Överblickbarhetens inverkan på lärandemiljöer

ÖVERBLICKBARHETENS INVERKAN PÅ

LÄRANDEMILJÖER

THE INTERIOR PROSPECTS IMPACT ON A

TEACHING ENVIRONMENT

Ellen Ingemarsson

Annie Olsén

EXAMENSARBETE

2020

Examinator: Mathias Adamsson Handledare: Nina Andersson Omfattning: 15 hp

Abstract

Abstract

Purpose: There are many factors that affects the interior prospect in a teaching environment and the difficulty is to find a balance between seclusion and openness. The aim of the study is to examine the interior prospects impact on a teaching environment and which opportunities and limitations the lines of sight gives depending on how the have been designed.

Method: This is a qualitative study and the used method is a case study of a F-6 school. A literature study and interviews were used as the data collecting technic. The interview with the principal of the school, the architect in charge and a co-architect for the same schools were performed.

Findings: The results of the literature study and the interviews gave that the factors that affects the interior prospect were flexibility, relationship between the different functions, extent and visual environment. In the result different parameters emerged that were conducive reasons to the factors. One of the parameters for flexibility were form, for the relationship between functions one was placement, for extent one was size and one parameter for visual environment were the share of transparent surfaces. The result showed that the stance on the interior prospect between architects and teachers accords with each other.

Implications: The conclusion of the study is that there are distinct parameters that co-operates with each other to create an interior prospect, but there are no obvious solutions since there are no general solutions to the problem.

Limitations: The case study is only implied on one school. This choice was made to get a deep understanding of the reality and to get at overview of the parameters that has an impact on the interior prospect. For the result to be more generalized more schools had to be studied to see if more parameters were to be find.

Sammanfattning

Syfte: Det finns många faktorer som påverkar överblickbarheten i en lärandemiljö och svårigheten är att hitta en balansgång mellan avskildhet och öppenhet. Målet med studien är att undersöka överblickbarhetens inverkan på lärandemiljöer. Detta för att förstå vilka möjligheter och begränsningar siktlinjer ger beroende på hur de utformats och i vilken mängd de förekommer.

Metod: Undersökningen är kvalitativ och metoden som valts är en fallstudie för en F-6 Skola. En litteraturstudie och intervjuer användes som datainsamlingsteknik. Intervjuer gjordes med rektorn för skolan, den ansvariga arkitekten och en medverkande arkitekten för skolan.

Resultat: Resultatet av litteraturstudien och intervjuerna gav att faktorer som påverkade överblickbarheten var flexibilitet, förhållande mellan olika funktioner, omfattning och visuell miljö. Det framkom även vilka parametrar som var av bidragande orsak till dessa faktorer. För flexibilitet var en parameter form, för förhållandet mellan olika funktioner var en parameter placering, för omfattning var en parameter storlek på ytan och för visuell miljö var en parameter andel transparenta ytor. Av resultatet framgick även att synen på överblickbarhet mellan arkitekt och pedagog stämde överens utifrån detta fall.

Konsekvenser: Slutsatsen för undersökningen är att det finns tydliga parametrar som samverkar till överblickbarheten, men det finns inga generella lösningar.

Begränsningar: Fallstudien är utförd på endast en skola. Detta val togs för att få en djup förståelse för verkligheten och få en översikt av de parametrar som bidrar till överblick. För att få ett mer generaliserbart resultat hade fler skolor behövt undersökas för att se ifall fler parametrar hade uppkommit.

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning

1

Inledning ... 1

1.1 BAKGRUND OCH PROBLEMBESKRIVNING ... 1

1.2 MÅL OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 2

1.3 AVGRÄNSNINGAR ... 2

1.4 DISPOSITION ... 2

2

Metod och genomförande ... 3

2.1 UNDERSÖKNINGSSTRATEGI ... 3

2.2 LITTERATURSTUDIE ... 3

2.3 INTERVJU ... 3

2.4 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER FÖR DATAINSAMLING ... 4

2.4.1 Parametrar i en planlösning som påverkar överblickbarheten ... 5

2.4.2 Synsätt på siktlinjer utifrån pedagoger och arkitekter ... 5

2.4.3 Analysmodell för siktlinjer i lärandemiljöer ... 5

2.5 ARBETSGÅNG ... 5

2.6 TROVÄRDIGHET ... 6

2.6.1 Validitet ... 6

2.6.2 Reliabilitet ... 6

3

Teoretiskt ramverk ... 7

3.1 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH TEORETISKT OMRÅDE ... 7

3.2 SKOLAN SOM VERKSAMHET ... 7

3.3 FÖRHÅLLANDET MELLAN SKOLANS ARKITEKTUR OCH SKOLAN SOM VERKSAMHET ... 8

3.4 SAMMANFATTNING ... 8

4

Empiri ... 9

4.1.5 Lärarnas ankarplatser ... 10

4.2 INTERVJUER ... 10

4.2.1 Den undersökta skolan som projekt ... 11

4.2.2 Klassrum ... 11

4.2.3 Grupprum ... 12

4.2.4 Passager ... 12

4.2.5 Entré/kapprum ... 13

4.2.6 Lärarnas ankarplatser ... 13

4.3 SAMMANFATTNING AV INSAMLAD EMPIRI ... 13

5

Analys och resultat ... 14

5.1 ANALYS AV LITTERATURSTUDIE ... 14

5.1.1 Flexibilitet ... 14

5.1.2 Förhållande mellan olika funktioner ... 14

5.1.3 Omfattning ... 15

5.1.4 Visuell miljö ... 15

5.2 ANALYS AV INTERVJUER ... 16

5.2.1 Den undersökta skolan som projekt ... 16

5.2.2 Klassrum ... 16

5.2.3 Grupprum ... 17

5.2.4 Entré/Kapprum/Passager ... 18

5.2.5 Lärarnas ankarplatser ... 18

5.3 RESULTAT ... 18

5.3.1 Parametrar i en planlösning som påverkar överblickbarheten ... 18

5.3.2 Skillnader i syn på överblickbarhet i lärandemiljöer mellan arkitekt och pedagog ... 19

5.3.3 Analysmodell ... 20

5.4 KOPPLING TILL MÅLET ... 24

6

Diskussion och slutsatser ... 25

6.1 RESULTATDISKUSSION ... 25

6.2 METODDISKUSSION ... 26

Innehållsförteckning

6.4 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER ... 27

6.5 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ... 27

Referenser ... 29

1 Inledning

Denna rapport har undersökt överblickbarhetens inverkan på lärandemiljöer. I detta inledande kapitel kommer bakgrunden, målet med frågeställningarna samt avgränsningarna för studien att presenteras.

1.1 Bakgrund och problembeskrivning

Vid utformningen av en byggnad finns det många olika aspekter och parametrar att ta hänsyn till, exempelvis tillgänglighet, projektering och brandskydd, som alla är enskilda kapitel i boverkets byggregler (Boverket 2019). Alla beslut som fattas i projekteringsskedet får konsekvenser i olika stor utsträckning, där vissa är mer betydelsefulla än andra (Hansson et al. 2015). Byggnaden och utformningen bör främja den verksamhet som ska bedrivas, utan att skapa begränsningar, både i nutid och framtid.

