassans kalkylunderlag [28]. Se appendix A för beräkningar.
Uppgifterna för de anmälda arbetsskadorna och sjukdagar i tabell 6 är baserat på statistik från 2019 [2] dock är medel och median antal-sjukdagar grundad på statistik från 2006 [29]. Detta anses användbart då utfallet i sjukdagar för olyckor i respektive kategori 2006 bedöms vara jämförbara med dagens statistik.
Tabell 6: Antalet arbetsolyckor i relation till sjukfrånvaro räknat i sjukdagar för de fem
vanligaste arbetsolyckorna inom byggverksamhet. Underlaget till antalet olyckor baseras på statistik från 2019 [2] och medel och median-sjukdagar är från 2006 [29].
Olycksfall
Antal-olyckor
Sjukdagar
Medel Median Kroppsrörelse med fysisk överbelastning 674 45 16 Förlorad kontroll över handverktyg, redskap 617 28 5 Ras fall bristning av material 461 69 24
Fall från höjd 467 83 30
Dödsolyckor saknar sjukdagar i statistiken. Medelvärdet är summan av samtliga sjukdagar dividerat med totalt antal fall. Medianen representerar värdet i mitten av alla observationer och påverkas inte av ytterlighetsfall.
För att beräkna totalkostnaderna i varje kategori används kostnaden av medelvärdet för antalet sjukdagar multiplicerat med totalt antal olyckor. I tabell 7 presenteras mediankostnad, medelkostnad och total kostnad för de fem vanligaste olycksorsakerna inom byggverksamhet. Den dyraste kostnaden för arbetsgivaren är totalt sett olyckor orsakade av fall från höjd och förlorad kontroll över handverktyg och maskiner är minst kostsam.
Tabell 7: Kostnad på grund av sjukfrånvara vid arbetsolyckor inom byggverksamhet [29].
Olycksfall Kostnad*
Medel Median Total** Kroppsrörelse med fysisk överbelastning 40 544 kr 24 864 kr 27,3 Mkr Förlorad kontroll över handverktyg, redskap 30 352 kr 7 392 kr 18,7 Mkr Ras fall bristning av material 53 872 kr 28 784 kr 24,8 Mkr
Fall från höjd 61 712 kr 31 920 kr 28,8 Mkr
Fall ej från höjd 46 816 kr 25 648 kr 22,6 Mkr *Kostnad utifrån försäkringskassans kalkylprogram
*Antagandet att varje sjukskrivning initieras en måndag *Vanlig arbetsdag 8h vardagar
*Arbetsledig lördag och söndag. **Total kostnad för kategorin.
Totalt står de fem vanligaste olycksorsakerna för ca 70% av olycksfallen och enligt tabell 7 uppgår kostnaden för sjukskrivningar orsakade av dessa till omkring 122,2 miljoner kronor för arbetsgivare under år 2019. Värt att notera är att samtliga kostnader vid personalbortfall ej är medräknade utan utgifterna baseras endast på arbetsgivarens minimumkostnad vid sjukskrivning, se kapitel 4.4.
6
Rekommendationer baserat på resultatanlys
Den frågeställning som besvaras under denna rubrik är Vilka åtgärder i arbetsmiljöarbetet kan ge effekt på minskade sjukskrivningar för olyckor inom byggindustrin?
Resultatet visar att den olycksorsak som kostar arbetsgivaren mest är fall från höjd. Det redovisas i tabell 6 att utfallet vid denna typ av olycka leder till längre frånvaro vilket kan kopplas till allvarligare skador. Den undersökning av grundorsak som gjordes på fallolyckor i kapitel 4.3.1 visar att i nästan 50 % av fallen är orsaker brister i arbetsytans skick. Under kategorin brister i arbetsytans skick infaller otillräcklig städning, halt underlag samt dåliga eller obefintliga markeringar och avspärrningar. Utöver detta är missbedömning av farlig situation den näst vanligaste orsaken till fallolyckor och står, enligt en internationell studie, för 30 % av fallolyckorna både från höjd och ej från höjd.
De åtgärder som kan göras i arbetsmiljöarbetet för att mer effektivt minska sjukskrivningar på grund av fallolyckor bör baseras på olyckornas grundläggande orsak. Enligt detta resonemang är det givet att den viktigaste åtgärden är att hålla byggarbetsplatsen ren och städad samt noggrant markera ut hål och andra ojämnheter med korrekta markeringer. Det är även viktigt att byggnadsarbetarna är utbildade i riskmedvetenhet och riskbedömning, samt att ledning och arbetsledare främjar en bra säkerhatskultur och visar vägen med bra attityder och värderingar.
I denna studie har vi inte möjlighet att till fullo undersöka kostnaderna för dessa åtgärder, men de kan sannolikt bedömmas som relativt små i jämförelse mot de förluster som tillkommer för kostnader vid sjukskrivning för denna kategori arbetsolyckor.
