Handbromssystem för barncyklar

5 U fos LE)Te 9 $ Lii % ex&

NationalRoad&TrafficResearchInstitute- $-58101 Linköping: Sweden

% $ s foe_{slår da}kv. _{v X} t -_{x a} i s _{5 $} $_{222 ,} 2 _{2 ,} %_{kl set Sh} -4 3 v 5 Alt 3 r s f x Ms 3 i 8 % 5 dl s is f i 4 % ä kt_Set E _{y v %}# ₈ 4 ₃ %_{k köar %} x_{' 2 3} : % å4i S 3 3 % 3 Sä2 i ä $ s k & k k + % ä k . H % v 4 k å " i ' 5 e 4 4 3 t $ F 5 % h A 2 4 Å 5, P % 4 v 8 > & E vi 4 4 3 i s t i 4 2 2 X s 2 4 3 + 4 tr* # la 5 # 3 4 5$ E+ u /# * > i 4 + - % * #s bth = 3 2 t ; h 2 a 2 i i > X ; i f i 0 k 4 B + f hk 2 i 3 5 R s » P s i $ # 4 % = f k . i4 i $ ₃ v_t2 Pals f _p i i _i3 Å _{4 k} t s t k %2 k 5 2 da 2 2 99-02) i * 4 e 6 » * % + i s 3 s 4 2x 5 4 5 %45 4 gA 5 F Silsg2000$ k % i s& f 5 f K s % % * as 3,8 » & y k 8 - s 25 i

33 v₄ *_v ' :_{389 A}. 3 ' _& å₊ . y 3 1 så_Xf _$ P_; % _B l2X &$_{i #5}u _x 9 3_y & _{4 a} &S_&(8 _{ad 2}>_cite"S _{? 4 ; v} 3 18:₄ 42 ₃2

3 s 3 l % i ideer å i s % f -3 y % # r *

3h v$ x Sed s & Spit å f Söndä ; uk. ta 2 å % + t $ F + s E 2

5 i k vg d i * + i 3 $ v S 2 e + + 0 i ges S ; g s å £ ng 4 k 3 sil £ F * i 4 i 4 k le % W 4 3 8 f i 1 s 4 i kl k k F F i » å 3 8 2 y 4 f SK: $ 3 3 S * jus 24 5 % k * 23 J3 ) a 4 + 5 "20 » His 2 3 2 % ' 5 2 s % ' $ # g > g 3* pe 84 ä i$ 4 k å s n£ 3 2 j &. 3 h k i k ; 3 it v å » _%& vå 4 _å &_% % y _%N f f k _i > %s _{n £ x} %s_k &i₄ # ig l _>v _e k ₃ 22 _k

3 s ä s % % # * B 2 u $ 3 is s f ; 4 i ka L -% . f i Z ö 1 . 4 % kn 40 å k st: S _k % 3 _s x _{3 3}5 5 ₂& _{, P ,} +_{y + %} K k # _[94%Se _11%iv k f_$ ; K # f -_ä S_{$ 3} > $ ; s _{ä &} 5 2 3 » i 4 9 3 å K v v i x 4 i 7 S 2083 Sch % 3 J ut 1 + % 3 2 J 3 Fi 3 Sf 3 f > 5 R % f 0 % 2 a i de f % % % K K t 4 d + & * M 2 P 3 4 1 k kan 4 % v 3 _%d _s * m ki _s i 5 $ i & a f t » i $ t v 2 S A K i & * 198 2 9 2 , . + S 3 få % $ 5 $ y P > s i 2 S + k 2 ' S ; $ 4 2 y s ss * s Stay. i f l i H # 23 f. a tu * fs s 4 F 5 ( 2 # at ja k y g i h f S 2 a k e s Y 4 4 k 3 f k R 3 3 $ + » ä F i 3 + 2 % i 2 3 5 s 2 h a slept R 2 4 f v 4 % x 8 2 k % k 0 8 2 % % d i ap M 4 5 % 3 H > Pia $ + 4 - h 4 2 X v lx g A i % 2 f N * ; # i set g k * = i . a 25 n i 4t t & % s x 2$% 3 få f -% * "02 . ' 8 $ t X y 4 A 2 18 f h kl K kr IK100 k f 5 i kl t ste ekl SSS d iöse 2 % 5 R fn 2 £ äe t ifs -A ) * ä % his 2 R ä i d 3 t + v 4 ä ; $ Sd 34 j k K s3k3x t ts 2 K i f ää * 2 7 8;% . i s k 7 3 * ' så e k 6 Ev f %s x Ku K ks % k å köl ; v 5 4 3 f i R ; ; % l hrov 240 2 i i at: s i i i 4 4