En typ av byggnad som påverkar samhället i stor utsträckning och som är en av samhällets viktigaste investeringar är skolor menar de Laval (2019). Det finns många teorier och åsikter om hur en skola ska vara utformad för att på bästa sätt bidra till att förmedla kunskap. Ett exempel på sådan teori är Reggio Emilia som innebär att samspelet mellan eleven och dess omgivning är viktig för inlärningsprocessen eftersom den kan ge inspiration, motivation och skapa en trygghetskänsla (Jonstoij & Tolgraven, 2001). Från denna teori härstammar även det etablerade begreppet “den tredje pedagogen” som syftar till skolbyggnadens möjlighet att främja den pedagogiska närvaron (de Laval, 2017). Enligt PISA som undersökt elevers resultat i skolan ökar andelen svenska elever som presterar sämre i jämförelse med andra länder (Skolverket, 2019). För att gynna våra framtida medborgare och investera i samhällets viktigaste projekt, skolan, görs redan nu satsningar ute i kommunerna för att byggnaderna ska kunna stödja undervisningen i tillräckligt stor utsträckning enligt de Laval (2019). Det är många olika funktioner och rum som ska komplettera och samverka med varandra för att skolbyggnaden ska fungera för alla parter som arbetar där (de Laval, 2017). Enligt Barret et al. (2015) är påverkan från den fysiska miljön på inlärningen 16% av de påverkande bakgrundsfaktorerna. Faktorer som berör utformningen av en skolas planlösning och som också kan ha inverkan på inlärningsmöjligheterna är exempelvis rumsbildning, material, flöden och siktlinjer (Campos, 2020). Siktlinjer är en faktor som har en övergripande inverkan på flertalet av de andra faktorerna och är därmed betydelsefull. En siktlinje skapas genom placeringen av väggar, fönster och dörrar i förhållande till varandra. En rak linje bildas mellan två olika objekt utan att sikten bryts. I skolor kan siktlinjer exempelvis bidra till trygghetskänsla, god uppsyn över alla elever och i slutändan fungera som en tredje pedagog (Campos, 2020). Svårigheten med siktlinjer, och den överblickbarhet som kommer av detta, är balansgången mellan avskildhet och öppenhet som fungerar med den pedagogiska verksamhet som ska bedrivas (de Laval et al., 2019). Med för mycket siktlinjer kan det skapa många distraktioner på grund av att det är för öppet (Bodin Danielsson & Bodin, 2010). Är det däremot för få siktlinjer kan pedagogerna exempelvis förlora uppsyn över eleverna (de Laval, 2019). Som ett resultat av svårigheten med att hitta en balans mellan de olika utfallen krävs att olika planlösningarna analyseras individuellt. För att hantera dessa komplexa problem krävs analysförmåga och verktyg för att kunna utforma en skola som är anpassad efter verksamheten. Det är viktigt att skolmiljöerna är trygga, inkluderande och tillgängliga för alla som vistas i dem, elev som pedagog, ska kunna utföra olika uppgifter i den specifika miljön (Brismar Pålsson, 2017). Alla dessa

Inledning

faktorer ökar ifall genomtänkta överblickar finns både för elever och pedagoger och därför är deras närvaro viktig för det holistiska intrycket.

1.2 Mål och frågeställningar

Målet med studien är att undersöka överblickbarhetens inverkan på lärandemiljöer. Detta för att förstå vilka möjligheter och begränsningar siktlinjer ger beroende på hur de utformats och i vilken mängd de förekommer. Därtill utreds om arkitekternas och pedagogernas tankar kring överblickar stämmer överens. Detta ska resultera i en analysmodell, i form av en checklista, som ska kunna appliceras på planlösningar för att i ett tidigt projekteringsskede kunna utvärdera överblickbarheten. Målet kommer leda till ett resultat utefter dessa frågeställningar:

 Vilka parametrar i en planlösning påverkar överblickbarheten?

 Hur skiljer sig synen på överblickbarhet, i lärandemiljöer, mellan arkitekter och pedagoger?

 Hur skulle en analysmodell för överblickbarhet i lärandemiljöer kunna se ut?

1.3 Avgränsningar

Undersökningen kommer inte att beakta den yttre miljön. Denna avgränsning beror på att överblickbarheten undersöks främst utifrån pedagogens möjlighet till överblick inom lärandemiljön. Studien undersöker inte för-, högstadie-, gymnasie- eller högskolor då det valts att undersöka en F-6-skola. Undersökningen kommer inte att ta hänsyn till olika typer av pedagogik. Denna avgränsning görs för att undersökningen utgår från hur en planlösning kan påverka inlärning generellt. Den lösa inredningens utformning undersöks inte specifikt utan som en del av rummets helhet. Detta för att studien riktar sig till utformandet av planlösningen i byggnaden.

1.4 Disposition

Inledning – Här beskrivs bakgrund, problemformulering, mål samt avgränsningar. Metod och genomförande - Detta kapitel presenterar metoden och

datainsamlingstekniken för att genomföra undersökningen.

Teoretiskt ramverk - I detta kapitel beskrivs den teoretiska bakgrunden för undersökningen.

Empiri - Detta kapitel innehåller litteraturstudien och intervjuer.

Analys och resultat – Här analyseras empirin och resultatet från den redovisas. Diskussion och slutsatser – Detta avslutande kapitel består av diskussioner och slutsatser kring samtliga delar i undersökningen samt även reflektioner inför framtida forskning.

Referenser - Här listas det källor som använts.

2 Metod och genomförande

Undersökningen är kvalitativ och metoden som valts för att uppnå syftet med studien är en fallstudie med litteraturstudie och intervjuer som datainsamlingsteknik.

2.1 Undersökningsstrategi

En kvalitativ inriktad forskning innebär att datainsamlingen inte grundar sig i numeriska data såsom den kvantitativa inriktningen gör, utan istället görs tolkning och analys av insamlade data. Undersökningen lämpade sig för att vara en kvalitativ sådan på grund av att studien syftar till att undersöka upplevelsen av en företeelse (Patel & Davidson, 2011), i detta fall siktlinjer i skolmiljöer. Analysen är till för att skapa en bild av verkligheten och på så sätt också få en förståelse för den. Metoden för undersökningen är en fallstudie och datainsamlingen sker genom en litteraturstudie samt intervjuer som görs med både arkitekter och en pedagog.

En fallstudie innebär att undersökningen görs på en mindre avgränsad grupp eller fall. Vid en fallstudie är målet att få en så bred bild som möjligt av gruppen eller fallet för att skapa ett helhetsperspektiv (Patel & Davidson, 2011). I denna undersökning är fallet som skall undersökas en grundskola. För att skapa helhetsperspektivet är både arkitekter som ritat skolan samt rektorn på skolan intervjuade och kan ge sin bild av överblickbarheten. Litteraturstudien görs för att lägga till ytterligare en dimension till fallet och skapa en fylligare bild.

2.2 Litteraturstudie

Undersökningengrundar sig i en litteraturstudie genom det teoretiska ramverket men det görs också en fortsatt litteraturstudie som används för att presentera empiriska data. Det teoretiska ramverket kommer bestå av begreppsförklaringar och en teoretisk översikt för att sedan i empirigrundande litteraturstudien på ett mer djupgående sätt kartlägga forskningen inom området.

De första centrala begrepp som togs fram kommer också att användas som sökord för att på så sätt skapa en introduktion till studien och även en översikt. De sökord som använts är bland annat “architectural design” och “skolans rum”. Litteraturstudien utförs sedan genom systematiska sökningar bland forskning och vetenskapliga artiklar. De sökverktyg som använts är databaserna Scopus och Science direct. Scopus anförtroddes eftersom deras publikationer är utplockade och granskade av ämnesexperter (Scopus, 2020). Science direct användes av samma anledning (Elsevier, 2020). Dessutom användes organisationen Forum Bygga Skola för att hitta aktuell forskning inom området. Forum bygga skola är en nationell nätverksarena för alla aktörer som är delaktiga i processen att bygga skola. Målet är att genomtänkta och smarta lösningar sprids och på så sätt skapa ett bättre underlag för upphandling (Forum Bygga Skola, 2020). Det material som sedan hittas utvärderas och granskas. Litteraturstudien kommer sedan att ligga till grund för intervjuunderlaget.

2.3 Intervju

Den kvalitativa intervjun har som mål att få nyanserade beskrivningar av olika kvalitativa perspektiv utifrån intervjupersonens livsvärld genom ord och inte med siffror. Exaktheten i de kvalitativa måtten motsvaras av precisionen i beskrivningen och noggrannheten i tolkningen av meningen (Kvale & Brinkmann, 2019). Därav, för att ge förutsättningar för denna exakthet, behövs en ram för intervjuerna som både pedagoger och arkitekter är väl insatta i. Denna ram kommer att utgöras av en skolbyggnad där

Metod och genomförande

pedagogen verkar och arkitekterna har utformat. På detta sätt motverkas risker för missuppfattningar eftersom begreppen som används sätts i samma kontext och att samma utrymmen, i samma skolbyggnad, diskuteras. Dessutom formulerades frågorna på olika sätt beroende på om de skulle ställas till en arkitekt eller en pedagog för att få fram deras syn på fenomenet utifrån deras profession. Urvalet av respondenter gjordes genom ett kvalitativt resonemang om att de personer som varit iblandade i utformningsprocessen för skolan skulle tas med. Detta innebar rektorn, den ansvariga arkitekten och en medverkande arkitekt. Fler pedagoger ansågs inte behöva medverka, eftersom rektorn har en lång erfarenhet och är väl insatt i den pedagogik som bedrivs på skolan. Att ta med byggherren, det vill säga kommunen, resonerades inte heller behövas med tanke på syftet för studien var att undersöka överblickbarhetens inverkan på lärandemiljöer.