När det gäller ras, fall bristning av material har ingen samlad sannorlikhetsstatestik för olycksfaktorer återfunnits för denna kategori. På grund av detta presenterades tre vanliga situationer; lyft, byggnadsställningar och schaktning som vanligen orsakar skador i denna gruppindelning. Den sammanställning av olycksorsaker till denna kategori som gjordes i kap 4.3.4(.1-3) visar att ett gemensamt grundproblem till bakomliggande orsaker är otillräckligt underhåll, felaktig riskbedömning, bristande kunskap och arbetsrutiner. Vid olyckor med lyft, byggnadsställningar och schaktning är den vanligaste orsaken missbedömning av farlig situation som enligt vissa studier står för 50% av olycksfallen. Olyckor vid schaktning inträffar vanligtvis i relativt grunda schakt då faran tros vara lägre.
De åtgärder som kan göras för att minska sjukskrivningar i form av olyckor vid ras, fall
och bristning av material är främst kunskap, medvetenhet och information. Där medvetenhet och information kan uppmärksamma särskilt riskfyllda moment genom dagliga morgonmöten där alla medarbetare underrättas om planerade leveranser och aktiviteter för dagen.
Vid arbetsolyckor på grund av förlorad kontroll över handverktyg och maskiner visar skadeanmälningsstatestiken från kapitel 4.3.2 att slipmaskin, borrmaskin, spikpistol och
såg är de redskap som oftast är inblandade vid denna typ av olyckor. Där andelen sjukskrivningar av detta slag, enligt statistik från ISA och AMV kan kopplas till ca 27 % av alla sjukskrivningar på grund av verktyg och maskiner. Trotts att detta är den näst vanligaste olycksfaktorn är kostnaden för orsakade sjukskrivningar relativt låg då skadeperioden enligt antal sjukdagar är förhållandevis kort.
De vanligaste orsakerna till alla typer av olyckor i kategorin förlorad kontroll över
handverktyg och maskiner är ofrivilligt kast och att man slinter med maskinen. För att
förhindra olyckor med handverktyg och olika redskap finns i dagsläget bra maskiner med inbyggda säkerhetsstopp som känner av kast med såg, borrmaskin eller slipmaskin samt även sågar som genom mikroström slår av om hud kommer i kontakt med klingan. Utöver detta gäller korrekt hantering och underhåll av maskinerna för att bidra till bra funktion.
Kroppsrörelser med fysisk överbelastning är den vanligaste orsaken till sjukskrivning
enligt tabell 1 och står för 18 % av de totala sjukskrivningarna. Av dessa är nästan 60 % sjukskrivna 14 dagar eller mindre. Dessa sjukskrivningar orsakar en mängd olika symptom som exempelvis ryggskott som presenterades i kapitel 4.3.3. Trots detta har underlaget och informationen om denna typ av olycka, orsaker och åtgärder varit oerhört sparsam. Önskvärt hade varit att kunna finna den vanligaste orsakerna till sjukskrivningar i denna kategori, men den informationen har inte påträffats under arbetets gång. Därmed blir de åtgärder som anses kunna ha effekt ganska breda och övergripande för kategorin.
Åtgärder som anses kunna minska sjukskrivningar inom denna olyckstyp är de åtgärder som hjälper arbetarna att minimera fysisk ansträngning och arbeta ergonomiskt. Att bära tunga stora föremål är i sig självt väldigt ansträngande och riskfyllt; att sedan göra det på ojämnt, dåligt eller ostädat underlag skapar ökad risk för en olycka. Användandet av olika hjälpmedel på byggarbetsplatsen och projektering av bygget, för att undvika situationer där hjälpmedel inte kan nyttjas eller minimera antalet tunga moment, är två sätt att minska antalet sjukskrivningar. Likaså är grundförutsättnigar så som bra belysning och bra arbetsyta nyckelpunkter här.
För att komma åt delen med att yngre medarbetare skadar sig i större utsträckning kan en idé vara att para ihop dessa med äldre medarbetare. På så vis nyttjas kunskapen och erfarenheterna som finns, vilket förhoppningsvis leder till att färre yngre medarbetare skadar sig.
7
Diskussion
Resultatet av denna studie visar en handfull nycklar till en minskad sjukskrivning inom byggbranchen. Att ha en bra arbetsyta, riskbedömning, projektering, information och bra redskap pekas ut som effektiva åtgärder för att minska antalet olyckor.
