Femton svenskars skäl till att de slutat rösta på
de politiska partierna
Simon Dag
C-uppsats i psykologi, VT 2020 Kurskod: PSA122
Handledare: Per Lindström Examinator: Wanja Astvik
Akademin för hälsa, vård och välfärd Avdelningen för psykologi
Femton svenskars skäl till att de slutat rösta på de politiska partierna
Simon Dag
Mindre än hälften av svenska väljare uppger att de har stort förtroende för politiker. Kvantitativa data har legat till grund för tidigare forskning som sett samband mellan politikerförtroende och en mängd demografiska variabler. Kvalitativa studier inom ämnet saknas. Syftet med denna studie var att undersöka skäl till att deltagare som haft förtroende för politiker tappat förtroendet i den utsträckningen att de inte röstat alternativt röstat blankt i 2018 års riksdagsval. Totalt intervjuades 9 män och 6 kvinnor med varierande ålder (25-63) och utbildningsnivå. Materialet analyserades tematiskt och följande teman identifierades: Politiker har låg trovärdighet, Missnöjd med systemet, Saknar partiidentifikation och En oacceptabel nivå. Deltagare gav ofta specifika exempel på situationer som lett till tappat politikerförtroende. Förtroende har åtminstone delvis tappats då deltagare inte anser att politiker är ärliga och att politiker inte lever upp till deltagarnas förväntningar. Fortsatta studier inom området rekommenderas för att ge en helhetsbild över tappat politikerförtroende.
Keywords: political behaviour, losing political trust, non-woters, blank woters
Inledning
En grundpelare i ett demokratiskt samhälle är att medborgarna känner förtroende för landets politiker. Att ha tilltro till politiker och politiken i stort har ett positivt samband med välmående, politiskt intresse och interpersonellt förtroende hos befolkningen. Trots detta visar en internationell kartläggning av politikerförtroende i nya och etablerade demokratier att förtroendet generellt har minskat för politiker. Detta gäller i majoriteten av de 16 etablerade demokratierna, samt i majoriteten av de 22 nya demokratierna som mättes under 1981-2001 med hjälp av data från World Values Survey och European Values Survey (Catterberg & Moerno, 2006).
Graden av partiidentifikation, vilket innebär att individen känner sig som en anhängare av ett parti, har minskat i Sverige från 65% till 23% mellan åren 1968-2018 (Holmberg & Oscarsson, 2020). Särlvik (1970) undersökte effekter av partiidentifikation under riksdagsvalen 1964 och 1968 i Sverige och kom fram till att det finns ett samband mellan individer som känner en stark känsla av partiidentifikation och politikerförtroende. Holmberg och Oscarsson (2016) instämde i att det finns en korrelation mellan partiidentifikation och politikerförtroende men att den är blygsam, korrelationen ligger på .20. SOM-institutet som utför regelbundna mätningar över svenskars vanor och åsikter lät svenskar 2019 svara på frågor rörande grad av förtroende, ett exempel på en sådan fråga lyder: “Hur stort förtroende har du för det sätt på vilket följande samhällsinstitutioner och grupper sköter sitt arbete?”. De politiska partierna placerades längst ner med -26 på en skala från -100 till 100. Frågan ställdes också gällande yrkesgrupper där rikspolitiker hamnade längst ner på 28%, sjukvårdspersonal som placerades högst fick 86% gällande andel svenskar som svarade att de hade mycket eller ganska stort förtroende för yrkesgruppen (Martinsson & Andersson, 2020). Sverige har
samtidigt ett av världens högsta valdeltagande, i 2018 års riksdagsval röstade 87% av de röstberättigade svenskarna (Statistiska centralbyrån, 2020). Statistiken talar ett tydligt språk, missnöjda svenskar röstar fortfarande, närmare bestämt att 80% av de med mycket lågt förtroende för politiker röstade i riksdagsvalet 2014 (Holmberg & Oscarsson, 2016). Denna inledning avser att ge en översikt över en del tänkbara skäl till att väljare tappar förtroende för politiker, samband mellan personlighet och genetik på politiskt beteende samt sambandet mellan förtroende för politiker och vissa demografiska variabler såsom, utbildning, inkomst och tro på religion.
Kulturella och institutionella teorier som en förklaring till lågt förtroende
Två utmärkande teorier om förtroende är kulturella och institutionella teorier. I den kulturella teorin ligger huvuddelen av förklaringen i individens barndom och bygger på hur relationen till familjen och andra sociala relationer sett ut. Den kulturella teorin ger en förklaring till varför vissa har mer eller mindre förtroende som ett karaktärsdrag, vilket är inlärt tidigt i livet och har i sin tur format individens interpersonella förtroende (Mishler & Rose, 2001). Detta interpersonella förtroende har sedan individen med sig i livet, som till exempel vid att ha förtroende för politiker. Att en individs interpersonella förtroende skulle vara generell och om en individ har en hög grad interpersonellt förtroende därmed också generellt har högt förtroende för politiker har fått stöd av Bäck och Kestilä (2009) samt Krouwel, Kutiyski, Prooilen, Martinsson och Markstedt (2017). Brehm och Rahn (1997) menade även att det krävs att individen har förtroende till sina medmänniskor för att kunna känna förtroende till politiska institutioner.
Den institutionella teorin menar istället att förtroende för institutioner baseras på hur institutioner presterar och individens utvärdering av prestationen (Mishler & Rose, 2001). Den institutionella teorin är fokuserad på ett rationellt tänkande där individen bildar sig en förståelse för att sedan kunna utvärdera utförandet från politiken och fungerar således som en förklaring till varför individer tappar eller får ett förtroende för politiker. Förtroende för institutioner och politiker genom en prestationsbaserad bedömning får stöd av studier som utförts på senare tid (Catterberg & Moerno, 2006; Hamm, Smidt, & Mayer, 2019; Haugsgjerd & Kumlin, 2020).
Personlighet och genetik ger en fingervisning om politiskt agerande
Genetik har visat sig ha ett samband med individers interpersonella förtroende och tilltron individen har till politiken (Sturgis et al., 2010). Ojeda (2016) har sett ett samband mellan genetik och politiskt beteende genom att granska data från tvillingstudier där man jämfört hur enäggstvillingar, tvåäggstvillingar och syskon agerat politiskt vid större kriser såsom terrorattacken mot World Trade Center 9/11. Ojeda hade framförallt observerat att det är graden av ångest och ilska vid hot som påverkar hur individen agerar politiskt. Detta är i linje med tidigare forskning som visar att individer som upplever stark ångest vid hot var negativa till aggressiva militära insatser när landet är under hot (Huddy, Feldman, Taber, & Lahav, 2005). Duckitt och Sibley (2010) kom fram till att framförallt två personlighetsdrag har ett samband med individers ideologi, dessa var öppenhet och vänlighet, dock finns även ett samband mellan andra personlighetsdrag som samvetsgrannhet och neuroticism. Om en individ har låg grad av öppenhet och hög grad av samvetsgrannhet så finns ett samband med politisk högerorientering (”right wing orientation”) som strävar efter stabilitet, trygghet och struktur (Duckitt & Sibley, 2009). Mondak och Halperin (2008) har också sett ett tydligt
samband mellan öppenhet och samvetsgrannhet på ideologisk konservatism och menade att styrkan i detta samband tyder på att grundläggande politiska värderingar är kopplade till personlighet. Om en individ har låg grad av vänlighet kännetecknas detta bland annat av en så kallad ”jungle world view” där individen har svårt att samarbeta och har svårt för auktoriteter (Duckitt & Sibley, 2009; Van Hiel, Cornelis, & Roets, 2007). Sturgis et al. (2010) har visat att vänlighet har en stark genetisk komponent och att hög grad av vänlighet är förenat med högt interpersonellt förtroende. Individer med hög grad av interpersonellt förtroende har i sin tur ett positivt samband med förtroende för politiker (Bäck & Kestilä, 2009; Krouwel, et al., 2017).