Intervjun bör beaktas utefter grad av standardisering och strukturering. Med hög grad av standardisering menas att frågorna är förutbestämda och det är även fastställt i vilken ordning de ska ställas. Strukturering handlar istället om hur stort svarsutrymme den som intervjuas har (Patel & Davidson, 2011). Dessa intervjuer kommer ha en hög grad av standardisering, men i vissa fall ha en lägre grad av strukturering då det krävs att personen som intervjuas tillåts medge sina egna tankar. Denna typ av intervju benämns som semistrukturerade intervjuer och innebär att endast specifika teman utformas för att ge intervjupersonen stort svarsutrymme (Patel & Davidson, 2011). Intervjuerna kommer i sin tur att, tillsammans med litteraturstudien, mynna ut i en analysmodell.

2.4 Koppling mellan frågeställningar och metoder för

datainsamling

Denna studie följer en tydlig kronologisk ordning genom att frågeställningarna bygger på varandra och tar stöd i varandra, vilket presenteras nedan.

Figur 1. Figur som visar kopplingen mellan datainsamlingsteknik och frågeställning.

2.4.1 Parametrar i en planlösning som påverkar överblickbarheten Litteraturstudien kommer tillsammans med intervjuer av arkitekter och pedagoger användas för att finna de parametrar som påverkas av siktlinjer i lärandemiljöer. Den första frågeställningen kräver en datainsamlingsmetod med en hög reliabilitet, men samtidigt en kvantitet. Detta kan fås genom litteraturstudier, eftersom de har möjlighet att täcka ett stort spektrum men fortfarande hålla hög kvalité. Sett till intervjuerna kan de ge ett djup och användas som ett komplement till litteraturstudien.

2.4.2 Synsätt på siktlinjer utifrån pedagoger och arkitekter

Denna del av undersökningen utreds genom intervjuer med både arkitekter och pedagoger. Intervjuer görs för att, dels se hur de som utformar skolmiljöer använder siktlinjer, men också att se hur de som använder verksamheten uppfattar dem.

2.4.3 Analysmodell för siktlinjer i lärandemiljöer

Litteraturstudien kommer tillsammans med intervjuer av arkitekter och pedagoger användas för att kunna ta fram en analysmodell i form av en checklista för att kunna analysera hur väl siktlinjerna underlättar för inlärningsmiljön.

2.5 Arbetsgång

Genom den kronologiska ordningen för denna studie följer även en tydlig arbetsgång. Till att börja med gjordes en mer översiktlig litteraturstudie för att sedan mer grundligt ta del av den forskning som finns på området. Denna senare del blev ett empiriskt underlag för den fortsatta studien. Kategoriseringen av litteraturstudien gjordes genom de primära funktioner som används i en lärandemiljö och denna kategorisering kom även att användas vid intervjuerna. Dessutom kom specifika teman från litteraturstudien att användas för att formulera frågorna till intervjuerna.

Inför intervjuerna staplades kategorierna, i form av funktionerna, upp samt en formulering till en första fråga. Därefter angavs två till fyra potentiella följdfrågor beroende på respondentens svar. Intervjuerna med arkitekter gjordes via videosamtal och rektorn intervjuades genom ett besök på skolan. Vid besöket på skolan gjordes även en rundvandring i de miljöer som skulle analyseras innan intervjun tog plats. Intervjun med rektorn gjordes först, därefter intervjuerna med arkitekterna. Samtliga intervjuer spelades in med hjälp av en mobiltelefon och transkriberades vid ett senare tillfälle. Vid samtliga intervjuer deltog två som intervjuade, men med olika syften. Den ena personen var den huvudsakliga intervjuaren och den andra hade koll på teknik, inspelning men förde också anteckningar. Dessutom kunde även denna senare person flika in med frågor om behovet ansågs finnas.

Den data som har sammanställts och analyserats har utförts på ett granskande vis. I analysprocessen har text från intervjuerna omformulerats och nyckelord som respondenterna har pratat om har tagits ut. Dessa nyckelord har sedan resulterat i faktorer där olika synvinklar från respondenterna har analyserats i förhållande till varandra. Detta har varit metoden för att kategorisera svaren och för att ta ut de svaren som var mest relevanta för att besvara frågeställningarna. I analysmodellen sammanställs svaren från tidigare frågeställningar för att konkretisera resultatet.

Metod och genomförande

2.6 Trovärdighet

Trovärdigheten i studien värderas utefter validiteten och reliabiliteten i undersökningen. Vid en kvalitativ ansats innebär detta inte att utvärdera trovärdigheten med siffror och statistik, istället görs beskrivningar för tillvägagångsätt för att förstärka att processen gjorts på ett systematiskt och självgranskande vis.

2.6.1 Validitet

Till följd av studiens kronologiska sätt att angripa problemformuleringen med frågeställningar som underbygger varandra skapas en grund att stå på trots det induktiva arbetssättet. På detta vis minskas risken för att författarens egna tolkningar och värderingar ska ha betydelse för det fortsatta arbetet och slutligen resultatet av studien. Genom litteraturstudien skapas en grund för hur intervjuunderlaget skall utformas och på så sätt ökar också validiteten. Detta innebär att undersökningen har god möjlighet att åstadkomma god innehållsvaliditet. Detta betyder att begrepp som bör behandlas inom området har tagits upp (Patel & Davidson, 2011).

För att sedan skapa en god inre validitet krävs att författaren är kommunikativ och har en transparens för hur processen gått till. Detta kallas även kommunikativ validitet (Patel & Davidson, 2011). Därav görs ingående beskrivningar av intervjupersonerna och varför just dessa personer valts, men också ingående beskrivningar av datainsamlingen och analysprocessen. Allt detta för att skapa en helhetsbild. Ytterligare ett sätt att skapa inre validitet är genom triangulering. Med detta menas att problemet belyses ur olika synvinklar (Patel & Davidson, 2011), vilket denna studie gör genom intervjuer med både pedagoger och arkitekter som har olika relation till problemet. Huruvida resultatet för studien sedan är generaliserbart definieras genom graden av yttre validitet. För en kvalitativ studie är detta ofta upp till den som läser och tar del av studien. Detta kommer även gälla denna studie.

2.6.2 Reliabilitet

För att uppnå en hög grad av reliabilitet krävs även här att författaren är transparent med tillvägagångsättet, men också med hur exempelvis tolkningar görs. I och med att intervjuerna är kvalitativa är det svårare att en hög grad av reliabilitet uppnås. Ett sätt att minska risken för att den som intervjuar lägger in sina egna tolkningar i svaren är att en extra person sitter med vid intervjun som en observatör, och lyssnar på svaren. Om både den som intervjuar och observatören har registrerat samma typ av svar utgör detta ett mått på interbedömarreliabilitet (Patel & Davidson, 2011).

3 Teoretiskt ramverk

I detta kapitel redovisas det teoretiska ramverket som är en översikt av det rådande forskningsläget inom ämnet.

3.1 Koppling mellan frågeställningar och teoretiskt område

Figur 2. Figur som visar kopplingen mellan teoretiskt område och frågeställning.

3.2 Skolan som verksamhet

Det traditionella klassrummet har sett likadant ut under en lång tid och utgör fortfarande en stor del av de klassrum som finns i skolorna idag. Det pedagogiska arbetssättet har dock förändrats under de senaste decennierna och det går att ifrågasätta ifall utformningen av klassrummen ska vara likadan. Arbetssättet förändras från att gå från enbart likriktad förmedlingspedagogik till att flera olika typer av aktiviteter och lärprocesser ska pågå under samma dag. Till exempel förekommer det att en klassrumsmöblering där alla elever är vända mot läraren övergår till mer flexibla miljöer som skapar bättre möjlighet för samtal och samarbete mellan olika parter skriver Törnquist (2017).

När en pedagog utformar lektioner görs detta utefter att en bred grupp av elever med ungefär samma kunskapsstoff ska fungera samtidigt på samma plats (Hugo, 2013). Fungerar inte detta upplägg för någon elev sätts menar han att extra resurser i form av extra vuxennärvaro som då avviker från normaliteten i klassrummet sätts in. Hugo (2013) menar att denna åtgärd som är avsedd för att hjälpa eleven att inkluderas och hålla samma inlärningstempo istället kan förstärka en känsla av utanförskap.