Ser vi närmare på riskbedömningen kan det utläsas både i den koreanska studien [11] och informationen som återfanns angående schaktolyckor, att risker ofta underskattades och där med leder till olyckor. Grunda schakt är ett exempel på detta, då dessa inte uppfattas vara lika farliga som ett djupt schakt. Kollar vi vidare på handverktygen kan det finnas anledning att tro att detta tänk kan vara tillämpbart här med. En såg ser/ upplevs farligare än en slipmaskin, därmed skulle potentiellt arbetarna kunna vara försiktigare när det använder såg jämfört med slip. I och med detta påverkas olyckorna genererade av dessa redskap då det visar sig att slipmaskinen bidrar till flest sjukskrivningar av alla olyckor som involverar verktyg.
I denna rapport har fokus legat på de mer konkreta områdena i frågan om sjukskrivningar. Dels har sjukskrivningar orsakade av olyckor valts, men även åtgärderna och olyckorsakerna som undersökts har varit av det mer konkreta slaget. Även om vi i denna rapport kommit fram till att städning verkar vara ett oerhört effektivt medel för att minska sjukskrivningar, så kvarstår arbetet med att undersöka vad som påverkar huruvida det städas eller ej. Med utgångspunkt i det konkreta, är det därför intressant att undersöka hur den psykosociala arbetsmiljön påverkar den fysiska och de aspekterna som tagits upp i detta arbete. Saker som stress, avtal och upphandling, ledning, säkerhetskultur har troligen stor inverkan på rutiner, inköp och information. Frågan är om det går att urskilja vad de mer exakt påverkar av de konkreta delarna som tagits upp i detta arbete, och vad som påverkas av vad i förstahand.
När det kommer till frågan varför skyddsutrustning eller hjälpmedel inte alltid används av arbetarna handlar det ofta inte om illvilja, utan att det inte är praktiskt möjligt. Att lyfta in kök via balkong och ha på sig sele är i teorin kanske möjligt, men att i verkligheten stå 2-4 arbetare med varsin sele och lina på en balkong för att bära in köket är inte praktiskt och kan istället utgöra en ökad risk att någon faller. För att förhindra detta måste arbetsmiljön på byggarbetsplatserna få mer uppmärksamhet under projekteringen. Likaså bör projekteringen ta hänsyn till hjälpmedel, så som gipsvagnar, så dessa faktiskt kan användas. Självfallet spelar även säkerhetskulturen på arbetsplatsen roll här, men enligt den forskning vi haft tillgång till under arbetet används skyddsutrustningen och är väl fungerande i majoriteten av fallen där olyckor sker. Därför är det viktigt att se på varför dessa olyckor sker överhuvudtaget.
Genom att sammankoppla olycksorsak och åtgärder går det att få en tydligare bild för vilka paragrafer som kan vara extra viktiga att fokusera på i AFS. När det kommer till fallorlyckor är det uppenbart att arbetsytans skick till stor del spelar in i sannolikheten för att en olycka inträffar. Med detta i åtanke kan det ses som underligt att det inte finns någon paragraf i AFS 1999:3 under rubriken fall till lägre nivå som berör just det. Däremot finns det beskrivet i AFS att arbetsmiljöplanen ska innehålla hur bygget ska hållas fritt från spill och skräp samt vem som ska städa och vart avfall ska placeras.
Under arbetets gång har det varit en utmaning att hitta forskning på ämnet som bidrar till lösningar på rotorsaker och forskning om grundorsak till olyckor. För att vara ett ämne som är så omtalat inom byggbraschen, är det är svårt att förstå varför detta ämne har så lite forskning och statistik som visar på vad det faktiskt är som orsakar arbetsolyckorna. Perspektivet att hitta rotorsaken till problemet och faktorerna som orsakar själva olyckan saknas helt i majoriteten av studierna vi funnit, och står det något om rotorskaer är det ofta bara ett påpekande om att finna dessa är viktigt. Alternativet har varit forskningsresultat som pekat mot ett mycket mer holistiskt perspektiv, där ledning och kultur på arbetsplatsen pekas ut som grundorsaker.
Ett typiskt exempel gäller fallolyckor och användandet av fallskyddssele. Det är relativt enkelt att åtgärda ett problem med att falla från höjd genom att sätta på personen en sele, jämfört med att undersöka varför fallolyckan sker. Personen kommer fortfarande kunna falla om inte grundorsaken, exempelvis stök och ojämnheter, åtgärdas, och att hänga i en sele är inte helt okomplicerat heller. Det krävs ett samspel mellan båda dessa aspekter för att effektivt kunna förhindra och förebygga olyckor.