Ett annat personlighetsdrag som visat sig ha ett samband med hur attityder formas gentemot politiker är personlighetsdraget ”need to evalute” (NE) (Bizer et al., 2004; Jarvis & Petty, 1996). NE kännetecknas av att individer med hög NE formar attityder om alla sorts objekt i större utsträckning än individer med låg grad av NE. Individer med låg grad av NE är neutrala i fler frågor än individer med hög grad av NE (Jarvis & Petty, 1996). Genom tvillingstudier har Ksiazkiewicz och Krueger (2017) kunnat visa att NE har ett samband med både genetik och miljö. Bizer et al. lät individer med hög och låg grad av NE ge anledningar till att de röstade för och emot politiker och det visade sig att deltagare med hög grad av NE kunde ge fler anledningar för och emot politikerna vilket tyder på att de har bildat sig en djup uppfattning om politikerna. Individer med hög NE hade vid mätning 1998-2000 högre utbildning, var mer politiskt kunniga, var mer intresserade av politik och hade högre inkomst än individer med låg NE.
Sambandet mellan demografiska variabler och politisk ideologi
Genom data från internationella undersökningar som till exempel World Values Survey och European Values Survey har samband mellan demografiska variabler och politisk ideologi mätts (Alesina, Tella, & Macculloch, 2001; Catterberg & Moerno, 2006; Coffé & Bolzendahl, 2010; Mattila & Rapeli, 2018; Napier & Jost, 2008). Liknande typer av mätningar har även gjorts exklusivt i Sverige, bland annat av SOM-institutet. Studier visar att individer med en nedsatt hälsa som påverkas av politik, exempelvis genom sjukersättning, har ett lägre förtroende för politiker än individer som inte har en nedsatt hälsa (Holmberg & Oscarsson, 2004; Mattila & Rapeli, 2018). Data från självskattningsformulär har visat att individer med nedsatt hälsa som är lagda politisk åt höger generellt har högre förtroende för politiker än individer med nedsatt hälsa som är lagda politiskt åt vänster. Detta menade Mattila och Rapeli beror på att högerväljare har högre politiskt förtroende och att hälsa påverkar detta förtroende mindre än vad den gör för vänsterväljare. Hälsa visade sig vara en viktig faktor när det kommer till politiskt förtroende bland vänsterväljare. En vänsterväljare med dålig hälsa gav det lägsta värdet för politiskt förtroende i mätningen, en bidragande orsak menar Mattila och Rapeli är vilka förväntningar individen har på politiken. Det råder en viss oenighet huruvida utbildningsnivå korrelerar positivt med förtroende för politiker. En studie från Holland (Van Elsas, 2015) där man jämförde tre typer av utbildningsnivå visade inte på några skillnader i förtroende för politiker vilket även fick stöd av Catterberg och Moerno (2006). Andra studier har visat att det finns ett positivt samband mellan utbildning och förtroende för politiker (Bäck & Kestilä, 2009; Haugsgjerd & Kumlin, 2020;Krouwel et al., 2017). Rika högerväljare är generellt mindre brydda över ojämlikheter än fattiga vänsterväljare då ojämlikhet generellt har en stor påverkan på fattiga vänsterväljares välbefinnande (Alesina et al., 2001). En studie från USA visade att högerväljare är gladare än vänsterväljare, en tänkbar anledning till resultatet var att högerväljare är generellt mindre påverkade av ojämlikheter i samhället (Napier & Jost, 2008).
Den tidigare forskningen gällande samband mellan individers förtroende för politiker och demografiska variabler är väl dokumenterad, här följer några exempel: Inkomst och tillfredställelse med ekonomin korrelerar positivt i västvärlden med förtroende för politiker (Bäck & Kestilä, 2009; Holmberg & Oscarsson, 2016). Religiösa människor har generellt högre förtroende för politiker jämfört med icke-religiösa människor (Abravanel & Busch, 1975; Catterberg & Moerno, 2006; Holmberg & Oscarsson, 2016). Politiskt kunniga personer tenderar att ha högre förtroende för politiker än politiskt okunniga personer (Holmberg & Oscarsson, 2004). Kvinnor röstar i högre utsträckning än män (Coffé & Bolzendahl, 2010; Holmberg & Oscarsson, 2016) Män är generellt mer intresserade av politik än kvinnor (Holmberg & Oscarsson, 2020). Individer som är sammanboende/gifta har generellt högre förtroende för politiker och ålder visade inget samband över individer som uppger att de har ett lågt förtroende för politiker (Holmberg & Oscarsson, 2004). De människor som är mest utsatta i samhället, lever på socialbidrag, sjuka, eller upplever att de är i en ekonomisk riskzon har generellt lågt förtroende för politiker (Haugsgjerd & Kumlin, 2020; Holmberg & Oscarsson, 2016; Mattila & Rapeli, 2018). Dessa samband ger statistik över grupper som har mer eller mindre förtroende för politiker. Det saknas dock forskning där individer som tappat förtroende för politiker berättar vad de själva anser vara skäl till att de tappat förtroendet. För att ge en inblick i denna lilla grupps världsbild och fylla denna kunskapslucka motiveras denna studie. Syftet med denna studie var att undersöka skäl till att deltagare som haft förtroende för politiker tappat förtroendet i den utsträckningen att de inte röstat alternativt röstat blankt i det senaste riksdagsvalet.
Metod
Deltagare
Inklusionskriterier för att delta i denna studie var att deltagarna hade ett svenskt medborgarskap och hade tappat förtroende för politiker i den utsträckningen att de inte röstade i det senaste riksdagsvalet alternativt röstade blankt i nämnda val. Samtliga deltagare uppgav att de haft ett förtroende för politiker men tappat det och inte gått till något missnöjesparti som Sverigedemokraterna, utan hade valt att rösta blankt alternativt inte röstat alls i det senaste valet. Totalt deltog 15 personer, inget bortfall registrerades. Av dessa deltog 10 genom kontakt från Facebook, 3 genom vänner och bekanta och 2 deltog genom kontakt från författarens arbetsplats. Av deltagarna var 9 män och 6 kvinnor. Den yngsta deltagaren var 25 och den äldsta 63 (M = 41.53, SD = 9.73). Gällande utbildningsnivå uppgav 6 deltagare en eftergymnasial yrkesutbildning, 5 deltagare högskola/universitet och 4 deltagare uppgav gymnasieutbildning. Gällande relationsstatus uppgav 10 deltagare att de var ensamstående och 5 var sammanboende/gifta. Samtliga deltagare uppgav att de har ett arbete, olika arbeten som uppgavs var barnskötare, begravningsentreprenör, behandlingspedagog, byggnadsarbetare, egen företagare, familjerättssekreterare, frilansjournalist, kock, lastbilschaufför, regissör, revisor och svetsare. På frågan om deltagare var religiös svarade 10 deltagare nej och 5 ja. På frågan om deltagarna varit långtidssjukskrivna uppgav 8 personer att de inte hade varit det och 7 personer svarade ja, att de har varit långtidssjukskrivna. Deltagarna fick slutligen frågan om de anser sig vara politiskt kunniga, 8 personer svarade ja och 7 personer svarade nej. Deltagare som röstat blankt alternativt låtit bli att rösta var 10 respektive 5. Ingen ekonomisk ersättning utgick för att medverka i studien.
Material
En semistrukturerad intervjuguide användes under intervjuerna. Två öppna huvudfrågor ställdes: ”hur kommer det sig att du valde att inte rösta alternativt röstade blankt i det senaste riksdagsvalet?” och ”var detta något som växte över tid eller vad det en specifik händelse som påverkade mer?”. Ett stort fokus låg på att ställa följdfrågor och att be deltagarna utveckla något de delat med sig av. Intervjuerna varade i genomsnitt ca 12 minuter. Intervjuerna transkriberades genom att de avlyssnades på halvfart genom en uppspelningsapplikation samtidigt som författaren ordagrant skrev vad som sades i ett ordbehandlingsprogram. Den transkriberade texten uppgick till 21 sidor med typsnitt Times New Roman, storlek 12 med enkelt radavstånd. Deltagarna besvarade i efterhand sju frågor via sms eller mejl rörande demografiska variabler. Dessa frågor efterfrågade: Ålder, utbildningsnivå, relationsstatus, yrke, om deltagaren anser sig vara religiös (Ja/Nej), om deltagaren varit sjukskriven i 60 dagar eller längre (Ja/Nej) och om deltagaren anser sig vara politiskt kunnig (Ja/Nej). Samtliga frågor har koppling till tidigare forskning. Ålder är ingen avgörande prediktor när det kommer till politikermisstro (Holmberg & Oscarsson, 2004). Utbildning har i vissa undersökningar visat sig ha en positiv korrelation till politikerförtroende (Bäck & Kestilä, 2009; Haugsgjerd & Kumlin, 2020; Krouwel et al., 2017). Och har i andra undersökningar inte visat sig ha ett samband med politikerförtroende (Catterberg & Moerno, 2006; Van Elsas,
2015). Individer som är politiskt kunniga har högre förtroende för politiker än individer som inte är politiskt kunniga och ett positivt samband har setts mellan individer som är sammanboende/gifta och förtroende för politiker (Holmberg & Oscarsson, 2004). Individer som är religiösa har generellt högre förtroende för politiker än individer som inte är religiösa (Abravanel & Busch, 1975; Catterberg & Moerno, 2006; Holmberg & Oscarsson, 2016). Inkomst korrelerar positivt med grad av förtroende för politiker i västvärlden (Bäck & Kestilä, 2009; Holmberg & Oscarsson, 2016). Försäkringskassan (2007) klassar individer som varit sjukskrivna i 60 dagar eller fler som långtidssjukskrivna. Studier har visat på samband mellan nedsatt hälsa och politikerförtroende (Holmberg & Oscarsson, 2004; Mattila &Rapeli, 2018).