Det faktum att skolan utformas för den verksamhet som ska bedrivas är en förutsättning för att det ska bli ett lyckat projekt som nyttjaren är nöjd med. I Bjurströms artikel (2017) visar han på att många arkitekter vill “rita hus” utan att ha den pedagogiska visionen i åtanke. Om detta är fallet kan det leda till en missnöjdhet med lokaler som inte stämmer överens med den typ av verksamhet ska bedrivas där menar han. För att motverka att detta blir fallet är det viktigt att en tydlig kommunikation om tanken med byggnaden finns med tidigt i planeringen.

Teoretiskt ramverk

3.3 Förhållandet mellan skolans arkitektur och skolan som

verksamhet

Länken mellan arkitektur och undervisning samt undersökning av den undervisningsmöjlighet som arkitekturen skapar, fokuserar en artikel av Campos (2020) på. Huvuddelen studerar kriterierna inom arkitekturen som kan bidra till en funktionell och långsiktig skoldesign genom planering, harmoni och natur. I artikeln diskuteras även betydelsen av flexibilitet då det bidrar till en långsiktig och hållbar miljö. Här diskuteras även att siktlinjer bör ha en tydlig funktion som främjar verksamheten. Slutsatsen av studien är att en välplanerad arkitektur kan bidra till att öka välmående och motiverar inlärning i skolmiljön, samt att verksamhetens tanke bör stämma överens med utformningen.

Kate Bertram (2016) har gjort en fallstudie om förhållandet mellan skoldesign, lärandemiljöer och lärande gemenskaper genom att studera tre olika collegeskolor. Bertram (2016) beskriver att ett förhållande mellan arkitektonisk design och utveckling av en funktionell lärandemiljö inte automatiskt ger en bättre inlärningsmiljö. Däremot ger designen och de arkitektoniska faktorerna en förutsättning för att utveckla en lärandemiljö. Ett resultat i studien är att det måste finnas en förståelse mellan lärandemiljön och brukarna av miljön, i detta fall framförallt lärare och elever. Dessutom visade det sig att lärande och miljö ur elevens perspektiv handlar mer om hur lärandemiljön använder information om hur den används mer än de redan inlärda beteendena. Vidare skriver Bertram (2016) att skapandet av lärande gemenskaper påverkas av möjligheterna att skapa personliga och gemensamma utrymmen i ett klassrum och skala utöver de kulturella faktorerna som också har en inverkan.

Bertram (2016) skriver att de faktorer som påverkade utvecklingen av effektiva lärandemiljöer var bland annat flexibilitet, tillräckligt med fysiskt utrymme och att brukarna har kontrollen av miljön. Eleverna framhävde funktioner som skapade fysisk komfort samt tillgängligheten till områden utomhus. Därutöver beskrev elever komfort genom att miljön är fri from distraktion, speciellt från andra människor.

3.4 Sammanfattning

Skapandet av en god skolmiljö är alla parters gemensamma mål och önskan, men det är mycket som måste stämma överens för att det ska fungera. Törnqvist (2017) visar på att skolans arbetssätt har gått från en liksidig förmedlingspedagogik till att flera typer av arbetssätt tar form under dagen. Hon menar att en flexibel miljö blir viktigare för att kunna främja ett modernt arbetssätt. Skolans tanke bakom verksamheten måste stämma överens med den tänkta arkitektoniska utformningen. Campos (2020) kopplar i sin artikel samman vilka kriterier som är viktiga vid utformningen av skolan. Denna artikel utgår från hur arkitekturen påverkar utbildningen, hur en hållbar skolmiljö skapas, samt redovisar att det är viktigt att alla faktorer bidrar till det avsedda ändamålet. De siktlinjer som skapas av arkitekten ska ha en tydlig funktion som ska bidra till den pedagogiska planen i lärandemiljön. Det är då viktigt att en tänkt siktlinje tillämpas så att pedagogen kan få ut den tilltänkta funktionen som önskas samtidigt som den inte hämmar andra tankar som finns i den pedagogiska verksamhet som ska bedrivas. Bertram (2016) menar slutligen att några av de faktorer som påverkar utvecklingen av lärandemiljöer är flexibilitet, fysiskt utrymme och brukarnas kontroll över miljön.

4 Empiri

Empirin består av två delar, dels en litteraturstudie och dels intervjuer.

4.1 Litteraturstudie

Genom litteraturstudien har de primära funktioner i en lärandemiljö identifierats och använts för att kategorisera innehållet. Information om varje delkategori presenteras och ligger senare till grund för de intervjuer som ska utföras.

4.1.1 Klassrum

I studien av de Laval et al. (2019) uppkommer det att skolor med många och stora öppna ytor skapar ett behovav mindre och avskilda platser där elever kan söka lugn och ro. Dessa är i studien betecknade som reträttplatser. Det framkommer även att de klassrum som uppfattas som lugnast är dem som är placerade längst från centrum. Ett annat exempel på uppskattade platser i skolmiljöer är djupa fönsternischer som fungerar som avskilda platser där den sociala interaktionen avbryts. Att det finns utrymmen för elever att dra sig undan till exempel i form av mikrorum för att hitta lugn och ro är ett behov som finns hos eleverna enligt de Laval et al. (2019).

I en lärandemiljö kan fler eller färre olika rum utformas. Barret et al. (2015) visar i sin studie att yngre elever behöver fler mindre inlärningszoner och lekmiljöer. Äldre elever som kommit längre i sin inlärningsprocess och ges fler formella instruktioner behöver färre, men större utrymmen.

Flexibilitet är en viktig faktor för att uppnå den typ av pedagogisk förnyelse som sker genom att klassrummet går ifrån den likriktade kunskapsförmedlingen till olika typer av processer. För att detta ska ske krävs det mer varierade rum samt att människorna i miljöerna är villiga att mobilisera om sig menar Törnquist (2017). Ett sätt att skapa dessa miljöer är att gå från den klassiska rektangulära klassrumsformen till att istället skapa rum i form av ett L, T eller en timglasform. Dessa former skapar då en möjlighet för pedagogen att ha en överblick åt alla håll samtidigt som det har skapats olika, mer avskilda, inlärningszoner genom de geometriska formerna enligt Brismar Pålsson (2017).

Det framgår i studien av Barret et al. (2015) att visuellt rörliga miljöer igenom de transparenta ytorna skapar stora distraktionsytor för eleverna. Det gäller framförallt förbipasserande personer utanför den egna lärandemiljön som eleverna blir störda av. Utifrån pedagogernas perspektiv är uppsyn viktigt både när det gäller den grupp som undervisas, samt att kunna se vilken vuxennärvaro som finns vid intilliggande utrymmen. I studien av de Laval et al. (2019) framgår att flera pedagoger har valt att klistra för fönsterareor under vuxenhöjd för att begränsa distraktionen för eleverna, men att fortsatt kunna hålla överblicken ut i korridorerna. En förebyggande lösning på problemet hade kunnat vara frostade glas i glaspartierna samt att dörren hade endast haft ett fönster i vuxenhöjd.

4.1.2 Grupprum

Placeringen av grupprum i förhållande till klassrummet har en hög inverkan på flexibiliteten och attityden som finns när det kommer till att använda rummet. Enligt Barret et al. (2015) används de grupprum som ligger i direkt kontakt till klassrummet i större utsträckning, eftersom en nära anslutning är viktig för uppsyn och interaktion. I studien av de Laval et al (2019) uppkommer även att grupprum, placerade tillsammans

Empiri

utan direkt anslutning till klassrummet, är omtyckta och välanvända. En avgörande faktor för detta är att de är placerade i anslutning till en gemensam yta i närkontakt till en pedagog, samt att de är avgränsade med en glasvägg så att uppsynen bibehålls. 4.1.3 Passage

För att få en hemvist (basklassrum med tillhörande funktioner såsom grupprum och hygienrum) att fungera ostört inom samma lärandemiljö krävs en bra planering av passager. Det ska helst inte finnas en inofficiell eller officiell passage mellan andra hemvister som går rakt igenom den aktiva hemvisten enligt de Laval et al. (2019). De stora flödena mellan de olika hemvisterna och övriga delar av skolorna ska ske separat för att minska störningsmoment som kan uppstå ifall ständig rörelse pågår. Ifall en skola utformas med en användbar mittenyta istället för en trängre passage kunde den ytan på ett avslappnat sätt användas av pedagogerna för att hålla en god översikt. Därtill skulle eleverna inte behöva känna sig övervakade menar de Laval et al. (2019). Hur en passage bidrar till störningsmoment har mycket att göra med den visuella miljön och hur de intilliggande rummen är utformade.