ä ₂ 3_å # d _a -% e _ei _{2 S}& _#23 _{3 s} & _Alert%. 4 ä 2_{2 +} c % k + > $ $ * å dv t > 3 f S f j ks ke k - S 2 #4 $ i $ R 5

F _& Soc%_i ä 3 2 is 3_h$ £_& se _tale9 3X _s 3 t, S: 3 5% # y s5 i( * fU 8i 4fP9 i E %å J i e

v k 4 4 i 4 Avis g å . # SX B i 55 v k 3 j 4, y K 3 s E m S $ s ks för sag s 2 4 & 2 To 2 k 5 + 2 + kr s TSH 1 få 3 i 's s 3 4 $ k 3 f s _ i , 5. 5 2f ägt! >änden. Ne å å f % $ k läst: at & i if bv i ö 45 s nfe f E 5i s 2 å 3 i 2 2 N kl? Ner % 1 l - T 2 is 2 x är. 4 2 * G KR % x % 2 här kt $ 2 4 4 hu s k 2 3 28 23 S x k å 5 k RA in # x 3 , 5 X j % 7 $ _-4 ä k_a s i _h 2_{2 5 2}, s_{> k}4 H k ₅ 5 . f f 4 #2 kurd f 2 - > s t 5 ä + . 8 ha t K % v ä

/ 5 ; S & v s.# / _ äe- sä 542 v 3 f ä + 2 j & jurk ä S 2 s4 isg å ;

i Y 4 s 4 k k % $ v åf » ä 2 &ä 2 2 £ oti ä * h So Male i x est %

l a Ka 2 Ks 4 M KS f s % x

r 243 - 1981

Statens väg- och trafikinstitut (VTI) - 581 01 linköping

Handbromssystem för barncyklar

2

av Peter W Arnberg, Hans Fredriksson,

FÖRORD

I föreliggande meddelande redovisas ett projekt som avser framtagning av lämplig princip för manöverhand-tag till handbroms för barncyklar. Projektet har

ut-förts på uppdrag av Styrelsen för teknisk utveckling. Projektet ingår i en serie vilken har som mål att ge

underlag för förbättringar av barns trafiksäkerhet. I serien har tidigare presenterats rapporter dels rörande barn och cykelmanövrering respektive cykelutformning

(VTI rapporterna 45, 149 och 150), dels rörande

skydds-system för barn i bilar (VTI rapporterna 36, 37, 38,

63, 66, 105, 106, 122 och 195) dels även rörande tra-fikmiljö och träning för barn inörskolan (VTI rapport

178 och 205);

För närvarande pågår arbete med att konstruera en barn-anpassad cykel. I anslutning till detta pågår även i

samarbete med Regionsjukhuset i Linköping och Olycks-analysgruppen i Odense en undersökning av alla barn

under 15 år som skadas genom cykling och av var och

hur de cyklar.