Procedur
Ett missivbrev skrevs av författaren och godkändes av handledaren. I missivbrevet stod bland annat att syftet med studien var att undersöka skäl till att svenskar tappat förtroende för politiker, inklussionkriteriet, uppskattad tid för intervjun samt att det går bra att intervjuas per telefon. I missivbrevet gavs också information om att studien följer Vetenskapsrådets forskningsetiska principer, däribland att deltagandet är frivilligt och närsomhelst kan avbrytas, att ingen obehörig kommer att ta del av deltagarnas svar samt att resultatet enbart kommer att användas i denna studie (Vetenskapsrådet, 2017). Författaren informerade vänner, bekanta och arbetskollegor om studien och bad dessa höra om någon i deras närhet kunde tänkas delta om de uppfyllde kriterierna. En efterlysning gjordes även via Facebook där författaren publicerade missivbrevet på sin sida, bad vänner att tipsa om deltagare och dela inlägget. Författaren kontaktade 11 av deltagarna efter att de angett att de ville medverka i studien, 4 deltagare kontaktade själva författaren via mejl efter att ha tagit del av missivbrevet genom Facebook. En mobiltelefon med inspelningsfunktion användes då samtliga intervjuer skedde per telefon, framförallt på grund av avstånd och covid-19. En passande tid bokades in för att utföra intervjun per telefon. Under telefonsamtalet, men innan intervjun börjat, tillfrågades deltagarna om de tagit del av missivbrevet, samtliga deltagare svarade ja. Deltagarna fick även ett muntligt förtydligande om att de kunde avbryta sin medverkan när de ville utan att ange anledning samt att ingen obehörig kommer att ta del av vad som sägs. Deltagarna fick
information om att författaren kommer att ställa frågor men mest kommer lyssna på vad deltagaren berättar och att intervjun kommer att spelas in för att sedan kunna transkriberas. Innan intervjun påbörjades tillfrågades deltagarna om de kände sig bekväma med att medverka för att bekräfta deltagarnas informerade samtycke, vilket samtliga deltagare berättade att de gjorde. Vid de tillfällen författaren kände osäkerhet kring vad som sagts under intervjuerna bad författaren om ett förtydligande alternativt så berättade författaren sin upplevelse av vad som sagts och frågade om detta var korrekt uppfattat. Deltagarna blev i efterhand tillfrågade om de ville besvara sju kompletterande frågor gällande demografiska variabler. Samtliga deltagare besvarade frågorna.
Databearbetning
Datamaterialet lästes två gånger efter transkriberingen. Därefter lyssnades samtliga intervjuer igenom samtidigt som texten följdes i datorn för att höra om det var något som särskilt betonades som inte var betonat i textform, när så var fallet markerades denna del av texten. Vid den tredje genomläsningen markerades delar av texten som ansågs relevant för frågeställningen genom färgmarkering. Texten lästes därefter igenom flera gånger med extra fokus på de markerade delarna och samtidigt antecknades en kort beskrivning av varje färgmarkering. Författaren gick tillbaka till originalmaterialet flera gånger under databearbetningen för att skapa en så rättvis tolkning som mjöligt. En induktiv ansats användes vilket innebär att ingen teori låg till grund vid tolkning av materialet eller utformandet av frågorna som ställdes vid intervjuerna utan teman skapades utifrån datamaterialet (Kvale & Brinkmann, 2017).
Materialet analyserades med tematisk analys. Ett tema innebär i denna analys en övergripande abstraktion av innehållet i en viss del av ett intervjumaterial. Vissa av färgmarkeringarna bildade underteman, vilket innebär att de kan kategoriseras under ett huvudtema. I nästa steg skedde en genomgång av alla underteman och huvudteman för att få en tydlig översikt, därefter organiserades underteman under huvudteman och varje huvudtema fick ett preliminärt, för kategorin, beskrivande namn. Vid identifierandet av teman lades vikten på att, med alla teman samlade, ge en helhetsbild över skäl till att deltagarna tappat förtroende för politiker, samtidigt som det skulle vara en tydlig skillnad mellan teman. Endast explicita teman användes vid databearbetningen. Explicita teman innebär att endast vad som uttryckligen sagts under intervjuerna och skrivits ner vid transkriberingen har använts under skapandet av teman, författaren har inte tolkat in sådant som inte sagts eller läst mellan raderna under databearbetningen (Braun & Clarke, 2006). Därefter flyttades all markerad text som tillhörde de fyra preliminära teman som identifierats in i ett nytt dokument efter respektive färg. Vid underteman som var snarlika varandra valdes det som ansågs bäst beskrivande. Totalt identifierades fyra teman och nio underteman. För att öka validiteten och motverka selektiva och vinklade tolkningar hos författaren ombads en psykologistudent med intresse för politik att läsa igenom den transkriberade texten. Studenten tog sedan del av de teman och underteman som skapats och ombads analysera dessa kritiskt för att se om liknande tolkningar gjorts. En diskussion fördes sedan kring valet av teman. Det rådde hög samstämmighet i tolkningarna. Ingen selektiv eller vinklad tolkning upptäcktes men tips gavs på sammanslagning av underteman. Även respondentvalidering utfördes där tre slumpmässigt utvalda deltagare blev kontaktade av författaren. Författaren frågade om deltagarna ville delta i ett steg för att öka validiteten i studien och att det innebar att författaren skickar över delar av resultatet som berör nämnda deltagare och frågar om författaren tolkat deltagaren rätt. De tre deltagarna som blev tillfrågade deltog i respondentvalideringen och samtliga godkände
författarens tolkning av deras uttalanden. En sammanställning över deltagarnas demografiska variabler gjordes och mönster som kan kopplas till tidigare forskning noterades.
Resultat
Vid presentationen av deltagarnas uttalanden har författaren återgivit vad deltagarna berättat i en lättläst text, detta då texten ursprungligen kommer från ett samtal och är inte uttryckt för läsbarhet. Författaren har bland annat tagit bort upprepningar som inte tillför huvudmeningen i texten och talspråk såsom ”liksom” eller ”alltså”. Författaren har även tagit bort text som varit ett sidospår, upprepningar och känsliga uppgifter. När detta har skett, det vill säga att text har tagits bort är detta markerat med tre efterföljande punkter ”…”. Text har ibland lagts till för att förtydliga vad deltagare berättat, när detta skett har den tillagda texten alltid varit inom klammer [ ]. I slutet av varje citat står en siffra inom parentes som representerar vilken deltagare som gjorde uttalandet. Se Tabell 1 för en översikt över kondenserade citat, underteman och teman.