4.1.4 Entré/Kapprum

Trånga utrymmen i korridorer där förvaring och flöden är kombinerade genererar potentiella konflikt- och mobbningszoner enligt de Laval et al. (2019). Även en lösning med ett samlat förvaringssystem för ytterkläder, för hela skolan, bidrar till risk för förväxlingar som i sin tur kan leda till konflikter eleverna emellan menar de Laval et al (2019). För att undvika dessa konflikter är skapande av överblickar för pedagogerna viktigt så att inga dolda utrymmen skapas. Studien visar även att det fungerar mindre bra att ha en huvudentré där förvaring för alla elever anordnas och att istället förvaring i respektive hemvist är att föredra. Dock kan problem fortfarande problem uppkomma med förvaring ifall till exempel matsalen ligger i en annan byggnad än sin egen hemvist. Då måste extra mycket tanke ligga bakom planeringen för den förvaringen där flera klasser troligtvis delar på samma förvarningsområde enligt de Laval et al. (2019). Storleken på korridorer som används för både passage och förvaring ska vara så bred som möjligt menar Barret et al. (2015). De ska även vara i anslutning till sin hemvist för att den ska vara enkel att använda och fungera som passage mellan ut- och insidan. 4.1.5 Lärarnas ankarplatser

Ankarplatser placerade i anslutning till klassrummen är uppskattat av både elever och lärare i och med att det är lättare för lärarna att ha uppsikt över elevernas aktivitet, men också att det är enklare för eleverna att påkalla hjälp. Ifall ankarplatserna är omslutna av dörrar eller fönster i glas skapas en överblick och interaktionsförmåga mellan de båda parterna. Studien av de Laval et al. (2019) visar även att lärandemiljön kan bestå av flera olika rum, men att det är positivt att det finns transparens från vissa ankarplatser.

4.2 Intervjuer

En intervju gjordes med rektorn för den undersökta skolan (se Bilaga 1). Dessutom gjordes det intervjuer med två arkitekter, varav en är ansvarig arkitekt (Bilaga 2) samt en medverkande arkitekt (Bilaga 3) för den gällande skolan. Frågorna är ställda utefter de vanligaste funktionerna i skolan och dessa används även för rubricering. Tillagt är den första rubriken där respondenterna beskriver projektet av den undersökta skolan.

4.2.1 Den undersökta skolan som projekt

Projektet började med en förstudie som handlade om framtidens skola i den aktuella kommunen. Där arkitekter och pedagoger tillsammans med kommunen tog fram ett koncept, en modul, för ny-, till- och ombyggnad av skolor i kommunen. Detta för att kunna tillgodose behovet, men samtligt hålla nere kostnaderna genom att ha en färdigprojekterad modul. När den fallaktuella skolan senare beslutades att byggas gjordes det genom en totalentreprenad. Båda arkitekterna och rektorn beskriver detta som ett lyckat projekt där alla parter har varit delaktiga i hela processen.

Rektorn beskriver att det har varit väldigt viktigt att rumsligheten ska samspela med pedagogiken och nu när det var en helt ny skola som skulle byggas kunde de verkligen utnyttja det. Trots att ytor utanför klassrummet, grupprum och torg skulle användas så ska pedagogen kunna ha översikt över hela lärandemiljön. En springande pedagog från miljö till miljö medför att även elever springer. I denna skola förekommer inte detta, menar rektorn. Eleverna är trygga med att ifall de signalerar att de behöver hjälp ser läraren det även om de inte befinner sig i samma lärmiljö. Detta underlättar givetvis både för pedagoger och elever.

4.2.2 Klassrum

Av samtliga respondenter togs samtalet om kvadratmeter per elev upp, både gällande klassrum men också totalt sett på hela byggnaden. Den medverkande arkitekten menade att med mer kvadratmeter ökar också flexibiliteten men att det även finns en gräns i andra änden då det blir för stort. Rektorn menade också att det inte är helt tydligt vilka ytor som skall räknas med i kvadratmeter per elev-beräkningen och att personalutrymmen inte borde vara med eftersom där befinner sig inte eleverna. L- och T-formade klassrum diskuterades varav samtliga respondenter var skeptiska kring detta. Den medverkande arkitekten utryckte att det finns två olika sätt att se på detta; antingen utformas en skola väldigt precis utefter den verksamheten som skall bedrivas där eller så görs det mer en generell utformning och jobbar mer med lös möblering. Det sistnämnda sättet gör att rummen blir mer flexibla och tål förändringar i verksamheten och på så vis blir mer långsiktigt. Däremot menar den medverkande arkitekten att detta alternativ inte alltid är bättre utan beror på hur skolsituationen ser ut i just den kommunen. Finns det väldigt många skolor som konkurrerar med varandra kan eleverna välja den skolan som passar dem bäst och då gör det inget om de är väldigt precist utformade utan då kanske det snarare är en fördel.

Det finns ett fönster ner till golv intill dörren till klassrummet. Den ansvariga arkitekten menar att ett klassrum behöver ha sina väggar för att kunna fungera som studiemiljö. I dagsläget försvinner en långsida med fönster och en kortsida med alla dörrar och då finns det bara en kortsida och en långsida kvar. På den kvarstående ytan skall det få plats white board, tv, ljudabsorbenter med mera och skall det dessutom läggas in glaspartier mot en stressig korridor så finns det lite för mycket distraktioner i rummet, menar arkitekten. Att skapa en siktlinje för att se vad som försiggår på andra sidan görs genom en smal yta. Akvariekänslan skall undvikas tycker denna arkitekt (se Figur 3 samt Bilaga 4).

Under samtliga intervjuer diskuterades högt sittande fönster som endast skall vara till fördel för läraren utan att skapa distraktioner för eleverna. Detta genom att läraren som till mesta dels står upp enkelt kan se ut mot korridoren. Rektorn förstod tanken, men

Empiri

menade att man ändå måste stå så nära fönstret för att kunna se vad som händer på andra sidan. Detta innebär att man likväl kunnat gå till dörren.

Figur 3. Planritning av lärmodul för den undersökta skolan, (LINK Arkitektur 2018) 4.2.3 Grupprum

Det viktigaste vid utformningen av grupprummen var siktlinjerna igenom dem menade både den ansvariga och den medverkande arkitekten. Då blev det även naturligt att grupprummen skulle fungera som en passage mellan klassrummen med hjälp av dörrar med glas enligt den ansvariga arkitekten (se Figur 3 samt Bilaga 4). Det finns både ett lågt och ett högt sittande fönster i dörren, även ett annat fönster ut mot korridoren finns i grupprummen. Rektorn på skolan var noga med att känslan av att bli exkluderad skulle tas bort och detta skedde på ett naturligt sätt genom att ha grupprummen i en direkt anslutning till klassrummen. Glasdörrarna blev en nyckel i utformningen då både pedagoger och elever känner sig trygga och har god överblick i lärandemiljön, menar både rektor och arkitekter som är nöjda med resultatet.

4.2.4 Passager

Rektorn säger att de var noga från deras sida att det skulle vara så få dolda hörn som möjligt och ha stora passager (se Figur 3 samt Bilaga 4). Många passager används dessutom till pedagogiska miljöer. Den ansvariga arkitekten menar att det har arbetats mycket med siktlinjer från olika punkter såsom på torget, klassrummet, grupprummet, vilket leder till att det känns ljust och rymligt när du går genom skolan. Den medverkande arkitekten beskriver även att eftersom det inte finns några ytor som endast används som passage utan även har en annan funktion bidrar det till att det inte finns några anonyma ytor. Vidare förklarar hen att alla ytor har tagits i besittning men ändå känns det inte som man blir bevakad om man skulle kliva in på nån annans yta eftersom den också har en funktion av en passage.

4.2.5 Entré/kapprum

Entréer och kapprum var något alla intervjuade tyckte var svårare att utforma. Enligt den ansvariga arkitekten var tanken att kapprummen skulle vara egna små moduler som skulle vara tillgängliga från de olika entréerna. Det var meningen att personerna snabbt skulle spridas ut till respektive kapprum i huset för att öka trygghetskänslan. Rektorn var väldigt nöjd med den öppenheten som har skapats från kapprummet till korridoren och menade att det var en faktor som skapade en mycket god överblickbarhet (se Figur 3 samt Bilaga 4).