Förutom författarna har Ingrid Håkansson hjälpt till

som försöksledare i två av experimenten.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING REFERAT ABSTRACT BAKGRUND 1.1 Beskrivning av-bromssystem METOD Försöksutrustning

Allmänt om försökens genomförande Försök 1 Försök 2 Försök 3 Försök 4 RESULTAT Försök 1 Försök 2 Försök 3 3.4 Försök 4 INTERVJUER

Hur mycket och när cyklar barnen Vad tyckte barnen om VTI-handbromsen Fotbroms 5 DISKUSSION_ REFERENSER VTI MEDDELANDE 243 Sid II \ 1 \ 1 \ 1 0 \ O \ U ' I U' | 10 10 13 14 17 19 19 19 19 20 23

Handbromssystem för barncyklar

av Peter W Arnberg, Hans Fredriksson, Maria Olausson

och Peter Spindelberger

Statens Väg- och trafikinstitut 581 01 LINKÖPING

REFERAT

Bromssystemen på barncyklar är dåligt anpassade till barnen. Handbromsarna kan orsaka olyckor när framhju-let låses eller greppet runt styret skiftas. Skador

kan vållas av utstickande delar av bromshandtaget när

barnen kör omkull.

I Sverige används därför inte handbroms på barncyklar. Bromssträckan blir därigenom längre jämfört med cyklar

med både hand- och fotbroms. Om kedjan hoppar av eller

brister blir dessutom cykeln helt utan bromsmöjligheter. Ett utvecklingsarbete varvat med experiment har därför genomförts för att ta fram en princip för en ny typ av bromshandtag. 53 barn har medverkat i fyra försök i vilka den nya handbromsprincipen prövats. Resultaten indikerar att en framtida utveckling i prövad riktning

kan på ett fördelaktigt sätt.påverka barns bromsförmåga

vid cykling.

II

Hand brake system for child bicycles

by Peter W Arnberg, Hans Fredriksson, Maria Olausson and Peter Spindelberger

National Swedish Road and Traffic Research Institute

8-581 01 LINKÖPING Sweden

ABSTRACT

Bicycle brakes for children are poorly suited for them. The hand brakes may cause accidents when the front

wheels lock or when the child's grasp of the handle bar changes. Injuries may also be caused by parts of the hand brake that protrude when children fall.

These are the reasons why hand brakes are not used on children's bicycles in Sweden. This results in longer stopping distances and when the chain brakes or fails to Operate the bicycle is without a braking system. A researCh program in addition to experiments has been carried out to test a new principle for a hand brake. Four experiments inyolving 53 children from the ages of 5 - 13 years old are presented. The results indicate that a development of the hand brake according to the tested principle could lead to an improvement of

children's braking performance in cycling.

BAKGRUND

I en rad undersökningar har cykelns utformning stude-rats samt dess betydelse för manövrering av olyckor. Se litteraturgenomgång och experiment av Arnberg, Tydên och Norén (1975) samt experiment av öström och Arnberg (1978) och Arnberg, Ohlsson, westerberg och

Öström (1978).

Utformningen av cykeln och dess anpassning till barnets storlek har visat sig ha betydligt större betydelse än man tidigare föreställt sig. Vissa extrema cykelut-formningar, t ex extremt högt cykelstyre och sadeln långt bak har därför utifrån dessa studier genom kon-sumentverket blivit förbjudna att sälja.

Andra egenskaper har varit svårare att åtgärda då inga

alternativ finns. En speciell barncykelgrupp har där-för bildats med läkare, ingenjörer, designers och

psykologer med målsättning att genom:

- studier av cykelolyckor direkt på sjukhus och skolor

- experiment avseende hantering och manövrerbarhet hos cyklar

- konstruktion av en ny typ av barnanpassad cykel

minska risken för barn att cykla. Barncykelbromsar har studerats och befunnits olämpliga för barn på grund av bl a följande skäl:

1. Med en vanlig fotbroms måste man i Vissa lägen

trampa framåt för att få pedalerna i en sådan posi-tion att man med kraft kan trampa bakåt och bromsa. I överraskningssituationer då snabb bromsning

verk-ligen behövs klarar barnen inte av detta. De

sät-ter ofta ner fötsät-terna på marken i stället.