Tabell 1
Kondenserade citat, undertema och tema
Kondenserade citat Undertema Tema
”De står inte för vad de säger, inte ens deras kärnfrågor” (7) ”Det är omöjligt att lita på någon som säger en sak men gör en annan” (10)
Brutna löften ”Det är så himla trist när de stått och lovat, sen är det som
bortblåst” (9)
”Hela Sverige vet att han gjort fel men ändå erkänner han inte” (14)
Politiker har låg trovärdighet ”De försökte komma ifrån ansvaret, ingen tog ansvar” (2) Erkänner inte sina
misstag ”Aldrig ta ansvar, en politiker får aldrig säga att den gjort fel”
(12)
”Speciellt nära valen så låter allt så bra” (5)
”Det är som att en PR människa sitter bakom och säger att: Såhär ska ni säga så det låter bra” (11)
Undanhåller sanningen ”Politikerna är inte raka och ärliga” (13)
”Jag vill se en förändring men hittar inget jag känner förtroende för” (15)
”Jag saknar förtroende, alla säger bara vad de tror folk vill höra” (2)
Litar inte på partierna
”Det finns ingen som jag litar på att de gör ett bra jobb” (6) Saknar
partiidentifikation ”Jag har inte hittat något parti som passar mig överhuvudtaget”
(3)
”Det är vissa saker hos alla, men inget parti som känns rätt” (4) Finns inget parti för mig
”Hittar inget parti som tar upp vad jag vill ha” (6) ”Att det ens är lagligt för politiker att ljuga” (5)
”Tar inte tag i jobbiga frågor, gör allt för att fiska röster” (8) Ett defekt system
”Ingen kan ju gå till val på att sänka straffen för kriminella” (7) Missnöjd med systemet ”Uteslutandet av SD har gjort att jag tycker politiken i Sverige
är ren hyckleri” (5)
”Man får inte välja att det här får man tycka om och det här får man inte tycka om, om det ska vara demokratiskt” (4)
En bristande demokrati
”Att man inte respekterar att så många röstade på SD” (12) ”Mitt på bästa sändningstid så är det en ren jävla
vuxenmobbning” (9)
”De känns otroligt okompetenta, alla partiledare. Det är dagisnivå” (11)
Saknar
konstruktiva samtal
”Det är för mycket sandlåda” (5) En oacceptabel nivå
”Det är som att de inte vet någonting om någonting” (12)
”Dom klarar inte av uppdraget de har” (2) Fattar dåliga beslut ”Ju mer info jag fick, ju mer irriterad blev jag” (1)
Politiker har låg trovärdighet
I detta tema har deltagarnas uttalanden om att de åtminstone delvis tappat förtroende för politiker till följd av att politiker har en låg upplevd trovärdighet samlats. Det var 13 deltagare som gjorde uttalanden som hamnade under detta tema. En del av deltagarna gav i detalj beskrivningar på exempelvis vallöften som inte infriats, politiker som inte tar ansvar för sina handlingar och när de upplever att politiker undanhåller sanningen.
Brutna löften. Inom detta undertema har deltagarnas uttalanden gällande besvikelse över att politiker inte håller sina vallöften samlats. Deltagare berättade om att de var under uppfattningen att partiernas kärnfrågor och vallöften var något de skulle göra mer för att infria. Deltagare frågade sig varför politikerna lovade saker på sättet som de gjorde när det sällan blir som de lovat trots att de är ett av de styrande partierna. En tydlig frustration uppfattades när en deltagare talade om vallöften som inte infriats. Deltagaren berättade att han under många år endast varit måttligt intresserad av politik och då framförallt i valtider men att han på senare tid satt sig in mer i politiken. Han har då upprepade gånger röstat efter valfrågor som betytt mycket för honom för att sedan uppleva att politikerna struntat i dessa frågor:
Jag har aldrig följt politiken så mycket som jag gjorde då, sen så blir man så himla besviken när man fattar vad fan det är man gör i den där lokalen, och så blir det inte så. Det här är ju lögnare på toppnivå, det handlar inte om några små vita. Här går man ut till 10 miljoner invånare och säger nu jävlar ska vi fixa det här med pension med äldrevård och allting och sen så blir det inte så. Det gör mig förbannad (9).
Flera av deltagarna gav exempel på likande situationer och sjukvården var ett återkommande ämne. Deltagarna uttryckte att de var besvikna över att haft en föreställning om att politikerna skulle leverera mer utav vad de sagt. Frustrationen är tydlig hos flera av deltagarna. En deltagare svarar här på frågan om politikerna gjort något som ingett mer förtroende sedan hon tappat förtroendet för dom, hon svarar: ”Nej, de har inte gjort någonting. De lovar en massa men de står inte för hälften” (2).
Erkänner inte sina misstag. Deltagarna har i detta undertema uttalanden rörande att de uttryckt att politiker inte tar ansvar för sina misstag. Deltagare har här specifika exempel på sådana situationer och deltagare ställer sig undrande hur det kan få gå till på det här sättet. Även i detta undertema används beskrivningar som att politiker inte klarar av att ta ansvar och en deltagare berättar att det finns otroligt många exempel på detta genom åren. En annan deltagare berättar om hur hon upplevde att dåvarande utrikesministern agerande när hon blivit ifrågasatt av media efter att ha gått på teater istället för att arbeta samma dag som tsunamikatastrofen skedde 2004:
Jag kommer ihåg när det var tsunami[katastrofen]… Jag tror att det var [den dåvarande utrikesministern] … som blev intervjuad live och berättar i TV … att hon inte hade tagit det på allvar och hon bara blåneka och blåneka och bortförklara, och dom [reportrarna] du ser ju här att du gjorde såhär och såhär. Nej, det gjorde jag inte … [svarade den dåvarande utrikesministern]. Jag tycker inte man kan bete sig så när man är i en sån hög position. Det är fegt och det är otroligt oprofessionellt. Jag kommer ihåg det och det var då jag verkligen började fundera över vad det är för stolpskott som vi har [som politiker] (11).
Deltagare undrade hur de ska kunna lita på en politiker som de är säkra på inte tagit ansvar trots betydande bevis. Deltagare tog upp att deras bild av det politiska landskapet är att detta är ett återkommande fenomen och förklarade att ett förtroende är något som byggs upp över tid men att det finns otaliga exempel när politiker helt skamlöst vägrar erkänna fel trots att deltagare uppfattade att det fanns betydande bevis. En deltagare gör en liknelse om en chef skulle bete sig som en politiker:
De kan inte svara på enkla frågor, de ska hela tiden vända och vrida på det för att få dom att se bättre ut och dom lägger också mycket tid och fokus på att säga vad andra gör fel … Jag tycker inte att man gör så när man har den typen av roll, en så viktig roll, när de ska leda vårat land, att de beter sig så. Det är omoget. Tänk om en chef skulle bete sig så på en arbetsplats, aldrig kan ge raka svar och aldrig heller kan stå upp om dom har gjort fel någon gång. Det stör mig (11).
Undanhåller sanningen. Deltagare upplevde att politiker medvetet ger en bild av samhället som inte stämmer överens med väljarnas beskrivning. Deltagare uppger att de blir frustrerade över att politiker försöker vilseleda för att manipulera och att det är genomskinligt. Exempel togs upp på när politiker sålt ut stora vinstmaskiner som apoteket för att sedan visa att de har budgetöverskott men inte nämna att det beror på att de fått in kapital genom stora försäljningar av statliga verksamheter. En deltagare som tidigare haft ett högt förtroende för politiker och är politiskt insatt fick frågan om varför han tappat förtroende för politiker och svarade:
Det beror framförallt på det här med trovärdigheten hos politiker. Jag tycker att de svamlar mer och mer. Det dom pratar om har mindre och mindre förankring i verkligheten. Jag känner inte igen den verklighet de försöker beskriva och förhålla sig till … Därför så har jag mindre och mindre förtroende för dom, det dom försöker beskriva handlar mindre och mindre om den verklighet som jag tycker jag ser att folk lever i (13).
Deltagaren uttryckte att politikerna visste om att problem fanns men att man medvetet låtsades som att de inte fanns eller sa att de inte var ett problem och gav exempel på flyktingsituationen, bidrag till arbetslösa och att de som har det svårast i samhället får det svårare. Andra deltagare som hade likande berättelser tog också upp sjukvården, flyktingsituationen och ekonomin som exempel där de upplevt att politiker medvetet undanhållit sanningen.