4.2.6 Lärarnas ankarplatser

En viktig del för verksamheten var att lärarna skall arbeta nära eleverna och därmed även ha sitt personalrum i lärmodulen (se Figur 3 samt Bilaga 4). Arkitekterna menar att detta är en av de bärande idéerna för det skapar ett jämnare flöde av lärare i skolan och på så sätt kan de ha större överblick på eleverna. Personalrummet är tänkt att användas när du behöver arbeta mer ostört, beskriver rektorn. Därav har personalrummen inga fönster mot torg eller korridor utan endast dörrar. Lärarna undervisar inte i ett specifikt klassrum utan de byter mellan lektionerna. Därför finns det endast en pulpet i klassrummet och inget skrivbord förklarar rektorn.

4.3 Sammanfattning av insamlad empiri

Litteraturstudien och intervjuerna tillför empiri av olika dimensioner för samma problemformulering. Detta innebär att de kompletterar och stödjer varandra för att bidra till en helhetsbild. Litteraturstudien består av studier som gjorts på lärandemiljöer samt presenterar forskning inom området. Intervjuerna behandlar samma tema, men utgår från ett specifikt fall, vilket bidrar till att en mer konkret förståelse för vissa företeelser kan skapas. Dessutom grundar sig intervjun i litteraturstudien och vissa delar i litteraturstudien har specifikt kunnat diskuterats i de semistrukturerade intervjuerna. Därav har de två olika typerna av empiri en tydlig koppling till varandra. Empirin som samlades in genom litteraturstudien och intervjuerna visade liknande resultat som stärker varandra samt kopplingen till målet.

Analys och resultat

5 Analys och resultat

I detta kapitel redovisas analyser och de resultat som undersökningen har lett till.

5.1 Analys av litteraturstudie

I avsnittet nedan redovisas analysen av litteraturstudien utefter de faktorer som framkom ha påverkan på överblickbarheten.

5.1.1 Flexibilitet

Flexibilitetens inverkan på lärandemiljön är ett faktum som framkommit från flera källor i rapporten. Det ska vara enkelt och genomtänkt hur rummet ska kunna fungera på olika sätt som anpassar sig bra för den stundande aktiviteten i rummet menar Törnqvist (2017). Hon påstår att genom att miljön är flexibel kan överblickbarheten anpassas efter behovet som finns för stunden. De Laval et al. (2019) diskuterar att pedagogernas ankarplatser utgör ett center för den pågående aktiviteten i lärandemiljön. Det kan finnas flera olika, men det viktiga är att de är placerade så att möjligheten för överblick finns anpassat efter den stundande aktiviteten.

För att ha en god möjlighet att skapa dessa förutsättningar kan alternativa former på klassrum vara ett alternativ. Från att ha ett rektangulärt rum till att istället forma rummet som ett L, T eller som ett timglas skapar varierade miljöer från start påstår Brismar Pålsson (2017).

Passagerna i en lärandemiljö kan ha som syfte att vistas i, men de kan också enbart fungera som en korridor för att ta sig mellan olika hemvister och andra väsentliga delar skriver de Laval et al. (2019). De menar även att beroende på hur verksamheten ser ut kan passagens funktion vara flexibel under dagen utefter vilka behov som finns. Koppling till teoretiskt ramverk

Törnqvist (2017) menar att flexibla lärandemiljöer har blivit ännu viktigare i och med ett modernt pedagogiskt sätt och att samarbete och samtal mellan olika parter nu ska främjas. Campos (2020) diskuterar i sin artikel om en hållbar lärandemiljö att flexibilitet är en viktig faktor för att kunna fylla de varierande behoven som finns. Slutsatsen i artikeln är att en välplanerad arkitektur kan motivera inlärning och öka välmående i miljön. Även Bertram (2016) påstår att en av de faktorerna som påverkar utvecklingen hos eleverna mest är flexibiliteten hos lärandemiljön. Litteraturstudien visar liknande synsätt om att flexibilitet i lärandemiljön är viktig för en hållbar miljö. Den ska fungera för olika typer av aktiviteter och storlekar på grupper. Det är även viktigt att flexibiliteten sträcker sig utanför klassrummet och att passager och grupprum fyller funktion eller behov.

5.1.2 Förhållande mellan olika funktioner

För att funktioner ska uppnå sitt fulla värde och bidra till en god överblick är avstånd och placering i förhållande till varandra viktigt. För att ett grupprum ska kunna användas i stor utsträckning är överblickbarhet och kontakt till pedagogen viktigt menar Barett et al. (2015). Grupprummet ska därför placeras i nära anslutning till en ankarplats. Den huvudsakliga ankarplatsen bör sedan placeras i anslutning till klassrummet då det gör det möjligt för pedagogen att ha en generell god överblick och kontakt påstår de Laval et al. (2019).

En tydlig entré för varje hemvist är att föredra då tydligare avdelningar skapas och det blir färre elever som ska passera genom respektive dörr menar de Laval et al. (2019). När det finns uppdelade entréer blir det ett mer kontrollerat flöde och respektive pedagog finns närmare platsen som genererar en god överblick menar dem. Ifall en passage enbart är utformad som kommunikationsväg ska den inte placeras genom en hemvist då det skapar distraktionsmoment utan den bör placeras runt omkring för att inte störa verksamheten påstår de Laval et al. (2019).

Koppling till teoretiskt ramverk

En pedagog utformar lektionen efter vilken miljö som finns samt att den breda gruppen ska fungera samtidigt på samma plats, men det fungerar inte för alla menar Hugo (2013). Han diskuterar även att känslan av utanförskap måste minimeras och att det då är viktigt att det fortfarande sker med en inkluderande känsla i nära anslutning. Den insamlade empirin visar att grupprum i direkt anslutning till klassrum är mer användbara både med hänsyn till överblick och inkludering. Även att passagerna är tydliga och följer den pedagogiska planen och inte bidrar till ett distraktionsmoment. Rummen måste ha ett tydligt förhållande till varandra samt att de ligger på rätt avstånd för att funktionella siktlinjer ska skapas. Gör de inte det så försvinner funktionen och hämmar övrig pedagogisk verksamhet menar Campos (2020). Förhållandet mellan de olika funktionerna visas även genom flera källor i litteraturstudien ha betydelse. De diskuterar att tydliga siktlinjer ska finnas och att en tydlig känsla av en hel lärandemiljö kan skapas.

5.1.3 Omfattning

Storleken på en passage är betydande för överblicken menar de Laval et al. (2019). Är passagen bredare och utgör en användbar yta kan den fungera som ett center för lärandemiljön och bli en naturlig ankarplats för pedagogen som får god uppsyn åt olika håll. Detta gäller även entréer och kapprum och dessa utrymmen skall utformas så stora som möjligt för att också minska risken för konflikter, även Barret et al. (2015) instämmer i detta.

De Laval et al. (2019) menar att det finns ett behov av att kunna dra sig tillbaka och få lugn och ro, vilket innebär att mikrorum behöver kunna skapas för att fylla detta behov. Därav behöver det finnas olika typer av inlärningszoner. Vid skapandet av dessa rum eller zoner är det viktigt att inte överblickbarheten kompromissas med. Barret et al (2015) ser även en skillnad i att behovet av utrymmen beror på elevernas ålder, där yngre elever behöver mindre yta men fler olika lärmiljöer medan äldre elever behöver större utrymmen men inte lika många.

Koppling till teoretiskt ramverk

Genom den insamlande empirin konstateras att storleken på lärandemiljöer är av stor vikt för både funktion och överblick. Bertram (2016) menar också att en av faktorerna för att skapa effektiva lärandemiljöer är tillräckligt med fysiskt utrymme. Detta understryker vikten av att planera storleken på olika lärandemiljöer och också definiera funktionen av dem.

5.1.4 Visuell miljö

Avskärmningen till lärandemiljöer ska utformas så att pedagogen kan hålla en ständig uppsikt, men utan att distraktionsmoment skapas för eleverna skriver de Laval et al. (2019). Detta kan till exempel ske genom glasväggar som skapar en avskild miljö utan

Analys och resultat

att kompromissa med överblickbarheten. Transparenta ytor är inte enbart positivt, utan dessa ytor ska placeras ut på ett strategiskt sätt för att hålla en god balans mellan uppsyn och distraktion. En yta behöver inte vara solid eller transparent utan den kan till exempel utformas i frostat glas. Det kan även vara olika grader av transparens genom olika höjder för att vuxna ska kunna ha en överblick i rummet, men inte elever. Transparensen mot passager bör även den variera för att pedagogen ska kunna ha kontakt med nästa rum utan att eleverna ska tappa fokus över vad som händer i det rum de befinner sig i.