Svensk forskning inom sannorlikhettstatistik som sammanställer orsaker till arbetsolyckor har som nämnts varit svår att få tag på och det mesta som återfunnits har hänvisats tillbaka till den koreanska studien [11]. Den studien har dessvärre inte samma kategorisering som används när svenska myndigheter och organisationer presenterar sina kategoriseringar, när det kommer till olyckstyp och orsak. Detta har i sin tur lett till att underlaget blivit ännu magrare för studien. Huruvida den koreanska studien, men sin data hämtad från USA, är relevant för den svenska byggindustrin är också ett viktigt perspektiv. I detta arbete har vi utgått från att delar av den ändå kan användas eftersom arbetsmiljöverket använts sig av denna studie i deras rapporter, men frågan kvarstår ändå hur pass representativ den verkligen är. Det är tydligt att svensk forskning inom detta område, med ett liknande perspektiv och upplägg som den koreanska studien, verkligen är behövlig!
Även om denna studie inte kunnat påvisa i kronor lönsamheten som kommer med en bra arbetsmiljö, så finns det där stort stöd i forskningsvärlden om att arbetsmiljö är lönsamt; för individen, företaget och samhället. Med god arbetsmiljö kommer även andra positiva saker så som ökad effektivitet, som även det bidrar till ökad lönsamhet. Önskvärt hade varit insikt från företag där man upplevt projekt med bättre och sämre arbetsmiljö, och jämfört lönsamheten mellan dessa för att kunna få en fingervisning på hur mycket skillnad det kan göra.
En fråga som lämnas obesvarad i denna studie är vart kostnaderna för sjukskrivna utländska arbetare hamnar. Utländsk arbetskraft syns inte i den svenska olyckstatistiken som vi tagit del av, men med det sagt är inte säkert att svenska företag inte står för kostnaderna vid sjukskrivning. Här skulle det vara intressant att höra med företag som jobbar med utländsk arbetskraft hur deras avtal ser ut. Forskning som tar upp eventuella skillnader i olycksfall och orsaker mellan svensk och utländsk arbetskraft
En annan aspekt när det kommer till arbetsmiljö och kostnader, är det stora bostadsbehovet som finns i Sverige just nu. Kan branschen då öka sin lönsamhet genom god arbetsmiljö kan det kanske finnas spelrum för bostäder till lägre kostnad i framtiden. Istället för att se på arbetsmiljö endast ut perspektivet att det ska förhindra skador och dödsfall, är det dags att börja kommunicera om alla fördelarna som kommer med en god arbetsmiljö.
En slutsats som kan dras från detta arbete är att det finns god statistik för vilka olyckor som sker i byggbranschen, däremot är vetskapen över vilka faktorer som orsakar dessa olyckor och i vilken utsträckning mycket begränsad. Utifrån vårt perspektiv bör det vara väsentligt för ett mer effektivt arbetsmiljöarbete att handhålla denna information och på så sätt möjliggöra bättre anpassade åtgärder som verktyg för att förebygga arbetsolyckor.
Det är tydligt att enkla medel, så som städning och information, kan förhindra många sjukskrivningar och där med potentiellt öka lönsamheten hos företagen. Den svåraste delen att jobba med för att minska olyckor är projekteringen, där det troligen skulle behövas mer insikt i arbetarnas vardag. Utöver detta ger denna rapport möjlighet att se den ekonomiska vinningen i anpassningar av projektet och arbetsmiljö, för att undvika situationer som kan leda till olyckor och sjukskrivning.
8
Slutsats
Byggbranchen är idag en av Sveriges mest olycksdrabbade branscher. Olycksfrekvensen inom byggbranschen har stagnerat och ligger just nu kring 11 fall per 1000 anställda, vilket är 3,8 fler fall jämfört med det nationella snittet. Samtidigt finns en önskan hos företagen om ökad lönsamhet och för att nå dit behöver företagen bland annat identifiera vad som skapar onödiga kostnader. Då sjukskrivningar pga arbetsplatsolyckor är högre än snittet, är även kostnaderna i samband med dessa större. Detta gör sjukskrivningar av detta slag intressant i frågan om lönsamhet.
Genom en omvärldsanalys har befintlig information sammanställts där orsaker till sjukskrivningar, olyckstyper och orsaker samt sambandet mellan dessa undersökts. Dessutom har kostnader för sjukskrivning samt lämpliga arbetsmiljöåtgärder tagits fram.
Slutligen kan det konstateras att det finns kopplingar mellan arbetsplatsolyckor, sjukskrivningar och kostnader för företag inom byggsektorn. Det finns även åtgärder som kan ge effekt på minskade sjukskrivningar, exempelvis städning och information. Sambandet mellan orsak, olyckstyp och förebyggande åtgärd visar hur det går att jobba med arbetsmiljöinsatser mer effektivt för att komma åt specifika problem. Utöver detta pekas även projektering ut som en punkt där anpassningar för arbetsmiljön kan göras och på så vis minska sjukskrivningar och öka lönsamheten hos företagen.
"Oavsett vilken definition på lönsamhet de lyfter fram, är slutsatserna relativt enhetliga. De visar att arbetsmiljöarbete på många sätt är ekonomiskt lönsamt i slutändan." [30, s.2]