Under detta tema har deltagarnas uttalanden om att ett skäl till att de inte röstade eller röstade blankt var för att de saknade ett parti att rösta på eller inte litade på partierna, sju av deltagarna hade uttalanden under detta tema. Litar inte på partierna. Deltagare berättade att de tappat förtroende för partierna. Samtliga deltagare under detta tema berättade att de upprepade gånger blivit besvikna på partierna och därför tappat förtroende. En deltagare uttryckte att han vill se en förändring men att han inte ser att något parti går den vägen. En deltagare berättade att droppen för henne var när systemet ändrades för sjukskrivna människor, hon tog upp exempel där svårt sjuka människor fått avslag på sjukpenning och att Socialdemokraterna tidigare stått på de svagas sida men inte längre. Hon la till att detta var en viktig fråga för henne då hon själv varit sjukskriven under en period i hennes liv och kände empati för de som fått avslag.
Innan röstade jag ju på Socialdemokraterna, för många år sedan, men sen så blev de ju som Moderaterna och Moderaterna blev ju katastrof så att det finns ingen som är bra. Det finns ingen som kan stå på de svaga människornas sida (2).
Inget känns rätt för mig. Deltagare berättade att inget av partierna passar deras önskemål. En deltagare berättar att vissa partier kan ha vissa politiska ståndpunkter som hon håller med om men att samma parti har andra ståndpunkter som hon inte alls håller med om, vilket gjort att hon valt att inte rösta. En annan deltagare berättade att inget parti känns rätt alls. En deltagare berättade att han gillade att bilda sina egna uppfattningar om saker och ting, att han inte gjorde saker bara för att det var normen. Han var politiskt intresserad tidigare men desto mer kunskap han fick om ämnet desto mindre tillhörighet till något parti kände han. Flera av deltagarna vittnade om att ju mer de satt sig in i politiken, desto mer förtroende har de tappat. Han berättar här att han saknar ett parti för honom och att det hade varit lättare att rösta om ett sådant parti funnits:
Jag har inget parti heller såhär, att det här är mitt parti. Det kanske hade varit lättare om man hade haft att man känner samhörighet med ett parti. Då kanske man hade kunnat vara med det partiet, rösta på parti istället för person, men … tycker man inte att det finns det heller då känns det som att … då behöver jag inte rösta, eller varför ska jag rösta för. Jag vet inte. Nej, då spelar man bara med (1).
Missnöjd med systemet
I detta tema har uttalanden samlats där ett skäl till att deltagare tappat förtroende för politiker var deras uppfattning av det politiska systemet. Det var nio deltagare som hade uttalanden som samlats under detta tema. En deltagare berättade att han upplevde systemet som ett stort maskineri och att politikerna bara var kuggar i detta system och att systemet i sin tur skapade politiker som gör ett dåligt jobb.
Ett defekt system. Deltagare uttrycker sitt missnöje över att ha ett system som de tycker är defekt och motarbetar utvecklingen i landet. Återkommande är att deltagare undrar hur det kommer sig att det är tillåtet för politiker att ljuga och sällan behöver ta ansvar för sina handlingar mer än att avgå. En deltagare tar upp att politiker inte alltid kan ta upp sanningen då den inte låter attraktiv: ”De [politikerna] går emot all forskning. Forskning säger att längre fängelsestraff gör saken värre … men ändå så gör dom det bara för att få röster. Ingen kan ju gå till val på att de ska sänka straffen för kriminella” (7). Deltagaren hävdar att det är vedertaget att längre fängelsestraff har visat sig vara sämre för samhället i form av dyra fängelsekostnader. Han lägger till att den dömde ofta återfaller i brott när det istället finns
insatser som han menar har en bevisad effekt men att han upplever att det är mer attraktivt för politiker att spela på känslor och skärpa straffen för att få röster. En deltagare berättar att han är missnöjd med hur systemet är uppbyggt. Han berättar att politikerna inte har något val än att anpassa sig till detta defekta system och att det skapar en negativ spiral:
… och sen så ska man synas och uttrycka vad man tycker så lite som möjligt, det vet dom [politikerna], desto mer dom säger desto större risk att dom blir dömda. Hur kan man ha ett sådant system? Det är som att alla vet att systemet är såhär och nu kan dom inte gå ur det så alla fortsätter bli bäst på detta. Det är illa (12).
En deltagare uttrycker att politiker inte tar upp svåra frågor som behöver ventileras för att utvecklingen ska gå framåt då det kan generera i färre röster: ”Systemet är inte uppbyggt för att göra Sverige bra. Systemet är uppbyggt för att göra att du ska få röster”(14).
En bristande demokrati. Fem av deltagarna tog upp att en bidragande faktor till att de tappat förtroende för politiker var att de upplevde att partier vägrade ha en seriös diskussion med Sverigedemokraterna under valet 2014. Deltagarna berättade att de inte tyckte det stämde överens med deras bild av en demokrati. Det var två uttalade huvudskäl till att detta skedde och dessa var att deltagarna ansåg att många svenskar röstat på Sverigedemokraterna och att de då ska ha rätten att föra sina väljares talan i en demokrati. Den andra anledningen var på sättet deltagarna upplevde att de andra partierna uteslöt Sverigedemokraterna, genom att inte diskutera frågor alls med Sverigedemokraterna. En deltagare berättar om hur hon upplevde situationen:
Det är ändå en del av deras politik och man måste respektera att folk tycker olika. Man får ju inte välja att det här får man tycka om och det här får man inte tycka om på något sätt, om det ska vara demokratiskt ... Det är mycket mer mot Sverigedemokraterna för de satte ju fingret på det man inte ska prata om, så det blev väl lite så. Nej, jag vet inte. Jag tappade förtroendet lite allmänt för politiker. Det kändes på något sätt som att demokratin kraschade (4).
En oacceptabel nivå
I detta tema har deltagarnas uttalanden om att politikernas upplevda låga nivå varit ett skäl till att de tappat förtroendet för politiker samlats. I detta tema hade 14 deltagare uttalanden. Saknar konstruktiva samtal. Deltagare berättar att de har svårt att begripa hur låg nivå det är på vissa handlingar av politiker och att dessa politiker ska leda Sverige är svårt för deltagarna att begripa. En deltagare berättar: ”De borde göra mer och debatterna är inte ens bra debatter. Det är för mycket sandlåda tycker jag, i största allmänhet” (5). En annan deltagare tog upp att samtidigt som han försökte lära sina barn att alla människor är lika mycket värda även om man inte tycker lika så ska man respektera varandra och att det då var ofattbart för honom att partiledare samtidigt bedrev vad han uppfattade vara vuxenmobbning mot Åkesson mitt på bästa sändningstid i TV. Deltagare uttrycker att de har höga förväntningar på politiker, att de har ett viktigt uppdrag, och att de åtminstone ska kunna diskutera kring frågor som rör landets utveckling på ett konstruktivt sätt:
Hur är det möjligt att vi har ett land med x antal vettiga politiker … varför kan dom inte enas? Jag har någon, kanske fjantig, men både önskan och förhoppning om att man ska kunna samsas och styra det här landet på ett moget och bra sätt utan att tjafsa (6).
Hon berättade att hon själv hade funderat på att ge sig in i politiken men sedan valt att inte göra det då det kändes hopplöst.
Fattar dåliga beslut. Deltagare tog upp att de inte känner förtroende för politiker då politikerna tar så dåliga beslut att det är provocerande för deltagarna. En deltagare berättar att han upplever att politikerna fattar ogenomtänkta beslut för att sedan bli förvånade över negativa resultat: ” Det är som att de inte vet någonting om någonting, de bara kör. Sen frågar de sig jaha, blev det såhär?” (12). En deltagare berättar att politiker troligtvis fattar så dåliga beslut på grund av att de saknar kunskaper inom området: ”De är ministrar för poster som de saknar kunskaper om … ena dagen är dom skolminister och andra dagen är dom finansminister, eller bostadsminister” (15). En deltagare berättade att han var mållös efter att dåvarande näringsminister vägrade att delta i konstitutionsutskottets (KU) granskning av Noun-affären där dåvarande näringsministern var inblandad i ett köp värt 89 miljarder kronor för skattebetalarnas pengar som visade sig vara värt hälften av det beloppet fem år senare:
Där satt hon, [dåvarande näringsministern] … i nyhetersmorgon på TV4 istället för att gå dit [KU-granskningen] och sen säger hon att hon inte gick dit för att hon inte vill skvallra på … [dåvarande statsministern]. Man tror ju inte att det är seriöst. Hon är ju minister och det är ju såhär det ska gå till. Det är det här som ni [politiker] ska stå för, och så sitter hon och pratar som att hon är med i någon maffia. Helt sinnessjukt (7).