Broms-ning med endast bakhjulet är inte heller särskilt effektiv. Enligt Rice och ROland (1970) är

sträckan vid 10 km/h minst en meter längre än med fot- och handbroms tillsammans (ca 100% längre) och en halv meter längre än med enbart handbroms. Vid

25 km/h är bromssträckan 3 meter längre än med hand- och fotbroms tillsammans. Handbromsen

för-utsätts i dessa exempel verka på framhjulet. För att få god bromsverkan med fotbroms krävs stor be-lastning på bakhjulet. Vid inbromsning förflyttas

emellertid genom inverkan av s k tröghetskrafter en del av belastningen till framhjulet vilket minskar den vanliga fotbromsens effekt avsevärt. En vanlig handbroms där en hävarm trycks mot styret har god effekt (se ovan) men är farlig att använda för barn. Det händer ofta att barnet vid

framhjuls-bromsning låser framhjulet och åker över styret

eller tappar kontrollen över cykeln. Detta beror på att barnen inte kan reglera bromsens ansättning,

Handtaget

De behöver

speciellt inte i kritiska situationer. är oftast för stort för deras händer.

flytta fingrarna längre ut på handtaget för att få

tillräcklig hävarmsverkan, vilket i sin tur minskar greppet om styret. Kraftig bromsning ställer krav på ett gott grepp om styret, men genom fingerflytt-ningen blir det tyvärr tvärtom. Det bör även obser-veras att barn har svårt att göra olika saker med

sina händer. Håller de hårt i styret med en hand betyder det att de klämmer till lika hårt om broms-handtaget, med påföljd att hjulet ofta låser sig

och de kör omkull.

Bromshandtaget leder dessutom ofta till att ska-dorna blir svårare om barnen kör omkull. I Sverige

används normalt inte handbroms på barncyklar på

grund av de nämnda riskerna då barnen använder den. En icke önskad effekt av detta är emellertid att bromssträckan blir avsevärt längre. Om handbroms

saknas och barnet dessutom misslyckas att använda fotbromsen eller om kedjan hoppar av, så kan situa-tionen lätt bli kritisk.

Beskrivning av bromssystem

Sammanfattningsvis kan man således säga att det finns ett stort behov av ett effektivt handbromssystem för barncyklar, men det måste vara så beskaffat att barnet

både kan manövrera det och inte utsätts för några

ytter-ligare risker i samband med cyklingen.

VTI har föreslagit ett modifierat handbromssystem med följande grundkarakteristik.

Systemet består av VTIs bromshandtag, se figur 1, som liknar ett vanligt, cylindriskt gasreglage för motor-cyklar och mopeder. Det är via en handbromsvajer kopp-lat till ett normalt bromsdon av oktyp som verkar på

framhjulets fälg. När handtaget vrids framåt ansätts

bromsen. Handtagets utformning medför två fördelar: dels behöver handen inte flyttas under bromsmanövern och dels utnyttjas den naturliga s k "spjärnverkan".

692 ®

5. Ö

Figur 1 VTIs bromshandtag

VTI l. 2. 3. m q m m p Returfjäder Cykelhandtag Medbringarhylsa (gummi) Fast anslag Vridstycke Styrstâng Glidstycke Wire MEDDELANDE 243

METOD

Försöksutrustning

Basutrustningen utgjordes av två barncyklar (17" och 22") av standardmodell med fälgbroms på framhjulen.

Cyklarnas ordinarie bromshandtag togs bort och ersat-tes under vissa prov med VTIs bromshandtag.

Baktill på cyklarna monterades ett litet, extra hjul

(figur 2), ett mäthjul med tillhörande elektronikenhet

Och räkneverk. Mäthjulet är försett med pulsdon och

kan tillsammans med elektronikenheten och i vissa fall

nâgra strömbrytare fullgöra följande uppgifter:

- Registrera hastigheten

- Mäta reaktionssträckan, dvs den sträcka som

till-ryggaläggs från uppmaning till bromsning tills broms-'

manövern

påbörjas-- Mäta stoppsträckan, dvs den sträcka som tillryggapåbörjas--

tillrygga-läggs från uppmaning till bromsningtüJstcykeln står

stilla i

När cykeln enligt hastighetsmätningen nått upp till

15 km/h ljuder en liten summer och detta är uppmaningen till försökspersonen att bromsa. Samtidigt startas

mätningen av reaktionssträcka. Reaktionssträckemät-ningen avslutas vid prov med hand- och fotbroms genom att en strömbrytare monterad vid fälgbromsen, se figur

3, ger order till elektronikenheten att stanna

räkne-verket så snart försökspersonen ansätter handbromsen. Vid prov med enbart fotbroms ges motsvarande impuls att avsluta längdmätningen av en vid veVpartiet

monte-rad strömbrytare som reagerar för trampning bakåt.