Koppling till teoretiskt ramverk

Campos (2020) stärker detta faktum i sin studie som framhäver att det är viktigt att en siktlinje stödjer pedagogen. Det är viktigt att hålla en god uppsikt, dock utan att skapa distraktionsmoment som kan ske av för mycket transparenta ytor. Det är därför betydelsefullt med en balans i den visuella miljön som bidrar till en god överblick.

5.2 Analys av intervjuer

Här redovisas en analys av intervjuerna med pedagoger och arkitekter. De är kategoriserade utefter teman som behandlades under intervjuerna.

5.2.1 Den undersökta skolan som projekt

En viktig del i detta projekt har blivit lyckat, menar både arkitekter och rektor, är att verksamheten har varit väldigt tydlig med vilka funktioner som eftersträvas. Dessutom har det varit ett nära arbete mellan arkitekt och rektor under hela processen. Detta stämmer överens med det Bjurström (2017) skriver i sin artikel om att den pedagogiska visionen är viktig att ha med tidigt i projektet.

Rektorn förstärker dessutom bilden av att det är ett lyckat projekt i slutet av intervjun då hon inte har några direkta förändringar hon skulle vilja göra utan att hon är väldigt nöjd med hur resultatet blev. Resultatet i Bertrams studie (2016) visar att förståelsen mellan brukarna och lärandemiljön är mycket viktig och i och med att rektorn i detta projekt varit med och utformat skolan finns det en uttänkt plan för alla ytor.

5.2.2 Klassrum

Bertram visar i sin studie att tillräckligt med fysiskt utrymme är en viktig del för att skapa funktionella lärandemiljöer. Detta återspeglas i samtliga respondenters svar om att storleken på ett klassrum, samt den totala arean för skolan är en betydelsefull faktor för funktionen av lärandemiljöerna. Vidare visas att även flexibilitet är viktigt i Bertrams studie (2016), vilket också diskuterades både från arkitekternas och rektorns håll. Rektorn framhåller att de har valt att jobba med möbler, textilier och färger för att kunna skapa varierande lärandemiljöer. Detta stöds också av Törnquist (2017) som ifrågasätter utformningen av ett traditionellt klassrum där alla elever är vända mot läraren när det pedagogiska arbetssättet ser ut på ett annat sätt idag.

Båda arkitekterna hävdar också att flexibilitet är viktigt, speciellt när det är en skola som ska vara till för alla. Arkitekterna menar också att detta har mycket med hållbarhet att göra och att lokalerna måste kunna möta verksamheten över tid.

Bertram (2016) visar i sin studie att elever beskriver att det är betydelsefullt att miljön är fri från distraktion, speciellt från andra människor. Detta menar även samtliga respondenter i denna studie. Rektorn understryker att verksamheten ville undvika att

kan vara jobbigt att vara så exponerad för andra människor. Båda arkitekterna var inne på samma spår där den ansvariga arkitekten också menade att väggarna fyller en viktig funktion. Hon menar att för att skapa ett klassrum med en bra studiemiljö så krävs det vägg för att sätta fönster, dörrar och white board med mera och att ytterligare glas till en korridor bara skulle ge mer besvär än nytta.

Bertrams studie (2016) visar att ur elevens perspektiv gällande miljö och lärande handlar mer om hur lärandemiljön använder information om hur den används mer än redan inlärda beteenden. Detta lyfts också upp av den medverkande arkitekten som menar att man också måste kunna kommunicera på en individnivå om hur lokalerna är tänkta att användas men också vårda lokalerna så att de är inbjudande och ger något till verksamheten.

5.2.3 Grupprum

Enligt Hugo (2013) utgår lektionsprincipen ifrån att en bred grupp elever ska kunna fungera samtidigt med samma förutsättningar. När detta inte är fallet sätts extra resurser in och då finns det en risk att det bidrar till ett utanförskap. Alla intervjuade i denna studie var överens om att grupprum skulle placeras i anslutning till klassrummen för att minska känslan av utanförskap och att det skulle finnas en bra överblickbarhet till dessa så att extra vuxennärvaro inte alltid var nödvändigt.

Campos (2020) menar att de siktlinjer som skapats av arkitekten ska bidra till den pedagogiska planen samt att den ska fungera för den tilltänkta funktionen. Rektorn tyckte att de siktlinjer som har skapats genom dörrar i glas fungerar som den ska för dess ändamål och gynnar lärandemiljön (se Figur 4). Grupprummen fyller även funktionen av en passage mellan två klassrum vilket skapar en högre grad av överblickbarhet från två håll in i grupprummen (se Figur 4). Både arkitekterna och pedagogerna var nöjda med denna lösning då grupprummen alltid fyller en tänkt funktion för överblick utan att de aktivt användas som inlärningsmiljö för smågrupper.

Analys och resultat

5.2.4 Entré/Kapprum/Passager

Det som rektorn pekar ut som en bra faktor i kapprummen är att de är öppna mot huvudpassagen och på så sätt finns det en god och naturlig överblickbarhet över utrymmet. Även passagen utanför kapprummet bidrar till överblickbarheten då rektorn hade en tydlig vision om att passagerna skulle vara möblerade. Detta bidrog till breda passager med en tydlig kontakt till den egna hemvisten. Både rektorn och den ansvariga arkitekten pratade om att det var viktigt att det inte blev trångt i kapprummen då ytterkläder tar upp en stor volym. De breda passagerna bidrar till en öppenhet som skapar större fysiskt utrymme och ger brukarna en kontroll över miljön.

Det faktum att det blivit en bra överblickbarhet stärks av Campos (2020) artikel där han menar att det är viktigt att pedagogen kan få ut den tänkta funktionen utan att hämma övrig pedagogisk verksamhet. Bertram (2016) skriver även att tillräckligt fysiskt utrymme är en viktig faktor som bidrar till att brukarna känner att de befinner sig i en kontrollerad miljö, vilket har varit fokus på i den undersökta skolan.

5.2.5 Lärarnas ankarplatser

Campos (2020) skriver att det är viktigt att siktlinjen som skapats också tillämpas så att pedagogen kan få ut den funktion som önskats uppnås, vilket även den ansvariga arkitekten poängterar när hon beskriver punkter från var du kan ha uppsikt in till andra miljöer. Denna skola har dessutom inte, utöver personalrum, några fasta ankarplatser för lärarna och då blir dessa punkter än viktigare. Rektorn menar också att dörrarna in till personalrummet skall i mesta möjliga mån stå öppna vilket gör att en siktlinje skapas ut till torgen även från denna ankarplats.

5.3 Resultat

Här nedan redovisas resultatet för frågeställningarna “Vilka parametrar i en planlösning påverkar överblickbarheten?” och “Hur skiljer sig synen på överblickbarhet, i lärandemiljöer, mellan arkitekter och pedagoger?”

5.3.1 Parametrar i en planlösning som påverkar överblickbarheten Genom att ta fram nyckelorden; visuell miljö, förhållandet mellan funktioner, omfattning och flexibilitet från empirin har dessa kunnat användas som faktorer för att uppnå överblickbarhet. Av dessa faktorer har det i sin tur framkommit parametrar som är avgörande för att dessa faktorer ska bidra till överblickbarhet. Detta presenteras i figuren nedan (se figur 5).

Figur 5. Schematisk figur över de faktorer som påverkar överblick samt deras parametrar. Framtaget genom analysen.

5.3.2 Skillnader i syn på överblickbarhet i lärandemiljöer mellan arkitekt och pedagog

Resultatet av intervjuerna visade att pedagoger och arkitekter hade liknande syn på överblickbarhet i lärandemiljöer. I tabellen (se Tabell 1) redovisas delar av intervjuerna med respondenternas tankar om betydelsefulla parametrar. Den visar vilka delar de olika parterna tyckte lika om samt saker de tog upp som skiljde sig.

Tabell 1. Resultat av intervjuer om syn på överblickbarhet i lärandemiljöer hos arkitekt och pedagog.