Diskussion
Syftet med denna studie var att undersöka skäl till att deltagare som haft förtroende för politiker tappat förtroendet i den utsträckningen att de inte röstat, alternativt röstat blankt i det senaste riksdagsvalet. Syftet var inte att i någon mening orsaksförklara deltagarnas sorti från den demokratiska processen, utan deltagarna har i huvudsak svarat på frågor rörande varför de tappat förtroende för politiker. Sedan sammanställdes de spontana skäl som faktiskt angavs som svar på en öppen fråga om varför deltagare tappat förtroendet för politiker.
Resultatdiskussion
Gällande deltagarnas självbesvarade demografiska variabler så är spridningen bland deltagarnas ålder från 25 till 63. Det går inte att se något samband i deltagarnas ålder med lågt förtroende för politiker i denna studie vilket får stöd av tidigare mätning som gjorts i Sverige där ålder mättes hos deltagare som har ett lågt förtroende för politiker och ingen åldersgrupp var överrepresenterad (Holmberg & Oscarsson, 2004). Inget samband kan heller ses i deltagarnas utbildningsnivå då sex deltagare uppgav eftergymnasial yrkesutbildning, fem deltagare högskola/universitet och fyra deltagare hade en avslutad gymnasial utbildning. Att utbildning inte har ett samband med politikerförtroende får stöd av (Catterberg & Moerno, 2006; Van Elsas, 2015). Men går emot flera studier, bland annat studier som gjorts i Sverige som sett att det finns ett positivt samband mellan utbildning och förtroende för politiker (Bäck & Kestilä, 2009; Haugsgjerd & Kumlin, 2020;Krouwel et al., 2017). Tio deltagare uppgav att de var ensamstående. En studie från Sverige har visat att individer som är sammanboende/gifta generellt har högre förtroende för politiker än ensamstående individer (Holmberg & Oscarsson, 2004). Med anledning av det höga antalet ensamstående som medverkade i studien kan det finnas anledning att diskutera om somliga deltagare har ett lägre förtroende generellt. Att ha lägre generell interpersonellt förtroende skulle även kunna
innebära lägre förtroende för politiker (Bäck & Kestilä, 2009; Krouwel et al., 2017). Samtliga deltagare uppgav att de har ett arbete och utifrån deras arbete kan det tydas att de kommer från varierande samhällsklasser, dock med högre koncentrering kring medelklassen. Fem deltagare uppgav att de var religiösa. Forskning har visat att religiösa individer har ett högre förtroende för politiker än icke-religiösa individer men då 10 deltagare uppgav att de inte är religiösa är det svårt att dra slutsatser (Abravanel & Busch, 1975; Catterberg & Moerno, 2006; Holmberg & Oscarsson, 2016). Det framkom att sju deltagare har varit långtidssjukskrivna. Tidigare forskning har genom kvantitativa data sett en koppling mellan förtroende för politiker och hälsa (Holmberg & Oscarsson, 2004; Mattila & Rapeli, 2018) Att nästan hälften av deltagarna i denna studie har varit långtidssjukskrivna och att tidigare studier visat på en koppling mellan hälsa och politikerförtroende får anses vara anmärkningsvärt. Endast en av deltagarna utryckte att hon varit långtidssjukskriven och att det i någon mån minskat hennes förtroende för politiker. Gällande att vara politiskt kunnig svarade åtta deltagare att de anser sig vara politiskt kunniga. Detta är en särskilt svår variabel att uttala sig om då det är självskattat men även för att det är subjektivt vad som betraktas politiskt kunnig för deltagaren. Tidigare forskning har dock visat att politiskt kunniga individer generellt har högre förtroende för politiker än individer som inte är politiskt kunniga (Holmberg & Oscarsson, 2004).
Studien genererade fyra teman med nio underteman. Temat Politiker har låg trovärdighet var det näst största temat sett till antal deltagares uttalanden och bestod utav följande underteman: Brutna löften, Erkänner inte sina misstag och Undanhåller sanningen. I undertemat Brutna löften uttryckte deltagarna besvikelse över att politikerna inte levde upp till sina vallöften. Deltagare gav exempel på situationer där de ansåg att politiker inte gjort tillräckligt för att hålla sina löften och de frågade sig varför politiker uttalar vallöften som gång på gång inte hålls. I det andra undertemat, Erkänner inte sina misstag uttrycker deltagare frustration då de ger exempel på politiker som inte erkänner sina misstag. Deltagare ger en bild av att det råder en kultur bland politiker att inte erkänna sina misstag och de är märkbart frustrerade när de ger exempel på situationer där de anser att politiker inte tar ansvar för sina handlingar. Deltagare hänvisade till situationer långt tillbaka i tiden, ett exempel på en sådan situation är dåvarande utrikesministern agerande i samband med tsunamikatastrofen 2004. Deltagaren uppgav att hon börjat fundera vad det är för politiker som styr landet när den dåvarande utrikesministern vägrat erkänna för media att hon gått på teater istället för att arbeta med tsunamikatastrofen. I undertemat Undanhåller sanningen gav deltagare en bild av politiker som inte berättar sanningen för väljarna. Att politiker har information som de medvetet inte delar med sig till väljarna. Vad som kunde utläsas av deltagarnas uttalanden var att de tappat förtroende för politiker efter att upprepande gånger upplevt att politiker inte talar sanning eller håller vad de lovar. Exempel på sådana uttalanden är deltagare 13 och 9s uttalanden ”Politikerna är inte raka och ärliga” och ”Det är så himla trist när de stått och lovat, sen är det som bortblåst”. Dessa uttalanden kan tolkas som att deltagare 13 och 9 har följt frågor och satt sig in i frågor som politiker uttalat att de ska ta tag i men inte gjort och att deltagarna åtminstone delvis tappat förtroende när politiker inte presterar vad deltagarna upplevt att de lovat. Uttalanden som rör att deltagare upplever att politiker inte erkänner sina misstag samt att politiker undanhåller sanningen kan även de anses falla under kategorin deltagare som åtminstone delvis tappat förtroende för politiker på grund av hos deltagare, en upplevd bristande prestation hos politikerna. Att tappa förtroende av dessa anledningar, det vill säga på grund av politikernas, hos individens upplevda bristande prestation går hand i hand med vad studier tidigare visat sig vara en anledning till att individer tappar förtroende för politiker (Catterberg & Moerno, 2006; Hamm, Smidt, & Mayer, 2019; Haugsgjerd & Kumlin, 2020). Det går dock endast att spekulera i om det var ett rationellt tänkande som låg till grund när förtroendet tappades.
Det andra temat som presenterades, Saknar partiidentifikation hade följande underteman: Inget känns rätt för mig och Litar inte på partierna. I undertemat Inget känns rätt för mig berättade deltagarna att de inte sympatiserade med något av partierna, de kunde tycka vissa punkter var bra men att det fanns andra punkter som de inte kunde stå för. Deltagare berättade att det känns fel att rösta bara för sakens skull om de inte står för ett partis värderingar. Tidigare forskning har visat att det finns ett samband mellan partiidentifikation och politikerförtroende, denna korrelation är dock blygsam (Holmberg & Oscarsson, 2016; Särlvik, 1970). Det kan tyckas självklart att missnöjda väljare låter bli att rösta på ett parti men många svenskar med mycket lågt förtroende för politiker väljer att rösta på partier (Holmberg & Oscarsson, 2016). Det är svårt att uttala sig om vad som påverkar att de flesta som är mycket missnöjda med politiken fortfarande röstar när deltagarna i denna studie som även de är mycket missnöjda med politiker avstår från att rösta eller röstar blankt. I det andra undertemat, Litar inte på partierna berättade deltagare att de inte känner förtroende för att de upplevde att det som kommuniceras från partierna inte är vad partierna sedan följer. En deltagare berättade att hon tappade förtroende för Socialdemokraterna efter att hon upplevde att de försämrat villkoren för sjukskrivna människor. Hon berättade att hon själv varit sjukskriven en under en tid i hennes liv och att hon känner empati för de drabbade och därför röstar blankt idag. Tidigare studier har visat ett samband mellan individer med en nedsatt hälsa som påverkas av politiska beslut och ett lägre förtroende för politiker (Holmberg & Oscarsson, 2004; Mattila & Rapeli, 2018). I detta fall var deltagaren själv inte drabbad men då hon själv varit sjukskriven tidigare berättade hon att hon kunde identifiera sig med de drabbade.