Längdmätningen av stOppsträcka startas samtidigt som

motsvarande mätning av reaktionssträcka men pågår tills cykeln står stilla. Vad gäller försöksutrustning i

övrigt hänvisas till rapport 150.

Allmänt om försökens genomförande

Samtliga försök, utom försök 4, genomfördes på en as-falterad väg inom VTIs område. Försök 4 fick genomföras inomhus i en fordonshall på grund av otjänlig väderlek. Försöken genomfördes i två delar där första delen be-stod av försök med VTIs handbromskombination. Efter

en paus på 15 min med förtäring (saft och bulle)

genom-fördes del 2 av förSöken med,enbart fotbroms..

Varje barn fick genomföra två provkörningar med respek-tive bromsalternativ innan själva försökskörningarna började. Två försöksledare deltog vid försökens genom-förande. Den ene läste av resultat och den andra

inter-vjuade barnen före och efter genomförd cykling.

Försök 1

Försöket bestod av 19 barn i åldrarna 5 - 13 år och hade som mål att studera om barn i alla åldrar kunde

klara den nya typen av handbroms. Barnen rekryterades från olika dag- och fritidshem i Linköping. I försöken

användes en 17" flickcykel för barnen i åldrarna 5 - 8

år och en 22" flickcykel för de övriga barnen.

Båda cyklarna var utrustade med fälgbroms. Försöken

genomfördes vid fem olika tillfällen med i genomsnitt fyra barn per tillfälle. Fyra försökskörningar per barn och bromstyp genomfördes.

Försök 2

Försökspersonerna bestod av 24 st 8-åringar rekryterade

från en andra-klass i Linköping. Målet med försöken

var att studera individuella skillnader hos barn som var i samma ålder och som dessutom var ovana cyklister.

I försöket användes en 22" flickcykel utrustad med

fälgbroms. Försöken genomfördes vid tVå olika tillfällen

med 12 barn per tillfälle. Barnen fiCk genomföra två försök med VTIs handbromskombination och två försök

med enbart fotbroms.

Försök 3

Fem 8-åringar ur försöksgrupp 2 med sämre resultat på

VTIs handbromskombination än gruppen i övrigt utvaldes för att se om dessa över huvud taget kunde lära sig använda handbromsen effektivt. En cykel enligt försök 2 användes och försöken genomfördes vid ett tillfälle. Varje barn fick genomföra 8 försök med VTIs handbroms-kombination och efter en kort paus ytterligare fyra försök. Utrustningen kopplades om och 10 försök med enbart fotbroms genomfördes.

lO försök i rad ser ut att vara vad barn i den här

åldern klarar av utan trötthetseffekter. Jämna resul-tat i alla 10 försöken, se figur 9.

En paus på 15 min med måttlig förtäring visade sig

vara tillräcklig för att de åter skulle vara i god form och tycka att försöken var roliga.

Försök 4

För att hos små barn studera inlärningseffekten med

VTIs handbromskombination genomfördes ett försök med fyra barn som var under 8 år. 12 experimentkörningar per barn genomfördes utom för ett barn som tröttnade efter 10 prov.

På grund av dåligt Väder genomfördes provkörningarna

inomhus.