Funktioner Arkitekt Pedagog

Klassrum Tillräckligt med fysiskt utrymme Tillräckligt med fysiskt utrymme Flexibilitet i lärandemiljöer Flexibilitet i lärandemiljöer Viktigt att miljön är fri från

distraktion av människor

Viktigt att miljön är fri från distraktion av människor

Vill undvika för mycket

glaspartier för att inte skapa för mycket insyn

Vill undvika för mycket

glaspartier för att inte skapa för mycket insyn

Flexibilitet handlar även om

hållbarhet på lång sikt Arbeta med att varje miljö ska kännas personligt

Väggarna har en viktig funktion och för mycket glaspartier gör att kompromisser med dessa måste ske

Analys och resultat

Grupprum Grupprum i anslutning till

klassrum för att minska känsla av utanförskap och överblickbarhet

Grupprum i anslutning till

klassrum för att minska känsla av utanförskap och överblickbarhet Bra när grupprummen fyller både

funktion av grupprum och passage samtidigt som det är en siktlinje

Bra när grupprummen fyller både funktion av grupprum och passage samtidigt som det är en

siktlinje

Siktlinjer har en viktig del i den pedagogiska planen

Passager Breda passager skapar öppenhet och mer fysiskt utrymme samt att de är möblerbara

Breda passager skapar öppenhet och mer fysiskt utrymme samt att de är möblerbara

Viktigt med närhet till den egna

hemvisten Viktigt med närhet till den egna hemvisten

Passagen bidrar till en naturlig överblick mot kapprummen Entré/

Kapprum

Viktigt med mycket fysiskt utrymme så det inte uppstår trånga utrymmen

Viktigt med mycket fysiskt

utrymme så det inte uppstår trånga utrymmen

Bra att kapprummen är öppna mot huvudpassagen

Lärarnas ankarplatser

Viktigt med punkter i

lärandemiljön där överblick finns mot andra rum

Viktigt med punkter i

lärandemiljön där överblick finns mot andra rum

När det finns lärarrum är det bra att ha möjlighet till överblick som de kan variera

5.3.3 Analysmodell

Från de första frågeställningarna har en analysmodell sammanställts i form av en checklista som visar vilka faktorer, indikationer och parametrar som de olika funktionerna måste anpassas efter (se Tabell 2). Resultatet från intervjuerna och litteraturstudien har jämförts och sammanställts. Överblickbarheten i en miljö är ett komplext problem som kräver kompromisser och anpassning efter de stundande förutsättningarna. Reflektionerna i modellen fungerar som ett stöd vid användning då det blivit tydligt att faktorerna måste anpassas tillsammans för att uppnå god överblickbarhet.

Tabell 2. Analysmodell för utvärdering av överblickbarhet. Faktor Funktion Indikator för

överblick

Parameter Reflektion

Flexibilitet Klassrum Möjlighet till

alternativ möblering

Storlek

En flexibel planlösning fungerar över en lång tid och bidrar till en hållbar byggnad. Skulle byggnaden i framtiden behöva byggas om ska detta kunna ske utan att kompromissa med siktlinjer. En flexibel planlösning med flera siktlinjer underlättar detta både i nutid och framtid. Form Mängd fast inredning Möjlighet till informationspunkter Andel fri vägg

Grupprum Möjlighet till

alternativ möblering Storlek Form

Mängd fast inredning Möjlighet till annan

funktion Placering Ingångar/Utgångar Andel transparenta ytor Lärarnas ankarplatser

Möjlighet till punkter där siktlinjer korsas

Antal siktlinjer; Placering av transparenta ytor Passager Möjlighet till annan

funktion Placering Storlek Form Ingångar/Utgångar Andel transparenta ytor Förhållande mellan funktioner

Klassrum Direkt anslutning mellan inlärningszoner Placering _{En lärandemiljö} bygger på förhållandet mellan de olika funktionerna. Ingångar/Utgångar Andel transparenta ytor Grupprum Placering

Analys och resultat

Direkt anslutning mellan inlärningszoner

Ingångar/Utgångar Överblicken mellan dem bidrar med trygghet för både pedagoger och elever. En nära anslutning mellan dem bör eftersträvas då det ger större möjlighet till överblick. Det bidrar även till ett lektionsupplägg med aktiviteter i flera olika funktioner samtidigt utan behovet av extra vuxennärvaro Andel transparenta ytor Lärarnas ankarplatser Direkt anslutning mellan inlärningszoner Placering Ingångar/Utgångar Andel transparenta ytor

Passager Direkt anslutning

mellan inlärningszoner Placering

Ingångar/Utgångar Andel transparenta ytor

Entré/

Kapprum Anslutning till hemvist Avstånd Placering Anslutning mellan

entré och kapprum

Placering

Omfattning Klassrum Tillgång till tillräckligt

med fysiskt utrymme Storlek Omfattning av de olika funktionerna både i storlek, form och antal måste anpassas efter den individuella skolans förutsättningar. När olika lösningar prövas är det viktigt att funktionerna kompletterar varandra och att det finns tillgång till varierande rumsbildningar i lärandemiljön. Form

Tillgång till varierande inlärningszoner

Antal Storlek Grupprum Tillgång till tillräckligt

med fysiskt utrymme Storlek Form

Lärarnas

ankarplatser Tillgång till tillräckligt med fysiskt utrymme Antal Form Passager Breda passager som

även har funktion av en inlärningszon

Storlek Form

Tillgång till alternativa passager

Kapprum/ Entré

Tillräckligt utrymme för att fylla all förvaring på ett tillfredställande sätt Storlek Form Visuell miljö

Klassrum Balans mellan solida och transparenta ytor

Storlek på transparenta

ytor Den visuella _{miljön i} lärandemiljön är den faktorn som definierar överblickbarheten. Utan en genomtänkt plan för vart de transparenta ytor som skapar siktlinjer ska finnas spelar de andra faktorerna mindre roll. Det är dock viktigt att siktlinjerna är uttänkta som en helhet för att inte distraktions-moment skapas som istället hämmar lärandemiljön. Den visuella miljön kopplar ihop alla funktioner och anpassas efter vilket syfte som finns. Placering av transparenta ytor Möjlighet till överblick Antal siktlinjer Placering av siktlinjer Begränsning av distraktioner Storlek på transparenta ytor Placering av transparenta ytor Grupprum Balans mellan solida

och transparenta ytor

Storlek på transparenta ytor

Placering av transparenta ytor Möjlighet till

överblick Antal siktlinjer

Placering av siktlinjer Begränsning av

distraktioner Storlek på transparenta ytor Placering av

transparenta ytor Passager Balans mellan solida

och transparenta ytor

Storlek på transparenta ytor

Placering av transparenta ytor Möjlighet till

överblick Antal siktlinjer

Analys och resultat

Lärarnas ankarplatser

Balans mellan solida och transparenta ytor

Storlek på transparenta ytor

Det kan även skapas lösningar som bidrar till en flexibel visuell miljö där möjlighet till variation kan formas utefter vilket behov som finns.

Placering av transparenta ytor Möjlighet till

överblick Antal siktlinjer

Placering av siktlinjer Begränsning av

distraktioner Storlek på transparenta ytor Placering av

transparenta ytor

5.4 Koppling till målet

Målet med studien var att undersöka överblickbarhetens inverkan på lärandemiljöer och vilka möjligheter och begränsningar siktlinjer ger beroende på hur de har utformats samt i vilken mängd de förekommer. Första frågeställningen genererade faktorerna flexibilitet, omfattning, förhållande mellan funktionerna och visuell miljö som sedan har inverkan på överblicken med parametrar som storlek, form och placering. I intervjuerna framgick det vilka tankar både arkitekter och pedagoger hade angående siktlinjernas roll i lärandemiljön samt vilka lösningar som fungerade bra för att skapa en bra överblick. När resultatet utmynnade i en analysmodell presenterades att de faktorer som bidrar till en god överblick måste arbeta tillsammans i lärandemiljön. Det konstaterades även att den visuella miljön sätter tonen för planen med överblickbarheten. Finns det inga uttänkta siktlinjer försvinner helheten och då kan det hända att byggnaden hämmar den pedagogiska verksamheten istället för att hjälpa de individer som ska utvecklas inom lärandemiljön. Det är ett resultat som tydligt visar överblickbarhetens inverkan på lärandemiljöer och att det är betydelsefullt att utvärdera detta i ett tidigt projekteringsskede för att skapa en trygg miljö.