Det tredje temat, Missnöjd med systemet hade följande underteman: Ett defekt system och En bristande demokrati. I undertemat Ett defekt system berättade deltagare bland annat om att de tappat förtroende för systemet mer än enskilda politiker. Deltagare tog som exempel att de upplevde att systemet är uppbyggt på ett sätt att politiker inte kan säga sanningen då sanningen inte är attraktiv att höra och att de upplever att politiker begår fel för att vinna röster då systemet ser ut så. Dessa resonemang kan tolkas som tecken på att deltagarna funderat och analyserat kring hur det politiska systemet är uppbyggt. Detta bland annat på grund utav att deltagare åtminstone för sig själva skapat en meningsfull tolkning av hur delar av det politiska systemet är uppbyggt. Att resonera i dessa banor skulle kunna kopplas ihop med personlighetsdraget need to evaluate (NE) som kännetecknas av att individer med hög grad av NE formar attityder om alla sorts objekt, däribland hur det politiska systemet är uppbyggt i högre utsträckning än individer med låg grad av NE som är neutrala i fler frågor. Vid mätning har det visat sig att personer med hög grad av NE kunde ge fler anledningar till att de var för eller emot politiker än individer med låg grad av NE vilket tyder på att de bildat sig en djup uppfattning om ämnet (Bizer et al., 2004). I det andra undertemat, En bristande demokrati berättade fem av deltagarna att de tappat förtroende för politiken i samband med att de upplevt att de andra partierna uteslutit Sverigedemokraterna från samarbete. Deltagare berättade att de var besvikna med demokratin, att det fick gå till såhär när så många svenskar hade röstat på Sverigedemokraterna, samt att detta inte gick ihop med deltagarnas bild av hur en demokrati ska fungera. Deltagarna berättade att det var handlingarna av resterande partier de inte höll med om. Det ska tillägas att i Sverige råder det indirekt demokrati vilket innebär att individer röstar på politiker som sedan för väljarnas talan. Uteslutandet av Sverigedemokraterna strider därmed inte mot demokratin, dock så är det ett politiskt spel som kan ses som svårsmält om förväntningen är att politik sker utan bildandet av strategiska samarbeten.
Det fjärde och sista temat, En oacceptabel nivå består av följande underteman: Saknar konstruktiva samtal och Fattar dåliga beslut. Deltagare berättade att de var frustrerade över den låga nivån de ansåg att det var på svenska politiker, ord som sandlåda och dagisnivå
användes som beskrivningar. Detta tema och det första temat, Politiker har låg trovärdighet var de teman som deltagare blev märkbart frustrerade över att uttala sig om. Deltagarna använde ord som aldrig eller alltid i sina beskrivningar om deras låga förtroende för politiker. Temat En oacceptabel nivå med underteman kan tolkas att ha koppling till att deltagare tappat förtroende för politiker på grund av att deltagarna utvärderat politikers prestation och tappat förtroende då prestationen inte lever upp till förväntningarna hos deltagarna, vilket går ihop med tidigare forskning (Catterberg & Moerno, 2006; Hamm, Smidt, & Mayer, 2019; Haugsgjerd & Kumlin, 2020). Detta argument grundas i citat som: ”De är ministrar för poster som de saknar kunskaper om … ena dagen är dom skolminister och andra dagen är dom finansminister, eller bostadsminister” (15) och ”Där satt hon, [dåvarande näringsministern] … i nyhetersmorgon på TV4 istället för att gå dit [KU-granskningen] och sen säger hon att hon inte gick dit för att hon inte vill skvallra på … [dåvarande statsministern]. Man tror ju inte att det är seriöst. Hon är ju minister och det är ju såhär det ska gå till” (7). Att veta vilka politiker som är ministrar över olika områden samt politikernas bakgrund kräver en viss politisk kompetens. Att veta hur en KU-granskning går till och ha förväntningar på ministrar att träda fram och hjälpa en sådan utredning tyder även det på en viss politisk kompetens. Argument kan göras att deltagare 15 och 7 genom sin politiska kompetens har utvärderat politikers prestation och tolkar sättet de uttrycker sig på att deltagare 15 och 7 är missnöjda med prestationen. Många av deltagarna uttryckte att de tappat förtroende för politiker genom att ta upp konkreta exempel på hur politiker inte levt upp till deras förväntningar. Ämnet var emotionellt laddat för många deltagare. Detta märktes då de ibland hamnade i affekt när de beskrev dessa konkreta händelser. Vissa uttryckte sig kategoriskt och deltagare gav uttryck för en omvärldsuppfattning präglad av ett gap mellan beslutsfattare och allmänhet. Deltagare upplevde att politiker förlorat förmågan att sätta sig in i vad vanligt folk tycker och tänker, att politikerna lever i sin egen värld.
Metoddiskussion
Till denna studie användes intervjuer som främsta datainsamlingsmetod. Orsaken till att en enkät inte användes för att besvara frågeställningen var för att det var en öppen fråga som undersöktes samt att författaren ville ha möjligheten att ställa följdfrågor.
Gällande studiens styrkor så användes ett brett heterogent urval utifrån att det var 15 deltagare. Deltagarna varierade bland annat i ålder, utbildningsnivå, relationsstatus och kön som argument för ett heterogent urval. Argument kan även göras att urvalet var skevt då deltagare har rekryterats genom författarens sociala nätverk, oftast genom vänners vänner. Samtliga deltagare hade tagit del av missivbrevet innan intervju vilket ledde till att deltagarna på förhand visste vad samtalet skulle handla om och kunde således fundera över vad som skulle sägas. Detta märktes under intervjuerna då deltagarna med enkelhet delade med sig av skäl till att de tappat förtroende för politiker och gav tydliga exempel även långt tillbaka i tiden som stöd för deras resonemang. För att öka validiteten användes respondentvalidering där deltagare fick möjligheten att motsätta sig författarens tolkning av vad denne berättat. Tre deltagare medverkade, samtliga godkände tolkningarna.
Gällande studiens svagheter så kan det samtidigt anses vara problematiskt att deltagarna i missivbrevet tagit del av information om att studien undersöker skäl till att svenskar tappat förtroende för politiker. Detta kan ha lett till att deltagarna svarat på ett sätt som de trott författaren ville höra, vilket skulle kunna vara att tala negativt om politiker. Det kan vidare anses vara en brist att författaren inte haft möjlighet att veta om deltagarna faktiskt har röstat blankt eller inte röstat alls i det senaste valet mer än vad deltagarna har uppgivit. Men i likhet med en stor del forskning av denna karaktär hålls deltagarnas självrapporterade uppgifter för
sanna, att ta reda på om deltagare verkligen har barn eller har avslutat en högskoleutbildning får anses tillhöra ovanligheterna. Vissa deltagare berättade att de tappat förtroendet för mer än 10 år sedan vilket kan ha påverkat minnesbilden när de berättade om varför de tappat förtroendet. Studien var begränsad i hur mycket tid som kunde avsättas vilket resulterade i kortare intervjuer, dock med avsikt att intervjua fler personer. Studien omfattade 15 deltagare, vilket kan ses som en brist då fler deltagare med ett ännu bredare urval kan ha resulterat i fler eller andra teman. Författaren hade en förhoppning om att intervjua fler personer men det uppstod svårigheter att hitta deltagare. Tänkbara anledningar till detta är att det i Sverige råder en norm att inte diskutera hur man röstat och kanske framförallt om individen inte röstat alls eller röstat blankt då det skiljer sig från normen. Populationen som efterfrågades, svenskar som haft men tappat förtroendet för politiker i den utsträckning att de låtit bli att rösta alternativt röstat blankt i det senaste riksdagsvalet, är en relativt liten grupp då de flesta svenskar som är mycket missnöjda med politiken i Sverige fortfarande röstar (Holmberg & Oscarsson, 2016). Denna studie utfördes under den initiala covid-19 krisen i Sverige vilket kan ha påverkat deltagarantalet negativt då det kan argumenteras för att bland annat potentiella deltagare varit oroliga för sin hälsa, sin familjs hälsa, sitt arbete och ekonomi för att ange några skäl till att deltagande i denna studie inte prioriterats.