Figur 2 22" standardcykel med apparatur för mätning av reaktions- och st0ppstracka

Figur 3 Mikroswitch för handbroms

lO

RESULTAT Försök 1

Försöken med 5 - l3-åringar Visar att alla grupper för-bättrade sina bromsresultat med hjälp av den nya

hand-bromsen och att hand-bromsen var så lätt att använda att

praktiskt taget alla barn direkt kunde använda den. Alla barn blev duktigare med handbromsen men några av barnen i den yngsta gruppen hade svårt att cykla själva och detta påverkade direkt reaktionssträckan. Värdena

för reaktionssträckan kan jämföras med de värden på

reaktionssträcka barnen uppnådde med enbart fotbroms, se figur 4.

De största förbättringarna av stOppsträckan med VTIs

handbromskombination uppnås hos ll - lB-åringar men

även de yngre barnen fick kortare stOppsträcka, se

figur 5. För 9 - ll-åringar sker en förkortning av

stoppsträckan jämfört med enbart fotbroms men en

för-sämring absolut sett jämfört med 8-åringarnas resultat

vilket förklaras av att försökscykeln för 9 -

11-åring-arna var 22" i stället för 17". Man bör ha i åtanke att försöken genomfördes på samma sätt hela tiden, dvs

VTI-kombinationen provades först och sedan enbart fot-broms. Rotation mellan försöken förekom aldrig

beroen-de på att inlärningsnivåerna på systemen var så olika och svårigheter att byta mätdon mellan systemen.

En-bart fotbroms gav stabila värden utan tecken på inlär-ning eller trötthet och kunde därför göras sist.

11

: :

Figur 4 Reaktionssträckan för kombinationen VTIs handbroms och fotbroms.

13 år. Varje barn har kört 4

experimentkör-ningar.

r--w

VTI MEDDELANDE 243

Barn i åldrarna 5

(m) 12 10

J

546

'

r

'

fo

f1

V2

13

ålder

Figur 5 St0ppsträckan för kombinationen VTIs handbroms och fotbroms. Barn i åldrarna 5 - 13 år.

1 I u

n 2 = stoppstrackan for enbart fotbroms Fyra försök genomfördes av varje barn med och utan nya handbromsar. En standardavvikelse

åt vardera hållet finns utmärkt samt

medel-värdet för handbromskombinationen.

13

Försök 2

Årets 8-åringar har enligt fig 6 en ungefär lika lång

stoppsträcka som kontrollgruppen vid användande av fot-broms och de individuella skillnaderna är ungefär samma

som i 1978 års försök. Skillnaderna mellan barnen var

inte större för VTI handbroms + fotbroms än för enbart fotbroms. VTI-kombinationen gav en förbättring av stopp-sträckan för alla barn utom ett. Denna flicka fick

emellertid efter träning en snabbare reaktion med hand-bromsen vilket visar att träning är väsentligt och

detta redovisas i försök 3 och 4.

(m)

8.-

/

I

fot fot +fot 1978 1980 1980

St0ppsträckan för 8-åringar med

kontrollvär-den från Arnberg el al 1978. Standardavvikel-ser inlagda (en standardavvikelse åt vardera

hållet). Varje barn körde 2 experimentomgångar.

Figur 6

14

Försök 3

De 8-åringar som i försöksgrupp 2 hade ett

genomsnitt-ligt sämre resultat än hela gruppen i övrigt valdes för detta försök. Denna grupp valdes för att se om effekten av inlärning innebar inte enbart förbättring

av värdena gentemot tidigare värden i försöksserien utan även också gentemot tidigare försök. 8-åringarna

var de yngsta barnen som det lätt gick att göra expe-riment med och som utan problem kunde köra i 15 km/h. Resultaten visar att genom inlärning har personerna både förkortat reaktionssträckan och stoppsträckan när de använde den nya handbromsen (se figur 7 - 8). Vid körning med enbart fotbroms erhölls ingen inlärnings-skillnad beroende på att detta bromssystem redan före försöket under normal cykling var väl inlärt och inga trötthetseffekter visade sig, se figur 9.