Gällande mättnad får det anses tveksamt om mättnad uppnåtts. Ny information tillkom även mot slutet och med fler deltagare hade troligtvis fler teman kunna urskiljas, andra kanske hade minskat. I denna studie tog till exempel en tredjedel av deltagarna upp som skäl till tappat förtroende för politiker att de upplevde att Sverigedemokraterna blev uteslutna från den politiska debatten. Denna siffra kan ha berott på tillfälligheter som möjliggjorts på grund av få deltagare, det är dock svårt att uttala sig utan ett större underlag.
Slutsatser och förslag på fortsatt forskning
Då denna studie byggde på deltagarnas spontant uttalade skäl till att de tappat förtroende för politiker är det svårt att uttala sig om en helhetsbild över tappat förtroende för politiker. De skäl som deltagarna spontant angivit gav en bild över de tankar deltagarna hade om varför de tappat förtroende för politiker. Om detta resultat kan generaliseras så är svenskar som haft men tappat förtroende för politiker i den utsträckningen att de inte röstat alternativt röstat blankt framförallt missnöjda över trovärdigheten hos politiker och att de upplever att det är en låg nivå på politiker. Det framkom att sju deltagare har varit långtidssjukskrivna, tidigare studier som grundar sig i kvantitativa data har sett ett samband mellan långtidssjukskrivna som blir påverkade av politik och politikerförtroende (Holmberg & Oscarsson, 2004; Mattila & Rapeli, 2018). Fortsatta kvalitativa studier för att bättre förstå de långtidssjukskrivnas perspektiv kan användas som ett steg av åtgärder för ökat politikerförtroende. Även djupintervjuer med individer som förlorat förtroende för politiker i den uträckningen att de ställer sig utanför den demokratiska processen skulle kunna vara ett led i förståelsen om varför individer tappar förtroende för politiker.
Referenser
Abravanel, M. D., & Busch R. J. (1975). Political competence, political trust, and the action orientations of university students. Journal of Politics, 37, 57-82. doi:10.2307/2128891
Alesina, A., Tella, R., & Macculloch, R. (2001). Inequality and happiness: Are europeans and americans different? Journal of Public Economics, 88, 2009-2042.
doi:10.1016/j.jpubeco.2003.07.006
Bizer, Y. G., Krosnick, A. J., Holbrook, L. A., Wheeler, C. S., Rucker, D. D., & Petty, E. R. (2004). The impact of personality on cognitive, behavioral, and affective political processes: The effects of need to evaluate. Journal of Personality, 72, 995-1027. doi:10.1111/j.0022-3506.2004.00288.x
Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitive Research in Psychology, 3, 77-101. doi:10.1191/1478088706qp063oa
Brehm, J., & Rahn, W. (1997). Individual-level evidence for the causes and consequences of social capital. American Journal of Political Science, 41, 999-1023. doi:10.2307/2111684 Bäck, M. T., & Kestilä, E. (2009). Social capital and political trust in Finland: An
individual-level assessment. Scandinavian Political Studies, 32, 171-194. doi:10.1111/j.1467-9477.2008.00218.x
Catterberg, G., & Moerno, A. (2006). The individual bases of political trust: Trends in new and established democracies, International Journal of Public Opinion Research, 18, 31-48. doi:10.1093/ijpor/edh081
Coffé, H., & Bolzendahl, C. (2010) Same game, different rules? Gender differences in political participation. Sex Roles, 62, 318–333. doi:10.1007/s11199-009-9729-y
Duckitt, J., & Sibley, C. G. (2009). Big-five personality, social worldviews, and ideological attitudes: Further tests of a dual process cognitive-motivational model. Journal of Social Psychology, 149, 545–561. doi:10.1080/00224540903232308
Duckitt, J., & Sibley, C. G. (2010). Personality, ideology, prejudice, and politics: A dual-process motivational model. Journal of Personality, 78, 1861-1893. doi:10.1111/j.1467-6494.2010.00672.x
Försäkringskassan. (2007). Redovisar Långtidssjukskrivna – demografi, arbete, yrke, diagnos, sjukpenningrätt och återgång i arbete 2003, 2005 och 2006. Stockholm: Författaren.
Hamm, J. A., Smidt, C., & Mayer, R. C (2019). Understanding the psychological nature and mechanisms of political trust. Plos One, 14. doi:10.1371/journal.pone.0215835
Haugsgjerd, A., & Kumlin, S. (2020). Downbound spiral? Economic grievances, perceived social protection and political distrust. West European Politics, 43, 969-990. doi:10.1080/01402382.2019.1596733
Holmberg, S., & Oscarsson, H. (2004). Väljare: Svenskt väljarbeteende under 50 år. Stockholm: Norstedts juridik.
Holmberg, S., & Oscarsson, H. (2016). Svenska väljare. Stockholm: Wolters Kluwer.
Holmberg, S., & Oscarsson, H. (2020). Swedish voting behavior 1956-2018. (Swedish national election studies report series 2020:1). Department of Political Science, University of Gothenburg.
Huddy, L., Feldman, S., Taber, C., & Lahav, G. (2005). Threat, anxiety, and support of antiterrorism policies. American Journal of Political Science, 49, 593–608. doi:10.2307/3647734
Jarvis, W. B. G., & Petty, R. E. (1996). The need to evaluate. Journal of Personality and Social Psychology, 70, 172–194. doi:10.1037/0022-3514.70.1.172
Ksiazkiewicz, A., & Krueger, R. F. (2017). The role of genes and environments in linking the need to evaluate with political ideology and political extremity. Social Justice Research, 30, 381–407. doi:10.1007/s11211-017-0292-3
Krouwel, A., Kutiyski, Y., van Prooijen, J.-W., Martinsson, J., & Markstedt, E. (2017). Does extreme political ideology predict conspiracy beliefs, economic evaluations and political trust? Evidence from Sweden. Journal of Social and Political Psychology, 5, 435-462. doi:10.5964/jspp.v5i2.745
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2017). Den kvalitativa forskningsintervjun (3e uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Martinsson, J., & Andersson, U. (2020). Svenska trender 1986-2019. SOM-institutet, Göteborgs universitet.
Mattila, M., & Rapeli, L. (2018). Just sick of it? Health and political trust in Western Europe. European Journal of Political Research, 57, 116–134. doi:10.1111/1475-6765.12218
Mishler, W., & Rose, R. (2001). What are the origins of political trust? Testing institutional and cultural theories in post-communist societies. Comparative Political Studies, 34, 30–62. doi:10.1177/0010414001034001002
Mondak, J., & Halperin, K. (2008). A framework for the study of personality and political behaviour. British Journal of Political Science, 38, 335-362. doi:10.1017/S0007123408000173
Napier, J. L., & Jost, J. T. (2008). Why are conservatives happier than liberals? Psychological Science, 19, 565–572. doi:10.1111/j.1467-9280.2008.02124.x
Ojeda, C. (2016). The effect of 9/11 on the heritability of political trust. Political Psychology, 37, 73-88. doi:10.1111/pops.12223
Statistiska centralbyrån. (2020). Valdeltagande efter tabellinnehåll och valår. Hämtad 25 april 2020, från http://www.statistikdatabasen.scb.se
Sturgis, P., Read, S., Hatemi, P., Zhu, G., Trull, T., Wright, M., & Martin, N. (2010). A genetic basis for social trust? Political Behavior, 32, 205–230. doi:10.1007/S11109-009-9101-5 Särlvik, B. (1970). Socioeconomic position, religious behavior, and voting in the swedish
electorate. Quality and Quantity, 4, 95–116. doi:10.1007/BF00192483
Van Elsas, E. (2015). Political trust as a rational attitude: A comparison of the nature of political trust across different levels of education. Political Studies, 63, 1158–1178. doi:10.1111/1467-9248.12148
Van Hiel, A., Cornelis, I., & Roets, A. (2007). The intervening role of social worldviews in the relationship between the Five-Factor model of personality and social attitudes. European Journal of Personality, 21, 131–148. doi:10.1002/per.618