Förbättringen av reaktionssträckan i förhållande till tidigare värde är 17% och för stoppsträckan är mot-svarande siffra 22%, se figur 7 - 8. Skillnaden är

statistiskt säkerställd på 5%-nivån, trots att även början på inlärningen ingår i jämförelsen beroende på

att det är statistiskt felaktigt att i efterhand sätta en gräns för var inlärningen skall räknas. De bästa

resultaten erhölls efter ca 5 - 8 gånger, Därefter

skedde ingen förbättring och ibland inträffade t o m

en försämring beroende på att en del barn blev trötta.

Medelvärdet för när barn var som bäst var 5,93 m.

15

Figur 7 Reaktionssträckan för 8-åringar

Stapel l VTIs handbroms komb. utan inlärning Stapel 2 VTIs handbroms komb. med inlärning

t = 3.02 Df = 4 t.05 = 2.78

16 (m) 5

10q-I.

-4

__2..

Figur 8 Stoppsträcka för 8-åringar

Stapel l VTIs handbroms komb. utan inlärning Stapel 2 VTIs handbroms komb. med inlärning

t = 3.28 Df = 4 t.05 = 2.78

17

Försök 4

Eftersom försöken genomfördes inomhus på grund av regn

kan ej resultaten direkt jämföras med tidigare resul-tat. Man kan emellertid konstatera att i dessa försök

finns en tydlig tendens till förbättring av både

reak-tionssträckan och stoppsträckan, se figur 9. Detta gäller för samtliga fyra barn som ingick i försöket. En tendens till trötthet efter ca 10 försök kan här liksom i de tidigare försöken observeras, vilket Visar att ordentliga pauser behövs viddenna typ av förSök för att motverka trötthet. Förtäringen serverades i

det här fallet efter försöket.

18 Reaktions-y\Stoppsträcka

sträcka Un) (nu

5«-7 4<'6 3--5 2 *4 Medelvärde för tre prov 3 6 9 12 antal försök

= stoppsträckan för VTI handbroms och fotbroms --- -- - reaktionssträckan

-áf-e- = stoppsträcka enbart fotbroms för 8-åringar ur försök 3

Figur 9 Inlärningskurvor för barn under 8 år. Antalet

barn är 4 utom i de sista 3 försöken där endast 3 försökspersoner deltog.

4.1

19

INTE RVJUER

Hur mycket och när cyklar barnen?

Före och efter varje försök intervjuades barnen (53). På frågan hur mycket de cyklar uppgav nästan alla barn

(40) att de cyklar flera timmar om dagen, mestadels under eftermiddagen. De äldre barnen cyklade även till och från skolan. Det var några av de små barnen som

hade litet svårt för tidsbegreppen, vilket gjorde det svårt att reda ut hur mycket de cyklade.

Vad tyckte barnen om VTI-handbromsen?

Före försöken tyckte många barn (25) att bromsen verkade

avig. Men när de hade använt den några gånger tyckte

de att den kändes riktig. Nästan alla barn tyckte att de kunde stanna något fortare med VTI-handbromsen än

om de bara använde fotbromsen. På frågan om handtaget

var bra, var det bara en som var direkt kritisk. När

försökspersonen fick frågan varför bromsen inte var

bra uppgav han att det var för dålig bromsverkan och

att han var van vid den traditionella handbromsen. När andra 12- och lB-åringar fick frågan om de tyckte att den traditionella handbromsen var bättre, tyckte

samtliga att den tog för hårt så att det fanns risk för att de stod på huvudet när de använde sig av den- De små barnen hade inte någon handbroms, så de kunde inte göra några jämförelser.

Fotbroms

Efter försöken betonade många av barnen (35) att det var svårt att få rätt läge på fotbromsen när de skulle

bromsa med foten.

20

DISKUSSION

I denna studie har bromsverkan med VTIs modifierade handbromssystem kombinerat med en vanlig fotbroms jämförts med bromsverkan med enbart vanlig fotbroms.

Det senare är det vanligaste bromssystemet på cyklar

i Sverige.

En rättvis jämförelse har ej kunnat ske beroende på

att det normala fotbromssystemet är väl inlärt vilket det nya systemet.helt naturligt ej kunnat bli. I den

jämförelsen som ändå gjorts tyder resultaten på att

den nya handbromsen kan förkorta stoppsträckan för de

flesta barn.

Träning.leder till klara förbättringar. Inlärning med enbart fotbroms gav däremot ej några effekter. De praktiska erfarenheterna från den nya handbromsen var mycket positiva liksom barnens bedömning, vilket är

de resultat som man i första hand bör beakta. Det tveksammaste resultatet med den nya bromsen gäller

5 - 6-årsgruppen där ett par av försökspersonerna hade

svårigheter att cykla och en försöksledare fick Springa bredvid och ibland t o m stödja barnet Vilket kan ha

påverkat resultatet. Försök 4 visar emellertid att

även de yngsta barnen kan lära sig att använda hand-bromsen och efter träning minska bromssträckan.

Den typ av broms som användes är en prototyp (fram-tagen av VTI). Den är något trög. Försökspersonerna har därför haft svårt.att utnyttja den maximalt.

Dess-utom fanns det försökSpersoner, i huvudsak barn under

8 år, som tyckte att 15 km/h var en för hög hastighet och upplevde det som svårt att uppnå den farten.

Jämförelse av resultat mellan pojkar och flickor:

21

Vid det första försöket erhölls en markant skillnad

mellan pojkar och flickor; Pojkarna fick ett bättre

resultat än.flickorna. Vid de fortsatta försöken

minskade denna skillnad men det kvarstod dock en liten

skillnad där pojkarna fick ett något bättre resultat.

Vidareutveckling:

Resultaten pekar på att denna typ av handbroms kan vara ett lämpligt komplement till en fotbroms. Grundidên till handbromsen är bra och efter några mindre

föränd-ringar bör den vara lämplig även för de yngsta

ålders-grupperna. Dessa grupper kräver en lätt vridbar hand-broms. Dessutom bör det finnas en tillräckligt kraftig returfjäder som alltid garanterar att bromsreglaget

återgår till ursprungsläget. Ett problem med

handbrom-sen är dess montering. Prototypens manöverorgan ersätter i princip det ena handtaget på ett cykelstyre, dvs för att kunna montera anordningen måste man kapa av den yttersta delen på cykelstyrets ena sida. Ett förslag till en enklare lösning finns redan.

En serieproducerad enhet bör vara så förenklad i sin konstruktion, utan avkall på vare sig kvalitet eller hållbarhet, att köparen själv genom ett enkelt arbete

'ska kunna montera handbromsen. Slutligen bör det

på-pekas att ett högt pris på denna handbroms skulle göra den omöjlig att sälja.

Sedan en handbroms, lämplig för serietillverkning, tagits fram bör ett antal sådana delas ut så att bar-nen själva får träna med dem. Därefter bör dessa barn jämföras med en grupp barn som enbart använt fotbroms under samma betingelser: Då detta sätt kanenmer rätt-vis jämförelse göras. Den nya handbromsen kommer trOr ligen att ge betydligt bättre resultat än vad dessa

resultat tyder på, framför allt i

22

tionen (se sid 1) och när hastigheten är högre. Det

senare beror på att vid högre hastighet blir broms-sträckan längre och belastningen på bakhjulet minskar på grund av att tröghetskrafterna kan verka under längre tid (se sid 2).

23

REFERENSER

Arnberg, P W, Ohlsson, E, Westerberg, A och Öström, C-A.

Förskole- och skolbarns förmåga att manövrera sina cyklar. Statens väg- och trafikinstitut. Rapport 149, Linköping 1978.

Arnberg, P W, Tydên, T och Norén, B. Manövrerings- och

balansegenskaper hos olika cykeltyper. Statens _

väg- och trafikinstitut. Rapport 45, Stockholm 1975.

Rice, R. S., och Roland. R, D. jr. An evaluation of the performance and handling qualities of bicycles. Final report. Buffalo. New York, 1970, 4, 72.

.äströmijáA,,Arnberg P, W- Broms- och manöverprov med

olika cykeltyper. Statens väg- och trafikinstitut.

Rapport 150, Linköping 1978.